Examensarbete, ytprofilmštning
|
|
- Amanda Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 F RORD Denna rapport behandlar ett examensarbete vilket ingœr som en del i vœr civilingenjšrsutbildning pœ datatekniklinjen. Arbetet har utfšrts vid Tekniska Hšgskolan i LuleŒ under perioden april - augusti 1989 i samarbete med Lunds Universitet och Malmšhus LŠns Landsting. Vi vill hšr passa pœ att tacka vœra handledare utan vilkas hjšlp och rœd examensarbetet hade varit omšjligt att genomfšra. Lennart Olsson, 1:e fo ing, som fšrutom att vara handledare Šven fungerat som vœr examinator. Per-Ola Bšrjesson Professor i signalbehandling vid Tekniska Hšgskolan i LuleŒ. BŒda har delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter inom bland annat signalbehandlingsomrœdet. Hans Persson vid Lunds Universitet som konstruerat den ultraljudsgivare vi anvšnt oss av. Nils-Gunnar Holmer, Professor i medicinsk teknik vid Lunds Universitet/Malmšhus LŠns Landsting, som rest frœn Lund till LuleŒ fšr att dela med sig av sin breda kunskap inom ultraljudsteknik, fšrst genom att hœlla ett seminarium i ultraljudsteknik med sœvšl teori som laborationspass, sedan genom att ge oss goda rœd och inspiration under arbetets gœng. Examensarbetet utgšr ett av de konkreta projekt som ingœr i avdelningen signalbehandlings uppbyggnad av verksamhet inom biomedicinsk signalbehandling. Programmet stšds av fšljande finansišrer: Hšgskolans kontaktsekretariat, Norrbottens forskningsrœd, LKAB-fonden och PROSAM BD.
3 INNEH LLSF RTECKNING 1. SAMMANFATTNING ABSTRACT INTRODUKTION Bakgrund och problemstšllning Metod ULTRALJUD - TEORI Fysikalisk princip MŠttekniska aspekter Fokusering Upplšsning VinkelkŠnslighet M TNINGAR Utfšrande MŠtuppstŠllning UTRUSTNING Koordinatbord Stegmotorstyrning Styrkommandon Instrumentbuss GPIB Konfiguration Kommunikation pc - oscilloskop Oscilloskop Ultraljuds sšndare/mottagare PC Fšrslag till fšrbšttringar Oscilloskop Ultraljudsgivare PC
4 INNEH LLSF RTECKNING 7. BER KNINGAR OCH SIGNALBEHANDLING Fšrkortningar Fokusering av givare BestŠmning av position i hšjdled MŠtnoggrannhet BerŠknad UppmŠtt Ankomsttidsskattning Flank Envelopp Korrelation PROGRAMUPPBYGGNAD RESULTAT OCH UTV RDERING Resultat UtvŠrdering REFERENSER BILAGOR BILAGA 1: BILAGA 2: PLOTTNINGAR ANV NDARBESKRIVNING
5 -1-1 SAMMANFATTNING Bakgrunden till detta examensarbete var ett behov av en mštutrustning som klarar av att registrera ett parti av hudens ytprofil. En sœdan utrustning kan vara till hjšlp fšr att bedšma sjukdomsutvecklingen hos diabetespatienter med kšrlfšršndringar. Syftet med arbetet har varit att bygga upp och utveckla ett system som mšter ytprofilen hos hud med hjšlp av fokuserat ultraljud. Det utvecklade systemet fungerar pœ fšljande sštt: En ultraljudsgivare monteras pœ ett koordinatbord och flyttas med precisa steg šver det hudomrœde som skall undersškas. De mot huden reflekterade ljudpulserna mšts med hjšlp av ett oscilloskop, vilket sšnder kurvdata i heltalsform via en instrumentbuss till en persondator. I datorn skattas ankomsttiden fšr ljudpulsens eko och hšjddata beršknas. De olika metoder fšr ankomsttidsskattning som undersškts Šr flank, envelopp och korrelation. Av dessa tre fšll valet pœ korrelation pœ grund av dess okšnslighet fšr brus och hšga mštnoggrannhet. Genom mštning av 1000 punkter pœ en jšmn, plan yta erhšlls ett mœtt pœ standardavvikelsen, detta blev mindre Šn mm fšr varje mštpunkt. MŠttiden fšr varje punkt Šr ca 15 sekunder.
6 -2-2 ABSTRACT The background for this degree project was the need for measuring equipment which would enable registration of the skin«s surface. Such equipment can be of use when monitoring the development of diabetes. The purpose of this work has been to build and develop a system that measures the profile of the skin using focused ultrasound. The system works as follows: With the help of a coordinate table the ultrasound transducer moves over the surface that is to be examined. The reflected soundpulses are measured with an oscilloscope, which sends data to a personal computer. In the computer, the echo arrival time is estimated so that the distance between the surface and the transducer can be calculated. The different methods of estimating the arrival time that have been examined are slope, envelope and correlation. The decision was to use correlation due to its insensitivity to noise and its high accuracy. By measuring 1000 points on a smooth, horizontal surface the standard deviation was calculated to be less than mm. The total time to process one point is about 15 seconds.
7 -3-3 INTRODUKTION I detta avsnitt presenteras examensarbetet. Syftet med arbetet har varit att bygga upp och utveckla ett mštsystem, baserat pœ fokuserat ultraljud, fšr registrering av hudens ytprofil. 3.1 Bakgrund och problemstšllning IdŽn till detta examensarbete gavs av Nils-Gunnar Holmer, Professor i medicinsk teknik vid Lunds Universitet. Diabetespatienter drabbas ofta av kšrlfšršndringar som leder till fšrsšmrad blodcirkulation. Exempelvis innebšr detta att delar av huden blir sšmre fšrsšrjd, vilket resulterar i synliga patologiska fšršndringar i form av gropar i hudytan. Fenomenet kan anvšndas fšr bedšmning av sjukdomsutvecklingen hos sœdana patienter. Det Šr dock svœrt fšr en lškare att dokumentera symtomen sœ att de kan jšmfšras mellan undersškningstillfšllena. DŠrfšr behšvs en mštutrustning fšr att avbilda och registrera ytprofilen hos ett hudparti. Ett annat tšnkbart anvšndningsomrœde fšr denna utrustning Šr undersškning av hur huden lšks t ex efter stygn. 3.2 Metod MŠtningen gšrs med ultraljudsteknik. En ultraljudsgivare fšrflyttas lšngs ett antal parallella linjer ovanfšr den undersškta hudytan och avstœndet mšts i ett antal punkter lšngs varje linje. AvstŒndet bestšms genom att mšta ljudets lšptid mellan givare och hudyta. PŒ sœ vis skapas en avstœndsbild av ytan i ett lšmpligt antal punkter. Det inbšrdes avstœndet mellan punkterna bestšms av ytans beskaffenhet, pœ en skrovligare yta fordras tštare mštningar Šn pœ en nšstan plan (jšmfšr samplingsteoremet). Den inlšsta datamšngden presenteras som en bild och fœr utgšra underlag fšr berškningar. tergivningen av hudytan Šr beroende av mštningens upplšsning i bœde djupled och sidled. En fokuserad ultraljudsgivare anvšnds fšr att ge god upplšsning i sidled. Fokuseringen medfšr dock att givarens avstœnd ifrœn hudytan mœste hœllas konstant.
