Isbrytare, lagbildning och energikickar

Transkript

1 Isbrytare, lagbildning ch energikickar Den här kursen Oavsett det är ett mindre möte hemma hs dig eller ett större utbildningsseminarium vill vi alla känna att vi har etablerat gemenskap med våra linvänner. Genm att skapa en varm, kamratlig ch persnlig atmsfär kring utbildning blir Lins alltmer intresserade av att delta ch lära sig mer. Ett sätt att göra det på är att infga gruppaktiviteter sm isbrytare, lagbildning ch energikickar. Vad är en isbrytare? Ordet isbrytare kmmer ju från att bryta is vilket i sin tur kmmer från speciella fartyg sm kallas för isbrytare avsedda för att bryta is i arktiska farvatten ch precis sm dessa fartyg gör det lättare för andra skepp att ta sig fram, hjälper en isbrytare till att göra utbildningen lättare för eleverna att känna sig mhändertagna ch umgås med andra elever. En isbrytare får deltagarna att lättare lära känna varandra genm att var ch en nrmalt presenterar sig med namn ch berättar m sin persn. En aktivitet för att bilda lag används för att hjälpa grupper att knyta vänskapsband ch bli ett lag. En sådan aktivitet skiljer sig från isbrytare genm att lagets medlemmar redan känner varandra till namn ch bakgrund ch genm att inriktningen främst är att få gruppen till ett samverkande lag. Energikickar är snabba ch rliga aktiviteter för att liva upp gruppen. Speciellt användbara efter en måltid när grupperna börjar bli slöa eller i slutet av dagen när energin minskar ch mtivatinen avtar. Ofta brukar isbrytarna, lagbildandet ch energikickarna överlappa varandra. Det gäller till exempel när deltagarna uppmanas att ställa sig på rad i alfabetisk namnrdning. De lär sig då varandras namn (typiskt för en isbrytare), de arbetar sm ett lag för att i gd rdning rada upp sig (lagbildning) ch blir stimulerade av att röra sig ch gå mkring i lkalen (energikick). Resultatet blir att de här aktiviteterna utförs samtidigt sm bevis på hur de kan användas praktiskt ch inte bara definieras till namnet. På de följande sidrna redgörs för aktiviteter sm underlättar att presentera ett ämne, att gå igenm de begrepp sm man nyss lärt sig, att stimulera till att bygga upp ett lag ch att ge energikickar. Dessutm finns en del andra aktiviteter sm du vid kursens slut kan finna vara intressanta ch användbara.

2 Aktiviteter sm underlättar presentatiner Här är några isbrytare sm kan användas sm hjälp för att få deltagarna att slappna av inför ett möte eller en lektin. De hjälper dem även att lära sig varandras namn, yrken ch bakgrund. När kursdeltagarna träffas för första gången, börja med en isbrytare sm hjälper alla att lära sig varandras namn, yrken ch bakgrund. Om du leder mer än en sessin kan det vara bra att använda flera lika isbrytare. Du kan använda en sm får deltagarna att börja prata med varandra, en annan sm hjälper dem att minnas namn eller en bensträckare. Planera sittplatser Be deltagarna att arrangera hur de skall sitta * i alfabetisk namnrdning eller * i födelsedagsrdning, år, månad ch dag Strandsatt Du är strandsatt på en bebdd ö. Vilka fem (eller annat antal sm du bestämmer berende på antalet deltagare) saker skulle du ha tagit med dig m du i förväg hade vetat att det fanns risk för att bli strandsatt. Km ihåg att det bara gäller fem saker per lag, inte per persn. Du kan låta dem skriva upp sina saker på ett blädderblck ch sedan diskutera deras val med hela gruppen. Den här övningen hjälper dem att lära sig andra persners värderingar ch lika sätt att lösa prblem på. Övningen främjar ckså lagarbete. Vem har gjrt detta? Innan ett möte kan du göra en lista på cirka 25 erfarenheter eller skickligheter sm skulle kunna vara användbara för enskilda lins. En lista för en lingrupp skulle kunna se ut så här: Har utfrmat en Lins