TDDD82-Projekttermin inklusive kandidatprojekt: Säkra, mobila system

Transkript

1 1 (10) TDDD82-Projekttermin inklusive kandidatprojekt: Säkra, mobila system Sändlista Inger Erlander Klein Tea Nygren Siv Söderlund Fredrik Wiklund Nahid Shahmehri Patrick Lambrix Kurskod TDDD82 Examinator Nahid Shahmehri Kursen gavs Årskurs 3 Termin VT Kursens delar Ansvarig sektion Program Antal studenter som deltagit i utvärderingen Totalt antal studenter på kursen Period 1 och 2 Föreläsningar Lektioner Laborationer Projekt D-sektionen IT Tentamina Inlämningsuppgifter Seminarier Annat Utvärderingen är genomförd av Christoffer Nilsson Andreas Alvarsson

2 2 (10) Ansvarig studienämndsordförande Sofie Eskilsson Sammanfattning och återkoppling från tidigare år Sammanfattning av tidigare års utvärderingar där åsikter och förändringsförslag nämns. Återkoppling under kursen från examinatorn angående föregående års utvärdering. Väldigt mycket har gjorts om sedan tidigare år och det är så pass mycket att det är svårt att sammanfatta de ändringar som har gjorts. Sammanfattning av utvärderingen Sammanfattning av det viktigaste som tas upp i utvärderingen tillsammans med förbättringsförslag. Det är en bra och rolig kurs, men det märks ändå att den inte funnits särskilt länge. Det finns en del förbättringspunkter som studenterna tror kan göra kursen mycket bättre. Utvärderingens genomförande En utförlig sammanfattning av de olika processerna i utvärderingens genomförande. I slutet av kursen utvärderas den i grupp och de som inte kan närvara vid denna utvärdering får även möjligheten att skicka sin utvärdering via mail som sedan sammanställs med grupputvärderingen. Den här sammanställningen används som underlag för en senare utvärdering tillsammans med kursens examinator och där skrivs deras kommentarer in och utvärderingen färdigställs. Den här utvärderingen med examinatorn bokas normalt vis in några veckor efter kursens slut. Slutligen skickas utvärderingen till studienämndsordförande som skickar ut till samtliga parter på sändlistan. Kursens innehåll jämfört med studiehandboken Jämförelse av studiehandbokens mål, förkunskapskrav, organisation, kursinnehåll, kurslitteratur och examination mot kursens genomförande. Kursen i utbildningen Kursens relevans i utbildningen och hur kursens innehåll står i relation till programmålen. Kursens placering i programmet samt arbetsbelastningen i förhållande till poäng. Bra på alla punkter. Kan vara den mest relevanta kursen på IT hittills.

