Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn"

Transkript

1 Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson Per Hansson

2 Sammanfattning Den finansiella marknaden erbjuder fšretag mšjligheten att handla med en mšngd finansiella instrument. Derivatinstrument anvšnds av svenska icke finansiella fšretag fršmst i syfte att skydda verksamheten frœn risker (hedging), men Šven i syfte att nœ škad avkastning genom spekulation. Ett aktiebolag beskattas endast fšr inkomst av nšringsverksamhet. Beskattningen skall ske enligt bokfšringsmšssiga grunder, vilket betyder att det Šr fšretagets externa redovisning som styr det beskattningsbara resultatet. Den svenska redovisningslagstiftningen erbjuder emellertid inga explicita regler avseende derivatinstrument. Det Šr dšrfšr osškert pœ vilket sštt dessa skall redovisas och i fšrlšngningen hur resultatredovisningen pœverkar beskattningsunderlaget. DŒ ett aktiebolag bedriver handel med derivatinstrument och om denna bedšms vara icke yrkesmšssig skall beskattningen frikopplas frœn redovisningen. Det skattemšssiga resultatet belšpande pœ handeln med derivatinstrument skall i detta fall beršknas enligt kapitalbeskattningsreglerna i SIL. Uppsatsens syfte Šr att utreda vad som skall anses utgšra yrkesmšssig handel med derivatinstrument. Vidare analyseras vad som bšr kategoriseras som god redovisningssed i de fall handeln bedšms som yrkesmšssig. Vi redogšr Šven fšr beskattningen enligt kapitalreglerna i SIL. En kortfattad redogšrelse fšr nyheter i inkomstskattelagen lšmnas i orienterande syfte. Den nya lagen medfšr inga materiella fšršndringar av betydelse fšr omrœdet. Fšr att handeln med derivatinstrument skall betraktas som yrkesmšssig kršvs att denna bedrivs som en sjšlvstšndig verksamhet, vid sidan av fšretagets normala verksamhet. AnvŠnds derivatinstrument fšr att sškra tillgœngar, skulder eller flšden frœn fluktuationer i všrde skall derivatinstrumenten beskattas enligt kapitalreglerna. Om derivatinstrumenten dšremot anvšnds fšr att sškra avistainstrument eller derivatinstrument i en yrkesmšssig handel med dessa skall beskattningen ske pœ bokfšringsmšssiga grunder. Det hšr innebšr att ett fšretag kan tvingas att deklarera sina innehav och avyttringar av derivatinstrument pœ olika sštt beroende pœ om dessa ingœr i den normala verksamheten eller i en vid sidan av denna yrkesmšssig handel med finansiella instrument. Avistainstrument utgšr lagertillgœngar i de fall handeln med dessa betraktas som yrkesmšssig. Detta innebšr att de všrderas enligt lšgsta všrdets princip under innehavstiden. Derivatinstrument Šr inte tillgœngar i redovisningsmšssig betydelse. Reglerna fšr všrdering av tillgœngar i Œrsredovisningslagen kan alltsœ inte utan vidare tillšmpas pœ dessa. Den i svensk redovisning centrala fšrsiktighetsprincipen talar fšr att derivatinstrument skall redovisas under innehavstiden. Dock endast dœ frœga Šr om orealiserade fšrluster. Eftersom redovisningen skall uppfylla kravet pœ en ršttvisande bild av fšretagets stšllning och resultat bšr Šven orealiserade vinster som utgšr motstœende positioner till orealiserade fšrlustpositioner redovisas. Nettoexponeringen visar den verkliga fšrlustrisken. En beskattning enligt kapitalreglerna innebšr fršmst skillnader i tidpunkt fšr skattskyldigheten. Skattesatsen Šr samma eftersom aktiebolag endast beskattas fšr inkomst av nšringsverksamhet. En begršnsning i kvittningsrštten uppstœr dock om derivatinstrumenten ingœr i aktiefœllan. I

3 InnehŒllsfšrteckning F RKORTNINGAR... IV 1 INLEDNING PROBLEMET SYFTE AVGR NSNINGAR METOD INKOMSTSKATTELAGEN YrkesmŠssig avyttring Finansiella instrument fšrsvinner LagertillgŒngar Kapitalvinst och kapitalfšrlust DISPOSITION DERIVATINSTRUMENT, KONSTRUKTION OCH FUNKTION AVISTA- OCH DERIVATINSTRUMENT Optioner Terminer Swapavtal DERIVATINSTRUMENTENS FUNKTION I VERKSAMHETEN RISKER OCH S KRING YRKESM SSIG HANDEL MED FINANSIELLA INSTRUMENT R TTSFALLSREFERAT ANALYS AV R TTSL GET GrundlŠggande krav Samband med verksamheten, sškring Smittade instrument LŠgre omsšttning men samma risk, spekulation Fšrpliktelser som Šr jšmfšrbara med lagertillgœngar SAMMANFATTANDE KOMMENTARER BESKATTNING AV YRKESM SSIG HANDEL MED DERIVAT INKOMSTBER KNING ENLIGT BOKF RINGSM SSIGA GRUNDER God redovisningssed RŠttvisande bild V RDERINGSPROBLEMET RESULTATREDOVISNING AV DERIVATINSTRUMENT ENLIGT RL IntŠktsredovisning Fšrlustreservering, brutto eller netto Speciellt om olika derivatinstrument och fšrlustreservering MARKNADSV RDERING AV DERIVATINSTRUMENT GŠllande rštt IAS 39 Ð fšršndrade redovisningsprinciper S KRINGSREDOVISNING Periodiserad och marknadsvšrderad sškringsredovisning SŠkringsredovisning och beskattning, normal verksamhet SŠkringsredovisning och beskattning, yrkesmšssig handel med finansiella instrument IAS 39 Ð fšršndrade sškringsredovisningsprinciper...46 II

4 4.6 SAMMANFATTANDE KOMMENTARER BESKATTNING AV ICKE YRKESM SSIG HANDEL MED DERIVATINSTRUMENT KAPITALVINSTBESKATTNING I N RINGSVERKSAMHET KAPITALVINSTBESKATTNING AV DERIVATINSTRUMENT Gemensamma bestšmmelser Terminer Optioner Swappar INKOMSTSKATTELAGEN SAMMANFATTANDE KOMMENTARER AVSLUTANDE KOMMENTARER...56 K LLF RTECKNING...60 III

5 Fšrkortningar BFL Bokfšringslag (1999:1078) BFN BokfšringsnŠmnden IAS International Accounting Standards IASC International Accounting Standards Committee KL Kommunalskattelag (1928:370) OTC Over the counter RR RedovisningsrŒdet RSV Riksskatteverket R RegeringsrŠttens Œrsbok SIL Lag (1947:576) om statlig inkomstskatt RFL Lag (1995:1560) om Œrsredovisning i fšrsškringsfšretag RKL Lag (1995:1559) om Œrsredovisning i kreditinstitut och všrdepappersbolag RL rsredovisningslag (1995:1554) IV

6 1 Inledning Handel med derivatinstrument Šr fortfarande att betrakta som en ny fšreteelse i Sverige, ŠndŒ har den fœtt en stor spridning. Idag anvšnder ett stort antal av de svenska fšretagen nœgon form av derivatinstrument. I huvudsak fšr att skydda sin handel, men Šven i spekulationssyfte. NŠr handeln med derivatinstrument har škat lavinartat och nšr alltfler fšretag Šven utanfšr den finansiella sfšren har bšrjat anvšnda sig av dessa i sin verksamhet har lagstiftaren haft svœrt att hœlla jšmna steg med utvecklingen. Detta gšller inte minst pœ omrœdet fšretagsbeskattning. Det regelsystem som styr beskattningen av aktiebolag innehœller fœ explicita regler ršrande aktiebolags handel med derivatinstrument, och ger sœledes upphov till en viss osškerhet om vad som Šr gšllande rštt pœ omrœdet. 1.1 Problemet Ett aktiebolag utgšr en juridisk person, det Šr alltsœ ett eget ršttssubjekt som kan fšrvšrva ršttigheter och Œdra sig fšrpliktelser. Ett aktiebolag betraktas i linje med detta som ett eget skattesubjekt. Beskattningen sker sœledes hos bolaget och inte hos Šgarna. 1 Efter skattereformen kan ett aktiebolag endast ha inkomst av nšringsverksamhet och alla inkomster hšnfšrs till en fšrvšrvskšlla, 1 3 mom och 2 1 mom 5 st lag (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL). Detta innebšr att kvittningsrštten inte Šr begršnsad avseende inkomster och kostnader i bolagets verksamhet. 2 Den skattemšssiga inkomstberškningen skall gšras enligt bokfšringsmšssiga grunder i den mœn dessa inte strider mot de sšrskilda skattereglerna i kommunalskattelagen (1928:370) (KL) och SIL, 24 KL. Stadgandet innebšr att inkomstberškningen tar sin utgœngspunkt i aktiebolagets externa redovisning, uppršttad enligt reglerna i bokfšringslagen (1999:1078) (BFL) och Œrsredovisningslagen (1995:1554) ( RL) i vilka aktiebolags externa redovisning regleras. Justeringar i inkomstdeklarationen sker sedan pœ de punkter dšr den bokfšringsmšssiga berškningen skiljer sig frœn specialstadganden i KL och SIL. Det undantag som Šr centralt fšr arbetet hittar vi genom fšljande hšnvisningar i de tvœ lagarna. Av 2 1 mom 6 st, med hšnvisning till 3 1 mom SIL, framgœr att till intškt av nšringsverksamhet ršknas ocksœ realisationsvinst vid icke yrkesmšssig avyttring av tillgœngar och Œtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra dšrmed jšmfšrliga fšrpliktelser. I 2 1 mom 7 st SIL stadgas att Šven realisationsfšrluster skall hšnfšras till nšringsverksamhet och dšr ršknas som omkostnader. 24 anv p 1 10 st KL slœr fast att inkomstberškningen av realisationsvinster och realisationsfšrluster skall gšras enligt kapitalreglerna i SIL. Av denna mšjligen svœršverskœdliga genomgœng av en svœršverskœdlig reglering framgœr alltsœ att i de fall ett aktiebolags handel med derivatinstrument bedšms som yrkesmšssig skall inkomstberškningen ske enligt bokfšringsmšssiga grunder. Om sœ inte Šr fallet skall det 1 Utdelning frœn aktiebolaget till Šgarna beskattas fšrvisso. 2 Ett undantag utgšr dock den sœ kallade aktiefœllan. Avdrag fšr fšrluster vid avyttring av kapitalplaceringsaktier och andra aktieanknutna finansiella instrument, till exempel optioner och terminer med aktier som underliggande instrument, medges endast mot vinst av sœdana tillgœngar, 2 14 mom SIL, se vidare avsnitt