hemsida Har ansökt m ett LCIF-anslag Har deltagit i någn linkurs Har besökt LCI:s hemsida Har gått igenm internetkurs i Lins utbildningscenter Har varit med i klubbens styrelse Kan använda PwerPint Varit prjektledare Se till att det finns tillräckligt med utrymme (3 eller 4 rader) nedanför varje ämne ch ta fram tillräckligt antal kpir att delas ut till deltagarna. Ge varje deltagare en kpia ch be hnm eller henne att hitta någn sm kan skriva sitt namn på en av raderna. Be dem ckså att förutm namnet ange deras yrke ch telefnnummer. Avsätt minuter för den här övningen. Beröm eller ge ett pris till den sm först fått sin lista kmplett, fått flest namn (fler namn kan finnas för varje ämne) eller till den sm sist fått sin lista klar. Resultatet av den här övningen är att deltagarna får en lista på linmedlemmar sm kan vara en resurs. Man har ckså lärt känna varandra. Alliteratinspresentatiner En utmärkt övning eller tävling sm får deltagarna att lära sig varandras namn. Be deltagarna att ställa sig i en cirkel m det finns plats i rummet. Någn börjar tävlingen med att presentera sig själv genm att göra lika gester ch rimma sitt namn, till exempel Jag heter Inger Finger eller Snälla Pelle. Nästa deltagare pekar på den sm började ch repeterar hans/hennes namn, egenskaper ch gester ch presenterar sedan sig själv på liknande sätt. Och så vidare. Övningen slutar med att den sm började måste repetera alla andras gester, namn ch egenskaper. Källa:

3 Kas Materielbehv: 3-4 mjuka saker (uppstppade leksaksdjur, kuddbllar, påsar med bönr) Beräknad tid: 10 minuter Antal deltagare: 8-20 Syfte: Fysisk energikick, namnövning 1. Organisera deltagarna i en cirkel. Gå runt i cirkeln en gång ch be varje deltagare att presentera sig med sitt namn. 2. En av deltagarna börjar kasta en av de mjuka sakerna till en annan med rden Hej, Kalle! (fingerat namn) 3. Den sm tar emt föremålet säger Tack, Jhan! (fingerat namn) ch kastar sedan till någn annan i cirkeln 4. Namnen måste sägas varje gång föremålet kastas eller tas emt föremål kan vara igång samtidigt men se till att göra uppehåll på sekunder mellan varje inslag. Gegrafisk hemvist Deltagarna kmmer från lika länder eller gegrafiska mråden ch skall tillsammans göra en karta. (OBS! Om alla deltagare kmmer från samma mråde tilldela var ch en ett hemland) Be varje deltagare ställa sig där han/hn trr sig höra hemma för att göra en karta så skalenlig sm möjligt. Namn ch nummer När flket börjar kmma in i lkalen tejpa fast en namnbricka på var ch en. På brickans baksida har du skrivit ett nummer. När alla vandrar mkring i lkalen med sina namn synliga skall de försöka presentera sig för så många sm möjligt. När de har minglat ett tag uppmana alla att vända på sina namnbrickr så att numret visas istället för namnet. Dela nu ut ett numrerat pappersark till var ch en. Nu får du se vilken(a) sm kan fylla i de flesta namnen intill mtsvarande nummer. Klappa varandra på ryggen Låt var ch en rita knturerna av sin hand på ett styvt pappersark sm du sen tejpar fast på deras ryggar. Deltagarna minglar ch skriver någt psitivt på var ch ens rygg. Uppvärmning inför ett möte Några snabba förslag för att få deltagarna fkuserade på varandra ch bli aktiva. Den här övningen kan genmföras avsett antalet deltagare. Beräknad tid: Övningens längd bestämmer du själv. Materiel: Behövs inte. Lämplig lkal: Övningen genmförs i en lkal där deltagarna kan bilda en cirkel. Instruktin: Gå runt i cirkeln ch uppmana deltagarna att avsluta en av dessa meningar: Jag gick med i Lins därför att.. Den bästa aktiviteten jag deltagit i var.. Sm medlem i Lins har jag lärt mig.. När flk frågar mig m Lins Clubs Internatinal svarar jag.. I år planerar jag att.. Alla i cirkeln bör besvara frågan innan en ny fråga ställs till gruppen.