3 3 (10) Kursens organisation Kursens upplägg och de olika momentens relation till kursens mål. Kommunikation mellan studenter och lärarlaget, samt hur studenterna har uppfattat kommunikationen mellan kursens lärare samt andra involverade lärare. Öka tempo i sprint 1. Den teoretiska delen i början av kursen borde kunna komprimeras. Framförallt MTS-föreläsningarna! Hemtentan borde ligga under sprint 1 då denna sprint innehöll väldigt lite i jämförelse med de andra. (Tentorna i säkerhet och systemprogramvara bör också ligga så tidigt som möjligt, kanske någon vecka tidigare än i år och närmre varann.) Hemtentan låg dessutom för långt efter MTS-föreläsningarna. Dock bra med en kort period innan man börjar koda på projektet för att hinna sätta sig in i android lite. Det finns en del teknisk kunskap som vi förväntar oss att studenterna själva lär sig under sprint 1, t ex Android. Dessutom vill vi att studenterna fokuserar på att klara tentorna under denna period, så därför har vi inte lagt väldigt mycket arbete i projektet under denna tid. Vi tror inte det gynnar inlärningen med att be studenterna hålla på med för många moment samtidigt. Studenter som kommer läsa kursen under VT2016 har med sig Android från tidigare kurser, vilket ger oss lite mer utrymme att komprimera sprint 1. Förslagsvis kommer vi att flytta MTS tentan in i sprint 1 och dessutom flytta tentorna en vecka tidigare (om det går rent schemamässigt). Olika budskap och tolkningar från varje handledare. Kursansvarigs kommunikation är tydlig, men följs inte av resten av kursledningen. Alla får olika mycket handledning i kandidatarbetet. Handledarna är individer, och normalt så skiljer sig handledning åt mellan olika kandidatarbeten. Vi har lagt en minimaltid som handledare ska efterfölja, men det kan naturligtvis variera. Om det har varit någon ytterlighet som uppstått under terminen så är det bra om det kommer fram exempel på detta. Studenterna vill ha tydligare direktiv för vad som krävs för ett godkänt kandidatarbete. Det bör dessutom finnas en inlämning där man får ett tydligt svar på om man får lägga fram eller vad som krävs för att man ska få göra det. Denna återkoppling bör ges i god tid innan framläggning. Generellt önskas mer återkoppling på kandidatprojekten. Kandidatarbeten är inte laborationer, så det går inte att säga "om ni lyckas med A och B så är ni godkända", det går inte att på så vis gå baklänges och säga vad som är godkänt och sedan göra ett kandidatarbete utifrån de kraven. Kandidatarbetet skall fokusera på den vetenskapliga metoden. Trots detta ska vi försöka göra det tydligare vad ett godkänt arbete är och vad ett underkänt arbete är i generella drag. Det finns en inlämning där man får tydliga svar på om man får lägga fram eller inte, information om detta finns på kurshemsidan, men utvärderingen gjordes innan kursen var avslutat så det kanske har missats av vissa. Vi har valt att lägga detta så sent som möjligt på terminen eftersom vi vill ge studenterna så mycket tid som möjligt att skriva sin rapport. För vanliga kandidatarbeten ges ca 1-2 veckor att förbereda sin framläggning, så även om vi är i underkant så är det inte helt onormalt.

4 4 (10) Studenterna vill också ha tydligare direktiv för vad som förväntas för att klara grupp-projektet. Ett projekt är inte en laboration som har tydliga och klara direktiv (samma resonemang som kandidatarbeten). Vi har satt funktionella och icke-funktionella krav på produkten, och har tre demonstrationer där studenterna får reda på om de ligger i fas eller inte. Dessutom får de godkänt på delar av dokumentationen av projektet löpande. Om vi specificierar exakt vad som skall göras för att man ska bli godkänd, så blir det som en något större och mer avancerad laboration, vilket kan vara väldigt bra i vissa kurser, men kan inte kallas projekt. Utan dessa tydliga mål tillåts också viss flexibilitet mellan grupperna att styra projektet i sin riktning. Android-föreläsningen var för sent om dess syfte var "att hjälpa alla sätta upp androidmiljön och komma igång med en första app", men föreläsaren var väldigt flexibel och gick igenom andra saker studenterna skulle kunna behöva. Det var väldigt bra. Ok, vi kommer inte behöva Android föreläsningar/lektioner nästa år då studenterna har lärt sig Android programmering i tidigare kurser. I sprint 2 tog dokumentationen mycket tid. Allt dokumentationsarbete följde ett logiskt flöde, men under sprint 2 behöver man antingen få informationen att man ska lägga mer tid på dokumentation och mindre på att koda alternativt förlänga sprint 2 med den tid som kortas av på första sprinten. Vi ska se över detta, kan vara så att vissa delar kan flyttas till sprint 1. Men de övningar som leder fram till dokumentatioenen är viktiga, så vi vill inte ta bort de. För vissa kandidatarbeten har kopplingen till projektet varit för vag. Det märktes ganska tydligt på slutredovisningen av projektet vilka som hade kunnat integrera sitt kandidatarbete i projektet. Viktigt att den kopplingen finns tydligt för att det inte ska kännas som att man sitter med två helt skiljda projekt under nästan hela terminen. Alla kandidatarbeten borde ha en koppling, men det kan vara så att vissa kopplingar är tydligare än andra. Det finns en begränsning på hur många kandidatprojekt som vi kan ta fram som har tydlig koppling till projektet varje år, men det finns alltid en koppling mellan de icke-funktionella kraven och kandidatarbeten, även om det inte finns där för de funktionella kraven. Kurshemsidan har varit tydlig och bra med vad som ska göras och vad som ska redovisas. Förutom att det är oklart vilken ordning delarna i rapporten ska komma. Det stod en ordning angiven på hemsidan, men en grupp påpekar att de fick komplettering när de använde denna ordning och behövde strukturera om avsnitten. Det finns också en del studenter som anser att kurshemsidan inte specificerat kursledningens roll under redovisningar helt tydligt. Vi håller med, vi behöver vara tydligare med hur vi förväntar oss att dokumentationen skall vara presenterad. Kursledningens roll har också varit under mycket diskussion från vår sida, där vi

