Vem vet KRAV? - En kvantitativ studie angående informations- och kunskapsbristen för KRAV-märkt konsumtion. Elin Fritz

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vem vet KRAV? - En kvantitativ studie angående informations- och kunskapsbristen för KRAV-märkt konsumtion. Elin Fritz"

Transkript

1 Vem vet KRAV? - En kvantitativ studie angående infrmatins- ch kunskapsbristen för KRAV-märkt knsumtin. Författare: Handledare: Elin Frs Elin Fritz Anna-Carin Nrdvall Student Handelshögsklan Vårterminen 2014 Examensarbete, 30 hp

2

3 FÖRORD Till att börja med vill vi författare rikta ett strt tack till vår handledare Anna-Carin Nrdvall sm kntinuerligt kmmit med relevant feedback ch sm kritiskt granskat vår uppsats. Vi vill även rikta ett strt tack till de respndenter sm valt att delta i studien samt till våra nära ch kära för ett strt tålamd. Umeå, den 22:a maj, Elin Frs Elin Fritz

4

5

6 SAMMANFATTNING Under de senaste åren har det skett en eknmisk tillväxt vilket bidragit till att människan knsumerar mer än någnsin. Den ökade knsumtinen har en negativ påverkan på miljön där exempelvis livsmedelsbranschen står för ungefärliga prcent av de ttala växthusutsläppen. Då överknsumtinen har en negativ påverkan på världen har det blivit allt viktigare att knsumenter blir medvetna m deras knsumtin ch dess påverkan på miljön. Frskare menar att knsumenter bör ta till sig ett mer miljöanpassat knsumentbeteende där ett alternativ är att börja knsumera eklgiskt. Tidigare frskare har identifierat att det finns ett attitydgap hs knsumenter gällande eklgisk knsumtin. Attitydgapet innebär att knsumenter uppger sig ha en psitiv attityd gentemt att knsumera eklgiska prdukter men när de väl ska knsumera väljer de i flesta fall att knsumera knventinella prdukter. Varför detta attitydgap existerar har blivit diskuterat av ett flertal frskare. Ett flertal faktrer har blivit identifierade ch en gemensam faktr sm ett flertal frskare identifierat är infrmatinsbrist (kunskapsbrist). Studier visar att knsumenter möjligtvis inte besitter den kunskap sm är nödvändig för att få dem att välja att knsumera eklgiska prdukter. En anledning till varför dem möjligtvis inte besitter denna kunskap är då infrmatinen angående innebörden av att knsumera eklgiskt är bristfällig samt att den infrmatin sm företag använder inte är effektiv. Vår studie har studerat vilken kunskap knsumenter faktiskt besitter gällande KRAVmärkta livsmedelsprdukter, vilket är Sveriges största eklgiskt certifierade märke. Vidare har vår studie studerat m knsumenterna uppfattar att det finns en infrmatinsbrist gällande innebörden av att knsumera KRAV samt vilken srts infrmatin sm är mest effektiv för livsmedelsföretagen att använda i deras marknadskmmunikatin. Studiens resultat visar att respndenterna besitter en relativt låg kunskap gällande KRAV ch dess innebörd. Majriteten av respndenterna uppger krrekta svar i enkätfrågrna men samtidigt uppvisar dem att de flesta känner en str säkerhet på m deras angivna svar varit krrekt eller inte. Detta resulterar i att vi författare tlkar att dessa respndenter har en måttlig kunskapsbrist då de inte är säkra på att deras svar varit krrekta. Vidare visar resultatet av vår studie att respndenterna uppfattar att företag kmmunicerar innebörden av att knsumera KRAV-märkta livsmedelsprdukter i låg grad. Ytterligare visar studien att den mest effektiva metden företag inm livsmedelsbranschen bör använda i dess kmmunikatin av KRAV-märkta livsmedelsprdukter är negativ infrmatin. Negativ infrmatin innebär att företag använder infrmatin i dess marknadskmmunikatin sm triggar knsumenternas negativa känslr. Resultatet av studien visar även att den negativa infrmatinen endast är effektiv att använda m den är mderat, det vill säga måttlig. Om infrmatin är extrem visar resultatet att den inte är effektiv att använda för att kmmunicera KRAVmärkta livsmedelsprdukter.

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INTRODUKTION Prblembakgrund Prblemfrmulering ch syfte Teretisk ch praktiskt bidrag Avgränsningar Begreppsförklaring KRAV Djurmsrg Hälsa Miljö ch Klimat TEORETISK METOD Val av ämne Förförståelse Teretisk förförståelse Allmän förförståelse Kunskapssyn Vetenskaplig ansats Frskningsstrategi Studiens perspektiv Val av teri Litteratursökning Vetenskapliga artiklar Facklitteratur Media Källkritik TEORETISK REFERENSRAM Frskningsgap... 23

8 4.2 Relatinen mellan attityd ch beteende Attityd Tripartite mdel Thery f reasned behavir Thery f planned behavir Attitydgap Etisk knsumtin Faktrer sm påverkar attitydgapet för eklgisk knsumtin Infrmatin ch kunskap m eklgiska prdukter Olika typer av infrmatin The memry prcess PRAKTISK METOD Undersökningsdesign ch Frskningsstrategi Urval ch urvalsteknik Utfrmning av enkät Frskningsetik Piltstudie Distributin av enkät Access Internt ch externt brtfall Databearbetning EMPIRI Deskriptiv analys Kunskap Generell kunskap m KRAV Faktisk kunskap m KRAV Infrmatin ANALYS & DISKUSSION Kunskap... 81

9 7.1.1 Generell kunskap m KRAV Faktisk kunskap m KRAV Infrmatin SLUTSATS Prblemfrmulering ch syfte Studiens bidrag Teretiskt bidrag Praktiskt bidrag Framtida frskning SANNIGHETSKRITERIER Validitet Mätningsvaliditet ch ytvaliditet Replikatin Generalisering Reliabilitet REFERENSLISTA Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4

10 FIGURFÖRTECKNING Figur 1 "Thery f reasned actin". (Ajzen & Fishbein, 1980, s. 8) Figur 2 "Thery f planned behavir". (Ajzen, 1991, s. 182) Figur 3 "The memry Prcess" (Slmn et al., 2013, s. 272) Figur 4 "Gradera vilken inställning du har till KRAV-märkta livsmedelsprdukter" Figur 5 "I vilken grad knsumerar du KRAV-märkta livsmedelsprdukter?" Figur 6 "Hur str del av de växthusutsläpp (i prcent) sm sker i världen trr du är på grund av livsmedelsbranschen? Figur 7 "Hur str del av det eklgiska srtimentet i Sverige (i prcent) trr du KRAV-märkt står för?" Figur 8 "I vilken grad anser du dig förstå innebörden av att knsumera KRAV-märkt livsmedel?" Figur 9 "KRAV-märkta prdukter syftar till att... a) Prducera prdukter med hänsyn till naturen" Figur 10 "KRAV-märkta prdukter syftar till att... b) Prducera prdukter med hänsyn till djuren" Figur 11 "KRAV-märkta prdukter syftar till att... c) Prducera prdukter med hänsyn till människan". 63 Figur 12 "KRAV-märkta prdukter syftar till att... d) Prducera prdukter med hänsyn till klimatet" Figur 13 "Vad gör KRAV för djurmsrgen...? a) Djurens fder innehåller inga nödiga tillsatser eller bekämpningsmedel" Figur 14 "Vad gör KRAV för djurmsrgen? b) Kraven på gd djurmsrg är densamma för KRAV sm för djur i knventinell ch EU-eklgisk djurhållning" Figur 15 "Vad gör KRAV för djurmsrgen? c) Bnden arbetar planerat för att se till att djuren ska ha en gd hälsa" Figur 16 "Vad gör KRAV för djurmsrgen? d) Prduktinen kntrlleras varje år" Figur 17 "Vad gör KRAV för din hälsa? a) KRAV-märkta livsmedelsprdukter är fri från nödiga tillsatser sm exempelvis naturliga färgämnen ch knstgjrda smakförstärkelser" Figur 18 "Vad gör KRAV för din hälsa? b) Cancerframkallande ämnet Nitrit används för att ge charkprdukter röd färg ch förlänga dess hållbarhet, detta ämne är inte tillåtet i KRAV-märkta livsmedels- prdukter" Figur 19 "Vad gör KRAV för din hälsa? c) För att skydda mt förrening att i mat får prduktinen av livsmedel inte ske för nära starkt trafikerade vägar"

