Vem vet KRAV? - En kvantitativ studie angående informations- och kunskapsbristen för KRAV-märkt konsumtion. Elin Fritz

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vem vet KRAV? - En kvantitativ studie angående informations- och kunskapsbristen för KRAV-märkt konsumtion. Elin Fritz"

Transkript

1 Vem vet KRAV? - En kvantitativ studie angående infrmatins- ch kunskapsbristen för KRAV-märkt knsumtin. Författare: Handledare: Elin Frs Elin Fritz Anna-Carin Nrdvall Student Handelshögsklan Vårterminen 2014 Examensarbete, 30 hp

2

3 FÖRORD Till att börja med vill vi författare rikta ett strt tack till vår handledare Anna-Carin Nrdvall sm kntinuerligt kmmit med relevant feedback ch sm kritiskt granskat vår uppsats. Vi vill även rikta ett strt tack till de respndenter sm valt att delta i studien samt till våra nära ch kära för ett strt tålamd. Umeå, den 22:a maj, Elin Frs Elin Fritz

4

5

6 SAMMANFATTNING Under de senaste åren har det skett en eknmisk tillväxt vilket bidragit till att människan knsumerar mer än någnsin. Den ökade knsumtinen har en negativ påverkan på miljön där exempelvis livsmedelsbranschen står för ungefärliga prcent av de ttala växthusutsläppen. Då överknsumtinen har en negativ påverkan på världen har det blivit allt viktigare att knsumenter blir medvetna m deras knsumtin ch dess påverkan på miljön. Frskare menar att knsumenter bör ta till sig ett mer miljöanpassat knsumentbeteende där ett alternativ är att börja knsumera eklgiskt. Tidigare frskare har identifierat att det finns ett attitydgap hs knsumenter gällande eklgisk knsumtin. Attitydgapet innebär att knsumenter uppger sig ha en psitiv attityd gentemt att knsumera eklgiska prdukter men när de väl ska knsumera väljer de i flesta fall att knsumera knventinella prdukter. Varför detta attitydgap existerar har blivit diskuterat av ett flertal frskare. Ett flertal faktrer har blivit identifierade ch en gemensam faktr sm ett flertal frskare identifierat är infrmatinsbrist (kunskapsbrist). Studier visar att knsumenter möjligtvis inte besitter den kunskap sm är nödvändig för att få dem att välja att knsumera eklgiska prdukter. En anledning till varför dem möjligtvis inte besitter denna kunskap är då infrmatinen angående innebörden av att knsumera eklgiskt är bristfällig samt att den infrmatin sm företag använder inte är effektiv. Vår studie har studerat vilken kunskap knsumenter faktiskt besitter gällande KRAVmärkta livsmedelsprdukter, vilket är Sveriges största eklgiskt certifierade märke. Vidare har vår studie studerat m knsumenterna uppfattar att det finns en infrmatinsbrist gällande innebörden av att knsumera KRAV samt vilken srts infrmatin sm är mest effektiv för livsmedelsföretagen att använda i deras marknadskmmunikatin. Studiens resultat visar att respndenterna besitter en relativt låg kunskap gällande KRAV ch dess innebörd. Majriteten av respndenterna uppger krrekta svar i enkätfrågrna men samtidigt uppvisar dem att de flesta känner en str säkerhet på m deras angivna svar varit krrekt eller inte. Detta resulterar i att vi författare tlkar att dessa respndenter har en måttlig kunskapsbrist då de inte är säkra på att deras svar varit krrekta. Vidare visar resultatet av vår studie att respndenterna uppfattar att företag kmmunicerar innebörden av att knsumera KRAV-märkta livsmedelsprdukter i låg grad. Ytterligare visar studien att den mest effektiva metden företag inm livsmedelsbranschen bör använda i dess kmmunikatin av KRAV-märkta livsmedelsprdukter är negativ infrmatin. Negativ infrmatin innebär att företag använder infrmatin i dess marknadskmmunikatin sm triggar knsumenternas negativa känslr. Resultatet av studien visar även att den negativa infrmatinen endast är effektiv att använda m den är mderat, det vill säga måttlig. Om infrmatin är extrem visar resultatet att den inte är effektiv att använda för att kmmunicera KRAVmärkta livsmedelsprdukter.

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INTRODUKTION Prblembakgrund Prblemfrmulering ch syfte Teretisk ch praktiskt bidrag Avgränsningar Begreppsförklaring KRAV Djurmsrg Hälsa Miljö ch Klimat TEORETISK METOD Val av ämne Förförståelse Teretisk förförståelse Allmän förförståelse Kunskapssyn Vetenskaplig ansats Frskningsstrategi Studiens perspektiv Val av teri Litteratursökning Vetenskapliga artiklar Facklitteratur Media Källkritik TEORETISK REFERENSRAM Frskningsgap... 23

8 4.2 Relatinen mellan attityd ch beteende Attityd Tripartite mdel Thery f reasned behavir Thery f planned behavir Attitydgap Etisk knsumtin Faktrer sm påverkar attitydgapet för eklgisk knsumtin Infrmatin ch kunskap m eklgiska prdukter Olika typer av infrmatin The memry prcess PRAKTISK METOD Undersökningsdesign ch Frskningsstrategi Urval ch urvalsteknik Utfrmning av enkät Frskningsetik Piltstudie Distributin av enkät Access Internt ch externt brtfall Databearbetning EMPIRI Deskriptiv analys Kunskap Generell kunskap m KRAV Faktisk kunskap m KRAV Infrmatin ANALYS & DISKUSSION Kunskap... 81

9 7.1.1 Generell kunskap m KRAV Faktisk kunskap m KRAV Infrmatin SLUTSATS Prblemfrmulering ch syfte Studiens bidrag Teretiskt bidrag Praktiskt bidrag Framtida frskning SANNIGHETSKRITERIER Validitet Mätningsvaliditet ch ytvaliditet Replikatin Generalisering Reliabilitet REFERENSLISTA Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4