7 beskattningsbara resultatet belšpande pœ handeln med derivatinstrument beršknas enligt kapitalreglerna i SIL. SŠrskilda skatteregler finns inte fšr derivatinstrument i de fall dessa ingœr i den yrkesmšssiga nšringsverksamheten. Beskattningsunderlaget baseras dšrfšr helt pœ fšretagens redovisning. De tvœ grundlšggande frœgorna som uppkommer Šr vad som bedšms vara yrkesmšssig handel med derivatinstrument, samt hur dessa skall behandlas i fšretagens redovisning. Uppfattningarna om vad som Šr god redovisningssed pœ omrœdet gœr isšr. Fšljden blir att olika fšretag kan redovisa liknande transaktioner pœ olika sštt utan att komma i konflikt med god redovisningssed. Detta i sin tur šppnar en mšjlighet fšr fšretag att bedriva en skatteplanering som betraktas som icke šnskvšrd frœn skattemyndighetens sida Syfte Syftet med detta arbete Šr att redogšra fšr beskattningen av aktiebolags handel med derivatinstrument i sškrings- och spekulationssyfte. Avsikten Šr sœledes att avgšra vad som Šr att betrakta som yrkesmšssig respektive icke yrkesmšssig verksamhet betršffande handel med derivatinstrument. Vidare redogšr vi fšr vad som bšr betraktas som god redovisningssed pœ omrœdet dœ detta Šr avgšrande fšr en inkomstberškning enligt bokfšringsmšssiga grunder. I den hšr delen har vi koncentrerat analysen pœ všrdering av derivatinstrument utestœende šver balansdagen. Dels eftersom omrœdet Šr av central betydelse fšr fšretagets redovisade resultat, och dels eftersom det mœste anses vara mycket osškert vad som Šr gšllande rštt pœ omrœdet. Vi beskriver Šven, mer šversiktligt, innebšrden av kapitalvinstreglerna i SIL, vilka tillšmpas vid beskattning av icke yrkesmšssig handel med derivatinstrument. 1.3 AvgrŠnsningar Beskattning av derivatinstrument Šr ett omfattande ršttsomrœde. En mšngd frœgestšllningar kan analyseras inom ramen fšr omrœdet. Var har valt att begršnsa framstšllningen till att endast behandla beskattningsfrœgor ršrande aktiebolags handel derivatinstrument i kapitalplacerings- och sškringssyfte. De aktiebolag som avses Šr de som redovisar sin verksamhet enligt RL. SŒledes beršrs regleringen i RKL och RFL endast dœ jšmfšrelser eller eventuella analog regeltolkning motiverar detta. Att vi endast behandlar derivatinstrument avsedda fšr spekulation och sškring innebšr att vissa typer av derivatinstrument faller utanfšr ramen fšr uppsatsen. SŒledes behandlas till exempel inte personaloptioner. Inte heller de aktieanknutna derivatinstrument vilka skulle kunna omfattas av 2 14 mom 2 st SIL (nšringsbetingade aktier eller aktieanknutna instrument) behandlas i arbetet. 3 JŠmfšr RSV rapport 1996:1, s 9. 2

8 1.4 Metod Eftersom vœrt arbete Šr av ršttsdogmatisk karaktšr har vi anvšnt oss av en traditionell juridisk metod. Detta innebšr att vi primšrt har studerat, systematiserat och analyserat relevanta ršttskšllor. SŒlunda har vi nšr vi har utrett innebšrden av reglerna i skatte- och redovisningslagstiftning primšrt utgœtt frœn lagtext med tillhšrande fšrarbeten. BetrŠffande diskussionen kring gršnsdragningen mellan yrkesmšssig och icke yrkesmšssig verksamhet har vi, eftersom frœgan inte regleras i lag, utgœtt frœn RegeringsrŠttens avgšranden pœ omrœdet. Vi har Šven i ett fœtal fall tagit med domar frœn underinstanserna nšr vi har ansett fallet relevant fšr arbetet. Det bšr dock pœpekas att underršttsdomarna inte har nœgot prejudikatvšrde. Givetvis har vi Šven pœ andra omrœden Šn gršnsdragningsfrœgan anvšnt oss av domstolspraxis fšr att finna svar pœ vœra frœgor. Naturligtvis har vi under arbetets gœng Šven gœtt igenom skatteršttslig och redovisningsorienterad litteratur och artiklar. Ett speciellt problem vid tolkning av redovisningslagstiftningen fšrtjšnar att omnšmnas. RL Šr baserad pœ EG-rŠttsliga kšllor. Fšljden av detta torde vara att de fšrarbetsuttalanden som gjorts av den svenska lagstiftaren infšr implementeringen inte kan anses všga lika tungt som dylika uttalanden till en lag med nationellt ursprung. Vi anser med beaktande av detta att det torde vara Šn viktigare att se till lagens sjšlva ordalydelse, samt de syften varmed de EG-rŠttsliga bestšmmelserna antagits. Vi har dock inte avstœtt frœn att anvšnda oss av fšrarbetena dœ dessa visar att Šven lagstiftaren i stor utstršckning har tagit hšnsyn till EG-rŠttens fšretršde framfšr nationell rštt. I avsnitt 1.5 nedan redogšr vi fšr vissa Šndringar i lagstiftningen i och med infšrandet av inkomstskattelagen. Detta fšr att uppsatsen inte skall upplevas som inaktuell inom en alltfšr kort tidsrymd. ven om dessa Šndringar endast i mycket begršnsad omfattning Šr av materiell karaktšr sœ har vi valt att behandla Šmnet utifrœn den nu gšllande lagstiftningen. Detta gšr vi fršmst av praktiska skšl. Eftersom all praxis och litteratur pœ omrœdet innehœller hšnvisningar till den nu gšllande regleringen skulle ett arbete med utgœngspunkt i inkomstskattelagen kršva en betydande mšngd hšnvisningar frœn dess bestšmmelser till de nu gšllande. Vi Šr av Œsikten att framstšllningen pœ detta sštt skulle onšdigt betungas av mšngden korsreferenser. 1.5 Inkomstskattelagen En ny inkomstskattelag (1999:1229) tršder i kraft den 1 januari 2000 och tillšmpas fšrsta gœngen vid 2002 Œrs taxering. Inkomstskattelagen ersštter KL och SIL samt ett antal andra skattelagar. MŒlet fšr arbetet med inkomstskattelagen har varit att samordna den omfattande skattelagstiftningen fšr att denna skall bli mer šverskœdlig samt sprœkligt moderniserad. Den nya lagen Šr fršmst en redaktionell uppdatering av skattelagstiftningen och innehœller dšrfšr fœ materiella Šndringar. 4 Eftersom inkomstskattelagen inte Šnnu Šr tillšmplig har vi valt att i uppsatsen lšmna hšnvisningar till KL och SIL. Fšr att uppsatsen inte skall belastas med ett alltfšr kort bšst fšre datum avser vi dock att i detta avsnitt redogšra fšr de Šndringar i inkomstskattelagen som Šr relevanta fšr det hšr 4 Prop. 1999/00:2 Del 1, s 1. 3

