Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen"

Transkript

1 Personuppgifter pœ Internet Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999

2 2 InnehŒllsfšrteckning Sammanfattning ÉÉÉÉ..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...4 Fšrfattningsfšrslag ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ6 1 Uppdraget ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ..ÉÉÉÉ8 2 Datainspektionens utgœngspunkterééééééééééééé..9 3 Datalagstiftningen och behandling av personuppgifter šver Internet ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ Datalagen ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ Mšjligheterna enligt datalagen att sprida personuppgifter šver internationella nštverk sœsom Internet...ÉÉÉÉÉÉÉ SŠrskilt om kommuners mšjligheter enligt datalagen att behandla personuppgifter pœ Internet ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ Vad gšller švergœngsvisééééééééééééééé Personuppgiftslagen och behandling av personuppgifter pœ Internet ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ17 4 AllmŠnna utgœngspunkter ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ Internet É.ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ FrŒgornas tidigare behandling É.ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ NulŠget ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ.ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ39 5 Lagstiftningen i andra EU-lŠnder om šverfšring av personuppgifter till tredje land É...ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ41 6 vervšganden och fšrslag ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...ÉÉÉÉ Inledning ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ Ett generellt undantag fšr harmlšsa uppgifterééééééé Kommuner ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ..63

3 3 6.4 Statliga myndigheter É..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ Andra avvikelser frœn reglerna i personuppgiftslagen ÉÉÉ Ekonomiska konsekvenser ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ.70 7 Fšrfattningskommentar ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ..É71 Bilaga Ð Regeringsbeslut (Ju 98/3520)

4 4 Sammanfattning Den 24 oktober 1998 tršdde personuppgiftslagen (PuL) i kraft. Lagen bygger pœ ett inom EU gemensamt antaget dataskyddsdirektiv och ersštter 1973 Œrs datalag. I 33 PuL finns ett principiellt fšrbud mot šverfšring av personuppgifter till tredje land (lšnder utanfšr EU och EES). Fšrbudet innebšr restriktioner fšr spridning av personinformation šver Internet. I denna rapport fšreslœr Datainspektionen flera undantag frœn fšrbudet. Det skall bl.a. bli mšjligt att utan samtycke skriva om andra Šn sig sjšlv pœ Internet. Datainspektionen fšreslœr att regeringen i personuppgiftsfšrordningen infšr ett generellt undantag fšr harmlšsa uppgifter. Det skall utan hinder av fšrbudet i 33 PuL vara tillœtet fšr var och en att behandla personuppgifter i lšpande text šver Internet eller annat nšt om det uppenbart saknas risk fšr kršnkning av den registrerades personliga integritet. FšrutsŠttningen Šr att syftet Šr information eller kommunikation och att texten framstšllts fšr sœdana ŠndamŒl. Datainspektionen fšreslœr sšrskilda undantag fšr kommunernas information. Kommuner och landsting skall fœ gšra vissa protokoll samt kungšrelser, kallelser och uppgifter ur diarier tillgšngliga fšr allmšnheten via Internet. Uppgifter som direkt pekar ut andra enskilda personer Šn fšrtroendevalda skall som regel fœ gšras tillgšngliga šver Internet om det uppenbart saknas risk fšr integritetskršnkning. Fšrslaget innebšr i huvudsak att den datalagspraxis som utvecklats kring kommunernas informationsspridning šver Internet skall fortsštta att gšlla. NŠr det gšller statliga myndigheters information šver internationella kommunikationsnštverk sœsom Internet bšr det enligt Datainspektionens bedšmning lšmpligen regleras i registerlagstiftning pœ myndighetens omrœde eller i myndighetens instruktion.

5 5 Enligt PuL Šr det inte tillœtet fšr andra Šn myndigheter att behandla en uppgift om att nœgon har eller kan ha begœtt nœgot visst brott. Datainspektionen fšreslœr att regeringen infšr en regel i personuppgiftsfšrordningen som gšr det mšjligt att i lšpande text omnšmna en sœdan uppgift om den som uppgiften avser sjšlv pœ ett tydligt sštt har offentliggjort uppgiften, exempelvis i massmedia. Fšrslagen innebšr inte nœgra Šndringar av bestšmmelserna i PuL utan endast att undantag gšrs fšr vissa behandlingar med stšd av bestšmmelserna i lagen. Fšrslagen beršr inte heller offentlighetsprincipen eller grundlagsreglerna om tryck- och yttrandefrihet. Fšrslagen ansluter i sak till den praxis fšr Internet-anvŠndning som rœdde fšre PuL och som fortfarande kan vara tillšmplig švergœngsvis. De innebšr inga genomgripande fšršndringar utan torde kunna genomfšras utan stšrre tidsutdrškt. PŒ sikt kan det vara bšttre att genomfšra andra fšršndringar. Dessa beror dock pœ faktorer utanfšr Datainspektionens utredningsuppdrag, t.ex. dataskyddsdirektivets framtida utformning och eventuella Šndringar i grundlag.

6 6 Fšrfattningsfšrslag Fšrslag till fšrordning om Šndring i personuppgiftsfšrordningen (1998:1191); utfšrdad den --- Regeringen fšreskriver 1 i frœga om personuppgiftsfšrordningen (1998:1191) dels att nuvarande 11 skall betecknas11 c, dels att 8 skall ha fšljande lydelse, dels att det i fšrordningen skall infšras tre nya paragrafer, 11, 11 a och 11 b, av fšljande lydelse. 8 Det Šr trots fšrbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) tillœtet att fšr informationsspridning eller kommunikation i lšpande text behandla personuppgifter om lagšvertršdelser som innefattar brott, domar i brottmœl, straffprocessuella tvœngsmedel eller administrativa frihetsberšvanden, om den registrerade har offentliggjort uppgifterna pœ ett tydligt sštt. Datainspektionen fœr i frœga om automatiserad behandling av personuppgifter meddela fšreskrifter om ytterligare undantag frœn fšrbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) fšr andra Šn myndigheter att behandla personuppgifter om lagšvertršdelser som innefattar brott, domar i brottmœl, straffprocessuella tvœngsmedel eller administrativa frihetsberšvanden. Datainspektionen fœr ocksœ i enskilda fall besluta om undantag frœn fšrbudet. 11 Undantag frœn fšrbudet enligt 33 personuppgiftslagen (1998:204) mot šverfšring av personuppgifter till tredje land finns i 34 personuppgiftslagen. I 11 a Ð b denna fšrordning ges ytterligare undantag. BestŠmmelserna innebšr inte nœgot undantag frœn personuppgiftslagens regler i švrigt om fšrutsšttningarna fšr behandling av personuppgifter. 11 a Kommuner och landsting fœr via Internet eller annat nšt till tredje land fšra šver sœdana justerade protokoll som avses i 5 kap. 57 och 61 Ð 62 samt 6 kap. 30 kommunallagen (1991:900). NŠr det gšller protokoll som uppršttats i annan nšmnd Šn kommunstyrelse eller landstingsstyrelse fœr uppgifter som direkt pekar ut andra enskilda personer Šn fšrtroendevalda endast šverfšras om 1 Jfr Europaparlamentets och rœdets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd fšr enskilda personer med avseende pœ behandling av personuppgifter och om det fria flšdet av

7 7 det Šr uppenbart att det saknas risk fšr integritetskršnkning. Detsamma gšller i frœga om kungšrelse om eller kallelse till sammantršde. Kommuner och landsting fœr via Internet eller annat nšt till tredje land fšra šver sœdana uppgifter i diarier som avses i 15 kap. 2 sekretesslagen (1980:100). Personuppgifter som direkt pekar ut enskilda personer fœr dock inte šverfšras. 11 b Fšr informationsspridning eller kommunikation fœr personuppgifter i lšpande text fšras šver till tredje land via Internet eller annat nšt om texten framstšllts fšr sœdant ŠndamŒl och omstšndigheterna Šr sœdana att det Šr uppenbart att det saknas risk fšr kršnkning av den registrerades personliga integritet. Denna fšrordning tršder i kraft den ---

8 8 1 Uppdraget Regeringen gav genom ett regeringsbeslut den 22 oktober 1998 (Ju 98/3520) Datainspektionen i uppdrag att utreda vissa frœgor som ršr den nya personuppgiftslagen och Internet, se bilaga. Datainspektionen skall utreda det nšrmare behovet av att gšra undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen (1998:204) nšr det gšller dels šverfšringar av personuppgifter till tredje land frœn offentliga register fšr att tillgodose kommuners intresse av att sprida information, dels šverfšringar av personuppgifter till tredje land som typiskt sett inte innebšr nœgra risker fšr de registrerade eller det annars mot bakgrund av allmšnhetens intresse att sprida och inhšmta information framstœr som angelšget att undantag gšrs, sšrskilt i samband med behandling av personuppgifter pœ internationella kommunikationsnštverk, t.ex. Internet. Datainspektionen skall ocksœ undersška om avvikelser fšr dessa intressen bšr gšras frœn reglerna i personuppgiftslagen (PuL) i andra avseenden Šn i frœga om fšrbudet mot šverfšring av personuppgifter till tredje land (t.ex. fšrbudet mot behandling av kšnsliga personuppgifter). Datainspektionen skall Šven fšreslœ utformningen av fšreskrifter om undantagen. Inspektionen Šr fri att fšreslœ sœvšl regler i lag eller fšrordning som myndighetsfšreskrifter oberoende av i vilken utstršckning regeringen utnyttjat de mšjligheter som PuL ger att vidaredelegera fšreskriftsrštt. Datainspektionen skall sšrskilt analysera hur fšrslagen fšrhœller sig till reglerna i dataskyddsdirektivet samt redovisa de ekonomiska konsekvenserna av sina fšrslag.