10 FIGURFÖRTECKNING Figur 1 "Thery f reasned actin". (Ajzen & Fishbein, 1980, s. 8) Figur 2 "Thery f planned behavir". (Ajzen, 1991, s. 182) Figur 3 "The memry Prcess" (Slmn et al., 2013, s. 272) Figur 4 "Gradera vilken inställning du har till KRAV-märkta livsmedelsprdukter" Figur 5 "I vilken grad knsumerar du KRAV-märkta livsmedelsprdukter?" Figur 6 "Hur str del av de växthusutsläpp (i prcent) sm sker i världen trr du är på grund av livsmedelsbranschen? Figur 7 "Hur str del av det eklgiska srtimentet i Sverige (i prcent) trr du KRAV-märkt står för?" Figur 8 "I vilken grad anser du dig förstå innebörden av att knsumera KRAV-märkt livsmedel?" Figur 9 "KRAV-märkta prdukter syftar till att... a) Prducera prdukter med hänsyn till naturen" Figur 10 "KRAV-märkta prdukter syftar till att... b) Prducera prdukter med hänsyn till djuren" Figur 11 "KRAV-märkta prdukter syftar till att... c) Prducera prdukter med hänsyn till människan". 63 Figur 12 "KRAV-märkta prdukter syftar till att... d) Prducera prdukter med hänsyn till klimatet" Figur 13 "Vad gör KRAV för djurmsrgen...? a) Djurens fder innehåller inga nödiga tillsatser eller bekämpningsmedel" Figur 14 "Vad gör KRAV för djurmsrgen? b) Kraven på gd djurmsrg är densamma för KRAV sm för djur i knventinell ch EU-eklgisk djurhållning" Figur 15 "Vad gör KRAV för djurmsrgen? c) Bnden arbetar planerat för att se till att djuren ska ha en gd hälsa" Figur 16 "Vad gör KRAV för djurmsrgen? d) Prduktinen kntrlleras varje år" Figur 17 "Vad gör KRAV för din hälsa? a) KRAV-märkta livsmedelsprdukter är fri från nödiga tillsatser sm exempelvis naturliga färgämnen ch knstgjrda smakförstärkelser" Figur 18 "Vad gör KRAV för din hälsa? b) Cancerframkallande ämnet Nitrit används för att ge charkprdukter röd färg ch förlänga dess hållbarhet, detta ämne är inte tillåtet i KRAV-märkta livsmedels- prdukter" Figur 19 "Vad gör KRAV för din hälsa? c) För att skydda mt förrening att i mat får prduktinen av livsmedel inte ske för nära starkt trafikerade vägar"

11 Figur 20 "Vad gör KRAV för din hälsa? d) Cirka 300 stycken E-nummer är tillåtna av EUkmmissinen, av dessa 300 nummer är endast en liten del (ungefär 40 stycken) tillåtna i KRAVmärkta livsmedelsprdukter" Figur 21 "Vad gör KRAV för miljö ch klimat? a) På KRAV-märkta gårdar finns det inte en specifik miljöplicy ch ett systematiskt miljöarbete" Figur 22 "Vad gör KRAV för miljö ch klimat? b) KRAV-märkta livsmedel bidrar i samma grad till ökat utsläpp av växthusgaser sm knventinellt livsmedel" Figur 23 "Vad gör KRAV för miljö ch klimat? c) När du knsumerar KRAV-märkta livsmedelsprdukter slipper människr, djur ch växter att utsättas för kemiska bekämpningsmedel" Figur 24 "Vad tar KRAV för scialt ansvar? a) KRAV tar hänsyn till de anställdas arbets- ch levnadsvillkr, i Sverige ch resterande del av världen" Figur 25 "Vad tar KRAV för scialt ansvar? b) Den sm arbetar med KRAV-gdkänd prduktin slipper utsättas för giftiga bekämpningsmedel till vardags" Figur 26 "Vad tar KRAV för scialt ansvar? c) KRAV ställer inga krav på bndens arbetsvillkr ch sciala förhållanden" Figur 27 "I vilken grad anser du att företag kmmunicerar KRAV-märkta livsmedelsprdukter ch dess innebörd?" Figur 28 Skillnaden för hur respndenterna ansett hur företag kmmunicerar KRAV-märkta livsmedelsprdukter samt i vilken grad respndenterna knsumerar prdukterna Figur 29 "I vilken grad anser du dig GENERELLT blir mer påverkad av negativ infrmatin än psitiv infrmatin? Figur 30 "Rangrdna mellan 1-4 vilket av de följande påståenden du anser GENERELLT påverkar dig mest (emtinellt)" Figur 31 "Rangrdna mellan 1-4 vilket att följande påstående sm ÖKAR DIN BENÄGENHET ATT KONSUMERA KRAV-märkta livsmedelsprdukter"... 79

12 TABELLFÖRTECKNING Tabell 1 Åldersfördelning i antal Tabell 2 Samband mellan fråga 20 ch påståendena i fråga 21 samt

13 1. INTRODUKTION Intrduktinskapitlet kmmer skapa en överblick inm ämnet eklgisk knsumtin. Författarna kmmer att presentera tidigare frskning inm ämnesmrådet ch diskutera prblematiken kring den. Frtsättningsvis kmmer studiens prblemfrmulering ch syfte definieras. Författarna kmmer sedan diskutera vilka teretiska samt praktiska bidrag denna studie är avsedd att bidra med. Kapitlet avslutas sedan med avgränsningar samt begreppsförklaring. Den eknmiska tillväxten har ökat under de senaste åren ch individen knsumerar mer än någnsin. Den ökade knsumtinen har en direkt negativ påverkan på miljön då överknsumtin bidrar till miljöförstörelse (Chen & Chai, 2010, s. 28). Miljöförstörelsen har förödande knsekvenser för världen där prblem med den glbala uppvärmningen ch klimatförändringar bara är en liten del (Ramlgan, 1997). Enligt Grain (2011) står livsmedelsindustrin för ungefärliga prcent av världens växthusutsläpp, vilket vi författare indikerar på att livsmedelssektrn är en str bidragande faktr till miljöutsläppen ch har därmed en negativ påverkan på miljön. Knsekvenserna av överknsumtinen har bidragit till att knsumenters medvetenhet kring deras knsumtin har blivit allt mer viktig ch nödvändig (Chen & Chai, 2010, s. 28) ch frskare menar på att knsumenters beteende bör ändras till att bli mer miljömedvetet. Ett mer miljöanpassat knsumentbeteende kan ske genm att exempelvis knsumera eklgiska prdukter (se exempelvis Mainieri et al., 1997, s. 190; De Pelsmacker et al., 2005, s. 364). Detta är även någt sm diskuteras av Datta (2011, s ) där han påvisar betydelsen av att knsumenter bör ta ett mer ansvarsfullt beteende i deras knsumtinsbeslut, det vill säga knsumera eklgiska prdukter. Han indikerar att knsumenter kan minska sin negativa påverkan på miljön genm att knsumera eklgiska prdukter (Datta, 2011, s ). Studier har visat att människan blivit allt mer medveten m knsekvenser av dess knsumtin ch därmed börjat knsumera mer eklgiska prdukter (Datta, 2011, s. 128; Wheeler, 2012, s. 126), dck inte i den önskvärda takten. Detta fenmen benämner Strng (1996, s. 5) sm den etiska knsumenten där den etiska knsumenten är en individ sm undviker att knsumera prdukter sm har en negativ påverkan på den själv, någn annan eller på miljön ch där de istället väljer att knsumera från företag sm tar ett samhälleligt ansvar. Den etiska knsumenten (Strng, 1996, s. 5) har en påverkan på hur företag bedriver deras verksamhet (Singh et al., 2012, s. 541) då studier visat att företagens samhälleliga ansvar har en psitiv effekt på deras prestatin. Dck påpekar Strng (1996, s. 7, 10) att knsumenterna blivit allt mer krävande ch frskarna påpekar vikten av att företagen bör iaktta ch uppmärksamma vad kunderna egentligen efterfrågar då kundernas behv ch efterfrågan kntinuerligt ändras. Det ökade intresset kring eklgisk knsumtin sm van nämnts har resulterat i ökad affärsmöjlighet för företag. Detta är någt sm i sin tur resulterat i att allt fler eklgiska märken finns tillgängliga på marknaden (Janssn et al., 2010, s. 358). Trts detta menar Knsumentverket (2006) att knsumtinen av de eklgiska prdukterna i Sverige inte sker i den takt sm önskat ch anses därmed vara låg. Enligt statistiska centralbyrån (SCB, 2012) ökade Sveriges beflkning med ungefärliga 0,8 prcent mellan åren , detta resulterade i att den ttala försäljningen av livsmedelsprdukter i Sverige ökade med 1,8 prcent mellan åren Trts den ökade försäljningen av livsmedelsprdukter ökar försäljningen av eklgiska 1

