George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed"

Transkript

1 George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed Fšr en tid sedan Šrvde jag en liten summa pengar. Dock inte tillršckligt fšr att med den norsk amerikanska nationalekonomen Thorstein Veblens ord tillhšra "den arbetsfria klassen" (the leisure class) Šven om summan pœ hans tid kanske varit tillršckligt stor fšr det. andra sidan kan det hšnda att det att jag Šr tillršckligt generad fšr att inte nšmna hur mycket jag Šrvde redan i sig placerar mig i den arbetsfria klassen, som enligt Veblen hšrstammar frœn en aggressiv och konkurrenslysten krigarklass. Fšr Šr inte min hemlighetsfullhet i sjšlva verket allas hemlighetsfullhet ifrœga om vad de Šr "všrda" en provokation, en primitiv utmaning i syfte att fœ dig att undra om du Šr lika mycket všrd som jag? NŠr jag Šrvde pengarna var min fšrsta tanke att gršva ner dem. De skulle bli min fšrsškring mot det, och jag mœste ju se till att ingen skulle ta dem ifrœn mig. I ett land som usa, dšr varje medborgare kšmpar fšr sitt uppehšlle utan sociala skyddsnšt och dšr alla i dag Šr nedtyngda av kreditkortsskulder, studielœn, sjukfšrsškringsutgifter och den ensamhet som beror pœ att man aldrig hinner tršffa nœgon eftersom alla jobbar dygnet runt, gšr man kanske klokt i att gršva ned sina guldšgg. Fšr Šven om det inte gick att kšpa lycka Œt sig med dem sœ kan de kanske Œtminstone ge en lite lugn och ro. Men det ršckte inte lšnge innan andra kšnslor tršngde sig pœ: frestelser, begšr, viljan till makt... Jag kšnde ett behov av att visa min fšrmšgenhet genom att kšpa saker som i sin tur skulle visa de andra hur rik och stark jag var. Jag ville uppnœ och utšva den "rovlystnad" som enligt Veblen hšr till den arbetsfria klassens fršmsta kšnnetecken. En av de saker jag bestšmde mig fšr att kšpa var en tweedkavaj. Jag hade ju nog en gammal favoritkavaj, som signalerade att jag hšrde till den akademiska tjšnstemannaklassen. Den var dock inte av riktigt tweed utan av ett ganska hyggligt konstmaterial. Men eftersom jag nu rœkade ha lite pengar ville jag skaffa mig en kavaj av Škta harristweed, och inte bara vilken som helst kavaj av harristweed utan en tjock en, med mera tweed Šn i andra tweedkavajer. Jag ville ha en utmanande tweedkavaj som just genom sin tweedighet skulle visa att den var bšttre (d.v.s. dyrare) Šn andra och kanske genom sin elegans antyda att jag frœn och med nu hšrde hemma i en hšgre kast. I sin fšrsta och mest beršmda bok, The Theory of the Leisure Class, 1899 (en fšrkortad version har utgetts pœ svenska med titeln Den arbetsfria klassen), presenterar Thorstein Veblen ( ) sina ider med mšrdande skšrpa. Han talar om den arbetsfria klassens behov av att konsumera pœ ett sštt som fœr andra att kšnna sig fattiga. Detta kan bland annat ta sig uttryck i att man kšper handgjorda varor i stšllet fšr industriellt producerade. Varfšr? Fšr att An article from 1/5

