Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling"

Transkript

1 1999:6 Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling Erfarenheter från första fasen av ett traineeprogram vid Arbetslivsinstitutet i Östersund Stig Vinberg Frants Staugård Ulrika Lindström (red) arbetslivsrapport ISSN Arbetslivsinstitutet Östersund Föreståndare: Toni Ivergård a

2 InnehŒll Fšrord 1. Inledning och bakgrund 1 2. Trainee-gruppens individuella rapporter Kompetens och hšlsa i arbetslivet Kunskapsšversikt šver tidigare forskning gjord inom ALI pœ omrœdena hšlsa, rehabilitering och prevention samt med sškorden metoder och arbetsorganisation. Av Fredrik Welander En beskrivning av en trainees utveckling frœn utbildningsdeltagare till ÓmedarbetareÓ vid Arbetslivsinstitutet i stersund. Av Urban Rimbjer Beskrivning av tre olika rehabiliteringsprogram i arbetslivsinriktad rehabilitering och undersškning av om och hur motivation pœverkar effekten av arbetslivsinriktad rehabilitering. Av Gun Blom A Discussion of Knowledge Transfer Activities within the Field of Working Life Rehabilitation Studies: Final Report after the Completion of a Twenty Week Trainee Programme with the National Institute fšr Working Life in Sweden. By Sacha Lategan UtvŠrdering av utvecklingsprojektet USA Ð psykosocial arbetsmiljš hos polisens sexualbrottsutredare. Av Anne-Lie Nilsson Tankar om FoUU ur ett hšlsopromotivt perspektiv. Av Eva Sšderberg Social ekonomi UtvŠrdering av insatser fšr landsbygdsutveckling i JŠmtlands lšn. Av Anette Forsberg FšrŠldrakooperativen och ledarskapet. Av Chatrine Hšckertin Arbetsmiljš i smœ fšretag och kooperativ. Av Annika BlanksvŠrd 61

3 2.3 Kompetensfšrsšrjning i relation till IT- och arbetsmarknadsfrœgor Kompetensutveckling Ð i eller utanfšr arbetsmarknaden? Av Gunilla Ršjdalen Att genomgœ en trainee utbildning vid Arbetslivsinstitutet i stersund. ÐEn beskrivning av upplevda erfarenheter av praktiskt och teoretiskt arbete. Av Lisa Sundin Praktiskt arbete i projektet Balanced IT. Av Katarina Paulsson UtvŠrdering av trainee-programmets fšrsta fas LŠnsarbetsnŠmndens kvalitžtsuppfšljning UtvŠrdering utfšrd av GrŠnslšs Utbildning Diskussion, sammanfattning och planer fšr fortsatt trainee-utbildning 88 Bilagor 1. Intern utvšrdering av kursprogrammets fšrsta fas 2. LŠnsarbetsnŠmndens (LAN) utvšrdering

4 Fšrord I denna rapport redovisas erfarenheterna av den traineeverksamhet som har genomfšrts i form av en arbetsmarknadsutbildning i samverkan med Arbetsfšrmedlingen i stersund och LŠnsarbetsnŠmnden i JŠmtlands lšn med syfte att sškra en viss fšrsšrjning av baskompetens till det nyligen etablerade Arbetslivsinstitutet i stersund. Institutet etablerades i samverkan med de lokala parterna Mitthšgskolan, LŠnsarbetsnŠmnden, LŠnsstyrelsen, Landstinget, stersunds kommun och FšrsŠkringskassan. Fšr att mšjliggšra att institutet kan rekrytera baskompetens frœn regionen har det varit nšdvšndigt att fœ till stœnd en viss basutbildning inom det arbetsvetenskapliga omrœdet. Det Šr i hšg grad nšdvšndigt och šnskvšrt att en stor del av rekryteringarna till institutet skall kunna ske regionalt fšr att sškra en lœngsiktighet i personalfšrsšrjningen. Erfarenheter frœn Norrlands inland med att fšrlita sig pœ externa rekryteringar nšr det gšller kvalificerad personal har visat sig mycket ogynnsamma. Institutet har dšrfšr bestšmt sig fšr att fšrsška skapa fšrutsšttningar fšr en lœngsiktig strategi fšr kompetensfšrsšrjning som bygger pœ att en stor del av institutets resurser, sœvšl basresurser som spetsresurser, nšr det gšller kompetens skall kunna rekryteras inom regionen. Erfarenheterna av att bedriva en traineeverksamhet av hšr aktuellt slag i samverkan med Arbetsfšrmedlingen och LŠnsarbetsnŠmnden har visats sig vara mycket goda. Fšrutom att institutet pœ detta sštt medverkar i att skapa sysselsšttning fšr arbetslšsa akademiker, har det ocksœ skapats fšrutsšttningar fšr att fšrse institutet med akademiker med en god arbetsvetenskaplig grundkompetens. Rapporten pœvisar bœde fšr- och nackdelar med att genomfšra denna form av utbildning. Men šverlag švervšger fšrdelarna. SjŠlvklart kommer framtida satsningar inom omrœdet att dra nytta av de erfarenheter som hittills har uppnœtts. Kommande traineeverksamhet av hšr aktuellt slag kommer dšrfšr att kunna genomfšras med Šnnu stšrre effektivitet. Fršsšn den 14 juni 1999 Toni IvergŒrd, docent FšrestŒndare fšr Arbetslivsinstitutet i stersund

5 1. Inledning och bakgrund I denna rapport redovisas resultatet av fšrsta fasen av Arbetslivsinstitutets (ALI) utbildningsprogram fšr trainees hšsten Rapporten innehœller en kort beskrivning av ALIÕs verksamhet sedan invigningen av institutet i stersund augusti 1998, samt en beskrivning av trainee-programmets tillkomst, innehœll och initiala verksamhet. Traineegruppens medlemmar redovisar i individuella rapporter sina aktiviteter under programmets fšrsta fas. I rapportens avslutande del ges en kort extern och intern utvšrdering av utbildningsprogrammets fšrsta fas, tillika med fšrslag till utformning av den uppfšljande fasen av programmet. Syftet med denna rapport Šr att infšr LŠnsarbetsnŠmnden dokumentera genomfšrandet av fšrsta fasen av ALIÕs trainee-program samt att inom ALI stersund etablera ett underlag fšr rationell planering av den fortsatta trainee-utbildningen, inklusive det teoretiska kursprogrammet i form av en masters-utbildning pœ 22.5-poŠngsnivŒ i samarbete med Mitthšgskolan i stersund och Nordiska HŠlsovŒrdshšgskolan i Gšteborg. Rapporterna frœn de enskilda deltagarna i trainee-utbildningen (se avsnitt 2) bildar till viss del Šven underlag fšr prioritering av fortsatt forsknings- och utvecklingsverksamhet vid ALI stersund. Arbetslivsinstitutet i stersund invigdes i augusti Planering av verksamheten tillsammans med de regionala parterna - Mitthšgskolan, stersunds Kommun, LŠnsstyrelsen, LŠnsarbetsnŠmnden, JŠmtlands lšns landsting och FšrsŠkringskassan Ð hade pœgœtt under vœren Enligt avtal mellan ALI Œ ena sidan och Œ andra sidan de regionala parterna skall verksamheten i huvudsak vara inriktad mot arbetsmarknadsfrœgor och inom denna ram ha tre inriktningar: hšlsa och kompetens i arbetslivet, social ekonomi och informations- och kommunikationsteknologi. Som ett švergripande mœl skall verksamheten vid ALI i stersund - ur ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv - bidra till att fršmja tillvšxt, kompetens, hšlsa och livskvalitet i arbetslivet. Syftet Šr att skapa škad kunskap om faktorer av betydelse fšr att balansera tillgœng och efterfrœgan pœ olika former av kompetens pœ arbetsmarknaden. Arbetslivsinstitutet skall dessutom studera och medverka till att utveckla processer inom hšlso- och arbetsmarknadsomrœdet som bidrar till positiva fšršndringar i arbetslivet. Verksamheten skall vara všl fšrankrad i den lokala och regionala miljšn och bedrivas i samverkan med institutets lokala partners. Institutets forskning i stersund skall ha en mœngvetenskaplig och interdisciplinšr inriktning. Forskare frœn olika vetenskapliga inriktningar kommer att samverka šver vetenskapsgršnserna och arbeta oberoende av de traditionella vetenskapliga paradigmgršnserna. Utvecklingsarbetet skall inriktas mot fšršndrings- och interventionsprocesser och forskningen fokuseras pœ att utveckla ny kunskap om dessa former av fšršndringsprocesser. Ett brukarperspektiv skall efterstršvas liksom nya metoder fšr kunskapsfšrmedling och kunskapsanvšndning. Genusperspektivet skall genomsyra all forsknings-, utbildnings- och utvecklingsverksamhet. Som en všsentlig komponent i sin initiala verksamhet satsade ALI stersund pœ planering och genomfšrande av ett nationellt rekryterings- och utbildningsprogram fšr arbetslšsa akademiker. Syftet med utbildningsprogrammet var att skapa fšrutsšttningar fšr senare anstšllning i relevanta yrken pœ arbetsmarknaden i allmšnhet, och i synnerhet fšr speciellt kvalificerade medlemmar av gruppen inom ALIÕs egen organisation. 1

