TATA79-Inledande matematisk analys

Transkript

1 1 (6) TATA79-Inledande matematisk analys Sändlista Kurskod Examinator Inger Erlander Klein Tea Nygren Siv Söderlund Sandra Gustavsson Inger Erlander Klein David Rule Jesper Thorén TATA79 David Rule Kursen gavs Årskurs 1 Termin Period 2 HT Kursens delar Föreläsningar Lektioner Laborationer Projekt Ansvarig sektion Program D-sektionen D, U, IT Tentamina Inlämningsuppgifter Seminarier Annat Antal studenter som deltagit i utvärderingen Totalt antal studenter på kursen Utvärderingen är genomförd av Ellen Kavéus Oliver Haberler Christoffer Sjöbergsson

2 2 (6) Erik Voldstad Jesper Holmström Ansvarig studienämndsordförande Sebastian Callh Sammanfattning och återkoppling från tidigare år Sammanfattning av tidigare års utvärderingar där åsikter och förändringsförslag nämns. Återkoppling under kursen från examinatorn angående föregående års utvärdering. Då detta är första gången kursen utförts har detta inte varit tillgängligt. Sammanfattning av utvärderingen Sammanfattning av det viktigaste som tas upp i utvärderingen tillsammans med förbättringsförslag. Dessa åsikter kommer från D1, IT1 och U2. Kursen följer tekniskt sett studiehandboken och kändes relevant i utbildningen, trots lite stort fokus på bevisföring. Inlämningsuppgifterna upplevdes som för stora. Fler avancerade exempel önskas på föreläsningar. Det önskades facit eller lösningförslag till övningsuppgifter och provduggor. Det fanns många skrivfel i det utdelade materialet. Utvärderingens genomförande En utförlig sammanfattning av de olika processerna i utvärderingens genomförande. Samtliga involverade klasser samlades separat och i mindre grupper höll diskussioner kring punkter ifrån diskussionsunderlaget. Respektive klassrepresentaner sammanställde sin klass åsikter och skickade vidare dessa till utvärderingens ansvarige, som i sin tur sammanställde alla åsikter.

3 3 (6) Kursens innehåll jämfört med studiehandboken Jämförelse av studiehandbokens mål, IUAE-matrisen,förkunskapskrav, organisation, kursinnehåll, kurslitteratur och examination mot kursens genomförande. Ingen IUAE-matris tillgänglig. Kursen följde tekniskt sett studiehandboken, men många kände att fokus låg mycket på att bevisa satser istället för att lära sig räkna ordentligt. Kursen i utbildningen Kursens relevans i utbildningen och hur kursens innehåll står i relation till programmålen. Kursens placering i programmet samt arbetsbelastningen i förhållande till poäng. Kursen kändes relevant i sin placering i programmet. Flera kände att inlämningsuppgifterna var för tunga i relation till hur många HP de var värda. Många studenter tyckte att det var för stort fokus på att bevisa saker och för litet fokus på själva uträknings-delen. Det känns som att vår utbildning har mer nytta av att exempelvis kunna implementera olika funktioner i ett datorprogram. För detta behövs mer kunskap om hur man räknar, och mindre om hur man bevisar funktionerna. Kursens organisation Kursens upplägg och de olika momentens relation till kursens mål. Kommunikation mellan studenter och lärarlaget, samt hur studenterna har uppfattat kommunikationen mellan kursens lärare samt andra involverade lärare. Kommunikationen mellan lektionsledare och examinator upplevdes som bristande av studenterna. Flera tyckte att det var bra att examinatorn svarade snabbt på mejl. Det uppstod ett kommunikationsfel mellan examinatorn och studenterna då examinatorn på en föreläsning sade att alla som ej fick godkänt på dugga 1 skulle bli anmälda till omduggan av honom. Senare visade det sig att examinatorn