8 -4-4 ULTRALJUD - TEORI Avbildningen med ultraljud bygger pœ att en utsšnd ljudpuls reflekteras mot gršnsskikten mellan olika medier. Metoden har fœtt flera viktiga tillšmpningar, bl a inom fosterdiagnostik. Den Šr sœvitt man vet oskadlig vid de intensiteter som anvšnds fšr avbildning. (4. Kapitel 16, Kjell Lindstršm LTH) 4.1 Fysikalisk princip Ljud reflekteras nšr det tršffar gršnsytan mellan tvœ medier med olika akustisk impedans. Den akustiska impedansen definieras som produkten av ljudhastigheten v och densiteten p. Som framgœr av tabellen nedan Šr den akustiska impedansen mycket olika fšr ben, luft och den grupp av všvnader som utgšr mjukdelarna. Material Ljudhastighet Densitet Akustisk impedans m/s kg/m 3 kg/(m 2 s)*10-6 Luft Fett MuskelvŠvnad BenvŠvnad NŠr en ultraljudvœg infaller vinkelrštt mot gršnsytan mellan tvœ medier med impedanserna v 1 p 1 och v 2 p 2 reflekteras en del av vœgens energi enligt R = ((v 1 p 1 -v 2 p 2 )/(v 1 p 1 +v 2 p 2 )) 2 Vid stora skillnader i mediernas impedans, exempelvis mellan luft och hud, antar reflexionskoefficienten R všrden mycket nšra 1, vilket innebšr att praktiskt taget all energi reflekteras.
9 MŠttekniska aspekter Fokusering En cirkulšr givare vars yta Šr helt plan sšgs vara ofokuserad. Det innebšr att ultraljudet lšmnar givaren i en rak strœle fšr att efter en viss stršcka bšrja spridas ut. StrŒlens bredd Šr dœ i stort sett lika med givarens diameter. Om en smalare strœle šnskas kan alltsœ en mindre givare anvšndas. En nackdel Šr att spridningen bšrjar tidigare och spridningsvinkeln blir stšrre. En annan metod Šr dœ att anvšnda en fokuserad givare som bšjer ihop ljudstrœlen sœ att den blir smalare Šn givarens diameter. Principen Šr precis densamma som vid optisk fokusering, antingen gšrs sjšlva givarytan konkav, eller sœ placeras en akustisk lins framfšr givaren. DŠr strœlen Šr som smalast ligger dœ givarens fokus, bortom denna punkt sprids strœlen snabbt. Om mštobjektet hœlls noggrannt i givarens fokus kan givare med hšg fokuseringsgrad och dšrmed litet fokusomrœde anvšndas. (2. Diagnostiskt Ultraljud kapitel 3, Hans W Persson) Upplšsning Ultraljudsgivarens upplšsning i sidled Šr direkt proportionell mot ljudstrœlens bredd i fokus. StrŒlbredden minskar vid hšgre fokuseringsgrad. Den axiella upplšsningen Šr i stort sett omvšnt proportionell mot vœglšngden och Šr normalt ett mindre problem Šn upplšsningen i sidled. Vidare anvšnds ankomsttidsskattning som ett verktyg fšr att fšrbšttra den axiella upplšsningen. (2. kapitel 3, Hans W Persson) LjudvŒgor som fortplantar sig i ett medium kommer att dšmpas proportionellt mot den tillryggalagda stršckan. Denna dšmpning Šr frekvensberoende (2. kapitel 2, Stephan Dymling). En hšgre frekvens fšrbšttrar upplšsningen i djupled men medfšr alltsœ stšrre dšmpning i luften och dšrmed svœrare detektering av ekot. Det kan kompenseras med kšnsligare givare, bšttre signalbehandling och/eller kortare fokusavstœnd.
10 VinkelkŠnslighet BŠsta mšjliga eko fœs mot en jšmn yta vinkelrštt mot ultraljudspulsens riktning och pœ det avstœnd som ultraljudsgivaren Šr anpassad fšr, dvs fokusavstœndet. Med jšmn yta avses dœ nœgon yta som kan reflektera stšrre delen av pulsens energi i en bestšmd riktning med liten spridning. Fšr att undersška hur ytans vinkel i fšrhœllande till givaren inverkar pœ ekots amplitud placerades en plan plexiglaskloss under givaren. Ekots amplitud fšr olika vinklar pœ klossen registrerades med hjšlp av oscilloskop. TvŒ olika givare testades, en avpassad fšr mštning i vatten och en fšr luft, diagrammen visas i fig: Figur 4.1 a Diagram fšr vinkelkšnslighet, vatten
11 -7- Figur 4.1 b Diagram fšr vinkelkšnslighet, luft Resultatet kan fšrklaras med enkel geometri, se figur: Figur 4.2 Givargeometri
12 -8- Antag vinkeln v=0 nšr ytan Šr vinkelršt mot pulsens utbredningsriktning. Ekot fœr dœ minskande amplitud fšr všxande v eftersom en allt stšrre andel av dess energi gœr fšrbi givaren till ingen nytta. Fšr v >= w kommer všsentligen ingen energi att tršffa givaren. Detta tyder pœ att stor givardiameter och litet fokusavstœnd škar mšjligheten att detektera ekon frœn lutande ytor. ven om ytan, som fallet Šr med hud, Šr sœ ojšmn att ekot sprids ut i flera riktningar bšr en stor givare pœ litet avstœnd kunna fœnga upp en stšrre del av pulsens energi Šn en liten givare pœ stort avstœnd. Dessutom bšr mštfelet i hšjdled kunna hœllas konstant i fšrhœllande till fokusavstœndet, dvs mindre avstœnd ger mindre absoluta fel.