5 5 (10) ibland har velat ha med kundrepresentanter och ibland bara vara lärare. Vi håller med om att detta är något som idag inte är helt tydligt. Bra. Kursansvarig skickar ut bra mail med information och är snabb med att svara på studenters frågor. Studenterna skulle önska att all information samlas på samma plattform. Vi antar vad studenterna menar är att de inte vill ha både LISAM och kurshemsida. Vi ska se vad vi kan göra åt detta. Synd att det inte finns fler projekt då många grupper fått ganska långt ner på sin prioritetslista. Vi ska se vad vi kan göra åt detta. Det finns en begränsning i hur många nya projekt vi kan ta fram varje år som har koppling med grupp-projektet. Föreläsningar Sammanfattning av föreläsningarna gällande innehåll, struktur, föreläsarnas pedagogik, tidsplanering och förbättringsförslag. MTS-föreläsningarna bra i överlag. Låg för långt innan hemtentan. Systemprogramvaraföreläsningarna är intressanta och ger bra information, men det finns några förbättringspunkter. Innehållet kan till viss del vara felprioriterat då vissa frågor som tas upp i projektarbetet inte får särskilt mycket utrymme. Exempelvis arkitektur/design och replikering. De kan dessutom vara lite röriga och det är svårt att följa slides i efterhand. Det är inte tänkt att det ska finnas en ett-till-ett koppling mellan allt i den teoretiska delen av terminen till den praktiska. Universitetets roll är inte att endast direkt lära ut praktiska kunskaper, men också ge den teoretiska bakgrunden som driver på den praktiska. Om man utöka vissa delar behövs två eller tre föreläsningar till i systemprogramvara, något som vi ska ta med oss i planeringen inför nästa termin. Säkerhetsföreläsningarna var väldigt bra. Magiska slides och informationen upplevs relevant av studenterna. Studenterna önskar mer information om servrar. Inledande information om hur man hanterar servrar och mer information om replikering. Bra att det tas upp. Vi kan fundera på en server modul istället för Android modul i sprint 1.

6 6 (10) Lektioner Sammanfattning av lektionerna gällande innehåll, struktur, lektionshandledarnas pedagogik, tidsplanering och förbättringsförslag. Bra lektionshandledare och övningar. Laborationer Sammanfattning av laborationerna gällande innehåll, struktur, laborationshandledarnas pedagogik, tidsplanering och förbättringsförslag. Inga laborationer i kursen. Projekt Sammanfattning av projektet gällande innehåll, struktur, handledarnas delaktighet, tidsplanering och förbättringsförslag. Studenterna önskar att det slutar påstås att videokommunikation med SIP är lätt att implementera i Android. Särskilt inte lätt att implementera krypterad sådan. Det är viktigt att försöka göra saker som inte har direkta lösningar, där man måste söka efter alternativ och kompromissa för att sedan förstå vad det är man har kompromissat. I arbetslivet kommer man inte få uppgifter som är färdiglösta och som alltid fungerar på första försöket. Sprintupplägget är bra. Bra deadlines. Bra att redovisa muntligt efter varje sprint. Förberedelserna inför slutredovisningen tar väldigt mycket tid från kandidatarbetet. Det förstår vi, överlag så var även slutredovisningarna bra, vilket var ett kvitto på att man hade tagit sig tid. Vi har inte något direkt svar på detta i dagsläget, men tar det i beaktning. SCRUM tolkas olika av samordnaren och scrumföreläsaren. Tydligare riktlinjer för SCRUM-arbetet hade varit bra. Vi tycker att det är bra att man får lära sig SCRUM "by-the-book" och sedan anpassa till situationen. I denna kurs är SCRUM tänkt att vara ett stöd för studenterna, snarare än ett krav från kursledningen (däremot har vi haft krav på vissa delar av SCRUM). Vi har redan från början av projektet sagt att det är upp till grupperna att lägga upp sitt arbete, eftersom en stor del av grupp-projektet är just erfarenheten att arbeta i grupp. Ok, det kan vi vara. En minoritet var missnöjda med SCRUM-delen. Kursledningen bör vara tydligare med hur man får begränsa SCRUM-arbetetet.