6 Utbildningsprogrammet genomfšrdes som en arbetsmarknadspolitisk ŒtgŠrd i form av en trainee-utbildning i samarbete med Arbetsfšrmedlingen i stersund och LŠnsarbetsnŠmnden i JŠmtlands LŠn. Under maj-juni 1998 utannonserades trainee-utbildningsprogrammet i nationella och regionala media och femton platser utlystes. Det totala antalet ansškningar uppgick till 118. De 15 tjšnsterna besattes efter selektion pœ basis av skriftliga ansškningar, personliga referenser och uppfšljande intervjuer. Selektionskriterierna omfattade status som arbetslšs eller risk fšr arbetslšshet, relevans av utbildningsbakgrund fšr ALIÕs verksamhet, arbetslivserfarenhet, tidigare forskningserfarenhet och genusaspekter. Fšre starten av trainee-utbildningen genomfšrdes en kartlšggning av deltagarnas specifika utbildningsbakgrund inklusive grundlšggande datorkunskaper. Trainee-utbildningen inleddes med en datautbildning i syfte att fšrstšrka deltagarnas datakompetens och med mšjlighet att fšrvšrva ett ÓdatakšrkortÓ. Som del av ÓkšrkortetÓ kršvs kompetens avseende informationsteknologi och samhšlle, dataprogrammen Windows 95, Word, Excel, Power- Point och Access. Internet-kunskap ingick i utbildningen. Parallellt med datautbildningen inleddes det egentliga tršningsprogrammet. Programmets sex fšrsta veckor hade karaktšr av en teoretisk introduktion, omfattande ALIÕs verksamhet med fokus pœ ALI- stersundõs specifika inriktning mot forskning, utveckling och utbildning. I projektets inledande fas ingick momenten informationssškning, projektmetodik och presentationsteknik. Vidare fšrdjupades trainee-gruppens kompetens genom fšrelšsningar, seminarier, studiebesšk och konferenser inom relevanta ŠmnesomrŒden. Som del av utbildningsprogrammet utarbetade de enskilda deltagarna en rapport med redovisning av sin individuella verksamhet under fšrsta fasen av utbildningen (se avsnitt 2). En detaljerat beskrivning av kursplanen och genomfšrda aktiviteter under trainee-programmets fšrsta fas, omfattande 20 veckor, redovisas i bilaga 1. 2

7 2. Trainee-gruppens individuella rapporter I detta avsnitt redovisas individuella rapporter frœn elva deltagare i trainee-programmet. vriga deltagare har under programmets gœng erhœllit annan sysselsšttning. Rapporterna har grupperats under de tre delinriktningar, som ska utvecklas vid Arbetslivsinstitutet i stersund. 2.1 Kompetens och hšlsa i arbetslivet Kunskapsšversikt šver tidigare forskning gjord inom ALI pœ omrœdena hšlsa, rehabilitering och prevention samt med sškorden metoder och arbetsorganisation. Av Fredrik Welander Inledning Jag har en bakgrund som socionom med forskningsinriktning och jag har under mina 4 Œr av studier fœtt en bœde lœng och bred akademisk utbildning. Utbildningen har innehœllit allt frœn juridik, ekonomi till sociala arbetsmetoder, nœgot som jag dock har saknat Šr det fšrebyggande arbetet. Det talas mycket och varmt om behovet av fšrebyggande insatser, bl a fšr att mininmera risken fšr ohšlsa bland olika riskgrupper. NŠr man sedan kommer ut i verkligheten sœ kan man ganska snart konstatera att fšrebyggande arbete Šr nœgot som fœr stryka pœ foten nšr de ekonomiska ramarna minskar. Nu kšnns det som om jag har fœtt chansen, genom traineeprogrammet, att utveckla mitt intresse fšr fšrebyggande/preventiva ŒtgŠrder inom hšlsoomrœdet. Syftet med att gšra en kunskapsšversikt pœ dessa omrœden har varit tvœfaldigt, fšr det fšrsta sœ finns det ett behov frœn Arbetslivsinstitutet (ALI) i stersunds sida att kartlšgga vilken forskning som tidigare gjorts frœn ALI-Solna m fl sida. Detta fšr att det i stersund etablerade forskningscentrats verksamhet skall vara kompletterande till den forskning som bedrivs pœ andra hœll inom ALI«s verksamheter. Fšr det andra sœ tog jag mig an denna uppgift med syfte att fšrsška ringa in ett eget forskningsomrœde som inom ramarna fšr verksamheten i stersund utifrœn den forskning som tidigare gjorts. Hur všl jag lyckas med detta ŒterstŒr dock att se, men sœ hšr lœngt sœ kšnns det fšrhœllandevis bra. Genomfšrande och metoder Jag har sedan tidigare viss erfarenhet att arbeta mig igenom olika litteraturdatabaser, dels nšr jag skrev mitt examensarbete, vid inhšmtadet av material till min magisteruppsats samt i utvecklingen av ett tidigare forskningsfšrslag. Det har dock varit mycket nyttigt att fœ hœlla de redan existerande kunskaperna vid liv och det har samtidigt gett en del nya infallsvinklar pœ databassškning samt databasernas uppbyggnad. DŒ ett av grundsyftena har varit att fœ en bild av vilken forskning som har bedrivits och bedrivs inom ALI«s všggar, nationellt, sœ har det varit naturligt att pœbšrja denna sškning i Arbline dœ denna databas bland annat innehœller ALI«s samlade forskningsrapporter. De forskningsrapporter som har studerats Šr fšljande: Undersškningsrapporter mellan Œren ; Arbetslivsrapporter mellan Œren ; Skriftserien Arbete och HŠlsa mellan Œren

8 Vidare sœ har sškningar pœbšrjats i databaserna Medline, Eric och ska pœbšrjas i Sociofile, eventuellt sœ kan ytterligare databaser komma ifrœga om det visar sig att ett behov finns fšr ytterligare sškningar. Tanken med att gœ igenom dessa databaser Šr att skapa en bredare bild av vilken forskning som har gjorts inom omrœden hšlsa, rehabilitering och prevention med inriktning pœ arbetslivet utanfšr ALI«s všggar. Efter diskussioner med Stig Vinberg och Bodil Landstad, vilka har det švergripande ansvaret fšr ALI- stersunds delinriktning; HŠlsa, rehabilitering och prevention, har det bestšmts att litteraturstudien ska begršnsas till fšljande tre omrœden. Ù metoder och modeller fšr arbetsmiljš- och rehabiliteringsarbete, sšrskilt med koppling till smœ och medelstora fšretag. Ù arbetsorganisationens och ledarskapets betydelse fšr hšlsa- och rehabiliteringskompetens. Ù personalekonomiska aspekter kopplat till olika modeller och incitament fšr fšrebyggande och rehabiliterande insatser pœ fšretags- och samhšllsnivœ. Ytterligare begršnsningar har gjorts dœ jag har valt att sortera bort sœdana rapporter som behandlar dessa omrœden mera experimentellt, dvs studier med ett mer renodlat medicinskt, kemiskt och fysiologiskt angreppsštt. Detta med utgœngspunkt frœn att ALI i stersund ej i dagslšget kommer Šgna sig Œt den typen av forskning, dœ detta bedrivs i bl a UmeŒ och Solna. Denna begršnsning har dock ej gjorts vid granskningen av rapporter som behandlar metoder och arbetsorganisation, dœ denna typ av avgršnsning ej Šr lika relevant inom dessa omrœden dœ de har en mer gršnsšverskridande karaktšr. NŠr man gšr den hšr typen av undersškningar sœ fœr man dock alltid ha i Œtanke att det finns en viss felmarginal som beror pœ valet av sškord. Jag har under arbetets gœng utgœtt frœn de tre omrœden som jag har haft fšr avsikt att undersška, nšmligen: organisation & ledarskap, metoder & modeller samt personalekonomi kopplat till hšlsa, rehabilitering och prevention inom arbetslivsomrœdet. Inom dessa omrœden sœ har jag fšrsškt att ringa in de sškord som primšrt beskriver vad undersškningen fšrhoppningsvis skall ge svar pœ, detta har varit relativt svœrt och detta Šr en av anledingarna till varfšr jag i detta skede endast vill presentera de resultat jag kommit fram till i en delrapport dœ det finns ytterligare sškningar att gšra. NŒgra exempel pœ sškord som jag sœ hšr lœngt har anvšnt mig av i olika kombinationer Šr som fšljer, inom de olika fšlten: Organisation & Ledarskap Metoder & Modeller Personalekonomi Arbetsorganisation Arbetsmodeller Personalekonomi HŠlsa HŠlsa HŠlsa Prevention Prevention SjukfrŒnvaro Rehabilitering Rehabilitering SjuknŠrvaro SmŒfšretag Arbetsmetoder Prevention ArbetshŠlsa Kompetensbortfall FriskvŒrd MedbestŠmmande 4