9 arbetet. De fšršndringar som Šr av mer specifik karaktšr och ger upphov till nya frœgestšllningar redovisas dšrefter lšpande i framstšllningen YrkesmŠssig avyttring I 3 1 mom SIL definieras realisationsvinst som vinst vid icke yrkesmšssig avyttring av tillgœngar och Œtagande enligt avtal om optioner och terminer samt andra dšrmed jšmfšrliga fšrpliktelser. 5 Samma formulering stœr att finna i 2 1 mom 6 st SIL i vilket stadgas att sœdan realisationsvinst Šven fšr fšretag skall beršknas enligt kapitalreglerna i SIL. I inkomstskattelagens motsvarande stadganden 6 saknas uttrycket icke yrkesmšssig. Uttrycket har tagits bort eftersom ÓÉ det framgœr av den allmšnna avgršnsningen gentemot inkomstslaget nšringsverksamhet att yrkesmšssiga avyttringar inte ršknas till inkomstslaget kapital.ó 7 HŠr har sœledes ingen materiell Šndring varit avsedd. GrŠnsdragningsproblematiken har fšljaktligen inte ŒtgŠrdats i den nya regleringen. Den regeringsršttspraxis som utvecklats pœ omrœdet analyseras nšrmare nedan i kapitel 3. Denna mœste Šven efter inkomstskattelagens ikrafttršdandet anses som relevant dœ frœgan Šr om vinster och fšrluster vid handel med derivatinstrument skall beskattas enligt bokfšringsmšssiga grunder eller enligt reglerna fšr kapitalbeskattning. 8 Se dock diskussionen kring 25 kap 4 inkomstskattlagen, nedan i avsnitt Finansiella instrument fšrsvinner I litteratur och artiklar behandlas derivatinstrument tillsammans med avistainstrument under beteckningen finansiella instrument. Begreppet anvšnds som ett samlingsnamn fšr instrument med olika egenskaper som handlas pœ finansmarknaderna. Wahlstršm hšvdar att begreppet finansiella instrument sšllan fœr nœgon definition i litteraturen. 9 En orsak till detta kan vara att det pœ marknaden stšndigt skapas nya varianter pœ instrument och att uttrycket anvšnds som ett samlande begrepp fšr alla dessa befintliga och i framtiden skapade instrument. I fšrevarande arbete anvšnds uttrycket finansiella instrument tšmligen frekvent. Detta beror pœ att uttrycket dels stœr att Œterfinna i behandlade lagar och rekommendationer samt praxis och i den refererade litteraturen. De nuvarande svenska skattereglerna saknar en definition av vad som omfattas av uttrycket finansiellt instrument. Detta hindrar emellertid inte att uttrycket anvšnds pœ ett flertal stšllen i regelkomplexet i vilket uttrycket infšrdes genom skattereformen Avsikten med att infšra begreppet verkar ha varit att hitta en samlingsbeteckning fšr samtliga befintliga och i framtiden skapade všrdepapper och hybrider pœ všrdepappersmarkanden. 10 Begreppet Šr hšmtat frœn den av všrdepapperskommittžn anvšnda terminologien i betšnkandet VŠrdepappersmarknaden i framtiden 5 Det Šr alltsœ denna gršnsdragning mellan yrkesmšssig och icke yrkesmšssig avyttring vi behandlar nšrmare i kapitel 3. 6 Inkomstskattelagen 41 kap 2 definierar kapitalvinst och kapitalfšrlust i inkomstslaget kapital. Stadgandet motsvaras av 3 1 mom SIL. I inkomstskattelagen 25 kap 3 och 4 bestšms vad som kategoriseras som kapitalvinst och kapitalfšrlust i nšringsverksamhet. BestŠmmelserna motsvaras av 2 1 mom 6 st SIL. 7 Prop. 1999/00:2 Del 2, (Specmot till 41:2) 8 JŠmfšr prop. 1999/00:2 Del 2 s 327, dšr regeringens hšnvisar till R 1997 ref 5 (analyseras nedan i kapitel 3). 9 Wahlstršm, Gunnar, Nya fšrutsšttningar fšr regleringen av extern redovisning, 2000, s Rutberg, Anne, Rutberg, Johan och Molander, Lars, Beskattning av všrdepapper, andra upplagan, 1997, s 37 f. 4

10 (SOU 1989:72). 11 KommittŽns arbete resulterade i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. En definition av uttrycket Œterfinns i 1 kap 1. Enligt definitionen menas med finansiella instrument: fondpapper och andra ršttigheter eller fšrpliktelser avsedda fšr handel pœ všrdepappersmarknaden. Med fondpapper avses enligt samma stadgande: aktie och obligation samt andra delšgarerštter eller fordringsrštter som Šr utgivna fšr allmšn omsšttning. I SkattelagskommittŽns huvudbetšnkande uppmšrksammas dock att den skatteršttsliga definitionen av vad som omfattas av begreppet mœste vara bredare Šn definitionen i lagen om handel med finansiella instrument. 12 Som exempel pœ detta anges aktier i fœmansfšretag, vilka oftast inte Šr avsedda fšr handel pœ všrdepappersmarknaden, men som trots detta omfattas av begreppet finansiella instrument i 27 2 mom SIL. 13 ven PŒhlsson anser att definitionen i lagen om handel med finansiella instrument inte utan reflektion kan lšggas till grund fšr en skatteršttslig begreppsbestšmning. 14 PŒhlssons argumentation utgœr frœn konstaterandet att en skatteršttslig definition saknas och att detta leder till tillšmpningsproblem avseende regleringen i SIL. I RSV rapport 1996:1 konstateras att uttrycket i Sverige och internationellt anvšnds som ett sammanfattande begrepp fšr alla typer av instrument som fšrekommer pœ všrdepappersmarknaden. Allt frœn noterade fondpapper till skršddarsydda derivatinstrument. Vidare faststšlls att begreppet všrdepapper anvšnds i stort sett synonymt men att detta begrepp strikt sett Šr vidare och Šven omfattar till exempel checkar och všxlar, vilka alltsœ inte omfattas av begreppet finansiella instrument. 15 I den nya inkomstskattelagen fšrsvinner uttrycket finansiella instrument och ersštts istšllet av olika uttryck beroende pœ typen av instrument. 16 Med utgœngspunkt i den ovan diskuterade problematiken avseende definitionen och dess omfattning slœr regeringen fast att den skatteršttsliga definitionen inte kan fšlja den av všrdepapperskommittžn anvšnda. ÓI inkomstskattelagstiftningen mœste avgršnsningarna i stšllet gšras efter tillgœngens karaktšr, inte efter om den i det enskilda fallet Šr avsedd fšr handel pœ všrdepappersmarknaden.ó 17 Regeringen anfšr vidare att oavsett vilken funktion uttrycket har i den nuvarande skattelagstiftningen sœ Šr innebšrden inte identisk med den i lagen om handel med finansiella instrument och det Šr dšrfšr bšst att inte anvšnda uttrycket i inkomstskattelagen. 18 I fšreliggande arbete Šr innebšrden av uttrycket finansiella instrument av materiell betydelse endast nšr vi behandlar frœgan om beskattning av optioner och terminer vid icke yrkesmšssig handel med dessa derivatinstrument. FrŒgan kommer dšrmed att behandlas nšrmare i kapitel 5, i vilket vi Šven kommer att ta upp innebšrden av den nya inkomstskattelagens regler i relevanta delar LagertillgŒngar I fšrarbetena till inkomstskattelagen noterar regeringen att viss inkonsekvens rœder i KL och SIL vid anvšndningen av begreppen omsšttningstillgœng, lager och lagertillgœng. Vidare anfšrs att den 11 Prop. 1989/1990:110, s SOU 1997:2 Del 1, s Jmf Prop 1999/2000:2 Del 1, s PŒhlsson, Robert, ÓBehšver det finansiella instrumentet stšmmasó, Skattenytt, nr , s RSV rapport 1996:1, s 20 f. 16 Prop. 1999/00:2 Del 1, s 508 ff. Uttrycket finansiella instrument ersštts med; delšgarrštter, fordringsrštter, všrdepapper eller tillgœngar. 17 Prop. 1999/2000:2 del 1, s Prop. 1999/00:2 del 1, s 512 f. 5

11 skatteršttsliga begreppsapparaten stšmmer illa šverens med den redovisningsršttsliga. 19 Uttrycket omsšttningstillgœngar frœngœs dšrfšr i inkomstskattelagen och endast lager och lagertillgœngar kommer att anvšndas. Ingen materiell fšršndring av regleringen Šr avsedd. Handelshšgskolan i Stockholm varnar dock i sitt remissvar fšr att Šndringen kan leda till materiella fšršndringar. 20 Vi har inte nšrmare analyserat begreppet, varken i den nuvarande lagstiftningen eller i den nya inkomstskattelagen dœ vœr analys av ršttslšget ger fšr handen att derivatinstrument varken omfattas av det skatteršttsliga begreppet lager eller det redovisningsršttsliga begreppet omsšttningstillgœngar Kapitalvinst och kapitalfšrlust Lagstiftaren har valt att frœngœ uttrycken realisationsvinst och realisationsfšrlust och istšllet ersatt dessa med kapitalvinst och kapitalfšrlust. 22 Som ett led i inarbetandet av dessa nya uttryck kommer vi att i denna uppsats uteslutande anvšnda oss av begreppen kapitalvinst och kapitalfšrlust. 1.6 Disposition FramstŠllningen inleds med en kortfattad beskrivning av derivatinstrumentens konstruktion och funktion i fšretagens verksamhet. I kapitel 3 redogšr vi, med utgœngspunkt i RegeringsrŠttens praxis, fšr gršnsdragningsproblemet avseende yrkesmšssig eller icke yrkesmšssig handel med derivatinstrument. I det dšrpœ fšljande kapitlet behandlas beskattning av den handel med derivatinstrument som bedšms vara yrkesmšssig. Tyngdpunkten i avsnittet utgšrs sœledes av en analys av redovisningslagstiftningen och den utfyllande normering som gœr under beteckningen god redovisningssed. I kapitel 5 beskriver vi innebšrden av de tillšmpliga kapitalreglerna i SIL. Uppsatsen avslutas med nœgra sammanfattande och framœtblickande reflektioner i kapitel Prop. 1999/00:2 Del 1, s Prop. 1999/00:2 Del 1, s Vid en analys av beskattningen av avistainstrument torde dock en noggrann genomgœng av den nya begreppsapparaten vara motiverad. 22 Prop. 1999/00:2 Del 1, s