9 9 2 Datainspektionens utgœngspunkter Kommuner har behov av att med hjšlp av IT kunna informera kommuninvœnarna om den kommunala verksamheten. MŒnga kommuner utnyttjar eller vill utnyttja webbplatser pœ Internet fšr att sprida informationen, bl.a. genom att gšra offentliga protokoll och beslut i kommunfullmšktige, kommunstyrelse och andra nšmnder allmšnt tillgšngliga. Motsvarande gšller landstingen. Statliga myndigheter vill utnyttja webbplatser fšr att sprida information till medborgarna inom sina verksamhetsomrœden. Fšretag vill utnyttja webbplatser fšr att marknadsfšra produkter och tjšnster eller pœ annat sštt anvšnda sig av Internet fšr kommersiella ŠndamŒl. Fšreningar vill sprida information om sin verksamhet och všrva nya medlemmar. Enskilda privatpersoner vill kunna kommunicera med andra genom e-postmeddelanden, i olika syften ha en webbplats, handla pœ nštet eller utbyta tankar och Œsikter genom en elektronisk anslagstavla. Det fšrefaller som om endast fantasin sštter gršnsen fšr de anvšndningsomrœden och de behov som uppstœr genom ITutvecklingen. Genom den škande anvšndningen av internationella kommunikationsnštverk och dœ fršmst Internet sprids upplysningar om enskilda personer šver hela všrlden. Mšjligheterna att pœ nštverken sška och behandla information med uppgifter om enskilda personer synes vara nšst intill ošndliga. Enligt 2 kap. 3 regeringsformen (RF) skall varje medborgare i den utstršckning som nšrmare anges i lag skyddas mot att hans personliga integritet kršnks genom att uppgifter om honom registreras med hjšlp av automatisk databehandling. EG:s dataskyddsdirektiv lšgger grunden fšr vad Sverige som medlemsstat i den Europeiska unionen fšrbundit sig att iaktta i frœga om skyddet mot att mšnniskors personliga integritet kršnks genom behandling av personuppgifter. Direktivet har infšrlivats i svensk lagstiftning genom personuppgiftslagen (PuL).

10 10 I den debatt som uppstœtt om personuppgiftslagen och i olika motioner i riksdagen har fšrbudet i 33 PuL mot att fšra šver personuppgifter till tredje land framstšllts som ett hot mot yttrandefriheten och den svenska offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen enligt 2 kap. tryckfrihetsfšrordningen (TF) innefattar inte en skyldighet fšr myndigheter att lšmna ut allmšnna handlingar elektroniskt. Att myndigheter lšgger ut information pœ Internet Šr sœledes inte ett inslag i myndigheternas skyldighet att tillhandahœlla allmšnna handlingar enligt 2 kap. TF. FrŒgan om var gršnsen fšr offentliga handlingars tillgšnglighet skall gœ Šr politisk och ankommer pœ statsmakterna. DatalagskommittŽn hade, utšver uppgiften att analysera pœ vilket sštt EG:s dataskyddsdirektiv skulle infšrlivas i svensk lagstiftning, ocksœ i uppdrag att fšreslœ de Šndringar i TF:s bestšmmelser om allmšnna handlingars offentlighet som Šr motiverade fšr att grundlagsregleringen skall vara anpassad till den nya tekniken och terminologin pœ omrœdet. I kommittžns uppdrag ingick att med hšnsyn till utvecklingen pœ IT-omrŒdet gšra en šversyn av reglerna i TF om allmšnna handlingars offentlighet. KommittŽn skulle ocksœ, mot bakgrund av utvecklingen mot globala nštverk, analysera innebšrden av den s.k. biblioteksregeln i 2 kap. 11 andra stycket TF. DatalagskommittŽn lšmnade flera fšrslag till fšršndringar. NŠr det gšller sjšlva utlšmnandet av allmšnna uppgifter fšreslog kommittžn en utvidgning av offentlighetsprincipen. Enligt fšrslaget skulle offentlighetsprincipen Šven omfatta rštt att i viss utstršckning fœ ut allmšnna uppgifter i elektronisk form. Regeringen gick i propositionen med fšrslag till personuppgiftslag inte vidare med kommittžns fšrslag om allmšnna handlingars offentlighet, eftersom ytterligare švervšganden ansœgs nšdvšndiga. Det fršmsta skšlet var att konsekvenserna av fšrslagen inte ansœgs tillršckligt utredda. Regeringen har beslutat en utredning om šversyn av bestšmmelserna i 2 kap. TF i syfte att

11 11 vidga mšjligheterna fšr offentlighetsprincipens tillšmpning i IT-samhŠllet (Dir. 1998:32). Konstitutionsutskottet, som den 8 december 1998 hšll en offentlig hearing kring integritetsskydd och yttrandefrihet, švervšger om riksdagen bšr ta nœgot initiativ till fšršndring av personuppgiftslagen. Regeringen har den 4 februari 1999 beslutat att en parlamentariskt sammansatt utredning skall se šver grundlagarna pœ medieomrœdet, tryckfrihetsfšrordningen och yttrandefrihetsgrundlagen (Dir. 1999:8). Som en del i šversynen skall utredningen undersška vilka fšrutsšttningar som finns att gšra grundlagsskyddet fšr yttrandefriheten mer oberoende av vilken teknik man anvšnder sig av fšr att fšrmedla yttranden och annan information till allmšnheten. Datainspektionen ser som sin uppgift att i avvaktan pœ riksdagens stšllningstagande samt resultatet av de švergripande utredningar om offentlighetsprincip, yttrandefrihet och IT som regeringen beslutat sška fšreslœ en Œtminstone tillfšllig lšsning pœ kommuners och andras behov av att sprida information via Internet och att dšrvid finna en lšmplig balans mellan dessa intressen och skyddet fšr den enskildes integritet utifrœn de fšrutsšttningar som ges i PuL och EG:s dataskyddsdirektiv.

12 12 3 Datalagstiftningen och behandling av personuppgifter šver Internet. 3.1 Datalagen Datalagen, som fortfarande kan vara tillšmplig švergœngsvis, reglerade anvšndningen av personregister. Med personregister fšrstods register, fšrteckning eller andra anteckningar som fšrs med hjšlp av automatisk databehandling (ADB) och som innehœller personuppgift som kan hšnfšras till den som avses med uppgiften. Fšr att automatisk databehandling av personuppgifter skulle anses falla inom datalagens tillšmpningsomrœde kršvdes i princip enligt praxis att behandlingen innefattade lagring av personuppgifterna och att syftet med lagringen var att uppgifterna skulle Œtersškas och anvšndas fšr nœgon form av informationsbehandling. Nyhetsbrev och annan information i lšpande text pœ en webbplats pœ Internet fšll dšrfšr som regel utanfšr personregisterbegreppet och dšrmed utanfšr datalagens reglering. I frœga om utlšmnande av personuppgifter ur ett personregister fanns sšrskilda regler i 11 datalagen fšr enskild verksamhet och i 7 kap. 16 sekretesslagen fšr myndigheter. Fšr utlšmnande till annan stat Šn sœdan som anslutit sig till EuroparŒdets dataskyddskonvention kršvdes medgivande av Datainspektionen, om det fanns anledning anta att personuppgifterna skulle anvšndas fšr automatisk databehandling i utlandet.

13 Mšjligheterna enligt datalagen att sprida personuppgifter šver internationella nštverk sœsom Internet. Nyhetsbrev och annan information i lšpande text som faller utanfšr personregisterbegreppet har utan hinder av datalagen kunnat spridas šver Internet. Fšr den som haft behov av att sprida personuppgifter ur personregister har Datainspektionen under hšsten 1997 utfšrdat generella fšreskrifter (DIFS 1997:7) fšr personregister pœ webbsidor. Fšreskrifterna gšller fortfarande švergœngsvis fšr personregister som faller under datalagen. Fšreskrifterna innebšr att personregister fšr informationsšndamœl under vissa fšrutsšttningar fœtt inršttas pœ webbsidor och gšras tillgšngliga pœ Internet utan sšrskilt tillstœnd eller medgivande av Datainspektionen. Som en fšrutsšttning har gšllt att personuppgifter endast fœtt registreras om den som uppgifterna avser har samtyckt till registreringen och utlšmnande via Internet. Ett sœdant personregister har fœtt innehœlla de personuppgifter som behšvs fšr att tillgodose ŠndamŒlet med registret. KŠnsliga uppgifter enligt datalagen har fœtt registreras endast om de utgšr grunden fšr medlemskap i en sammanslutning. Omdšmen eller všrderande upplysningar om registrerade samt personnummer har inte fœtt registreras. Kommunikation av e-postmeddelanden har som regel fallit utanfšr datalagens tillšmpningsomrœde eftersom syftet med ADB-behandlingen inte Šr att informationsbehandla personuppgifter utan att šverfšra meddelandet. Meddelandet utgšr dšrfšr som regel inte nœgot personregister. Den som chattade pœ nštet tršffades normalt inte av datalagens regler. Enligt Datainspektionens praxis uppstod normalt inget personregister genom uppgifterna pœ en elektronisk anslagstavla dvs. en ÓtjŠnstÓ fšr elektronisk fšrmedling av meddelanden dšr var och en eller en grupp av anvšndare kan tillfšra meddelanden och lšsa eller annars fœ del av andras meddelanden. Om syftet inte Šr att Œtersška och sammanstšlla uppgifter om personer som kan

