KPI-KS (KPI med konstant skatt) och KPIF-KS (KPI med fast ränta och konstant skatt)

Transkript

1 SCB/ES/PR/KPI Pete Nlsson PM (7) KPI-KS (KPI med konstant skatt) och KPIF-KS (KPI med fast änta och konstant skatt) Nya konstantskattendex bakgund och syfte SCB beäkna ett nytt ndex, benämnt KPI-KS (KPI med konstant skatt) fån 24. En ndexsee fö KPI-KS (98=) samt föändngtal publceas samband med anuandex fö KPI den 8 febua 24. KPI-KS kan vssa fall esätta dagens användnng av Nettopsndex (NPI) som samtdgt sluta att publceas. SCB komme även att beäkna och publcea yttelgae ett mått på uppdag åt Sveges Rksbank, benämnt KPIF-KS (KPI med fast änta och konstant skatt) 2. Både KPI-KS och KPIF-KS föle metodmässgt tdgae konstantskattendex som SCB beäknat på uppdag åt Sveges Rksbank 3. Det fnns samtdgt också någa skllnade vlka beskvs denna pm. Den senaste statlga utednngen av Konsumentpsndex (SOU 999:24) kom fam tll att dagens användnng av Nettopsndex (NPI) bätte möts med anda ndex och föeslog säsklt ett konstantskattendex dä man äkna bot endast de dekta effektena, de som uppkommt ledet fösälnng dekt tll konsumente, av ändade ndekta skatte och subventone. KPI-utednngen bedömde att NPI dag sakna nämnväd betydelse fö kompensatonstllämpnnga elateade tll hushållen (sd 33). I KPI-utednngen uttycktes även fölande: NPI kan allmänt sägas användas bst på annat. Nuvaande användnng av NPI kan nte anses vaa styande fö utfomnngen av ndex som utgå fån sammansättnngen av den pvata konsumtonen såsom Konsumentpsndex gö. I egengens senaste ktlne fö KPI Nya ktlne fö konsumentpsndex (Pop. 2/2:, blaga 4) anges att om ett KSI (konstantskattendex) nfös bö det esätta de löpande beäknngana av nettopsndex som då kan slopas. Efte att fågan om ett nytt konstantskattendex elaton tll KPI behandlats av Nämnden fö Utfall fö NPI komme att fnnas tllgänglgt och lämnas ut på begäan fam tll och med ndex fö decembe 24 då beäknng av NPI gös fö ssta gången. 2 En ndexsee fö KPIF-KS (987=) edovsas uppdagspodukten Undelggande nflaton som kan beställas fån SCB. Föändngstal fö måttet publceas på hemsdan samband med anuandex fö KPI den 8 febua Avse UNDX och UNDINHX. UNDX benämns numea KPIX och beäknas av SCB dag.

2 2(7) konsumentpsndex 4 nfö SCB ett nytt konstantskattendex benämnt KPI-KS fån anua 24. Fö ntenatonella ämföelse bö dock även fotsättnngsvs hamonseat ndex fö konsumentpse med konstant skatt (HIKP-CT) användas. Det gundläggande beäknngssättet Vd beäknngen av KPI- och KPIF-KS exkludeas effekten fån ändade ndekta skatte och subventone (utom löneelateade ndekta skatte) fån föändngen KPI enlgt: KPI - KS KPI (effekt fån Skatte effekt av Subventon e) KPIF - KS KPIF (effekt fån Skatte effekt av Subventon e) Alla skatteföändnga antas måtten få ett omedelbat och fullständgt genomslag på konsumentpsena. Födelen med detta ä att det ä en enkel och entydg defnton av skattegenomslaget. Nackdelen ä att beäknngssättet vssa fall kan ge mssvsande esultat, eftesom skatteändnga paktken nte alltd slå genom på psena med omedelba och fullständg vekan. Effektena av ändade skatte och subventone, det så kallade skatte- och subventonsavdaget, beäknas genom att effektena på konsumentpsena av ändade skatte och poduktsubventone summeas. Summan av dessa skatteeffekte das bot fån föändngen konsumentpsena. Dämed ehålls psutvecklngen som om nga skatte hade ändats fö poduktena KPI dvs KPI med konstant skatt. En skattehönng på någon podukt (allt annat lka) nnebä att KPI stge medan KPI-KS och KPIF-KS nte påvekas. Däfö bl nflatonen vd en skattehönng läge enlgt KPI-KS än enlgt KPI, och tvätom vd en skattesänknng. Genom skatteavdaget das alltså en skattehönng av och en skattesänknng läggs tll psutvecklngen enlgt KPI-KS och KPIF-KS fö att neutalsea effekten som skett på KPI. Skatte- och subventonsavdaget gös fö espektve länk enlghet med KPI:s ndexkonstukton. Fån och med 25 (dvs. efte bytet av ndexkonstukton KPI) 5 nnebä det att fölande beäknng gös fö den avslutande Laspeyes-länken, den s.k. å-tll-månadslänken ( det fölande beskvs endast KPI-KS fastän samma också gälle fö KPIF-KS): KPI - KS 24, an 22 KPI 24, an 22 W 22 k ks & S I 24, an k 22 4 Möte 249, Undelag pm. NPI och KPI-KS (KPI med konstant skatt) tll mötet fnns tllgänglgt va SCB:s hemsda 5 Fö en beskvnng av KPI:s ndexkonstukton se tex. pomemoan Föbättad KPIkonstukton fån anua 25:Teknsk beskvnng, av M. Rbe fån , som fnns tllgänglg va