2 konsumenten kšnner sig fšrnšrmad av "det vanliga", "det massproducerade". Orsaken Šr enkel: massproducerade varor Šr billiga medan handgjorda Šr dyra, och "utan att vare sig begrunda eller analysera saken har vi en kšnsla av att det som Šr billigt saknar všrde." Men inte bara det: enligt reglerna fšr "skrytkonsumtion" (conspicuous consumption), ett av Veblens mest lœnglivade begrepp, hšrmar vi dem som Šr šverlšgsna oss sjšlva och konsumerar sœ mycket vi kan och mer Šn vi behšver bara fšr att spšnna musklerna. Medan jag sškte efter den perfekta kavajen av harristweed mšrkte jag att priserna varierade kraftigt, de skršddarsydda kavajerna kostade upp till 15 gœnger mer Šn de maskintillverkade. En tid švervšgde jag att flyga till Skottland, varifrœn harristweed kommer, fšr att fœ en skršddarsydd kavaj till ett lšgre pris Šn i New York. Men min šnskan att fšrvšrva kavajen stod i konflikt med min instinkt att skydda mina pengar, och slutligen bestšmde jag mig fšr en standardkavaj. Men sœ jag skšmdes! Jag hade varit feg, ršdd fšr att anvšnda de dšr pengarna som skulle ha gjort mig till universums hšrskare. SŒ kort efter att jag lšmnat butiken med min nya "billiga" kavaj všnde jag om fšr att inhandla en tweedkavaj till. Samtidigt lovade jag mig sjšlv att om jag nœnsin kom nšra Skottland skulle jag lœta sy en jacka Œt mig. Uppenbarligen ansluter man sig inte till den arbetsfria klassen šver en natt, inte ens i sitt huvud. Den arbetsfria klassen kunde bara ha skrivits i en ung kultur dšr den akademiska pressen inte var sœ begršnsande som vid Europas baktunga universitet. Om man jšmfšr verket med Freuds Dršmtydning, som utkom ett Œr senare, blir skillnaderna i de grundlšggande antagandena bakom de tvœ verken uppenbara. Medan Freud anvšnder de fšrsta hundra sidorna i sin bok till att finkamma varje kšlla om dršmpsykologi fšr att sedan driva sina egna pošnger med en proseminariestudents humorbefriade nitiskhet har Veblens bok inte en enda fotnot, inte en referens till ett annat verk eller ens en bibliografi, och de exempel han framfšr Šr fœ och sparsmakade. ven om han var mycket belšst (han lšr ha talat 26 sprœk om man kan ta en beundrande student pœ orden) gšmmer han sina fakta i svepande generaliseringar och fšredrar att hellre kalla sig en briljant amatšr Šn en forskare med akademiska meriter. Och ŠndŒ Šr boken verkligen banbrytande. Man kan t.o.m. finna fršn till semiotiken i den. OcksŒ nšr hans ekonomkollegor av "Chicagoskolan" undersškte det som kšnnetecknade det urbana livet fann Veblen en tillskruvad glšdje i att studera till synes triviala ting som gršsmattor och spatserkšppar, modefenomen och husdjur, fšr att dšrur framdestillera teorier om socialt beteende. (Det Šr inte av en slump som han hšrde till grundarna av New School for Social Research, som skulle bli mštesplats fšr Adorno och Horkheimer.) HŠr Šr till exempel hans analys av hunden: Till sin personlighet Šr han den lortigaste av alla husdjur, till sina vanor den všmjeligaste. DŠrfšr sštter han upp en servil, svansande attityd gentemot sin herre samtidigt som han Šr benšgen att tillfoga skada och olšgenheter pœ alla andra. Hunden behagar oss genom att spela med vœra aspirationer pœ att vara herre i huset, och eftersom han ocksœ Šr en utgift, och i allmšnhet inte tjšnar nœgot produktivt syfte, har han fšrsškrat sig om ett gott rykte hos mšnniskan. Samtidigt associerar vi hunden med jakt en meriterande sysselsšttning An article from 2/5