4 4 (6) hade menat att se till att det fanns plats i examinationssalen, och inte att de var anmälda. Examinatorn menade att detta inte skulle vara ett problem då om man inte löser en uppgift på 15 minuter kommer man inte lösa den. Flera studenter kände sig provocerade av detta då alla borde ha rätt till den fulla skrivtiden: ibland kan man fundera på ett problem i minuter innan man kommer på lösningen. Föreläsningar Sammanfattning av föreläsningarna gällande innehåll, struktur, föreläsarnas pedagogik, tidsplanering och förbättringsförslag. Många tyckte att föreläsningarna kändes otillräckliga och ej väl förberedda (moment togs upp i fel ordning till exempel). Flera ville ha mer tid åt föreläsningar och många uttryckte att de ville ha flera exempel på föreläsningarna istället för enbart teori. Flera tyckte också att det hade varit bra med mer avancerade saker på föreläsningarna istället för det som var väldigt grundläggande. Flera föreläsningar tog upp moment som var relevanta för inlämningsuppgifterna, och ibland var dessa föreläsningar väldigt nära inlämningsdatum för dessa. Föreläsningen om komplexa tal var efter sista inlämningsdag för inlämningsuppgiften om komplexa tal vilket ledde till svårigheter att klara de sista uppgifterna på inlämningen. Lektioner Sammanfattning av lektionerna gällande innehåll, struktur, lektionshandledarnas pedagogik, tidsplanering och förbättringsförslag. Studenter från D1.b tyckte att deras lektionsledare kunde ha gått igenom saker på tavlan inför hela klassen istället för en och en för att spara på tid. D1.a upplevde att deras handledare på handledarpassen ej rättade helt jämnt då vissa fick godkänt på det som andra fick komplettering på. Tyckte dock att det var bra att han var bra på matte och noggrann. Även väldigt nöjda med sin lektionsledare.

5 5 (6) IT tyckte mycket om sin lektionsledare och sin handledare som var mycket hjälpsamma. Uppgifterna som var tänkta att lösas på lektionerna hade inga givna lösningar, vilket gjorde det svårt att veta vare sig man hade tänkt rätt eller inte. Något slags facit skulle vara bra att ha. Laborationer Sammanfattning av laborationerna gällande innehåll, struktur, laborationshandledarnas pedagogik, tidsplanering och förbättringsförslag. Inga laborationer ingick i kursen. Projekt Sammanfattning av projektet gällande innehåll, struktur, handledarnas delaktighet, tidsplanering och förbättringsförslag. Inga projekt ingick i kursen. Övriga kursmoment Sammanfattning av övriga kursmoments innehåll, struktur, tidsplanering och förbättringsförslag. Vissa vinjetter var irrelevanta för kursen, exempelvis vinjetten om Kurta-räknaren. Litteratur Litteraturens användningsfrekvens, innehåll och relevans i kursen. Boken användes aldrig då allting istället hänvisade till häftena man fick på föreläsningarna istället. Det vore bra om dessa häften fanns mer lättillgängliga (till exempel uppladdade på kurshemsidan). Häftena hade orelaterad numrering mellan stycken och matematiska satser, vilket var förvirrande. Examination Examinationens utformning, relevans, nivå och koppling till kursinnehållet. Duggorna var väl utformade efter kursens innehåll.