14 livsmedelsprdukter dck inte i samma takt. Studier visar att försäljningen av eklgiska livsmedelsprdukter enbart står för ungefärliga fyra prcent av Sveriges beflknings inkmst (Statistiska centralbyrån [SCB], 2012). I Sverige finns det ett flertal eklgiskt certifierade märken varav KRAV-märket är det mest välkända inm eklgiska livsmedelsprdukter. Studier visar att närmare 80 prcent av alla eklgiska livsmedelsprdukter är KRAV-märkta (KRAV, 2011), varvid ytterligare studier visar att 96 prcent av studiens urval känner igen KRAV-märket (Cp, u.å). Innebörden av att knsumera KRAV-märket är; KRAV-märket visar att en vara är eklgiskt prducerad. Det betyder att den är prducerad med hänsyn till naturen, klimatet, djuren ch människrna. KRAV (2013) KRAV-märket är även ett av få märken i Sverige sm går under begreppet Fair Trade (Fair Trade center, 2013). Fair Trade är ett fenmen sm uppkm med anledningen av människrs bekymmer över miljön ch deras efterfrågan efter miljövänliga prdukter. Enligt Kim et al. (2010, s. 590) är den huvudsakliga filsfin med Fair Trade att de försöker förbättra arbets- ch levnadsvillkren i utvecklingsländerna. 1.1 Prblembakgrund Studier gjrda inm mrådet eklgisk knsumtin visar att knsumenter har en psitiv syn på knsumtin av eklgiska prdukter men när de väl kmmer till det faktiska köpvalet beslutar de ftast att knsumera knventinella prdukter, det vill säga ickeeklgiska prdukter. Detta är någt sm flera frskare diskuterat i tidigare studier (se exempelvis Pickett-Baker & Ritsuk, 2008, s. 282; Öberseder et al., 2011, s. 449, 457) där de menar att knsumenters köpintentin skiljer sig åt mt deras faktiska beteende. Frskare indikerar att det finns ett attitydgap mellan knsumenters intentin ch beteende, det vill säga knsumenterna har en psitiv attityd gentemt eklgiska prdukter men när de väl ska knsumera väljer de att knsumera knventinella prdukter (se exempelvis Pickett-Baker & Ritsuk, 2008, s. 282). Varför detta attitydgap existerar har diskuterats bland lika frskare (se exempelvis Bray et al., 2011; Bulstridge & Carrigan, 2000). Enligt Bray et al. (2011) kan rsaken till detta gap vara ett resultat av lika anledningar. I en studie har dem identifierat ett flertal faktrer sm kan ha en påverkan på knsumenternas val av prdukt ch varför knsumenternas intentin inte alltid stämmer överens med deras faktiska beteende. Dessa faktrer innefattar: priskänslighet, persnlig erfarenhet, etisk skyldighet, brist på infrmatin, kvalitetsuppfattning, inertia i köpbeteende samt cynism (Bray et al., 2011, s ). Infrmatinsbrist (kunskapsbrist) är en gemensam faktr sm ett flertal frskare påpekat möjligtvis har en påverkan på knsumenters knsumtin av eklgiska prdukter (se exempelvis Bray et al., 2011, s. 602; Carrigan & Attalla, 2001, s. 574; Chan, 1999, s. 21). Frskare menar på att bristfällig infrmatin kan vara en av rsakerna till att detta attitydgap uppstår, ch att denna bristfällande infrmatin bidrar till bristande kunskap hs knsumenterna inm ämnet eklgisk knsumtin (Bray et al., 2011, s ). Detta är även någt sm Hughes (2008, s. 42) påpekar då han menar att tvetydlig infrmatin m eklgiska prdukter ch dess märken kan innebära bristande förståelse ch kunskap angående knsumtin av prdukterna. Dragn Internatinal (1991, refererad i Carrigan & Attalla, 2001, s ) påpekar i deras studie att knsumenter saknar relevant ch effektiv infrmatin m varför de bör 2