14 14 finnas Œtergivna i meddelandena utgšr meddelandena i sig normalt inte nœgot personregister. Vanligen finns det dock ett register šver de personer som anvšnder funktionerna i en elektronisk anslagstavla (adresskatalogen). En elektronisk anslagstavla innefattar dšrmed minst ett personregister varfšr den som tillhandahœller ÓtjŠnstenÓ Œtminstone mœste ha licens enligt datalagen. Datainspektionen har Šven genom beslut i enskilda fall medgivit att uppgifter i personregister fœtt lšmnas ut till utlandet. Det har bl.a. gšllt statliga myndigheter som velat sprida information via egen webbplats pœ Internet. I frœga om statlig myndighets beslut har utlšmnandet begršnsats till sœdana personuppgifter som utgšr allmšn handling och som inte omfattas av sekretess eller Šr otillbšrliga eller kšnsliga frœn integritetssynpunkt. NŠr det gšllt utlšmnande frœn diarium av personuppgifter i Šrenden som avser myndighetsutšvning gentemot enskilda har sœdana uppgifter fšrst fœtt avidentifierats, dvs. alla uppgifter som direkt pekar ut en enskild person som t.ex. namn, initialer, personnummer och adress har mœst tas bort SŠrskilt om kommuners mšjligheter enligt datalagen att behandla personuppgifter pœ Internet De angivna mšjligheterna att sprida lšpande text elektroniskt, nšr behandlingen fallit utanfšr datalagens tillšmpningsomrœde har gšllt Šven fšr kommuner. Emellertid har kommunerna ofta inršttat protokollsregister som fallit inom datalagens tillšmpningsomrœde. Fšr sœdana register har Datainspektionen pœ grundval av datalagen utfšrdat generella fšreskrifter om protokollsregister (DIFS 1996:3) och dšrigenom gjort det mšjligt fšr kommuner och landsting att utan sšrskilt tillstœnd men med vissa begršnsningar lšmna ut information med personuppgifter pœ Internet. Fšreskrifterna avser kommunfullmšktige, landstingsfullmšktige, kommunstyrelse, landstingsstyrelse och švriga nšmnder inom en kommun eller ett landsting. Fšreskrifterna innebšr att en kommun eller ett landsting som hœller sig inom fšreskrifternas ram fœr fšra personregister (protokollsregister) utan

15 15 sšrskilt tillstœnd eller utlandsmedgivande enligt 7 kap. 16 sekretesslagen (1980:100). Protokollsregistren fœr, med undantag fšr vissa kšnsliga personuppgifter, innehœlla kungšrelser och kallelser till sammantršden samt justerade protokoll. Protokollsregister fœr lšmnas ut till allmšnheten via terminal eller via Internet eller motsvarande šppna nšt. NŠr det gšller protokollsregister som fšrs av annan nšmnd Šn kommunstyrelse eller landstingsstyrelse skall enligt fšreskrifterna alla uppgifter som direkt pekar ut enskilda personer, t.ex. namn, personnummer och adress tas bort. Personuppgifter som avser fšrtroendevalda behšver dock inte anonymiseras. I fšreskrifterna erinras om att sekretesslagen kan begršnsa mšjligheten att lšmna ut uppgifterna. Fšreskrifterna stšller krav pœ sšrskild information och ADB-sŠkerhet. Vidare har datainspektionen genom beslut i enskilda fall lšmnat kommunala myndigheter tillstœnd till personregister fšr att tillgodose behovet av information om kommunens verksamhet. Det har gšllt kommunala protokoll m.m. som har ingœtt i personregister och gjorts tillgšngliga šver Internet. Inspektionen har ocksœ meddelat kommunstyrelser och kommunala nšmnder tillstœnd till personregister med ŠndamŒl att utgšra diarium. TillstŒnden har innefattat medgivande om utlšmnande till allmšnheten via Internet. Den praxis som tillšmpats i de enskilda fallen kan sammanfattas enligt fšljande. Kommunstyrelsers protokoll har fœtt lšmnas ut i enlighet med vad som tillœts enligt de generella fšreskrifterna. vriga nšmnders protokoll har fœtt lšmnas ut pœ Internet med den begršnsningen att dšrur endast fœr ingœ personuppgifter som inte omfattas av sekretess och som inte Šr otillbšrliga eller kšnsliga frœn integritetssynpunkt. BetrŠffande diarier har ingen skillnad gjorts mellan kommunstyrelser eller nšmnder. Innan personuppgifter lšmnas ur diariet šver Internet har alla uppgifter som direkt pekar ut enskilda personer, t.ex. namn, personnummer och adress mœst tas bort, sœvitt gšller Šrenden som avser myndighetsutšvning gentemot enskild. Detsamma gšller vissa kšnsliga uppgifter. Personuppgifter som avser tjšnstemšn som lšmnat sitt samtycke till utlšmnande samt personuppgifter som

16 16 avser fšrtroendevalda behšver dock inte tas bort. Registrerade/diariefšrda handlingar i Šrenden har inte fœtt lšmnas ut pœ Internet. SŒdana handlingar har dšremot fœtt lšmnas ut pœ nšt inom kommunen. Personregister šver fšrtroendevalda har fœtt lšmnas ut pœ Internet med den begršnsningen att uppgift om bostadsadress och hemtelefonnummer endast fœtt lšmnas ut efter samtycke. Uppgifter frœn anstšllningsregister med sedvanliga arbetsrelaterade personuppgifter har fœtt lšmnas ut. Personregister hos kommuner šver fšreningar har endast fœtt lšmnas ut efter samtycke frœn de registrerade. Register šver kontaktpersoner vid fšretag har fœtt lšmnas ut utan nœgon sšrskild begršnsning. Register šver privata dagbarnvœrdare har fœtt lšmnas ut; uppgifter om bostadsadress och hemtelefonnummer har fœtt lšmnas ut endast under fšrutsšttning att de registrerade lšmnat sitt samtycke dšrtill. Register šver elever vid grundskola och gymnasium har fœtt lšmnas ut endast efter samtycke. Referenslitteratur, kšllfšrteckningar har fœtt lšmnas ut med den begršnsningen att det inte fœr avse uppgifter som Šr otillbšrliga eller kšnsliga frœn integritetssynpunkt. Register šver arrangemang (konserter, teaterfšrestšllningar etc.) har fœtt lšmnas ut utan sšrskilda begršnsningar. Sedvanliga personuppgifter som behšvs fšr att komma i kontakt med personer som kan informera om logi och camping i kommunen har fœtt lšmnas ut utan nœgra begršnsningar Vad gšller švergœngsvis PuL tršdde i kraft den 24 oktober Samtidigt upphšrde datalagen att gšlla. Datalagens bestšmmelser kan dock vara tillšmpliga pœ behandling av personuppgifter under flera Œr framšver. I frœga om behandling av personuppgifter som pœbšrjats fšre den 24 oktober 1998 eller behandling som utfšrs fšr ett visst bestšmt ŠndamŒl om behandling fšr ŠndamŒlet pœbšrjats fšre den 24 oktober skall till och med den 30 september 2001 datalagens bestšmmelser tillšmpas i stšllet fšr PuL:s. Under samma fšrutsšttningar kan datafšrordningen och Datainspektionens generella

17 17 fšreskrifter vara tillšmpliga pœ behandlingar av personuppgifter som sker under denna švergœngstid. Den som fšre den 24 oktober 1998 pœbšrjat behandling av personuppgifter pœ en webbplats i enlighet med ett meddelat tillstœnd och medgivande enligt datalagen eller i enlighet med Datainspektionens generella fšreskrifter kan sœledes fortsštta som tidigare fram till och med den 30 september PŒ motsvarande sštt kan den som behandlat personuppgifter šver Internet pœ ett sœdant sštt att det fšll utanfšr personregisterbegreppet fortsštta med behandling fšr samma ŠndamŒl under švergœngstiden utan att tršffas av PuL:s bestšmmelser. 3.2 Personuppgiftslagen och behandling av personuppgifter pœ Internet Personuppgiftslagen innehœller inte nœgra bestšmmelser som uttryckligen tar sikte pœ behandling av personuppgifter šver Internet. En sœdan behandling fœr sœledes bedšmas utifrœn de regler som gšller generellt fšr behandling av personuppgifter enligt PuL. En behandling av personuppgifter som inte Šr undantagen frœn PuL:s tillšmpningsomrœde mœste alltid uppfylla de grundlšggande kraven fšr behandling och ocksœ nœgon av fšrutsšttningarna fšr nšr behandling Šr tillœten. Avser behandlingen kšnsliga personuppgifter, uppgifter om lagšvertršdelser m.m. eller personnummer mœste behandlingen ocksœ vara tillœten enligt de sšrskilda bestšmmelserna dšrom. Dessutom mœste behandlingen uppfylla nœgon av de fšrutsšttningar som kršvs fšr att fœ fšra šver personuppgifter till tredje land, i de fall anvšndningen av Internet i det enskilda fallet innebšr att personuppgifter fšrs šver till tredje land.