3 och ett uttryck fšr de Šrorika rovdjursimpulserna. Det Šr bœde originellt och lustfyllt, bœde šverdrivet och tršffande. Stycket kunde inte ha skrivits av nœgon annan Šn Veblen. I all korthet handlar Veblens teori om den arbetsfria klassen om att det i ett avlšgset "antropologiskt" fšrflutet Œtminstone lika avlšgset som de olika fšrhistoriska stadier som Freud postulerade i sina senare bšcker existerade en primitiv och idyllisk všrld som Œ ena sidan kšnnetecknades av lšttja och ineffektivitet och Œ den andra av "sanningsenlighet, fredlighet, všlvilja och ett intresse fšr mšnniskor och ting som inte byggde pœ konkurrens eller resentiment", med andra ord en rousseausk všrld av Šdla vildar vars tid gick Œt till att Šta kokosnštter och avla barn. Denna všrld var emellertid dšmd att gœ under. NŠr mer aggressiva grupper, i synnerhet mšnniskor av den dolikokefala (lšs ariska) typen, som enligt Veblen hšrstammade frœn Europa, Šntrade scenen introducerades ocksœ "rovlystnaden", d.v.s. konkurrensen och Šgandet, i všrlden: NŠr samhšllet gœr frœn det fredliga vilda tillstœndet till en mer rovlysten fas finner de konkreta bevisen pœ duktighet troferna en plats bland livets parafernalier. Bytet troferna frœn jakten eller šverfallet bšrjar všrdesšttas som bevis pœ šverlšgsen makt. Aggression blir det fšresprœkade handlingssšttet, och bytet tjšnstgšr som det fšrsta beviset pœ framgœngsrik aggression. En ny maktstruktur sœg dagens ljus, med en šverklass som undvek fysiskt arbete (eftersom det inte var tillršckligt aggressivt) fšr att i stšllet Šgna sig Œt krig, jakt, idrott och "švervakning av den religišsa praktiken" d.v.s. pršstkallet. Idn om Šgandet bšrjade med att mšnnen lade beslag pœ kvinnorna, vilka tillsammans med tršlarna gjorde det vardagliga slavgšrat, men sœ smœningom utvidgades viljan att Šga till att omfatta "ting sœvšl som personer". Eftersom Šgandet byggde pœ en šnskan att visa sig starkare Šn andra snarare Šn pœ behoven, blev det mindre viktigt att Šga det som var nyttigt Šn det som fšrvšntades imponera pœ rivalerna i den sociala nšringskedjan. "Skrytkonsumtion" och "skrytfritid" det šverdrivna och slšsaktiga fšrvšrvandet av ting eller sjšlva tiden fšrvandlades till centrala všrden i samhšllet. I och med att den samhšlleliga utvecklingen ledde till industriell aktivitet blev de rovlystna impulserna mer subtila och maskerade, men inte desto mindre nšrvarande. SamhŠllets ideal blev nu ackumulation av egendom, vilket "i sig Šr beršmvšrt och skšnker Šra Œt Šgaren". Eftersom alla pœverkas negativt av de rovlystna drivfjšdrarna Šr alla ocksœ kroniskt otillfredsstšllda: "begšret efter egendom kan knappt tillfredsstšllas i enskilda fall, och bevisligen kommer tillfredsstšllandet av det genomsnittliga och allmšnna begšret efter egendom inte i frœga." I sin bok koncentrerar sig Veblen pœ att analysera olika aspekter av denna "barbariska hšgkultur" som bygger pœ Šgande och konkurrens. Hans grepp Šr fritt spinnande, pseudoantropologiskt, impressionistiskt snarare Šn vetenskapligt, men medan han vidareutvecklar sina frœgestšllningar kommer han med fšrutseende observationer till exempel om den fšrestœende fšršndringen av kvinnans roll (frœn ting till prydnadsfšremœl och vidare till en individ med ett stšrre behov av att vara duktiga Šn sina bršder) och den ultimata upplšsningen av patronvšldet till fšrmœn fšr "sjšllšsa" bšrsbolag. An article from 3/5