6 6 (6) Feedback under kursens moment Återkoppling och respons på studenternas insatser under olika moment och dess inverkan på studenternas framtida prestationer. Inlämningsuppgifterna gjorde att man fick bra med feedback från handledarna. Studiemiljö Åsikter gällande studieplatser, schemaläggning, ventilation och sittplatser under kursens olika moment. Studiemiljön var bra. Samläsning Åsikter om huruvida alla studenter, oavsett programtillhörighet, har haft samma möjlighet att tillgodogöra sig innehållet i kursen samt hur samläsning med studenter från andra program har påverkat kursen i sin helhet. D-klasserna hade läst mer diskret matematik innan vilket gjorde att de andra klasserna kunde Binominalsatsen medan IT inte hade lärt sig detta tidigare. Lite oklart att D s handledare skickade mejl även till IT klassen. Studenternas övriga kommentarer Det var väldigt många fel i allt material som delades ut. I föreläsningsanteckningarna förekom många matematiska fel som gjorde det svårt att lära sig materialet. Det uppkom även fel på inlämningsuppgifterna som gjorde uppgifterna omöjliga att lösa. På omdugga 2 förekom det även ett fel i en av uppgifterna. I detta fall fick inte studenterna reda på det förräns mycket sent, och då studenterna var utspridda i två lokaler fick bara studenterna i en av dem reda på att det ens fanns ett fel innan provtiden var slut. Som förslag är att allt material korrekturläses innan utdelning. Det fanns ont om lösningsförslag, både på provduggor och övningsuppgifter. Detta gjorde det svårt att ta reda på hur det var tänkt att man skulle tänka. Fler lösningsförslag önskades. Examinatorns övriga kommentarer Ser nedan.

7 Inledande matematisk analys (TATA79) Kursutvärdering 2015 Examinators övigor kommentar Kursens förberedelse och pedagogiska mål Detta år är första gången jag ger kursen så jag passade på att fundera djupt över kursens innehåll och betoning. Jag tänkte över minna erfarenheter på andra lärosäten och vad jag tror att studenterna lär sig i olika utbildnings system. För att förstår mina pedagogiska mål tror jag att det är användbart att göra en analogi med hur man lär ett språk. Alla barn lär deras modermål utan behöv att förstå grammatik. Det visar sig att man helt enkelt har inget behöv av grammatik i sådana situationer. Barn snart klarar svåra sociala situationer och får en bra förståelse av kulturen de bor i. Medan barn har en bra förståelse för deras egen kultur, de vet nästan ingenting om andra kultur som sitter längre bort. Om man vill få en bredare och djupare förståelse för kultur måste man lära ett annat språk. Och det krävs att man förstår grammatik och reglerna som ligger bakom både deras och andra språk. Så tror jag att det är i matte också. I gymnasiet kan man lära sig en hel del och bli till och med jätteduktig på matte utan att förstår varför någonting är sant eller varför någon regel funkar. Men på universitets nivå syftet är att studenterna upptäcker någonting mycket mer djupsinnig: Att det finns en hel värld bortanför den vardagliga upplevelse av matte, mycket mer struktur och skönhet än man skulle kunna har tänkt utan att först skapa en djupare förståelse av den som är redan välkänd. Utöver detta i sådana form är matte mycket mer tillämpbar: Studenterna får verktygen för att hjälpa de ser hela världen som vi kanske har inte ens sett själv och de verktyg hjälpa de skapar en bättre och framgångsrika framtiden. Jag försökt att lyfte fram den följande i kursen: Möjlighet att utöka ett begrepp till mer omfattande situationer. (Heltalspotenser till rationella potenser till reella potenser, och reell aritmetik till komplex aritmetik) Olika former av bevis. (Induktionsbevis, motsägelse bevis och geometriska bevis) Att tänka logiskt. (Hela kursen) Att lösa problem som i första hand såg ut ganska svårt, men kan brytas ned i flera enklare steg som man kan klara. (Inlämningsuppgifterna) Förmågan att tar kunskapen vidare. (Extra uppgifter) Lärarens utvärdering Kursen var delvis framgångsrik, men det finns delar som kan betydligt förbättras. Studenterna anpassade sig bra till nya formen av uppgifter och duggor/tentor. Trots att de förmodligen tappade stöd från äldre studenterna som tog kursen tidigare det inte visade sig som ett problem. Minst 50% var godkänd på varje del av kursen och ungefär 50% klarade hela kursen. Som jag förstår det den svensk systemet är mer som det italienskt alla kan till slut klarar kursen, men de svaga tar långre tid till skillnad från det amerikanska, engelska eller skotska systemet när de flesta klara kursen, men de svaga får dåliga betyg. Under den förutsättning var studenterna kanske framgångsrika. En hel del jobbade hårt och de skulle vara stolt över deras uppnående. Den följande vill jag ändra till nästa år: Delen om axiom var inte så uppskattad och jag tror inte att det funkade som jag hoppades. Det också visade sig att en del av studenterna hade svårt att uttrycka logiska argument, fast de kunde upprepa monstret av en logiskt argument i uppgifterna. För att förbättra den till nästa år tänkte jag att byta ut den delen med någonting om logik. Till exempel att förklara logiska steg man får använder (kontraposition, invers, motsats och så vidare). Jag tror att det är mer roligt också! Ett par grejer var lite oklart i delen om trigonometri. Tänkte att använda mer om area i förklaringar. Kvadratrötter var lite svårt att förstår. Jag försökt att förklara det som någon slags algoritm, som jag hoppade att datavetenskapsmän skulle uppskatta, men det gjorde de inte. Tänkte att använda det istället som en bättre tillämpling av minsta överbegränsningar och så vidare. Senast ändrad: 11 februari 2016.