9 Resultat Liksom syftet sœ Šr resultatet av detta arbete tvœfaldigt, dels sœ bšrjar man kunna se tendenser pœ vilken forskning som tidigare gjorts inom ALI, dels sœ bšrjar jag fšr egen del se olika šppningar fšr egna forskningsidžer. Tittar vi pœ vilken forskning som tidigare gjorts hos ALI sœ finns det anledning fšr ALI- stersund att se ljust pœ framtiden dœ det sœ hšr lœngt fšrefaller finnas všldigt mycket ogjort inom ovan nšmnda omrœden. Detta Šr pœ intet sštt menat som nœgon form av kritik riktat mot det som gjorts tidigare utan ett sštt att se vad som kan behšva gšras infšr framtiden. Bšrjar vi med att titta pœ de rapporter finns publicerade i Arbline, som bland annat Šr producerade av forskare inom ALI och som Šr katalogiserade med sškorden hšlsa, rehabilitering samt prevention sœ ser det ut som fšljer. I skriftserien Arbete och HŠlsa sœ har det mellan Œren gjorts šver 750 rapporter, med viss reservation fšr felrškningar. Det har varit svœrt att hitta tidigare forskning inom omrœdet hšlsa, prevention och rehabilitering, av det som har hittats sœ ligger fokus huvudsakligen inom omrœdena fysiologi, ergonomi, kemi, medicin av vilka en mycket stor majoritet har varit inriktade mot industriell verksamhet. DŒ jag utgœtt frœn de sškord som finns katalogiserade och valt bort alla de rapporter som ej faller inom ALI- stersunds tšnkta verksamhetsomrœde sœ Œterstod det 4 rapporter som renodlat behandlade prevention (se bilaga 1 punkt 1) och 2 stycken rehabilitering (se bilaga 1 punkt 2). Eftersom jag sjšlv huvudsakligen Šr intresserad av det preventiva arbetet blir jag lite bestšrt av det faktum att i stort sett alla rapporter behandlar rahabiliterande verksamhet, dvs. man sštter inte in insatserna innan problem uppstœr utan man všntar till krisen redan Šr ett faktum. Detta Šr i och fšr sig ingen nyhet fšr mig, liknande tendenser gœr att finna pœ mœnga stšllen inom hela den svenska samhšllssektorn. Ett tydligt undantag tycker jag mig i alla fall ha funnit och det Šr inom det omrœde som jag všljer att kalla det kemirelaterade forskningsomrœdet, dvs. sœdan forskning som studerar epoxi plaster, polymerer samt andra kemikaliers inverkan pœ mšnniskan. Inom detta omrœde sœ fšresprœkar man det preventiva och i mœnga fall sœ ger man ocksœ rekommendationer fšr att minimera skadeverkningarna av dessa Šmnen i form av olika skyddsœtgšrder. Man šnskade att švriga forskningsfšlt inom arbetslivsomrœdet tog till sig samma filosofi, detta skulle sannolikt leda till radikalt minskade samhšllskostander i form av minskad sjukfrœnvaro, sjukskrivningar, minskade skatteintškter osv. GŒr vi šver till ALI«s Undersškningsrapporter mellan Œren sœ finns det stora likheter med skriftserien Arbete och HŠlsa, dvs. det Šr mycket svœrt att hitta rapporter som renodlat behandlar rehabilitering och prevention. Huvudfokus har legat inom samma omrœde som tidigare nšmnts. HŠr har jag dock endast funnit en rapport som behandlar rehabilitering (se bilaga 1 punkt 3) och ingen rapport alls som ršr prevention, som tidigare vill jag reservera mig med utgœngspunkt frœn det som tidigare tagits upp nšmligen att jag valt bort rapporter som ej ligger inom ramarna fšr ALI- stersunds tšnkta arbetsomrœde. Har man sitt intresse inom kemi-, fysiologi-, eller medicinomrœdet sœ Šr det mycket sannolikt att det gœr att finna rapporter som till viss del Šr inne pœ detta omrœde. Vid en granskning av ALI«s Arbetslivsrapporter sœ Šr tendensen densamma som i de tvœ fšregœende rapportserierna, dvs. de Šr i mœngt och mycket fokuserade pœ omrœden sœsom 5

10 medicin, fysiologi, kemi, osv. HŠr har jag inte funnit nœgra rapporter som strikt behandlar prevention och endast 3 stycken behandlar omrœdet rehabilitering (se bilaga 1 punkt 4). Om vi dšrefter švergœr till att studera de rapporter som behandlar arbetsmetoder och modeller fšr prevention och rehabilitering sœ ser det ut pœ fšljande sštt om man gœr in och tittar i Arbline. Av de 42 rapporter som finns listade i Arbline under nyckelordet metoder sœ Šr majoriteten av dessa publicerade av Arbetsmiljšfonden. KaraktŠren pœ dessa 42 rapporter stršcker sig frœn fšrbšttrade arbetsmetoder till olika statistiska mštinstrument. Arbetslivsinstitutet finns inte representerade i nœgon av dessa rapporter. Detta Šr dock ett omrœde dšr jag kommer att fortsštta gšra sškningar utanfšr Arbline (se bilaga 2). Det finns 61 rapporter i Arbline som Šr listade med nyckelordet arbetsorganisation, av dessa Šr det en rapport som har publicerats av ALI (se bilaga 3). Efter att ha gjort ett antal mindre stickprov i andra databaser utanfšr Arbline sœ tycker jag mig kunna se en tendens att mycket av det som skrivs i Sverige behandlar den offentliga sektorn och dess organisation. Tittar man dšremot pœ exempelvis Amerikansk och Brittisk litteratur sœ fšrefaller det som om man dšr har intresserat sig fšr den privata sfšren i samhšllet. Detta Šr i och fšr sig inte speciellt šverraskande dœ den offentliga sektorn Šr sœ mycket stšrre i Sverige Šn i dessa tvœ nationer. Men det verkar ocksœ som om man, utifrœn nyutgiven forskning, Šven i Sverige bšrjar intressera sig mer fšr den privata arbetsorganisationen och det finns sškert delar av det privata nšringslivet som gœr att applicera pœ den offentliga sektorn, och tvšrt om. HŠr kommer jag gšra ytterligare sškningar och jag Šr švertygad om att det finns mycket intressant litteratur att ta del av, sœvšl Svensk som internationell. Vad gšller personalekonomiska aspekter kopplat till olika modeller och incitament fšr fšrebyggande och rehabiliterande insatser pœ fšretags och samhšllsnivœ sœ tycker jag i dagslšget att jag inte Šr tillršckligt hemmastadd pœ omrœdet fšr att kunna gšra nœgra uttalanden om vad som har gjorts eller inte gjorts. Detta Šr nœgonting som jag kommer Šgna delar av vœren Œt fšr att fšrdjupa mig i dœ jag anser att det finns všldigt mycket att gšra pœ detta omrœde samt att jag finner omrœdet mycket intressant fšr egen del. Diskussion och slutsatser Vad har dœ hšsten 1998 inneburit fšr mig personligen. Fšr det fšrsta sœ Šr jag givetvis mycket tacksam att jag har fœtt chansen att medverka i ALI«s verksamhet som trainee och att det har varit intressant att fœ vara med frœn start med uppbyggnaden av verksamheten i stersund. Man ska dock ha klart fšr sig att denna period bitvis ocksœ varit mycket arbetsam i och med att verksamheten skall startas upp samtidigt som jag, bland švriga trainees, ska fšrsška hitta min egen position i verksamheten. Men sett sœ hšr i efterhand sœ tror jag inte att jag skulle vilja vara utan denna period dœ jag personligen tycker att jag har lšrt mig en hel del, bœde om mig sjšlv och om att bygga upp en ny verksamhet. Jag har Šven en kšnsla av att jag bšrjar finna mig sjšlv i den meningen att jag Šr mer och mer švertygad om att jag vill Šgna mig Œt forskning. Kan dock inte i dagslšget sšga att jag har hittat det forskningsomrœde som jag vill Šgna mig Œt fšr all framtid, jag tycker mig ha ett antal uppslag som kan vara všrda att utveckla vidare och fšrhoppningsvis sœ ska det finnas utrymme att pœbšrja en forskningskiss nu under vœren. 6