13 -9-5 M TNINGAR HŠr presenteras mštningens utfšrande och mštuppstšllningen. 5.1 Utfšrande Objektet placeras pœ koordinatbordet under ultraljudsgivaren. UltraljudssŠndaren sšnder en spšnningspuls som genererar en ultraljudpuls i givaren. Ljudpulsen reflekteras mot objektet, tas emot av givaren och omvandlas till en spšnningspuls, vilken fšrstšrks av ultraljudsmottagaren. SŠndpuls och ekopuls mšts med hjšlp av oscilloskopet. Hela denna kurva sšnds i form av ett antal sampels (heltal) till datorn. I datorn skattas ankomsttiden fšr ekot, nœgot som anvšnds fšr att pœ ett nogrannt sštt rškna ut den relativa hšjden pœ fšremœlet i frœga. Om kristallen Šr fokuserad, det vill sšga avstœndet mellan kristallen och mštobjektet ligger inom ett intervall med pœ fšrhand satta toleranser, lagras hšjden, annars justeras kristallen i hšjdled fšr att uppnœ fokusering. I fallet att nœgot eko ej kan registreras, dvs kristallen lyckas inte fœnga upp tillršckligt med energi frœn den ŒtervŠndande ljudvœgen, sštts hšjden till densamma som vid fšregœende mštpunkt. Orsaken till att detta gœr att gšra beror pœ att ovanstœende uteslutande intršffar vid mštning pœ kanter och spetsar. Givaren flyttas till ny mštpunkt. NŠr mštningen Šr klar skickas hšjddata till ett grafikpaket. Hšjddata kan antingen presenteras tredimensionellt, i perspektiv, eller tvœdimensionellt (grœskala).
14 MŠtuppstŠllning Figur 5.1 MŠtuppstŠllning
15 -11-6 UTRUSTNING I detta avsnitt beskrivs den utrustning som ingœr i mštsystemet. 6.1 Koordinatbord Modell Arbetsbord ArbetsomrŒde XYZ Stegmotor X/Y Stegmotor Z Repeternoggrannhet Steg/Varv Spindelstigning Antal steg Hastighet mm/sek Vikt Solectro art.nr E *750 mm 500*500*100 mm 2 st stegvinkel 1.8 o bromsmoment 110 N-cm 1 st stegvinkel 1.8 o bromsmoment 55 N-cm +/- 10 um 400 st 5 mm StrŠcka * (Steg/Varv) / Spindelstigning (80 steg = 1mm) Spindelstigning * Steg/Sek * (Steg/Varv) 48 kg 6.2 Stegmotorstyrning Avsedd fšr tre axlar med seriellt interface. Modell verfšringshastighet Interface Minneskapacitet Statiskt ramminne Solectro art.nr E Bd RS KB 128 KB Styrkommandon Positioneringen av koordinatbordets axlar sker med kommandon som skickas via RS232 gršnssnitt. LŠttanvŠnda rutiner som skšter positioneringen av ultraljudsgivaren Šr utvecklade.
16 Instrumentbuss GPIB Modell : National Instruments Fšrkortningen stœr fšr General Purpose Interface Bus och Šr accepterad som industri standard IEEE-488. GPIB Šr ett interface system genom vilket elektroniska enheter kommunicerar. Ett GPIB-kort monteras i en PC och till detta kan upp till 16 enheter anslutas. Datašverfšringshastigheten kan i bšsta fall komma upp till 1 MB/s. En siffra som i de flesta fall Šr ouppnœelig eftersom denna oftast starkt begršnsas av de anslutna enheterna Konfiguration Varje enhet ges en basadress vilken stšlls in med switchar pœ respektive instrument. Lyssnar- och sšndaradress fœs genom att addera 32 respektive 64 till basadressen Kommunikation pc-oscilloskop PC Tektronix 2230 Basadress : 0 3 Lyssnaradress : SŠndaradress : Exempel pœ en kommunikation: Kommando: Initiera GPIB-bussen ibsic Enheterna aktiveras att lyssna ibsre 2230 ska lyssna, PC:n ska sšnda ibcmd "35 64" Skicka kurvdata ibcmd "CURVE?" PC:n ska lyssna, 2230 ska sšnda ibcmd "32 67" PC:n tar emot kurvdata, 1024 byte ibrd "1024"
17 Oscilloskop Modell : Tektronix 2230 Bandbredd : 100 MHz Kombinerat analogt icke-lagrande och digitalt lagrande instrument, vilket kan kommunicera med en dator via GPIB. verfšringshastigheten frœn oscilloskopet till datorn Šr 1 KB/s, vilket Šr en mycket lœg siffra. I digitalt lšge kan vœgformer sparas i minnet fšr att senare kunna ŒterhŠmtas. 6.5 Ultraljuds sšndare/mottagare Modell : Panametrics 5052PR Ultraljudsgivaren kopplas till sšndaren/mottagaren som kombineras med ett oscilloskop. Instrumentets sšndardel genererar korta pulser med kontrollerad energi, som i givaren omvandlas till ultraljudpulser. Ultraljudsekot mottas sedan av givaren och omvandlas till en spšnningssignal som fšrstšrks av instrumentets mottagardel, vilken har en varierbar fšrstšrkning frœn 0 till 40 db i steg om 2 db. Instrumentet skickar Šven en triggsignal till oscilloskopet. 6.6 PC En COMPAQ DESKPRO 286 med klockfrekvens pœ 12 MHz anvšnds. Fšr att mšjliggšra datašverfšring har denna kompletterats med tidigare nšmnda GPIB-interface. Styrprogrammet fšr hela mštningen Šr skrivet i Borlands Turbo Pascal 5.0
18 Fšrslag till fšrbšttringar Oscilloskop Ett problem med nuvarande utrustning Šr att datašverfšringen ifrœn oscilloskopet till datorn tar lœng tid (4 sek fšr 4 KB). Detta kan ŒtgŠrdas genom att anvšnda ett oscilloscop med betydligt hšgre šverfšringshastighet. Det enklaste vore dock att ersštta oscilloskopet med nœgon form av inbyggd datainsamlingsutrustning, nœgot som Šven fœr till fšljd att GPIB-šverfšringstiden sparas in Ultraljudsgivare Ultraljudsgivaren som anvšnds i det nuvarande systemet har ett fokusavstœnd pœ 45 mm. En givare med kortare fokusavstœnd skulle innebšra ekon med hšgre amplitud, mindre vinkelkšnslighet och bšttre mštnoggrannhet. Se mšttekniska aspekter PC I dagslšget fšrdršjs mštningen Šven av datorns berškningskapacitet, framfšrallt dœ det gšller ankomsttidsskattningen. En 286:a med hšgre klockfrekvens eller en 386:a hade naturligtvis gjort dessa problem mindre pœtagliga.