3 3(7) 24, an Dä KPI 22 ä å-tll-månadslänken fö hela KPI, k ä en specfk skatt elle subventon och S & S ä mängden av elevanta skatte och 24, an subventone. I k ä ett ndex som uttycke en skatt elle 22 subventons föändng fån baspeoden 22 tll ämföelsepeoden anua 24. Vkten fö espektve skatt och subventon beäknas genom: U k Wk 22 U g g 22 Dä U k ä en estmead budgetntäkt fö espektve skatt elle subventon fö angvet å.u 22 g ä hela budgetbeloppet KPI dvs. g summeat fö samtlga podukte. På motsvaande sätt beäknas Walshlänken (den s.k. å-tll-ålänken) tll: KPI - KS 22 2 KPI 22 2 ks & S W 2/ 22 k I k 22 2 I beäknngen av Walsh-vkte används budgetntäkte fö två å och även ett skattendex fö espektve skatt och subventon, enlgt nedan: W 2/ 22 k g U U 2 k 2 g U U 22 k 22 g / I 22 k 2 / KPI 22 g 2 Beäknng av skatte- och subventonsavdaget Det gundläggande beäknngssättet beskvet ovan föle tdgae metod av beäknnga av konstantskattendex Svege. Beäknngen av skatteoch subventonsavdaget gös dock på ett annat sätt KPI-KS och KPIF- KS ämföt med tdgae. Det fnns flea mölga pncpe fö att exkludea effektena fån ändade skatte och subventone ett konstantskattendex. En elatvt enkel och tydlg pncp ä att beäkna ett nytt skatte- och subventonsavdag vae gång en skatt elle subventon ändas nomnellt, dvs då skattesatsen kono och öen ändas fö en kvanttetsskatt espektve då skattesatsen pocent av konsumentpset ändas fö en vädeskatt. Det ä så beäknngana gots tdgae (se blaga fö en nämae edovsnng av dessa beäknnga). I en nflatonsekonom då psena stge öve tden falle också en kvanttetsskatts andel av konsumentpset öve tden. Exempel på kvanttetsskatte, elle punktskatte, ä enegskatte, alkoholskatte och