11 Fšr nšrvarande kšnns det som om mitt huvudsakliga intresse omrœde ligger inom hšlsa, rehabilitering samt prevention kopplat till organisation och ledarskap samt personalekonomi och dœ fršmst inom den privata sektorn. Tidigare sœ har jag Šgnat en del tid Œt att titta pœ den offentliga sektorn men det kšnns som om denna sektor bšrjar bli utforskad och att det Šr mer intressant att Šgna tid Œt den privata sektorn. Det skulle bland annat vara intressant att studera framgœngsfaktorer inom ledarskap och organisationsstruktur hos de privata fšretagen och dšrefter se vad av detta som kan implementeras i offentlig sektor. Det skulle vara speciellt intressant att studera smœ och medelstora fšretag, fršmst dœ majoriteten av fšretagen i JŠmtlands lšn bestœr av denna kategori av fšretag. DŠrtill skulle det kanske ocksœ vara av intresse att titta pœ ledarskaps- och organisationsstrukturen bland en del av lšnets kooperativ. Det Šr inte nœgra stšrre problem att gšra en mycket lœng lista šver vad som Šr intressant och sœdant man skulle vilja fšrdjupa sig vidare i, pœ det stora hela kan man sšga att det dyker upp saker som Šr intressanta varje vecka. Om jag ska bšrja fundera pœ min egen utveckling och hur jag ser pœ framtiden inom ALI sœ ser jag det som mycket viktigt att jag fœr mšjligheter till fortsatt utveckling. Ett led i detta Šr de master kurser som kommer att ges i ALI«s regi under vœren samt att det finns mšjligheter till doktorandtjšnster inom det nšrmaste Œret. UtgŒr jag frœn mig sjšlv sœ vet jag hur viktigt det Šr med uppsatta mœl samt att det finns synbara mšjligheter att uppnœ dessa, finns inte detta sœ Šr risken stor att man bšrjar uppleva hur man stannar i utvecklingen. Jag gillar utmaningar med det mœste samtidigt finnas praktiska mšjligheter att nœ dessa och detta hoppas jag fœ mšjlighet till hos ALI i stersund. Referenser Bilaga 1 1 Arbete och HŠlsa 1987:32, Successful Accident Programmes. Proceedings from a workshop of XI:th congress on the Prevention och Occupational Accidents and Diseases. Arbete och HŠlsa 1989: 33, Ergonomiska fšrhœllanden och arbetsskadehantering Ð en studie av 195 arbetsskadeanmšlningar. K. Kemmlert, B. Nilsson,. Kilbom, R. Andersson och M. Bjurvald. 66s. Arbete och HŠlsa 1990: 19, Arbetsrelaterade muskuloskeletala sjukdomar Ð riskyrken och riskfaktorer.. Kilbom och M. Hagberg. 62s. Arbete och HŠlsa 1990:47, TreŒrsuppfšljning av 195 arbetsskadeanmšlningar av belastningskaraktšr. K. Kemmlert, M. Dallner relius,. Kilbom och F. Barberale. 52s. 2 Arbete och HŠlsa 1992:11, Arbetsrelaterade sjukdomars sociala och psykosociala konsekvenser Ð uppfšljning av patienter vid yrkesmedicinsk klinik. B. Nilsson och E. Jšnsson. 33s. Arbete och HŠlsa 1997:2, On the Identification and Prevention of Ergonomic Risk Factors, with Special Regards to Reported Occupational Injuries of the Musculoskeletal System. K. Kemmlert (doctors.) 49s. 7

12 3 Undersškningsrapport 1992: 09, Rehabiliteringsresultat fšr patienter med nack- och/eller skulderbesvšr ett respektive tvœ Œr efter pœbšrjad rehabilitering. M. Marklund och K. Nilsson samt Y. Bragner, A. Hedstršm, I. Jensen, B. Jonsson,. Nygren, B. SalŽn, E. Sprangfort och P. Westerholm. 37s. 4 Arbetslivsrapport 1996:02, Genomfšrda projekt vid kurser i ergonomi, rehabilitering, kvalitetssškring och projektmetodik M. Hagberg och J. Ekholm (red.). 260s. Arbetslivsrapport 1996:11, Att skapa goda arbetslivsprojekt Ð frœn idž till genomfšrande. En utvšrdering av initiering och implementering av 32 projekt i Stockholms lšns landsting som erhœllit bidrag frœn Arbetslivsfonden. H. Brunnberg, M. Hagberg, A. HŠrenstam, M. Josephson, B. Pingel, H. Robertsson, Westerholm och E. Wigaeus Hjelm. 123s. Arbetslivsrapport 1997:18, Vad Šr hšlsobefršmjande pœ arbetsplatser? Ett bidrag till utvecklingen av ett svenskt begrepp. H. Thomsson och E. Menckel. 26s. Bilaga 2 Adolfsson A. (1982) VŠsttysk forskningsrapport om de totala samhšllsekonomiska konsekvenserna av arbetsskador. Arbetsmiljšnytt frœn USA, EG, Japan. Rapport EG 1982/3. Andersson R. (1987) Beroendesamband mellan upplevelser av olika arbetsfaktorer. Stockholm: Tekniska hšgskolan. Berg E. (1991) NŒgra aktuella organisationsteorier: en kritisk jšmfšrelse. LuleŒ: Hšgskolan i LuleŒ, Forskningsrapport 1991:28. Bergstršm B. (1991) Task demand, work load, and performance. UmeŒ: Fšrsvarets forskningsanstalt, rapport A Bergstršm B. (1994) Stimulus-response compatibility. UmeŒ: Fšrsvarets forskningsanstalt, rapport R ÑSE. Brown A. Englund S. (1990) OmvŒrdnadsstudie enligt Auroramodellen. UmeŒ: StatshŠlsan. Bryk J.A. (1976) Forskningsstrategier inom arbetarskyddsforskningen. I: Forskning om olycksfall i arbetslivet, en konferensrapport. Arbetarskyddsfonden, rapport 1976:3. Burstršm L., Lindgren G. (1984) Modeller fšr lokalt skyddsarbete Ð Sammanfattning. Stockholm: Arbetarskyddsfonden. Corter J.E. (1996) Tree models of similarity and association. Newbury Park: Sage. Dahlqvist P., Severinsson K. (1991) Belastningsdos: en preliminšr modell. Gšteborg: Institutet fšr Verkstadsteknisk Forskning, IVF-skrift Drambo L. (1977) Om praktisk utvšrdering: modeller, metoder, tekniker vid utvšrdering av ett administrativt system. Stockholm: Fšrsvarets rationaliseringsinstitut, FRI skriftserie 5. Edgren B. (1977) Samarbetsmodellen Ð en strategi vid tillšmpad arbetslivsforskning. Stockholm: Laboratoriet fšr klinisk stressforskning. Edgren B. (1984) ArbetsfrŒnvaro. Projekt: Fšrklaringsmodeller. Delrapport FII: Validitetsaspekter pœ sjukfrœnvaro och coping-beteende. Stockholm: Tekniska hšgskolan, Enheten fšr arbetsvetenskap. Ekvall G. (1988) Begreppen fšretagskultur och organisationsklimat Ð Sammanfattning. Stockholm: Arbetsmiljšfonden. Guastello S.J. (1995) Chaos, catastrophe and human affairs: applications of nonlinear dynamics to work, organizations and social evolution. Mahwah, NJ: Erlbaum. Hagstršm U., Kinnander C. (1983) Hur introduceras nyanstšllda? Teori och praktik ur psykologisk synvinkel. Arbetarskyddsstyrelsen, Undersškningsrapport nr 1983:5. 8

13 Hšgstršm M., Nilsen P. (1990) Fšretagets kostnader vid arbetsolycksfall. Stockholm: Arbetsmiljšfonden. Hššg J. (1985) ArbetstillfredsstŠllelse och frœnvaro Ð Sammanfattning. Stockholm: Arbetarskyddsfonden; Universitetet i UmeŒ, Sociala institutionen. IvergŒrd T. (1982) Olika modeller fšr styrning av processtyrsystem. PreliminŠr. Stockholm: Ergonomilaboratoriet AB, Rapport 82:19. Johansson A. (1990) FšrbŠttrade arbetsmetoder inom Sydney Water Board. LuleŒ: Hšgskolan i LuleŒ, Arbetsmiljšfonden. Johansson M. (1984) Typarbetsplatser: fšrbšttring av arbetsmiljšn genom faststšllande och utvecklande av s k typarbetsplatser Ð fšrstudie. Stockholm: Sveriges Verkstadsfšrening. Johansson P-E. (1993) Arbetsmiljšprojektet i VŠsterbotten: LO-SAF-PTK. UmeŒ: LOdistriktet. JŠrliden-Lšfstršm M., Linde-Norlin G. (1996) Behovsanalyser & organisationsstruktur. Uppsala: Uppsala Universitet. Kemmlert K. (1993) Behovet av modeller. Solna: Arbetsmiljšinstitutet. KjellŽn U. (1997) Safety information system. Trondheim: Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet. Koslowsky M. (1998) Modeling the stress-strain relationship in work settings. London: Routledge. Lagergren J. (1989) Arbetsmiljšarbete i byggbranschen: en utvšrderingsmodell. UmeŒ. (Examensarbete vid skyddsingenjšrsutbildningen. 12, Arbetsmiljš: allmšnt 12:171) Leymann H. (1985) Mšt det psykiska vœldet med satsning pœ forskning. Socionomen nr: 14 s Liukkonen P., Gršjer J-E. (1990) Bokfšr arbetsmiljšn. Stockholm: ArbetarskyddsnŠmnden. Lundgren B. (1996) Att utveckla fšretagshšlsovœrden. Stockholm: ArbetarskyddsnŠmnden. Lundh LG. (1986) StresshŠndelser Ð om attributionsmšnster och psykisk hšlsa. En forskningsšversikt. Solna: Arbetarskyddsstyrelsen, Rapport 1986:2, 1986:32. Newman M.C. (ed.); Strojan C.L. (ed.) Risk assessment: logic and measurement. Chelsea, Mich: Ann Arbor Press. Peterson M. (1992) Democracy in industry?: some theoretical and methodological consideration. Stockholm: Arbetsmiljšfonden. Pettersson J-O. (1987) rnskšldsviksmodellen fšr fšretagshšlsovœrd Ð AMFO Stockholm; Arbetsmiljšfonden. Pettersson J-O. (1987) rnskšldsviksmodellen: en organisationsmodell fšr fšretagshšlsovœrd Ð Sammanfattning. Stockholm: Arbetsmiljšfonden. Romell D. (1974) Kreativitet Ð en outnyttjad resurs. Malmš: Hermod. Roemer J.E. (1998) Theories of distributive justice. Cambridge, Mass.: Harvard University Press. Rubenowitz S. (1982) tgšrdsplanering i samrœd med de anstšllda fšr att minska frœnvaro Ð Sammanfattning. Stockholm: Arbetarskyddsfonden. Schiller S. (1987) Redovisningssystem: anvšndning och utveckling. Gšteborg: BAS. Thšrn. (1995) Blir Guardian-projektet en katalysator fšr samverkan? Lšvet norr, nr 3, Boden: Norr i Boden. Tinmannsvik R.K. (1981) Generelle elementer i sikkerhetsanalysen. Trondheim: SCRATCH Ð Scandinavian Risk Analysis Technology Cooperation Nordforsk. Vose D. (1996) Quantitative risk analysis: a guide to Monte Carlo simulation modelling. Chishester: Wiley. 9