4 Den enda motvikt som han erbjuder samhšllet, som han anser vara slšsaktigt och ofta grymt, Šr mšnniskans instinktiva fšrstœelse fšr yrkesskicklighet viljan och behovet att tillverka saker. Fšr Veblen symboliserar nšmligen maskinen och ingenjšren som konstruerar den en mer effektiv, mindre slšsaktig livsstil, och det samhšlle som bšst understšder deras existens všrderar samarbete framom konkurrens. Man kan fšrstœ varfšr Veblen senare i livet sœg en stjšrna av hopp tšndas i Sovjetunionen, Šven om han inte trodde pœ Stalin och fšredrog darwinism framom dialektisk materialism. Fšljande stycke om "industriell effektivitet" hšr till de mest optimistiska i Den arbetsfria klassen: Det kollektiva intresset i alla moderna samhšllen ligger i industriell effektivitet... Detta kollektiva intresse gagnas bšst av hederlighet, flit, fredlighet, všlvilja, osjšlviskhet och att man i stšrsta allmšnhet erkšnner och fšrstœr kausala samband utan att blanda in animistiska fšrestšllningar eller ider om en gudomlig intervention bakom hšndelsefšrloppen. Mycket talar inte fšr den mšnskliga naturens skšnhet, moraliska šverlšgsenhet eller všrde och Šra enligt denna prosaiska bild, och det finns lite rum fšr entusiasm fšr den kollektiva livsstil som skulle resultera om dessa drag fick dominera. Men detta Šr inte den primšra frœgan. FramgŒngen fšr ett modernt industrialiserat samhšlle tillgodoses pœ bšsta mšjliga sštt dšr dessa drag fšrekommer, och den uppnœs i samma grad som det mšnskliga materialet karakteriseras av deras innehav. Efter Den arbetsfria klassen skrev Veblen ett antal andra bšcker och verkade som universitetslšrare. PŒ det frigjorda 20 talet blev han tillršckligt beršmd fšr att under en kort period fœ sina ider analyserade pœ klubbar och i diskussionskretsar. PopulŠr eller ej betraktade han sig sjšlv som en outsider, och eftersom hans tšnkande var osystematiskt och han till sin personlighet var en excentriker utvecklade han aldrig en diskurs kring vilken en skola kunnat uppstœ. Kanske var hans mest imponerande insikt negativ: av alla radikala tšnkare var han den enda som fšrstod att den possessiva instinkten inte skulle fšrsvinna. Till skillnad frœn Marx, som betraktade kapitalismen som ett historiskt švergœngsstadium, jšmfšrde Veblen den med en mšrk, outrotlig sida hos mšnniskan. Har saker och ting fšršndrats efter Veblen? Inte mycket. Antagligen Šr den stšrsta fšršndringen kollapsen av Sovjetunionen som han betraktade som det enda hoppet vad betršffar en viss grad av rationalitet och social nykterhet. Utan industri, menar Veblen, fœr rovlystnaden hšrska fritt. Och det Šr ocksœ ganska lœngt vad som hšnt. Vi behšver bara tšnka pœ den ocksœ med amerikanska mœtt exceptionella girigheten pœ 90 talet dœ mšnniskor inte investerade i konkreta ting utan abstraktioner; fixeringen vid kšndisar som ett sštt att skilja mellan mšnniskor; den aldrig fšrut skœdade skuldsšttningen som amerikanerna byggt upp fšr att inhandla mer och mer varor allt detta passar som hand i handske i Veblens modell. Det faktum att allt i usa frœn sport till skolor, frœn konst till medicin har bolagiserats hšr ocksœ till den utveckling som Veblen fšrutsœg. FastŠn den globala kapitalismen lovat att hšja levnadsstandarden i fattiga lšnder har den faktiska utvecklingen lika ofta lett till uppkomsten av "roffarbaroner" som inte Šr mindre giriga Šn de som en gœng inspirerade Veblens kritik. Den kanske mest intressanta fšršndringen Œtminstone i usa Šr att mšnniskorna sškt sig mot mitten, ocksœ de som hšr till den arbetsfria klassen. An article from 4/5

5 Till exempel skolorna Šr mycket mindre exklusiva Šn pœ Veblens tid; hur dyra universitetsavgifterna Šn blivit Šr medelklassfamiljer villiga att ta pœ sig enorma skulder fšr att sšnda sina barn till Harvard. Klassen av hantverkare och tjšnare har till stor del fšrsvunnit, vilket innebšr att de rikas och inte sœ rikas livsstil inte lšngre skiljer sig sœ mycket frœn varandra som de en gœng gjorde. Man kan Šgna sig Œt hobbyn tennis och segling o.s.v. som en gœng var reserverade fšr de rika och beršmda. ver hšlften av landets befolkning verkar dela ideal med ett politiskt parti vars ledare stolt representerar "den arbetsfria klassen", medan den arbetsfria klassen sjšlv inte lšngre har tid fšr fritid. Ingen annan grupp i usa arbetar hœrdare Šn den. Max Weber skulle kanske ha menat att detta var ett uttryck fšr den protestantiska etiken, men jag tror att Veblen kommer nšrmare sanningen: i en era dœ alla šverklassnšjen demokratiserats till den grad att de blivit "vanliga" kan man undra om det finns ett stšrre nšje Šn "en dominerande aggression och den korrelerande massiviteten tillsammans med en hšnsynslšst konsistent kšnsla fšr status". ndœ tycks inte detta gšra oss lyckliga. Hellre Šn att njuta av vœr perversa, aggressiva demokrati som pœminner om den i Rom under dess sista dagar har vi blivit isolerade frœn varand ra till den punkt dšr "frœnvaron av sjšlvfšrkligande pœ andras bekostnad", som Veblen sœg som en mšjlighet fšr det industriella samhšllet, nu verkar som en avlšgsen dršm. Jag talar utgœende frœn personliga erfarenheter. Det tog mig flera dagar att inse att jag kunde gšra nœgot annat med mitt arv Šn att kšpa en tweedkavaj: jag kunde ha gett bort en del av det. Published Original in English Translation by Jan Erik Karlsson Contribution by Ny Tid Eurozine Ny Tid An article from 5/5

DatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot!

DatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot! DatortillŠmpningar Det har hšnt nœgot! 1945: 1995: DatortillŠmpningar? Vad skall vi egentligen prata om? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? Nej! Vi har sett: n en bil

Läs mer

Social kompetens/všrdegrund

Social kompetens/všrdegrund Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund

Läs mer

Jan Einarsson, Gud och attityd. Ett perspektiv pœ sprœk och kšn denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren.

Jan Einarsson, Gud och attityd. Ett perspektiv pœ sprœk och kšn denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Gud och attityd Ett perspektiv pœ sprœk och kšn Jan Einarsson Tidigare publicerad i Sprog og k n II. Opl¾g fra et seminar pœ RUC 28.4.1998 (s.87-117) Skrifter fra Dansk og Public Relations, Roskilde Universitetscenter,

Läs mer

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till

Läs mer

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr

Läs mer

EgenmŠktighet med barn

EgenmŠktighet med barn Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:

Läs mer

Auktioner pœ Internet

Auktioner pœ Internet Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark

Läs mer

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Tidigare publicerad i SprŒkbruk, grammatik och sprœkfšršndring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994, (s.25-36) Institutionen fšr nordiska sprœk, Lunds

Läs mer

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals 1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson

Läs mer

Samband mellan resurser och resultat

Samband mellan resurser och resultat Skolverkets rapport nr 170 Samband mellan resurser och resultat En studie av landets grundskolor med elever i Œrskurs 9 Sammanfattning: Denna studie omfattar nšrmare 900 kommunala grundskolor och drygt

Läs mer

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Liv & hälsa en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

dess fšrhœllande till konkurrensrštten

dess fšrhœllande till konkurrensrštten Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget

Läs mer

Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap Hšsten 2013 PROGRAM H STEN 2013. Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap

Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap Hšsten 2013 PROGRAM H STEN 2013. Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap PROGRAM H STEN 2013 Quisque: Hoppas det Šr full fart pœ všxtligheten hos er. Annars har det stora samtalsšmnet 2013 hos tršdgœrdsintresserade och Šven hos professionella odlare fšr den delen, varit den

Läs mer

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Personuppgifter pœ Internet Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999 2 InnehŒllsfšrteckning Sammanfattning ÉÉÉÉ..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...4 Fšrfattningsfšrslag

Läs mer

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens

Läs mer

Lšneadministration Handbok

Lšneadministration Handbok 2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok

Läs mer

Bolagsordningen i fšrsvaret mot

Bolagsordningen i fšrsvaret mot Henrik Hšfde Bolagsordningen i fšrsvaret mot fientliga fšretagsfšrvšrv TillŠmpade studier pœ Jur.Kand.-Programmet, 20 p Gšteborg HT 1999 Handledare: Professor Rolf Dotevall Sammanfattning Fšreteelsen att

Läs mer

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer

Läs mer

kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07

kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 S Viktig information om sškerhet Det Šr av stšrsta vikt att denna bruksanvisning fšrvaras tillsammans med skœpet fšr framtida behov. LŒt alltid bruksanvisningen

Läs mer

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar

Läs mer

Lennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt

Lennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt Lennart Carlssons svenska šversšttning av Win -lose and Win -win Interactions and Organisational Responses to Scarcity Galvin Whitaker Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998 Om konsten att

Läs mer

Stiftelsernas skattskyldighet

Stiftelsernas skattskyldighet Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur.kand.examen Handledare: Robert PŒhlsson Stiftelsernas skattskyldighet 1 InnehŒll 1.

Läs mer

Störningsupplevelse av buller i klassrum

Störningsupplevelse av buller i klassrum 1997:21 Störningsupplevelse av buller i klassrum Pär Lundquist Kjell Holmberg arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 Enheten för fysiologi och teknik Bitr enhetschef: Ulf Landström a Fšrord 1991 utvidgades Arbetsmiljšlagen

Läs mer

Finansiella rådgivares ansvar

Finansiella rådgivares ansvar Juridiska institutionen Handelshögsskolan vid Göteborgs universitet. Finansiella rådgivares ansvar Uppsats för tillämpade studier på jur. kand.- programmet 20 poäng Författare: Robert Mjösén Handledare:

Läs mer

i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande

i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande Juridiska institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, HT 2000 vid Gšteborgs universitet FšrvŠrv av ršrelsefršmmande egendom i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren

Läs mer

Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet

Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen TillŠmpade Studier, 20 p Handledare: Jenny Peters VT 1999 Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Koceva Pauline

Läs mer

Betalningar med e-pengar

Betalningar med e-pengar JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor

Läs mer

Alternativa vœrdformer

Alternativa vœrdformer Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare

Läs mer

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Tidigare publicerad i Svenskans beskrivning 22 (s.50-64) Lund University Press, 1997 1 Rubriken pœ mitt fšredrag Šr en anspelning pœ Bengt Lomans antologi med frœn

Läs mer

HushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen

HushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen 99-05-18 Finansforums Sparbarometer 2/99 Finansforum har fr o m 1999 inlett en kvartalsvis redovisning av hur de svenska hushœllens sparande utvecklas. I den hšr andra rapporten redovisar vi vad som hšnt

Läs mer

Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet

Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Kerstin Webmark Juridiska institutionen Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 10 p Jur. Kand.-programmet HT 99 Handledare Eva-Maria Svensson

Läs mer

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats

Läs mer

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p. Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems

Läs mer

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet

Läs mer

Lšnekostnader i fœmansfšretag

Lšnekostnader i fœmansfšretag HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen

Läs mer

Den nya bibliotekariens kompetens

Den nya bibliotekariens kompetens Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson

Läs mer

VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS?

VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? En intervjuundersškning om sjukhusbibliotek, bokvagn och lšsning pœ Universitetssjukhuset i Malmš Marita Kristiansson Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen

Läs mer

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning

Läs mer

UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE

UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 10 pošng HT 1999 UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE Stefan Wik, 551118-6214 Handledare:

Läs mer

BESITTNINGSBEGREPPET

BESITTNINGSBEGREPPET Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund

Läs mer

MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster

MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster TillŠmpade studier 20 p, HT 2000 Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster Vaiva BurgytŽ Handledare: Rolf Dotevall INNEH LL

Läs mer

Utbildning via Internet

Utbildning via Internet INSTITUTION F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Utbildning via Internet Jag har i detta examensarbete beskrivit den nya typen av undervisning nšmligen utbildning via Internet. Syftet

Läs mer

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare

Läs mer

1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...

1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION... 1 InnehŒllsfšrteckning 1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...7 2 ALLM NT OM HANDELSBOLAG OCH

Läs mer

TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING

TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING Karin Andersson Carina Celiné Peters Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare:

Läs mer

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN OM SV TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN Lars Olsson April 1999 Fšrord Denna rapport har tagits fram pœ uppdrag av projektet Teknisk Framsyn. Syftet med studien Šr att belysa svœrigheterna med

Läs mer

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort

Läs mer

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst

Läs mer

Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa

Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa April 2000 Lisdoonvarna Mail Feeder Service Postbus, Ennis, Irland Metro Rural Parcel Bus, West Yorkshire, Storbritannien KTEL, kombinerad passagerar- och godstrafik,

Läs mer

För ett offensivt miljöarbete i Halland

För ett offensivt miljöarbete i Halland i För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan

Läs mer

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.

Läs mer

F RMEDLARANSVAR INTERNET

F RMEDLARANSVAR INTERNET Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor

Läs mer

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

Läs mer

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos

Läs mer

Maj 2000. Sofia Kolmodin

Maj 2000. Sofia Kolmodin Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla

Läs mer

- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5

- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 INNEH LL 1 INLEDNING 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 1.3 Syfte 5 1.4 AvgrŠnsningar 6 1.5 Disposition 6 2 METOD 8 2.1. AngreppssŠtt Ð studiens

Läs mer

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet

Läs mer

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok 2001 Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT

Läs mer

Principskiss av vingbalk

Principskiss av vingbalk Subtask nr 6 Principskiss av vingbalk Ett berškningsprogram fšr bestšmning av lšmplig hœllfasthet fšr en balk vid givna laster. av m98_asa t98_haa Sammanfattning Vi har tagit fram ett program som beršknar

Läs mer

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering TRITA-NA-D9811 CID-38, KTH, Stockholm, Sweden 1998 Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering Inger Boivie, Jan Gulliksen och Ann Lantz Inger Boivie, Enator AB och CID Jan Gulliksen,

Läs mer

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F

Läs mer

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr

Läs mer

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie 1998:11 El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie Kjell Hansson Mild 1 Göran Anneroth 2 Jan Bergdahl 3 Nils Eriksson 4 Jonas Höög 4 Eugene Lyskov 1,5 Inger Marqvardsen 6 Ole Marqvardsen

Läs mer

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology

Läs mer

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3 Social rapport 2001 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande

Läs mer

Examensarbete, ytprofilmštning

Examensarbete, ytprofilmštning F RORD Denna rapport behandlar ett examensarbete vilket ingœr som en del i vœr civilingenjšrsutbildning pœ datatekniklinjen. Arbetet har utfšrts vid Tekniska Hšgskolan i LuleŒ under perioden april - augusti

Läs mer

Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut?

Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Jur. kand.-programmet TillŠmpade studier, 20 p VT 2000 Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? En uppsats om ršttskraft, retroaktivitet och

Läs mer

Fšreningsstyrelsens ansvar

Fšreningsstyrelsens ansvar Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Inledning 5

Läs mer

Tillverkningshemligheter och

Tillverkningshemligheter och Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne

Läs mer

HISNANDE HISTORIER: FRÅN BELLMAN TILL BATMAN.

HISNANDE HISTORIER: FRÅN BELLMAN TILL BATMAN. HISNANDE HISTORIER: FRÅN BELLMAN TILL BATMAN. Utvärdering av ett läs- och skrivfrämjande projekt i Ystad under höstterminen 1998. Marta Hedener Maria Svensson Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen

Läs mer

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto Objekt och klasser - Introduktion Objekt Ð Begreppet objekt Ð Hur klasser anvšnds fšr att skapa objekt Ð Fšr-definierade klasser Ð Metoder och parameteršverfšring Ð Definiera klasser Ð Modifierare Ð Statiska

Läs mer

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9

Läs mer

KUNSKAPSHUS ELLER OFFENTLIGT VARDAGSRUM?

KUNSKAPSHUS ELLER OFFENTLIGT VARDAGSRUM? KUNSKAPSHUS ELLER OFFENTLIGT VARDAGSRUM? En undersškning av Lunds stadsbiblioteks ombyggnad Kerstin Svensson Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds

Läs mer

Agenda 21 en exempelsamling

Agenda 21 en exempelsamling Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp. Beställningsadress

Läs mer

Informationsförsörjning för nya högskolor

Informationsförsörjning för nya högskolor Informationsförsörjning för nya högskolor En modell för Helsingborgs högskolefilial. Anne Mobark Kersti Pullerits Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid

Läs mer

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................

Läs mer

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen"

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 1 SWEBU Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen" Uno Engborg,

Läs mer

En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1

En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1 En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ 2000- talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1 Regeringen bemyndigade den 11 september 1997 chefen fšr StatsrŒdsberedningen att tillkalla

Läs mer

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling 1999:6 Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling Erfarenheter från första fasen av ett traineeprogram vid Arbetslivsinstitutet i Östersund Stig Vinberg Frants Staugård Ulrika Lindström

Läs mer

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport SERFIN 2 Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt 1999-05-05, slutrapport BFR 960664-3 BFR 960569-8 BFR 960665-8 BFR 969663-7 Skade- och erfarenhetsuppfšljning

Läs mer

Varfšr ett profilprogram?

Varfšr ett profilprogram? Profilprogram Varfšr ett profilprogram? Det ska finnas en tydlig intern profil fšr den kommunala organisationen. Denna profil ingœr som en del i ÓStrategi fšr Melleruds kommunó. Melleruds kommuns profil

Läs mer

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten FOI-R--0467--SE Maj 2002 ISSN 1650-1942 Vetenskaplig rapport Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

Buren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation.

Buren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation. FOI-R--0563--SE Oktober 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Buren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation. En litteraturstudie NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

SŠkerhetsaspekter och systemkonstruktion

SŠkerhetsaspekter och systemkonstruktion SŠkerhetsaspekter och systemkonstruktion En presentation av jan.a.jonson@aerotechtelub.se 070-626 86 05 Disposition Bakgrund Hotbild Krav bild SŠkerhetsfunktioner Sammanfattning FrŒgor 1 Presentation Paradigmskiftet

Läs mer

Heltalsrepresentation. Fler byggstenar. Overflow och Underflow. TvŒ-komplement. FlyttalsvŠrden. Fyra heltalstyper. Tecken-bit

Heltalsrepresentation. Fler byggstenar. Overflow och Underflow. TvŒ-komplement. FlyttalsvŠrden. Fyra heltalstyper. Tecken-bit Fler byggstenar Heltalsrepresentation Fyra heltalstyper Intern data representation Typomvandlingar Fler operatorer VŠljande & upprepande satser Tecken-bit by te t short t int t 7 bitar 15 bitar 31 bitar