4 4(7) vssa tobakskatte. Dessa skattes skattesatse ä gvna kono pe enhet av vaan elle tänsten, dvs. k/kwh, k/lte, k/gam etc. Fö att bevaa skattens andel av pset öve tden ndexeas däfö många av Sveges kvanttetsskatte ålgen med KPI-utvecklngen. En vädeskatt, med skattesats gven pocent av konsumentpset, usteas däemot automatskt takt med psutvecklngen på de podukte som skatten belasta. En vädeskatt ä dämed pe defnton en menng nflatonsustead. Metoden att ustea bot effektena fån nomnellt ändade kvanttets- och vädeskatte ha nnebut att utfomnngen av skatteuttaget påvekat den uppmätta psutvecklngen. Fö kvanttetsskatte ha beäknngen paktken motsvaat KPI med konstant nomnell skatt medan beäknngen fö vädeskatte stället nnebut en beäknng av KPI med en menng konstant eal skatt. En altenatv pncp ä att stället ustea fö sådana ändnga en kvanttetsskatt som avvke fån den geneella psutvecklngen dvs skatten anses nte ha ändats och med den ålga ndexengen med KPIutvecklngen. Endast ändnga utöve denna eala usteng dvs eella ändnga usteas fö. En sådan pncp, som föls KPI-KS och KPIF-KS kan sägas nnebäa en beäknng av KPI med konstant skatt eala kono. Dämed bl behandlngen av stycksskatte och vädeskatte någon mån me lk vaanda. Det fnns dock fotfaande en skllnad att nflatonsustengen fö en vädeskatt föle psutvecklngen på enbat de beöda poduktena, medan den fö en kvanttetsskatt föle den allmänna psutvecklngen enlgt KPI-talet. I beäknngen av KPI-KS och KPIF-KS deflateas de nomnella ändngana kvanttetsskatte med konsumentpsutvecklngen fö motsvaande peod. I KS-måtten konstanthålls dämed föhållandet mellan styckskattesatsens utvecklng och KPI-kogens löpande väde, se exempel tabell nedan: Tabell exempel på beäknng av skatte- och subventonsavdag Å Mån Skattegupp Skatt/subventon Belopp, KPI Belopp, skatt Vkt KPI/F-KS nomnell skatteändng Psndex skatteändng KS-måtten Moms Effekt Effekt KSmåtten nomnellt 23 2 Enegskatt Bensn ,72% 2,88,59,27,25,3, 23 2 Enegskatt Anda olepodukte ,% 2,5,59,9,25,, 23 2 Enegskatt Elkaft ,62% 3,53,59,9,25,3, 23 2 Fastghetsskatt Egnahem ,69% 5,66 5,66,,4, Enegskatt Desel ,5% 5,82,59 4,,25,, 23 2 Koldoxdskatt Bensn (tllsammans med alkylat) ,58% 2,46,59,86,25,2, 23 2 Koldoxdskatt Anda olepodukte ,3% -3,95,59-5,45,25,, 23 2 Koldoxdskatt Desel ,9% 2,52,59,92,25,, 23 2 Mevädeskatt Restauang och cateng exklusve alkohol ,9% -4,46-4,46, -,49 -, Skatt på alkohol och tobak Tobaksskatt, övga tobaksvao ,8% 4,47,59 2,68,25,3, Skatt på alkohol och tobak Tobaksskatt, cgaette ,62%,,59 9,6,25,9, Skatt på alkohol och tobak Malt och läskedycke ,2%,,59 -,56,25,, 23 2 Skatt på alkohol och tobak Sptdycke ,29%,,59 -,56,25, -, 23 2 Skatt på alkohol och tobak Vn ,3%,,59 -,56,25, -, 23 2 Vägtafkskatt Tängselskatt (Stockholm) ,4%,,59 -,56,,, 23 2 Vägtafkskatt Tängselskatt (Götebog) ,4%,,59 96,87,,4,4 Summa skatte- och subventonsavdag -,2 -,28 På den fösta aden tabell usteas KPI-KS och KPIF-KS fö fölande föändng enegskatten på bensn (övest tabellen): (2,88%+)/,59*-=,27%. Notea att skattena på alkohol och tängselskatt nte ha ändats nomnellt mellan bas och ämföelsepeod tabell, men eftesom psena ha ökat