4 Jag har aldrig (10 fingrar) Var ch en börjar med några karameller. När de går runt i cirkeln skall var ch en avsluta meningen Jag har aldrig... Alla sm HAR gjrt vad de säger att de inte har gjrt, ger den persnen en av sina karameller. Det här är ett rligt sätt att få veta saker m människr man annars aldrig skulle få reda på. Två sanningar ch en lögn Övningen får deltagarna att lära känna varandra bättre genm att upptäcka både vanliga ch unika intressen ch upplevelser. Den hjälper även till att utjämna förutsättningarna inm gruppen genm att få fram sammanhang sm inte är förknippade med vare sig rganisatriska eller kmpetensrelaterade strukturer. Det är en bra hjälp att lättare kunna lyssna på ch förstå varandra. Gruppens strlek: Övningen kan genmföras avsett gruppens strlek. Beräknad tid: Varje persns agerande tar 3-5 minuter. Materiel: Behövs inte Lkal: Övningen kan genmföras såväl inmhus sm utmhus, stående eller sittande. Instruktin: 1. Meddela deltagarna att de måste presentera sig inför gruppen ch nämna två sanna påståenden/fakta m sig själva ch ett felaktigt. 2. Be någn frivillig att börja med sina två sanna ch ett falskt påstående. Låt gruppen diskutera påståendena 3. Den sm först hittar det falska påståendet står näst i tur 4. Vissa deltagare kanske vill utveckla sina sanna påståenden berende på hur detaljerade de är. Jag ckså Den här övningen passar bäst för mindre grupper eller för en str grupp m den delas in i mindre grupper m 4-5 deltagare. 1. Ge var ch en i gruppen 10 mynt/tandpetare/papperslappar/eller liknande. 2. Den förste deltagaren säger någt sm han/hn har gjrt (till exempel åkt vattenskidr). 3. Alla andra sm har gjrt samma sak medger detta ch lägger ett mynt på mitten av brdet. 4. Nästa deltagare säger vad han/hn har gjrt (till exempel ätit grdlår). 5. Alla andra sm ckså har ätit grdlår lägger ett mynt på brdet. 6. Frtsätt tills någn har slut på sina mynt eller liknande. Gemensamt för alla Även den här övningen passar bäst för mindre grupper eller delar av en större grupp m 4-6 persner. Uppmana varje grupp att under viss tid (till exempel 5 minuter) skriva en lista på allt sm de har gemensamt. Be dem undvika alla självklara saker sm att de deltar i samma kurs. När tiden är slut får grupperna redvisa hur många gemensamma saker de har nterat. För skjs skull be dem berätta några av de mest intressanta.

5 Övningar i att presentera ett ämne Ibland när man samlas till ett seminarium m ett speciellt ämne brukar deltagarna redan känna varandra väl. Då är det bra att använda en isbrytare sm anspelar på just det ämnet. En sådan anspelning eller inledning kan fylla ett antal lika uppgifter sm att öka intresset för det ämne sm kursen eller mötet handlar m att aktivera deltagarnas tidigare kunskaper m ämnet att hjälpa kursledaren ch deltagarna förstå enskilda utbildningsbehv ch mål att intressera deltagarna för att ta del av infrmatin, kunskaper ch erfarenheter att tidigt upptäcka eventuella negativa tankar m kursen ch ämnet Inledningsfrågr avseende ett ämne kan besvaras antingen kllektivt eller persnligt. Använd sådana frågr fta ch helst vid varje kurs eller möte sm du arrangerar. Persnliga inledningsfrågr Persnliga inledningsfrågr är till för att klargöra persnliga utbildningsbehv ch målsättningar ch för att stimulera alla till att ta del av infrmatin ch kunskaper ch/eller för att upptäcka eventuella mtsättningar m utbildningen. Deltagarna kan besvara frågrna i förbestämd rdning (till exempel från höger till vänster) eller så kan svaren kmma frivilligt eller slumpvis. Oavsett vilken svarsmetd man väljer, km ihåg att avsikten är att få alla att tala. Se därför till att alla är med ch bidrar. Här är några förslag på inledningsfrågr Nämn en eller två brännheta frågr sm du hppas få besvarade under den här kursen. Beskriv en strategi/kunskap sm du med framgång har använt nyligen (med anknytning till det ämne sm kursen eller mötet handlar m). Berätta hur du uppfattar det här ämnet (ex. i ett möte m marknadsföring ch PR: PR innebär ch jag anser att ) Följande inledningsfrågr är speciellt värdefulla när det aktuella ämnet strider mt etablerade uppfattningar, seder ch bruk. Vad anser du m det här ämnet? ( Jag anser att ) Avsluta en mening eller flera (till exempel i ett möte m att tala ffentligt, Ge mraliskt stöd till en persn med rädsla för att tala ffentligt genm att ) För att stimulera alla till att delta i en öppen diskussin, be deltagarna att lyssna på alla bidrag men kmmentera inte deras inlägg förrän senare under mötet. Ordträdet Gör en lista över rd sm har med ämnet att göra. Om diskussinen exempelvis handlar m att sätta mål, be deltagarna att föreslå rd sm är relaterade till det ämnet. Förslagen kan vara: ändamål, verksamhetsplan, målsättning, prestatiner etc. Skriv upp alla förslagen på blädderblcket, m möjligt samlade under samma ämnesrubrik. Du kan använda Ordträdet även för att presentera andra viktiga ärenden. Flervalsfrågr eller Sant eller Falskt Istället för att ge deltagarna en massa frågr i slutet av varje sessin kan du försöka börja med dem. Sm övningsledare kan du gå mkring bland deltagarna ch diskret lyssna av deras svar. Detta kan ge dig kännedm vad du skall fkusera utbildningen på. Kntrllera svaren med gruppen vid kursens slut.