14 Wallius E. (1981) Arbete, hšlsa och všlbefinnande fšr lšrare och skolledare inom grundskolan samt fšr lšrare inom barnomsorgen. 9: lšrarstress: teori och forskningsresultat. Stockholm: Karolinska Institutet, Laboratoriet fšr klinisk stressforskning, rapport nr 110. Wallius E. (1985) The coping process. A comparative review of coping in theory and research. Solna: Arbetarskyddsstyrelsen, Undersškningsrapport 1985:42. Warg L.E. (1987) Feedbackmodellen: ett instrument i det olycksfallsfšrebyggande arbetet. Reykjavik: 36:e Nordiska Arbetsmiljšmštet augusti 1987, Arbetarskyddsstyrelsen. Westlander G. (1993) Socialpsykologi: tankemodeller om mšnniskor i arbete. Gšteborg: Akademifšrlaget. Westlander G. (1987) Socialpsykologi i arbetsmiljšforskningen, en kort Šmnespresentation med nœgra fšrsšk till klargšranden. Arbete-MŠnniska-Miljš, no:3 s Westlander G. (1985) Om context-orienterad ansats. En metoddiskussion med anknytning till organisationspsykologisk forskning. Solna: Arbetarskyddsstyrelsen, undersškningsrapport 1985:8. Westlander G. (1987) Context-orienterad ansats i organisationspsykologisk forskning. En metoddiskussion. Nordisk Psykologi, Vol 39, no 2. Whitaker R., Essler U., stberg O. (1991) Participatory business modeling. LuleŒ: Hšgskolan i LuleŒ. Ygge J. (1991) Arbetsskadestatistik: modell fšr dataregistrering av arbetsskadeanmšlningar samt exempel pœ analys av olycksfall under Œr Gšteborg. Zapf D. (1996) Stress factors at work and mental health. IngŒr i: Current topics in occupational health: knowledge and research needs, s Luxemburg: Office for Official Publications of the European Communities. berg U. (1968) Beskrivning och mštning av industriellt arbete. Stockholm: Tekniska hšgskolan. berg U., Elgstrand K., Magnus P. (1968) Arbetsstudiemetodik fšr mštning av arbetstyngd. Stockholm: Tekniska hšgskolan i Stockholm; Arbetsmiljšlaboratoriet, TRITA AML 0004; Šven AffŠrsekonomi no 5, 1968, Edition Industriekonomi. stršm L. (1990) ÓSkelleftemodellenÓ. UmeŒ: StatshŠlsan. sterberg C-J. (1987) Produktframtagning och arbetsmiljš Ð Sammanfattning. Stockholm: Arbetsmiljšfonden; 3K Engineering. Fšrf. okšnd (1984) FšretagshŠlsovŒrd i VŠrmland. Stockholm: Arbetarskyddsfonden. Fšrf. okšnd (1989) VerktygslŒdan: praktisk arbetsmiljšekonomi fšr fšretagshšlsovœrdsfolk: projektrapport. Stockholm: Arbetsmiljšfonden. Bilaga 3 Adler K. (1995) Projekt Systemtillsynskonceptet. Malmš: Yrkesinspektionen i Malmš. Adolfsson A. (1981) Forskningsrapport om nya former av arbetsorganisation i Belgien. ASF- Arbetsmiljšnytt frœn USA, EG, Japan. Rapport EG 1981/1:1. Adolfsson A. (1981) Forskningsrapport om nya former av arbetsorganisation i Danmark. ASF-Arbetsmiljšnytt frœn USA, EG, Japan. Rapport EG 1981/2:4. Adolfsson A. (1981) Forskningsrapport om nya former av arbetsorganisation i Luxemburg. ASF-Arbetsmiljšnytt frœn USA, EG, Japan. Rapport EG 1981/2:5. Adolfsson A. (1981) Forskningsrapport om nya former av arbetsorganisation i Frankrike. ASF-Arbetsmiljšnytt frœn USA, EG, Japan. Rapport EG 1981/2:3. Adolfsson A. (1981) Forskningsrapport om nya former av arbetsorganisation i Republiken Irland. ASF-Arbetsmiljšnytt frœn USA, EG, Japan. Rapport EG 1981/1:2. Adolfsson A. (1981) ETUI-rapport om fšršndringar av arbetsorganisation i VŠsteuropa. ASF-Arbetsmiljšnytt frœn USA, EG, Japan. Rapport EG 1981/1:3. 10

15 Ag L., Edvardsson B., Thomasson B. (1989) Kvalitetsutveckling: i privata och offentliga tjšnstefšretag. Stockholm: Natur och Kultur. Agebjšrn A. (1994) Mobbing Šr en stressreaktion. Lag & Avtal, Œrg.17, nr.9, s Aguren M., Olsson J. (1981) FrŒnvaro som ett organisatoriskt problem. Stockholm: Arbetarskyddsfonden, Arbetarskyddsfondens rapporter. Sammanfattning nr 381. Allcorn S. (1991) Workplace superstars in resistant organizations. New York: Quorum. Andersson M., Kristiansen E., Lindwall C., Andersson P-M. (1989) Fšrnyelsefonder. Lund: Lunds Universitet, Fšretagsekonomiska institutionen. Arnetz B.B., Pettersson I.L., Arnetz J.E., Hšrte L.G., Magnusson A. (1994) Sjukskšterskors arbetsmiljš: om arbetsmiljš, hšlsa och verksamhetsutveckling inom vœrden Ð Slutrapport. Stockholm: Statens institut fšr psykosocial miljšmedicin (Stressforskningsrapporter 249) Arnetz B.B., Pettersson I.L., Arnetz J.E., Hšrte L.G., Magnusson A. (1994) Sjukskšterskors arbetsmiljš: om arbetsmiljš, hšlsa och verksamhetsutveckling inom vœrden Ð Bilaga: grafiska bilder Ð AMFO Stockholm: Statens institut fšr psykosocial miljšmedicin (Stressforskningsrapporter 250) Aronsson G. (1986) ArbetsinnehŒll Ð handlingsutrymme Ð stressreaktioner: teorier och fšltstudier Ð Sammanfattning. Stockholm: Arbetarskyddsfonden. (Arbetarskyddsfondens sammanfattningar 897). Aronsson G. (1989) Dimensions of control as related to work organization, stress and health. International journal of health services, vol.19, nr.3, s Aronsson G., JanŽrus I. (1991) Indikatorer fšr fšrebyggande av arbetsmiljšrelaterad ohšlsa. Arbete-mŠnniska-miljš, nr. 1, s.3-9. Bremme K. (ed.) (1988) Samverkan mšnniskor Ð teknik i sjukvœrden. Stockholm: Arbetsmiljšfonden (Arbetsmiljšfondens informationsskrifter). Carlzon G. (1986) FšretagshŠlsovŒrdsprojektet i VŠrmland Ð Sammanfattning. Stockholm: Arbetsmiljšfonden, Arbetsmiljšfondens sammanfattningar Coase R. (1992) Fšretaget, marknaden och lagarna. Stockholm: Ratio. Cooper C.L. (ed.), Rousseau D.M. (ed.) (1996) Trends in organizational behaviour Ð Vol.3. Chichester: Wiley. Cooper C.L. (ed.), Rousseau D.M. (ed.) (1997) Trends in organizational behaviour Ð Vol.4. Chichester: Wiley. Dahlstršm M. (1992) Arbetsorganisation som en arbetsmiljšfrœga: tjšnstemannayrken i fšršndring. Uppsala: A-forum, (A-forum-rapport 1992:6). Ekvall G. (1985) Organisationsklimat: teori och forskning Ð AMFO Stockholm: FArŒdet. (Arbetsrapport/FA-rŒdet 1985:4). Engman C. (1991) Organisatoriska och sociala frœgor. Miljšn pœ jobbet: Arbetarskyddsstyrelsens pocketserie/skrift, nr.1, s Frankenhaeuser M. (1992) Arbetets organisation och mšnskliga drivkrafter. Stockholm: FArŒdet. Arbetsrapport/FA-rŒdet 1992:3. Frick K. (1990) HŠlsa och sanitet: arbetsmiljšstyrning som ett ledningsproblem i Gustavbergs VVS-fabriker. Stockholm: Brevskolan (distr.), (Forskningsrapport/ Arbetslivscentrum 61) Fršberg J.E., GŸnter C. ( 1986) MaskinbefŠls arbetsmiljš Ð Sammanfattning. Stockholm: Arbetsmiljšfonden. Gummesson E. (1990) Service quality Ð a holistic view. Karlstad: Hšgskolan, Forskningsrapport 90:8. Hall J. (1990) Kompetens i organisationen. Lund: Studentlitteratur. Helgesen S. (1996) NŠtverksfšretag: den flexibla organisationen. Stockholm: Svenska Dagbladet. 11