5 5(7) unde peoden bl den faktska effekten på skatte- och subventonsavdaget KPI-KS och KPIF-KS negatv. Beäknngen av skatte- och subventonsavdag gös på det hä sättet vae månad takt med att det allmänna psläget ändas dvs. om nga skatte elle subventone ändas nomnellt ä det endast psndexet som byts ut beäknngen av månadens skatte- och subventonsavdag. Tdgae beäknng föanledde att skatte- och subventonsavdaget nomalt va konstant fån anua, eftesom många kvanttetsskatte baa ändas, nomnellt, en gång om ået då de skvs upp med den ålga öknngstakten KPI. Exempel på det ä enegskattena och koldoxdskattena som egelmässgt ndexeas statsbudgeten 6. Eftesom cgaettskatten utgös av både en vädeskatt och en styckskatt (mellan 24 och 2 fanns också en mnmskatt pe styck totalt) få den en något specell behandlng beäknngana. I ett fösta led beäknas den del av skatten som ä en vädeskatt om tll en skattesats kono pe enhet, och summeas med styckskatten. Däefte behandlas den som en stycksats beäknngana. Idag utgös cgaettskatten nästntll uteslutande (98 pocent) av styckskatt. 7 Effekte av att ustea fö skatteföändnga Många kvanttetsskatte Svege ndexeas ålgen med KPI-utvecklngen fö att bevaa skattens andel av pset öve tden. Om skattesatsena nte usteas upp med någon egelbundenhet sunke det eala skatteuttaget gadvs. Med t.ex. en ålg nflaton på 2 pocent sunke det eala skatteuttaget med dygt to pocent unde en femåspeod. Justengen av ndexeade kvanttetsskatte ha tdgae konstantskattndex nnebut en dämpande effekt på psutvecklngen genom att skatteavdaget beäknats vaa fö stot 8. Då skattens andel av pset sunke bl effekten av skatten på poduktens ps, och dämed de totala konsumentpsena, mnde. Om samma effekt, dvs. ett konstant skatteavdag, äknas bot fån psutvecklngen löpande fö att neutalsea dess effekt uppåt även då psena öka äknas fö mycket bot. Ett fö stot skatteavdag få på så sätt en dämpande effekt på psutvecklngen. Att ett skatteavdag endast baseat på nomnella skatteändnga få en dämpande effekt på nflatonen vsas tabell 4 blaga 2 samt dagam nedan. I detta exempel beäknas skatteavdagen (både nomnella och enlghet med KS-måttens beäknng) utfån föändngen av en kvanttetsskatt som ålgen ndexeas anua. Skattebeloppet utgö hä pocent av hela den fktva konsumtonen (KPI-kogen), nflatonen ä 6 Indexengen gös med den ålga öknngstakten av KPI un ået föe, de nya skattesatsena gälle sedan fån anua. 7 I beäknngen av skatteeffekt KPI-KS och KPIF-KS delas det totala föändngstalet fö cgaettskatten upp popoton tll styck- esp. vädeskattens andela av konsumentpset vktbaspeoden. 8 Tdgae konstantskattendex ensade bot effekte fån ändade skatte och subventonen fån KPI exklusve äntekostnadsposten. I KPI-KS och KPIF-KS gös ensnngen stället fån KPI espektve KPIF.

6 6(7) konstant 2 pocent vlket också nnebä att skattesatsen skvs upp med 2 pocent ålgen. Den öda steckade kuvan dagam nedan vsa på ett konstant skatteavdag enlghet med usteng fö nomnella skatteändnga (skatten ändas endast anua och effekten lgge sedan kva hela ået). Ett skatteavdag dä samma skatteändng sedan deflateas med den löpande KPI-utvecklngen sunke stället månadsvs unde ået takt med att konsumentpsena öka (gön steckad lne nedan). Ett konstant skatteavdag (baseat på den nomnella skatteföändngen) geneea en nflaton på,8 pocent detta exempel medan skatteavdaget enlghet med KS-måtten geneea en nflaton på 2 pocent, se tabell 4 blaga 2 fö en edovsnng av denna beäknng. Dagam exempelbeäknng, nflatonstal och skatteavdag vd olka beäknngspncpe Exemplet ovan vsa att nflatonen enlgt ett konstantskattendex som ustea fö nomnella skatteändnga geneea en läge nflaton än om ustengen gös fö skatteföändnga enlghet med beäknngana KS-måtten. Tabell 2 nedan vsa faktska utfall, hstoskt, fö KPI-KS dä beäknnga ha gots fö båda dessa pncpe. Tabell 2 medel av nflatonstal fö olka peode, vd usteng fö olka type av skatteändnga, utfall KPI-KS, nomnellt 3,2 6,95 4,83,23 KPI-KS 3,45 7,5 5,25,3 Dffeens -,24 -,55 -,4 -,6 Den sammanlagda effekten unde hela peoden fån att äkna med nomnella skatteändnga ä -,24 pocentenhete. Skllnadena mellan de båda pncpena nnebä stöe skllnade unde åen med elatvt hög nflaton medan skllnadena bl elatvt små efte att