12 2 Derivatinstrument, konstruktion och funktion I fšljande kapitel kommer vi att kortfattat beskriva derivatinstrument, samt i vilken utstršckning dessa anvšnds av svenska fšretag. Vi kommer vidare att visa pœ varfšr fšretagen anvšnder instrumenten och deras funktion i fšretagens strategier. 2.1 Avista- och derivatinstrument Finansiella instrument kan delas in i tvœ huvudgrupper, avistainstrument och derivatinstrument. Avistainstrument representerar viss egendom. Den andra gruppen, derivatinstrument, Šr till konstruktion och všrdering baserade pœ avistainstrument eller andra tillgœngar. Basen i det finansiella systemet utgšrs av avistamarknaden. Vid handel pœ avistamarknaden sker leverans av varan direkt i samband med kšpet. Avistainstrument Šr instrument som representerar en viss egendom. Exempel pœ avistainstrument Šr valutor, aktier, ršntebšrande papper och rœvarukontrakt. Ett derivatinstrument Šr ett avtal mellan tvœ parter dšr avtalets všrde bestšms av všrdet pœ en underliggande tillgœng som normalt Šr fšremœl fšr avistahandel. Derivatinstrument handlas som standardiserade eller skršddarsydda, sœ kallade over the counter (OTC). En derivataffšr kan avvecklas genom att den underliggande tillgœngen levereras till kšparen eller, vilket Šr det vanligaste, att det sker en betalning efter kontantavrškning mellan parterna baserad pœ instrumentets všrde. Ett tredje sštt att avveckla en derivataffšr pœ Šr kvittning eller nettning vilket i praktiken innebšr att ett nytt kontrakt med en motstœende position ingœs Optioner I 24 4 mom 3 st SIL definieras en option som ett finansiellt instrument som ger innehavaren rštt att kšpa eller sšlja aktier, obligationer eller anan egendom till ett visst pris eller en rštt att erhœlla betalning, vars storlek beror pœ všrdet av egendomen, aktieindex eller liknande. I lagen (1992:543) om bšrs- och clearingverksamhet stadgas att ett optionsavtal ger innehavaren rštten, men inte skyldigheten, att kšpa eller sšlja en viss tillgœng till ett fšrutbestšmt pris (lšsenpriset) inom en viss tidsperiod (lšptiden). Kšparen av ett optionsavtal betalar en premie fšr den tid han har pœ sig att bestšmma sig fšr om han vill utnyttja optionen eller inte. UtstŠllaren av en option Šr skyldig att kšpa eller sšlja den underliggande tillgœngen pœ innehavarens begšran. Det finns tvœ olika typer av optioner; kšpoptioner och sšljoptioner. En kšpoption ger innehavaren rštten att kšpa en viss mšngd av en viss bestšmd tillgœng till ett fšrutbestšmt pris. En sšljoption ger innehavaren rštten att sšlja en viss mšngd av en bestšmd tillgœng till ett fšrutbestšmt pris. Som exempel pœ kšp- och sšljoptioner kan nšmnas valuta-, ršnte-, aktie- och indexoptioner. 23 NŠr marknadspriset pœ den underliggande tillgœngen stiger gœr všrdet pœ kšpoptionen upp och všrdet pœ sšljoptionen gœr ner. OmvŠnt minskar kšpoptionens všrde om marknadsvšrdet pœ tillgœngen gœr ner, medan všrdet pœ en sšljoption stiger. 23 KPMG Bohlins, Finanshandboken, 1996, s 257 och

13 Ytterligare en uppdelning kan gšras mellan europeiska och amerikanska optioner. En europeisk option kan endast lšsas in pœ den i fšrvšg bestšmda lšsendagen. En amerikansk option kan lšsas in vilken dag som helst under lšptiden. I Sverige Šr aktieoptioner av amerikansk typ, medan valutaoptioner, ršnteoptioner och aktieindexoptioner Šr europeiska optioner. 24 Ett optionsavtal kan avslutas pœ olika sštt. Avslutning genom lšsen betyder att leverans av och betalning fšr den underliggande egendomen sker. Fšrfall innebšr att innehavaren všljer att inte utnyttja sin optionsrštt. Den enda transaktionen som sker Šr sœledes betalning av premien vid optionsavtalets ingœende. Vid kvittning Œterkšps optionen, alternativt ingœs nytt optionsavtal med motsatt innehœll, vilket kallas nettning. Slutligen kan en optionsaffšr avslutas genom sœ kallad stšngning, vilket innebšr att parterna gšr en kontantreglering dšr den ena parten betalar vad han skulle ha fšrlorat vid en tšnkt leverans. 25 Orsaken till vilken typ av option ett fšretag všljer kan illustreras enligt fšljande: UtfŠrdare Innehavare Tro att kursen Tro att kursen stiger (1) sjunker (3) Tro om ofšršndrad eller K POPTION INGEN AFF R sjunkande kurs (2) Tro om ofšršndrad eller INGEN AFF R S LJOPTION stigande kurs (4) (1) Kšparen av en option tror att kursen kommer att stiga, det vill sšga att fšrvšrv av valuta, ršnta, aktie eller rœvara enligt optionen kan ske till ett pris under marknadsvšrdet. Marknadspriset minus premien fšr optionen mœste šverstigas fšr att vinst skall erhœllas. (2) UtfŠrdaren av kšpoptionen tror att kursen ligger kvar eller sjunker (3) Kšparen av en sšljoption tror att kursen kommer att sjunka. Fšr att vinst skall erhœllas mœste marknadsvšrdet plus premien understiga lšsenpriset. (4) UtfŠrdaren av sšljoptionen tror att kursen kommer att ligga kvar eller stiga. KŠlla: Ernst & Youngs skriftserie 35/96, Abovo Consulting AB, Finansiella Instrument 1997, s 133 Det intressanta med optionsavtalet Šr sœledes den valmšjlighet som tillkommer innehavaren. Denne stœr endast risken att fšrlora det belopp som betalats i premie samtidigt som han kan tillgodogšra sig en fšr honom positiv všrdeutveckling pœ den underliggande tillgœngen som avgšr 24 OM Institutet, LŠr dig mer om optioner, tredje upplagan, 1994, s KPMG Bohlins, s 92 f. 8

14 optionsvšrdet. UtfŠrdaren stœr risken att všrdeutvecklingen ršr sig i en fšr honom ofšrdelaktig riktning, samtidigt som dennes vinst Šr begršnsad till erhœllen premie Terminer I 24 4 mom 4 st SIL definieras en termin som ett ÓÉ finansiellt instrument i form av ett avtal om kšp av aktier, obligationer eller annan egendom vid en viss framtida tidpunkt och till ett bestšmt pris eller en rštt att erhœlla betalning, vars storlek beror pœ všrdet pœ egendomen, aktieindex eller liknande.ó En snarlik definition Œterfinns i lagen om bšrs- och clearingverksamhet. Ett terminsavtal innebšr sœledes ett Œtagande om att sšlja eller kšpa en bestšmd mšngd av en vara till ett i fšrvšg avtalat pris vid en bestšmd tidpunkt i framtiden. Terminsavtalet innebšr, till skillnad frœn ett optionsavtal, i princip en skyldighet fšr bœde kšpare och sšljare att fullgšra sina Œtaganden enlig avtalet. Detta innebšr emellertid inte att avtalet alltid avslutas med leverans. Leverans av den underliggande tillgœngen sker endast om detta pœfordras av endera part. Terminsavtalen kan delas upp i tvœ typer, forward- och futureavtal. Ett forwardavtal kan var standardiserat eller individuellt utformat medan ett futureavtal alltid Šr standardiserat. Den underliggande tillgœngen kan exempelvis vara valutor, ršntor, aktier, rœvaror eller ett annat finansiellt instrument. 26 Ett terminsavtal kan avslutas pœ olika sštt. Om terminsavtalet avslutas med lšsen innebšr det att avtalet fullfšljs och den underliggande tillgœngen byter Šgare. Det vanligaste Šr dock stšngning, vilket liksom i optionsfallet innebšr att parterna gšr en kontantreglering dšr den ena parten betalar vad han skulle ha fšrlorat vid en tšnkt leverans. Slutligen kan ett terminsavtal avslutas genom sœ kallad nettning, vilket innebšr att ett nytt avtal ingœs med motsatt position. PŒ det hšr sšttet permanentas risken och vinster och fšrluster lœses. 27 Ett terminsavtal kan inte kvittas som ett optionsavtal, men samma resultat uppnœs med avslut genom nettning Swapavtal Den svenska lagstiftningen innehœller ingen definition av begreppet swap. En swap Šr ett avtal mellan tvœ parter om att byta lœnevillkor eller betalningsstršmmar med varandra under en viss tid. Ett exempel pœ swapavtal utgšrs av ett byte av ršntor, fast ršnta byts mot ršrlig ršnta. En sœdan swap kan bidra till att minska ett fšretags upplœningskostnad, att fšršndra ett fšretags ršnteexponering och/eller att gardera/fšršndra en mismatch-situation dšr monetšra tillgœngar och skulder har olika ršntebindningar. 29 Ett annat exempel pœ swapavtal Šr byte av valutor. Olika lœntagares lœnekostnader skiljer sig Œt frœn marknad till marknad pœ grund av skilda všrderingar av kreditrisker och ett antal andra faktorer. Det hšr kan utnyttjas av lœntagare genom att lœna pœ den valutamarknad dšr de bšsta villkoren erhœlls och via ett swapavtal fœr fšretaget en skuld i den šnskade valutan till en totalt lšgre lœnekostnad Šn vad en upplœning direkt skulle ge. 30 Ett valutaswapavtal innebšr sœledes att tvœ lœntagare byter lœn i olika valutor med varandra. 26 Afrell, Lars, Klahr, HŒkan, Samuelsson, Per, LŠrobok i kapitalmarknadsrštt, andra upplagan, 1996, s KPMG Bohlins, s 88ff. 28 Afrell, m fl, s Decovny, Sherree, Swaps, second edition, 1998, s 23 och Berggren, Hans, ÒNya finansiella instrument - normer och aktšreró, Juridisk tidskrift, nr /97, s 562 f. 30 KPMG Bohlins, s 140f. 9