15 inta ett eklgiskt beteende, det vill säga knsumera eklgiska prdukter. Detta resulterar i att knsumenters kunskaper kring eklgiskt beteende är bristande, vilket har en negativ påverkan på knsumtinen av eklgiska prdukter (Carrigan & Attalla, 2001, s ). Denna argumentatin frtsätter Carrigan & Attalla (2001, s. 574) diskutera där dem menar på att knsumenter behöver få mer infrmatin från företag för att öka deras kunskap ch för att få dem att göra fler eklgiska övervägningar i deras köpbeslut, samt att den infrmatin sm företagen kmmunicerar bör vara mer effektiv för att trigga knsumenterna till eklgisk knsumtin. Detta är även någt sm Chan (1999, s ) påpekar i sin studie då hn diskuterar betydelsen av att ge tydlig infrmatin m varför knsumenter bör knsumera eklgiska prdukter ch därmed öka deras kunskaper. Författaren menar vidare att ju mer kunskap en knsument har angående eklgiska prdukter, dest större sannlikhet är det att de knsumerar eklgiska prdukter (Chan, 1999, s ). Den relativa låga prcentsats av knsumenter sm knsumerar eklgiska livsmedelsprdukter menar även Vindigni et al. (2002, s. 625) kan vara ett resultat av att deras kunskap kring eklgiska prdukter är bristande, vilket kan vara ett resultat av att de intar för lite infrmatin eller att infrmatinen de intar inte når deras intresse. Den låga kunskapen hs knsumenterna innebär att de inte har förståelse för vilka fördelar knsumtinen av eklgiska prdukter innefattar (Vindigni et al., 2002 s. 625). En av anledningarna till knsumenternas bristande kunskap har att göra med företagens tvetydliga kmmunikatin m prduktens fördelar ch varför eklgiskt brde väljas före knventinella prdukter. Detta bidrar till att stra delar av det eklgiska srtimentet inte ingår i knsumentens beslutsprcess. Genm att förmedla tydlig ch relevant infrmatin kan knsumentens beteende ändras ch deras förståelse för det eklgiska srtimentet öka, vilket kan bidra till minskad knsumtin av knventinella prdukter (se exempelvis Carrete et al., 2012, s. 475; Carrigan & Attalla, 2001, s. 574). Strng (1996, s. 7) diskuterar att det är av str betydelse att företag delger knsumenterna trvärdig ch relevant infrmatin m vilka aktiviteter företagen utför ch m deras eklgiska prdukter. Chan (1999, s ) påvisar även att det är av betydelse för företag att förmedla den psitiva innebörden av att knsumenter väljer att knsumera eklgiska prdukter. Detta då det visat sig att de knsumenter sm inte väljer att knsumera eklgiskt inte förstår de psitiva effekterna ch vill därmed inte betala en högre summa för de eklgiska prdukterna (Chan, 1999, s ), detta då de i majriteten av fallen har ett högre pris. Tidigare studier har visat att människr i högre grad blir mer påverkade av negativ infrmatin än psitiv infrmatin (Herr et al., 1991, s. 460). Den infrmatin sm påverkar knsumenten är den infrmatin sm vi författare antar bidrar till ökad medvetenhet kring det specifika mrådet ch därmed bildar kunskap. Ett sätt för företag att kmmunicera negativ infrmatin är att använda sig av negative appeals i deras marknadskmmunikatin, vilken kan resultera i att negativa känslr uppstår hs knsumenten. Negativa känslr kan skapas genm att företag använder sig av skrämselmetder sm kan frambringa ångest hs knsumenterna ch en känsla av att de bör knsumera en prdukt för att exempelvis skydda sig själv eller sin mgivning (De Pelsmacker et al., 2010, s ; Witte, 1992, s. 329). Företag kan på mtsatt vis även använda sig av psitive appeals i marknadskmmunikatinen sm kan resultera i psitiva känslr, där företag istället trycker på förhppningar ch lycka (De Pelsmacker et al., 2010, s. 232; Hastings et al., 2004, s. 976). Studier gjrda av Hastings et al. (2004, s. 975, 978) tyder på att företags användning av skrämselmetder i 3

16 marknadskmmunikatinen är ett effektivt verktyg för att kmmunicera till sina knsumenter, detta då knsumenter visats sig bli påverkad av infrmatinen sm getts ut. Trts dessa studier menar Hastings et al. (2004, s. 975, 978) att marknadskmmunikatin baserad på psitiva känslr kan vara minst lika effektiv. Trts att det bevisats att negativ infrmatin, sm skapar negativa känslr, skapat psitiva utkmster för företagen har studier även visat (Wheatley & Oshikawa, 1970, s ; Slmn, 2009, s. 334) att för extrem negativ infrmatin kan ha en negativ påverkan då knsumenterna upplever för starka negativa känslr. Frskare menar att m företag ska använda negativ infrmatin bör den användas på en mderat nivå, det vill säga den bör skapa en måttlig känsla av ångest ch r hs knsumenten (Wheatley & Oshikawa, 1970, s ; Slmn, 2009, s. 334). Sm tidigare nämnt är KRAV-märket Sveriges mest välkända eklgiskt certifierade märke, dck visar studier gjrda av Knsumentverket (2002) att endast fyra prcent av dem undersökta knsumenterna kunde identifiera KRAV-märket ch dess betydelse. Svenska studier visar att svenskens knsumtins av KRAV-märkta prdukter endast står för tre prcent av deras ttala livsmedelsbudget (Cp, u.å). Den låga prcentandelen menar Knsumentverket (2002) kan vara ett resultat av att just infrmatinen kring eklgiska prdukter generellt är för låg eller för att den infrmatin sm används inte är effektiv ch inte påverkar knsumenten, vilket bidrar till kunskapsbrist hs knsumenterna då de inte förstår innebörden med de eklgiskt certifierade prdukterna. Vidare menar de att knsumtinen av eklgiskt inte kmmer att öka förrän knsumenter får en större kunskap kring prdukterna där de förstår innebörden av att knsumera prdukterna (Knsumentverket, 2002). Cirka 96 prcent av Sveriges beflkning känner till KRAV-märket ch vet att det är symblen för eklgisk mat. Men bara tre prcent av den mat vi handlar är KRAVmärkt! Cp (u.å) Sammanfattningsvis visar studier att knsumenter har en psitiv attityd gentemt att knsumera eklgiskt men i majriteten av fallen väljer dem istället att knsumera knventinella prdukter. Detta påvisar många författare är ett resultat av infrmatinsbrist ch kunskapsbrist (se exempelvis Bray et al., 2011; Vindigni et al., 2002; Chan, 1999) ch är därmed det ämnesmråde vi författare för denna studie ämnar studera. 1.2 Prblemfrmulering ch syfte Baserad på prblembakgrunden kmmer studien att ämnas studera följande prblemfrmulering; I vilken grad råder det en infrmatins- ch kunskapsbrist hs svenska knsumenter gällande KRAV-märkta livsmedelsprdukter? Syftet med studien är att se m det attitydgap sm tidigare frskare identifierat gällande knsumtin av eklgiska prdukter kan vara en knsekvens av infrmatins- ch kunskapsbrist hs knsumenterna. Vi författare ämnar därmed studera m det råder en infrmatins- ch kunskapsbrist hs svenska knsumenter gällande KRAV-märkta livsmedelsprdukter. Vi författare ämnar samtidigt studera vilken frm av infrmatin, negativ eller psitiv, svenska knsumenter i högre grad blir mer påverkade av gällande KRAV-märkta livsmedelsprdukter. 4