7 7(7) nflatonsmålet nfödes. Fån böan av 9-talet ä effekten nomalt cka, pocentenhet nedåt (-,6 pocentenhete genomsntt). Samma vktsumma som KPI KPI-KS och KPIF-KS ha samma vktsumma som KPI dvs. de ha samma totala budgetbelopp. I dessa konstantskattendex ngå alltså alla ndekta skatte och subventone, som påveka konsumentpsena på ett dekt sätt, det totala budgetbeloppet; det ä endast effektena fån ändade skatte som exkludeas beäknngana (konstanthålls) nte sälva skattena elle subventonena. I tdgae konstantskattendex ha föutom nettot av ändade skatte och subventone även hela änteposten exkludeats, vlket mnskat vktsumman med genomsntt 7% (avse peoden 98-23). Vktsumman fö KPI exklusve äntekostnadsposten ha unde hela peoden legat ntevallet 87-96%. Tll skllnad fån tdgae konstantskattendex ngå alltså psutvecklngen fö kaptalstocken både KPI-KS och KPIF-KS. Dämed bl vktsumman stöe dessa mått ämföt med tdgae, effektena fån skatteändnga på KPI espektve KPIF bl dämed också något mnde, både fån de ensklda skattena och subventonena och således även fån det totala skatte- och subventonsavdaget. Avgänsnng I KPI-KS och KPIF-KS gös en avgänsnng fö skatte och subventone med endast lten skatteuppböd elle motsvaande; dessa konstanthålls nte beäknngana då effekten fån ändnga dessa skatte och subventone endast ä magnella. Fölande två avgänsnngsegle avgö nä en elevant skatt elle subventon ska hållas konstant: Skatte och subventone med en uppböd höge än,5% av den totala skatteuppböden unde ett aktuellt å tas beaktnng dvs ska hållas konstanta måtten. Mnst 95% av de elevanta skattena ska alltd hållas konstanta, oavsett stoleken på de ensklda skattena och subventonena. I blaga 3 lstas samtlga elevanta skatte och subventone fö KPI-KS och KPIF-KS, dä anges också om de ha nkludeats elle exkludeats beäknngana. Utfall fö KPI-KS och KPIF-KS ämföt med anda psndex I tabell 3 nedan vsas hstoska utfall av nflatonstal fö KPI-KS och KPIF-KS samt någa anda elevanta psndex som beäknas av SCB fö peoden Anlednngen tll att peoden stata föst 988 ä att KPIF och KPIF-KS endast fnns tllbakaäknat tll 987. Samtlga övga mått fnns tllgänglga fån Se tex. Sveges statstska database va scb.se

8 8(7) Tabell 3 medel av nflatonstal , utfall Medel av 2-månadestal (nflatonstal) Å KPI KPI-KS NPI KPIF KPIF-KS KPIX KPI ex änta 988 5,8 5,7 6,7 5,5 5,4 5,2 5, ,4 6,3 6,2 6,4 6,2 6, 6,6 99,4 8,2 6,8 9,9 7,7 7,2,3 99 9,5 7,7 5,5 9,4 7,7 7, 9, ,4 3,7 4,3 2, 3,3 3,, ,7 3, 4,5 5, 3,3 3,2 5, 994 2,2 2,2,3 2,4 2,4 2,4 2, ,5 2,3,5 2,6 2,5 2,4 2,8 996,5,2,,3,9,9,3 997,7, -,5,8,2,, ,3 -,4 -,9,9,8,6,8 999,5,9 -,,4,8,6,2 2,9, 2,,,,9,9 2 2,4 2,6 2,7 2,5 2,7 2,5 2,4 22 2,2 2,5 2,3 2,2 2,5 2,3 2, 23,9,8,5 2,5 2,4 2,2 2,4 24,4,3,,,,8,9 25,5,4,,,,8,9 26,4,4,,4,4,2,3 27 2,2 2,2 2,7,5,5,2,4 28 3,4 3,5 2,7 2,7 2,8 2,5 2,6 29 -,5 -,4 -,8,7,8,5,5 2,2,4,8 2, 2,2,9,7 2 3, 3, 2,,4,4,,2 22,9,2,2,,3,,8 23, -, -,3,9,8,5, ,5 2,4 2, 2,7 2,6 2,4 2, ,2,3,8,6,7,5, ,3,3,,6,6,3,4 Som synes tabell 3 ä utfallen fö KPI och KPI-KS espektve KPIF och KPIF-KS elatvt lka unde, mnst, de senaste åen, vlket ndkea få stöe skatte-/subventonsändnga utöve de geneella psöknngana dvs paktken mest ndexenga. De stöe övga skatteändngana unde denna peod ha stöst gad dagt ned KPI, tex ändad fastghetsskatt och ROT-avdaget anua espektve ma 29 samt den sänkta mevädesskatten på estauange och cateng anua 22.