16 Hutchins D. (1988) Just in time. Aldershot: Gower. Hšgberg I., Petersson K. (1991) Den utvecklande arbetsplatsen. Stockholm: Samhall, TBV. Ingram L.C. (1995) The study of organizations: positions, persons and patterns. Westport, Conn.: Praeger. Karlsson L.E. (1989) MedbestŠmmandet i fšrsškringsbranschen. Stockholm: Hšgskolan i LuleŒ. Kilbom., Petersson N.F. (1994) LŠmna begreppet arbetsmiljš. Arbetsmiljš nr. 7-8, s Kjellberg A. (1989) Den goda fysiska arbetsmiljšn. IngŒr i: Ungdomars arbetsvillkor i dag och i morgon: fšredrag frœn ett seminarium / Eds: Birgitta Anshelm OlssonÉ Solna: Arbetsmiljšinstitutet, s Lagerstršm M., Hansson T., Hagberg M. (1997) LŠndryggbesvŠr i sjukvœrdsarbetet. Solna: Arbetslivsinstitutet. Arbete och HŠlsa 1997:22) Levinson K. (1994) I frontlinjen fšr mšnskligare arbetsformer. Verkstadsforum, nr. 3. Leymann H. (1990) Mobbing pœ jobbet. IngŒr i: Ett helt liv. Karlskrona: FšrsŠkringskassan i Karlskrona. Nerell G., Sandberg C.G. (1994) Ledarskap & arbetsorganisation fšr hšlsa, kvalitet och effektivitet. Stockholm: ArbetarskyddsnŠmnden. Ohlsson I. (1994) Den goda arbetsplatsen: erfarenheter, všrderingar, visioner. lvsjš: Kommentus. Pasmore W.A. (ed.), Sherwood J.J. (ed.) (1978) Sociotechnical systems: a sourcebook. San Diego, Calif.: Pfeiffer. Rickardt B-L. (1986) Planera fšr mindre stress. Stockholm: StatshŠlsan. Rubenowitz S. (1971) Personaladministration och arbetspsykologi Ð 2. Uppl. Gšteborg: Akademifšrlaget. Sandberg C.G. (1993) Organisation och hšlsa. Arbete-mŠnniska-miljš, nr 3. Sandberg T. (1982) Work organization and autonomous groups. Lund: Liber. Sjšstrand S-E. (1987) Organisationsteori Ð 3. Uppl. Lund: Studentlitteratur. Statt D.A. (1994) Psychology and the world of work. Basingstoke: Macmillan Press. Stršmberg A., Aronsson G. (1994) Arbetsvillkor, copingmšnster och hšlsa i nio olika akademikeryrken: en studie av civilekonomer, civilingenjšrer, lškare, lšrare, officerare, psykologer, tandlškare, veterinšrer och Œklagare: forskningsprojektet Akademiker under 90- talet: en studie av SACO-medlemmarnas arbetsvillkor. Solna: Arbetsmiljšinstitutet. (Undersškningsrapport/Arbetsmiljšinstitutet 1994:20) Svenning M. (1984) Tjejerna pœ tvštten: om arbetsorganisation, arbetsmiljš och mšjligheten att pœverka. Malmš: LiberFšrlag. Sšderberg I. (1989) ndrad kurs Ð om organisationsfšršndring och datorisering i en kommunal fšrvaltning. Solna: Arbetsmiljšinstitutet, Arbete och HŠlsa 1989:5. Sšderberg S. (1979) Psykologi och arbetsorganisation. Malmš: LiberLŠromedel. Westlander G. (1988) Kontorsautomation i ett arbetsmiljšperspektiv. Solna: Arbetsmiljšinstitutet, Arbete och HŠlsa 1988:2. Westlander G. (1991) Glšm inte organisationens Œterskapande delar! Arbete-mŠnniska-miljš, nr.1, s Wright I., Wallin L. (1983) Studie av arbetsmiljš och hšlsa inom en kontorenhet fšre och efter infšrande av datoriserade arbetsrutiner Ð Sammanfattning. Stockholm: Arbetarskyddsfonden, Arbetarskyddsfondens sammanfattningar 666. Fšrf. okšnd (1961) Automationen och arbetskraften. Stockholm: PA-rŒdet. PA-rŒdet 25. Fšrf. okšnd (1990) Arbete och hšlsa: bilagedel till Arbetsmiljškommissonens betšnkande. Stockholm: AllmŠnna fšrlaget 12

17 Fšrf. okšnd (1994) Rehabilitering lika enkelt som lšnsamt. Stockholm: Arbetslivsfonden. Fšrf. okšnd (1984) Firms, organization and labour: approaches to the economics of work organization. London: Macmillan. Fšrf. okšnd (1987) FšretagshŠlsovŒrd i smœfšretag: problem eller mšjlighet? Jšnkšping: SAF:s regionkontor. Fšrf. okšnd (1997) Gemensamma utgœngspunkter fšr arbetet: ramdokument. Solna: AMS. 13

18 2.1.2 En beskrivning av en trainees utveckling frœn utbildningsdeltagare till ÓmedarbetareÓ vid Arbetslivsinstitutet i stersund. Av Urban Rimbjer Inledning Arbetslivsinstitutet i stersund har under hšsten genomgœtt en process ršrande formandet av dels den fysiska arbetsplatsen, dels den framtida forskningsinriktningen. Jag har i rollen som trainee ocksœ genomgœtt en utveckling. Det Šr den processen som jag i den hšr rapporten vill betona. DŠrfšr har jag medvetet undvikit att skriva denna rapport enligt den šverenskomna mallen med dess traditionella upplšgg i form av bakgrund, metod, resultat osv. I traineeprogrammets fas av individuellt arbete och engagemang i Arbetslivsinstitutet aktiviteter kan man tydligt se den fšršndring som jag och troligtvis de flesta andra traineerna genomgœtt. Jag har under den sjšlvstšndiga perioden i trainee-programmet varit sysselsatt med en litteratursškning, samt planering av en utvšrdering av ett externt projekt. Dessutom har jag tillsammans med mina trainee-kollegor bl. a. bidragit med synpunkter pœ verksamheten vid Arbetslivsinstitutet i stersund. Jag tšnker i tur och ordning redogšra fšr min litteratursškning, utvšrderingsprojektet och slutligen en allmšn diskussion om min utveckling vid Arbetslivsinstitutet, inklusive framtida planer. Arbetslšshet och mental hšlsa. En litteratursškning. Arbetslivsinstitutet har som uppgift att bedriva forskning inom arbetslivsomrœdet bl. a om sambandet mellan olika yrken och hšlsa. Men jag ville med min litteratursškning se pœ den forskning som utfšrts betršffande arbetslšshet och hšlsa. Jag fšrstod snart att jag hade gett mig in pœ ett stort omrœde. Jag beslšt dšrfšr att begršnsa mig till arbetslšshet och mental hšlsa. Jag fann nœgra intressanta artiklar som jag kort vill redogšra fšr. Dooley et al (1996) har gjort en omfattande critical review av forskningen betršffande arbetslšshet och symtom som depression, Œngest, lœg-sjšlvkšnsla etc. En majoritet av studierna visar pœ signifikanta resultat. En annan review av Mathers och Schofield (1998) fann ocksœ att den tidigare forskningen visar pœ klara bevis pœ arbetslšshet har en negativ effekt pœ den mentala hšlsan. En epidemiologisk studie av Dooley et al (1994) visar pœ en fšrdubblad risk att fœ symptom pœ depression om man blir arbetslšs. Forskarna fann dock ingen signifikant risk mellan arbetslšshet och klinisk faststšlld depression. Man ansœg att detta berodde troligen pœ att antalet individer (3574 st) i undersškningen inte var tillršckligt hšgt. Hammarstršm och Janlert (1997) fann i en studie bland ungdomar att arbetslšshet predicerade bœde nervšsa och depressiva symptom. Deras forskning visar ocksœ pœ det omvšnda fšrhœllandet dvs. att nervšsa och depressiva individer lšper stšrre risk att bli arbetslšsa jšmfšrt med individer utan dessa problem. Slutligen vill jag nšmna en studie av Jackson och Warr (1987) som visar att den mentala hšlsan fšr arbetslšsa var bšttre i omrœden som hade hšg arbetslšshet jšmfšrt med arbetslšsa i 14