17 Hypteser ställda för studien: H 1 ; Det finns en kunskapsbrist hs knsumenter gällande KRAV-märkta livsmedelsprdukter. H 2 ; Det råder en infrmatinsbrist gällande innebörden av att knsumera KRAV-märkta livsmedelsprdukter. H 3 ; Knsumenter blir i högre grad mer påverkade av negativ infrmatin i marknadskmmunikatinen kring KRAV-märkta livsmedelsprdukter än psitiv infrmatin. H 4 ; Knsumenter blir i högre grad mer påverkade av infrmatin i marknadskmmunikatinen sm är mderat gentemt extrem infrmatin. 1.3 Teretisk ch praktiskt bidrag Tidigare studier har identifierat att det finns ett attitydgap mellan knsumenters villighet att knsumera eklgiska prdukter ch hur de faktiskt tar sina köpbeslut (se exempelvis Pickett-Baker & Ritsuk, 2008, s. 182). Studier har påpekat att vidare frskning bör göras angående de enskilda faktrernas påverkan på attitydgapet. De enskilda faktrerna innefattar: priskänslighet, persnlig erfarenhet, etisk skyldighet, brist på infrmatin, kvalitetsuppfattning, inertia i köpbeteende samt cynism (Bray et al., 2011, s ). Då infrmatinsfaktrn (kunskap) är en gemensam faktr ett flertal frskare identifierat (se exempelvis Bray et al., 2011, s. 602; Carrigan & Attalla, 2001, s. 574; Chan, 1999, s. 21) har en påverkan på knsumenters knsumtin av eklgiska prdukter kmmer denna studie studera denna specifika faktr. Studien ämnar ge en djupare förståelse angående svenskens kunskaper kring KRAV-märkta livsmedelsprdukter. Genm att empiriskt undersöka kunskapen hs knsumenter i Sverige kan denna studie bidra till en djupare förståelse m knsumenternas kunskaper inm ämnesmrådet. Då kunskapsbristen visat sig vara ett resultat av infrmatinsbrist ämnar studien även undersöka m det råder en infrmatinsbrist samt vilken typ av infrmatin, negativ eller psitiv, sm knsumenter i högre grad blir mer påverkad av kring KRAV-märkta livsmedelsprdukter. Denna infrmatin ger ett teretiskt bidrag då tidigare frskning inte berört vilken typ av infrmatin sm knsumenter i Sverige i högre grad blir mer påverkade av. Studien bidrar även med en ökad förståelse kring ämnesmrådet inm Sverige då vi författare ämnar studera knsumenter inm Sveriges gränser, vilket tidigare inte blivit studerat. Genm att vår studie ämnar studera knsumenternas kunskap kring KRAV-märkta livsmedelsprdukter kan vår studie hjälpa företag inm livsmedelsbranschen att öka förståelsen för knsumenternas kunskaper kring ämnesmrådet samt skapa en förståelse till varför detta attitydgap existerar. Studien ämnar även studera infrmatinsbristen samt vilken typ av infrmatin, negativ eller psitiv, sm knsumenten i högre grad blir mer påverkad av, utifrån knsumentens perspektiv. Denna infrmatin kan skapa en ökad kunskap hs företag inm livsmedelsbranschen ch ge indikatiner för vilken typ av infrmatin de bör använda för att öka möjligheterna till att knsumenterna väljer att knsumera KRAV-märkta prdukter istället för icke KRAV-märkta prdukter. 5

18 1.4 Avgränsningar Vi författare till denna studie har valt att begränsa ss till livsmedelsbranschen med fkus på eklgisk knsumtin. Vår valda begränsning till livsmedelsbranschen är av anledningen att livsmedelssektrn står för ungefärliga prcent av utsläppen av växthusgaser (Grain, 2011) ch att det därmed behöver ske en förändring i knsumenternas köpbeteende. Vi författare har även valt att begränsa ss ytterligare ett steg ch därmed endast fkusera på den svenska miljömärkningen KRAV. Vi är medvetna m att det finns fler eklgiska märken på marknaden sm skulle vara aktuella men då KRAV står för ungefärliga 80 prcent av det ttala eklgiska srtimentet i Sverige (KRAV, 2011) ansågs denna märkning vara mest aktuell. En avsikt med denna studie är att se m knsumenters infrmatins- ch kunskapsbrist angående KRAV-märkta livsmedelsprdukter är en av anledningarna till Sveriges låga försäljningssiffrr gällande knsumtinen av prdukterna samt en anledning till det identifierade attitydgapet. Vi författare kmmer göra denna studie utifrån knsumenternas perspektiv ch på detta sätt skapa en tydligare bild över vilken infrmatin företagen behöver kmmunicera för att möjliggöra en ökad försäljning av KRAV-märkta livsmedelsprdukter. Vi har även valt att begränsa studien till att studera infrmatinsfaktrn sm går hand i hand med kunskap, men är väl medvetna m att det finns fler faktrer sm även möjligtvis påverkar knsumentens val av prdukt. Varför vi valt infrmatinsfaktrn är med anledning av att tidigare frskning påvisat att detta är en faktr sm kan ha str påverkan på knsumenternas val av livsmedelsprdukter. Vi har även genm egna erfarenheter, exempelvis genm tidigare kurser samt livserfarenheter, blivit medvetna m att kunskapsbrist möjligtvis kan vara den huvudsakliga anledningen till den låga försäljningssiffran. För att få en mer generell uppfattning har vi författare inte valt att avgränsa studien till någt specifikt livsmedelsföretag utan kmmer ta del av knsumenters uppfattning överlag angående KRAV runt m i Sverige. Detta för att få en mer övergripande klarhet angående infrmatins- ch kunskapsbristen sm eventuellt råder. För att skapa en mer övergripande bild av Sveriges beflknings knsumtin av KRAV-märkta livsmedelsprdukter har vi författare inte heller valt att begränsa ss till någt specifikt gegrafiskt mråde utan har därmed tagit del av hela Sveriges KRAV-märkta knsumtin för att skapa en mer övergripande bild. Det vill säga urvalet för denna studie är tagen berende på vilket gegrafiskt mråde respndenterna varit bsatta i. Dck har vi valt att avgränsa denna studie till knsumenter över 18 år med anledning av att vi uppfattar att individer under 18 år ftast inte är dem sm ansvarar för det dagliga inköpet av livsmedelsprdukter. 1.5 Begreppsförklaring För att infrmera läsarna m vilka skillnader det är mellan de lika huvudbegreppen använda i denna studie kmmer vi författare nedan göra en redgörelse för att tydliggöra betydelsen av de lika kncepten. Eklgiska prdukter innebär att en prdukt är tillverkad på ett visst sätt sm inte har en negativ påverkan på människan ch mvärlden (Alsmadi, 2007, s. 342). I Sverige finns det ett flertal lika eklgiska märken varvid KRAV är det mest välkända ch står för ungefärliga 80 prcent av de ttala eklgiska märkena (KRAV, 2011). 6