6 Aktiviteter för att gå igenm ch använda utbildningskncept De här aktiviteterna är till för att förstärka, gå igenm eller använda material sm nyligen gåtts igenm i utbildningen. Det är ett rligt sätt att belysa nyckelfrågr samtidigt sm man får deltagarna att röra på sig Kasta bll Detta är en övning för att gå igenm delar av utbildningen ch göra deltagarna alerta när man skall behandla frågr sm kräver stark kncentratin. Låt gruppen bilda en cirkel. Den behöver inte vara perfekt men alla skall ha ansiktena vända mt varandra. Kasta en skumgummibll eller annat mjukt föremål till någn ch fråga vilket ämne eller fråga sm han/hn anser var viktigast under utbildningen. Bllen kastas vidare till någn annan sm i sin tur förklarar vad sm var viktigast. Frtsätt övningen tills alla har fått bllen minst en gång var ch sagt sin åsikt. Prcessbllen Den här övningen liknar den föregående men innebär att, när man får bllen kastad till sig, istället anger ett steg i själva utbildningsprcessen sm viktigast. Läraren ch eleverna turas m att anteckna svaren på blädderblcket. Om man till exempel har gått igenm Maslws behvshierarki kan du börja bllkastningen ch uppmana var ch en att ange ett steg i behvstrappan sm trygghet, uppskattning, fysilgi etc. Trafikljus Avsikten med den här övningen, sm passar alla typer av grupper, är att presentera förslag m att utfrma en prjektplan i slutet av varje utbildningsseminarium. Material: blädderblckspapper, kulspets- ch märkpennr Tid: 20 minuter 1. Dela in gruppen i lag 2. Rita ett trafikljus på blädderblcket sm står längst fram i rummet. Förklara att trafikljuset representerar en prjektplan: Det sm deltagarna skall sluta göra (rött ljus), det sm de bör göra i mindre mfattning (gult ljus) ch det sm de verkligen skall ägna sig åt (grönt ljus). 3. Be varje deltagare att under 5 minuter rita sitt eget trafikljus. 4. Gå runt i gruppen ch be varje persn att för övriga deltagare ange en sak sm de kmmer att sluta göra sm en följd av vad de lärt sig under kursen, en sak sm de kmmer att arbeta mindre med ch en sak sm de kmmer att frtsätta göra. Källa: Barca, Michele and Cbb, Kate. (1993). Beginnings and Endings: Creative Warmups and Clsure Activities. Amherst, MA: HRD Press P.139 Övning i att bilda lag Piprensare Den här övningen får deltagarna att bli kreativa. I början av sessinen (eller under en rast) lägg tre piprensare vid varje deltagares plats. Om ingen frågar, berätta inte vad de är till för. När du är klar infrmera dem m att de skall göra en skulptur av piprensarna. Med andra rd kan de göra vad de vill med dem. Senare på dagen be varje grupp m fem persner att utse sin gruppvinnare. Låt därefter alla deltagarna att utse kursens bästa skulptör. Om deltagarna är vana vid att arbeta i lag ge beröm till den eller de grupper sm använt gruppens alla piprensare för att få ett ännu bättre resultat.