9 9(7) Dagam 2 nflatonstal KPI och KPI-KS, Unde 9-talet va det stöe skllnade mellan KPI och KPI-KS då bl.a. mevädesskatten ändades kaftg ett fletal gånge tex på elkaft, olepodukte och bensn mas 99 och även senae ul det ået då momssatsen ökade tll 25% fö övg dekt konsumton dvs. den geneella momssatsen. I anua 992 nfödes educead mevädesskatt (fån 25 tll 8%), anua 993 hödes bensnskatten med öve 3% fö att nämna någa av de stöe skatteändngana som tydlg syns dagam 2 ovan. Dagam 3 nflatonstal NPI, KPI-KS och äntekostnade KPI, Psutvecklngen enlgt KPI-KS och NPI ha vat elatvt lk de senaste åen. Däemot skle sg måtten åt betydlgt nnan dess, säsklt unde peoden då NPI låg makant unde KPI-KS (-,3 pocentenhete genomsntt). Dessa skllnade beo, famföallt, dels på

10 (7) vlka skatte som usteas fö de olka måtten och dels, vlket ä en konsekvens av den fösta skllnaden, på att egnahemsäganas äntekostnade väge elatvt me NPI än KPI. Effekten fån ändade äntekostnade ha dämed fått en stöe effekt på NPI än KPI genom åen. I NPI beäknas en summa av psutvecklngen avseende samtlga skatte och subventone (även löneelateade och även så kallade ndekta effekte ) som sedan exkludeas fån KPI. I KPI-KS ngå skatte och subventone, dess effekte på psutvecklngen konstanthålls dock. Unde peoden beäknades dels sänkta äntebdag och dels höd allmän löneavgft påveka konsumentpsena elatvt kaftgt uppåt, vlket nneba en kaftg effekt nedåt på NPI. Vaken äntebdaget elle den allmänna löneavgften usteas dock fö KPI-KS eftesom de nte ä ndekta skatte med dekta effekte på konsumentpsena. Effekten på NPI fån äntebdaget va dygt -,6 pocentenhete decembe 994, -,4 pocentenehete decembe 997 och cka -,4 pocentenehete decembe 999. Effekten fån den allmänna löneavgften va cka -,4 pocentenehete 997 och -,2 pocentenehete decembe 999. Dagam 4 nflatonstal KPIF-KS och KPIX, Inflatonen enlgt KPIF-KS va dygt,2 pocentenhete höge än KPIX unde peoden , vlket famföallt beo på två sake. Dels att hela äntekostnadsposten, nklusve kaptalstocken, ensas bot KPIX ämföt med KPIF-KS som ha samma vktsumma som KPI och dä endast äntesatsföändngana fö olka bolån fö egnahem konstanthålls och dels fö att skatteavdaget beäknas olka enlghet med beskvnngen denna pm. I NPI ska skatte samtlga fösälnngsled ensas fån KPI, skatte ssta ledet, t.ex. koldoxdskatt på 95-oktanng bensn, ge en dekt effekt medan skatte tdgae led, t.ex. vägavgft fö tunga fodon, ge en så kallad ndekt effekt. Om vägavgften fö tunga fodon hös nnebä det, allt annat lka, dyae lastblstanspote av t.ex. mölk fån bondgåden tll meeet och sedan också dyae tanspote ut butkena, vlket antas leda tll, vss mån, höge pse på mölkpodukte.

11 (7) Blaga - Del av pememoan UNDX och UNDINHX: beäknnga efte en SCB-modell, Exkludengen av föändnga nettot av ändade ndekta skatte och subventone Vd beäknngen av UNDX och UNDINHX skall exkludeas även föändnga nettot av ändade ndekta skatte och subventone. Med ändng skatt elle subventon avses UNDX och UNDINHX en ändng skatten/subventonen pe enhet av vaan, som ä en föld av ändade egle (angående skattesats elle motsvaande). Exkludengen gös helt lkatat fö de båda måtten och skall hä däfö endast beskvas med avseende på UNDX. Ett fädgmodfeat KPI-tal (med decembe föegående å=) kan övesktlgt skvas enlgt fölande I UNDX U U p q U U N p q (6) dä föändngen nettot av ändade ndekta skatte och subventone betecknas med N ( N N, dä N esp. N ä nettot av ändade ndekta skatte och subventone fö bas- espektve ämföelsepeod) p q Temen N U U koespondea med konsumtonen enlgt och avse de skatte på/subventone tll denna konsumton, vlka blvt föemål fö sådan egeländng mellan peodena och, som föändat skattebelastnngen/subventonengsgaden äknat pe enhet av konsumead vaa elle tänst. Temen N kan ses som en summa av delnetton och uppdelas komponente såväl efte olka vao () som efte olka slag av skatte och subventone (). Vae sådan komponent kan sn tu ses som en podukt av konsumead kvanttet av den fågavaande vaan ( q ) och föändngen den fågavaande skatten/subventonen ( s ) pe en enhet av vaan. Man kan således skva I UND X som I UNDX p s U U U U p q U U (7) Vad sedan gälle en enskld fakto s, d.v.s. föändngen skatten/subventonen pe en enhet av vaan, utgös denna av skllnaden