19 Infrmatinsbrist Infrmatinsbrist är då knsumenter inte har tillräckligt med infrmatin m de eklgiska prdukterna vilket resulterar i kunskapsbrist. Denna brist har visat sig möjligtvis ha en påverkan på det identifierade attitydgapet (se exempelvis Bray et al., 2011, s ; Bulstridge & Carrigan, 2000, s. 359, 363). KRAV är en icke vinstdrivande verksamhet vars syfte är att stödja deras medlemmars eknmiska intresse genm att kntrllera prduktinen av eklgiska prdukter. Målsättningen är att bedriva en verksamhet sm tar hänsyn till en hållbar prduktin av livsmedel med hög kvalitet där hänsyn tagits till både människan, djuren ch mgivningen. (KRAV, u.å.a) För att få inneha en KRAV certifiering måste prdukterna bli gdkänd av en mångfald lika regler. Ett flertal av dessa regler är även regler sm eklgiska prdukter måste uppfylla inm EUs regler samt inm Fair Trade (Ellström Wall, u.å). Attitydgap innebär att en individ har en inställning/attityd till ett specifikt bjekt men sm inte resulterar i ett faktiskt beteende (Slmn et al., 2013, s. 308). Etisk knsument är en individ sm knsumerar prdukter sm inte har en negativ påverkan på miljön, på individen själv eller på individer i sin mgivning (Vernekar & Wadhwa, 2011, s. 65). Den etiska knsumenten väljer istället att knsumera av prdukter ch företag sm tar ett samhälligt ansvar. Den etiska knsumenten tar hänsyn till att de människr sm är delaktig i prduktinen av prdukterna även har gda arbets- ch levnadsförhållanden (Strng, 1996, s. 5). Negative appeals är då marknadsförare kmmunicerar infrmatin sm kan skapa en känsla av ångest ch en bekväm situatin hs knsumenten m denna väljer att inte knsumera den utannnserade prdukten/varumärket (Wheatley & Oshikawa, 1970, s. 85). Vi författare anser att dessa negative appeals kan skapas genm att företag kmmunicerar negativ infrmatin i deras marknadskmmunikatin. Negativ infrmatin menar vi författare är den infrmatin företag kmmunicerar ch sm skapar negativa känslr hs knsumenten, det vill säga negative appeals. Exempelvis kan negativ infrmatin vara väljer du att inte knsumera KRAV-märkta livsmedelsprdukter bidrar du till en sämre levnadsstandard för både djuren ch människrna. Extrem negativ infrmatin innebär att företag använder infrmatin sm skapar en hög känsla av ångest ch r hs knsumenten medan mderat negativ infrmatin skapar en måttlig känsla av r ch ångest (Wheatley & Oshikawa, 1970, s ). Psitive appeals är då marknadsförare kmmunicerar infrmatin sm kan skapa förhppningar ch önskvärda knsekvenser av att använda den utannnserade prdukten/varumärket (Wheatley & Oshikawa, 1970, s. 85). Psitiv infrmatin menar vi författare är den infrmatin företag kmmunicerar ch sm skapar psitiva känslr hs knsumenten, det vill säga psitive appeals. Exempelvis kan psitiv infrmatin vara väljer du att knsumera KRAV-märkta livsmedelsprdukter visar du gd medmänsklighet gentemt dina medmänniskr. Extrem psitiv infrmatin menar vi författare är då företag kmmunicerar infrmatin sm skapar en stark psitiv känsla hs knsumenten medan mderat psitiv infrmatin innebär att infrmatinen skapar en måttlig psitiv känsla hs knsumenten. 7

20 2. KRAV Detta kapitel ämnar djupare diskutera ch förklara knceptet KRAV. Detta för att skapa en ökad kunskap hs läsaren angående hur föreningen fungerar samt vilka krav de ställer på KRAV-märkta prdukter. Kapitlet börjar med en övergripande förklaring m KRAV-märket ch dess förening. Kapitlet avslutas sedan med en diskussin m tre lika ämnesmråden KRAV tar hänsyn till vid ett beslut m en prdukt får vara KRAVmärkt eller inte. Idag erbjuds det många lika eklgiska märken på marknaden där ett av dem är KRAV, vilket är Sveriges mest välkända miljömärkning. KRAV är en eknmisk förening sm grundades år 1985 ch har i dagsläget ttalt 26 medlemmar. Medlemmarna består av ett flertal kända verksamheter, bland annat; Arla, Scan, ICA, Djurens rätt, Naturskyddsföreningar, Fältbilgerna ch Eklgiska Lantbrukarna. Medlemmarna, tillsammans med styrelsen, är de persner sm fattar beslut huruvida KRAV ska drivas samt vilka prdukter sm är gdkända KRAV certifierade prdukter. I dagsläget ingår det cirka 4000 lantbrukare, 550 förädlingsföretag, 800 KRAV-märkta butiker ch 800 KRAV-gdkända restauranger. Samtliga medlemmar betalar licensavgift varvid pengarna sm kmmer in används för att marknadsföra ch infrmera KRAV-märket till knsument. KRAV är inte vinstdrivande, vilket påvisar att eventuella vinster stannar inm verksamheten ch betalas inte ut till medlemmarna (KRAV, u.å.b). KRAV erbjuder prdukter inm ett flertal prduktkategrier; exempelvis frukt ch grönt, kött ch chark, mejeri ch spannmål (KRAV, u.å.c). KRAV-märket tyder på eklgisk knsumtin med hänsyn till djur, natur, klimat ch människan. KRAV handlar m maten ch på så sätt djuren, vattnet, bnden, marken, växterna, luften dig. KRAV (u.å.d) KRAV-märkningen (KRAV, u.å.e) står för att djuren lever ett bra liv ch att prdukterna prduceras utan kemiska bekämpningsmedel eller knstgödsel. Arbetsmiljön för de invlverade är bättre än för exempelvis de sm arbetar med knventinella prdukter ch maten innehåller varken nödiga tillsatser eller GMO (genmdifierad mat), samt att djurens fder alltid är KRAV-märkt utan tillsatser ch bekämpningsmedel. KRAV-märket har även regler för scialt ansvar sm skapar en säkerhet m att prdukterna prduceras med hänsyn till mänskliga rättigheter ch scial rättvisa. (KRAV, u.å.d) Detta påvisar att KRAV-märket arbetar under knceptet Fair Trade. Om en prdukt är Fair Trade innebär det att prdukten är tillverkad med hänsyn till arbets- ch levnadsvillkren i utvecklingsländerna (Fair Trade Center, 2013), det vill säga Fair Trade står enbart för en del av vad KRAV-märket står för ch KRAV-märket har därmed fler krav sm ställs för att en prdukt ska vara KRAV certifierad. KRAVmärket har inte bara regler vad gäller livsmedel utan de har även fkus på butik, restaurang ch ursprungsmärkt mat (Ellström Wall, u.å). Den prdukt sm bär en KRAV-märkning kntrlleras minst en gång m året för att säkerställa att alla regler frtfarande uppfylls (KRAV, u.å.e). 8

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Validering av mätinstrument för anställningsbarhet - en förstudie

Validering av mätinstrument för anställningsbarhet - en förstudie Persnalvetarprgrammet Validering av mätinstrument för anställningsbarhet - en förstudie Författare Maria Malm, Linda Westling, Martin Westman ch Camilla Åström Maria Malm mariasusannamalm@gmail.cm Linda

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan för F-3 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan för F-3 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan för F-3 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Kandidatuppsats. Om människan hade haft vingar hade vi varit skapade för att flyga!