19 -15-7 BER KNINGAR OCH SIGNALBEHANDLING I detta avsnitt presenteras de berškningar och den signalbehandling som utfšrts. 7.1 Fšrkortningar t a t l t f t u t m t k d a n s ankomsttid (s) lšptid (s) lšptid vid fokusering (s) tidpunkt fšr utsšnd puls (s) tidpunkt fšr mottaget eko (s) korrigeringstid (s) diskret ankomsttidpunkt (sampel) sampel/tidsenhet pœ oscilloskopet (sampel/us) t d tid/div (s/div) n d s f s a s s s z s l v m v l fs z fs s fd a fs l sampel/div (sampel/div) fokusavstœnd (mm) avstœnd frœn fokus, korrektion (mm) avstœnd frœn fokus, korrektion (steg) z-position som lšses av frœn stegmotorstyrningen (steg) lagrat avstœnd (steg) hastighet i media (km/s) hastighet i luft (km/s) feluppskattning av s z (mm) felupskattning av s s (mm) feluppskattning av d a (sampel) feluppskattning av s l (mm)
20 Fokusering av givare t l = t u - t m t f = 2. sf / v m t k = t l - t f s a = t. k v m / 2 s s = s. a 80 (1 mm = 80 steg se 6.1) 7.3 BestŠmning av position i hšjdled s l = s z + s s Det Šr detta avstœnd som lagras. Om omvandling frœn antal steg till avstœnd i mm šnskas kan detta gšras genom att dividera med MŠtnoggrannhet BerŠknad BerŠkningarna Šr grundade pœ 4 KB kurvdata och de oscilloskopinstšllningar som Šr beskrivna i bilaga1. fs z = +/- 10 um enligt manual. Detta fel fšrsummas. n s = n d / t d = 400 /40 sampel/us = 10 sampel/us fd a = +/- ( 1/2+1/2) sampel ( * ) fs s = fd a / n. s v l mm fs l = fs z + fs s = +/- 1/20 us km/s = +/ mm Bidraget till det totala felet fšr en mštning blir +/ mm. ( * ) 1. Verkliga maxpunkten i korrelationen kan ligga mitt mellan tvœ sampel. 2. Eftersom samplingsfšrloppet Šr inte synkroniserat med ultraljudspulserna sœ kan ett fel pœ hšgst en halv samplingsperiod adderas.
21 UppmŠtt En serie med 1000 mštpunkter šver en plan yta gjordes. Fšr varje punkt registrerades hur mycket ekot avvek i tiden frœn idealekot (ršknat i antal sampelperioder). En avvikelse pœ en sampelperiod motsvarar ett fel i avstœndsmštningen pœ mm. Resultatet visas som ett histogram i figur 7.1. Att materialet inte Šr centrerat kring noll beror pœ att givaren inte kunnat fokuseras helt exakt, och har ingen betydelse fšr mštnoggrannheten. Standardavvikelsen blev mindre Šn mm. Figur 7.1 Histogram Antal mštpunkter Avvikelse (antal sampel) 7.5 Ankomsttidsskattning HŠr beskrivs tre olika metoder fšr att skatta ekots ankomsttid utifrœn den samplade kurvan frœn oscilloskopet. Metoden som slutligen valdes var korrelation pga dess lœga bruskšnslighet och hšga mštnoggrannhet. Fšr samtliga metoder gšller att ankomsttiden i slutšnden ges av ett sampel som utmšrker sig pœ nœgot sštt, t.ex en maxpunkt. Den sškta tidpunkten Šr sšllan densamma som ett samplingstillfšlle. Tidsskillnaden blir som mest en halv samplingsperiod. Felet kan
22 -18- dšrfšr minskas om samplingsfrekvensen škas, nœgot som enkelt kan simuleras genom att fler punkter interpoleras fram mellan samplen (kallas ocksœ šversampling). Fšr att hœlla ner berškningstiden har detta inte implementerats men kan alltsœ ses som ett sštt att fšrbšttra mštnoggrannheten Flank Enklaste tšnkbara metoden. Kurvan sšks av med bšrjan dšr den utsšnda pulsen helt har klingat av. NŠr ett sampel som šverskrider en fšrutbestšmd nivœ hittas anses ekot ha anlšnt. Denna tidpunkt registreras. Se figur 7.2. Metoden Šr enkel, noggrann och mycket snabb, men kšnslig fšr brus. Fšr att undvika att en enstaka spik i bruset tolkas som ett eko sœ mœste tršskeln sšttas med en viss sškerhetsmarginal. I praktiska mštningar med lutande och skrovliga reflexionsytor blir dšrfšr ekot ofta svœrt att detektera pœ ett tillfšrlitligt sštt. Figur 7.2 Ekots detektering med flankmetoden
23 Envelopp Kurvan lœgpassfiltreras fšrst fšr att fœ bort det mest hšgfrekventa bruset, den likriktas och lœgpassfiltreras igen, nu sœ att endast dess envelopp ŒterstŒr. Resultatet sšks av och en maxpunkt motsvarande ekots hšgsta amplitud tas fram. Tidpunkten registreras. PŒ sœ sštt kan mštning gšras utan nœgot tršskelvšrde som sštter ner noggrannheten. I praktiken bšr nog ŠndŒ en tršskel sšttas, dvs om amplituden i maxpunkten inte šverstiger ett visst všrde sœ fšrkastas resultatet, detta fšr att undvika feldetektering. Trots den fšrsta filtreringen ger bruset ett visst likspšnningsbidrag till enveloppen. Det bidraget fœr bestšmma var tršskeln ska lšggas, men den blir fšrhoppningsvis lšgre Šn med derivatametoden. Maxpunkten pœ enveloppen Šr dock inte lika tydlig och všldefinierad som den fšrsta flanken pœ ekot, dessutom infšrs en ibland svœrbestšmd fasfšrskjutning vid filtreringen. DŠrfšr ger inte denna metod lika hšg noggrannhet som derivatametoden nšr ekot Šr tillršckligt starkt. Figur 7.3 Ekots detektering med enveloppmetoden
24 Korrelation Kurvan korskorreleras med en existerande kurvform som innehœller ett "idealeko". LŠget pœ resultatets maxpunkt anger tidsfšrskjutningen mellan de tvœ ekona. ven om idealekots exakta lšge pœ tidsskalan inte Šr kšnt sœ kan en hšjdprofil mštas upp genom att t.ex den fšrsta mštpunkten anvšnds som referens fšr de švriga. Korskorrelation mellan tvœ vektorer innehœllande samplade signaler gšrs per definition sœ hšr: "LŠgg" de tvœ vektorerna vid sidan av varandra sœ att ena vektorns fšrsta tal ligger jšmsides med andra vektorns sista tal. Multiplicera ihop dessa och registrera resultatet. Fšrskjut vektorerna sœ att tvœ tal šverlappar varandra, multiplicera ihop dessa parvis, summera och registrera resultatet. Fšrskjut Šnnu ett steg sœ att tre tal šverlappar varandra, multiplicera, addera och registrera osv. tills alla kombinationer anvšnts. Resultatet frœn varje steg lagras i en tredje vektor som dœ utgšr korskorrelationen. Om de tvœ vektorerna innehœller tvœ likadana pulser pœ samma position sœ innehœller korskorrelationen en maxpunkt precis i mitten av vektorn. r Œ andra sidan de tvœ pulserna fšrskjutna i fšrhœllande till varandra sœ fšrskjuts maxpunkten i korrelationen lika mycket. I praktiken brukar berškningen gšras via FFT (Fast Fourier Transform) fšr att minska berškningstiden. DŒ Fouriertransformeras var och en av de tvœ vektorerna, den ena vektorn konjugeras och de tvœ multipliceras med varandra. Resultatet inverstransformeras. Metoden kršver som synes tunga berškningar men Šr mycket robust nšr det gšller att detektera svaga ekon. MŠtnoggrannheten Šr fullt tillfredsstšllande fšr denna tillšmpning.
