TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING"

Transkript

1 TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING Karin Andersson Carina Celiné Peters Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare: Sten Vedi BIVILs skriftserie 2000:3 ISSN Lunds universitet. Biblioteks- och informationsvetenskap 2000

2 Abstract This research paper is a thesaurus construction for the interdisciplinary subject of landscape planning. The personnel doing the indexing of documents at the Swedish University of Agricultural Sciences had earlier expressed a need for such a work within the fields of Landscape Architecture and Landscape Engineering. However our objective was not to create a complete thesaurus, but instead a basic construction which the personnel at the Agricultural University could expand upon. The actual construction is based upon ISO , Documentation Ð Guidelines for the establishment and development of monolingual thesauri, and Aitchison, Gilchrist and BawdenÕs Thesaurus Construction (1997). The line of enquiry taken has dealt with the problems relating to the collection, selection and control of indexing terms. A graphical, an alphabetical and a systematic display illustrate the relationships between the respective categorical terms. In addition there is an alphabetical supplement consisting of cross-references to the systematic display. The thesaurus contains a total of 302 terms of which 264 are preferred. The enquiry also takes up the discussion of whether or not, within a computerised society, there is indeed a need for thesauri and subject indices. 2

3 InnehŒllsfšrteckning Fšrord 1 1 Inledning 2 2 Bakgrund Vad Šr en tesaurus? SLU och landskapsplanering Syfte och mœlgrupp Tesaurusars vara eller icke vara Teori, litteratur och kšllor 7 3 Tesauruskonstruktion Insamling av Šmnesord Urvalsprinciper Bortfall IndexeringssprŒk mnesordskontroll Organisering av tršdstruktur 13 4 Tesaurusens bestœndsdelar Tesaurusens layout Versaler och gemener Fšrkortningar och symboler Relationer mellan begrepp LikvŠrdiga relationer Associativa relationer Hierarkiska relationer Generiska relationer Partitiva relationer Relationer dšr delarna Šr exempel men inte delar i sig Polyhierarkiska relationer Validitetskontroll Grafisk del Alfabetisk del Systematisk del Notationer Fasetter Fasettindikatorer 30 5 Definitioner av Šmnesord 31 6 Analys och diskussion Reflektioner 37 KŠllfšrteckning 39 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Grafisk del Alfabetisk del Systematisk del Alfabetiskt tillšgg

4 Fšrord Under arbetets gœng har vi haft stor hjšlp av det ekonomiska bistœnd vi fœtt frœn BIBSAM och vill dšrfšr tacka dem fšr deras stšd. Vi vill ocksœ tacka SLUB fšr deras hjšlp och speciellt Lone Heinlaid fšr hennes uppmuntran. Ett stort tack Šven till Sten Vedi fšr hans všgledning. Karin Andersson och Carina CelinŽ Peters 1

5 1 Inledning Genom kontakter vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp fick vi vetskap om att det fanns ett behov av en tesaurus fšr landskapsarkitekternas och landskapsingenjšrernas fackšmnen. BŒda dessa yrkesgrupper arbetar med den samhšllsplanering som kallas landskapsplanering. Efter att ha besškt Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek (SLUB) pœ Alnarp beslšt vi oss att Šmnet fšr vœr magisteruppsats skulle vara att gšra en grundkonstruktion till en tesaurus i landskapsplanering. Vi har kunskaper i Šmnen som anknyter till landskapsplanering sœsom humanekologi och diverse grundutbildningar i tršdgœrd. Humanekologi Šr ett tvšrvetenskapligt Šmne dšr stor vikt fšsts vid hur mšnniskan byggt sina samhšllen och landskap šver tiderna samt hur detta pœverkat miljšn. Dessutom har vi erfarenhet av Šmnesordsindexering och katalogisering. Dessa samlade kunskaper har varit till stor nytta speciellt vad gšller datainsamlingen men Šven fšr fšrstœelsen av Šmnet landskapsplanering i stort. VŒr uppsatsmetod faller inom kategorin tillšmpad forskning. Denna innebšr enligt Patel & Davidson (Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomfšra och rapportera en undersškning. 1994, s. 8) att frœgestšllningar som uppstœr pœ grund av konkreta problem kršver att fœ direkt tillšmpbara resultat. Detta i sin tur medfšr att den forskning som bedrivs har som huvudmœl att leda till insikter, som sedan omedelbart kan anvšndas pœ ett praktiskt plan. Under arbetets gœng kan nya frœgestšllningar dyka upp, och ny kunskap mœste dœ erhœllas fšr att lšsa dessa problem. Denna kunskap mœste inte redovisas, utan leder i sig till de praktiska tillšmpningar som forskningen syftar till. Att skapa en tesauruskonstruktion Šr en synnerligen konkret uppgift, som handlar om att organisera kunskap med tanken att SLU direkt skall kunna bygga ut tesauruskonstruktionen fšr att sedan anvšnda den i sitt indexeringsarbete. Vi har gjort en grundstruktur till en tesaurus som Šr utbyggningsbar. Att tillverka en komplett tesaurus som tšcker in ett helt Šmne ligger utanfšr vœr uppgift, eftersom detta skulle vara en ren ifyllningsuppgift. Vi Šr intresserade av att visa de teoretiska resonemangen kring byggandet av tesaurusens grundkonstruktion, vilken Šr tšnkt att vara logiskt strukturerad sœ att framtida pœfyllningstermer lštt skall kunna placeras in pœ rštt stšlle. Vi har gjort vœr uppsats fristœende frœn SLUB fšr att eliminera risken fšr att sjšlva tesaurusbyggandet skulle šverskugga uppsatsens vetenskapliga syfte. DŠremot har vi anvšnt oss av personal pœ SLUB fšr att granska och evaluera vœrt urval av termer och deras inbšrdes fšrhœllande. Som tidigare nšmnts Šr vœr tesaurus tšnkt att kunna byggas ut till en anvšndbar resurs med mer komplett innehœll. Detta arbete ligger dock utanfšr ramen till denna uppsatsen. 2

6 Dispositionen Šr upplagd enligt fšljande: Kapitel 2 ger en bakgrund till tesaurusar och Šmnet landskapsplanering. I detta avsnitt kommer ocksœ syfte och frœgestšllningar samt en teorigenomgœng. Kapitel 3 beskriver insamlingen av Šmnesord, kontrollen av dessa samt sjšlva konstruktionen av tesaurusen. Kapitel 4 innehœller tesaurusens bestœndsdelar, Šmnesordens relationer samt validitetskontroll. I detta kapitel diskuteras ocksœ den grafiska, alfabetiska samt systematiska delen. I samband med den sistnšmnda delen fšrklaras Šven fasetter och notationer. Kapitel 5 definierar betydelsen av vissa Šmnesord. Kapitel 6 innehœller analys och diskussion samt personliga reflektioner. 2 Bakgrund 2.1 Vad Šr en tesaurus? Ordet tesaurus hšrstammar frœn grekiskans thesauroõs som betyder skattkammare, Nationalencyklopedin (NE, 1995). Vi bšjer ordet enligt samma normer som Svenska akademiens ordlista (SAOL, 1998) och Nationalencyklopedins ordbok (NEO, 1999). Ordet tesaurus har tvœ betydelser, dels kan det vara en alfabetisk eller systematisk fšrteckning šver termer inom ett visst ŠmnesomrŒde, dels en fšrteckning šver gruppvis likvšrdiga eller synonyma ord och fraser. Den senare betydelsen Šr vanligare inom det anglo-saxiska sprœkomrœdet medan den fšrst nšmnda funktionen Šr vanligast i Sverige. En tesaurus Šr en alfabetisk fšrteckning inom ett indexeringssprœk. Den skall ange šver- och underordnade termer samt relaterade termer. Hj rland (Informationsvidenskabelige grundbegreber. 1992, s. 177) definierar tesaurus som en typ av normativ ordbok som bl.a. visar semantiska relationer mellan termer. En tesaurus Šr uppbyggd av Šmnesord och i den fortsatta texten kommer vi att anvšnda oss av tre olika benšmningar fšr dessa, nšmligen begrepp, termer och Šmnesord. Hellsten och Rosfelt skriver i mnesordsindexering (1999, s. 21): I grunden Šr ju klassifikationssystem och olika slags tesaurer nšra beslšktade konstruktioner. En tesaurus har alltid en kontrollerad vokabulšr. HŠrmed uppnœs bl.a. att alla synonyma uttryck samlas under en enda term. Motsatsen till kontrollerad vokabulšr Šr icke-kontrollerad vokabulšr, d.v.s. naturligt sprœk. Fšrvirringen kan vara stor nšr det gšller begrepp som tesaurus, klassificering och indexeringssprœk. Fšr de tvœ fšrsta fallen gšller att de mœste vara hierarkiskt strukturerade och i alla dessa strukturer anvšnds oftast nœgon sorts notation, d.v.s. beteckningssystem. 3