18 18 GrundlŠggande krav pœ behandlingen av personuppgifter I 9 PuL Œterfinns de grundlšggande kraven fšr behandling av personuppgifter (all slags information som direkt eller indirekt kan hšnfšras till en fysisk person som Šr i livet). Den personuppgiftsansvarige (den som ensam eller tillsammans med andra bestšmmer ŠndamŒlen med och medlen fšr behandlingen av personuppgifter) mœste alltid uppfylla de grundlšggande kraven pœ behandlingen av personuppgifter, dvs. att personuppgifter bara behandlas om det Šr lagligt, att personuppgifter alltid behandlas pœ ett korrekt sštt och i enlighet med god sed, att personuppgifter samlas in bara fšr sšrskilda, uttryckligt angivna och beršttigade ŠndamŒl, att personuppgifter inte behandlas fšr nœgot ŠndamŒl som Šr ofšrenligt med det fšr vilket uppgifterna samlades in, att de personuppgifter som behandlas Šr adekvata och relevanta i fšrhœllande till ŠndamŒlen med behandlingen, att inte fler personuppgifter behandlas Šn som Šr nšdvšndigt med hšnsyn till ŠndamŒlen med behandlingen, att de personuppgifter som behandlas Šr riktiga och, om det Šr nšdvšndigt, aktuella, att alla rimliga ŒtgŠrder vidtas fšr att rštta, blockera eller utplœna sœdana personuppgifter som Šr felaktiga eller ofullstšndiga med hšnsyn till ŠndamŒlen med behandlingen, och att personuppgifter inte bevaras under lšngre tid Šn vad som Šr nšdvšndigt med hšnsyn till ŠndamŒlen med behandlingen. Fšr behandling av personuppgifter fšr historiska, statistiska eller vetenskapliga ŠndamŒl gšller vissa avvikelser frœn de grundlšggande kraven. Webbplatser (hemsidor) uppršttas fšr en mšngd olika ŠndamŒl. Generellt ger Internettekniken mšjlighet fšr enskilda att sprida Œsikter och tankar. MŒnga kanske provar Internet och uppršttar en hemsida fšr att se om de šver huvud taget kan Œstadkomma en sœdan. Andra har kanske ett bestšmt syfte med sin hemsida sœsom att tala om att de sysslar med en viss hobbyverksamhet och fšr att pœ sœ sštt komma i kontakt med andra likasinnade i Sverige eller i švriga všrlden eller fšr att pœ fritiden kunna sšlja nœgon produkt de tillverkar. Fšreningar vill tala om att de finns och sprida information om sin verksamhet till medlemmar men ocksœ fšr att kunna všrva nya medlemmar. Barn och ungdomar vill pršva sina datakunskaper, komma i kontakt med ÓbrevvŠnnerÓ eller utbyta idežr genom att ordna en chat Fšretag vill sprida information om

19 19 fšretaget, sina anstšllda och sina produkter och kanske idka handel direkt šver nštet. Statliga myndigheter vill informera medborgarna om sin verksamhet, sina anstšllda eller lšmna annan samhšllsinformation. Kommuner och landsting vill informera kommunmedlemmarna om sammantršden, protokoll och diarier och annan aktuell information. AnvŠndningen av e-post šver internationella kommunikationsnštverk sœsom Internet Šr allmšnt utbredd i samhšllet. I den mœn anvšndningen av Internet innefattar behandling av personuppgifter som omfattas av PuL mœste den personuppgiftsansvarige uppfylla de grundlšggande krav fšr behandling av personuppgifter som fšljer av lagen. NŠr behandling av personuppgifter Šr tillœten I 10 PuL Œterfinns bestšmmelser om nšr behandling av personuppgifter šver huvud taget Šr tillœten. Huvudregeln Šr att personuppgifter fœr behandlas om den registrerade har lšmnat sitt samtycke till behandlingen. Enligt 10 PuL fœr personuppgifter behandlas Šven utan samtycke om behandlingen Šr nšdvšndig fšr olika i lagen uppstšllda syften. Personuppgifter fœr sœledes behandlas utan samtycke om behandlingen Šr nšdvšndig fšr att a) Êett avtal med den registrerade skall kunna fullgšras eller ŒtgŠrder som den registrerade begšrt skall kunna vidtas innan ett avtal tršffas, b) Êden personuppgiftsansvarige skall kunna fullgšra en ršttslig skyldighet, c) Êvitala intressen fšr den registrerade skall kunna skyddas, d) Êen arbetsuppgift av allmšnt intresse skall kunna utfšras, e) den personuppgiftsansvarige eller en tredje man till vilken personuppgifter lšmnas ut skall kunna utfšra en arbetsuppgift i samband med myndighetsutšvning, eller f)êett ŠndamŒl som ršr ett beršttigat intresse hos den personuppgiftsansvarige eller hos en sœdan tredje man till vilken personuppgifterna lšmnas ut skall kunna tillgodoses, om detta intresse všger tyngre Šn den registrerades intresse av skydd mot kršnkning av den personliga integriteten. Restriktionerna i 33 Ð 34 PuL mot šverfšring av personuppgifter till tredje land medfšr att samtycke ofta mœste inhšmtas vid behandling av personuppgifter šver Internet. Reglerna i 10 om fšrutsšttningarna šver huvud taget fšr behandling Šr generellt sett mer tillœtande Det finns dock exempel pœ

20 20 motsvarigheter mellan bestšmmelserna om nšr behandling av personuppgifter šver huvud taget Šr tillœten och nšr personuppgifter fœr šverfšras till tredje land. Exempelvis motsvaras undantaget i 34 fšrsta stycket a av 10 a och undantaget i 34 fšrsta stycket d av 10 c. Medger dœ bestšmmelserna i 10 att sœdana personuppgifter som var och en vill behandla šver Internet šver huvud taget fœr behandlas och spridas i Sverige utan samtycke frœn den registrerade? Det ligger nšra till hands att anta att 10 f, som avser behandling efter en intresseavvšgning, Šr en bestšmmelse som ofta kommer att Œberopas till stšd fšr att šver huvud taget fœ behandla personuppgifter utan samtycke. BestŠmmelsen har ingen omedelbar motsvarighet i 34 om vad som trots fšrbudet i 33 Šr tillœtet att fšra šver till tredje land. Punkten b i fšrsta stycket 34 kan dock ses som ett fall av tillœten behandling enligt 10 f. En annan bestšmmelse till stšd fšr att šver huvud taget fœ behandla personuppgifter av stor betydelse Šr punkten d i 10, som avser behandling som Šr nšdvšndig fšr att en arbetsuppgift av allmšnt intresse skall kunna utfšras. Som exempel pœ arbetsuppgifter som kan vara av allmšnt intresse nšmnde DatalagskommittŽn bl.a. Ð fšrutom arkivering, forskning, framstšllning av statistik, opinionsundersškningar avseende aktuella samhšllsfrœgor m.m. Ð etablerade idrottsorganisationers registrering av vilka personer som har vunnit svenska mšsterskap eller innehar svenska rekord i erkšnda sportgrenar liksom den registrering som sker av personer som har fœtt allmšnt erkšnda utmšrkelser, t.ex. Nobelpris. BestŠmmelsen har ingen direkt motsvarighet i 34 som kan Œberopas av den som ocksœ vill behandla uppgifterna šver Internet. Regeringen fœr dock enligt 35 andra stycket medddela fšreskrifter om undantag frœn fšrbudet i 33, om det behšvs med hšnsyn till ett viktigt allmšnt intresse. Det ligger nšra till hands att tro att myndigheters information om sin verksamhet och annan samhšllsinformation dšr Internet hittills anvšnts som ett medel fšr informationen ofta kan vara att se som en arbetsuppgift av allmšnt intresse; sšrskilt om statsmakterna Œlagt dem att anvšnda sig av teknikutvecklingen pœ IT-omrŒdet.

21 21 Behandling av kšnsliga personuppgifter OcksŒ bestšmmelserna om kšnsliga uppgifter i PuL (13 Ð 19 ) begršnsar anvšndningen av Internet. PuL, som Šven omfattar behandling av personuppgifter som Œterfinns i lšpande text, innehœller ett principiellt fšrbud mot behandling av kšnsliga personuppgifter. Enligt bestšmmelsen avses med kšnsliga personuppgifter sœdana som avslšjar ras eller etniskt ursprung, politiska Œsikter, religišs eller filosofisk švertygelse eller medlemskap i en fackfšrening. Fšrbudet gšller ocksœ personuppgifter som ršr hšlsa eller sexualliv. Utan hinder av fšrbudet Šr det dock enligt 15 PuL tillœtet att behandla kšnsliga personuppgifter, om den registrerade lšmnat sitt uttryckliga samtycke till behandlingen eller pœ ett tydligt sštt offentliggjort uppgifterna. Det skall i det senare fallet vara frœga om uppgifter som den registrerade sjšlv har offentliggjort. Detta undantag kan behšva Œberopas till stšd fšr att behandla personuppgifter som avslšjar politiska Œsikter, religišs švertygelse eller medlemskap i en fackfšrening. Fšr att man skall fœ behandla kšnsliga personuppgifter mœste behandlingen som sœdan ocksœ vara tillœten enligt 10. KŠnsliga personuppgifter fœr enligt 16 PuL ocksœ behandlas om behandlingen Šr nšdvšndig fšr att a) Êden personuppgiftsansvarige skall kunna fullgšra sina skyldigheter eller utšva sina ršttigheter inom arbetsrštten, b) Êden registrerades eller nœgon annans vitala intressen skall kunna skyddas och den registrerade inte kan lšmna sitt samtycke, eller c) ÊrŠttsliga ansprœk skall kunna faststšllas, gšras gšllande eller fšrsvaras. BetrŠffande behandling som Šr tillœten enligt punkten a finns det dock en begršnsning i frœga om rštten att lšmna ut uppgifterna. Uppgifter som behandlas med stšd av fšrsta stycket a fœr sœledes lšmnas ut till tredje man bara om det inom arbetsrštten finns en skyldighet fšr den personuppgiftsansvarige att gšra det eller den registrerade uttryckligen har samtyckt till utlšmnandet. BestŠmmelsen i 34 fšrsta stycket c med undantag frœn šverfšringsfšrbudet i 33 motsvarar 16 fšrsta stycket c