Kandidatuppsats. Om människan hade haft vingar hade vi varit skapade för att flyga! Kandidatuppsats Om människan hade haft vingar hade vi varit skapade för att flyga! En studie m reseaktörer i Sverige uppfyller flygrädda individers behv av hjälp Författare: Lisa Göranssn Sara Nrdlander

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Digitala banktjänster. En kvantitativ fallstudie om anammande av självserviceteknik bland svenska bankers privatkunder. Christoffer Stenudd

Digitala banktjänster. En kvantitativ fallstudie om anammande av självserviceteknik bland svenska bankers privatkunder. Christoffer Stenudd Digitala banktjänster En kvantitativ fallstudie m anammande av självserviceteknik bland svenska bankers privatkunder Författare: Reza Sepahvand Christffer Stenudd Handledare: Jan Bdin Student Handelshögsklan

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Miljötips vid inköp. Miljömärkning. Miljötips för specifika produktgrupper. Bilar - köpa, leasa och hyra. Blommor. Catering och matbeställning

Miljötips vid inköp. Miljömärkning. Miljötips för specifika produktgrupper. Bilar - köpa, leasa och hyra. Blommor. Catering och matbeställning Karlina Kjellberg Miljösamrdnare 2013-03-04 Miljötips vid inköp Miljömärkning Ett bra sätt att få vägledning m en prdukt är miljöanpassad eller inte är att titta efter miljömärkning. Följande miljömärkningar

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Individanpassad marknadsföring via Facebook - En möjlighet eller ett intrång?

Individanpassad marknadsföring via Facebook - En möjlighet eller ett intrång? Individanpassad marknadsföring via Facebk - En möjlighet eller ett intrång? GRUPP 3 Sfia Lekander 870627-2005 Mathias Olssn 910111-5997 Axel vn Schultz 910819-0472 Måns Wihl 920117-2559 Jnna Nilssn 930518-4609

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

Ji Stockholms läns landsting

Ji Stockholms läns landsting Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) 2014-05-28 LS 1404-0443 Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 000 1 B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet

Läs mer

OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN. Åtta kortfilmer för högstadiet Ämne: religion

OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN. Åtta kortfilmer för högstadiet Ämne: religion OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN Åtta krtfilmer för högstadiet Ämne: religin Prducerade av studenter i tv-prduktin på Stckhlms dramatiska högskla i samarbete med UR Prjektledare Anna Hylander, UR pedaggisk

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center Patientsäkerhetsberättelse 2013 Stckhlm Spine Center Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Innehållsförteckning. 2. Inledning

Innehållsförteckning. 2. Inledning Innehållsförteckning 1. Framtidsvisin för Näringsliv/Besöksnäring Kiruna är en destinatin ch kmmun i världsklass. Genm ett kundrienterat värdskap, innvativt företagarklimat, gränslös samverkan ch trygg

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola GÖTEBORGS UNIVERSITET RAPPORT 2007-05-30Dnr A9 1448/06 Återrapprtering: Miljöledningsarbetet vid universitet ch högskla - Anpassade riktlinjer, mål ch indikatrer, sm verkar för hållbar utveckling. GÖTEBORGS

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

I tema Energi och hållbar utveckling arbetar eleverna mot följande av kursplanens innehåll: Kemi Syfte

I tema Energi och hållbar utveckling arbetar eleverna mot följande av kursplanens innehåll: Kemi Syfte Infrmatin till vårdnadshavare Ert barn arbetar denna termin med ett NTA-tema sm heter Energi ch hållbar utveckling. Temat är ett av nittn lika naturvetenskapliga teman inm sklutvecklingsprgrammet NTA Naturvetenskap

Läs mer

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

djurhållning Med KRAV på grönbete tema: tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.

Läs mer

TransportGruppens barometer på konjunkturläge och framtidstro i transportnäringen

TransportGruppens barometer på konjunkturläge och framtidstro i transportnäringen TransprtGruppens barmeter på knjunkturläge ch framtidstr i transprtnäringen 2007-10-19 Varför vill ingen betala för miljövänliga transprter? TransprtIndikatrn visar denna gång att efterfrågan på miljövänliga

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 Svenska Förankring i kursplanens syfte: frmulera sig ch kmmunicera i tal ch skrift, läsa ch analysera skönlitteratur ch andra texter för lika syften, anpassa språket efter lika

Läs mer

Attityder och framtidsval kring tonåringars inställning till sin hemstad Simrishamn

Attityder och framtidsval kring tonåringars inställning till sin hemstad Simrishamn Institutinen för humanira ch samhällsvetenskap Attityder ch framtidsval kring tnåringars inställning till sin hemstad Simrishamn Carlina Brantlid C-uppsats Våren 2011 Gegrafi 61-90 päng Kdbeteckning: SEG62L

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat

KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat KRAV-MÄRKT ÄR djuren Receptet på godare mat ATT FÅ BÖKA OCH BETA KRAV-godkända djur får gå ute för att beta, få frisk luft och motion. Målet är att de ska få leva ett så naturligt djurliv som möjligt.