15 Ett swapavtal Šr ett OTC-kontrakt och Šr dšrmed ett icke-standardiserat avtal, men avtalen har flera drag av standardisering. 31 PŒ affšrsdagen bestšms kapitalbeloppet till avistakursen, amorteringar, ršnta och slutbetalning vid lšptidens slut. Kapitalbeloppet Šr en funktion av ršntedifferensen mellan de tvœ parternas skulder. 32 Vid avtalets ingœende eller vid en bestšmd utvšxlingsdag skall kapitalbeloppen bytas mot varandra, utbytet kan vara verkligt eller fiktivt. Syftet med utvšxlingen Šr att bestšmma storleken pœ kapitalbeloppet i respektive lœneavtal fšr att under avtalets gœng ha ett underlag fšr de lšpande ršntebetalningarna och fšr att vid avtalets slut kunna utvšxla kapitalbelopp. Under avtalets lšptid sker utvšxlingar av ršntebetalningar vid bestšmda tidpunkter. RŠntebetalningarna Šr baserade pœ de ršntesatser som faststšllts vid avtalets ingœende. PŒ avtalets slutdag sker en Œterbetalning av de kapitalbelopp som faststšllts i avtalet Derivatinstrumentens funktion i verksamheten I litteraturen identifieras tre švergripande strategier i vilka handel med derivatinstrument ingœr som huvudkomponent. Spekulation innebšr att ett fšretag utnyttjar den direkta všrdefšršndringen i syfte att nœ hšg avkastning. Risken ligger i att marknadsutvecklingen inte fšljer den bana fšretaget fšrutspœtt vid sitt positionstagande. Syftet Šr att gšra všrdestegringsvinster och dšrmed ocksœ pœverka resultatet positivt. 34 Arbitrage innebšr att ett fšretag tar hem vinster genom att ta riskfria positioner pœ marknaden. Fšretaget utnyttjar de imperfektioner i som kan uppstœ vid prissšttningen av finansiella instrument. DŒ marknaden i dag Šr datoriserad sker handeln med hšg hastighet varfšr felprissšttningar endast existerar under en kort tid. Arbitrage Šr sœledes tšmligen ovanligt och torde fšrekomma mycket sšllan i ickefinansiella fšretag. SŠkring, eller sœ kallad hedging 35, innebšr att ett fšretag eliminerar eller minskar riskerna med fšršndringar i marknadsvšrden pœ till exempel valutor, ršntor, aktier och rœvaror. Syftet med sškring Šr med andra ord att skydda sig mot potentiella fšrluster. En placerare som kšper obligationer kan till exempel genom olika sškringstekniker begršnsa eller eliminera de fšrluster det innebšr om ršntan stiger med en procent. Riksbanken anger att den vanligast fšrekommande anvšndningsformen Šr sškring, 67% av den totala marknaden, fšljt av spekulation, 26 % medan fšretagen endast i undantagsfall, 7 %, fšrsšker utnyttja tillfšlliga felprissšttningar (arbitrage). 36 Per AlkebŠck och Niclas Hagelin genomfšrde under 1996 en undersškning avseende icke finansiella fšretags handel med derivatinstrument. 37 Undersškningen visade att 52 % av 31 KPMG Bohlins, s Ernst & Young, Finansiella instrument 1997, 1997, s 131, avsnittet fšrfattat av Peyron, Anna. 33 KPMG Bohlins, s JŠmfšr Afrell, m fl, s 102 ff. 35 Vi všljer att i den utstršckning det Šr mšjligt anvšnda det svenska sprœket. Vi kommer sœledes att fortsšttningsvis anvšnda termen sškring fšr hedging samt sškringsredovisning fšr hedge accounting. 36 RSV rapport 1996:1, s

16 respondenterna anvšnde sig av derivatinstrument i sin verksamhet. ven AlkebŠcks och Hagelins undersškning visar att derivatinstrument primšrt handlas i syfte att sškra fšretagens verksamhet. Framfšrallt sškrade fšretagen risker pœ grund av valutaexponering. De vanligaste sškringsinstrumenten var fšr stšrre fšretag OTC-terminer, fšr medelstora och mindre fšretag Šr det standardiserade terminer och swapavtal som Šr vanligast. 38 Undersškningen visar vidare att spekulation respektive arbitrage Šr sšllsynta och nšr dessa strategier fšrekommer Šr det fšretršdelsevis i stšrre fšretag. I Sverige Šr det fršmst de stšrre icke-finansiella fšretagen som handlar derivatinstrument i syfte att sškra sin verksamhet. Detta beror bland annat pœ att det anses vara hšga fasta kostnader som Šr fšrknippade med handeln. Ytterligare en faktor som spelar in Šr att den svenska derivatmarknaden Šr relativt ung. De svenska fšretagen besitter inte lika stor kunskap och erfarenhet pœ omrœdet som till exempel de amerikanska bolagen. 39 Den kunskap som finns pœ de svenska fšretagen har fœngats upp av de stšrre fšretagen. Detta kan Šven ses som en barrišr fšr de medelstora och mindre fšretagen. 2.3 Risker och sškring Ett fšretags verksamhet utsštts fšr risker. En bakomliggande orsak till att marknaden fšr derivatinstrument har utvecklats i det nšrmaste explosionsartat torde vara att derivatinstrumenten ger fšretagen mšjligheter att helt eller delvis eliminera dessa risker. 40 Orsaken till att fšretag vidtar sškringsœtgšrder Šr att detta medfšr fšrutsebarhet samt att negativa všrdefšršndringar inte kommer att pœverka resultatet. SŠkringstransaktioner kan dock medfšra att fšretaget gœr miste om positiva všrdefšršndringar. Fšr att Šven kunna tillgodogšra sig positiva všrdefšršndringar anvšnds optioner, vilka ger fšretaget mšjligheten att minska eller eliminera effekterna av negativa všrdefšršndringar samtidigt som optionen inte utnyttjas i fall av positiva všrdefšršndringar. Riskerna delas in i tvœ huvudgrupper, placeringsrisker och operativa risker. 41 Med operativa risker avses risker i ett fšretag orsakade av bristande intern kontroll och bestœr till stšrsta delen av risk fšr stšrning i administrativa rutiner. Placeringsrisker uppkommer i samband med fšretagens externa transaktioner. Det Šr inom detta omrœde ett fšretag kan anvšnda sig av derivatinstrument fšr att reducera risktagandet. Placeringsriskerna kan delas in i kredit- och motpartsrisk, likviditetsrisk samt marknadsrisk. Kredit- och motpartsrisk utgšrs av risken fšr att en affšrspart, helt eller delvis, inte fullgšr sina fšrpliktelser, vilket medfšr att fšretaget kan komma att lida en fšrlust. Likviditetsrisken bestœr i att ett finansiellt instrument inte kan sšljas eller kšpas till ett kšnt pris. Begreppet likviditetsrisk innefattar Šven risken fšr att fšretaget inte kan tillgodose sitt upplœningsbehov och dšrmed stœr det infšr en likviditetsbrist. 37 Hagelin, Niclas, Financial markets, firms and derivatives, 2000, s 89 ff. Undersškningen omfattade 213 bšrsnoterade svenska fšretag av varierande storlek, av dessa svarade Hagelin, s 95 ff. Med stšrre fšretag avses fšretag som har ett beršknat marknadsvšrde šverstigande 250 miljoner USS, medelstora fšretag: USS miljoner och mindre fšretag: under 50 miljoner USS. RŠknat pœ všxelkursen mellan svenska kronor och US dollar per den 31 december AlkebŠck och Hagelin konstaterar att den amerikanska derivatmarknaden utvecklats under en lšngre tid vilket medfšr att de amerikanska aktšrerna besitter stšrre kunskaper. 40 DŒ derivatinstrument ofta anvšnds fšr att ška eller minska riskerna i till exempel en placeringsportfšlj kallas dessa ofta riskhanteringsinstrument. RSV rapport 1996:1, s KPMG Bohlins, s 21 ff. JŠmfšr Šven Afrell, m fl, s 102 ff. 11