22 22 Ytterligare undantag frœn fšrbudet mot att behandla kšnsliga personuppgifter finns i PuL. Undantaget i 17 avser behandling av kšnsliga uppgifter inom ramen fšr vissa ideella organisationers verksamhet och omfattar uppgifter om organisationens medlemmar och sœdana andra personer som pœ grund av organisationens syfte har regelbunden kontakt med den. KŠnsliga uppgifter fœr dock lšmnas ut till tredje man bara om den registrerade uttryckligen har samtyckt till det. UndantagsbestŠmmelsen torde dšrfšr inte kunna Œberopas av exempelvis en fackfšrening som utan att inhšmta den registrerades uttryckliga samtycke vill upprštta en webbplats som Šr tillgšnglig fšr allmšnheten och pœ den namnge personer som Šr medlemmar i fšreningen. Undantagen i 18 avser nšdvšndig behandling fšr vissa hšlso- och sjukvœrdsšndamœl och undantagen i 19 avser behandling av kšnsliga personuppgifter fšr forsknings- och statistikšndamœl efter egen intresseavvšgning eller efter godkšnnande av en forskningsetisk kommittž. Enligt 20 fœr regeringen eller den myndighet som regeringen bestšmmer meddela fšreskrifter om ytterligare undantag frœn fšrbudet i 13, om det behšvs med hšnsyn till ett viktigt allmšnt intresse. Regeringen har inte utnyttjat mšjligheten dšrtill. Uppgifter om lagšvertršdelser Enligt 21 Šr det fšrbjudet fšr andra Šn myndigheter att behandla personuppgifter om lagšvertršdelser som innefattar brott, domar i brottmœl, straffprocessuella tvœngsmedel eller administrativa frihetsberšvanden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestšmmer fœr meddela fšreskrifter om undantag frœn fšrbudet. Datainspektionen har med stšd av regeringens bemyndigande meddelat fšreskrifter (DIFS 1998:3) om undantag frœn fšrbudet. Undantagen avser socialtjšnstomrœdet, utbildningsomrœdet, advokatverksamhet eller annan juridisk verksamhet samt enstaka uppgift som Šr

23 23 nšdvšndig fšr att anmšlningsskyldighet enligt lag skall kunna fullgšras eller fšr att ršttsliga ansprœk skall kunna faststšllas, gšras gšllande eller fšrsvaras i ett enskilt fall. SistnŠmnda undantag korresponderar med undantaget i 34 c PuL och skulle kunna medfšra att annan Šn myndighet exempelvis via e-post šver Internet kan šverfšra en enstaka uppgift om lagšvertršdelse till tredje land fšr att gšra gšllande ett skadestœndsansprœk. Information till den registrerade I 23Ð27 finns bestšmmelser om information som den personuppgiftsansvarige skall lšmna till den registrerade. Den personuppgiftsansvarige skall enligt 23 sjšlvmant lšmna information om behandlingen av uppgifterna i samband med att uppgifter samlas in frœn personen sjšlv. Den informationsskyldigheten gšller i princip utan undantag. Vidare skall den personuppgiftsansvarige enligt 24 fšrsta stycket sjšlvmant lšmna den registrerade information om personuppgifterna har samlats in frœn nœgon annan kšlla Šn den registrerade. Informationen skall dœ lšmnas nšr uppgifterna registreras. r uppgifterna avsedda att lšmnas ut till tredje man behšver informationen dock inte ges fšrršn uppgifterna lšmnas ut fšr fšrsta gœngen. Informationsskyldigheten enligt 24 fšrsta stycket gšller inte alltid. Information behšver sœledes inte lšmnas, om det finns bestšmmelser om registrerandet eller utlšmnandet av personupppgifterna i en lag eller nœgon annan fšrfattning. Information behšver heller inte lšmnas enligt 24 fšrsta stycket om detta visar sig omšjligt eller skulle innebšra en oproportionerligt stor arbetsinsats varvid dock information under alla fšrhœllanden mœste lšmnas om uppgifterna anvšnds fšr att vidta ŒtgŠrder som ršr den registrerade. Information skall dœ lšmnas senast i samband med att sœ sker. Den information som skall lšmnas sjšlvmant enligt 23 och 24 skall omfatta uppgift om den personuppgiftsansvariges identitet, uppgift om ŠndamŒlen med behandlingen, och all švrig information som behšvs fšr att den registrerade skall kunna ta till vara sina ršttigheter i samband med behandlingen, sœsom information om mottagarna av uppgifterna, skyldighet att lšmna uppgifter och rštten att ansškan om information och fœ ršttelse Information behšver dock inte

24 24 lšmnas om sœdant som den registrerade redan kšnner till t.ex. pœ grund av att han eller hon redan har fœtt informationen i enlighet med annan lagstiftning. Det duger ocksœ att en personuppgiftsansvarig, som avser att fortlšpande samla in uppgifter om den registrerade, vid ett fšrsta insamlingstillfšlle lšmnat den registrerade fullstšndig information om sin behandling. NŠr uppgifter samlas in frœn den registrerade sjšlv exempelvis via Internet kan det vara mšjligt att lšmna informationen i samband dšrmed, exempelvis pœ nœgon inloggningsbild. NŠr personuppgifter samlas in frœn nœgon annan kšlla Šn de registrerade kan man tšnka sig att informationen sšnds med post eller lšmnas muntligt per telefon. Den personuppgiftsansvarige har fšrutom att sjšlvmant lšmna information vid insamling av personuppgifter en skyldighet att lšmna information efter ansškan frœn den registrerade. Den personuppgiftsansvarige Šr sœledes skyldig att till var och en som ansšker om det en gœng per kalenderœr gratis lšmna ett besked i frœgan om personuppgifter som ršr sškanden behandlas eller ej. Beskedet kan lšmnas formlšst t.ex. per telefon. Om sœdana personuppgifter behandlas skall dock skriftlig information lšmnas om vilka uppgifter om den sškande som behandlas, varifrœn dessa uppgifter har hšmtats, ŠndamŒlen med behandlingen, och till vilka mottagare eller kategorier av mottagare som uppgifterna lšmnas ut. Information behšver inte lšmnas om personuppgifter i lšpande text som inte har fœtt sin slutliga utformning nšr ansškan gjordes eller som utgšr minnesanteckning eller liknande. Undantaget gšller dock inte om uppgifterna har lšmnats ut till tredje man. Eftersom behandling av personuppgifter šver Internet eller andra šppna nšt som regel innebšr att uppgifter lšmnas ut till tredje man torde undantaget sakna betydelse fšr exempelvis personuppgiftsansvarigas behandling av personuppgifter i lšpande text pœ webbsidor. Ett generellt undantag frœn informationsskyldigheten enligt gšller vid sekretess och tystnadsplikt gentemot den registrerade. ven detta undantag torde sakna praktisk betydelse nšr det gšller uppgifter om den registrerade som gjorts allmšnt tillgšngliga šver Internet eller andra šppna nšt.

25 25 RŠttelse Den personuppgiftsansvarige Šr skyldig att pœ begšran av den registrerade snarast rštta, blockera eller utplœna sœdana personuppgifter som har behandlats i strid med PuL. Den personuppgiftsansvarige skall ocksœ underrštta tredje man till vilken uppgifterna har lšmnats ut om ŒtgŠrden, om den registrerade begšr det eller om mera betydande skada eller olšgenhet fšr den registrerade skulle kunna undvikas genom en underršttelse. NŒgon sœdan underršttelse behšver dock inte lšmnas, om detta visar sig vara omšjligt eller skulle innebšra en oproportionerligt stor arbetsinsats. verfšring av personuppgifter till tredje land Enligt 33 PuL Šr det fšrbjudet att till tredje land fšra šver personuppgifter som Šr under behandling. Fšrbudet gšller ocksœ šverfšring av personuppgifter fšr behandling i tredje land. I 34 PuL anges undantag frœn det principiella fšrbudet och i 35 ges bemyndiganden om ytterligare undantag. Om anvšndningen av Internet innebšr att personuppgifter sprids utanfšr EU eller EES eller till ett land som inte anslutit sig till EuroparŒdets konvention om skydd fšr enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter gšller de restriktiva reglerna i PuL om šverfšring av personuppgifter till tredje land. Utan den registrerades samtycke till šverfšringen Šr det enligt 34 tillœtet att šverfšra personuppgifter till tredje land om šverfšringen Šr nšdvšndig fšr att ett avtal mellan den registrerade och den personuppgiftsansvarige skall kunna fullgšras eller ŒtgŠrder som den registrerade begšrt skall kunna vidtas innan ett avtal tršffas, ett sœdant avtal mellan den personuppgiftsansvarige och tredje man som Šr i den registrerades intresse skall kunna ingœs eller fullgšras, ršttsliga ansprœk skall kunna faststšllas, gšras gšllande eller fšrsvaras, eller vitala intressen skall kunna skyddas. Dessa undantag mšjliggšr viss šverfšring av personuppgifter via Internet men torde inte kunna anvšndas fšr en allmšn spridning av uppgifter. I 35 PuL har regeringen getts bemyndigande att meddela fšreskrifter om undantag frœn fšrbudet i 33 fšr šverfšring av personuppgifter till vissa stater