Läs mer

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län -bken Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007 Dris Thrnlund, prjektledare Länsstyrelsen i Nrrbttens län Titel: JA -bken, Länsstyrelsens rapprtserie 12/2007 Författare: Dris Thrnlund, Länsstyrelsen i Nrrbttens

Läs mer

Att ge till ideella organisationer

Att ge till ideella organisationer Att ge till ideella rganisatiner En diskussin m givarens intressentrelatin med Djurens Rätt Martin Dahl & Axel Hult Ämne: Företagseknmi C Ventilerad HT 2012 Handledare: Virpi Havila Företagseknmiska Institutinen

Läs mer

Samlad fakta från KRAVs webbutbildning 2015 - för restaurangpersonal

Samlad fakta från KRAVs webbutbildning 2015 - för restaurangpersonal Samlad fakta från KRAVs webbutbildning 2015 - för restaurangpersonal 1. Vad är KRAV? En ekonomisk förening och Sveriges mest kända miljömärkning för mat. KRAV-märket visar att en vara är producerad på

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

Kartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun

Kartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun Kartläggning av bigasförutsättningar från gödsel inm Kungsbacka kmmun Innehåll Uppdrag 2 Tillvägagångssätt 2 Slutsatser 5 Eknmi 5 Kalkyl 6 Förslag till frtsättning 7 Uppdrag Att kartlägga gårdar inm Kungsbacka

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

Fokus inköp Att styra inköp för 300 miljoner på Tingsryds kommun

Fokus inköp Att styra inköp för 300 miljoner på Tingsryds kommun Examensarbete Fkus inköp Att styra inköp för 300 miljner på Tingsryds kmmun Författare: Malin Eklund 890823 Crinne Sjöbäck 920122 Handledare: Vernica Svenssn-Ülgen Examinatr: Fredrik Karlssn Termin: VT15

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Lokal arbetsplan Trevnaden

Lokal arbetsplan Trevnaden Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten

Läs mer

Yttrande rörande PTS omarbetade förslag till beslut avseende grossistmarlmaden för programutsändningstjänster i marknätet.

Yttrande rörande PTS omarbetade förslag till beslut avseende grossistmarlmaden för programutsändningstjänster i marknätet. TV4-GRUPPEN Kmmunikatinsmyndigheten PTS Enheten för samtrafik Bx 5398 102 49 Stckhlm Attn: Ylva Mälarstig Stckhlm den 20 augusti 2009 Yttrande rörande PTS marbetade förslag till beslut avseende grssistmarlmaden

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Plan för specialundervisningen

Plan för specialundervisningen Plan för specialundervisningen Lvisa, Lappträsk ch Mörskm Uppdaterad augusti 2008 PLAN FÖR SPECIALUNDERVISNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS... 2 1.1 Stadganden

Läs mer

Remiss Miljöprogram för byggnader

Remiss Miljöprogram för byggnader 2012-08-27 Enligt Sändlista Remiss Miljöprgram för byggnader Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bifgat förslag till Miljöprgram för byggnader ska remitteras brett med målsättning att det ska

Läs mer

av den 29 november 2010

av den 29 november 2010 Eurpeiska byrån för luftfartssäkerhet 29 nv 2010 YTTRANDE nr 06/2010 FRÅN EUROPEISKA BYRÅN FÖR LUFTFARTSSÄKERHET av den 29 nvember 2010 m möjligheten till ändring av kmmissinens förrdning (EG) nr 2042/2003

Läs mer

Denna metodbeskrivning kompletterar den metodbeskrivning som finns i rapporten.

Denna metodbeskrivning kompletterar den metodbeskrivning som finns i rapporten. Metdbeskrivning underlag till rapprten Lång väg till patientnytta en uppföljning av natinella riktlinjers inverkan på vården i ett decentraliserat system Denna metdbeskrivning kmpletterar den metdbeskrivning

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015 Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Hierarkiernas död och nätverkens födelse

Hierarkiernas död och nätverkens födelse ~ :l.... > :ra...::.::: FRANCIS FUKUYAMA HAR TÄNKT TilliGN Hierarkiernas död ch nätverkens födelse Infrmatinsflödet ändrar förutsättningarna för att rganisera eknmi ch plitik. Auktritärt styre ch frmella

Läs mer

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter Infrmatin ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER ch FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra prdukter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!

Läs mer

Utökad timplan i matematik

Utökad timplan i matematik Malmö högskla Lärande ch samhälle Sklutveckling ch ledarskap Examensarbete 15 högsklepäng, avancerad nivå Utökad timplan i matematik Och systemets tröghet Extended timetable in mathematics And system interia

Läs mer

Anslutning av mikroproduktion

Anslutning av mikroproduktion 2015-05-06 Trllhättan Anslutning av mikrprduktin Detta gäller när man vill ansluta mikrprduktin till Trllhättan Energi Elnät ch att prducera till egen förbrukning. Följande krav förutsätter att prduktinsanläggningen

Läs mer

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden

Läs mer

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi LINKÖPINGS UNIVERSITET 2013-10-03 Avd för kemi, IFM Fysikalisk kemi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Uppgift: 1.

Läs mer

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv Utvärdering av Piltprjektet Bärkraft intensiv Sammanfattning Piltprjektet Bärkraft intensiv har genmförts inm ramen för prjektet Förnybar energi från de gröna näringarna för att testa hur LRF genm ett

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet Utvärdering av BROs kntaktpersnsverksamhet Beställare: Upplägg ch rapprt: Genmförande: Ingrid Kössler ch Kerstin Wåhleman Elise Leppänen 7-16 september 2009 Framtagen i samarbete med: www.easyresearch.se

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

IDG601, Personligt Entreprenörskap, 7,5 högskolepoäng Personal Entrepreneurship, 7,5 higher education credits

IDG601, Personligt Entreprenörskap, 7,5 högskolepoäng Personal Entrepreneurship, 7,5 higher education credits 1(5) Utbildningsvetenskapliga fakulteten IDG601, Persnligt Entreprenörskap, 7,5 högsklepäng Persnal Entrepreneurship, 7,5 higher educatin credits Grund nivå/first cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011.

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011. Basuppgifter m företaget 1. Anteckna era prduktinsinriktningar ch bruttinkmsterna från dem för 2011. 1. 2. 3. 4. 2. Om ni bedriver växtdling eller vattendling, ange vilka växt- eller djurarter det rör

Läs mer

Skolverkets bedömning är att vi idag har stort behov av:

Skolverkets bedömning är att vi idag har stort behov av: Sklverkets bedömning är att vi idag har strt behv av: Fler lärare med kmpetens i svenska sm andraspråk. Fler mdersmålslärare ch studiehandledare på mdersmål. Fler vuxna i sklan med mdersmålskmpetens. Kmpetensutveckling

Läs mer

Från ideal till verklighet -en fallstudie av en friskola utifrån skolans pedagogiska koncept kopplat till nationella styrdokument.

Från ideal till verklighet -en fallstudie av en friskola utifrån skolans pedagogiska koncept kopplat till nationella styrdokument. Fördjupningsarbete i Rektrsprgrammet, Blck 5 Kursgrupp 3 Från ideal till verklighet -en fallstudie av en friskla utifrån sklans pedaggiska kncept kpplat till natinella styrdkument. Författare: Stefan Nemeth

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Ny fastighetsmäklarlag. Vitec Mäklarsystem

Ny fastighetsmäklarlag. Vitec Mäklarsystem Ny fastighetsmäklarlag Vitec Mäklarsystem Juni 2011 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Sammanfattning av den nya fastighetsmäklarlagen... 3 3. Jurnalplikten med checklistr... 4 4. Sidtjänster...

Läs mer