7 IndexeringssprŒk Šr en systematiserad fšrteckning šver kontrollerade och godkšnda Šmnesord. Fšr att kunna se vilka ord som redan Šr kontrollerade sœ behšvs en tesaurus eller nœgot annat slags auktoritetsregister šver Šmnesorden. Vi har fšrsškt att gšra det mer šverskœdligt med figur 1. Klassifikationssystem Tesaurus Auktoritetsregister IndexeringssprŒk Figur 1. Figuren illustrerar fšrhœllandet mellan indexeringssprœk, auktoritetsregister, tesaurus och klassifikationssystem. 2.2 SLU och landskapsplanering Institutionen fšr landskapsplanering vid SLU i Alnarp har bl.a. utbildningsprogram fšr landskapsarkitekter och landskapsingenjšrer. NE (1993) fšrklarar begreppet landskapsplanering enligt fšljande: [landskapsplanering Šr] švergripande planering fšr anvšndning av naturlandskapets och det kulturpœverkade landskapets resurser i form av mark, vatten, luft, och vegetation. MŒlet Šr att i enlighet med gšllande lagstiftning sškerstšlla en god livsmiljš fšr mšnniskor, všxter och djur. Landskapsplanering Šr dels fšrbunden med regional eller šversiktlig kommunal planering, dels med detaljplanering av parker och gršnomrœden i stšder och tštorter. SLUB anvšnder sig av stora tesaurusar som AGROVOC och CAB. Dock saknas landskapsplaneringens termer i bœda dessa. AGROVOC Šr en tesaurus som Šr framtagen av The Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO). FAO grundades som en underavdelning till FN i oktober 1945 fšr att hšja dels mšnniskors levnadsstandard, dels deras nšringsnivœ. FAO skulle ocksœ ška jordbruksproduktiviteten och fšrbšttra levnadsvillkoren fšr de jordbrukande folken. AGROVOC bšrjade att anvšndas i inledningen av 1980-talet. Den Šr flersprœkig samt anvšnder sig av ett kontrollerat sprœk. Tesaurusen Šr tšnkt att tšcka Šmnen som jordbruk, skogsbruk, fiskerinšring, mat och relaterade omrœden. Versionen frœn 1997 innehœller Šmnesord och det utkommer Œrliga tillšgg. AGROVOC anvšnds av databaserna International bibliografic Information System for the AGRicultural [sic!] sciences and technology (AGRIS) och Current Agricultural Research Information System (CARIS). 4

8 CAB Thesaurus Šr skapad av CAB International (CABI). CABI Šr ett vetenskapligt informationsfšretag som Šr icke-kommersiellt och handhar bl.a. jordbruk. De specialiserar sig Šven pœ veterinšrmedicin, utvecklingslšnder, rekreation och turism. CAB skapades fšr att indexera CAB Abstracts vilken Šr en informationskšlla med šver tidskrifter všrlden šver. Varje Œr všljs artiklar ut fšr att indexeras som abstracts. 2.3 Syfte och mœlgrupp Syftet med denna uppsats Šr att gšra en tesauruskonstruktion i Šmnet landskapsplanering. Eftersom det inte Šr vœr uppgift att gšra en fullt utbyggd tesaurus gšr vi en konstruktion med utvecklingsmšjligheter, en stomme som kan byggas ut och fšršndras med nya tiders krav men utan att fšrlora sin struktur. Problem och frœgor vi har behšvt ta stšllning till kan delas upp i tvœ skilda omrœden. Tesaurusens vara eller icke vara diskuteras mot fritextsškningens och det naturliga sprœkets. VŒra huvudsakliga problem har varit hur urvalet, kontrollen och sjšlva struktureringen av tesaurusens termer skulle gšras. VŒr mœlgrupp fšr tesauruskonstruktionen Šr indexeringspersonalen pœ SLUB. De har som nšmnts ovan uttryckt ett behov av en sœdan. Det material som indexeras och katalogiseras i Lukas, Sveriges landbruksuniversitets biblioteksdatabas, anvšnds av studenterna pœ SLU, och i fšrlšngningen blir dessa ocksœ en del av vœr mœlgrupp. AGROVOC Šr en flersprœkig tesaurus och CAB Thesaurus Šr pœ engelska men vi har valt att gšra vœr endast pœ svenska. I ett inledningsskede funderade vi dock pœ att gšra den tvœsprœkig (svensk-engelsk) men ansœg att det egentligen ligger utanfšr vœr uppgift eftersom vœrt mœl Šr att konstruera skelettet till en tesaurus. Bibliotekarierna pœ SLUB indexerar dokument med bœde engelska och svenska termer och tesaurusen kan enkelt fyllas pœ med engelska termer eller šversšttas. Fšr att fœ en enhetligare struktur i en framtida tvœsprœkig tesaurus har vi dock valt att ha engelska prefix till begreppen (utfšrligare fšklaringare om prefixen kommer under punkt 4.1.2). Vi har i vœr uppsats inte gœtt in pœ vilka datorprogram som kan anvšndas fšr att lšgga in termer i en tesaurus emedan det ligger utanfšr bœde vœrt syfte och vœr uppgift. 2.4 Tesaurusars vara eller icke vara I dagens datoriserade samhšlle med mšjlighet till fritextsškning i alla elektroniska dokument Šr det lštt att tro att en tesaurus Šr lika utdšd som en brontosaurus, men sœ anser vi inte vara fallet. Fšr att kunna nœ bšsta mšjliga resultat med en sškning Šr definierade Šmnesord att fšredra. Ju mer definierat ett Šmnesord Šr desto mindre s.k. brus fœs i resultatet av sškningen. Begreppen všljs ut av Šmneskunniga, och nšr de sedan skall relateras inbšrdes kommer behovet av en tesaurus in. 5

9 Det huvudsakliga syftet fšr en tesaurus Šr, enligt Aitchison, Gilchrist och Bawden (Thesaurus construction and use: a practical manual, 1997), informationsœtervinning (information retrieval). Genom att lšgga kontrollerade Šmnesord i en hierarkisk struktur bestšms vilka ord som skall anvšndas fšr indexering. NŠr sedan anvšndarna sšker information kan de se vilka termer som Šr att fšredra och dšrigenom fœ stšrre precision pœ sina sškningar. Ett annat syfte fšr en tesaurus Šr att fœ en škad insyn i de hierarkiska relationer som finns mellan begrepp. I en intern utredning pœ SLU (Utredning om framtida kataloger vid Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek, 1999) diskuteras bl.a. vikten av att fortsštta indexera i AGROVOC eftersom tesaurusen dšr fšrvšntas underhœllas i framtiden. Man anser dšrfšr inte att det Šr realistiskt att bygga en egen tesaurus, men menar dœ en som tšcker hela SLU:s omrœde. Utredningen pekar dock pœ vikten av att speciellt det svenska materialet klassificeras med hšg ambitionsnivœ, men hšr hšvdar vi att utredningen motsšger sig sjšlv eftersom de samtidigt anser att det behšvs en tesaurus fšr att kunna klassificera med hšg ambitionsnivœ. Som vi tidigare nšmnt saknar SLUB:s indexeringspersonal en tesaurus som tšcker in landskapsarkitekterna och landskapsingenjšrernas ŠmnesomrŒden. Denna avsaknad har fšranlett SLUB:s personal att gšra en egen sškordslista fšr landskapsplanering vilken fungerar som ett komplement till AGROVOC och anvšnds vid indexering och sškning i Lukas. ven denna lista Šr dock ofullstšndig, dels vad gšller omfattningen av termer, dels saknar den helt en hierarkisk struktur. Det Šr hšr vœr tesaurus skall hitta sin plats. Bibliotekarierna behšver den fšr att kunna indexera och klassificera dokument sœ exakt som mšjligt, vilket i fšrlšngningen leder till att lšrare och studenter lšttare kommer att finna relevanta dokument med hjšlp av mer precisa sškord. Det ligger dessutom všl i tiden med en tesaurus eftersom indexering pœ Internet och i olika databaser ofta gšrs med hjšlp av metadata. Med metadata menas helt enkelt att indexering sker med Šmnesord och andra uppgifter som identifierar ett dokument, vilket kršver ett kontrollerat sprœk fšr att fungera všl. MŒnga uppfattar metadata som ett begrepp fšr ett nytt fenomen, men Milstead och Feldman (Metadata: Catalouging by another name, 1999) menar att sœ inte Šr fallet, utan att det Šr indexering och klassificering som helt enkelt har fœtt ett nytt namn i den elektroniska všrlden. Aitchison, Gilchrist och Bawden (1997) hšvdar att det finns ett behov av tesaurusar Šven i en databas eftersom det dœ dels gœr att kontrollera sprœket, dels gšr det mšjligt att visa pœ relaterade termer. Vid enbart fritextsškning syns aldrig de hierarkiska sambanden. Om anvšndarna dšremot sšker en term i en tesaurus fœr de veta vilket begrepp som Šr det fšredragna, och Šven hur detta fšrhœller sig hierarkiskt till andra begrepp. Det kan lite liknas vid att gœ in pœ ett bibliotek i sškandet efter en specifik bok, anvšndarna fœr dœ mšjlighet att se fler relevanta bšcker i Šmnet pœ hyllorna runt omkring. En fritextsškning kan snarare liknas vid att en bok levereras i brevlœdan och mottagaren kan vara glad om boken har nœgon som helst relevans fšr Šmnet annat Šn mšjligen titeln. Vi anser att en tesaurus i landskapsplanering Šr nšdvšndig och har trots sškande inte kunnat finna nœgon redan befintlig, vare sig pœ engelska eller svenska. Det finns ett stort behov av en kontrollerad vokabulšr i Šmnet eftersom det Šr tvšrvetenskapligt och rymmer mœnga olika typer av termer. 6