7 7 (10) Icke-funktionellt krav EIS3 är orimligt formulerat. Vi har fått ett förtydligande på kommentaren från studenterna som lyder "Icke-funktionellt krav EIS3 är orimligt formulerat om man tolkar det som att både avlyssning och manipulering inte ska kunna utföras utan att det upptäcks. Det är svårt att upptäcka att någon har avlyssnat en nätverksöverföring." - Vi kan förtydliga att det gäller manipulering. Icke-funktionellt krav ESP4 - Gör först en icke-feltolerant lösning. (Spara replikering till senare.) Vi har fått ett förtydligande på kommentaren från studenterna som lyder "Icke-funktionellt krav ESP4: För det här kravet är det viktigt att det finns både en icke-feltolerant lösning och en feltolerant lösning för att man ska kunna jämföra de två. Om man direkt gör en feltolerant lösning kommer man snart inse detta och då behöva börja om och även göra en icke-feltolerant lösning. Arbetet kan möjligtvis förenklas av att man börjar utan att ha en feltolerant lösning och studenterna önskar därför att det ges som ett råd till nästa års studenter." - Ett icke-funktionell krav säger endast hur det ska fungera, inte hur man bäst implementerar det eller testar det. Det är alltså inte något fel på kravet, men det är studenterna sätt att arbeta som har gjort det svårt för de. Nyare plattor och bör ha NFC. Annars är plattorna inte särskilt användbara. Projektet byggde mer eller mindre på att vi har egna android-enheter. Studenterna ges en ny telefon och en äldre surfplatta. Vi tycker att det är viktigt att studenterna får testa på kontrasten. I industrin kan man inte förvänta sig arbeta på de senaste plattformarna, utan man måste vara innovativ och hitta lösningar som fungerar brett. Övriga kursmoment Sammanfattning av övriga kursmoments innehåll, struktur, tidsplanering och förbättringsförslag. De som missade mötet anser att SCRUM-återkopplingen hade orimlig komplettering och det fanns ingen möjlighet att förkomplettera. Skypedeltagande var heller inte okej. Fyra sidor med källor är ingen liten bestraffning för att missa detta mindre moment. Uppgiften var ingen bestraffning utan omfattade den information som man skulle kunna ha förvärvat om man deltagit vid det återkopplingen. Förkomplettering och Skype kommer inte att erbjudas. En minoritet anser att SCRUM-återkopplingen gav ingenting. Om man kom på tillfället och lyfta sina funderingar angående SCRUM och ställde frågor så fick man svar på dessa, om denna minoritet tyckte att deras frågor inte besvarades får de gärna komma till kursledningen och ställa frågorna.

8 8 (10) Andra tyckte att SCRUM-återkopplingen var ett bra tillfälle för att diskutera arbetssättet. Litteratur Litteraturens användningsfrekvens, innehåll och relevans i kursen. Litteraturen för psykologin var bristfällig då böckerna var svåra att hitta. MTOI och Kommunikationsrymd var svåra begrepp att hitta information om. Både i angiven litteratur och övrig sökning. Psykologidelen av MTS kommer att ses över. Bra litteratur i övrigt. Examination Examinationens utformning, relevans, nivå och koppling till kursinnehållet. Säkerhetstentan, Feistels relevans är oklar och det är väldigt tidskrävande med en hel CORAS-uppgift. Mer specifika CORAS-frågor hade varit bättre. Feistelnätverk är en ärketyp av block-kryptering som är vida känt och har haft stort inflytande på kryptering, det är med andra ord relevant bakomliggande teori som drivit på utvecklingen. Inom säkerhet är det väldigt viktigt att titta på historien för att förstå vilka misstag som gjorts och hur man kan undivka de i framtiden. Det kommer bli tydligare för de studenter som väljer att studera mer inom säkerhetsområdet. Om man läst om CORAS och deltagit i projektdelen där man gjort en CORAS analys så bör denna fråga inte vara ett problem. Detta ska givetvis åtgärdas. Systemprogramvaratentan varierar mellan svenska och engelska vilket inte ger ett gott intryck. Välj ett språk. Gruppmuntor anses generellt vara orättvisa. Om någon snabbt säger många begrepp tar det utrymme från de andra. Onödigt med både hemtenta och munta. Stort fokus på begrepp på muntan, det bör vara viktigare att kunna prata om vad något innebär än vad själva begreppet heter. Tydligare riktlinjer om vad man bör kunna till muntan. Den skriftliga hemtentan har som syfte att studenterna ska lära sig vedertagna teorier och begrepp som används inom respektive fält. Dessa ska sedan användas som analysverktyg under den muntliga tentan där studenterna ska analysera ett verkligt fall. Det gäller där att lyfta