11 Figur 20 "Vad gör KRAV för din hälsa? d) Cirka 300 stycken E-nummer är tillåtna av EUkmmissinen, av dessa 300 nummer är endast en liten del (ungefär 40 stycken) tillåtna i KRAVmärkta livsmedelsprdukter" Figur 21 "Vad gör KRAV för miljö ch klimat? a) På KRAV-märkta gårdar finns det inte en specifik miljöplicy ch ett systematiskt miljöarbete" Figur 22 "Vad gör KRAV för miljö ch klimat? b) KRAV-märkta livsmedel bidrar i samma grad till ökat utsläpp av växthusgaser sm knventinellt livsmedel" Figur 23 "Vad gör KRAV för miljö ch klimat? c) När du knsumerar KRAV-märkta livsmedelsprdukter slipper människr, djur ch växter att utsättas för kemiska bekämpningsmedel" Figur 24 "Vad tar KRAV för scialt ansvar? a) KRAV tar hänsyn till de anställdas arbets- ch levnadsvillkr, i Sverige ch resterande del av världen" Figur 25 "Vad tar KRAV för scialt ansvar? b) Den sm arbetar med KRAV-gdkänd prduktin slipper utsättas för giftiga bekämpningsmedel till vardags" Figur 26 "Vad tar KRAV för scialt ansvar? c) KRAV ställer inga krav på bndens arbetsvillkr ch sciala förhållanden" Figur 27 "I vilken grad anser du att företag kmmunicerar KRAV-märkta livsmedelsprdukter ch dess innebörd?" Figur 28 Skillnaden för hur respndenterna ansett hur företag kmmunicerar KRAV-märkta livsmedelsprdukter samt i vilken grad respndenterna knsumerar prdukterna Figur 29 "I vilken grad anser du dig GENERELLT blir mer påverkad av negativ infrmatin än psitiv infrmatin? Figur 30 "Rangrdna mellan 1-4 vilket av de följande påståenden du anser GENERELLT påverkar dig mest (emtinellt)" Figur 31 "Rangrdna mellan 1-4 vilket att följande påstående sm ÖKAR DIN BENÄGENHET ATT KONSUMERA KRAV-märkta livsmedelsprdukter"... 79

12 TABELLFÖRTECKNING Tabell 1 Åldersfördelning i antal Tabell 2 Samband mellan fråga 20 ch påståendena i fråga 21 samt

13 1. INTRODUKTION Intrduktinskapitlet kmmer skapa en överblick inm ämnet eklgisk knsumtin. Författarna kmmer att presentera tidigare frskning inm ämnesmrådet ch diskutera prblematiken kring den. Frtsättningsvis kmmer studiens prblemfrmulering ch syfte definieras. Författarna kmmer sedan diskutera vilka teretiska samt praktiska bidrag denna studie är avsedd att bidra med. Kapitlet avslutas sedan med avgränsningar samt begreppsförklaring. Den eknmiska tillväxten har ökat under de senaste åren ch individen knsumerar mer än någnsin. Den ökade knsumtinen har en direkt negativ påverkan på miljön då överknsumtin bidrar till miljöförstörelse (Chen & Chai, 2010, s. 28). Miljöförstörelsen har förödande knsekvenser för världen där prblem med den glbala uppvärmningen ch klimatförändringar bara är en liten del (Ramlgan, 1997). Enligt Grain (2011) står livsmedelsindustrin för ungefärliga prcent av världens växthusutsläpp, vilket vi författare indikerar på att livsmedelssektrn är en str bidragande faktr till miljöutsläppen ch har därmed en negativ påverkan på miljön. Knsekvenserna av överknsumtinen har bidragit till att knsumenters medvetenhet kring deras knsumtin har blivit allt mer viktig ch nödvändig (Chen & Chai, 2010, s. 28) ch frskare menar på att knsumenters beteende bör ändras till att bli mer miljömedvetet. Ett mer miljöanpassat knsumentbeteende kan ske genm att exempelvis knsumera eklgiska prdukter (se exempelvis Mainieri et al., 1997, s. 190; De Pelsmacker et al., 2005, s. 364). Detta är även någt sm diskuteras av Datta (2011, s ) där han påvisar betydelsen av att knsumenter bör ta ett mer ansvarsfullt beteende i deras knsumtinsbeslut, det vill säga knsumera eklgiska prdukter. Han indikerar att knsumenter kan minska sin negativa påverkan på miljön genm att knsumera eklgiska prdukter (Datta, 2011, s ). Studier har visat att människan blivit allt mer medveten m knsekvenser av dess knsumtin ch därmed börjat knsumera mer eklgiska prdukter (Datta, 2011, s. 128; Wheeler, 2012, s. 126), dck inte i den önskvärda takten. Detta fenmen benämner Strng (1996, s. 5) sm den etiska knsumenten där den etiska knsumenten är en individ sm undviker att knsumera prdukter sm har en negativ påverkan på den själv, någn annan eller på miljön ch där de istället väljer att knsumera från företag sm tar ett samhälleligt ansvar. Den etiska knsumenten (Strng, 1996, s. 5) har en påverkan på hur företag bedriver deras verksamhet (Singh et al., 2012, s. 541) då studier visat att företagens samhälleliga ansvar har en psitiv effekt på deras prestatin. Dck påpekar Strng (1996, s. 7, 10) att knsumenterna blivit allt mer krävande ch frskarna påpekar vikten av att företagen bör iaktta ch uppmärksamma vad kunderna egentligen efterfrågar då kundernas behv ch efterfrågan kntinuerligt ändras. Det ökade intresset kring eklgisk knsumtin sm van nämnts har resulterat i ökad affärsmöjlighet för företag. Detta är någt sm i sin tur resulterat i att allt fler eklgiska märken finns tillgängliga på marknaden (Janssn et al., 2010, s. 358). Trts detta menar Knsumentverket (2006) att knsumtinen av de eklgiska prdukterna i Sverige inte sker i den takt sm önskat ch anses därmed vara låg. Enligt statistiska centralbyrån (SCB, 2012) ökade Sveriges beflkning med ungefärliga 0,8 prcent mellan åren , detta resulterade i att den ttala försäljningen av livsmedelsprdukter i Sverige ökade med 1,8 prcent mellan åren Trts den ökade försäljningen av livsmedelsprdukter ökar försäljningen av eklgiska 1