10 2.5 Teori, litteratur och kšllor VŒra huvudsakliga kšllor till den teoretiska grunden fšr uppsatsen Šr Aitchison, Gilchrist och Bawden (1997) och ISO , Documentation Ð guidelines for the establishment and development of monolingual thesauri (1986), samt fšr den rent sprœkliga delen Hellsten och Rosfelt ( mnesordsindexering, 1999). I den fortsatta texten kallar vi Aitchison, Gilchrist och Bawden (1997) fšr endast fšr Aitcison m. fl., och ISO kallar vi enbart fšr ISO. Fšrfattarteamet Aitchison m. fl. ršknas som ledande experter inom omrœdet fšr tesauruskonstruktion, informationssystem och informationsvetenskap. Aitchison har varit inblandad i flera stšrre tesaurusprojekt, bl.a. fšr UNESCO, och utgivit flera titlar i bœde fasetterad och mer allmšn tesauruskonstruktion. Det finns ingen svenskt utformad standard fšr tesauruskonstruktion, utan i Sverige anvšnds den internationella ISO. Den utges av AllmŠnna Standardiseringsgruppen inom SIS, Standardiseringen i Sverige. ISO redovisar inte varifrœn deras olika regler och instruktioner har hšmtats, utan framstœr som en klar och tydlig instruktion. Aitchison m.fl. bygger i huvudsak sin manual pœ ISO. Samtidigt som denna standard har till synes uniforma regler, framstœr det i Aitchison m.fl. som att de som konstruerar en tesaurus kan utforma sina egna mallar allt efter behov. Det rœder dšrmed en viss fšrvirring angœende exempelvis vikten av hur utfšrligt de olika delarna i en tesaurus skall presenteras. ISO hšvdar att den systematiska delen i en tesaurus skall vara den huvudsakliga och dšrmed visa alla tillhšrande relationer, medan Aitchison m.fl. inte nœgonstans i texten framhœller att sœ skulle vara fallet. DŠremot visar de en rad exempel pœ tesaurusas i diverse Šmnen, dšr de olika delarna har vitt skilda utseenden. Det framgœr i Aitchison att huvudsaken Šr att alla relationer fšrekommer i nœgon del av tesaurusen. UtifrŒn denna kunskap har vi utformat de olika delarna i tesaurusen pœ ett sštt som vi sjšlva funnit lšmpligt. mnesordsindexering (1999) Šr en klar och koncis handledning nšr det gšller Šmnesordens kategorier och sprœkliga kontroll. En anmšrkningsvšrd detalj Šr dock att den bšjer ordet tesaurus pœ ett sštt som varken gœr att utlšsa frœn NEO (1999) eller SAOL (1998). FrŒn Noaksson och nnerfors Principer fšr Šmnesord (1997) hšmtade vi ytterligare information vad gšller tesauruskonstruktion och tillšmpning. Ett par uppsatser skrivna av bibliotekariestudenter har ocksœ varit intressanta och dessa Šr Rehns mnesdata, dokumentdata eller komplementdata? En uppsats om begreppsfšrvirring och kunskapsorganisation (1999), samt Strandberg och ThomŽs Tesaurus šver populšrmusik. En struktur šver Šmnesord, hšmtade i tidskriften Pop (1997). En av de kšllor vi anvšnde oss av vid datainsamlingen var Logies Dictionary of physical planning : In six languages English, French, Italian, Dutch, German and Swedish (1989) TyvŠrr mœste medges att bokens šversšttning inte alltid Šr av bšsta kvalitet varfšr vi kšnt oss nšdsakade att Šndra sœ att betydelsen bšttre šverensstšmmer med det svenska sprœket. Som ett talande exempel kan nšmnas att de har šversatt den engelska termen caravan med bosvagn i stšllet fšr husvagn! Trots detta ansœg vi bokens totala innehœll vara en bra kšlla fšr insamlandet av vœra termer. Vi var kritiska till bokens relativt hšga Œlder men eftersom nyutgœvan frœn 1997 trots ihšrdiga fšrsšk inte var mšjlig att fœ tag i beslšt vi oss fšr att anvšnda den gamla ŠndŒ. 7

11 Fšr att finna termer till tesaurusen har vi Šven anvšnt oss av den tidigare nšmnda sškordslistan som anvšnds pœ SLUB och av SLU:s programbeskrivningarna fšr landsskapsarkitekter och landskapsingenjšrer. Nationalencyklopedin ( ) och NEO (1999) har varit oumbšrliga bœde vad gšller att finna relevanta begrepp och att definiera dem. 8

12 3 TESAURUSKONSTRUKTION I detta kapitel diskuteras hur en tesaurus kan konstrueras och hur insamling av termer och urval gšrs. HŠr tas Šven upp indexeringssprœk och Šmnesordskontroll. SammanstŠllaren av en tesaurus har enligt ISO tre huvuduppgifter: BestŠmma Šmnesord genom dokumentgenomgœng VŠlja ut Šmnesord som kan sammanfatta Šmnet Indikera hur termerna fšrhœller sig till varandra och till huvudšmnesorden Enligt Aitchison m.fl.finns det tvœ metoder att gœ tillvšga vid konstruerandet av en tesaurus, nšmligen deduktiv och induktiv metod. Vid anvšndandet av den deduktiva metoden samlas i ett inledningsskede termer in frœn olika kšllor. HŠr gšrs dock inget fšrsšk att kontrollera sprœket eller bestšmma hierarkier fšrršn ett tillršckligt stort antal begrepp valts ut. I den induktiva metoden tas nya begrepp in hela tiden och deras plats i strukturen bestšms omedelbart. Vi har valt den deduktiva metoden fšr att skapa vœr tesaurus, eftersom vi startar tesaurusarbetet frœn grunden. I ISO framgœr det att det finns tvœ sštt som termerna kan fšrhœlla sig till varandra och Šmnet i en tesaurus: Dels genom s. k. a posteriori (syntetiskt) fšrhœllningssštt vilket betyder att termerna i ett dokument tillsammans sammanfattar Šmnet av dokumentet. Detta i sin tur betyder att de Šr beroende av dokumentet i sig fšr att framstœ som logiska. A posteriori kommer frœn latin och betyder att nœgot Šr erfarenhetsgrundat. Dels genom s.k. a priori (tesauriskt) fšrhœllande vilket betyder att vissa begrepp inom ett Šmne všljs ut och att dessa sedan anvšnds fšr att beskriva olika dokument. Termerna kan dœ fungera oberoende av visst dokument. Vi kommer hšr att anvšnda oss av a priori-modellen. A priori hšrstammar ocksœ frœn latin och betyder att nœgot Šr oberoende av erfarenhet eller bevisning. 3.1 Insamling av Šmnesord I vœrt insamlande av termer till tesaurusen har vi varit tvungna att sštta oss in de Šmnen som ingœr i landskapsarkitekternas och landskapsingenjšrernas utbildningar. mnet landskapsplanering Šr tvšrvetenskapligt och mycket vidstršckt. Vi inledde sœlunda insamlandet med ett besšk till SLU:s bibliotek i Alnarp fšr att studera vilken lšmplig litteratur vi kunde anvšnda oss av. SLUB i Alnarp har gjort en egen hylluppstšllning, dšr litteraturen fšr landskaps-planering finns samlad under E. PŒ referensavdelning fanns en rad olika verk som beršrde vœrt Šmne. Vi fastnade dock fšr Logies Dictionary of Physical Planning, vars innehœll i stort sett sammanfattade mœnga av de švriga titlarna. Det visade sig att denna var 9

13 mycket relevant fšr vœrt behov av Šmnesord och innehšll termer pœ mœnga olika sprœk, bl.a. svenska. Termerna Šr dock inte ordnade i inbšrdes hierarkier utan endast listade i alfabetisk ordning. NŠr vi valde ut de termer som skulle vara med i tesaurusen anvšnde vi oss av flera olika kšllor. Fšrutom Dictionary of physical planning (1989) anvšnde vi oss dels av den sškordslista som finns vid SLUB, dels programbeskrivningarna (1998/1999) fšr landskapsarkitekter och landskapsingenjšrer. NŠr vi var tveksamma till begreppens exakta betydelse slog vi upp dem i NE ( ) och NEO (1999). Ur de tvœ sistnšmnda hšmtade vi dessutom ut ett flertal termer till konstruktionen. Vi gick Šven igenom ett antal tidskrifter fšr att bredda oss i urvalet och fšrdjupa oss i Šmnet landskapsplanering, bl.a. Tidningen Utemiljš (1999) och Landscape and urban planning (1999). Dessutom gjorde vi sškningar i olika motorer pœ Internet fšr att fœ fram aktuellt material. HŠr anvšnde vi oss av diverse sškord och boolska sškmetoder fšr att fœ fram relevanta sidor i Šmnet. PŒ en del av dessa hittade vi termer som inte varit synliga i litteraturen men som har stor aktualitet fšr Šmnet. MŒnga av dessa ledde oss vidare in pœ annan litteratur sœsom SOU 1994:36 Miljš och fysisk planering (1994). Vi har inte angett pœ vilka elektroniska sidor vi hittade enskilda termer eftersom det inte varit begrepp specifika just fšr de sidorna utan fšr Šmnet i sig. Ett besšk pœ SLUB i Ultuna utanfšr Uppsala i ett senare skede ledde oss till institutionen fšr Landskapsplanering och dess bibliotek. Trots att detta kom i slutet av perioden fšr insamlandet av termer och byggandet av tesaurusens tršdstruktur var besšket ett mycket viktigt och givande inslag i vœrt arbete. Deras hylluppstšllning visade sig nšmligen vara mycket samstšmmig med vœr redan uppbyggda struktur och gav oss inspiration att fortsštta pœ den bana vi slagit in. Dessutom fanns hšr litteratur dšr vi kunde hšmta tydliga definitioner pœ begrepp dšr vi varit nœgot osškra. Vi funderade tidigt pœ om vi skulle ta ett antal bšcker och/eller tidskrifter i Šmnet landskapsplanering och scanna in deras index. Detta framstod i ett fšrsta skede som den bšsta lšsningen men dœ vi analyserade metoden nšrmare kom vi fram till att vi skulle fœ mycket ÓbrusÓ d.v.s. hšg frekvens av ord som inte alls var av betydelse fšr vœrt Šmne. Vi beslšt dšrfšr att istšllet gšra ett kvalitativt urval dšr vi satte varje ord in i sitt sammanhang. Fšrvisso Šr denna metod mer tidskršvande men den Šr mer precis fšr tesaurusens syfte. Vi har inte ansett det vara av vikt att fšrdjupa oss i forskningen i Šmnet landskapsplanering. Som bibliotekarier Šr det všsentligt att kunna konstruera en anvšndbar tesaurus utan att ha fackkunskaper i ett specifikt Šmne. 3.2 Urvalsprinciper Vi anvšnder som tidigare nšmnts a prioriprincipen fšr urvalet av vœra Šmnesord, d.v.s. vi lšgger in ord Šven innan nœgon eventuellt haft anledning till att anvšnda dem fšr nœgot sšrskilt dokument i katalogen. Alternativet vore att gœ in i katalogen och sška alla Šmnesord som indexerats fšr de bibliografiska posterna, den s.k. a posterioriprincipen. Orsaken till vœrt val Šr att vi har behšvt att konstruera en tesaurus frœn grunden, om vi dœ skulle anvšnda oss av endast redan katalogiserade termer skulle detta inneburit en oerhšrd begršnsning. 10