26 26 Det kan tillšmpas i frœga om šverfšring till lšnder med en tillršcklig skyddsnivœ och i frœga om šverfšring nšr tillršckliga garantier till skydd fšr de registrerades ršttigheter finns i form av avtal m.m. Regeringen har enligt samma paragraf en mšjlighet att meddela fšreskrifter om undantag frœn fšrbudet i 33 om det behšvs med hšnsyn till ett viktigt allmšnt intresse eller om det finns tillršckliga garantier till skydd fšr de registrerades ršttigheter. Regeringen har inte utnyttjat dessa mšjligheter. BestŠmmelserna i PuL skall inte tillšmpas i den utstršckning det skulle strida mot bestšmmelserna om tryck- och yttrandefriheten i TF eller yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Det undantaget kan i vissa fall tšnkas bli tillšmpligt vid behandling av personuppgifter som sker via Internet, t.ex. vid fšrande av sœdant register som avses i 1 kap. 9 YGL (databasregeln). ven andra undantag i PuL kan bli tillšmpliga pœ behandling av personuppgifter šver Internet sœsom undantaget i 7 andra stycket som avser behandling av personuppgifter som sker uteslutande fšr journalistiska ŠndamŒl eller konstnšrligt eller litteršrt skapande. En sœdan behandling mœste dock uppfylla PuL:s bestšmmelser om sškerhet. ven det generella undantaget frœn PuL i 6 om behandling av personuppgifter som en fysisk person utfšr som ett led i en verksamhet av rent privat natur kan vara tillšmpligt pœ en behandling som sker via Internet. Enligt vad som har antecknats i ett s.k. mštesprotokoll vid EG-direktivets tillkomst ansœg rœdet och kommissionen att det inte Šr tillœtet att med hšnvisning till motsvarande bestšmmelse i EG-direktivet undanta behandling av personuppgifter som utfšrs av en enskild nšr dessa uppgifter fšrmedlas inte bara till en eller flera personer utan till ett obestšmt antal personer (se SOU 1997:39 s.120 f.). Att sprida personuppgifter via en webbsida pœ Internet skulle sœledes inte kunna ses som ett led i en verksamhet av rent privat natur. Privat e-post som skickas via Internet till en bestšmd mottagare torde dock kunna anses falla utanfšr PuL:s tillšmpning.

27 27 4 AllmŠnna utgœngspunkter 4.1 Internet Inledning Internet Šr ett všrldsomspšnnande nšt som bestœr av tusentals mindre nšt som kopplats ihop. En viktig mœlsšttning nšr Internet skapades var att nštet skulle klara krissituationer. NŠtet utformades dšrfšr sœ att delar av det kan fungera sjšlvstšndigt Šven om andra delar av nštet inte fungerar. Detta innebšr att trafiken pœ nštet kan gœ olika všgar beroende pœ t.ex. belastningen och eventuella fel i de olika delarna av nštet. AnvŠndaren kan dšrfšr aldrig vara sšker pœ vilka všgar hans trafik gœr eller genom vilka lšnder trafiken passerar. AnvŠndningen av Internetteknik inom en begršnsad anvšndargrupp, t.ex. ett fšretag, kallas intranšt. Ofta anvšnds Internet som bšrare fšr olika intranšt. Fšr att mšjliggšra utnyttjandet av ett allmšnt tillgšngligt nšt och samtidigt behœlla informationen inom en sluten grupp krypteras kommunikationen. Allt material som offentliggšrs pœ Internet blir i princip tillgšngligt fšr alla som har en uppkoppling till nštet. Undantag Šr nšr Internet anvšnds inom en sluten anvšndargrupp. tkomsten till en hemsida kan begršnsas t.ex. genom att anvšndaren fšrst fœr ange en korrekt anvšndaridentitet tillsammans med ett tillhšrande lšsenord. Informationsservrar pœ Internet kan fysiskt befinna sig i olika lšnder. ven om namnet pœ en server har registrerats i ett visst land innebšr det alltsœ inte att servern faktiskt finns i det landet. MŒnga gœnger kan det dšrfšr vara svœrt att lokalisera en server.

28 28 TjŠnster pœ Internet Internet kan anvšndas som bšrare av text, bilder, video och ršster. Kommunikationen kan ske antingen i realtid, dvs. meddelandet kan lšsas vid samma tidpunkt som det lšmnas, eller genom satsvis bearbetning vilket innebšr att informationen utnyttjas vid en annan tidpunkt Šn nšr den skapades. NŠr flera anvšndare samtidigt kopplar upp sig med hjšlp av datorer mot en gemensam server i nštet fšr att kommunicera skriftligt med varandra i realtid kallas det fšr att chatta. ChattjŠnster finns i mœnga olika former. Vissa har en moderator som granskar meddelandet innan det publiceras till švriga deltagare, medan andra Šr helt šppna och fria frœn fšrhandsgranskning. Ofta finns det ett i fšrvšg definierat ÓtemaÓ fšr chatten. Som regel sparas inte meddelandena. Det finns dock sajter som sparar gamla chattar. Genom att Internet lšmpar sig fšr mœnga olika typer av informationsspridning och kommunikation erbjuds fšretag, organisationer och privatpersoner omfattande mšjligheter till tjšnster. I dag anvšnds Internet fšr kommunikation (e-post, chat, elektroniska anslagstavlor, telefoni, videokonferenser), publicering, fšrsšljning, fjšrrtjšnster (datortid, hasardspel), distansutbildning, distansarbete, nyhetstjšnster, resetjšnster, banktjšnster, marknadsfšring, systemstšd, katalog- och sšktjšnster, spel m.m. Utveckling av nya tjšnster Hittills har en ung man med hšg inkomst varit den typiske InternetanvŠndaren. I takt med att fler och fler hittar sina anvšndningsomrœden gœr datoriseringen i samhšllet och tjšnsteutbudet pœ Internet hela tiden framœt. Leverantšrerna vill nœ ytterligare anvšndare och utvecklar i snabb takt nya metoder fšr att skapa webbsidor och sška bland dessa. Som exempel kan nšmnas s.k. push-teknik dšr information levereras till anvšndaren utan att denne behšver gšra egna sškningar. Internet ger Šven mšjlighet till kundspecifik information genom att kundprofiler skapas och lagras, t.ex. i kundens egen dator i form av s.k. cookies.

29 29 Sškning pœ Internet Det finns troligen nšstan 100 miljoner hemsidor pœ Internet. Fšr att kunna sška information bland alla dessa anvšnder man sig av olika s.k. sškmotorer. Gemensamt fšr dessa Šr att de sšker genom informationen pœ Internet och skapar egna index med sškord. Den som skapar en webbsida kan pœverka sškmotorerna sœ att vissa ord kommer med i index Šven om de inte syns pœ sjšlva webbsidan. Vidare kan man fšreslœ att sškmotorn inte skall sška i vissa sidor. Det Šr sškmotorn sjšlv som avgšr om den vill fšlja fšrslagen. All text Šr sškbar pœ Internet. Text kan Šven lagras som bilder. Dessa Šr dock inte generellt sškbara pœ grund av att det Šnnu inte finns nœgra bra metoder fšr att definiera sškbegrepp fšr en bild. I regel lagrar man inte text som bilder eftersom dessa tar mycket plats att lagra och Šr lœngsamma att šverfšra. Lagring av information pœ Internet Information som lagras i en dator (en server) pœ Internet kan mellanlagras pœ olika stšllen nšr anvšndaren hšmtar hem informationen. Lagringen kan t.ex. ske i anvšndarnas och teleoperatšrernas datorminne. Informationen kan Šven lagras pœ diskar hos teleoperatšrerna. Sškmotorer kan i fšrvšg lagra information som sšks ofta fšr att snabbt kunna leverera den till de sškande. I betšnkandet Grundlagsskydd fšr nya medier (SOU 1997:49) finns ett avsnitt med ytterligare information om Internet. AnvŠndning av Internet i Sverige 1998 Enligt Forskningsgruppen fšr SamhŠlls- och Informationsstudier har 38 % av Sveriges hushœll ett Internetabonnemang. En studie bland Œringar visar att 36 % av de tillfrœgade anvšnder Internet regelbundet och 24 % sšllan. E-post anvšnds dagligen av 14 %, nœgra gœnger i veckan av 13 % och sšllan av 19 %. World Wide Web anvšnds dagligen av 8 %, nœgra gœnger i veckan av 21 % och Šll 29 % A d tillf Œ d kš 9 % h tjš t Œ I t t

30 30 (Fšr ytterligare information om InternetanvŠndningen i Sverige, se ÓInternetanvŠndning i Sveriges befolkningó, en mœnadsrapport av Forskningsgruppen fšr SamhŠlls- och Informationssstudier). AnvŠndningen av Internet i švriga všrlden Det Šr svœrt att bestšmma antalet InternetanvŠndare eftersom man inte vet hur mœnga som har tillgœng till varje uppkopplad dator. Antalet personer som anvšnder sig av Internet uppskattades av Nua Internet Surveys i september 1998 till 148 miljoner, vilket motsvarar 3,6 % av jordens befolkning. Nordamerika har nšstan 60 % av alla anvšndare, medan Europa ligger pœ andra plats. Den stšrsta tillvšxten av antal datorer kopplade till Internet och antal InternetanvŠndare fram till Œr 2002 fšrvšntas ske utanfšr USA, och dœ fršmst i Asien. I dag anvšnder ungefšr 4 % av Europas befolkning Internet. Denna siffra fšrvšntas ška till 13 % Œr Motsvarande siffra fšr USA anges till 40 %.