25 -21- Figur 7.4 Ekots detektering med korrelationsmetoden
26 -22-8 PROGRAMUPPBYGGNAD Vi valde att skriva vœrt program i Turbo Pascal 5.0 pœ grund av dess mšjlighet till modularisering, de korta kompileringstiderna samt enkelheten att anvšnda teckengrafik vid skapandet av menyer. SjŠlva programmet Šr nšmligen till stšrsta delen menystyrt, eller med andra ord, skrivet med tanke pœ anvšndaren. Kodens lšsbarhet har škats genom mšjligheten att bryta upp denna till moduler, sœ kallade units. Totalt 15 stycken. Programmets tre huvuddelar Šr : InlŠsning av yta, dšr datorn med hjšlp av koordinatbordet och oscilloskopet samlar in mštdata. I denna del inhšmtas information om mštningens art, ytans storlek samt antalet mštpunkter i x-led och y-led, vidare sker positioneringen av givaren samt de berškningar som behšvs fšr att avstœndet mellan referenspunkten och ytan skall kunna beršknas. AvstŒndet fšr varje punkt sparas pœ fil. Plottning av yta, dšr tidigare inlšsta mštdata anvšnds fšr att visualisera en uppmštt yta. Plottningen kan ske tvœdimensionellt (grœskala) eller tredimensionellt, i perspektiv. Styrning av koordinatbordet frœn tangentbordet. I denna del ingœr separat kurvinlšsning av oscilloskopskšrmen samt plottning av denna kurvform. Den inlšsta kurvan sparas pœ en fil och kan lštt šverfšras till exempelvis MATLAB fšr filterdimensionering, nœgot som exempelvis kan anvšndas vid ankomsttidsskattningen av ultraljudsekot.
27 -23-9 RESULTAT OCH UTV RDERING 9.1 Resultat MŒlet med examensarbetet Šr uppfyllt och ett fungerade mštsystem Šr uppbyggt och utvecklat. Exempel pœ tidsœtgœng fšr en mštpunkt: Koordinatstyrning - UppmŠtt vid steglšngd 2 mm. Ekotid, medelvšrde av 8 ekon - BerŠknat fšr fokusavstœnd 45 mm. verfšring mellan oscilloskop och PC - Enligt manual fšr 4 KB. Bearbetning i PC - UppmŠtt nšr 1 KB av inlšst kurva anvšnds vid korskorrelation. Summa 0.2 s 0.02 s 4.0 s 10.0 s 14.2 s Om ett omrœde pœ 20*20 mm ska undersškas med steglšngden 2 mm, alltsœ 10*10 mštpunkter, sœ blir totala mšttiden 10*10*14.2 s, dvs ca 23 min. Standardavvikelsen, vilken erhšlls genom mštning av 1000 punkter pœ en jšmn, plan yta, beršknades till mm. NŒgra stšrre mštningar pœ huden har ej kunnat genomfšras pga den lœnga mšttiden. DŠremot har en mštning pœ hudimitation Šgt rum. De mštningar som genomfšrts har till stšrsta delen varit pœ fasta fšremœl. De ankomsttidsskattningar som undersškts Šr flank, envelopp samt korrelation. AnvŠnd skattning blev korrelation pga dess okšnslighet fšr brus och hšga mštnoggrannhet. Vid byte av nœgon del i utrustningen mœste programmen modifieras. Byte av ultraljudsgivare Šr fšrberett.
28 UtvŠrdering Fšr att snabba upp mštningen mœste šverfšrings- och bearbetningstiderna minskas. verfšringen šver GPIB-bussen sker nu med 1 KB/s, men det finns oscilloskop pœ marknaden som klarar 50 KB/s eller mer. Med ett sœdant skulle en šverfšring ta ca 80 ms. Uppskattningsvis skulle den fšr tillfšllet snabbaste PC;n (80386, 33Mhz) minska bearbetingstiden i tabellen ovan till en tredjedel, dvs ca 3 sekunder. Om alla dessa ŒtgŠrder vidtogs skulle mšttiden i ovanstœende exempel minskas frœn 23 till ca 6 minuter. Datorernas prestanda blir dessutom allt bšttre. MŠtnoggrannheten skulle kunna fšrbšttras pœ flera sštt. Ett Šr att en ultraljudsgivare med kortare fokusavstœnd anvšnds (kap ), ett annat att ška ška samplingsfrekvensen, ev genom programmerad sk šversampling, (kap 7.5) och ett tredje att synkronisera samplingsfšrloppet med ultraljudspulserna (kap 7.4.1). En eventuell fortsšttning pœ detta projekt skulle kunna innehœlla dessa olika punkter: Korta ned mšttiden. Ta fram diameter och djup pœ de nedsjunkningar i huden som uppmštts fšr att kunna gšra jšmfšrelser mellan olika mšttillfšllen.