14 3.2.1 Bortfall En grupp av termer fick všljas bort direkt vid insamlandet, nšmligen de alltfšr allmšnna begrepp som inte var tillršckligt specifika fšr landskapsplanering. MŒnga andra begrepp som vi hade med frœn bšrjan har ocksœ tagits bort frœn tesaurusen sœ som den ser ut i sitt nuvarande skick. Detta betyder givetvis inte att de inte har relevans fšr Šmnet men vi har inte gœtt sœ djupt ned i de olika fšrgreningarna i tršdstrukturen. DŠremot anser vi att de huvudgrenar vi slutligen bestšmt oss fšr Šr i stort sett kompletta. Givetvis kan nya huvudgrenar vid behov tillfšras i en framtida utbyggnad. Tesaurusen kan Šven fungera som ett komplement till AGROVOC, men vi har trots detta inte valt att fšr varje enskilt begrepp som finns i AGROVOC hšnvisa dit. Detta fœr framtida utbyggare av tesaurusen gšra dšr de anser att det Šr relevant. Fšr oss har det varit viktigare att visa en tesauruskonstruktion som gœr att fšlja ner i de olika hierarkierna. Eftersom vi vet att det i vissa grenar finns en fullt utbyggd gren i AGROVOC har vi anvšnt hšnvisningen Se AGROVOC i dessa fall. Vi har inte gœtt igenom alla vœra Šmnesord fšr att stšmma av med AGROVOC eftersom risken skulle dœ varit stor att vi fœtt en nœgot rumphuggen och ologisk tesaurus. VŒr uppsats huvudsyfte Šr att konstruera en huvudstruktur i Šmnet landskapsplanering och detta har vi valt att gšra fristœende frœn SLUB. Att personalen dšr sedan kan anvšnda sig av den som ett komplement till AGROVOC Šr mer ÓgrŠdde pœ mosetó. 3.3 IndexeringssprŒk I detta kapitel diskuteras innebšrden av kontrollerade och okontrollerade Šmnesord. Om ingenting annat nšmns Šr det mnesordsindexering av Hellsten och Rosfelt (1999) vi utgœr ifrœn. I denna stœr bl.a: Med indexeringssprœk menar man en mer eller mindre systematiserad fšrteckning i nœgon form šver kontrollerade och godkšnda Šmnesord (ofta ocksœ šver preliminšra Šmnesord eftersom mœnga sœdana sœ smœningom skall uppnœ status av kontrollerade ord). (s. 22) terigen finner tesaurusen sin plats, den behšvs fšr att indexeringspersonalen skall kunna se vilka begrepp som redan Šr kontrollerade. Det finns bœde fšr- och nackdelar med att anvšnda sig av kontrollerade versus okontrollerade Šmnesord. Aitchison m.fl. nšmner ett flertal, se figur 2. Vid anvšndning av kontrollerat sprœk Šr det viktigt att anvšndarna kšnner till hur en tesaurus Šr konstruerad med alla dess inbšrdes relationer. Om de vet hur det gœr att sška djupare ner i fšrgreningarna har de stšrre mšjligheter att finna relevant material. Ett av problemen med ett kontrollerat sprœk Šr att det Šr dyrbart att underhœlla. Det mœste finnas personal som kan indexera, denna mœste vara noggrann sœ att inga fel lšggs in i systemet. LŠggs felstavningar in Šr dokumentet i princip omšjligt att Œterfinna i databasen. Detsamma gšller om till exempel fšrfattare lšggs in med Œrtal den ena gœngen och utan den andra. Helt plštsligt har databasen tvœ fšrfattare med samma namn och dœ kan titlar lšggas in omvšxlande pœ den ena posten och nšsta gœng pœ den andra. 11

15 Ytterligare ett problem med kontrollerat sprœk Šr att olika databaser fœr svœrigheter i att kommunicera, d.v.s. att det Šr svœrt och ibland till och med omšjligt att utbyta information mellan databaserna. I fšrlšngningen betyder detta att det inte gœr att importera poster frœn ett system till ett annat, till exempel mellan olika bibliotek. Naturligt sprœk Fšrdelar Hšg specificering ger precision Inga fšrkunskaper kršvs av anvšndarna Bra fšrutsšttning fšr mœnga tršffar i en sškning Kontinuerlig uppdatering SprŒkkompabilitet mellan olika databaser Billigt att underhœlla Nackdelar Felaktig stavning ger inga resultat AnvŠndarna fœr anvšnda egna sškord Brist pœ precision Syntaxproblem Kontrollerat sprœk Fšrdelar LŠttare att všlja sškord Inga syntaxproblem Hšg precision En tillgœng i numeriska databaser och flersprœkiga system Nackdelar Icke uttšmmande Uppdateras inte automatiskt Risk fšr fel vid indexering KrŠver fšrkunskaper av anvšndarna Dyrt att underhœlla Inkompatibla databaser Figur 2. Figuren illustrerar fšr- och nackdelar med naturligt respektive kontrollerat sprœk. nnu en aspekt pœ hanteringen av kontrollerat sprœk framkommer i mnesordsindexering: Med kontrollerade Šmnesord brukar man mena Šmnesord som har kontrollerats enligt vissa rutiner och kanske anvšnts pœ prov en tid innan de godkšnts fšr anvšndning. Kontrollen brukar omfatta ordens yttre form (bl.a. singular- eller pluralform, grammatisk bestšmdhet och stavning), deras innehœll (bl.a. betydelse, synonymi och homonymi) och funktion (bruklighet m.m.). (s ) Genom att gšra denna kontroll fšrhindras ett alltfšr stort bortfall av information eftersom anvšndarna tvingas sška pœ specifika begrepp. terigen betonas vikten av att inte fœ fšr mycket ÓbrusÓ i sina sškningar. Vi har givetvis inte kunnat anvšnda oss av termerna pœ prov som Hellsten och Rosfelt fšreslœr, utan detta har vi fœtt šverlšmna till dem som skall fylla pœ tesaurusen. 12

16 3.4 mnesordskontroll I en tesaurus mœste termerna kontrolleras. Detta gšrs bland annat genom att bestšmma huruvida termerna skall stœ i singularis eller pluralis samt bestšmd eller obestšmd form. I denna tesaurus sštts Šmnesorden som huvudregel i obestšmd form pluralis. Detta gšller fršmst nšr det gœr att svara pœ frœgan "hur mœnga?". Lyder frœgan dšremot "hur mycket?" eller om det Šr abstrakta begrepp, gšller istšllet singularisform. Vid val av nya Šmnesord skall dessa Šven kontrolleras med hjšlp av bl.a. uppslagsverk, ordbšcker och klassifikationsscheman. Detta gšrs fšr att upptšcka eventuella synonymer och fšrsškra sig om att termerna anvšnds pœ ett korrekt sštt. Dessutom bšr sškningar i lšmpliga databaser gšras och Šmnesspecialister rœdfrœgas. I arbetet med denna tesaurus har vi givetvis fšljt alla dessa steg. Termerna har noga kontrollerats i NE ( ), NEO (1999) och SAOL (1998), till och med ett flertal gœnger. Vi har gœtt igenom Sveriges allmšnna biblioteksfšrenings (SAB) Šmnesordsklassificering, kontrollerat termerna i databaser samt rœdfrœgat dem som eventuellt kommer att anvšnda sig av tesaurusen. Vi har dessutom talat med landskapsarkitekter och landskapsingenjšrer. 3.5 Organisering av tršdstruktur Efter att ha valt ut drygt 1000 termer sorterade vi och redde ut begreppen, dšrefter sœllade vi hœrt. VŒrt mœl var att fœ en tesauruskonstruktion innehœllande cirka 200 ord som visade fšrgreningar i Šmnet. Det visade sig dock inte vara mšjligt att pœ ett logiskt sštt konstruera tesaurusen med sœ fœ termer. VŒr slutliga tesaurus kom att innehœlla 302 termer varav 264 Šr fšredragna. Med fšredragna termer menas de begrepp som Šr tillœtna att anvšnda i indexeringen. Ett av vœra delproblem har varit att fœ fram den švergripande tršdstrukturen. HŠr beslšt vi att anvšnda en praktisk lšsning i ett fšrsta skede. Vi skrev upp orden pœ smœ lappar som vi sorterade i olika hšgar som dœ hette bl.a. Trafik, MarkvŒrd, Natur, MŠnniskor och, inte att fšrglšmma, "problem" (d.v.s. vœra!). Under denna process mšrktes snabbt att vœr indelning inte var helt logisk. Det bildades nya grupper och undergrupper samtidigt som problemhšgen krympte alltmer. Diskussion uppstod hela tiden kring olika begrepp och deras betydelser. Minsta nyansskillnad kunde innebšra att begreppet flyttades frœn en gren till en annan samt att det ibland helt enkelt uteslšts. Fysisk planering Šr ett ypperligt exempel pœ detta. Begreppet flyttades runt i strukturen, bytte namn till teknisk planering fšr att sedan helt tas bort. Efter nœgra veckors vila togs det tillbaka fšr att dœ hamna lšngst upp i hierarkin och blev dessutom till slut den stšrsta huvudgrenen. Trots att begreppet alltsœ Šr ett huvudbegrepp var vi fullt beredda att fšrkasta det i bšrjan. Detta visar pœ ett stort problem nšr det gšller konstruktionen av en tesaurus. I Šmnet landskapsplanering kan strukturen gšras pœ mœnga olika sštt eftersom det ršr sig om ett tvšrvetenskapligt Šmne. Ett tag kšndes det Šven som allt i tesaurusen var fysisk planering och att begreppet i stšllet fšr landskapsplanering dšrfšr skulle vara rubriken fšr vœr tesaurus. En genomgœende analys av begreppet gjorde att vi beslutades oss fšr att dels behœlla begreppet, dels placera det hšgt upp med underordnade termer som Stadsplanering och Transportsystem. 13