7 Blind nummerrdning (20 minuter) Illustrerar: Kmmunikatin ch lyssnande. a) Ingen får tala. b) Ögnbindeln måste vara på hela tiden. c) Var ch en får ett nummer viskat i örat. d) Gruppens uppgift är att arrangera sig i nummerrdning utan att tala ch utan att se. Låt alla deltagare ta på sig ögnbindlarna. Viska ett nummer till var ch en utan att andra kan höra det. Numren skall vara slumpvis (inte bara 1-12, etc.). När du har viskat färdigt, led varje deltagare till en slumpvis utvald plats. När alla fått ett nummer börjar övningen. Se till att ingen skadar sig. Frågr m genmförandet: Vad var det svåraste med den här övningen? Hade ni en känsla av samarbete? Varför/varför inte? Hur frustrerande var det att inte få tala? Vad var nödvändigt att göra för att lyckas? Trdde ni att de tilldelade numren var i rätt rdning sm 1,2, 3 etc.? Hur viktig är kmmunikatin inm grupper? Hur fungerade den här övningen i vår grupp? Alla är sammanbundna Material: Remmar, snören eller tygremsr. Övrigt efter behv (se här nedan) Beräknad tid: minuter berende på antal deltagare ch övningens mfattning Antal deltagare: Syfte: Att arbeta i lag för att nå ett gemensamt mål. 2. Be deltagarna bilda en cirkel med ansiktena mt varandra ch med utsträckta armar. 3. Bind ihp deltagarna så att var ch en är bunden vid de intillståendes vrister. 4. När gruppen nu är sammanbunden, ge deltagarna en uppgift att utföra tillsammans. Några förslag Tillverka någt att ge till var ch en. Slå in paket i presentpapper med rsett ch presentkrt Äta lunch Ordna någt tilltugg Skapa ett knstverk Hälla upp dricksvatten till var ch en Vad sm helst sm är rligt ch tkigt OBS! Tidsbegränsa övningen för att försvåra för gruppen att lösa uppgiften. Frågr ch intryck 1. Varför lyckades (eller misslyckades) ni med att lösa uppgiften? 2. Blev ni hindrade eller hjälpta av tidsbegränsningen att lösa uppgiften? 3. Hjälpte alla till att lösa uppgiften? 4. Vad hände m någn inte hjälpte till? 5. Har ni någn gång känt er uppbundna med annan persn när ni jbbat ihp ch försökt få arbetet klart? Hur hanterade ni i så fall den känslan? Källa: Jnes, A. (1999). Team -Building Activities fr Every Grup. Richland, WA: Rec Rm Publishing. P

8 Bygga bil Material: Blädderblckspapper Beräknad tid: 25 minuter Antal deltagare: 5-30 Rita på ett blädderblckspapper knturerna av en bil. Instruera gruppen att lägga till lika delar ch förklara vad delarna betyder ch vilket samband de kan ha med laget. Ge ett exempel ch låt dem börja övningen. Dela in laget i grupper m fyra eller fem. Ge varje grupp 20 minuter att rita bilen med föreslagna delar ch låt dem under fem minuter presentera sina alster. Tiden berr på antalet grupper. Några exempel: Man kan rita en antenn för att se till att vi har bra kmmunikatin eller hjul för att kunna hålla igång. Några kanske ritar en backspegel för att se var vi har varit. Strålkastare visar vägen framåt, bagageluckan är platsen där vi kan samla kunskaper ch erfarenheter ch eventuella redskap, bensintanken ger ss energi etc. Människmaskiner Låt grupper m 6 till 8 persner bygga maskiner av människr sm imiterar en maskins utseende ch funktin. Sm exempel kan man föreställa en brödrst, ccktailblandare, kpieringsmaskin, lampa, gräsklippare eller tvättmaskin. Regn Alla sitter i en cirkel sida vid sida. Ingen får tala. Kursledaren börjar övningen ch var ch en faller in när de hör ljudet från den sm sitter till vänster. Ledaren börjar övningen genm att gnida handflatrna mt varandra. Alla i cirkeln gör samma sak tills ljudet kmmer tillbaka till kursledaren sm då kan ändra ljudet (knäppa med fingrarna, klappa händer, klatscha mt höften, stampa med ften) fast nu i mvänd turrdning. Ljudet sm uppstår liknar en regnstrm. Enighet Material: Behövs ej Beräknad tid: minuter Antal deltagare: Syfte: Att bilda lag, diskutera gemenskap ch enighet, laganda ch kmprmisser 1. Dela in deltagarna i 3-4 grupper berende på hur många de är. 2. Be gruppens medlemmar att krypa intill varandra ch frma ljud eller gester att visa för de andra grupperna. 3. När varje grupp har demnstrerat sitt ljud eller sina gester två gånger, skall kursledaren låta varje grupp att under 10 sekunder krypa ihp ch utstöta ljud ch gestikulera. 4. Målet är att få alla grupperna att använda samma ljud ch gester tillsammans utan att tala med varandra. 5. Härefter räknar kursledaren till tre ch då skall alla grupperna samtidigt utföra en av de framförda gester/ljud-kmbinatinerna. (Det behöver inte vara den ursprungliga). 6. Frtsätt övningen tills alla grupper gör samma ljud/gest-kmbinatin samtidigt. Variatiner: Om grupperna av någn anledning lyckas med detta redan under det första eller andra försöket kan ledaren dela in deltagarna i mindre grupper ch med dem upprepa övningen.