29 REFERENSER 1. Holm, S., Stokastiska processer fšr E. Gšteborg: Teknologtryck Chalmers, Holmer, N-G. (sammanstšlld av), Diagnostiskt Ultraljud - Grunderna. Lund: Bokfšrlaget Teknikinformation, Holmer, N-G., Lindstršm, K., New Methods in Medical Ultrasound. Lund/Malmš: Lund Institute of Technology/Malmš General Hospital, Jacobson, B., Medicin och Teknik. Stockholm: Modin-Tryck AB, 1987
30 -1- Bilaga 1 BILAGA 1: PLOTTNINGAR 1. CirkulŠrt hœl i plexiglasskiva 0.5 mm mellan mštpunkterna. Djup 1 mm Diameter 10 mm 2. Trekantigt hœl i plastmall 0.5 mm mellan mštpunkterna Djup 0.7 mm Bredd 5 mm
31 -2- Bilaga 1 3. KlŠdkrok 1 mm mellan mštpunkterna Hšjd 4 mm X-led 35 mm Y-led 70 mm 4. Samma klšdkrok frœn en annan vinkel
32 -3- Bilaga 1 5. Hudimitation (lšderplœnbok) 2 mm mellan mštpunkterna. X-led 40 mm Y-led 40 mm
33 -1- Bilaga 2 BILAGA 2 : ANV NDARBESKRIVNING 1. Koppla upp utrustningen enligt 5.2 MŠtuppstŠllning. 2. Gšr intrumentinstšllningar enligt nšsta sida. 3. SŠtt in disketten och kopiera filer till hœrddisk: A: INSTALL C: 4. Starta programmet: C: CD \YPM YPM (YtProfilMŠtning) 5. Du fœr en frœga: r GPIB installerat? Svara ja eller nej. 6. Om GPIB Šr installerat fœr du upp fšljande meny 1. MŠt ytprofil 2. Plotta ytprofil, 3-D 3. Plotta ytprofil, 2-D 4. Manuell styrning 5. ndra givardata 7. Om GPIB ej Šr installerat fœr du upp fšljande meny 1. Plotta ytprofil, 3-D 2. Plotta ytprofil, 2-D 3. Manuell styrning 4. ndra givardata 8. Programmet Šr sjšlvinstruerande. Lycka till!!
34 -2- Bilaga 2 INSTRUMENTINST LLNINGAR Dessa instšllningar gšller fšr ultraljudsgivaren LF50-1 med 45 mm fokusavstœnd. Givarens konkava yta bšr ej utsšttas fšr pœfrestningar. Ultraljuds sšndare/mottagare Modell Panametrics 5052PR Energy 4 Atten. 10 db H.P. Filter 0.3 MHz Gain 40 db Oscilloskop Acqusition Select mode X-led Y-led 4K, scan, posttrig, continue,store Sample 10 us/div uncal motsvarar denna instšllning 40 us/div 0.2 V/div Oscilloskopets display vid dessa instšllningar.
DatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot!
DatortillŠmpningar Det har hšnt nœgot! 1945: 1995: DatortillŠmpningar? Vad skall vi egentligen prata om? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? Nej! Vi har sett: n en bil
Läs merSamband mellan resurser och resultat
Skolverkets rapport nr 170 Samband mellan resurser och resultat En studie av landets grundskolor med elever i Œrskurs 9 Sammanfattning: Denna studie omfattar nšrmare 900 kommunala grundskolor och drygt
Läs merStörningsupplevelse av buller i klassrum
1997:21 Störningsupplevelse av buller i klassrum Pär Lundquist Kjell Holmberg arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 Enheten för fysiologi och teknik Bitr enhetschef: Ulf Landström a Fšrord 1991 utvidgades Arbetsmiljšlagen
Läs merLšneadministration Handbok
2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok
Läs merMILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE
MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet
Läs merdess fšrhœllande till konkurrensrštten
Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget
Läs merF R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se
F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr
Läs merkylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07
kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 S Viktig information om sškerhet Det Šr av stšrsta vikt att denna bruksanvisning fšrvaras tillsammans med skœpet fšr framtida behov. LŒt alltid bruksanvisningen
Läs merEgenmŠktighet med barn
Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:
Läs merBarnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals
1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson
Läs merUtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003
UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort
Läs merNewtons metod i en och flera variabler
UMEÅ UNIVERSITET Inst för Datavetenskap Marie Nordström Mars 001 Obligatorisk uppgift : Newtons metod i en och flera variabler Redovisning FšrsŠttsblad Problemdefinition och algoritm fšr lšsningen, Testkšrningar
Läs merFriskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt
Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats
Läs merAuktioner pœ Internet
Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark
Läs merBESITTNINGSBEGREPPET
Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund
Läs mernot notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat
Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer
Läs merPersonuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen
Personuppgifter pœ Internet Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999 2 InnehŒllsfšrteckning Sammanfattning ÉÉÉÉ..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...4 Fšrfattningsfšrslag
Läs mer- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5
INNEH LL 1 INLEDNING 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 1.3 Syfte 5 1.4 AvgrŠnsningar 6 1.5 Disposition 6 2 METOD 8 2.1. AngreppssŠtt Ð studiens
Läs merBolagsordningen i fšrsvaret mot
Henrik Hšfde Bolagsordningen i fšrsvaret mot fientliga fšretagsfšrvšrv TillŠmpade studier pœ Jur.Kand.-Programmet, 20 p Gšteborg HT 1999 Handledare: Professor Rolf Dotevall Sammanfattning Fšreteelsen att
Läs merMobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson
Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till
Läs merLšnekostnader i fœmansfšretag
HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen
Läs merSKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING
SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr
Läs merSocial kompetens/všrdegrund
Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund
Läs merSYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall
INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.
Läs merHushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen
99-05-18 Finansforums Sparbarometer 2/99 Finansforum har fr o m 1999 inlett en kvartalsvis redovisning av hur de svenska hushœllens sparande utvecklas. I den hšr andra rapporten redovisar vi vad som hšnt
Läs merOK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring
OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................