12 2(7) mellan den faktska skatten vd ämföelsemånaden ( s : ) och den skatt/subventon som skulle ha utgått samma månad med de egle som : gällde basmånaden ( s ). Således näknas e sådan ändng skatten/subventonen som ä en dekt föld av föändng vaans nettops (pset exklusve skatt och subventon). En ändng av sstnämnt slag skall hä benämnas automatsk ändng av skatten/subventonen. Detta ge I UNDX : : p s s U U U U p q U U U U (8) Beäknngsmässgt sett ä detta uttyck svåhantelgt. Ett fån beäknngssynpunkt me hantelgt uttyck ehålls genom att kasta om summatonsodnngen nom de båda skatte/subventonstemena. Med hälp av vss yttelgae omskvnng komme man fam tll fölande fomel, som bätte anslute tll hu beäknngana faktskt ha lagts upp I UNDX : : p q s q s U U U U U U : p p s U U U U U U KPI UNDX I w I I : : S S U U U U : s q s : = (9) Vad gälle ndextalen öande pocentuell skatte- elle subventonsatsföändng kan dessa skvas om tll fomen, I I S S : : : s q : : U U s s : : : () s q s q s U U U U U U : s q : : U U s s : : : () s q s q s U U U U U U I S : hämtas fö ntäffade fall av föändnga skatte/subventone fån NPI. Vad sedan gälle I S : bl denna det fall att skatten ä en s.k. kvanttetsskatt. Fö en s.k. vädeskatt kävs en säskld beäknng av I S : enlghet med

13 3(7) I s q : : S : U U s U U q s s : : k : : s q s k : : (2) s q s U U U U dä k esp. k ange andelen skatt av pset exklusve skatt vd bas- espektve ämföelsepeod. Vägnngstalen fomel (9) w s : U U q p q U U (3) beäknas på gundval av NPI-uppgfte. Skattens elle subventonens : : s s U U totala omfattnng, U U, sätts således lka med det belopp, som ha uppskattats vd NPI:s vägnngstalsbeäknng (någon skatt elle subventon ha natulgtvs nte tlläknats posten äntekostnade fö egnahem, eftesom den posten nte ngå UNDX (och nte helle UNDINHX)). Vd föändng av en punktskatt, som tll exempel dyckesskatt, medfö detta även en föändng av mevädesskatten på den fågavaande vaan. Detta ä beaktat beäknngana genom att en : s U U motsvaande uppäknng gös av, det vll säga av vägnngstalsbeloppen angående skattens elle subventonens totala p q U U omfattnng. Beloppet nämnaen,, öande den pvata konsumton som täcks av UNDX ha hämtats fån KPI:s vägnngstalsbeäknng.