14 livsmedelsprdukter dck inte i samma takt. Studier visar att försäljningen av eklgiska livsmedelsprdukter enbart står för ungefärliga fyra prcent av Sveriges beflknings inkmst (Statistiska centralbyrån [SCB], 2012). I Sverige finns det ett flertal eklgiskt certifierade märken varav KRAV-märket är det mest välkända inm eklgiska livsmedelsprdukter. Studier visar att närmare 80 prcent av alla eklgiska livsmedelsprdukter är KRAV-märkta (KRAV, 2011), varvid ytterligare studier visar att 96 prcent av studiens urval känner igen KRAV-märket (Cp, u.å). Innebörden av att knsumera KRAV-märket är; KRAV-märket visar att en vara är eklgiskt prducerad. Det betyder att den är prducerad med hänsyn till naturen, klimatet, djuren ch människrna. KRAV (2013) KRAV-märket är även ett av få märken i Sverige sm går under begreppet Fair Trade (Fair Trade center, 2013). Fair Trade är ett fenmen sm uppkm med anledningen av människrs bekymmer över miljön ch deras efterfrågan efter miljövänliga prdukter. Enligt Kim et al. (2010, s. 590) är den huvudsakliga filsfin med Fair Trade att de försöker förbättra arbets- ch levnadsvillkren i utvecklingsländerna. 1.1 Prblembakgrund Studier gjrda inm mrådet eklgisk knsumtin visar att knsumenter har en psitiv syn på knsumtin av eklgiska prdukter men när de väl kmmer till det faktiska köpvalet beslutar de ftast att knsumera knventinella prdukter, det vill säga ickeeklgiska prdukter. Detta är någt sm flera frskare diskuterat i tidigare studier (se exempelvis Pickett-Baker & Ritsuk, 2008, s. 282; Öberseder et al., 2011, s. 449, 457) där de menar att knsumenters köpintentin skiljer sig åt mt deras faktiska beteende. Frskare indikerar att det finns ett attitydgap mellan knsumenters intentin ch beteende, det vill säga knsumenterna har en psitiv attityd gentemt eklgiska prdukter men när de väl ska knsumera väljer de att knsumera knventinella prdukter (se exempelvis Pickett-Baker & Ritsuk, 2008, s. 282). Varför detta attitydgap existerar har diskuterats bland lika frskare (se exempelvis Bray et al., 2011; Bulstridge & Carrigan, 2000). Enligt Bray et al. (2011) kan rsaken till detta gap vara ett resultat av lika anledningar. I en studie har dem identifierat ett flertal faktrer sm kan ha en påverkan på knsumenternas val av prdukt ch varför knsumenternas intentin inte alltid stämmer överens med deras faktiska beteende. Dessa faktrer innefattar: priskänslighet, persnlig erfarenhet, etisk skyldighet, brist på infrmatin, kvalitetsuppfattning, inertia i köpbeteende samt cynism (Bray et al., 2011, s ). Infrmatinsbrist (kunskapsbrist) är en gemensam faktr sm ett flertal frskare påpekat möjligtvis har en påverkan på knsumenters knsumtin av eklgiska prdukter (se exempelvis Bray et al., 2011, s. 602; Carrigan & Attalla, 2001, s. 574; Chan, 1999, s. 21). Frskare menar på att bristfällig infrmatin kan vara en av rsakerna till att detta attitydgap uppstår, ch att denna bristfällande infrmatin bidrar till bristande kunskap hs knsumenterna inm ämnet eklgisk knsumtin (Bray et al., 2011, s ). Detta är även någt sm Hughes (2008, s. 42) påpekar då han menar att tvetydlig infrmatin m eklgiska prdukter ch dess märken kan innebära bristande förståelse ch kunskap angående knsumtin av prdukterna. Dragn Internatinal (1991, refererad i Carrigan & Attalla, 2001, s ) påpekar i deras studie att knsumenter saknar relevant ch effektiv infrmatin m varför de bör 2

15 inta ett eklgiskt beteende, det vill säga knsumera eklgiska prdukter. Detta resulterar i att knsumenters kunskaper kring eklgiskt beteende är bristande, vilket har en negativ påverkan på knsumtinen av eklgiska prdukter (Carrigan & Attalla, 2001, s ). Denna argumentatin frtsätter Carrigan & Attalla (2001, s. 574) diskutera där dem menar på att knsumenter behöver få mer infrmatin från företag för att öka deras kunskap ch för att få dem att göra fler eklgiska övervägningar i deras köpbeslut, samt att den infrmatin sm företagen kmmunicerar bör vara mer effektiv för att trigga knsumenterna till eklgisk knsumtin. Detta är även någt sm Chan (1999, s ) påpekar i sin studie då hn diskuterar betydelsen av att ge tydlig infrmatin m varför knsumenter bör knsumera eklgiska prdukter ch därmed öka deras kunskaper. Författaren menar vidare att ju mer kunskap en knsument har angående eklgiska prdukter, dest större sannlikhet är det att de knsumerar eklgiska prdukter (Chan, 1999, s ). Den relativa låga prcentsats av knsumenter sm knsumerar eklgiska livsmedelsprdukter menar även Vindigni et al. (2002, s. 625) kan vara ett resultat av att deras kunskap kring eklgiska prdukter är bristande, vilket kan vara ett resultat av att de intar för lite infrmatin eller att infrmatinen de intar inte når deras intresse. Den låga kunskapen hs knsumenterna innebär att de inte har förståelse för vilka fördelar knsumtinen av eklgiska prdukter innefattar (Vindigni et al., 2002 s. 625). En av anledningarna till knsumenternas bristande kunskap har att göra med företagens tvetydliga kmmunikatin m prduktens fördelar ch varför eklgiskt brde väljas före knventinella prdukter. Detta bidrar till att stra delar av det eklgiska srtimentet inte ingår i knsumentens beslutsprcess. Genm att förmedla tydlig ch relevant infrmatin kan knsumentens beteende ändras ch deras förståelse för det eklgiska srtimentet öka, vilket kan bidra till minskad knsumtin av knventinella prdukter (se exempelvis Carrete et al., 2012, s. 475; Carrigan & Attalla, 2001, s. 574). Strng (1996, s. 7) diskuterar att det är av str betydelse att företag delger knsumenterna trvärdig ch relevant infrmatin m vilka aktiviteter företagen utför ch m deras eklgiska prdukter. Chan (1999, s ) påvisar även att det är av betydelse för företag att förmedla den psitiva innebörden av att knsumenter väljer att knsumera eklgiska prdukter. Detta då det visat sig att de knsumenter sm inte väljer att knsumera eklgiskt inte förstår de psitiva effekterna ch vill därmed inte betala en högre summa för de eklgiska prdukterna (Chan, 1999, s ), detta då de i majriteten av fallen har ett högre pris. Tidigare studier har visat att människr i högre grad blir mer påverkade av negativ infrmatin än psitiv infrmatin (Herr et al., 1991, s. 460). Den infrmatin sm påverkar knsumenten är den infrmatin sm vi författare antar bidrar till ökad medvetenhet kring det specifika mrådet ch därmed bildar kunskap. Ett sätt för företag att kmmunicera negativ infrmatin är att använda sig av negative appeals i deras marknadskmmunikatin, vilken kan resultera i att negativa känslr uppstår hs knsumenten. Negativa känslr kan skapas genm att företag använder sig av skrämselmetder sm kan frambringa ångest hs knsumenterna ch en känsla av att de bör knsumera en prdukt för att exempelvis skydda sig själv eller sin mgivning (De Pelsmacker et al., 2010, s ; Witte, 1992, s. 329). Företag kan på mtsatt vis även använda sig av psitive appeals i marknadskmmunikatinen sm kan resultera i psitiva känslr, där företag istället trycker på förhppningar ch lycka (De Pelsmacker et al., 2010, s. 232; Hastings et al., 2004, s. 976). Studier gjrda av Hastings et al. (2004, s. 975, 978) tyder på att företags användning av skrämselmetder i 3