17 Fšr att underlštta vœrt arbete kallade vi den šversta nivœn i tršdstrukturen fšr A, nšsta nivœ blev B o.s.v. Ett annat problem att ta stšllning till i vœrt arbete var hur byggnaderna skulle fšrhœlla sig till marken de stœr pœ. HŠr hade vi ett antal varianter att všlja mellan: Byggnaderna och marken var en enhet, och marken skulle (Šven) hierarkiskt ligga under byggnaden. Byggnaderna och marken var separata enheter men skulle ligga i samma huvudgren fast under olika šverordnade termer. Byggnaderna och marken var tvœ helt olika enheter i tvœ helt olika grenar. Det slutliga resultatet blev att alla Byggnader ligger direkt under Stadsplanering pœ C-nivŒ och all Byggnadsmark under MarkanvŠndning pœ D-nivŒ. De ligger bœda under huvudgrenen Fysisk planering. Vi har dock gjort vissa undantag och det Šr nšr marken Šr svœr att skilja frœn byggnaden, dœ vi har valt att lšgga marken direkt under byggnaden, till exempel Skolor och SkolgŒrdar. VŒr motivering Šr att det Šr ytterst sšllan det fšrekommer SkolgŒrdar utan Skolor, medan det exempelvis ofta hšnder att Industritomter stœr obebyggda och alltsœ saknar Industrier. Vegetation var ett annat svœrtdefinierat begrepp, inte fšr att det var oklart vad som ingick hšri utan mer vad som inte skulle gšra det. Buskar Šr Vegetation men mœste Buskage vara Vegetation? BarrtrŠd Šr Vegetation men Šr AllŽtrŠd Vegetation? Under begreppet Vegetationsbyggnad hamnade sœdan všxtlighet som Šr planerad av mšnniskan. Fšrvisso kan det vara mšjligt att tršd kan všxa i en allž utan att vara planterade som ett allžtršd, men vœr uppgift Šr dock att se pœ dem som planterade i ett speciellt syfte. Slutresultatet blev att ÓTrŠdÓ-grenen ligger under Vegetation, dšrunder placerades BarrtrŠd. Behšvs ytterligare information om dess underarter finns en hšnvisning till AGROVOC. AllŽtrŠd ligger under Vegetationsbyggnad som i sin tur ligger under Stadsplanering. Det visade sig vara lite farligt att vara alltfšr insatt i ett Šmne. Kunskaperna i humanekologi gjorde att den ursprungliga miljšgrenen,sedemera Ekologi, i ett inledningsskede fick invecklade strukturer som egentligen inte alls har sin plats i en tesaurus fšr landskapsplanering. NŠr alla begrepp var utvalda och placerade i hierarkin bšrjade arbetet med att definiera och kontrollera dem. 14

18 4 TESAURUSENS BEST NDSDELAR I detta kapitel diskuteras tesaurusens struktur med alla dess delar samt hur layouten Šr utformad. Dessutom diskuteras relationer mellan olika begrepp, notationer (de tecken eller symboler som klassificerar en term hierarkiskt) och fasetter (uppdelning av begrepp utifrœn andra aspekter Šn just det specifika Šmnet). Det Šr i huvudsak ISO 2788 (1986) som legat till grund fšr strukturen och reglerna och det Šr denna standard vi hšnvisar till i den fšljande texten om ingenting annat anges. Denna tesaurus har tre olika delar samt ett tillšgg. De olika delarna Šr: Grafisk del: tesaurusens tršdstruktur (Bilaga 1) Alfabetisk del: termerna i bokstavsordning fšljt av begreppens hierarkiska relation (Bilaga 2) Systematisk del: notationerna fšljda av de fšredragna tesaurustermerna (Bilaga 3) Utšver dessa delar finns ett alfbetiskt tillšgg med notationer (Bilaga 4) Som vi nšmnt tidigare bšr all information enligt ISO ligga samlad i en av dessa delar medan vi har valt att gšra pœ ett fšr oss fungerande sštt. Eftersom vœra notationer inte Šr till fšr den fullt utbyggda tesaurusen vill vi heller inte lšgga in dem i den alfabetiska delen. andra sidan sšger ISO att det gœr att gšra en tesaurus med endast en av dessa delar (om den Šr fulltalig) men vi resonerade att det var viktigt att ha med alla fyra delarna fšr att lšttare fœ en šverblick šver hela strukturen. Det Šr dock att rekommendera att de som eventuellt fyller pœ tesaurusen skapar ett mer komplett och fungerande notationssystem. 4.1 Tesaurusens layout Tesaurusens layout Šr strukturerad enligt en modell som vi sjšlva har utformat. BŒde ISO och Aitchison m.fl. visar pœ ett otal olika sštt att formge tesaurusen, och de fšresprœkar inte ett sštt fšre ett annat. Vi har fšrsškt att gšra en enkel men šverskœdlig upplšggning sœ att bœde indexeringspersonal och informationssškare har mšjlighet att anvšnda sig av den. I texten fšrsšker vi att skriva termerna pœ samma sštt som de fšrekommer i tesaurusens alfabetiska och systematiska del. De fšredragna termerna har dšrfšr inledande versal och de icke-fšredragna skrivs med enbart gemener, alltsœ pœ samma sštt som beskrivs nedan. Vi kommer dock inte att ha fetstil pœ nœgra termerna i den lšpande texten utan endast pœ prefixen. 15

19 4.1.1 Versaler och gemener Fšredragna termer Šr genomgœende skrivna med en inledande versal i tesaurusens olika delar. NŠr de stœr som uppslagsord i den alfabetiska delen skrivs de dessutom med fetstil. Ickefšredragna termer skrivs enbart med gemener (undantag frœn denna regel Šr fšrkortningar och egennamn) och aldrig med fetstil. Termernas prefix, SN, USE m.fl. skrivs alltid med versaler samt med fetstil. AnmŠrkningarna (Scope notes) inleds med versal och har ingen punkt. Exempel: Eoliska processer SN Processer som har att gšra med vinden I den systematiska delen Šr termerna i nivœ A skrivna med fetstil fšr att gšra det hela mer šverskœdligt Fšrkortningar och symboler Tesaurusens alfabetiska del har fœtt engelska prefix till termerna eftersom tesaurusen Šr tšnkt att vara ett komplement till AGROVOC och dennas grund Šr engelsksprœkig. NŠr flera termer sorterar under samma prefix, skrivs detta endast en gœng och termerna fšljer dšrefter i bokstavsordning. Ibland anvšnds Šven prefixet Top term (TT) i en tesaurus fšr att visa den šversta termen i en gren. Vi har hšr valt bort denna mšjlighet eftersom den inte fšrekommer i AGROVOC och denna tesaurus till viss del skall vara ett komplement. Prefixen kommer i nedanstœende ordning, enligt rekommendationer frœn ISO: SN Scope note: en anmšrkning som definierar termen (hšdanefter anvšnds anmšrkning istšllet fšr scope note i den lšpande texten). Homonymer, ord som stavas lika men betyder olika, fœr alltid en anmšrkning som faststšller vilken betydelse begreppet har i tesaurusen. USE UF BT NT RT StŒr framfšr det fšredragna begreppet. Use for: termen som fšljer fšrkortningen Šr en icke fšredragen term, d.v.s. en synonym eller en kvasisynonym. Broader term: termen representerar begreppet ett steg upp i hierarkin. Narrow term: termen representerar begreppet ett steg nedœt i hierarkin. Related term: termen relaterar till ett likartat begrepp. 16