19 omrœden med relativt lœg arbetslšshet. Fšrklaringen Šr menar Jackson och Warr att samhšllen med hšg arbetslšshet utvecklar ett socialt stšd som Šr gynnande fšr den mentala hšlsan hos arbetslšsa jšmfšrt med arbetslšsa i samhšllen med lœg arbetslšshet. Planerad utvšrdering av Projekt Falken. Ett myndighetssamverkans projekt. Projekt Falken i Stršmsund syftar till att effektivisera rehabiliteringen fšr arbetslšsa individer. Det skall ske genom att olika myndigheter samverkar i varje individs problembild. Genom att skapa ett švergripande rehabiliteringsprogram hoppas man fœ en tydlig bild av de olika aktšrernas ansvar och uppgifter. DŠrutšver ska den enskilde individen tillsammans sina handlšggare och projektledaren skriva en handlingsplan som beskriver vilka aktiviteter personen ska gšra fšr uppnœ bšsta mšjliga resultat. I planen ska det ocksœ stœ nšr resp. rehabiliteringsaktšr tršder in i handlingen och vad de ska gšra fšr individen. Exempel pœ aktiviteter som kan ingœ i rehabiliteringen Šr matlagning, snickeri resp. syverkstšder, datautbildning och studiebesšk hos fšretag. De fšrhoppningar man har med projektet Šr bl. a. att rehabiliteringsperioden fšrkortas fšr individen; att respektive rehabiliteringsaktšrs ansvarsomrœde blir tydligare och att handlšggningstiderna vid varje myndighet reduceras. Jag och Fredrik Welander ska under ledning av Toni IvergŒrd utvšrdera Projekt Falken. Vi har fšr avsikt att frœga alla handlšggare pœ de medverkande myndigheterna fšr att fœ svar pœ hur de har upplevt utfallet av samverkan mellan aktšrerna. Vi vill ocksœ veta det faktiska utvecklandet och anvšndandet av dels den švergripande rehabiliteringsmodellen och dels den individuella handlingsplanen. UtifrŒn dessa tvœ švergripande frœgestšllningar utmynnas ett antal direkta frœgor som vi tšnker anvšnda. Exempelvis; Har projektet bidragit till att fšrkorta myndighetens handlšggningstider vid rehabiliteringen av individer? Har utvecklingen av rehabiliteringsmodellen hjšlpt till att fšrtydliga myndighetens ansvarsomrœde betršffande rehabilitering? Resultatet av dessa intervjuer kommer att stšllas i relation till Projekt Falkens projektplan, handlingsplaner etc. Dessutom jšmfšrs utfallet med strategin och verksamhetsplanen frœn projektet Tidig samordnad rehabilitering, vilket Šr ett švergripande projekt vid JŠmtlands LŠns Landsting. Vi kommer ocksœ att titta pœ eventuella projekt som liknar Falken under tolkningen av resultatet. UtvŠrderingen beršknas vara klar i slutet av februari. Diskussion om min utveckling och framtid vid Arbetslivsinstitutet i šstersund. BŒda ovanstœende arbetena har gett mig idžer om vad jag skulle vilja syssla med i framtiden. I samband med litteraturstudien har jag funderat mycket pœ hur individer upplever ohšlsa. Jag tycker det Šr intressant med individers Œsikter om deras besvšr i relation till expertisens synpunkter om vad de har fšr ohšlsa. En individs sjšlvupplevda ohšlsa kanske inte alls har fšrankring hos den expertis som de besšker fšr att hjšlp. Det kan vara olika typer av subjektiva smšrtsymptom bœde av svag och stark karaktšr som t. ex všrk i rygg och nacke, oralgalvanism etc. Det Šr symptom som inte kan faststšllas med objektiva instrument och som 15

20 kan utvecklas till reella sjukdomar t. ex. depressioner om individen inte fœr gehšr fšr besvšren. Jag tycker sœledes att det Šr ett ur arbetslivssynpunkt všldigt viktigt forskningsfšlt. Det handlar ju om prevention. Om kommunikationen mellan patient och lškare fšrbšttras och det sštts in ŒtgŠrder pœ ett tidigt stadium kan man faktiskt undvika framtida lšngre sjukskrivningar. Jag hoppas att det finns nœgon mšjlighet fšr mig att under vœren gœ vidare dessa funderingar. Om inte sœ kanske nšsta fšrslag pœ omrœde kan bli aktuellt, vilket har sitt ursprung i mina funderingar under arbetet med den planerade Falken-utvŠrderingen. De flesta av deltagarna i Falkenprojektet Šr en grupp av arbetslšsa individer som Šr i behov av vad man skulle kunna kalla socialrehabilitering. Det Šr mšnniskor som behšver tršnas i att fungera i ett socialt sammanhang. Det kan vara att lšra sig att ta ansvar gentemot andra medlemmar i en grupp t. ex. att passa tider, att skšta sina arbetsuppgifter etc. De Šr inte psykiskt sjuka, men andra orsaker gšr att de inte klarar av att komma in pœ arbetsmarknaden. En del har fšrmodligen sœ extremt dœligt sjšlvfšrtroende att de mœste bit fšr bit vœga gšra misstag, vilket Šr ofrœnkomligt pœ arbetsplatser. Vissa kanske bedšms av hšlso- och sjukvœrden som psykiskt sjuka fast de inte Šr det, medan andra stšmplas av sociala myndigheterna som lata. Det handlar om individer som slussas frœn en instans till en annan, dšrfšr att deras problembild inte fšrstœs eller passar in hos nœgon myndighet. Jag tycker det vore en synnerligen intressant grupp av mšnniskor att studera ur rehabiliteringssynpunkt. Jag har upplevt fšrutom en rent forskningsrelaterad utveckling Šven andra fšršndringar under hšsten, nšmligen ršrande rollen som trainee vid Arbetslivsinstitutet. FrŒn de fšrsta dagarnas funderingar om vi trainees šverhuvudtaget skulle fœ tillgœng till egna nycklar och larmkoder till dagens givna deltagande pœ personalmštena. FrŒn de fšrsta dagarnas position dšr vi stod utanfšr och blickade in i organisationen till dagens i mitt tycke sjšlvklara plats vid Arbetslivsinstitutet i stersund. Syftet med traineeprogrammet Šr ju att vi ska fungera som en rekryteringsbas fšr Arbetslivsinstitutets framtida forskning. Men dœ kršvs det att vi som trainees Šr engagerade i institutets aktiviteter, vilket vi sannerligen har blivit. De flesta av oss har suttit med och gett synpunkter pœ institutets framtida verksamhet. NŒgra har varit med och utformat vœrens mastersprogram. Andra Šr liksom jag djupt involverade i pœgœende projekt vid institutet. Vi har ocksœ representerat Arbetslivsinstitutet vid olika forskningskonferenser. Slutligen men minst lika viktigt har vi med tiden lšrt kšnna de formella och informella normer som rœder vid Arbetslivsinstitutet som arbetsplats. Det Šr ovanstœende utveckling hos mig i rollen som trainee som jag anser har varit viktig att beskriva i rapporten. Men denna process har inte stannat utan kommer att fšrhoppningsvis att fortsštta under vœren. Jag kanske i vissas šgon šverdriver vœr nuvarande betydelse. Vi Šr ju inte anstšllda. Vi gœr en utbildning. Men tittar man pœ vœra insatser och jšmfšr med tanken att vi i framtiden skulle bli en naturlig del av Arbetslivsinstitutet i stersund, dœ finner man den tanken fšrlegad. Vi Šr redan en del av verksamheten. 16

För ett offensivt miljöarbete i Halland

För ett offensivt miljöarbete i Halland i För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan

Läs mer

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet

Läs mer

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort

Läs mer

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Personuppgifter pœ Internet Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999 2 InnehŒllsfšrteckning Sammanfattning ÉÉÉÉ..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...4 Fšrfattningsfšrslag

Läs mer

dess fšrhœllande till konkurrensrštten

dess fšrhœllande till konkurrensrštten Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget

Läs mer

Agenda 21 en exempelsamling

Agenda 21 en exempelsamling Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp. Beställningsadress

Läs mer

Lšnekostnader i fœmansfšretag

Lšnekostnader i fœmansfšretag HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen

Läs mer

Alternativa vœrdformer

Alternativa vœrdformer Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare

Läs mer

Social kompetens/všrdegrund

Social kompetens/všrdegrund Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund

Läs mer

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr

Läs mer

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Liv & hälsa en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.

Läs mer

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals 1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson

Läs mer

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr

Läs mer

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3 Social rapport 2001 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande

Läs mer

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet

Läs mer

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar

Läs mer

Lšneadministration Handbok

Lšneadministration Handbok 2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok

Läs mer

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till

Läs mer

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare

Läs mer

F RMEDLARANSVAR INTERNET

F RMEDLARANSVAR INTERNET Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor

Läs mer

EgenmŠktighet med barn

EgenmŠktighet med barn Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:

Läs mer

Maj 2000. Sofia Kolmodin

Maj 2000. Sofia Kolmodin Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla

Läs mer

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer

Läs mer

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p. Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems

Läs mer

Auktioner pœ Internet

Auktioner pœ Internet Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark

Läs mer

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst

Läs mer

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens

Läs mer

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats

Läs mer

Den nya bibliotekariens kompetens

Den nya bibliotekariens kompetens Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

Betalningar med e-pengar

Betalningar med e-pengar JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor

Läs mer

Tillverkningshemligheter och

Tillverkningshemligheter och Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne

Läs mer

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................

Läs mer

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.