8 Förbättre uppgifterna, som var lite ad hoc det är gången han inte gör allt ordentligt. Jag tror också att studenterna har för mycket att göra under kursens gång. Om man kommer efter så har man lite chans att klara kursen. Jag vill minsta antal lektioner och uppgifter och öka antal föreläsningar så att jag hinner förklara bättre materialet och inte bara pekar på vad är viktigt i föreläsningsanteckningar. En mindre antal lektioner också innebär att studenterna använder lektionslärares tid mer effektivt. Extra kan alltid görs av studenterna om de tror att de har behöv, men måste inte vara en obligatorisk del av kursen. Jag pratade med en ledamot i programnämnden om möjlighet att minska antalet duggor. Jag tror att två är för mycket och eftersom de händer under termins tid tappar studenterna tid att plugga hemma. Det verkar som de vill inte ändra det, men man kunde till exempel tar bort omduggorna och kräva bara att man är godkänd i genomsnitt över två duggorna. I min åsikt finns det för många chans att klara kursen och inte tillräckligt tid att plugga och förstår kursen. Lärarens svar på studenternas utvärdering Kursen följde tekniskt sett studiehandboken, men många kände att fokus låg mycket på att bevisa satser istället för att lära sig räkna ordentligt. Jag har svarat på det ovan. Kursen kändes relevant i sin placering i programmet. Flera kände att inlämningsuppgifterna var för tunga i relation till hur många HP de var värda. Studenternas själva rapporterade arbetstimmar i Kursvärderingssystemet ligger ungefär 25% under schemalagda timmar. Det ser ut som studenterna har ganska många grejer i scheman, så jag förstår om det är svårt, men det inte någonting jag kan fixa. Arbetsbelastning i min kurs ligger ungefär på det samma nivå som i andra kurser. Kanske de upplevde det lite olika eftersom betoning i kursen var lite olika. Det känns som att vår utbildning har mer nytta av att exempelvis kunna implementera olika funktioner i ett datorprogram. För detta behövs mer kunskap om hur man räknar, och mindre om hur man bevisar funktionerna. Ja, absolut, vill jag att studenterna få kunskap de kan ha nytta av. Idén bakom kursens innehåll är att hjälpa studenterna med logik samt matte som är användbara i programmering samt hela livet. Vi är kanske inte överens hur man bäst når detta mål. Jag tror inte att uttrycket att bevisa en funktion har något betydelse. Kommunikationen mellan lektionsledare och examinator upplevdes som bristande av studenterna. Det kan jag håller med. Jag mötta lektionsledare innan kursen började men det alla var inte närvarande och det funkade inte som jag hoppade. Det var svart att få bra kontakt med de. Jag kan jobbar mer med det nästa år. Det uppstod ett kommunikationsfel mellan examinatorn och studenterna då examinatorn på en föreläsning sade att alla som ej fick godkänt på dugga 1 skulle bli anmälda till omduggan av honom. Senare visade det sig att examinatorn hade menat att se till att det fanns plats i examinationssalen, och inte att de var anmälda. Nej, det var inte meningen att säga olika i början: jag helt enkelt missförstod systemet då. Jag förklarade systemet som jag förstod det att de bli anmälda. Problemet är verkligen att vi hinner inte med två duggor och två omduggor. Jag får tio arbetsdagar att rätta tentor, administratör får två arbetsdagar och förmodligen studenterna vill också plugga, så vi hinner inte att har en omdugga direkt efter duggan. Tentaminservice vill också har två veckors avi för att boka salen så det gör det ännu värre. Scheman funkar inte, helt enkelt. Examinatorn menade att detta inte skulle vara ett problem då om man inte löser en uppgift på 15 minuter kommer man inte lösa den. Flera studenter kände sig provocerade av detta då alla borde ha rätt till den fulla skrivtiden: ibland kan man fundera på ett problem i minuter innan man kommer på lösningen. Mening med vad jag sa här var att om man tappar en kvart så borde det inte vara något stort problem. Ett tentaproblem borde vara välkänd från uppgifterna man gör under kursen gång. Jag skrev duggorna så att de kan skrivas i kortare tid än man får i tentasalen. Det kan tar längre tid om man är inte beredd för tentan, men om man har pluggat förre tentan så är det inget problem.