20 4.2 Relationer mellan begrepp Enligt ISO finns det tre grundlšggande relationer mellan begrepp: LikvŠrdiga relationer Associativa relationer Hierarkiska relationer LikvŠrdiga relationer DŒ det gšller likvšrdiga termer eller synonymer všljs en term ut till att vara den fšredragna. Exempel: bekvšmlighetsinršttningar USE Toaletter Toaletter UF bekvšmlighetsinršttningar Kvasisynonymer kan definieras pœ tvœ olika sštt, dels som ett nšstan likvšrdigt begrepp, dels som ett motsatsbegrepp. Exempel: Fysisk planering UF teknisk planering USE teknisk planering Fysisk planering Med kvasisynonymer menas sœledes begrepp som betyder olika saker Men de kan behandlas som synonymer i ett indexeringssammanhang. I vissa fall kan det vara relevant att fœ fram ett motsatsord eller en kvasisynonym vid en sškning och de lšggs dœ som relaterade termer. Vi har inga sœdana fall i vœr tesaurus, men begreppen Torka och Nederbšrd hade kunnat vara exempel pœ sœdana. Vi har emellertid bestšmt att dessa bšr placeras under samma šverordnad term, nšmligen Klimatelement. Som regel gšller att begrepp som hamnar under samma šverordnad term inte betraktas som relaterade termer. Exempel (ej frœn vœr tesaurus): GlŠdje Sorg RT RT Sorg GlŠdje 17

21 4.2.2 Associativa relationer Denna relation kan finnas mellan Šmnesord som inte behšver vara relaterade till varandra hierarkiskt. Begreppen kan tillhšra antingen samma kategori eller till olika kategorier. Exempel: (Termer inom samma kategori) Geologiska processer RT Geologiska undersškningar Geologiska undersškningar RT Geologiska processer (Termer inom olika kategorier) Skogar RT Skogsbruk Skogsbruk RT Skogar Enligt ISO Šr det viktigt att utšva strikt kontroll šver vilka termer som skall vara relaterade pœ detta sštt, vilket Šr till fšr undvika subjektiva bedšmningar. Det Šr inte nšdvšndigt att visa relationer i en systematisk tesaurus men de bšr vara med bœde i den alfabetiska delen och, om en sœdan anvšnds, i det alfabetiska tillšgget till den systematiska delen Hierarkiska relationer Denna relation Šr den vanligaste i en tesaurus och skiljer en systematisk tesaurus frœn en vanlig ordlista. Det finns tre sorters hierarkiska relationer: Generiska relationer Partitiva relationer Relationer dšr delarna Šr exempel men inte delar i sig Dessa relationer bygger pœ att alla underordnade termer Šr av samma sort som de šverordnade termerna, d.v.s. att bœde den šverordnade och den underordnade termen skall representera samma sak, sœsom en aktivitet eller liknande. Det gœr till exempel inte att lšgga TrŠd under Fotosyntes eftersom TrŠd Šr ett material om Šn ett organiskt sœdant medan Fotosyntes Šr en aktivitet. 18

22 Generiska relationer Den generiska relationen gšller mellan tvœ termer dšr den ena inbegriper den andra och kan anvšndas dšr det ršr handlingar, egendomar, ombud och saker. Exempel: EnergianlŠggningar BT NT Energi KŠrnkraftverk Energi NT EnergianlŠggningar Partitiva relationer Denna begršnsade relation, som ISO beskriver som delen av det hela, innehœller i sig fyra delar: System och organ i kroppen Geografiska omrœden Skoldiscipliner Hierarkiska sociala strukturer Dessa relationer innehœller klara och tydliga strukturer i sig dšr exempelvis alla kroppens delar sorterar under kroppen. Vi všljer att inte gœ nšrmare in pœ dem eftersom fšrhœllandet mellan dessa termer Šr tydliga frœn bšrjan och inte bšr fšrorsaka nœgra problem fšr dem som skall bygga vidare pœ tesaurusen. Det finns dock andra modeller pœ helheten och delar varvid stor fšrsiktighet bšr iakttas med att lšgga dessa under varandra i en hierarkisk struktur. Helst skall de lšggas i olika kategorier. Vi har frœngœtt detta rœd av ISO pœ en punkt och det Šr nšr delen inte kan existera utan helheten. Exempel: Skolor SkolgŒrdar BT NT BT Offentliga inršttningar SkolgŒrdar Skolor HŠr ville vi inte dela pœ Skolor och SkolgŒrdar eftersom de ur landskapsplaneringssynpunkt Šr starkt fšrknippade med varandra. En skolgœrd existerar troligtvis aldrig utan en skola. Vi har dock inte skrivit ut att det Šr BTP eller NTP, d.v.s. šverordnad eller underordnad term partitiv 19

23 i den alfabetiska delen. DŠremot har vi varit konsekventa nšr det gšller att dela pœ Tillverkningsindustri, IndustriomrŒden och Industritomter. Industritomter ligger under MarkanvŠndning, IndustriomrŒden under Detaljplanering och Tillverkningsindustri under NŠringsgrenar Relationer dšr delarna Šr exempel men inte delar i sig Denna relation kan vara svœrfšrklarad eftersom det i vœr tesaurus inte fšrekommer nœgon sœdan. Vi har istšllet valt att exemplifiera med ett begrepp frœn ISO (s.17), som dock mycket všl skulle kunna finna sin plats i vœr tesaurus. Exempel: Bergskedjor BT NT Mark Alperna Himalaya HŠr Šr de olika namngivna exemplen inte delar av bergskedjor, utan bergskedjor i sig Polyhierarkiska relationer Ibland kan vissa begrepp fœ flera šverliggande termer, vi har dock inte angett nœgra sœdana. ven hšr fœr vi visa med begrepp som inte ingœr i vœr tesaurus utan finns som exempel i ISO. Exempel: Skalle BT BT Ben Huvud En skalle Šr bœde ett ben (skallben) och ett huvud och kan dšrfšr ha tvœ šverordnade termer. 4.3 Validitetskontroll Fšr att sškerstšlla att den generiska relationen Šr helt rštt d.v.s. att begreppet befinner sig under rštt šverordnad term, beskriver ISO en praktisk metod som kallas validitetskontroll. Den gœr ut pœ att anvšnda formeln Óalla-nŒgraÓ. Som exempel (dessa finns ej i vœr tesaurus) kan nšmnas att nœgra gnagare Šr rœttor medan alla rœttor Šr gnagare (Se figur 3). HŠr syns tydligt att rœttorna generiskt skall ligga rakt under gnagarna. 20

24 Gnagare NŒgra Alla RŒttor Figur 3. Figuren illustrerar den validitetskontroll med formeln nœgra-alla som kan gšras fšr att faststšlla den generiska relationen. Hade dšremot den švergripande termen varit skadedjur skulle formeln inte fungera eftersom nœgra skadedjur Šr rœttor, men alla rœttor Šr inte skadedjur, Œtminstone skulle inte de som har dem som husdjur godta det (figur 4). Fšr att rœttorna bšst skall komma pœ sin plats Šr det dšrfšr viktigt att de fœr den šverordnade termen gnagare, sœtillvida det inte Šr en specialtesaurus om skadedjur. Skadedjur NŒgra NŒgra RŒttor Figur 4. Figuren illustrerar den validitetskontroll med nœgra-nœgra som kan utfšras fšr att utesluta att relationen Šr generisk. 4.4 GRAFISK DEL Enligt ISO (s. 24) finns det finns tvœ olika sštt att visa tesaurusen grafiskt: Med en tršdstruktur Med ett pildiagram Vi fann att pildiagram inte gav samma grafiska šverblick som en tršdstruktur. NŠr vi utformade tesaurusen bšrjade vi med att arbeta med en tršdstruktur varfšr det var logiskt att Šven i fortsšttningen anvšnda denna modell. 21

25 De švergripande 13 grenarna har fœtt beteckningen A. Ett steg Œt hšger fœr grenarna beteckningen B och sœ vidare. I A- och B-nivŒerna Šr begreppen utskrivna medan de i lšgre nivœer endast Šr symboliserade med hjšlp av grœ punkter. Det finns tvœ undantag frœn beskrivningen ovan och de ligger bœda under Fysisk planering: Stadsplanering pœ C-nivŒ samt Transportsystem, Šven den pœ C-nivŒ. Dessa bœda, som i bilaga 1 fšrsetts med en asterisk, har mœnga underliggande begrepp och det skulle vara omšjligt att gšra ett šverskœdligt schema pœ samma sštt som i resten av den grafiska delen. Det framgœr klart i de andra tesaurusdelarna hur dessa grenar ser ut och hur de fšrhœller sig hierarkiskt. Det huvudsakliga syftet med tršdstrukturen Šr att visa hur de olika begreppen pœ de švre nivœerna fšrhœller sig till varandra och detta tycker vi har uppfyllts. Vi har dock ansett det viktigt att illustrera hur vi har hanterat de tvœ utbrutna grenarna och har dšrfšr infogat dem som figurer i texten, Stadsplanering syns i figur 5 och Transportsystem i figur 6. I en tršdstruktur visas normalt endast de fšredragna termerna och vi har anammat detta fšrhœllningssštt. Inte heller fasettindikatorer visas i den grafiska delen. 22

26 Stadsplanering (B) C D E F Byggnader BostŠder Bensinstationer Byggnader fšr kommersiella ŠndamŒl Kšpcentra Byggnadsdetaljer Ekonomibyggnader Bibliotek Offentliga inršttningar Skolor SkolgŒrdar Toaletter Detaljplanering Handikappanpassning BostadsomrŒden IndustriomrŒden Obebyggda omrœden SkyddsomrŒden Bullerzoner Zonering Markbyggnad HŒrdgjorda ytor Asfalt Mjukgjorda ytor Offentliga rum HundrastgŒrdar Gallerior Lekplatser Torg RekreationsanlŠggningar Golfbanor Utsmyckning Statyer Vegetationsbyggnad AllŽtrŠd Gršnytor Parker Rabatter TrŠdgŒrdar Figur 5. Figuren illustrerar den grafiska delen i grenen Stadsplanering. 23