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Personuppgiftslag; SFS 1998:204 utfärdad den 29 april 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Allmänna bestämmelser Syftet med lagen 1 Syftet med denna lag är

Läs mer

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet

Läs mer

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals 1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson

Läs mer

PERSONUPPGIFTSLAG. Den fysiska person som, efter förordnande av den personuppgiftsansvarige,

PERSONUPPGIFTSLAG. Den fysiska person som, efter förordnande av den personuppgiftsansvarige, PERSONUPPGIFTSLAG Syftet med lagen 1 Syftet med denna lag är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Avvikande bestämmelse i annan författning

Läs mer

UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE

UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 10 pošng HT 1999 UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE Stefan Wik, 551118-6214 Handledare:

Läs mer

Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut?

Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Jur. kand.-programmet TillŠmpade studier, 20 p VT 2000 Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? En uppsats om ršttskraft, retroaktivitet och

Läs mer

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer

Läs mer

F RMEDLARANSVAR INTERNET

F RMEDLARANSVAR INTERNET Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor

Läs mer

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9

Läs mer

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr

Läs mer

EgenmŠktighet med barn

EgenmŠktighet med barn Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:

Läs mer

Maj 2000. Sofia Kolmodin

Maj 2000. Sofia Kolmodin Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla

Läs mer

Fšreningsstyrelsens ansvar

Fšreningsstyrelsens ansvar Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Inledning 5

Läs mer

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens

Läs mer

Stiftelsernas skattskyldighet

Stiftelsernas skattskyldighet Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur.kand.examen Handledare: Robert PŒhlsson Stiftelsernas skattskyldighet 1 InnehŒll 1.

Läs mer

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet

Läs mer

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................

Läs mer

Lšnekostnader i fœmansfšretag

Lšnekostnader i fœmansfšretag HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen

Läs mer

Finansiella rådgivares ansvar

Finansiella rådgivares ansvar Juridiska institutionen Handelshögsskolan vid Göteborgs universitet. Finansiella rådgivares ansvar Uppsats för tillämpade studier på jur. kand.- programmet 20 poäng Författare: Robert Mjösén Handledare:

Läs mer

Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet

Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen TillŠmpade Studier, 20 p Handledare: Jenny Peters VT 1999 Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Koceva Pauline

Läs mer

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar

Läs mer

Auktioner pœ Internet

Auktioner pœ Internet Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark

Läs mer

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare

Läs mer

MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster

MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster TillŠmpade studier 20 p, HT 2000 Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster Vaiva BurgytŽ Handledare: Rolf Dotevall INNEH LL

Läs mer

- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5

- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 INNEH LL 1 INLEDNING 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 1.3 Syfte 5 1.4 AvgrŠnsningar 6 1.5 Disposition 6 2 METOD 8 2.1. AngreppssŠtt Ð studiens

Läs mer

Personuppgifter på Internet. Undantag från förbudet i 33 personuppgiftslagen

Personuppgifter på Internet. Undantag från förbudet i 33 personuppgiftslagen Personuppgifter på Internet Undantag från förbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999 2 Innehållsförteckning Sammanfattning.....4 Författningsförslag 6 1 Uppdraget.. 8 2 Datainspektionens

Läs mer

i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande

i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande Juridiska institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, HT 2000 vid Gšteborgs universitet FšrvŠrv av ršrelsefršmmande egendom i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren

Läs mer

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p. Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems

Läs mer

1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...

1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION... 1 InnehŒllsfšrteckning 1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...7 2 ALLM NT OM HANDELSBOLAG OCH

Läs mer

DatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot!

DatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot! DatortillŠmpningar Det har hšnt nœgot! 1945: 1995: DatortillŠmpningar? Vad skall vi egentligen prata om? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? Nej! Vi har sett: n en bil

Läs mer

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr

Läs mer

Lšneadministration Handbok

Lšneadministration Handbok 2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok

Läs mer

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

Läs mer

Social kompetens/všrdegrund

Social kompetens/všrdegrund Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund

Läs mer

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst

Läs mer

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning

Läs mer

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade

Läs mer

Bolagsordningen i fšrsvaret mot

Bolagsordningen i fšrsvaret mot Henrik Hšfde Bolagsordningen i fšrsvaret mot fientliga fšretagsfšrvšrv TillŠmpade studier pœ Jur.Kand.-Programmet, 20 p Gšteborg HT 1999 Handledare: Professor Rolf Dotevall Sammanfattning Fšreteelsen att

Läs mer

BESITTNINGSBEGREPPET

BESITTNINGSBEGREPPET Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund

Läs mer

dess fšrhœllande till konkurrensrštten

dess fšrhœllande till konkurrensrštten Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget

Läs mer

Tillverkningshemligheter och

Tillverkningshemligheter och Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne

Läs mer

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F

Läs mer

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort

Läs mer

Personuppgiftslagens övergångsbestämmelser upphör; personinformation på webbsidor; m.m.

Personuppgiftslagens övergångsbestämmelser upphör; personinformation på webbsidor; m.m. SVENSKA PM 1 (7) KOMMUNFÖRBUNDET 2001-09-25 Kommunalrättssektionen Staffan Wikell Personuppgiftslagens övergångsbestämmelser upphör; personinformation på webbsidor; m.m. 1 Övergångsbestämmelser 1.1 Inventering

Läs mer

Störningsupplevelse av buller i klassrum

Störningsupplevelse av buller i klassrum 1997:21 Störningsupplevelse av buller i klassrum Pär Lundquist Kjell Holmberg arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 Enheten för fysiologi och teknik Bitr enhetschef: Ulf Landström a Fšrord 1991 utvidgades Arbetsmiljšlagen

Läs mer

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson

Läs mer

Alternativa vœrdformer

Alternativa vœrdformer Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare

Läs mer

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Liv & hälsa en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.

Läs mer

Samband mellan resurser och resultat

Samband mellan resurser och resultat Skolverkets rapport nr 170 Samband mellan resurser och resultat En studie av landets grundskolor med elever i Œrskurs 9 Sammanfattning: Denna studie omfattar nšrmare 900 kommunala grundskolor och drygt

Läs mer

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos

Läs mer

Lennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt

Lennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt Lennart Carlssons svenska šversšttning av Win -lose and Win -win Interactions and Organisational Responses to Scarcity Galvin Whitaker Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998 Om konsten att

Läs mer

Information till registrerade enligt personuppgiftslagen

Information till registrerade enligt personuppgiftslagen Information till registrerade enligt personuppgiftslagen Datainspektionens allmänna råd 1 2 Innehåll Inledning 5 Information som skall lämnas självmant (23 25 ) 6 Uppgifter som samlas in direkt från den

Läs mer

1 INLEDNING. 1.1 Problembeskrivning

1 INLEDNING. 1.1 Problembeskrivning 1 INLEDNING Under det senaste Œrtiondet har relationen mellan handel och miljš kommit i internationellt fokus. Konflikten mellan handel och miljš uppkommer nšr lšnder har olika miljšpolitik. I vissa lšnder

Läs mer

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats

Läs mer

Betalningar med e-pengar

Betalningar med e-pengar JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor

Läs mer

Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet

Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Kerstin Webmark Juridiska institutionen Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 10 p Jur. Kand.-programmet HT 99 Handledare Eva-Maria Svensson

Läs mer

kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07

kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 S Viktig information om sškerhet Det Šr av stšrsta vikt att denna bruksanvisning fšrvaras tillsammans med skœpet fšr framtida behov. LŒt alltid bruksanvisningen

Läs mer

Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap Hšsten 2013 PROGRAM H STEN 2013. Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap

Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap Hšsten 2013 PROGRAM H STEN 2013. Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap PROGRAM H STEN 2013 Quisque: Hoppas det Šr full fart pœ všxtligheten hos er. Annars har det stora samtalsšmnet 2013 hos tršdgœrdsintresserade och Šven hos professionella odlare fšr den delen, varit den

Läs mer

Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa

Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa April 2000 Lisdoonvarna Mail Feeder Service Postbus, Ennis, Irland Metro Rural Parcel Bus, West Yorkshire, Storbritannien KTEL, kombinerad passagerar- och godstrafik,

Läs mer

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3 Social rapport 2001 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande

Läs mer

Information om personuppgiftslagens tillämpning i Riksbanken

Information om personuppgiftslagens tillämpning i Riksbanken Information om personuppgiftslagens tillämpning i Riksbanken AUGUSTI 2002 1.Inledning I det följande lämnas information om personuppgiftslagen och dess tillämpning som berör alla anställda i Riksbanken.