16 marknadskmmunikatinen är ett effektivt verktyg för att kmmunicera till sina knsumenter, detta då knsumenter visats sig bli påverkad av infrmatinen sm getts ut. Trts dessa studier menar Hastings et al. (2004, s. 975, 978) att marknadskmmunikatin baserad på psitiva känslr kan vara minst lika effektiv. Trts att det bevisats att negativ infrmatin, sm skapar negativa känslr, skapat psitiva utkmster för företagen har studier även visat (Wheatley & Oshikawa, 1970, s ; Slmn, 2009, s. 334) att för extrem negativ infrmatin kan ha en negativ påverkan då knsumenterna upplever för starka negativa känslr. Frskare menar att m företag ska använda negativ infrmatin bör den användas på en mderat nivå, det vill säga den bör skapa en måttlig känsla av ångest ch r hs knsumenten (Wheatley & Oshikawa, 1970, s ; Slmn, 2009, s. 334). Sm tidigare nämnt är KRAV-märket Sveriges mest välkända eklgiskt certifierade märke, dck visar studier gjrda av Knsumentverket (2002) att endast fyra prcent av dem undersökta knsumenterna kunde identifiera KRAV-märket ch dess betydelse. Svenska studier visar att svenskens knsumtins av KRAV-märkta prdukter endast står för tre prcent av deras ttala livsmedelsbudget (Cp, u.å). Den låga prcentandelen menar Knsumentverket (2002) kan vara ett resultat av att just infrmatinen kring eklgiska prdukter generellt är för låg eller för att den infrmatin sm används inte är effektiv ch inte påverkar knsumenten, vilket bidrar till kunskapsbrist hs knsumenterna då de inte förstår innebörden med de eklgiskt certifierade prdukterna. Vidare menar de att knsumtinen av eklgiskt inte kmmer att öka förrän knsumenter får en större kunskap kring prdukterna där de förstår innebörden av att knsumera prdukterna (Knsumentverket, 2002). Cirka 96 prcent av Sveriges beflkning känner till KRAV-märket ch vet att det är symblen för eklgisk mat. Men bara tre prcent av den mat vi handlar är KRAVmärkt! Cp (u.å) Sammanfattningsvis visar studier att knsumenter har en psitiv attityd gentemt att knsumera eklgiskt men i majriteten av fallen väljer dem istället att knsumera knventinella prdukter. Detta påvisar många författare är ett resultat av infrmatinsbrist ch kunskapsbrist (se exempelvis Bray et al., 2011; Vindigni et al., 2002; Chan, 1999) ch är därmed det ämnesmråde vi författare för denna studie ämnar studera. 1.2 Prblemfrmulering ch syfte Baserad på prblembakgrunden kmmer studien att ämnas studera följande prblemfrmulering; I vilken grad råder det en infrmatins- ch kunskapsbrist hs svenska knsumenter gällande KRAV-märkta livsmedelsprdukter? Syftet med studien är att se m det attitydgap sm tidigare frskare identifierat gällande knsumtin av eklgiska prdukter kan vara en knsekvens av infrmatins- ch kunskapsbrist hs knsumenterna. Vi författare ämnar därmed studera m det råder en infrmatins- ch kunskapsbrist hs svenska knsumenter gällande KRAV-märkta livsmedelsprdukter. Vi författare ämnar samtidigt studera vilken frm av infrmatin, negativ eller psitiv, svenska knsumenter i högre grad blir mer påverkade av gällande KRAV-märkta livsmedelsprdukter. 4

17 Hypteser ställda för studien: H 1 ; Det finns en kunskapsbrist hs knsumenter gällande KRAV-märkta livsmedelsprdukter. H 2 ; Det råder en infrmatinsbrist gällande innebörden av att knsumera KRAV-märkta livsmedelsprdukter. H 3 ; Knsumenter blir i högre grad mer påverkade av negativ infrmatin i marknadskmmunikatinen kring KRAV-märkta livsmedelsprdukter än psitiv infrmatin. H 4 ; Knsumenter blir i högre grad mer påverkade av infrmatin i marknadskmmunikatinen sm är mderat gentemt extrem infrmatin. 1.3 Teretisk ch praktiskt bidrag Tidigare studier har identifierat att det finns ett attitydgap mellan knsumenters villighet att knsumera eklgiska prdukter ch hur de faktiskt tar sina köpbeslut (se exempelvis Pickett-Baker & Ritsuk, 2008, s. 182). Studier har påpekat att vidare frskning bör göras angående de enskilda faktrernas påverkan på attitydgapet. De enskilda faktrerna innefattar: priskänslighet, persnlig erfarenhet, etisk skyldighet, brist på infrmatin, kvalitetsuppfattning, inertia i köpbeteende samt cynism (Bray et al., 2011, s ). Då infrmatinsfaktrn (kunskap) är en gemensam faktr ett flertal frskare identifierat (se exempelvis Bray et al., 2011, s. 602; Carrigan & Attalla, 2001, s. 574; Chan, 1999, s. 21) har en påverkan på knsumenters knsumtin av eklgiska prdukter kmmer denna studie studera denna specifika faktr. Studien ämnar ge en djupare förståelse angående svenskens kunskaper kring KRAV-märkta livsmedelsprdukter. Genm att empiriskt undersöka kunskapen hs knsumenter i Sverige kan denna studie bidra till en djupare förståelse m knsumenternas kunskaper inm ämnesmrådet. Då kunskapsbristen visat sig vara ett resultat av infrmatinsbrist ämnar studien även undersöka m det råder en infrmatinsbrist samt vilken typ av infrmatin, negativ eller psitiv, sm knsumenter i högre grad blir mer påverkad av kring KRAV-märkta livsmedelsprdukter. Denna infrmatin ger ett teretiskt bidrag då tidigare frskning inte berört vilken typ av infrmatin sm knsumenter i Sverige i högre grad blir mer påverkade av. Studien bidrar även med en ökad förståelse kring ämnesmrådet inm Sverige då vi författare ämnar studera knsumenter inm Sveriges gränser, vilket tidigare inte blivit studerat. Genm att vår studie ämnar studera knsumenternas kunskap kring KRAV-märkta livsmedelsprdukter kan vår studie hjälpa företag inm livsmedelsbranschen att öka förståelsen för knsumenternas kunskaper kring ämnesmrådet samt skapa en förståelse till varför detta attitydgap existerar. Studien ämnar även studera infrmatinsbristen samt vilken typ av infrmatin, negativ eller psitiv, sm knsumenten i högre grad blir mer påverkad av, utifrån knsumentens perspektiv. Denna infrmatin kan skapa en ökad kunskap hs företag inm livsmedelsbranschen ch ge indikatiner för vilken typ av infrmatin de bör använda för att öka möjligheterna till att knsumenterna väljer att knsumera KRAV-märkta prdukter istället för icke KRAV-märkta prdukter. 5