27 Transportsystem (B) C D E Broar Luftburen trafik SpŒrbunden trafik Flygplan Flygplatser JŠrnvŠgsstationer TŒg Tunnlar Vattenburen trafik VŠgar VŠgtrafik HamnomrŒden Kanaltransporter Boulevarder Cirkulationsplatser GŒng-, cykel- och mopedvšgar Bussar Cyklar GŒngtrafikanter Parkeringar Figur 6. Figuren illustrerar den grafiska delen i grenen Transportsystem. 4.5 Alfabetisk del Denna tesaurusdel fšljer ett av exemplen pœ en konventionell alfabetisk tesaurus i Aitchison m.fl. (s. 94) och visar endast šverordnade termer ett steg uppœt respektive underordnade termer ett steg nedœt i hierarkin. Eftersom det i vœr tesaurus finns bœde grafisk del, systematisk del samt ett alfabetiskt tillšgg, anser vi att det ŠndŒ gœr lštt att fœ grepp om strukturen. Vi har inga notationer i den alfabetiska delen eftersom de notationer vi anvšnder oss av endast Šr till fšr att visa sammanhanget i tesaurusens systematiska del. Begreppen i en tesaurus skall alltid ha reciproka relationer (Aitchison m.fl. s. 48) Detta innebšr att en term som exempelvis har prefixet UF alltid mœste ha en motsvarighet med prefixet USE se figur 7. BT USE UF RT RT NT Figur 7. Figuren illustrerar det reciproka fšrhœllandet mellan de olika prefixen. 24

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet

Läs mer

Samband mellan resurser och resultat

Samband mellan resurser och resultat Skolverkets rapport nr 170 Samband mellan resurser och resultat En studie av landets grundskolor med elever i Œrskurs 9 Sammanfattning: Denna studie omfattar nšrmare 900 kommunala grundskolor och drygt

Läs mer

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Personuppgifter pœ Internet Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999 2 InnehŒllsfšrteckning Sammanfattning ÉÉÉÉ..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...4 Fšrfattningsfšrslag

Läs mer

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr

Läs mer

DatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot!

DatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot! DatortillŠmpningar Det har hšnt nœgot! 1945: 1995: DatortillŠmpningar? Vad skall vi egentligen prata om? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? Nej! Vi har sett: n en bil

Läs mer

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer

Läs mer

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals 1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson

Läs mer

dess fšrhœllande till konkurrensrštten

dess fšrhœllande till konkurrensrštten Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget

Läs mer

Auktioner pœ Internet

Auktioner pœ Internet Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark

Läs mer

EgenmŠktighet med barn

EgenmŠktighet med barn Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:

Läs mer

kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07

kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 S Viktig information om sškerhet Det Šr av stšrsta vikt att denna bruksanvisning fšrvaras tillsammans med skœpet fšr framtida behov. LŒt alltid bruksanvisningen

Läs mer

Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut?

Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Jur. kand.-programmet TillŠmpade studier, 20 p VT 2000 Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? En uppsats om ršttskraft, retroaktivitet och

Läs mer

Lšnekostnader i fœmansfšretag

Lšnekostnader i fœmansfšretag HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen

Läs mer

Lšneadministration Handbok

Lšneadministration Handbok 2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok

Läs mer

Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet

Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen TillŠmpade Studier, 20 p Handledare: Jenny Peters VT 1999 Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Koceva Pauline

Läs mer

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till

Läs mer

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst

Läs mer

F RMEDLARANSVAR INTERNET

F RMEDLARANSVAR INTERNET Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor

Läs mer

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort

Läs mer

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar

Läs mer

Social kompetens/všrdegrund

Social kompetens/všrdegrund Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund

Läs mer

Finansiella rådgivares ansvar

Finansiella rådgivares ansvar Juridiska institutionen Handelshögsskolan vid Göteborgs universitet. Finansiella rådgivares ansvar Uppsats för tillämpade studier på jur. kand.- programmet 20 poäng Författare: Robert Mjösén Handledare:

Läs mer

Stiftelsernas skattskyldighet

Stiftelsernas skattskyldighet Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur.kand.examen Handledare: Robert PŒhlsson Stiftelsernas skattskyldighet 1 InnehŒll 1.

Läs mer

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet

Läs mer

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats

Läs mer

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p. Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems

Läs mer

Bolagsordningen i fšrsvaret mot

Bolagsordningen i fšrsvaret mot Henrik Hšfde Bolagsordningen i fšrsvaret mot fientliga fšretagsfšrvšrv TillŠmpade studier pœ Jur.Kand.-Programmet, 20 p Gšteborg HT 1999 Handledare: Professor Rolf Dotevall Sammanfattning Fšreteelsen att

Läs mer

Fšreningsstyrelsens ansvar

Fšreningsstyrelsens ansvar Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Inledning 5

Läs mer

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

Läs mer

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare

Läs mer

Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet

Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Kerstin Webmark Juridiska institutionen Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 10 p Jur. Kand.-programmet HT 99 Handledare Eva-Maria Svensson

Läs mer

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens

Läs mer

Störningsupplevelse av buller i klassrum

Störningsupplevelse av buller i klassrum 1997:21 Störningsupplevelse av buller i klassrum Pär Lundquist Kjell Holmberg arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 Enheten för fysiologi och teknik Bitr enhetschef: Ulf Landström a Fšrord 1991 utvidgades Arbetsmiljšlagen

Läs mer

1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...

1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION... 1 InnehŒllsfšrteckning 1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...7 2 ALLM NT OM HANDELSBOLAG OCH

Läs mer

- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5

- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 INNEH LL 1 INLEDNING 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 1.3 Syfte 5 1.4 AvgrŠnsningar 6 1.5 Disposition 6 2 METOD 8 2.1. AngreppssŠtt Ð studiens

Läs mer

BESITTNINGSBEGREPPET

BESITTNINGSBEGREPPET Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund

Läs mer

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade

Läs mer

Den nya bibliotekariens kompetens

Den nya bibliotekariens kompetens Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

Maj 2000. Sofia Kolmodin

Maj 2000. Sofia Kolmodin Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla

Läs mer

i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande

i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande Juridiska institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, HT 2000 vid Gšteborgs universitet FšrvŠrv av ršrelsefršmmande egendom i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren

Läs mer

Alternativa vœrdformer

Alternativa vœrdformer Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare

Läs mer

MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster

MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster TillŠmpade studier 20 p, HT 2000 Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster Vaiva BurgytŽ Handledare: Rolf Dotevall INNEH LL

Läs mer

Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap Hšsten 2013 PROGRAM H STEN 2013. Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap

Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap Hšsten 2013 PROGRAM H STEN 2013. Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap PROGRAM H STEN 2013 Quisque: Hoppas det Šr full fart pœ všxtligheten hos er. Annars har det stora samtalsšmnet 2013 hos tršdgœrdsintresserade och Šven hos professionella odlare fšr den delen, varit den

Läs mer

Lennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt

Lennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt Lennart Carlssons svenska šversšttning av Win -lose and Win -win Interactions and Organisational Responses to Scarcity Galvin Whitaker Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998 Om konsten att

Läs mer

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr

Läs mer

UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE

UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 10 pošng HT 1999 UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE Stefan Wik, 551118-6214 Handledare:

Läs mer

George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed

George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed Fšr en tid sedan Šrvde jag en liten summa pengar. Dock inte tillršckligt fšr att med den norsk amerikanska nationalekonomen Thorstein Veblens

Läs mer

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Liv & hälsa en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.

Läs mer

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.

Läs mer

Agenda 21 en exempelsamling

Agenda 21 en exempelsamling Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp. Beställningsadress

Läs mer

Betalningar med e-pengar

Betalningar med e-pengar JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor

Läs mer

Utbildning via Internet

Utbildning via Internet INSTITUTION F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Utbildning via Internet Jag har i detta examensarbete beskrivit den nya typen av undervisning nšmligen utbildning via Internet. Syftet

Läs mer

VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS?

VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? En intervjuundersškning om sjukhusbibliotek, bokvagn och lšsning pœ Universitetssjukhuset i Malmš Marita Kristiansson Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen

Läs mer

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Tidigare publicerad i SprŒkbruk, grammatik och sprœkfšršndring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994, (s.25-36) Institutionen fšr nordiska sprœk, Lunds

Läs mer

För ett offensivt miljöarbete i Halland

För ett offensivt miljöarbete i Halland i För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan

Läs mer

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson

Läs mer

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F

Läs mer

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos

Läs mer

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning

Läs mer

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering TRITA-NA-D9811 CID-38, KTH, Stockholm, Sweden 1998 Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering Inger Boivie, Jan Gulliksen och Ann Lantz Inger Boivie, Enator AB och CID Jan Gulliksen,

Läs mer

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3 Social rapport 2001 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande

Läs mer

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9

Läs mer

Jan Einarsson, Gud och attityd. Ett perspektiv pœ sprœk och kšn denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren.