9 Genmgång/diskussin, frågr: 1. Hur kändes det att lyckas (misslyckas) med den här övningen? 2. Vad gjrde det så svårt att bli eniga? 3. Vad var mest frustrerande med den här övningen? 4. Hur kändes det att just din ljud/gester-kmbinatin inte valdes av gruppen? 5. Gjrde någn av er någn kmprmiss under övningen ch, i så fall, hur kändes det? 6. Hur kändes det att inte kunna samtala med de andra grupperna? Säg en fras Material: En mjuk bll Beräknad tid: minuter Antal deltagare: 5-40 Syfte: Att tala inför publik, att anpassa sig till förändringar, att lösa prblem 1. Be deltagarna att bilda en cirkel ch meddela dem att de nu kmmer att se hur duktiga de är på att tala förberett. 2. Deltagarna i cirkeln skall kasta bllen till någn annan ch samtidigt säga en enkel beskrivande fras; ("den lugna sjön, den lilla flickan, den vackra himlen, den förskräckliga björnen, den mjuka bllen etc.) Infrmera dem m att eftersm det inte finns några regler finns det inte heller några felaktiga fraser! Låt deltagarna kasta bllen ch säga sina fraser i tur ch rdning tills alla känner sig säkra på sin förmåga att frmulera en fras (det brukar ta mindre än 5 minuter). När du tycker att så är fallet, vänta tills nästa gång du själv får bllen kastad till dig ch håll fast vid den. 3. Beröm dem för deras verbala skicklighet ch säg att de förvånansvärt frt har nått fram till en mer avancerad nivå. Säg att de nu skall göra m övningen med bara en regel: Deras svar måste anknyta till svaret sm km strax innan, d.v.s. en persn säger en fras ch kastar bllen ch den sm tar emt den lägger till en fras sm frtsätter på samma tema. 4. Gör några försök. Kasta bllen ch säg den nye medlemmen. Den sm tar emt bllen säger exempelvis rganiserar festen. (ge hnm/henne beröm för att stimulera de andra). Bllen kastas vidare till någn annan sm kanske säger vill sälja ppcrn ch den sm tar emt kanske säger ch karameller. Samma persn kastar till en annan ch säger den lilla flickan ch mttagaren av bllen kanske säger sm behöver glasögn..s.v. 5. Frtsätt så här tills alla känner sig säkra på sin förmåga att tala förberett, i alla fall någrlunda säkra. Beröm deltagarna igen ch be dem sitta ner. Genmgång/diskussin, frågr Vad tänkte eller kände du när du fick bllen kastad till dig? Förändrades ditt tänkande ch dina känslr under övningens gång? Hur lätt var det för dig att kmma på vad du helt förberett skulle säga? Tänkte du över eller värderade du dina förslag? Vilken mgång tyckte du var lättast, ett eller två? Hur skulle dina presentatiner kunna bli bättre m du i ditt tal tänker på lyssnarnas intresse i stället för att impnera på dem? Hur påverkar allt detta hur du gör dina presentatiner? Innebär spntanitet att du inte behöver förbereda dig nggrant? (Svar: Nej!) NYCKELFRÅGA: När du väl har förberett, skrivit, ändrat ch övat dig på din presentatin, vad gör du härnäst? (Svar: förbered dig på det väntade det kmmer att hända). OBS!: Om dina elever fta har prblem med den här övningen är det säkert p.g.a. att de anstränger sig extra mycket för att hitta på petiska, skämtsamma eller vanliga fraser. Påminn dem m att syftet är att vara spntan ch förberedd. Säg till dem att de inte behöver ra sig för att inte vara riginella, det brukar kmma av sig självt. Just nu är utmaningen att använda första bästa förslag sm dyker upp i huvudet. Berätta detta för dem varje gång bllen kastas till dig!