18 1.4 Avgränsningar Vi författare till denna studie har valt att begränsa ss till livsmedelsbranschen med fkus på eklgisk knsumtin. Vår valda begränsning till livsmedelsbranschen är av anledningen att livsmedelssektrn står för ungefärliga prcent av utsläppen av växthusgaser (Grain, 2011) ch att det därmed behöver ske en förändring i knsumenternas köpbeteende. Vi författare har även valt att begränsa ss ytterligare ett steg ch därmed endast fkusera på den svenska miljömärkningen KRAV. Vi är medvetna m att det finns fler eklgiska märken på marknaden sm skulle vara aktuella men då KRAV står för ungefärliga 80 prcent av det ttala eklgiska srtimentet i Sverige (KRAV, 2011) ansågs denna märkning vara mest aktuell. En avsikt med denna studie är att se m knsumenters infrmatins- ch kunskapsbrist angående KRAV-märkta livsmedelsprdukter är en av anledningarna till Sveriges låga försäljningssiffrr gällande knsumtinen av prdukterna samt en anledning till det identifierade attitydgapet. Vi författare kmmer göra denna studie utifrån knsumenternas perspektiv ch på detta sätt skapa en tydligare bild över vilken infrmatin företagen behöver kmmunicera för att möjliggöra en ökad försäljning av KRAV-märkta livsmedelsprdukter. Vi har även valt att begränsa studien till att studera infrmatinsfaktrn sm går hand i hand med kunskap, men är väl medvetna m att det finns fler faktrer sm även möjligtvis påverkar knsumentens val av prdukt. Varför vi valt infrmatinsfaktrn är med anledning av att tidigare frskning påvisat att detta är en faktr sm kan ha str påverkan på knsumenternas val av livsmedelsprdukter. Vi har även genm egna erfarenheter, exempelvis genm tidigare kurser samt livserfarenheter, blivit medvetna m att kunskapsbrist möjligtvis kan vara den huvudsakliga anledningen till den låga försäljningssiffran. För att få en mer generell uppfattning har vi författare inte valt att avgränsa studien till någt specifikt livsmedelsföretag utan kmmer ta del av knsumenters uppfattning överlag angående KRAV runt m i Sverige. Detta för att få en mer övergripande klarhet angående infrmatins- ch kunskapsbristen sm eventuellt råder. För att skapa en mer övergripande bild av Sveriges beflknings knsumtin av KRAV-märkta livsmedelsprdukter har vi författare inte heller valt att begränsa ss till någt specifikt gegrafiskt mråde utan har därmed tagit del av hela Sveriges KRAV-märkta knsumtin för att skapa en mer övergripande bild. Det vill säga urvalet för denna studie är tagen berende på vilket gegrafiskt mråde respndenterna varit bsatta i. Dck har vi valt att avgränsa denna studie till knsumenter över 18 år med anledning av att vi uppfattar att individer under 18 år ftast inte är dem sm ansvarar för det dagliga inköpet av livsmedelsprdukter. 1.5 Begreppsförklaring För att infrmera läsarna m vilka skillnader det är mellan de lika huvudbegreppen använda i denna studie kmmer vi författare nedan göra en redgörelse för att tydliggöra betydelsen av de lika kncepten. Eklgiska prdukter innebär att en prdukt är tillverkad på ett visst sätt sm inte har en negativ påverkan på människan ch mvärlden (Alsmadi, 2007, s. 342). I Sverige finns det ett flertal lika eklgiska märken varvid KRAV är det mest välkända ch står för ungefärliga 80 prcent av de ttala eklgiska märkena (KRAV, 2011). 6

19 Infrmatinsbrist Infrmatinsbrist är då knsumenter inte har tillräckligt med infrmatin m de eklgiska prdukterna vilket resulterar i kunskapsbrist. Denna brist har visat sig möjligtvis ha en påverkan på det identifierade attitydgapet (se exempelvis Bray et al., 2011, s ; Bulstridge & Carrigan, 2000, s. 359, 363). KRAV är en icke vinstdrivande verksamhet vars syfte är att stödja deras medlemmars eknmiska intresse genm att kntrllera prduktinen av eklgiska prdukter. Målsättningen är att bedriva en verksamhet sm tar hänsyn till en hållbar prduktin av livsmedel med hög kvalitet där hänsyn tagits till både människan, djuren ch mgivningen. (KRAV, u.å.a) För att få inneha en KRAV certifiering måste prdukterna bli gdkänd av en mångfald lika regler. Ett flertal av dessa regler är även regler sm eklgiska prdukter måste uppfylla inm EUs regler samt inm Fair Trade (Ellström Wall, u.å). Attitydgap innebär att en individ har en inställning/attityd till ett specifikt bjekt men sm inte resulterar i ett faktiskt beteende (Slmn et al., 2013, s. 308). Etisk knsument är en individ sm knsumerar prdukter sm inte har en negativ påverkan på miljön, på individen själv eller på individer i sin mgivning (Vernekar & Wadhwa, 2011, s. 65). Den etiska knsumenten väljer istället att knsumera av prdukter ch företag sm tar ett samhälligt ansvar. Den etiska knsumenten tar hänsyn till att de människr sm är delaktig i prduktinen av prdukterna även har gda arbets- ch levnadsförhållanden (Strng, 1996, s. 5). Negative appeals är då marknadsförare kmmunicerar infrmatin sm kan skapa en känsla av ångest ch en bekväm situatin hs knsumenten m denna väljer att inte knsumera den utannnserade prdukten/varumärket (Wheatley & Oshikawa, 1970, s. 85). Vi författare anser att dessa negative appeals kan skapas genm att företag kmmunicerar negativ infrmatin i deras marknadskmmunikatin. Negativ infrmatin menar vi författare är den infrmatin företag kmmunicerar ch sm skapar negativa känslr hs knsumenten, det vill säga negative appeals. Exempelvis kan negativ infrmatin vara väljer du att inte knsumera KRAV-märkta livsmedelsprdukter bidrar du till en sämre levnadsstandard för både djuren ch människrna. Extrem negativ infrmatin innebär att företag använder infrmatin sm skapar en hög känsla av ångest ch r hs knsumenten medan mderat negativ infrmatin skapar en måttlig känsla av r ch ångest (Wheatley & Oshikawa, 1970, s ). Psitive appeals är då marknadsförare kmmunicerar infrmatin sm kan skapa förhppningar ch önskvärda knsekvenser av att använda den utannnserade prdukten/varumärket (Wheatley & Oshikawa, 1970, s. 85). Psitiv infrmatin menar vi författare är den infrmatin företag kmmunicerar ch sm skapar psitiva känslr hs knsumenten, det vill säga psitive appeals. Exempelvis kan psitiv infrmatin vara väljer du att knsumera KRAV-märkta livsmedelsprdukter visar du gd medmänsklighet gentemt dina medmänniskr. Extrem psitiv infrmatin menar vi författare är då företag kmmunicerar infrmatin sm skapar en stark psitiv känsla hs knsumenten medan mderat psitiv infrmatin innebär att infrmatinen skapar en måttlig psitiv känsla hs knsumenten. 7