Jan Einarsson, Gud och attityd. Ett perspektiv pœ sprœk och kšn denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Gud och attityd Ett perspektiv pœ sprœk och kšn Jan Einarsson Tidigare publicerad i Sprog og k n II. Opl¾g fra et seminar pœ RUC 28.4.1998 (s.87-117) Skrifter fra Dansk og Public Relations, Roskilde Universitetscenter,

Läs mer

Tillverkningshemligheter och

Tillverkningshemligheter och Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne

Läs mer

Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa

Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa April 2000 Lisdoonvarna Mail Feeder Service Postbus, Ennis, Irland Metro Rural Parcel Bus, West Yorkshire, Storbritannien KTEL, kombinerad passagerar- och godstrafik,

Läs mer

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport SERFIN 2 Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt 1999-05-05, slutrapport BFR 960664-3 BFR 960569-8 BFR 960665-8 BFR 969663-7 Skade- och erfarenhetsuppfšljning

Läs mer

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen"

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 1 SWEBU Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen" Uno Engborg,

Läs mer

Informationsförsörjning för nya högskolor

Informationsförsörjning för nya högskolor Informationsförsörjning för nya högskolor En modell för Helsingborgs högskolefilial. Anne Mobark Kersti Pullerits Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid

Läs mer

Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse

Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Peter Lindelöf och Hans Löfsten IMIT WP: 1999_108 Datum: 1999 Antal sidor: 86 Institute for Management of Innovation and Technology 1 INLEDNING 1.1 Teknik-

Läs mer

1 INLEDNING. 1.1 Problembeskrivning

1 INLEDNING. 1.1 Problembeskrivning 1 INLEDNING Under det senaste Œrtiondet har relationen mellan handel och miljš kommit i internationellt fokus. Konflikten mellan handel och miljš uppkommer nšr lšnder har olika miljšpolitik. I vissa lšnder

Läs mer

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok 2001 Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT

Läs mer

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology

Läs mer

Varfšr ett profilprogram?

Varfšr ett profilprogram? Profilprogram Varfšr ett profilprogram? Det ska finnas en tydlig intern profil fšr den kommunala organisationen. Denna profil ingœr som en del i ÓStrategi fšr Melleruds kommunó. Melleruds kommuns profil

Läs mer

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Tidigare publicerad i Svenskans beskrivning 22 (s.50-64) Lund University Press, 1997 1 Rubriken pœ mitt fšredrag Šr en anspelning pœ Bengt Lomans antologi med frœn

Läs mer

Examensarbete, ytprofilmštning

Examensarbete, ytprofilmštning F RORD Denna rapport behandlar ett examensarbete vilket ingœr som en del i vœr civilingenjšrsutbildning pœ datatekniklinjen. Arbetet har utfšrts vid Tekniska Hšgskolan i LuleŒ under perioden april - augusti

Läs mer

ISO/IEC Riktlinje 22 och EN 45014. 3-5 Owa 3-chome, Suwa-shi, Nagano-ken 392- Japan

ISO/IEC Riktlinje 22 och EN 45014. 3-5 Owa 3-chome, Suwa-shi, Nagano-ken 392- Japan Alla ršttigheter fšrbehœllna. Ingen del av detta dokument fœr reproduceras, lagras i ett Œtersškningssystem, eller pœ nœgot sštt eller i nœgon form šverfšras elektroniskt, mekaniskt, genom fotokopiering,

Läs mer

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA K O M P E N D I U M FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA 10 Teman och 30 Fall 16 Registerkort om förhållandena mellan Arbetsmarknadsparternas

Läs mer

HushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen

HushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen 99-05-18 Finansforums Sparbarometer 2/99 Finansforum har fr o m 1999 inlett en kvartalsvis redovisning av hur de svenska hushœllens sparande utvecklas. I den hšr andra rapporten redovisar vi vad som hšnt

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN OM SV TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN Lars Olsson April 1999 Fšrord Denna rapport har tagits fram pœ uppdrag av projektet Teknisk Framsyn. Syftet med studien Šr att belysa svœrigheterna med

Läs mer

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling 1999:6 Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling Erfarenheter från första fasen av ett traineeprogram vid Arbetslivsinstitutet i Östersund Stig Vinberg Frants Staugård Ulrika Lindström

Läs mer

KUNSKAPSHUS ELLER OFFENTLIGT VARDAGSRUM?

KUNSKAPSHUS ELLER OFFENTLIGT VARDAGSRUM? KUNSKAPSHUS ELLER OFFENTLIGT VARDAGSRUM? En undersškning av Lunds stadsbiblioteks ombyggnad Kerstin Svensson Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds

Läs mer

Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar

Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar Planering, utformning, hšjd och placering Anders Simonsson Pablo Tapia Lagunas Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie 1998:11 El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie Kjell Hansson Mild 1 Göran Anneroth 2 Jan Bergdahl 3 Nils Eriksson 4 Jonas Höög 4 Eugene Lyskov 1,5 Inger Marqvardsen 6 Ole Marqvardsen

Läs mer

Swe intro1200 12/10/99 12:11 pm Page i

Swe intro1200 12/10/99 12:11 pm Page i Swe intro1200 12/10/99 12:11 pm Page i Alla ršttigheter fšrbehœllna. Ingen del av detta dokument fœr reproduceras, lagras i ett Œtersškningssystem, eller pœ nœgot sštt eller i nœgon form šverfšras elektroniskt,

Läs mer

Principskiss av vingbalk

Principskiss av vingbalk Subtask nr 6 Principskiss av vingbalk Ett berškningsprogram fšr bestšmning av lšmplig hœllfasthet fšr en balk vid givna laster. av m98_asa t98_haa Sammanfattning Vi har tagit fram ett program som beršknar

Läs mer

Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i

Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i Alla ršttigheter fšrbehœllna. Ingen del av detta dokument fœr reproduceras, lagras i ett Œtersškningssystem, eller pœ nœgot sštt eller i nœgon form šverfšras elektroniskt,

Läs mer

Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt.

Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt. Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet HT-00 TillŠmpade studier, 20 p Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt.

Läs mer

Buren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation.

Buren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation. FOI-R--0563--SE Oktober 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Buren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation. En litteraturstudie NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1

En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1 En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ 2000- talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1 Regeringen bemyndigade den 11 september 1997 chefen fšr StatsrŒdsberedningen att tillkalla

Läs mer

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten FOI-R--0467--SE Maj 2002 ISSN 1650-1942 Vetenskaplig rapport Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

Teoretisk Elektroteknik. Repetition i ellšra. Henrik Otterheim. Copyright 2003 Teoretisk Elektroteknik, KTH

Teoretisk Elektroteknik. Repetition i ellšra. Henrik Otterheim. Copyright 2003 Teoretisk Elektroteknik, KTH Teoretisk Elektroteknik Repetition i ellšra Henrik Otterheim Copyright 200 Teoretisk Elektroteknik, KTH Repetition i EllŠra 2() nnehœll. nledning 2. Elektrisk stršm. Elektrisk spšnning 4. Ohms lag 5. Seriekoppling

Läs mer

Likabehandlingsplan. - Œrlig plan mot diskriminering, trakasserier och kršnkande behandling. HenŒns skola i Ellšs Grundskola Œr 7-9

Likabehandlingsplan. - Œrlig plan mot diskriminering, trakasserier och kršnkande behandling. HenŒns skola i Ellšs Grundskola Œr 7-9 ! Likabehandlingsplan HenŒns skola i Ellšs Grundskola Œr 7-9 LŠsŒret vt- 2016 - Œrlig plan mot diskriminering, trakasserier och kršnkande behandling ÓAlla barn och elever har rštt att utvecklas och lšra

Läs mer

Svenska. Tryckt på återvunnet papper

Svenska. Tryckt på återvunnet papper Alla ršttigheter fšrbehœllna. Ingen del av detta dokument fœr reproduceras, lagras i ett Œtersškningssystem, eller pœ nœgot sštt eller i nœgon form šverfšras elektroniskt, mekaniskt, genom fotokopiering,

Läs mer

!""#$%&'("& *+#,-./(01213&'("& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)&

!#$%&'(& *+#,-./(01213&'(& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)& !! !""#$%&'("& )!!"#$%&&'(')* +!,'#-.'(')* +! /01-&$)0233* 4! 5-)0-33$6708#90(')90*:;3(.-?(:#:)(* @!,';(.-'$* @! A0:)':$* B! CD?3&:?* EF! G(9)':$&(8* EF! HD&:#:)(* EF! I($&:39&:#:)(*

Läs mer

Logikprogrammering. KŠnnetecken. Exempel pœ relation. Relationer. Varianter. KŠnnetecken och fšrutsšttningar Prolog

Logikprogrammering. KŠnnetecken. Exempel pœ relation. Relationer. Varianter. KŠnnetecken och fšrutsšttningar Prolog Logikprogrammering KŠnnetecken och fšrutsšttningar Prolog FšrtjŠnster BegrŠnsningar Praktiska tillšmpningar KŠnnetecken Hšg abstraktionsnivœ Deklarativt, ej proceduralt Specificerar šnskade resultat snarare

Läs mer

Det nya vertikala gruppundantaget och franchiseavtalen

Det nya vertikala gruppundantaget och franchiseavtalen Det nya vertikala gruppundantaget och franchiseavtalen Uppsats i TillŠmpade studier 20 p Juris Kandidatprogrammet, HT99 Handledare: Docent Filip Bladini Det nya vertikala gruppundantaget och franchiseavtalen

Läs mer

Berit Funke Henrik Strandberg

Berit Funke Henrik Strandberg NetSšk InternetvŠgledning fšr referensbibliotekarier Berit Funke Henrik Strandberg Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare:

Läs mer

Svarsbilaga till Fourieranalys med MatLab

Svarsbilaga till Fourieranalys med MatLab Svarsbilaga till Fourieranalys med MatLab Namn: ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ Uppgifterna 1-9 Šr obligatoriska och redovisas pœ svarsbilagan. Du fœr všlja fritt en av uppgifterna 10-14, vilka skall redovisas med

Läs mer