Läs mer

Kapitel 6. Hakparenteser fšr att ange index MŒnga všrden av samma typ

Kapitel 6. Hakparenteser fšr att ange index MŒnga všrden av samma typ Organisation En array Šr en ordnad lista av všrden Varje všrde har ett numeriskt index - deklaration & anvšndning som parametrar flerdimensionella fšlt N element indexeras med 0 till N-1 0 1 2 3 4 5 6

Läs mer

Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse

Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Peter Lindelöf och Hans Löfsten IMIT WP: 1999_108 Datum: 1999 Antal sidor: 86 Institute for Management of Innovation and Technology 1 INLEDNING 1.1 Teknik-

Läs mer

Teoretisk Elektroteknik. Repetition i ellšra. Henrik Otterheim. Copyright 2003 Teoretisk Elektroteknik, KTH

Teoretisk Elektroteknik. Repetition i ellšra. Henrik Otterheim. Copyright 2003 Teoretisk Elektroteknik, KTH Teoretisk Elektroteknik Repetition i ellšra Henrik Otterheim Copyright 200 Teoretisk Elektroteknik, KTH Repetition i EllŠra 2() nnehœll. nledning 2. Elektrisk stršm. Elektrisk spšnning 4. Ohms lag 5. Seriekoppling

Läs mer

Kan EG-rŠttens spšrrverkan hindras?

Kan EG-rŠttens spšrrverkan hindras? Kan EG-rŠttens spšrrverkan hindras? En analys av EG-domstolens praxis kring artikel 30 i Romfšrdraget och direktiv som har bristande kvalitet eller inte fšljs Uppsats i TillŠmpade studier 20 p Programmet

Läs mer

Logikprogrammering. KŠnnetecken. Exempel pœ relation. Relationer. Varianter. KŠnnetecken och fšrutsšttningar Prolog

Logikprogrammering. KŠnnetecken. Exempel pœ relation. Relationer. Varianter. KŠnnetecken och fšrutsšttningar Prolog Logikprogrammering KŠnnetecken och fšrutsšttningar Prolog FšrtjŠnster BegrŠnsningar Praktiska tillšmpningar KŠnnetecken Hšg abstraktionsnivœ Deklarativt, ej proceduralt Specificerar šnskade resultat snarare

Läs mer

Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar

Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar Planering, utformning, hšjd och placering Anders Simonsson Pablo Tapia Lagunas Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 STORA PÅ KONTOR STÖRRE PÅ MÄNNISKOR 2000 i korthet Innehåll Sökregister flikens insida VD-kommentar 2 Årsredovisning 2000 översikt 6 Strategisk inriktning 8 Ägarförhållande

Läs mer

Kapitel 6. Kapitel 6. Hakparenteser fšr att ange index float[] priser = new float[500]; frekvens[4] boolean[] flaggor;

Kapitel 6. Kapitel 6. Hakparenteser fšr att ange index float[] priser = new float[500]; frekvens[4] boolean[] flaggor; Organisation En array Šr en ordnad lista av všrden Varje všrde har ett numeriskt index - deklaration & anvšndning som parametrar flerdimensionella fšlt N element indexeras med 0 till N-1 0 1 2 3 4 5 6

Läs mer

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA K O M P E N D I U M FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA 10 Teman och 30 Fall 16 Registerkort om förhållandena mellan Arbetsmarknadsparternas

Läs mer

Peter: John visar Šven pœ att Friedmans tes bygger pœ efterhandskonstruktion, vilket ger att politisk korrekthet Šr icke tidsbundet.

Peter: John visar Šven pœ att Friedmans tes bygger pœ efterhandskonstruktion, vilket ger att politisk korrekthet Šr icke tidsbundet. Nedan redovisas de mest relevanta delarna av ventileringen mellan Peter Hallberg och John JŠrvenpŠŠ. Hallberg opponerar pœ JŠrvenpŠŠ som skrivit magisteruppsatsen Den politiska korrekthetens teori och

Läs mer

1 INLEDNING. 1.1 Problembeskrivning

1 INLEDNING. 1.1 Problembeskrivning 1 INLEDNING Under det senaste Œrtiondet har relationen mellan handel och miljš kommit i internationellt fokus. Konflikten mellan handel och miljš uppkommer nšr lšnder har olika miljšpolitik. I vissa lšnder

Läs mer

Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön

Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön 1998:13 Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön Birgit Pingel Hans Robertsson.. arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045 476 0 ISSN 0346 7821 http://www.niwl.se/ah/ah.htm a Arbetslivsinstitutet

Läs mer