Läs mer

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade

Läs mer

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

Läs mer

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9

Läs mer

BESITTNINGSBEGREPPET

BESITTNINGSBEGREPPET Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund

Läs mer

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering TRITA-NA-D9811 CID-38, KTH, Stockholm, Sweden 1998 Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering Inger Boivie, Jan Gulliksen och Ann Lantz Inger Boivie, Enator AB och CID Jan Gulliksen,

Läs mer

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F

Läs mer

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning

Läs mer

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie 1998:11 El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie Kjell Hansson Mild 1 Göran Anneroth 2 Jan Bergdahl 3 Nils Eriksson 4 Jonas Höög 4 Eugene Lyskov 1,5 Inger Marqvardsen 6 Ole Marqvardsen

Läs mer

Fšreningsstyrelsens ansvar

Fšreningsstyrelsens ansvar Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Inledning 5

Läs mer

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson

Läs mer

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Tidigare publicerad i Svenskans beskrivning 22 (s.50-64) Lund University Press, 1997 1 Rubriken pœ mitt fšredrag Šr en anspelning pœ Bengt Lomans antologi med frœn

Läs mer

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos

Läs mer

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok 2001 Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT

Läs mer

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Tidigare publicerad i SprŒkbruk, grammatik och sprœkfšršndring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994, (s.25-36) Institutionen fšr nordiska sprœk, Lunds

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 STORA PÅ KONTOR STÖRRE PÅ MÄNNISKOR 2000 i korthet Innehåll Sökregister flikens insida VD-kommentar 2 Årsredovisning 2000 översikt 6 Strategisk inriktning 8 Ägarförhållande

Läs mer

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN OM SV TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN Lars Olsson April 1999 Fšrord Denna rapport har tagits fram pœ uppdrag av projektet Teknisk Framsyn. Syftet med studien Šr att belysa svœrigheterna med

Läs mer

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport SERFIN 2 Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt 1999-05-05, slutrapport BFR 960664-3 BFR 960569-8 BFR 960665-8 BFR 969663-7 Skade- och erfarenhetsuppfšljning

Läs mer

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA K O M P E N D I U M FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA 10 Teman och 30 Fall 16 Registerkort om förhållandena mellan Arbetsmarknadsparternas

Läs mer

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen"

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 1 SWEBU Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen" Uno Engborg,

Läs mer

Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB.

Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB. Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB. SW-systemet enligt ÓSven Wimnells hemsida http://w1.861.telia.com/~u86105430/ SamhŠllsplaneringens problem.

Läs mer

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten FOI-R--0467--SE Maj 2002 ISSN 1650-1942 Vetenskaplig rapport Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

Varfšr ett profilprogram?

Varfšr ett profilprogram? Profilprogram Varfšr ett profilprogram? Det ska finnas en tydlig intern profil fšr den kommunala organisationen. Denna profil ingœr som en del i ÓStrategi fšr Melleruds kommunó. Melleruds kommuns profil

Läs mer

PROTOKOLL FR N SESAM R DSM TE

PROTOKOLL FR N SESAM R DSM TE SESAM Sida 1 (1) NŠrvaro- och sšndlista Intressent NŠrvarande Protokoll AerotechTelub Claes Wadsten, ordf. SESAM rœd Bofors AB Curt Merkell CelsiusTech Electronics AB Billy Johansson CelsiusTech System

Läs mer

Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati?

Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati? Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati? IMIT WP: 2000_112 Datum: 2000 Antal sidor: 21 Institute for Management of Innovation and Technology VIRTUELL KONTAKT OCH KUNSKAPSSPRIDNING -

Läs mer

!""#$%&'("& *+#,-./(01213&'("& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)&

!#$%&'(& *+#,-./(01213&'(& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)& !! !""#$%&'("& )!!"#$%&&'(')* +!,'#-.'(')* +! /01-&$)0233* 4! 5-)0-33$6708#90(')90*:;3(.-?(:#:)(* @!,';(.-'$* @! A0:)':$* B! CD?3&:?* EF! G(9)':$&(8* EF! HD&:#:)(* EF! I($&:39&:#:)(*

Läs mer

Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön

Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön 1998:13 Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön Birgit Pingel Hans Robertsson.. arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045 476 0 ISSN 0346 7821 http://www.niwl.se/ah/ah.htm a Arbetslivsinstitutet

Läs mer

Årets medarbetare inom njurmedicin 2003

Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden Pris: 35:- Nr.2/2004 Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Dialys och njurtransplantation under 1900-talet Rädda det som räddas kan

Läs mer

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD TOTALF RSVARETS FORSKNINGSINSTITUT NBC-skydd 901 82 UmeŒ FOI-R--0405--SE Mars 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Ulf Danielsson VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD Utgivare Rapportnummer, ISRN

Läs mer

Exponering för aluminium i smältverk

Exponering för aluminium i smältverk 1997:15 Exponering för aluminium i smältverk Effekter på nervsystemet Anders Iregren 1 Bengt Sjögren 2 Marlène Andersson 1 Wolfgang Frech 3 Maud Hagman 2 Lotta Johansson 2 Arne Wennberg 2 1. Enheten för

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto Objekt och klasser - Introduktion Objekt Ð Begreppet objekt Ð Hur klasser anvšnds fšr att skapa objekt Ð Fšr-definierade klasser Ð Metoder och parameteršverfšring Ð Definiera klasser Ð Modifierare Ð Statiska

Läs mer

Kvinnor som brandmän. arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 1998:4. Utvärdering av rekrytering, grundutbildning och praktik vid Stockholms brandförsvar

Kvinnor som brandmän. arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 1998:4. Utvärdering av rekrytering, grundutbildning och praktik vid Stockholms brandförsvar 1998:4 Kvinnor som brandmän Utvärdering av rekrytering, grundutbildning och praktik vid Stockholms brandförsvar Désirée Gavhed Margareta Torgén Lennart Högman Bertil Törestad Ann Cathrine Andersson Jan

Läs mer

Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i

Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i Alla ršttigheter fšrbehœllna. Ingen del av detta dokument fœr reproduceras, lagras i ett Œtersškningssystem, eller pœ nœgot sštt eller i nœgon form šverfšras elektroniskt,

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Psykologen som ledare

Psykologen som ledare Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination

Läs mer

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Former för arbetsplatslärande formell utbildning (t ex olika slags kurser) icke-formell utbildning

Läs mer

VD-kommentar Kompetens- och ledarutveckling Verksamheten Miljöhotellet Scandic-aktien Känslighetsanalys Förvaltningsberättelse Miljöfakta

VD-kommentar Kompetens- och ledarutveckling Verksamheten Miljöhotellet Scandic-aktien Känslighetsanalys Förvaltningsberättelse Miljöfakta Årsredovisning 1997 Innehåll VD-kommentar Kompetens- och ledarutveckling Verksamheten Scandic i Norden Scandic i Sverige Scandic i Danmark Scandic i Norge Scandic i Finland Scandic utanför Norden Information

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su. Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer

Läs mer

God arbetsmiljö Friska arbetsplatser Seminarium på Arbetsmiljöverket 27 april 2012

God arbetsmiljö Friska arbetsplatser Seminarium på Arbetsmiljöverket 27 april 2012 God arbetsmiljö Friska arbetsplatser Seminarium på Arbetsmiljöverket 27 april 2012 Per Lindberg, Uppsala universitet & Högskolan i Gävle Eva Vingård, Uppsala universitet Uppdraget En kunskapsöversikt över

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Publikationer Vetenskapliga artiklar

Publikationer Vetenskapliga artiklar Publikationer Vetenskapliga artiklar Larsson, G., Sjöberg, M., Vrbanjac, A., & Björkman, T. (). Indirect leadership in a military context: A qualitative study on how to do it. The Leadership & Organizational

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng Psychology, 1-30, 30 credits Kurskod: LPYA17 Fastställd av: Utbildningsledare 2013-05-21 Reviderad av: Utbildningsledare 2014-05-20 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs.

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs. Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-03-27 LS 1401-0138 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4-04- 08 00 02 8 Traineeprogram i Stockholms läns landsting Föredragande

Läs mer

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor 25 maj 2015 Fortbildning om arbete i kontorsmiljö och fysisk aktivitet på jobbet, Umeå Folkets Hus Susanna Toivanen Agenda Framtidens arbetsliv

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning God förmiddag! Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning Seminarium 13 oktober 2004 Plats: AB Volvo Torslanda huvudkontoret Åke Nygren Personskadeprevention Kgl. Myntet Karolinska

Läs mer

TID FÖR LEDARSKAP Ledarnas chefsbarometer 2013

TID FÖR LEDARSKAP Ledarnas chefsbarometer 2013 TID FÖR LEDARSKAP Ledarnas Chefsbarometer 2013 Tid för ledarskap om chefers förutsättningar Sveriges chefer ägnar nästan en dag per vecka åt uppgifter som inte känns meningsfulla eller till och med onödiga.

Läs mer

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA422 Dnr 196/1-510 23/2-510 Beslutsdatum 1-09-11 2-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa Engelsk benämning Ämne Caring

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Projekt Nya Växmanland II

Projekt Nya Växmanland II Projekt Nya Växmanland II Verksamhets-, ledarskaps- och individutveckling i genomförandefasen Skiss över genomförandet Bilaga till ansökan Projekt Nya Växmanland II, kvartal 1-4 Verksamhets-, ledarskaps-

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

Presentation ISO 10667

Presentation ISO 10667 Presentation ISO 10667 Testdagen 2012 2011-03-30 1 Agenda 11.00 11.45 1. Övergripande presentation av ISO 10667 2. Certifiering mot ISO 10667 3. Frågor Tidplan ISO 10667 Vi är här nu ISO 10667 Förslag

Läs mer