10 Källa Tamblyn, D., Weiss, S. (2000). The Big Bk f Humrus Training Games. New Yrk. McGraw-Hill. P Att säga tack Material: Skrivpapper, kuvert, pennr Beräknad tid: minuter berende på gruppens strlek Antal deltagare: 2-40 Syfte: Att bilda lag, ge erkänsla 1. Förklara för deltagarna att uttrycket tacksamt jbb kan hänföras till många funktiner ch speciella uppgifter. Tala ckså m att ett enkelt rd från rätt persn ibland kan ändra på detta. Det enkla rdet är tack! 2. Dela ut blanka pappersark ch kuvert. 3. Uppmana deltagarna att skriva sina namn på kuverten ch förvara dem där alla lätt kan få tag i dem under kursen eller mötet. 4. Be deltagarna att de, närhelst de under sessinen kmmer ihåg ett speciellt tillfälle, händelse, datum eller annat sm de skulle vilja tacka en lagkamrat för, skriver ner det. 5. Säg till deltagarna att de under hela mötet kan lägga sina anteckningar i lagkamraternas kuvert. 6. Rekmmendera dem att skriva minst ett tackkrt till varje medlem i laget. Variatiner Den här övningen kan även inkludera kmplimanger ch uppmuntrande rd. Det kan räcka med 3 enkla rd för att beskriva en lagkamrat. Inför ett diskussinsmöte kan du i förväg göra lämpligt stra affischer med ftgrafier på medlemmarna ch deras namn ch sedan låta flk skriva direkt på affischerna under hela mötet. Du kan ckså göra ett speciellt kuvert för deltagarna att placera sina anteckningar i, i händelse av att man inte vill att anteckningarna blir ffentliga. Obs! Eftersm dessa anteckningar mellan sändare ch mttagare är persnliga bör du inte vidare behandla dem i gruppen. Styrkan i den här övningen är resultatet, inte hanteringen. Källa: West, E. (1997). 201 Icebreakers. New Yrk: McGraw Hill. P 409. Trevägskmmunikatin Material: Blädderblck, märkpennr, ögnbindlar, skrivunderlägg, papper ch pennr. Beräknad tid: minuter Antal deltagare: 6-40 Syfte: Att diskutera för- ch nackdelar med lika kmmunikatinsmetder ch tekniker. 1. Inled övningen med en krt diskussin m de lika sätt sm människr samtalar med sina vänner, lärare, kllegr etc. på. Berätta att de under den här övningen kmmer att diskutera ch fastställa viktiga synpunkter, för- ch nackdelar ch riktlinjer för en speciell typ av kmmunikatin. Tre lika kmmunikatinsmetder skall gås igenm: Ansikte mt ansikte, via telefn ch genm e-pst. 2. Dela in deltagarna i tre grupper. Den första gruppen representerar kmmunikatinsmetden ansikte mt ansikte. Deltagarna har här ingen apparatur att hålla reda på utan bör sitta på lämplig plats i lkalen ch använda papper ch penna ch skriva ner sina synpunkter under övningen.