Läs merInformationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs
Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos
Läs merR 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv
Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar
Läs merTESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING
TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING Karin Andersson Carina Celiné Peters Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare:
Läs merMaj 2000. Sofia Kolmodin
Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla
Läs merF RMEDLARANSVAR INTERNET
Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor
Läs merPrincipskiss av vingbalk
Subtask nr 6 Principskiss av vingbalk Ett berškningsprogram fšr bestšmning av lšmplig hœllfasthet fšr en balk vid givna laster. av m98_asa t98_haa Sammanfattning Vi har tagit fram ett program som beršknar
Läs merGeorge Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed
George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed Fšr en tid sedan Šrvde jag en liten summa pengar. Dock inte tillršckligt fšr att med den norsk amerikanska nationalekonomen Thorstein Veblens
Läs merAlternativa vœrdformer
Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare
Läs merLennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt
Lennart Carlssons svenska šversšttning av Win -lose and Win -win Interactions and Organisational Responses to Scarcity Galvin Whitaker Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998 Om konsten att
Läs mer1 Inledning 2 2 Aktieboken 3
InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens
Läs merBuren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation.
FOI-R--0563--SE Oktober 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Buren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation. En litteraturstudie NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS
Läs merUTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE
RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 10 pošng HT 1999 UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE Stefan Wik, 551118-6214 Handledare:
Läs merFinansiella rådgivares ansvar
Juridiska institutionen Handelshögsskolan vid Göteborgs universitet. Finansiella rådgivares ansvar Uppsats för tillämpade studier på jur. kand.- programmet 20 poäng Författare: Robert Mjösén Handledare:
Läs merEntreprenšrens kvalitetssškringsansvar
Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade
Läs merGrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson
Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst
Läs merWIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande
Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare
Läs mer1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...
1 InnehŒllsfšrteckning 1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...7 2 ALLM NT OM HANDELSBOLAG OCH
Läs merFšreningsstyrelsens ansvar
Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Inledning 5
Läs merAktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust
Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning
Läs merKan man lita pœ fšrvaltningsbeslut?
Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Jur. kand.-programmet TillŠmpade studier, 20 p VT 2000 Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? En uppsats om ršttskraft, retroaktivitet och
Läs merI vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.
Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems
Läs merGrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen
RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen
Läs meri fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande
Juridiska institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, HT 2000 vid Gšteborgs universitet FšrvŠrv av ršrelsefršmmande egendom i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren
Läs merSvarsbilaga till Fourieranalys med MatLab
Svarsbilaga till Fourieranalys med MatLab Namn: ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ Uppgifterna 1-9 Šr obligatoriska och redovisas pœ svarsbilagan. Du fœr všlja fritt en av uppgifterna 10-14, vilka skall redovisas med
Läs merJŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare
HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet
Läs merFakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok
2001 Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT
Läs merISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3
Social rapport 2001 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande
Läs merKonkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet
Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen TillŠmpade Studier, 20 p Handledare: Jenny Peters VT 1999 Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Koceva Pauline
Läs merBeskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn
Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson
Läs merStiftelsernas skattskyldighet
Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur.kand.examen Handledare: Robert PŒhlsson Stiftelsernas skattskyldighet 1 InnehŒll 1.
Läs merHinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet
Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Kerstin Webmark Juridiska institutionen Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 10 p Jur. Kand.-programmet HT 99 Handledare Eva-Maria Svensson
Läs merMervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster
TillŠmpade studier 20 p, HT 2000 Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster Vaiva BurgytŽ Handledare: Rolf Dotevall INNEH LL
Läs merÖka säkerheten med hjälp av olycksfall
1998:1 Öka säkerheten med hjälp av olycksfall ett verktyg för informationshantering och dess tillkomst Elisabeth Åberg Tomas Backström Marianne Döös arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 Enheten för arbetsorganisation
Läs merTemadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering
TRITA-NA-D9811 CID-38, KTH, Stockholm, Sweden 1998 Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering Inger Boivie, Jan Gulliksen och Ann Lantz Inger Boivie, Enator AB och CID Jan Gulliksen,
Läs merEnkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap Hšsten 2013 PROGRAM H STEN 2013. Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap
PROGRAM H STEN 2013 Quisque: Hoppas det Šr full fart pœ všxtligheten hos er. Annars har det stora samtalsšmnet 2013 hos tršdgœrdsintresserade och Šven hos professionella odlare fšr den delen, varit den
Läs merTeknik - och forskningsparker Industriell förnyelse
Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Peter Lindelöf och Hans Löfsten IMIT WP: 1999_108 Datum: 1999 Antal sidor: 86 Institute for Management of Innovation and Technology 1 INLEDNING 1.1 Teknik-
Läs merGoda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa
Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa April 2000 Lisdoonvarna Mail Feeder Service Postbus, Ennis, Irland Metro Rural Parcel Bus, West Yorkshire, Storbritannien KTEL, kombinerad passagerar- och godstrafik,
Läs merLiv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor
Liv & hälsa en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.
Läs merISO/IEC Riktlinje 22 och EN 45014. 3-5 Owa 3-chome, Suwa-shi, Nagano-ken 392- Japan
Alla ršttigheter fšrbehœllna. Ingen del av detta dokument fœr reproduceras, lagras i ett Œtersškningssystem, eller pœ nœgot sštt eller i nœgon form šverfšras elektroniskt, mekaniskt, genom fotokopiering,
Läs merFysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten
FOI-R--0467--SE Maj 2002 ISSN 1650-1942 Vetenskaplig rapport Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS
Läs merGöteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet
Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology
Läs merJan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson
Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Tidigare publicerad i SprŒkbruk, grammatik och sprœkfšršndring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994, (s.25-36) Institutionen fšr nordiska sprœk, Lunds
Läs merVerksamhetsberŠttelse
VerksamhetsberŠttelse fšr Œr 2000 InnehŒll Inledning Verksamhet Medlemmar Hemsidan Styrelsen Inledning Fšreningen bildades/konstituerades den 1 april 2000 utav nœgra cigarrintresserade dšr Lasse Carlsson
Läs merRevisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag
Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F
Läs merTillverkningshemligheter och
Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne
Läs merJan Einarsson, Gud och attityd. Ett perspektiv pœ sprœk och kšn denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren.
Gud och attityd Ett perspektiv pœ sprœk och kšn Jan Einarsson Tidigare publicerad i Sprog og k n II. Opl¾g fra et seminar pœ RUC 28.4.1998 (s.87-117) Skrifter fra Dansk og Public Relations, Roskilde Universitetscenter,
Läs merAgenda 21 en exempelsamling
Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp. Beställningsadress
Läs merBetalningar med e-pengar
JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor
Läs merVILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS?
VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? En intervjuundersškning om sjukhusbibliotek, bokvagn och lšsning pœ Universitetssjukhuset i Malmš Marita Kristiansson Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen
Läs merFör ett offensivt miljöarbete i Halland
i För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan
Läs merEl- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie
1998:11 El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie Kjell Hansson Mild 1 Göran Anneroth 2 Jan Bergdahl 3 Nils Eriksson 4 Jonas Höög 4 Eugene Lyskov 1,5 Inger Marqvardsen 6 Ole Marqvardsen
Läs merStrategifšrŠndring vid en bšrsintroduktion
Magisteruppsats i fšretagsekonomi 2000/11 StrategifšrŠndring vid en bšrsintroduktion Johan KindŽn Mikael Smith Avdelning, Institution Division, Department Ekonomiska Institutionen 581 83 LINKÖPING Datum
Läs merDen nya bibliotekariens kompetens
Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap
Läs merUltraljudsfysik. Falun
Ultraljudsfysik Falun 161108 Historik Det första försöken att använda ultraljud inom medicin gjordes på 1940- och 1950-talet. 1953 lyckades två kardiolger i Lund (Edler och Hertz) med hjälp av en lånad
Läs merUtbildning via Internet
INSTITUTION F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Utbildning via Internet Jag har i detta examensarbete beskrivit den nya typen av undervisning nšmligen utbildning via Internet. Syftet
Läs merELEKTRONISKA MNESGUIDER
ELEKTRONISKA MNESGUIDER InnehŒll, struktur och layout Johan AhrŽn Mats Nordstršm Examensarbete(20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare: Sten
Läs merVINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD
TOTALF RSVARETS FORSKNINGSINSTITUT NBC-skydd 901 82 UmeŒ FOI-R--0405--SE Mars 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Ulf Danielsson VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD Utgivare Rapportnummer, ISRN
Läs merJan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson
Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Tidigare publicerad i Svenskans beskrivning 22 (s.50-64) Lund University Press, 1997 1 Rubriken pœ mitt fšredrag Šr en anspelning pœ Bengt Lomans antologi med frœn
Läs merHISNANDE HISTORIER: FRÅN BELLMAN TILL BATMAN.
HISNANDE HISTORIER: FRÅN BELLMAN TILL BATMAN. Utvärdering av ett läs- och skrivfrämjande projekt i Ystad under höstterminen 1998. Marta Hedener Maria Svensson Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen
Läs merInvesteringsbedömning
Investeringsbedömning Ingvar Persson, Sven-Åke Nilsson Investeringsbedömning är en grundläggande bok om investeringsbedömning och investeringskalkylering ur ett brett perspektiv. Boken behandlar investeringar
Läs merUnga mäns och kvinnors arbetssituation
1997:27 Unga mäns och kvinnors arbetssituation Carolina Sconfienza Francesco Gamberale arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045 450 7 ISSN 0346 7821 a Arbetslivsinstitutet Centrum för arbetslivsforskning
Läs merMŠtningar med Oscilloskop
Laboration i Elektronik MŠtningar med Oscilloskop MŒlsŠttning: Laborationen syftar till att ge en praktisk introduktion till hur man anvšnder olika instrument pœ elektroniklaboratoriet - speciellt med
Läs merInformationsförsörjning för nya högskolor
Informationsförsörjning för nya högskolor En modell för Helsingborgs högskolefilial. Anne Mobark Kersti Pullerits Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid
Läs merTeoretisk Elektroteknik. Repetition i ellšra. Henrik Otterheim. Copyright 2003 Teoretisk Elektroteknik, KTH
Teoretisk Elektroteknik Repetition i ellšra Henrik Otterheim Copyright 200 Teoretisk Elektroteknik, KTH Repetition i EllŠra 2() nnehœll. nledning 2. Elektrisk stršm. Elektrisk spšnning 4. Ohms lag 5. Seriekoppling
Läs merLogikprogrammering. KŠnnetecken. Exempel pœ relation. Relationer. Varianter. KŠnnetecken och fšrutsšttningar Prolog
Logikprogrammering KŠnnetecken och fšrutsšttningar Prolog FšrtjŠnster BegrŠnsningar Praktiska tillšmpningar KŠnnetecken Hšg abstraktionsnivœ Deklarativt, ej proceduralt Specificerar šnskade resultat snarare
Läs merVem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)
1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)
Läs merMalmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar
Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar Planering, utformning, hšjd och placering Anders Simonsson Pablo Tapia Lagunas Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap
Läs merKabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning
Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9
Läs merSERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport
SERFIN 2 Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt 1999-05-05, slutrapport BFR 960664-3 BFR 960569-8 BFR 960665-8 BFR 969663-7 Skade- och erfarenhetsuppfšljning
Läs merm Animering m Bilder m Grafik m Diskret representation -> kontinuerlig m En interpolerande funktion anvšnds fšr att
NŒgra illšmpningar Inerpolaion Modellfunkioner som saisfierar givna punker m Animering l m Bilder l l ršrelser,.ex. i ecknad film fšrger resizing m Grafik m Diskre represenaion -> koninuerlig 2 m Vi kšnner
Läs merEtt traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling
1999:6 Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling Erfarenheter från första fasen av ett traineeprogram vid Arbetslivsinstitutet i Östersund Stig Vinberg Frants Staugård Ulrika Lindström
Läs mera. didoner b. ellipstecken c. gif d. kapitšler e. pica f. rastertšthet g. serif h. spšrra i. stycketecken
IPLab, Nada, KTH och SU 8 maj 1999 1 Tentamen i, N1060, lšrdagen den 8 maj 1999 kl 9Ð14 med lšsningsfšrslag HjŠlpmedel: ršknedosa FrŒga om nœgot verkar oklart. PoŠng fšr nšjaktigt lšst uppgift anges inom
Läs merSvenska. Tryckt på återvunnet papper
Alla ršttigheter fšrbehœllna. Ingen del av detta dokument fœr reproduceras, lagras i ett Œtersškningssystem, eller pœ nœgot sštt eller i nœgon form šverfšras elektroniskt, mekaniskt, genom fotokopiering,
Läs mer1 INLEDNING. 1.1 Problembeskrivning
1 INLEDNING Under det senaste Œrtiondet har relationen mellan handel och miljš kommit i internationellt fokus. Konflikten mellan handel och miljš uppkommer nšr lšnder har olika miljšpolitik. I vissa lšnder
Läs mer