9 9 (10) analysen med hjälp av teorier och begrepp så det inte blir ett "allmänt tyckande". Studenterna måste på ett trovärdigt och objektivt sätt kunna argumentera för sina slutsatser. Till nästa kursomgång kommer vi ge skriftliga instruktioner till den muntliga tentamen. Sprintredovisningarna är bra. Det hade dock varit bra om det var tydligare hur de ska gå till. Direktiv om innehåll finns, men inte så mycket om hur det ska redovisas. Oklart om kursledningens roll under redovisningen är som kunder, projektledning eller examinatorer. Hela kursledningen bör dessutom vara med på varje redovisning, annars kan det ges olika kommentarer/komplettering beroende på vilka som är där. Vi håller med om kursledningens roll är otydlig, vi har variat roller under de olika terminer men inte hittat en modell som fungerar bra. I industri och akademi är det naturligt att få olika kommentarer från olika håll. Studenterna måste visa på mognad och kunskap för att kunna hantera detta. En projektkurs går inte från A till B utan några som helst utmaningar eller hinder som skall överlistas. För slutpresentationen (samt sprintredovisningarna) behöver det finnas en tydligare definierad "publik". Vi ska utveckla och låtsas att det är ett riktigt projekt, men när vi redovisar sitter en kursledning (samt klasskompisar) och lyssnar och det är då svårt att vinkla presentationen utan att veta vilken infallsvinkel som förväntas. Exempelvis blir presentationen väldigt annorlunda om man låtsas presentera för kunden som köpt systemet, it-avdelningen på företaget som köpt systemet, en kursledning eller klassen som är insatt i hela projektet. Vi kan vara tydligare med vilken publik vi förväntar oss att studenterna talar till vid de olika muntliga presentationerna. En "säljande" presentation är inte samma sak som examinationspresentation, så det kan vara svårt att kombinera momenten. Det bör förtydligas hur slutgiltiga projektrapporten ska se ut och att ordningen kommer från början eller helt lämnas åt studenternas beslut. Det är dessutom otydligt om rapporten är godkänd eller inte. Rapportens utformning är något vi internt diskuterat till och från. Vi ser att det är nödvändigt att vi tydligt formulerar hur vi vill att rapporten skall se ut. Feedback under kursens moment Återkoppling på studenternas insatser under olika moment och dess inverkan på studenternas framtida prestationer. Kommunikationen med kursansvarig har varit bra, men det önskas mer återkoppling på kandidatarbetet.

10 10 (10) Studiemiljö Åsikter gällande studieplatser, schemaläggning, ventilation och sittplatser under kursens olika moment. Noterat. Väldigt bra med projektrum. Varför ska datorerna alltid vara på? Ventilationen skulle behöva förbättras. Ett önskemål till nästa år är att en projektor sätts upp i rummet så att man lättare kan öva på presentationerna. Samläsning Åsikter om huruvida alla studenter, oavsett programtillhörighet, har haft samma möjlighet att tillgodogöra sig innehållet i kursen samt hur samläsning med studenter från andra program har påverkat kursen i sin helhet. Enbart IT-programmet som läst kursen. Lika villkor Åsikter om huruvida alla studenter har behandlats lika under de olika kursmomenten. Inget särskilt att kommentera här. Studenternas övriga kommentarer Kandidatarbetet bör inte vara ett test för att se om vi kan skriva en kandidatrapport, utan snarare att kursledningen vill att vi ska lyckas. Vi förstår inte denna kommentar. Kursledningen är generellt dåligt synkade. Vi kan inte ge något svar på detta eftersom det inte ges några detaljer. Alla kandidatarbeten är 16hp. Det är orimligt med 16 hp på kandidatarbetet då detta kan göra det svårt att få csn även om man klarat alla andra moment. 15 hp hade varit bättre. Examinatorns övriga kommentarer