9 Många tyckte att föreläsningarna kändes otillräckliga och ej väl förberedda (moment togs upp i fel ordning till exempel). Flera ville ha mer tid åt föreläsningar och många uttryckte att de ville ha flera exempel på föreläsningarna istället för enbart teori. Flera tyckte också att det hade varit bra med mer avancerade saker på föreläsningarna istället för det som var väldigt grundläggande. Jag håller att föreläsningarna var otillräckliga. Helt enkel man hann inte att gå genom alla materialet som finns i kursen. Som sagt hoppas jag att öka antalen nästa år. Vilket moment togs upp i fel ordning? Flera föreläsningar tog upp moment som var relevanta för inlämningsuppgifterna, och ibland var dessa föreläsningar väldigt nära inlämningsdatum för dessa. Föreläsningen om komplexa tal var efter sista inlämningsdag för inlämningsuppgiften om komplexa tal vilket ledde till svårigheter att klara de sista uppgifterna på inlämningen. Ja. En annan manifestation av problemet med schema. Alternativet är att ha ingen uppgift på komplexa tal, som gör tentan svårare. Studenter från D1.b tyckte att deras lektionsledare kunde ha gått igenom saker på tavlan inför hela klassen istället för en och en för att spara på tid. Och det gjorde jag när de ber mig. Man kan ifrågasätt denna strategi pedagogiskt när man har så många lektionstimmar. Men nästa år kanske vi kunde prova ett system när vi svara på frågorna tillsammans på tavlan. I alla fal fick studenterna obegränsad tid med mig att ställa frågor. D1.a upplevde att deras handledare på handledarpassen ej rättade helt jämnt då vissa fick godkänt på det som andra fick komplettering på. Okej. Förhoppningsvis var återkopplingen fortfarande användbar.... Tyckte dock att det var bra att han var bra på matte och noggrann. Även väldigt nöjda med sin lektionsledare. IT tyckte mycket om sin lektionsledare och sin handledare som var mycket hjälpsamma. Ja. Min upplevelse av Danyo Danevs och Malgorzata Wesolowska undervisning är 100% positivt och jag hoppas att får de som en lektionsledare nästa år. Uppgifterna som var tänkta att lösas på lektionerna hade inga givna lösningar, vilket gjorde det svårt att veta vare sig man hade tänkt rätt eller inte. Något slags facit skulle vara bra att ha. Nej, det tror jag inte. Ett problem med flera matte kurser är att studenterna har facit. I min kurs fär man feedback på inlämningsuppgifterna och får fråga lektionsledare och läraren, så jag tror inte att de behövs. Rent pedagogiskt är det bättre att försöka lösa problem själv och inte lita på en facit. Kursen är så att om man riktigt förstår ämnet kan man bestämma själv vad man tror är rätt eller fel. Jag tänkte att utöka det i lektionerna nästa år. Vissa vinjetter var irrelevanta för kursen, exempelvis vinjetten om Kurta-räknaren. Nej, men studenterna hade bara svårt att förstå relevansen. Syftet var att ser kopplingen och skillnaden mellan att har en operation man vet är möjligt att göra och på en praktiskt sätt utföra den. Det är mycket relevant med aritmetik och kursens innehåll i allmänt. Jag hoppade att datorvetenskapsmän skulle uppskatta det men kanske det funkade inte. Jag hade svårt att har bra kontakt med studenterna men den delen och handledare tydligen inte förstod syftet heller. Något att fundera på för nästa år. Boken användes aldrig då allting istället hänvisade till häftena man fick på föreläsningarna istället. Det vore bra om dessa häften fanns mer lättillgängliga (till exempel uppladdade på kurshemsidan). Läraren har en laglig rätt att avstå från att uppladda föreläsningsanteckningar på nätet. Däremot skrev jag på kurshemsidan att anteckningar var tillgängliga från mig under föreläsningar eller när jag sitter i kontoret. Häftena hade orelaterad numrering mellan stycken och matematiska satser, vilket var förvirrande. Satser numrerade efter avsnitt, till exempel kallas första sats i avsnitt 3 för sats 3.1. Däremot fanns det underavsnitt och under-underavsnitt, så till exempel sats 3.1 kanske sitter i avsnitt Numreringen skapas automatiskt av L A TEX (\newtheorem{thm}{sats}[section]) och är ganska vanligt inom vetenskaperna. Vad föreslår ni för ett numreringssystem? D-klasserna hade läst mer diskret matematik innan vilket gjorde att de andra klasserna kunde Binominalsatsen medan IT inte hade lärt sig detta tidigare. Tyvärr kan jag inte göra någonting åt det.