20 2. KRAV Detta kapitel ämnar djupare diskutera ch förklara knceptet KRAV. Detta för att skapa en ökad kunskap hs läsaren angående hur föreningen fungerar samt vilka krav de ställer på KRAV-märkta prdukter. Kapitlet börjar med en övergripande förklaring m KRAV-märket ch dess förening. Kapitlet avslutas sedan med en diskussin m tre lika ämnesmråden KRAV tar hänsyn till vid ett beslut m en prdukt får vara KRAVmärkt eller inte. Idag erbjuds det många lika eklgiska märken på marknaden där ett av dem är KRAV, vilket är Sveriges mest välkända miljömärkning. KRAV är en eknmisk förening sm grundades år 1985 ch har i dagsläget ttalt 26 medlemmar. Medlemmarna består av ett flertal kända verksamheter, bland annat; Arla, Scan, ICA, Djurens rätt, Naturskyddsföreningar, Fältbilgerna ch Eklgiska Lantbrukarna. Medlemmarna, tillsammans med styrelsen, är de persner sm fattar beslut huruvida KRAV ska drivas samt vilka prdukter sm är gdkända KRAV certifierade prdukter. I dagsläget ingår det cirka 4000 lantbrukare, 550 förädlingsföretag, 800 KRAV-märkta butiker ch 800 KRAV-gdkända restauranger. Samtliga medlemmar betalar licensavgift varvid pengarna sm kmmer in används för att marknadsföra ch infrmera KRAV-märket till knsument. KRAV är inte vinstdrivande, vilket påvisar att eventuella vinster stannar inm verksamheten ch betalas inte ut till medlemmarna (KRAV, u.å.b). KRAV erbjuder prdukter inm ett flertal prduktkategrier; exempelvis frukt ch grönt, kött ch chark, mejeri ch spannmål (KRAV, u.å.c). KRAV-märket tyder på eklgisk knsumtin med hänsyn till djur, natur, klimat ch människan. KRAV handlar m maten ch på så sätt djuren, vattnet, bnden, marken, växterna, luften dig. KRAV (u.å.d) KRAV-märkningen (KRAV, u.å.e) står för att djuren lever ett bra liv ch att prdukterna prduceras utan kemiska bekämpningsmedel eller knstgödsel. Arbetsmiljön för de invlverade är bättre än för exempelvis de sm arbetar med knventinella prdukter ch maten innehåller varken nödiga tillsatser eller GMO (genmdifierad mat), samt att djurens fder alltid är KRAV-märkt utan tillsatser ch bekämpningsmedel. KRAV-märket har även regler för scialt ansvar sm skapar en säkerhet m att prdukterna prduceras med hänsyn till mänskliga rättigheter ch scial rättvisa. (KRAV, u.å.d) Detta påvisar att KRAV-märket arbetar under knceptet Fair Trade. Om en prdukt är Fair Trade innebär det att prdukten är tillverkad med hänsyn till arbets- ch levnadsvillkren i utvecklingsländerna (Fair Trade Center, 2013), det vill säga Fair Trade står enbart för en del av vad KRAV-märket står för ch KRAV-märket har därmed fler krav sm ställs för att en prdukt ska vara KRAV certifierad. KRAVmärket har inte bara regler vad gäller livsmedel utan de har även fkus på butik, restaurang ch ursprungsmärkt mat (Ellström Wall, u.å). Den prdukt sm bär en KRAV-märkning kntrlleras minst en gång m året för att säkerställa att alla regler frtfarande uppfylls (KRAV, u.å.e). 8

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Individanpassad marknadsföring via Facebook - En möjlighet eller ett intrång?

Individanpassad marknadsföring via Facebook - En möjlighet eller ett intrång? Individanpassad marknadsföring via Facebk - En möjlighet eller ett intrång? GRUPP 3 Sfia Lekander 870627-2005 Mathias Olssn 910111-5997 Axel vn Schultz 910819-0472 Måns Wihl 920117-2559 Jnna Nilssn 930518-4609

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Miljötips vid inköp. Miljömärkning. Miljötips för specifika produktgrupper. Bilar - köpa, leasa och hyra. Blommor. Catering och matbeställning

Miljötips vid inköp. Miljömärkning. Miljötips för specifika produktgrupper. Bilar - köpa, leasa och hyra. Blommor. Catering och matbeställning Karlina Kjellberg Miljösamrdnare 2013-03-04 Miljötips vid inköp Miljömärkning Ett bra sätt att få vägledning m en prdukt är miljöanpassad eller inte är att titta efter miljömärkning. Följande miljömärkningar

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN. Åtta kortfilmer för högstadiet Ämne: religion

OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN. Åtta kortfilmer för högstadiet Ämne: religion OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN Åtta krtfilmer för högstadiet Ämne: religin Prducerade av studenter i tv-prduktin på Stckhlms dramatiska högskla i samarbete med UR Prjektledare Anna Hylander, UR pedaggisk

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 Svenska Förankring i kursplanens syfte: frmulera sig ch kmmunicera i tal ch skrift, läsa ch analysera skönlitteratur ch andra texter för lika syften, anpassa språket efter lika

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Samlad fakta från KRAVs webbutbildning 2015 - för restaurangpersonal

Samlad fakta från KRAVs webbutbildning 2015 - för restaurangpersonal Samlad fakta från KRAVs webbutbildning 2015 - för restaurangpersonal 1. Vad är KRAV? En ekonomisk förening och Sveriges mest kända miljömärkning för mat. KRAV-märket visar att en vara är producerad på

Läs mer

Att ge till ideella organisationer

Att ge till ideella organisationer Att ge till ideella rganisatiner En diskussin m givarens intressentrelatin med Djurens Rätt Martin Dahl & Axel Hult Ämne: Företagseknmi C Ventilerad HT 2012 Handledare: Virpi Havila Företagseknmiska Institutinen

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Utökad timplan i matematik

Utökad timplan i matematik Malmö högskla Lärande ch samhälle Sklutveckling ch ledarskap Examensarbete 15 högsklepäng, avancerad nivå Utökad timplan i matematik Och systemets tröghet Extended timetable in mathematics And system interia

Läs mer

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv Utvärdering av Piltprjektet Bärkraft intensiv Sammanfattning Piltprjektet Bärkraft intensiv har genmförts inm ramen för prjektet Förnybar energi från de gröna näringarna för att testa hur LRF genm ett

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

Hierarkiernas död och nätverkens födelse

Hierarkiernas död och nätverkens födelse ~ :l.... > :ra...::.::: FRANCIS FUKUYAMA HAR TÄNKT TilliGN Hierarkiernas död ch nätverkens födelse Infrmatinsflödet ändrar förutsättningarna för att rganisera eknmi ch plitik. Auktritärt styre ch frmella

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Förstudie XBRL Finansiell information

Förstudie XBRL Finansiell information N001 (7) 1 (13) IT-standardiseringsrådet 2014-02-18 Patrick Lindén, +46 8 555 521 56 patrick.linden@sis.se Förstudie XBRL Finansiell infrmatin IT-standardiseringsrådet - ärende N001 XBRL Finansiell infrmatin

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

- Är du entreprenör? En studie om hur rådande normer kring entreprenörskap påverkar meningsskapandet hos kvinnor som vill starta företag

- Är du entreprenör? En studie om hur rådande normer kring entreprenörskap påverkar meningsskapandet hos kvinnor som vill starta företag - Är du entreprenör? En studie m hur rådande nrmer kring entreprenörskap påverkar meningsskapandet hs kvinnr sm vill starta företag Kandidatuppsats i Industriell ch finansiell eknmi Handelshögsklan vid