11 3. Den andra gruppen representerar samtal via telefn. Här bör deltagarna ha förbundna ögn för att efterlikna nrmal telefnmiljö (sm ju innebär att man inte ser den man talar med). De bör sitta tillsammans i lkalen. En av dem fungerar sm sekreterare ch antecknar gruppens synpunkter. Sekreteraren skall givetvis inte ha ögnen förbundna. 4. Den tredje gruppen representerar e-pstmetden. Deltagarna sitter med ryggarna mt varandra ch skall inte tala. Var ch en skall ha papper, penna ch skrivunderlägg. För att kmmunicera måste de skriva sina meddelanden ch överlämna dessa till varandra. 5. Ge dem mkring 7 minuter ch be sedan varje gruppmedlem att rapprtera. Befria dem från ögnbindlar, skrivunderlägg ch annat material. 6. Redvisa framkmna synpunkter ch riktlinjer på blädderblcket. Källa: Deming, V.(2004). The Big Bk f Leadership Games. New Yrk, NY: McGraw-Hill. P Åtgärder för att stimulera gruppen Har du någn gång känt att gruppen du skall leda verkar trött? Kanske det är sent, man har nyss ätit middag ch gruppen tycks inte ha någn energi kvar. Vi har satt ihp en lista över några enkla energikickar för att få fart på gruppen. De passar vid alla tillfällen, så ha det så rligt! Samla ihp djur Material: Behövs ej Beräknad tid:10 minuter Antal deltagare: 5-50 Syfte: Att ingjuta energi 1. Be deltagarna att tyst för sig själva tänka på sina favritdjur. 2. Instruera dem därefter att de, utan att tala, skall arrangera sig i strleksrdning från största till minst djur. 3. De får bara använda gester ch låta sm det djur man tänkt på. 4. När övningen är slut låt deltagarna gå mkring bland varandra ch tala m viket djur de hade försökt att imitera för att få reda på m det var naturtrget. Lins Clubs Internatinal behöver mig därför Material: Behövs inte Beräknad tid: 7 minuter Antal deltagare: 5-50 Syfte: Att ingjuta energi Den här övningen är rande, ökar lagandan ch stärker deltagarnas engagemang. 1. Be deltagarna att tänka på tre skäl till varför Lins Clubs Internatinal behöver dem eller på vad sätt de tycker att deras engagemang i klubben bidrar till hela rganisatinens arbete. 2. Låt därefter deltagarna att samtidigt, antingen genm att stå upp eller gå mkring i lkalen, rpa ut sina skäl med starkt engagemang ch tilltr.

12 Djurläten Material: Anteckningskrt med lika djurnamn på Beräknad tid: 5 minuter Antal deltagare: 5-50 Syfte: Energikickar, isbrytare, bra övning för att dela in deltagarna i mindre grupper. 1. Skriv lika djurnamn på krten. Minst 2 för varje djur, men du behöver kanske fler berende på gruppernas strlek. Om du till exempel har grupper m 5 behöver du 5 krt med samma djur på. 2. Dela ut ett krt till varje deltagare. Säg att det finns några dupletter. 3. Instruera deltagarna att de skall känna igen sina gruppmedlemmar inne i rummet enbart genm att härma det ljud sm de asscierar med sitt ljud. Man får inte tala, bara utstöta djurläten under övningen. Blandade aktiviteter Ändra klassrummet Innan kursen börjar skall du rdna klassrummet sm ett klassrum traditinellt brukar vara, MEN ställ katedern, blädderblcket etc. bakm klassen. Börja utbildningen genm att stå bakm eleverna ch bara se deras ryggar. Förklara att det är så här sm många förändringar genmförs i lika rganisatiner. Cheferna/ledarna finns bakm sina anställda ch försöker knuffa dem fram till förändring. Ett föga framgångsrikt sätt att förändra vare sig för en rganisatin eller sklklass. Betna ckså att det är så här sm många traditinella rganisatiner rganiseras. Fina jämna rader (avdelningar) där det är svårt att kmmunicera ch lära av varandra. Men verkliga lag bildas ch utvecklas när vi bryter ss ut ur de traditinella mönstren ch istället skapar möjligheter för lika avdelningar ch enheter att arbeta både krsvis ch tillsammans. Be dina kursdeltagare att ändra klassrummet så att riktig utbildning, kmmunikatin ch lagarbete kan äga rum. Berende på dina elevers förmåga behöver du kanske först ge dem några anvisningar, men sedan är det bara att sätta igång. Under påföljande rast eller efter lunchuppehållet, kan du be dem att på nytt arrangera rummet enligt vad de lärt sig. Detta kan upprepas flera gånger berende på hur lång tid du har till förfgande. Men varje gång de ändrar möbleringen sker det för att stärka de begrepp sm de nyss lärt sig. Du är OK Bra för att avsluta ett seminarium eller årets sista möte. Ge var ch en av deltagarna någt lämpligt papper att skriva sitt namn på. Lått pappersarken cirkulera bland deltagarna ch be dem att vid varje namn skriva ett psitivt mdöme. Pappren med namn ch mdömen lämnas sedan tillbaka till respektive deltagare.