14 4(7) Blaga 2. Beäknng av skatteavdag baseat på dels en nomnell skatteföändng (beäknas anua och lgge sedan konstant) och dels en skatteföändng enlghet med KPI-KS dä skatteföändngen anua månadsvs deflateas med KPI. Tabell 4 exempelbeäknng Skatteavdag vd 2 % KPI-nflaton och endast en skatt med en vkt på % av KPI-kogen SS nomnellt=2% (ålg ndexeng)*% (skattens vkt) SS KPI-KS 2% (ålg ndexeng)/kpiutvecklngen månadsvs*% (skattens vkt) hä exkludeas skatteavdaget, ndex avse länka med decembe f.g å = hä kedas decembelänkana hop tll ett ndex med å= nflatonstalen äknas ut som åsföändngen den kedade seen, ett konstant skatteavdag dämpa nflatonen med 2 tondela. å mån SS Tdgae KS () SS KPI/F- KS (2) KPIndex (3) (4=3-) Tdgae KS KPI/F-KS (5=3-2) Tdgae KS (6=kedad 4) Å,,,,, KPI/F-KS Infl Tdgae (7=kedad 5) KS Infl enlgt KPI/F-KS Å,2,8,2,,,, Å 2,2,7,3,,2,,2 Å 3,2,5,5,3,3,3,3 Å 4,2,3,7,5,5,5,5 Å 5,2,2,8,6,7,6,7 Å 6,2,,,8,9,8,9 Å 7,2,8,2,,,, Å 8,2,7,3,,3,,3 Å 9,2,5,5,3,5,3,5 Å,2,3,7,5,6,5,6 Å,2,2,8,6,8,6,8 Å 2,2, 2,,8 2,,8 2, Å 2,2,8,2,,,8 2,,8 2, Å 2 2,2,7,3,,2 2, 2,2,8 2, Å 2 3,2,5,5,3,3 2, 2,4,8 2, Å 2 4,2,3,7,5,5 2,3 2,6,8 2, Å 2 5,2,2,8,6,7 2,5 2,8,8 2, Å 2 6,2,,,8,9 2,6 2,9,8 2, Å 2 7,2,8,2,, 2,8 3,,8 2, Å 2 8,2,7,3,,3 3, 3,3,8 2, Å 2 9,2,5,5,3,5 3, 3,5,8 2, Å 2,2,3,7,5,6 3,3 3,7,8 2, Å 2,2,2,8,6,8 3,5 3,9,8 2, Å 2 2,2, 2,,8 2, 3,7 4,,8 2, Å 3,2,8,2,, 3,6 4,,8 2, Å 3 2,2,7,3,,2 3,8 4,3,8 2, Å 3 3,2,5,5,3,3 4, 4,4,8 2, Å 3 4,2,3,7,5,5 4, 4,6,8 2, Å 3 5,2,2,8,6,7 4,3 4,8,8 2, Å 3 6,2,,,8,9 4,5 5,,8 2, Å 3 7,2,8,2,, 4,7 5,2,8 2, Å 3 8,2,7,3,,3 4,8 5,4,8 2, Å 3 9,2,5,5,3,5 5, 5,6,8 2, Å 3,2,3,7,5,6 5,2 5,8,8 2, Å 3,2,2,8,6,8 5,4 6,,8 2, Å 3 2,2, 2,,8 2, 5,5 6,2,8 2,

15 5(7) Blaga 3 - Lsta med elevanta skatte Styckskatte nkludeade (dä också eell skatteföändng beäknats) Enegskatte/bensnskatte Bensn (uspunglg) an 98 - an 985 Bensn an 98 - dec 994 Bensn (tdgae kallad bensnskatt) an Anda olepodukte/bänslen an Elkaft an Desel an Koldoxdskatt Bensn an Anda olepodukte/bänslen an Desel an Skatt på alkohol och tobak Tobaksskatt an Skatt på öl (malt och läskedycke) an Sptdycke an Vn an Vägtafkskatt Fösälnngsskatt på motofodon an 98 -an 2 Tängselskatte Säskld beedskapsavgft/säskld skatt fö olepodukte och kol Anda olepodukte an 98 - an 99 Bensn an 98 - an 99 Styckskatte exkludeade Enegskatt Elabonnentavgft Elbeedskapsavgft Alkylatbensn Stadsgas Mlöskatt Skatt på natugus Skatt på flygtafk Skatt på avfall Svavelskatt Anda olepodukte Vägtafkskatt Boskatt (Svnesundsbon) Övga skatte Skatt på choklad och konfekty Skatt på vdeobandspelae Avgft på vssa dyckesföpacknnga Skatt på kassettband Skatt på teknska pepaat

16 6(7) Skatt på vssa eso Skatt på nyhetstdnnga, penumeatone Vädeskatte nkludeade Vägtafkskatt Skatt på tafkfösäkngspeme Fastghetsskatt Egnahem Subventone Investengsbdag av pemanentbostäde ROT, egnahem Exta statlgt stöd tll bostäde (EH) Mlöblspeme Tllfällgt nvestengsbdag fö bostäde (EH) Egnahem, ndekt konsumton Skattelättnad fö hushållsnäa tänste Mevädeskatt Egnahem, vatten & avlopp Egnahem, enhållnng Egnahem, kaptalfösltnng Egnahem, ep. tänste Egnahem, sotnng Anda olepodukte Elkaft Hushållsgas Bensn Kontollbesktnng Jänväg Inkesflyg Lvsmedel Nyhetstdnnga, lösnumme Vnstmagnal fö paketeso nom EU Boblette Utbldnng Teate etc. Båteso Lokaltafk Tele Dans Gaage Håvåd Tax Begavnngstänste Campng "Tustmoms", bevmoms Elabonnentavgft Kollektva tanpote Dupake Böcke & tdskfte Kommunal pakeng Restauang och cateng exklusve alkohol

17 7(7) Fötäng utom hemmet, hotellvstelse mm Moton Vädeskatte exkludeade Mevädeskatt Skdlft