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

ACD Accelerated Competitive Dialogue

ACD Accelerated Competitive Dialogue 1(6) ACD Accelerated Cmpetitive Dialgue Bertil Danared Accelerated Cmpetitive Dialgue ( ACD ) är en wrkhpbaserad ch interaktiv upphandlingsfrm, där utvalda anbudsgivare bjuds in att på ett strukturerat

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Våra mål och förbättringar

Våra mål och förbättringar Våra mål ch förbättringar 2015 Vi är ett väletablerat namn på marknaden när det gäller inrikes ch utrikestransprter, till framför allt den franska marknaden. Vi kan transprter ch service. Vi ser varje

Läs mer

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015 Verksamhetsplan Södra försklmrådet 2014-2015 Innehåll 1 Södra försklmrådet, Avesta kmmun... 3 1.1 Vår rganisatin... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdkument... 4 3 Södra försklmrådets pririterade utvecklingsmråden,

Läs mer

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska försklan i Södertälje Uppdaterad 2015-08-31 Innehållsförteckning 1. Visin... 3 2. Förankring av Planen mt diskriminering ch

Läs mer

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård Nya vårdfrmer för patienter med allvarliga självskadebeteenden ch allra störst behv av heldygnsvård Dkumentatin från natinell ledningsknferens den 7:e maj 2014 Uppföljningsknferens planerad till 14 ktber

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

Vi hoppas att ni hade en kul och lärorik dag på Parken Zoo och Kraftvärmeverket. Visst är djuren fina och visst är de värda

Vi hoppas att ni hade en kul och lärorik dag på Parken Zoo och Kraftvärmeverket. Visst är djuren fina och visst är de värda Vi hppas att ni hade en kul ch lärrik dag på Parken Z ch Kraftvärmeverket. Visst är djuren fina ch visst är de värda ett frtsatt liv på jrden! Visste du att Sveriges ni miljner invånare använder nästan

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

Patientnärmre vård Framtidens vård. En rapport från Memeologen om ett systematiskt förändringsarbete med fokus på mötet

Patientnärmre vård Framtidens vård. En rapport från Memeologen om ett systematiskt förändringsarbete med fokus på mötet Patientnärmre vård Framtidens vård En rapprt från Memelgen m ett systematiskt förändringsarbete med fkus på mötet Patientnärmre vård Framtidens vård En rapprt från Memelgen m ett systematiskt förändringsarbete

Läs mer

APRIL 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen?

APRIL 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen? APRIL 2012 Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Sammanfattning Tillgången på kmpetens är en av de allra viktigaste resurserna för

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem Undersökning Åtgärd Risk Eknmi FRIST Frum fr Risk Investigatin and Sil Treatment Juridik Omvärldsbevakning & utvärdering Frskning & utveckling BLI MEDLEM I KOMPETENSCENTRET FRIST JUNI 2007 Hanteringen

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn EFTER VALET Liten PM m trängsel-/framkmlighetsavgifter 2002-09-12/mn UTGÅNGSPUNKTER FÖR POLITISKA UPPGÖRELSER EFTER VALET 2002 OM ATT SNABBT INFÖRA TRÄNGSEL-/FRAMKOMLIGHETSAVGIFTER I STOCKHOLMSREGIONEN

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Ledning för kvalitet i vård och omsorg

Ledning för kvalitet i vård och omsorg Ledning för kvalitet i vård ch msrg Förrd Denna skrift riktar sig till förtrendevalda, vårdgivare ch chefer med ansvar för vård ch msrg. Syftet är att stimulera till att utvecklingen av kvalitetssystem

Läs mer

Hållbart ledarskap i Alvesta kommun

Hållbart ledarskap i Alvesta kommun Hållbart ledarskap i Alvesta kmmun Trun Israelssn Jessica Rström Dkumentinfrmatin Titel: Innehåll: Dkumentet är sammanställt av: Prjektbeställare: Färdigställd: Hållbart ledarskap i Alvesta kmmun Resultat

Läs mer

Hur fungerar information och kommunikation inom äldreomsorgen?

Hur fungerar information och kommunikation inom äldreomsorgen? 2003:042 SHU EXAMENSARBETE Hur fungerar infrmatin ch kmmunikatin inm äldremsrgen? En survey-undersökning m ffentlig äldremsrg i två kmmuner i Västerbtten TINA LUNDGREN JOHANNA SÖDERBERG Samhällsvetenskapliga

Läs mer

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011.

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011. Basuppgifter m företaget 1. Anteckna era prduktinsinriktningar ch bruttinkmsterna från dem för 2011. 1. 2. 3. 4. 2. Om ni bedriver växtdling eller vattendling, ange vilka växt- eller djurarter det rör

Läs mer

Bostad först för vem?

Bostad först för vem? Examensarbete Bstad först för vem? Några röster m ett samarbetsprjekt mellan Stckhlms stad ch Stckhlms Stadsmissin Författare: Jhanna Linde Anna Olvssn Handledare: Per-Olf Hlmberg Termin: VT13 Kurskd:

Läs mer

Allmänna bestämmelser för Certifiering

Allmänna bestämmelser för Certifiering [2012] Allmänna bestämmelser för Certifiering AB ÅKERIKONSULT AB Åkeriknsult INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Inledning... 4 Sveriges Åkeriföretag - Revisinsråd... 4 Kvalitets-/miljö-/arbetsmiljö-ch trafiksäkerhetscertifikat...

Läs mer

KURSER & UTBILDNINGAR Hösten 2009 & Våren 2010

KURSER & UTBILDNINGAR Hösten 2009 & Våren 2010 KURSER & UTBILDNINGAR Hösten 2009 & Våren 2010 Bdy Mind Sul MT AB 2009 www.bdymindsul-mt.cm 1 VÄLKOMMEN! Mitt namn är Mnica Thengberg,ch jag hälsar Dig välkmmen till Bdy Mind Sul s kurser ch utbildningar

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Närvarande Ltta Friberg, rdförande Jnas Löhnn, vice rdförande Jhan Sandwall, ledamt Jhannes Kretschmer, ledamt Cicci Anderssn, ledamt Uffe Madsen, ledamt Ali

Läs mer

Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28

Omsorgsnämnden!!#$%& 08-01-28 Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten Främjande av psykisk hälsa hs barn ch unga i Nrrbtten Bakgrund Ungdmarnas psykiska hälsa har lyfts fram alltmer de senaste åren, eftersm det har blivit allt mer vanligt att unga känner sig nedstämda, rliga,

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprv, läsår 2012/2013 Delprv A Årskurs 9 Elevens namn ch klass/grupp Prv sm återanvänds mfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 ffentlighets- ch sekretesslagen. Detta prv återanvänds t..m. 2013-06-30.

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

Del 5: Rekommendationer och projektrapport

Del 5: Rekommendationer och projektrapport Arkiveringsrekmmendatiner Del 5: Rekmmendatiner ch prjektrapprt fi2 förvaltningsinfrmatin infrmatinsleveranser Prjektet Arkiveringsrekmmendatiner syftar till att ge en genmlysning av knsekvenser för dagens

Läs mer

Särredovisning av fjärrvärmeverksamhet

Särredovisning av fjärrvärmeverksamhet EI R2009:11 Särredvisning av fjärrvärmeverksamhet Är nuvarande reglering tillräcklig för att hantera riskerna för krssubventinering ch prisdiskriminering? Energimarknadsinspektinen Bx 155, 631 03 Eskilstuna

Läs mer

Bankers kreditbedömning av hushåll

Bankers kreditbedömning av hushåll Mittuniversitetet i Östersund Seminariedatum 2009-01-15 Samhällsvetenskapliga institutinen Företagseknmi C, Finansiering Kandidatuppsats 15 hp Bankers kreditbedömning av hushåll En empirisk studie av bankernas

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Ny fastighetsmäklarlag. Vitec Mäklarsystem

Ny fastighetsmäklarlag. Vitec Mäklarsystem Ny fastighetsmäklarlag Vitec Mäklarsystem Juni 2011 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Sammanfattning av den nya fastighetsmäklarlagen... 3 3. Jurnalplikten med checklistr... 4 4. Sidtjänster...