17 Med marknadsrisk avses risken fšr att marknadsvšrdet pœ tillgœngar och fšršndras šver tiden. Risken bestœr framfšrallt av fluktuationer i valutakurser, ršntelšgen, aktiekurser och rœvarupriser. Det Šr mot marknadsrisker ett fšretag kan skydda sig med hjšlp av derivatinstrument. Ett omrœde dšr derivatinstrumenten fœr en allt stšrre betydelse Šr valutamarknaden. Den škade internationaliseringen stšller krav pœ fšretagens hantering av valutor eftersom valutor har stor resultatpœverkande effekt. Som exempel pœ det hšr kan anges att Volvokoncernens valutakursvinst under 1999 uppgick till 372 Mkr. 42 En valutarisk (valutaexponering) fšreligger nšr en tillgœng, skuld, fšrvšntade framtida vinster eller kassaflšden pœverkas av fšršndrade všxelkurser. Valutarisker kan i sin tur delas in i omrškningsrisker, transaktionsrisker och ekonomiska risker. 43 OmrŠkningsrisker uppstœr nšr utlšndska dotterbolag ršknas in i koncernen. Fšr att skydda sig mot omrškningsrisker kan bolaget till exempel ta upp ett lœn i det utlšndska eller svenska moderbolaget i den lokala valutan som tšcker nettoinvesteringen. KoncernmŠssigt blir eget kapitel noll och en omrškningsfšrlust kommer att utjšmnas av en kursvinst pœ noll. Ett alternativ Šr att skapa en skuld i den utlšndska valutan med hjšlp av valutaterminer eller valutaswapar. Fšr fšretaget fœr detta samma effekt som ett lœn. 44 Fšr att skydda sig mot resultatpœverkande kursšndringar vid transaktioner i utlšndsk valuta, sœ kallad transaktionsrisk, kan fšretaget všlja en speciell faktureringsvaluta. Som alternativ kan fšretaget med hjšlp av valutaterminer, valutaoptioner samt valutaswapar uppnœ ett fullgott skydd mot eventuella fšršndringar. Ekonomisk risk avser kursfšršndringar som inte Šr hšnfšrliga till nšrliggande transaktioner och sœledes Šr mer eller mindre osškra. Den ekonomiska risken Šr sœledes av samma karaktšr som transaktionsrisken med den skillnaden att tidpunkt och storlek pœ valutaflšdena inte Šr kšnda av fšretaget. 45 Med ršnterisk avses att fšršndringar i ršntelšget pœverkar ett fšretags upplœnade kapital. Vanliga ŒtgŠrder fšr att skydda fšretaget frœn ršntefšršndringar Šr att ingœ avtal om ršnteoptioner, ršnteterminer eller ršnteswapar. RSV har en nœgot snšvare definition av vad som Œsyftas med begreppet ršnterisk. Enligt RSV menas med ršnterisk hur en fšršndring i ršntelšget omedelbart pœverkar priset (kursen) pœ en finansiell tillgœng. RŠnteriskens storlek pœverkas av olika faktorer. Bland annat Šr det den ŒterstŒende lšptiden, kupongstorleken, antalet kuponger samt rœdande ršntenivœ som styr ršnterisken. 46 OcksŒ hšr torde sškringsœtgšrder kunna vidtas med hjšlp av derivatinstrument. Utšver de ovan nšmnda riskerna kan nšmnas prisrisk vilken har stšrst betydelse pœ rœvarumarknaden. Risken syftar pœ prisfšršndringar i underliggande tillgœngar. HŠr kan derivatinstrument anvšndas av fšretagen fšr att garantera visst pris pœ viss kvantitet vid en given tidpunkt. Det kan noteras att det Šr pœ rœvarumarknaden derivatinstrumenten har sitt ursprung. Slutligen vill vi pœpeka att olika risker kan pœverka varandra. Exempelvis pœverkas prisrisken givetvis av svšngningar i ršntan, och sœ vidare. 42 Volvos Œrsredovisning, 1999, s Winstone, David, Financial Derivatives, 1995, s RSV rapport 1996:1, s RSV rapport 1996:1, s RSV rapport 1996:1, s

18 3 YrkesmŠssig handel med finansiella instrument Skattelagstiftningen innehœller ingen definition fšr vad som anses utgšra yrkesmšssig handel med finansiella instrument. FrŒgan diskuterades i huvudbetšnkandet Beskattning av fšretag (SOU 1977:86). HŠr konstaterades att avgšrande faktorer vid bedšmningen avseende yrkesmšssig všrdepappershandel torde vara omsšttningens storlek, omsšttningshastigheten och antalet transaktioner per tidsenhet. 47 FrŒgan har emellertid varit fšremœl fšr domstolarnas bedšmning i ett antal ršttsfall. Fšr att kunna gšra en mer precis bedšmning i gršnsdragningsfrœgan analyserar vi i detta kapitel den domstolspraxis som utvecklats pœ omrœdet RŠttsfallsreferat I R 1986 ref 53 bedrev ett aktiebolag i tršvarubranschen aktiehandel fšr att fœ in kapital till verksamheten. Handeln hade bedrivits frœn fšrsta verksamhetsœret och var inriktad pœ kortsiktiga affšrer. Under bolagets fšrsta verksamhetsœr, 1981/1982, omsatte handeln kronor. Trots den kortsiktiga handeln hade aktierna under de tvœ fšrsta verksamhetsœren redovisats som anlšggningstillgœngar. Det tredje verksamhetsœret omsatte bolagets aktiehandel nšrmare 17 miljoner kronor och antalet poster hade under perioden škat frœn 6 till 36. VŠrt att notera Šr att aktiehandeln under det fšrsta Œret utgjorde cirka 1 procent och under det tredje cirka 25 procent av bolagets totala omsšttning. I balansrškningen hade posternas bokfšrda všrde under motsvarande period škat frœn kronor till drygt 10,5 miljoner kronor. Bolaget menade att handeln pœ grund av dess omfattning skulle anses som yrkesmšssig och som sœdan beskattas enligt reglerna fšr ršrelse (motsvaras idag av nšringsverksamhet). Taxeringsintendenten uppmšrksammade att bolagets handel med aktier skedde helt fšr egen rškning och att det ršrde sig om spekulation. ven om handelns omfattning var stor kunde denna inte anses vara yrkesmšssigt bedriven dœ den endast utgjorde kapitalfšrvaltning och bolagets egentliga verksamhet bedrevs i tršvarubranschen. Riksskatteverkets nšmnd fšr ršttsšrenden var av samma uppfattning. DŒ aktiehandeln endast utšvades fšr egen rškning och med syftet att fœ in kapital till tršvaruršrelsen kunde handeln inte betraktas som yrkesmšssig. RegeringsrŠtten ansœg dšremot att handeln, Šven om den bedrevs fšr att skaffa kapital till tršvaruverksamheten, skulle betraktas som yrkesmšssig. RegeringsrŠtten motiverade sitt utslag med att handeln var inriktad pœ kortsiktiga affšrer, den hade pœgœtt sedan bolagets fšrsta verksamhetsœr och den hade fœtt en betydande omfattning. R 1988 ref 45 (I) behandlade ett aktiebolag som i deklarationen redovisat sin aktiehandel i inkomstkšllan ršrelse. ven i detta ršttsfall gšllde huvudfrœgan fšljaktligen huruvida verksamheten skulle betraktas som yrkesmšssig eller ej. Under rškenskapsœret uppgick transaktionerna till cirka 150 stycken och omsšttningen till drygt 21 miljoner kronor. 47 SOU 1977:86, s 20 f. 48 Vi har i uppsatsen valt att endast mer utfšrligt referera de mest centrala ršttsfallen. Fšr tidigare avgšranden med relevans fšr omrœdet se: R 1940 ref 35, handel med aktier. RegeringsrŠtten ansœg att denna pœ grund av omfattningen uppfyllde kravet pœ yrkesmšssighet. R 1969 Fi 1148, handel med všrdepapper. RiksskattenŠmnden sœg till omsšttningens storlek och omsšttningshastigheten, yrkesmšssig handel ansœgs bedrivas. 13

19 Taxeringsintendenten menade att bolagets handel uteslutande eller sœ gott som uteslutande skedde fšr bolagets egen rškning och att verksamheten sœledes skulle betraktas som fšrvaltning av det egna kapitalet och inte som yrkesmšssig všrdepappershandel. LŠnsrŠtten sœg till den betydande omsšttningen och antalet affšrer. Med hšnvisning till tidigare praxis menade lšnsrštten att handeln skulle betraktas som yrkesmšssig och beskattas enligt reglerna fšr ršrelse. KammarrŠtten utvecklade resonemanget och konstaterade att handeln, utšver den betydande omsšttningen och det stora antalet transaktioner dessutom varit hastig och regelbunden. Verksamheten framstod dšrfšr inte som fšrvaltning av Šgarnas fšrmšgenhet utan som sjšlvstšndigt yrkesmšssigt bedriven všrdepappershandel. Beskattning skulle sœledes beršknas enligt reglerna fšr ršrelse. RegeringsrŠtten Šndrade inte kammarršttens dom. Inte heller i R 1988 not 270 fann RegeringsrŠtten nœgot skšl att Šndra kammarršttens dom. I mœlet fann domstolen att omsšttningen varit betydande och hastig samt varaktig sœvšl som regelbunden och sœledes var kraven fšr yrkesmšssigt bedriven všrdepappershandel uppfyllda. R 1988 ref 45 (II) gšllde Šven det ett aktiebolag som redovisat sin inkomst av všrdepappershandel (aktier) som inkomst av ršrelse. HŠr ršrde det sig emellertid om ett enmansbolag och taxeringsintendenten yrkade att bolaget skulle taxeras fšr icke yrkesmšssig avyttring av aktier. Bolaget hade under beskattningsœret kšpt och sœlt všrdepapper med en omsšttning av 13,6 miljoner kronor. Antalet transaktioner uppgick till 57 stycken och den utgœende balansen till 2,9 miljoner kronor. LŠnsrŠtten hšnvisade till R :4. Detta ršttsfall visade att aktiehandel bedriven fšr egen rškning utan ett fšr ŠndamŒlet tillskapat aktiebolag ansœgs som ett led i den egna fšrmšgenhetsfšrvaltningen och sœledes inte konstituerade yrkesmšssig handel med všrdepapper. LŠnsrŠtten menade att Šven om verksamheten bedrevs i ett fœmansfšretag sœ kunde detta ej fšranleda en annan bedšmning. Enmansaktiebolagets verksamhet skulle sœledes inte betraktas som yrkesmšssig handel med všrdepapper. KammarrŠtten tog dock ingen hšnsyn till att fallet ršrde ett enmansbolag. Handeln ansœgs som yrkesmšssig med motiveringen att omsšttningen varit betydande och hastig och att den dessutom varit regelbunden och varaktig. RegeringsrŠtten Šndrade inte kammarršttens dom, men regeringsrœdet Bjšrne utvecklade sin mening. Han anfšrde att praxis avseende yrkesmšssighet kršvde att verksamheten hade viss varaktighet och omfattning. Vidare mœste handeln bedrivas sjšlvstšndigt och med vinstsyfte. Avseende fysiska personer och handelsbolag uppstšlldes i R :4 dessutom kravet att verksamheten inte endast bedrevs fšr egen rškning. Verksamheten mœste i dessa fall riktas mot externa kunder fšr att betraktas som yrkesmšssig. Bjšrne hšvdade att detta krav inte utan vidare kunde anses gšlla fšr aktiebolag, oavsett om bolaget, som i fšrevarande fall, var ett enmansbolag. I sammanhanget bšr Šven R 1988 not 276 uppmšrksammas. OmstŠndigheterna i mœlet var snarlika med de som var fšr handen i R 1988 ref 45 (II) och Šven hšr avgjordes att antalet Šgare i bolaget saknade betydelse fšr gršnsdragningsfrœgan. I R 1997 not 104 var frœgan om en pensionsstiftelses innehav av všrdepapper skulle beskattas som anlšggnings- eller omsšttningstillgœngar. Avgšrande fšr den bedšmningen Šr huruvida 14