10 Lite oklart att D s handledare skickade mejl även till IT klassen. Jag förstår inte. Det var väldigt många fel i allt material som delades ut. I föreläsningsanteckningarna förekom många matematiska fel som gjorde det svårt att lära sig materialet. Det uppkom även fel på inlämningsuppgifterna som gjorde uppgifterna omöjliga att lösa. Jag räknade 14 fel i föreläsningsanteckningar och 4 fel i uppgifterna visst var det synd men inte väldigt många i drygt 50 sidor av text. I flesta fall hittade studenterna tryckfel själva och sen frågade mig om de hade förstått rätt, så jag tyckte var bra! Det är förstås någonting man vill alltid undvika, men problemet har redan löst sig själv: felen rättades. På omdugga 2 förekom det även ett fel i en av uppgifterna. I detta fall fick inte studenterna reda på det förräns mycket sent, och då studenterna var utspridda i två lokaler fick bara studenterna i en av dem reda på att det ens fanns ett fel innan provtiden var slut. Ja, det var synd. Problemet var förvärrade eftersom när jag kom till tentasalen en tentavakt kollade i en andra sal och sa att det fanns ingen student där. Förmodligen menade hon den lille salen för de med förlängde tid men jag tolkade det som den andra salen. Tyvärr igen ringde mig med frågan under tentaminas gång. Alla fick full poäng på detta uppgift på grund av felen. 78% av studenterna fick godkända betyg på omduggan så det ser inte ut som det påverkade betyg katastrofalt. Det fanns ont om lösningsförslag, både på provduggor och övningsuppgifter. Detta gjorde det svårt att ta reda på hur det var tänkt att man skulle tänka. Fler lösningsförslag önskades. Nej, lösningsförslag på provduggor fanns på kurshemsidan. Lösningsförslag på inlämningsuppgifterna delas ut till lektions- och handeledare, men av pedagogiskt skäl tycker jag att det är bäst att inte dela ut de till studenterna.