Läs mer

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015 Handbk Samrdnad Individuell Plan 2015 Sammanställd ch revideras av den Lkala Ledningsgruppen Västbus. Inledning Tanken med denna handbk är att du sm handläggare ch/eller sm sammankallande skall få infrmatin

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsplan för Stckhlmsreginens Eurpaförening 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 UPPDRAG OCH ORGANISATION... 3 VERKSAMHET 2014... 5 Pririterade frågr 2014... 6 Tillväxt... 6 Inre marknad ch

Läs mer

- en sida från Lifeforum

- en sida från Lifeforum Miljöbilar - en sida från Lifefrum Direktlänk: http://www.lifefrum.rg/miljbilar/ Innehåll Miljöbilar? Alternativa bränslen ch nya metder Visinärt Vad kan jag göra nu? Några tillgängliga miljöbilsmdeller

Läs mer

KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET?

KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET? SVENSK T!DSKRIFT KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET? MAGNUS NILSSON Tillgängligheten ökar, det blir billigare ch kunderna krnmer i högre utsträckning att styras av varumärken ch ställa högre krav

Läs mer

Utanför upptrampade stigar

Utanför upptrampade stigar FU rapprt 2010:6 FU Välfärd Arbetsrapprt 2010:4 Utanför upptrampade stigar Utvärdering av prjektet En studie av förebyggande hembesök hs äldre i Gävlebrg Anhörigstödjare på sjukhuset i Gävle ett samarbete

Läs mer

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktber 2014 SWENACC // Tjänsteexprt Till Nrdafrika AGENDA: Presentatin av Nrdafrika Tjänsteexprt Tjänstesektrn i Nrdafrika Nrdafrika SWENACC // Tjänsteexprt

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...

Läs mer

Rundabordsamtal om affärsmodeller

Rundabordsamtal om affärsmodeller Rundabrdsamtal m affärsmdeller Nrra Djurgårdsstaden Sammanfattning ch kmmentarer från 2012-11-09 Deltagare Claus Ppp Larsen, Acre Claus.Ppp.Larsen@acre.se Patrik Frsström, e-centret Patrik.Frsstrm@ecentret.se

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdomslära och epidemiologi, 5 hp

Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdomslära och epidemiologi, 5 hp Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdmslära ch epidemilgi, 5 hp Kurs: FH011G Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av 2 delar sm bedöms var för sig. Detta betyder att det finns en miniminivå för det antal

Läs mer

Lokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se

Lokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se Lkala miljömål 2014 Antagna av Kmmunfullmäktige den 29 januari 2014 Vellinge.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 1. Begränsad klimatpåverkan... 6 2. Frisk luft... 8 3. Bara

Läs mer

~'& .,~., REGIONFÖRBUNDET nj / ~l Antal sidor JÖNKÖ~INGSLÄN.tr~/~---1(2) Gröna jobb i sociala företag. Tranås kommun 201402 201407 Nytt

~'& .,~., REGIONFÖRBUNDET nj / ~l Antal sidor JÖNKÖ~INGSLÄN.tr~/~---1(2) Gröna jobb i sociala företag. Tranås kommun 201402 201407 Nytt Referens Annelie Svenningssn Rydell ~'&.,~., 20140129 Beteckning R26413 nj / ~l JÖNKÖ~INGSLÄN.tr~/~---1(2) ~ ljnntil pr(j;fhf 1 Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjelitägare: År ch månad för prjektstart:

Läs mer

Innvatiner alla är vi kreativa Anna Frm-Lindqvist Köpmangatan 10 931 31 Skellefteå 070-218 19 56 0910-520 08 anna@euniqem.cm www.euniqem.cm Vad kräver framtiden? Försörjningsbördan för våra barn Den glbala

Läs mer

1. Handlingsplanen enligt bilaga b) godkänns

1. Handlingsplanen enligt bilaga b) godkänns I ~ landstinget II DAlARNA Häls- ch sjukvård Dalarna Psykiatri Utveckling BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum 2014-09-22 Sida 1 (2) Dnr LD 14/00893 Uppdnr 854 000300 2014-09-08 Landstingsstyrelsen

Läs mer

~'& .,~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Den första ingenjören (DFI) Swerea SWECAST 2014-12 2016-1 2 Nytt. Förstudie

~'& .,~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Den första ingenjören (DFI) Swerea SWECAST 2014-12 2016-1 2 Nytt. Förstudie Referens Ola Olssn ~'&.,~, Datum Beteckning R 13014 1 (4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Den första ingenjören (DFI)

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet Risk- ch sårbarhetsanalys av SUNET Bx för Karlinska Institutet 2015-01-19 Dnr: 1-35/2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund. 4 3. Nuläge..... 4 4. SUNET Bx i krthet... 5 5. Juridiska aspekter.

Läs mer

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Delrapprt 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Landsbygd i centrum Beskrivning ur handlingsplan. Prjektet Landsbygd i centrum(lic) ska Utvecklingsenheten tillsammans med de 6 LUPbygderna genmföra åtgärder ch

Läs mer

www För Kvinnor och Män?

www För Kvinnor och Män? TRITA-NA-D9913 CID-57, KTH, Stckhlm, Sweden 1999 www För Kvinnr ch Män? Lisa Wiberg Lisa Wiberg www-för Kvinnr ch Män? Reprt number: TRITA-NA-D9913, CID-57 ISSN number: ISSN 1403-073X Publicatin date:

Läs mer

Studiecirkelmaterial. NPF och arbete

Studiecirkelmaterial. NPF och arbete Studiecirkelmaterial NPF ch arbete Om Riksförbundet Attentin ch prjektet Vägar till jbb Riksförbundet Attentin är en intresserganisatin för persner med neurpsykiatriska funktinsnedsättningar (NPF) såsm

Läs mer

Montessoripedagogiken

Montessoripedagogiken Mntessripedaggiken Kurs 4 Pedaggik Paula Dckens, Nazif Kapetanvic ch Tmas Green Maria Mntessri Maria Mntessri föddes 31 augusti 1870 ch dg 6 maj 1952. Hn var en italiensk pedagg, frskare, läkare, feminist,

Läs mer

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN Uppbyggnad av undervisningen 6 dagar närundervisning, varje dag utgör en mdul Deltagaren kan välja valfritt antal mduler dck minst 2 grundmduler ch 1 specificeringsmdul

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Inomhuspositionering En användarstudie med fokus på detaljhandel

Inomhuspositionering En användarstudie med fokus på detaljhandel Inmhuspsitinering En användarstudie med fkus på detaljhandel Mdir Rjan & Rydberg Antn Institutinen för data- ch systemvetenskap Examensarbete 15 hp Data- ch systemvetenskap Kandidatprgram Digitala Medier

Läs mer