Läs mer

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till

Läs mer

PM 18.01 2001-10-03. Tillämpning av PUL inom Barn- och utbildningsnämndens verksamheter

PM 18.01 2001-10-03. Tillämpning av PUL inom Barn- och utbildningsnämndens verksamheter PM 18.01 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2001-10-03 Tillämpning av PUL inom Barn- och utbildningsnämndens verksamheter 1. Bakgrund PuL, personuppgiftslagen, trädde i kraft hösten 1998. Övergångsvis,

Läs mer

George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed

George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed Fšr en tid sedan Šrvde jag en liten summa pengar. Dock inte tillršckligt fšr att med den norsk amerikanska nationalekonomen Thorstein Veblens

Läs mer

Information till varje registrerad/anställd enligt personuppgiftslagen (PuL)

Information till varje registrerad/anställd enligt personuppgiftslagen (PuL) Information till varje registrerad/anställd enligt personuppgiftslagen (PuL) Den 1 oktober 2001 upphörde datalagen att gälla och personuppgiftslagen (PuL) reglerar de allra flesta behandlingar av personuppgifter.

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.

Läs mer

För ett offensivt miljöarbete i Halland

För ett offensivt miljöarbete i Halland i För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan

Läs mer

Utbildning via Internet

Utbildning via Internet INSTITUTION F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Utbildning via Internet Jag har i detta examensarbete beskrivit den nya typen av undervisning nšmligen utbildning via Internet. Syftet

Läs mer

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering TRITA-NA-D9811 CID-38, KTH, Stockholm, Sweden 1998 Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering Inger Boivie, Jan Gulliksen och Ann Lantz Inger Boivie, Enator AB och CID Jan Gulliksen,

Läs mer

Agenda 21 en exempelsamling

Agenda 21 en exempelsamling Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp. Beställningsadress

Läs mer

TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING

TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING Karin Andersson Carina Celiné Peters Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare:

Läs mer

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen"

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 1 SWEBU Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen" Uno Engborg,

Läs mer

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport SERFIN 2 Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt 1999-05-05, slutrapport BFR 960664-3 BFR 960569-8 BFR 960665-8 BFR 969663-7 Skade- och erfarenhetsuppfšljning

Läs mer

Riktlinjer för behandling av personuppgifter vid webbpublicering

Riktlinjer för behandling av personuppgifter vid webbpublicering Riktlinjer för behandling av personuppgifter vid webbpublicering Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2013-12-18, 122 Dnr: 2013-KS0548/003 För revidering ansvarar: Dokumentet gäller för: Kommunstyrelse,

Läs mer

8 Register med personuppgifter inom färdtjänsten och riksfärdtjänsten

8 Register med personuppgifter inom färdtjänsten och riksfärdtjänsten 8 Register med personuppgifter inom färdtjänsten och riksfärdtjänsten Såsom utredningen konstaterar i delbetänkandet, SOU 2003:4, krävs automatiserade och manuella register med personuppgifter för att

Läs mer

Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt.

Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt. Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet HT-00 TillŠmpade studier, 20 p Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt.

Läs mer

Kommittédirektiv. Förutsättningar för registerbaserad forskning. Dir. 2013:8. Beslut vid regeringssammanträde den 17 januari 2013.

Kommittédirektiv. Förutsättningar för registerbaserad forskning. Dir. 2013:8. Beslut vid regeringssammanträde den 17 januari 2013. Kommittédirektiv Förutsättningar för registerbaserad forskning Dir. 2013:8 Beslut vid regeringssammanträde den 17 januari 2013. Sammanfattning Inom forskning som förutsätter tillgång till personanknutna

Läs mer

BILAGA 1: UTREDNINGS- DIREKTIVEN

BILAGA 1: UTREDNINGS- DIREKTIVEN SOU 1997: 39 709 BILAGA 1: UTREDNINGS- DIREKTIVEN INNEHÅLL: Inledning...711 Sammanfattning av uppdraget...711 Bakgrund...711 Förslaget till dataskyddsdirektiv...712 Handlingsbegreppet m.m...714 Uppdraget...716

Läs mer

VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS?

VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? En intervjuundersškning om sjukhusbibliotek, bokvagn och lšsning pœ Universitetssjukhuset i Malmš Marita Kristiansson Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen

Läs mer

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology

Läs mer

Informationsförsörjning för nya högskolor

Informationsförsörjning för nya högskolor Informationsförsörjning för nya högskolor En modell för Helsingborgs högskolefilial. Anne Mobark Kersti Pullerits Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid

Läs mer

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok 2001 Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT

Läs mer

Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL)

Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL) Kommunledningsförvaltningen STYRDOKUMENT Godkänd/ansvarig 1(5) Beteckning Riktlinjer behandling personuppgifter Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL) 1.

Läs mer

Nationell lagstiftning, EU och ny teknik för utlämnande av data

Nationell lagstiftning, EU och ny teknik för utlämnande av data STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(7) 23:e Nordiska Statistikermötet Session 4 Nationell lagstiftning, EU och ny teknik för utlämnande av data Inledning Uppgifter som samlas in för statistik utgör en väsentlig

Läs mer

Pul i praktiken LINKÖPINGS KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET

Pul i praktiken LINKÖPINGS KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET Pul i praktiken LINKÖPINGS KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET PUL i praktiken Vad är PuL? PuL betyder Personuppgiftslagen och trädde i kraft 1998. Personuppgiftsansvarig Den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer

Läs mer

Den nya bibliotekariens kompetens

Den nya bibliotekariens kompetens Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

Offentlighetsprincipen, demokratin och den kommunala verksamheten

Offentlighetsprincipen, demokratin och den kommunala verksamheten Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats, 20 pošng Hšstterminen 1999 Offentlighetsprincipen, demokratin och den kommunala verksamheten Karin LeidzŽn Handledare:

Läs mer

Regler för behandling av personuppgifter vid Högskolan Dalarna

Regler för behandling av personuppgifter vid Högskolan Dalarna Regler för behandling av personuppgifter vid Högskolan Dalarna Beslut: Rektor 2015-11-02 Reviderad: - Dnr: DUC 2015/1924/10 Ersätter: Tillämpning av personuppgiftslagen (PUL) inom HDa, DUF 2001/1433/12

Läs mer

Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs universitet

Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs universitet Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs universitet Avd. IV EG-fšrdraget: Visering, asyl, invandring och annan politik som ršr fri ršrlighet fšr personer

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) behandling av personuppgifter vid rutinkontroll av förares innehav av taxiförarlegitimation

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) behandling av personuppgifter vid rutinkontroll av förares innehav av taxiförarlegitimation Datum Diarienr 2012-05-16 163-2012 Taxi Stockholm 15 00 00 AB Ombud: Advokat NN Sandart&Partners Advokatbyrå KB Box 7131 103 87 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) behandling av personuppgifter

Läs mer

Jan Einarsson, Gud och attityd. Ett perspektiv pœ sprœk och kšn denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren.

Jan Einarsson, Gud och attityd. Ett perspektiv pœ sprœk och kšn denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Gud och attityd Ett perspektiv pœ sprœk och kšn Jan Einarsson Tidigare publicerad i Sprog og k n II. Opl¾g fra et seminar pœ RUC 28.4.1998 (s.87-117) Skrifter fra Dansk og Public Relations, Roskilde Universitetscenter,

Läs mer

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Tidigare publicerad i Svenskans beskrivning 22 (s.50-64) Lund University Press, 1997 1 Rubriken pœ mitt fšredrag Šr en anspelning pœ Bengt Lomans antologi med frœn

Läs mer

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Tidigare publicerad i SprŒkbruk, grammatik och sprœkfšršndring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994, (s.25-36) Institutionen fšr nordiska sprœk, Lunds

Läs mer

SEKRETESS I SKOLAN. Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats pœ jur.kand.-programmet, 20 pošng VT 2000

SEKRETESS I SKOLAN. Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats pœ jur.kand.-programmet, 20 pošng VT 2000 Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats pœ jur.kand.-programmet, 20 pošng VT 2000 SEKRETESS I SKOLAN Johan Fršjelin 720620-5119 Handledare: Professor Lotta Vahlne

Läs mer

Datainspektionen informerar. Hur länge får personuppgifter

Datainspektionen informerar. Hur länge får personuppgifter Datainspektionen informerar Hur länge får personuppgifter bevaras? 10 Innehåll Inledning... 4 Definitioner... 5 Kort om PuL... 5 Hur länge får man spara personuppgifter?... 7 Hur vet man när man ska ta

Läs mer

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA K O M P E N D I U M FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA 10 Teman och 30 Fall 16 Registerkort om förhållandena mellan Arbetsmarknadsparternas

Läs mer

Behandlingen av personuppgifter i. Dir. 2001:108. i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen.

Behandlingen av personuppgifter i. Dir. 2001:108. i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen. Behandlingen av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarlagstiftning Dir. 2001:108 Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2001. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare

Läs mer

Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse

Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Peter Lindelöf och Hans Löfsten IMIT WP: 1999_108 Datum: 1999 Antal sidor: 86 Institute for Management of Innovation and Technology 1 INLEDNING 1.1 Teknik-

Läs mer

Offentliga uppkšpserbjudanden

Offentliga uppkšpserbjudanden Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Offentliga uppkšpserbjudanden -skyddet fšr minoritetsaktiešgare Juris kandidatprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 Ann-Sofie

Läs mer

Personuppgiftsbehandling i forskning

Personuppgiftsbehandling i forskning Personuppgiftsbehandling i forskning 4 mars 2014 Victoria Söderqvist, jurist Datainspektionen Personuppgiftslagen Bygger på dataskyddsdirektivet Generell lag bestämmelser i annan lag eller förordning gäller

Läs mer