20 všrdepappersfšrvaltningen Šr att betrakta som yrkesmšssig eller ej. RegeringsrŠtten konstaterade, med hšnvisning till existerande praxis, att den begršnsade omfattningen av stiftelsens kšp och fšrsšljningar av všrdepapper inte kunde medfšra att innehavet betraktades som omsšttningstillgœngar. Verksamheten bedšmdes sœledes som inte yrkesmšssig. I domskšlen fšrs vidare en ingœende diskussion kring de speciella bestšmmelser som reglerar stiftelsens verksamhet och huruvida dessa i sig kan medfšra en annan bedšmning. RegeringsrŠtten fann inga skšl fšr detta och innehavet kom sœledes att beskattas som anlšggningstillgœngar enligt kapitalreglerna. RŠttsfallet behandlar inte ett aktiebolags handel med všrdepapper men mœste ŠndŒ anses relevant dœ bedšmningen avseende yrkesmšssigheten gšrs pœ samma grunder och med samma terminologi som de ovan behandlade ršttsfallen. Vidare mœste domstolens hšnvisning till tidigare praxis anses tyda pœ att domstolen i frœgan ansett bolagsformen som irrelevant i fšrhœllande till gršnsdragningsfrœgan. R 1997 ref 5 avsœg ett aktiebolag som fšrvaltade fastigheter. DŒ bolaget skulle omfšrhandla sina lœn fšrelœg en betydande ršnterisk. Eftersom bolaget ville eliminera risken fšr hšjda ršntekostnader tecknades ett ršnteterminskontrakt. Kontraktet innebar i korthet att bolaget skulle fœ lœna ett belopp till en i fšrvšg avtalad ršnta. LŒnet skulle emellertid inte fullfšljas, utan en kontantavrškning skulle ske varvid bostadsbolaget skulle gšra en vinst om marknadsršntan pœ ettœriga lœn var hšgre Šn den avtalade ršntan vid likviddagen och en motsvarande fšrlust om marknadsršntan var lšgre denna dag. Syftet med terminskontraktet var sœledes att sškerstšlla verksamhetens ršntekostnader fšr den fšljande perioden. DŒ bolaget omfšrhandlade sina lœn hade ršntan stigit och bolaget gjorde fšljaktligen en vinst pœ ršnteterminen. Denna vinst avsœg bolaget att i deklarationen liksom i rškenskaperna matcha mot fšljande periods škade ršntekostnader. FrŒgan var alltsœ om en inkomstredovisning enligt bokfšringsmšssiga grunder eller enligt kapitalreglerna skulle ske. SkatterŠttsnŠmnden konstaterade att syftet med att ingœ terminskontraktet var att neutralisera de ršnterisker som var fšrenade med den upplœning som var betingad av fastighetsinnehavet. SŒledes kunde det inte ršra sig om en vid sidan av den normala verksamheten bedriven všrdepappershandel. Eftersom terminen fšrvšrvats som ett led i fastighetsfšrvaltningen skulle den behandlas som andra i verksamheten fšrvšrvade finansiella instrument och sœledes beskattas enligt kapitalreglerna. NŒgon matchning av intškterna mot de škade ršntekostnaderna fick alltsœ inte ske. Tre ledamšter var dock skiljaktiga och menade att 3 1 mom SIL innebar att endast finansiella instrument vilka inte kunde hšnfšras till nšringsverksamhet skulle kapitalvinstbeskattas. De skiljaktiga ledamšterna sœg till syftet med transaktionen och menade att det ršrde sig om en fšrsškringsliknande šverenskommelse som, dœ den tršffades inom ramen fšr normal affšrsverksamhet, inte skulle beskattas pœ annat sštt Šn de intškter som belšpte pœ denna. Man menade att kopplingen till verksamheten i sig konstituerade en handel som uppfyllde kraven pœ yrkesmšssighet. RegeringsrŠtten, som var enig, gjorde samma bedšmning som majoriteten i SkatterŠttsnŠmnden. Handeln med ršnteterminer skulle betraktas som ett naturligt led i fastighetsfšrvaltningen och inte som yrkesmšssigt bedriven všrdepappershandel. 15

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst

Läs mer

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning

Läs mer

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar

Läs mer

Lšnekostnader i fœmansfšretag

Lšnekostnader i fœmansfšretag HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen

Läs mer

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet

Läs mer

Auktioner pœ Internet

Auktioner pœ Internet Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark

Läs mer

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer

Läs mer

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals 1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson

Läs mer

Maj 2000. Sofia Kolmodin

Maj 2000. Sofia Kolmodin Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla

Läs mer

F RMEDLARANSVAR INTERNET

F RMEDLARANSVAR INTERNET Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor

Läs mer

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr

Läs mer

EgenmŠktighet med barn

EgenmŠktighet med barn Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:

Läs mer

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens

Läs mer

dess fšrhœllande till konkurrensrštten

dess fšrhœllande till konkurrensrštten Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget

Läs mer

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p. Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems

Läs mer

BESITTNINGSBEGREPPET

BESITTNINGSBEGREPPET Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund

Läs mer

Fšreningsstyrelsens ansvar

Fšreningsstyrelsens ansvar Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Inledning 5

Läs mer

Tillverkningshemligheter och

Tillverkningshemligheter och Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne

Läs mer

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................

Läs mer

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr

Läs mer

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet

Läs mer

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F

Läs mer

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Personuppgifter pœ Internet Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999 2 InnehŒllsfšrteckning Sammanfattning ÉÉÉÉ..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...4 Fšrfattningsfšrslag

Läs mer

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort

Läs mer

Betalningar med e-pengar

Betalningar med e-pengar JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor

Läs mer

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos

Läs mer

Alternativa vœrdformer

Alternativa vœrdformer Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare

Läs mer

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats

Läs mer

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9

Läs mer

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

Läs mer

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade

Läs mer

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare

Läs mer

Lšneadministration Handbok

Lšneadministration Handbok 2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok

Läs mer

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till

Läs mer

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3 Social rapport 2001 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande

Läs mer

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology

Läs mer

För ett offensivt miljöarbete i Halland

För ett offensivt miljöarbete i Halland i För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.

Läs mer

Social kompetens/všrdegrund

Social kompetens/všrdegrund Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund

Läs mer

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering TRITA-NA-D9811 CID-38, KTH, Stockholm, Sweden 1998 Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering Inger Boivie, Jan Gulliksen och Ann Lantz Inger Boivie, Enator AB och CID Jan Gulliksen,

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

Den nya bibliotekariens kompetens

Den nya bibliotekariens kompetens Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok 2001 Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT

Läs mer

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Liv & hälsa en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.

Läs mer

36 Säkringsredovisning

36 Säkringsredovisning Säkringsredovisning, Avsnitt 36 339 36 Säkringsredovisning 36.1 BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta trädde i kraft

Läs mer

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Tidigare publicerad i Svenskans beskrivning 22 (s.50-64) Lund University Press, 1997 1 Rubriken pœ mitt fšredrag Šr en anspelning pœ Bengt Lomans antologi med frœn

Läs mer

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 STORA PÅ KONTOR STÖRRE PÅ MÄNNISKOR 2000 i korthet Innehåll Sökregister flikens insida VD-kommentar 2 Årsredovisning 2000 översikt 6 Strategisk inriktning 8 Ägarförhållande

Läs mer

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten FOI-R--0467--SE Maj 2002 ISSN 1650-1942 Vetenskaplig rapport Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

Agenda 21 en exempelsamling

Agenda 21 en exempelsamling Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp. Beställningsadress

Läs mer

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Tidigare publicerad i SprŒkbruk, grammatik och sprœkfšršndring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994, (s.25-36) Institutionen fšr nordiska sprœk, Lunds

Läs mer

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA K O M P E N D I U M FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA 10 Teman och 30 Fall 16 Registerkort om förhållandena mellan Arbetsmarknadsparternas

Läs mer

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport SERFIN 2 Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt 1999-05-05, slutrapport BFR 960664-3 BFR 960569-8 BFR 960665-8 BFR 969663-7 Skade- och erfarenhetsuppfšljning

Läs mer

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen"

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 1 SWEBU Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen" Uno Engborg,

Läs mer

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling 1999:6 Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling Erfarenheter från första fasen av ett traineeprogram vid Arbetslivsinstitutet i Östersund Stig Vinberg Frants Staugård Ulrika Lindström

Läs mer

Varfšr ett profilprogram?

Varfšr ett profilprogram? Profilprogram Varfšr ett profilprogram? Det ska finnas en tydlig intern profil fšr den kommunala organisationen. Denna profil ingœr som en del i ÓStrategi fšr Melleruds kommunó. Melleruds kommuns profil

Läs mer

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN OM SV TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN Lars Olsson April 1999 Fšrord Denna rapport har tagits fram pœ uppdrag av projektet Teknisk Framsyn. Syftet med studien Šr att belysa svœrigheterna med

Läs mer

!""#$%&'("& *+#,-./(01213&'("& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)&

!#$%&'(& *+#,-./(01213&'(& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)& !! !""#$%&'("& )!!"#$%&&'(')* +!,'#-.'(')* +! /01-&$)0233* 4! 5-)0-33$6708#90(')90*:;3(.-?(:#:)(* @!,';(.-'$* @! A0:)':$* B! CD?3&:?* EF! G(9)':$&(8* EF! HD&:#:)(* EF! I($&:39&:#:)(*

Läs mer

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie 1998:11 El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie Kjell Hansson Mild 1 Göran Anneroth 2 Jan Bergdahl 3 Nils Eriksson 4 Jonas Höög 4 Eugene Lyskov 1,5 Inger Marqvardsen 6 Ole Marqvardsen

Läs mer

Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön

Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön 1998:13 Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön Birgit Pingel Hans Robertsson.. arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045 476 0 ISSN 0346 7821 http://www.niwl.se/ah/ah.htm a Arbetslivsinstitutet

Läs mer

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD TOTALF RSVARETS FORSKNINGSINSTITUT NBC-skydd 901 82 UmeŒ FOI-R--0405--SE Mars 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Ulf Danielsson VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD Utgivare Rapportnummer, ISRN

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

PROTOKOLL FR N SESAM R DSM TE

PROTOKOLL FR N SESAM R DSM TE SESAM Sida 1 (1) NŠrvaro- och sšndlista Intressent NŠrvarande Protokoll AerotechTelub Claes Wadsten, ordf. SESAM rœd Bofors AB Curt Merkell CelsiusTech Electronics AB Billy Johansson CelsiusTech System

Läs mer

38 Optioner och terminer

38 Optioner och terminer Optioner och terminer 677 38 Optioner och terminer 41 kap. 1 och 2 IL, 42 kap. 1 IL, 44 kap. 4 och 10-13, 15, 19-20, 30 och 31-32 IL, 48 kap 15 IL, prop. 1989/90:110 s. 439 449, 709 710, 712 713, 724,

Läs mer

Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati?

Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati? Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati? IMIT WP: 2000_112 Datum: 2000 Antal sidor: 21 Institute for Management of Innovation and Technology VIRTUELL KONTAKT OCH KUNSKAPSSPRIDNING -

Läs mer

27 Värdepapper m.m. i näringsverksamhet

27 Värdepapper m.m. i näringsverksamhet 427 27 Värdepapper m.m. i näringsverksamhet 13 kap. 1 8 IL, prop. 1999/2000:2, del 2, s. 159 f. 14 kap. 2 3, 8 9 och 16 IL, prop. 1999/2000:2, del 2, s. 175 f., 182f. och 186 15 kap. 1, prop. 1999/2000:2,

Läs mer

Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i

Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i Alla ršttigheter fšrbehœllna. Ingen del av detta dokument fœr reproduceras, lagras i ett Œtersškningssystem, eller pœ nœgot sštt eller i nœgon form šverfšras elektroniskt,

Läs mer

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto Objekt och klasser - Introduktion Objekt Ð Begreppet objekt Ð Hur klasser anvšnds fšr att skapa objekt Ð Fšr-definierade klasser Ð Metoder och parameteršverfšring Ð Definiera klasser Ð Modifierare Ð Statiska

Läs mer

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d.

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. 635 33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. 41 kap. 1-2 IL 42 kap. 1 IL 44 kap. 16 IL 48 kap. 4, 17, 23 IL 54 kap. IL prop. 1990/91:54 s. 202 204, 308, 311 312, 315 317, SkU10 prop. 1999/2000:2, del 2, s.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer OTC-derivatmarknaden fyller en viktig funktion i det finansiella systemet. På denna marknad måste därför riskhanteringen vara god och transparensen hög. En EU-förordning som syftar

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB.

Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB. Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB. SW-systemet enligt ÓSven Wimnells hemsida http://w1.861.telia.com/~u86105430/ SamhŠllsplaneringens problem.

Läs mer

Exponering för aluminium i smältverk

Exponering för aluminium i smältverk 1997:15 Exponering för aluminium i smältverk Effekter på nervsystemet Anders Iregren 1 Bengt Sjögren 2 Marlène Andersson 1 Wolfgang Frech 3 Maud Hagman 2 Lotta Johansson 2 Arne Wennberg 2 1. Enheten för

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS. Mål nr 988-09. meddelad i Stockholm den 28 juni 2010

REGERINGSRÄTTENS. Mål nr 988-09. meddelad i Stockholm den 28 juni 2010 REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 juni 2010 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Chefsjurist Jonas Anderberg Mäklarsamfundet Juridik Box 1487 171 28 Solna ÖVERKLAGAT

Läs mer

Årets medarbetare inom njurmedicin 2003

Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden Pris: 35:- Nr.2/2004 Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Dialys och njurtransplantation under 1900-talet Rädda det som räddas kan

Läs mer

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. HFD 2014 ref 10 Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum: 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) Av en ansökan från X AB hos

Läs mer

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06 Rättsföljden i skatteflyktslagen Stockholm 20-05-06 lagtext & förarbeten Skatteflyktslagen 998 - : Rättsföljden 2 Vid fastställandet av underlag (för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt) ska hänsyn

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 27 februari 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB SET Konsulter KB Järnvägsgatan 7 252 24 Helsingborg ÖVERKLAGAT

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 2 mars 2009 i mål nr 425-08, se bilaga

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 106

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 106 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 106 Målnummer: 4694-99 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2002-12-30 Rubrik: Lagrum: Villkorat aktieägartillskott har inte ansetts utgöra ett sådant finansiellt instrument

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden; SFS 2013:579 Utkom från trycket den 28 juni 2013 utfärdad den 19 juni 2013. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM { skatt } KONTANTPRINCIPEN Huvudregeln i inkomstslaget tjänst är att intäkter ska tas upp till beskattning då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer en skattskyldig till del; kon- Skatteregler

Läs mer

27 Värdepapper m.m i näringsverksamhet

27 Värdepapper m.m i näringsverksamhet Värdepapper m.m. i näringsverksamhet 407 27 Värdepapper m.m i näringsverksamhet 13 kap. 1-8 IL, prop. 1999/2000:2, del 2, s. 159f. 14 kap. 2-3, 8-9 och 16 IL, prop. 1999/2000:2, del 2, s. 175f., 182f.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 21 mars 2014 KLAGANDE HSB Bostadsrättsförening Ektorpshöjden i Nacka, 769607-4256 Ombud: AA HSB Stockholm 112 84 Stockholm MOTPART Skatteverket

Läs mer

Bakgrund. Inlösen 2015 2

Bakgrund. Inlösen 2015 2 Inlösen 2015 Information till aktieägarna i HiQ International AB (publ) avseende styrelsens förslag om uppdelning av aktier och obligatoriskt inlösenförfarande Bakgrund BAKGRUND HiQ International ABs (

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 Styrelsen för Åse och Viste härads Sparbank får härmed avge följande Delårsrapport för januari juni 2007 ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Verksamheten inriktas på att vara en fullsortimentsbank

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag?

Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag? Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag? Henrik Lilja Företagsbeskattning 747A06 Affärsjuridiska programmen Inledning I 56 kap. och 57 kap inkomstskattelagen (IL) finns bestämmelser som är riktade

Läs mer

36 Kapitalvinst andra tillgångar

36 Kapitalvinst andra tillgångar Kapitalvinst andra tillgångar 667 36 Kapitalvinst andra tillgångar 52 kap. IL prop. 1989/90:110 s. 473 478, 726, SkU30 prop. 1999/2000:2, del 2, s. 604-608 Vad beskattas? När sker beskattning? Hur beräknas

Läs mer

MED RÄTT VÄRDERINGAR SEDAN 1906

MED RÄTT VÄRDERINGAR SEDAN 1906 MED RÄTT VÄRDERINGAR SEDAN 1906 Delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Med rätt värderingar sedan 1906 Hur bygger man ett företag som förblir stabilt? Man börjar med att lägga en ordentlig grund; en värdegrund.

Läs mer

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d.

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. Kapitalvinst utländsk valuta o.d 635 33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. 41 kap. 1-2 IL 42 kap. 1 IL 44 kap. 16 IL 48 kap. 4, 17, 23 IL 54 kap. IL prop. 1990/91:54 s. 202 204, 308, 311 312, 315 317, SkU10

Läs mer

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER Enligt punkt 9 i RR 22,

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 28 maj 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Klövern Adam AB, 556594-9699 Ombud: AA och BB Skeppsbron Skatt AB Skeppsbron 20

Läs mer

36 Kapitalvinst andra tillgångar

36 Kapitalvinst andra tillgångar 661 36 Kapitalvinst andra tillgångar 52 kap. IL prop. 1989/90:110 s. 473 478, 726, SkU30 prop. 1999/2000:2, del 2, s. 604 608 Vad beskattas? När sker beskattning? Hur beräknas vinsten? Sammanfattning Avyttring

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer