Den nya bibliotekariens kompetens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den nya bibliotekariens kompetens"

Transkript

1 Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare: Birgitta Olander BIVILs skriftserie 2000:17 ISSN Lunds universitet. Biblioteks- och informationsvetenskap

2 Abstract The main purpose of this Master's thesis is to investigate the new librarians' experiences and skills in the context of their present work situation and the ongoing debate about the librarian's professional identity and status. Further, the authors wanted to find out whether the new librarians' experiences and knowledge developed throughout their education correspond to the requirements of the employers. Finally, they try to assess theimpact of the "academization" of the library schools on the status of the profession. The data consist of an opinion poll. The investigation is based on questionnaires distributed as a web survey. 249 Swedish Library and Information Science students from BorŒs, Lund and UmeŒ who graduated in 1996 and 1998 were approached. 126 answered, yielding a response rate of 51 %. The analysis is based on literature studies combined with the answers from the respondents. New librarians have a different professional education than their older colleagues. The new academic programmes in Library and Information Science place more emphasis on information technology, which makes the new librarians suitable for jobs not only in different kinds of libraries but also in the whole information and communication sector. The result of the study is that a subsequent change in career paths will take some time for LIS students and librarians as well as the labour market to realise and implement. The profession carries with it lots of traditional expectations and conceptions and change is slow. 2

3 InnehŒll Abstract...1 Fšrord Inledning Bakgrund Bibliotekarieutbildningarnas utveckling Akademisering av bibliotekarieutbildningarna Reaktioner pœ akademiseringen Syfte och frœgestšllningar Disposition Ordfšrklaringar Teori och litteraturgenomgœng Kompetens och kunskap Vad Šr kompetens? Vad Šr kunskap? Profession och status Tidigare forskning Bibliotekariens arbetsmarknad och arbetssituation Bibliotekariens identitet Debatten om den nya bibliotekarien Kompetens och kunskap FšrŠndrad profession och status hos framtidens bibliotekarier Arbetsmarknad Bibliotekariens nya identitet Metod Val av metoder Urval Pappersbaserad eller elektronisk enkšt Grundkonstruktion av enkšten Elektronisk enkšt Fšrundersškning Sammanfattning Resultatbeskrivning Utfall SvŒrigheter i samband med vœr undersškning Resultat av undersškning Kompetens och kunskap Profession och status Arbetsmarknad och arbetssituation Den nya bibliotekariens identitet Sammanfattning

4 5 Analys av resultat Kunskap och kompetens hos den nya bibliotekarien Profession och status Bibliotekariens arbetsmarknad och arbetssituation Bibliotekariens identitet Slutdiskussion Litteratur Tryckta kšllor Otryckta kšllor Bilagor I Fšljebrev...64 II PŒminnelsebrev...65 III EnkŠten

5 Fšrord Fšr att kunna genomfšra vœr uppsats har vi fœtt hjšlp av en rad personer. Vi vill rikta vœrt tack till Patrik Sonestad, Lars NoodŽn och Anna BrŸmmer som pœ olika sštt bidragit till den tekniska support som kršvdes fšr att kunna anvšnda en elektronisk enkšt. Tack till institutionssekreterarna Lena qvist, BorŒs, Lena Kandefeldt, Lund och Barbro Hedlund, UmeŒ fšr att ni fšrmedlade adresserna till respondenterna. Vi vill tacka BIBSAM som ekonomiskt bidragit till att vi kunde gšra en sœ pass omfattande enkštundersškning. Tack ocksœ till er respondenter som tagit er tid att besvara vœr enkšt. Under vœrt arbete med uppsatsen har vi stštt pœ en rad hinder och problem. Vi vill tacka dem som uppmuntrat oss och gett sitt stšd. Sist men inte minst vill vi tacka vœr handledare Birgitta Olander. Lund i april 2000 Emilie Falk och Susanne Litbo-Lindstršm 5

6 1 Inledning Bland annat den borgerliga regeringens utbildningsreform 1993 ledde fram till utformandet av fyra nya bibliotekarieutbildningar i BorŒs, Lund, UmeŒ och Uppsala. Utbildningarna har inte exakt samma innehœll utan profilerar sig pœ olika sštt. Den nya bibliotekarien har enligt vœr definition utbildat sig i Biblioteks- och informationsvetenskap pœ nœgon av dessa orter. Han/hon har tvœ olika slags bakgrund, dels den gemensamma utbildningen i Biblioteks- och informationsvetenskap och dels nœgon form av egna akademiska studier dšrutšver. Bibliotekarien har dšrmed bœde en gemensam och en individuell yrkesidentitet. Vilken betydelse kan denna kombination ha fšr den kompetens som kršvs i arbetslivet idag? De nya utbildningarna sšgs ge en bredare kompetens och mšjliggšra konkurrens inom stšrre delar av arbetsmarknaden Šn tidigare. Hur upplever de nya bibliotekarierna att de sjšlva bemšts i arbetslivet? Ger studierna inom biblioteks- och informationsvetenskap en bra grund? r de švriga akademiska studierna viktiga? PŒ flera hœll framhœlls betydelsen av social kompetens, flexibilitet och framœtanda. Vilken betydelse har de personliga egenskaperna? PŒ mœnga hœll debatteras bibliotekariens framtida roll i ett fšršnderligt samhšlle. Vi frœgar oss om visionerna har nœgon grund i verkligheten och i sœ fall pœ vilket sštt. Uppsatsen ger en bild av bibliotekariens situation idag och Šr pœ sœ sštt ett material som kan vara av intresse fšr framtida forskning. Framfšr allt ur ett fšršndrings- och utvecklingsperspektiv. 1.1 Bakgrund Fram till den 1 juli 1993 fanns bara en bibliotekarieutbildning och den var fšrlagd till BorŒs. Studenten valde inriktning mellan folk- och skolbibliotek eller forsknings- och fšretagsbibliotek. Praktik ingick i utbildningen och gjordes inom respektive inriktning. Det fanns ocksœ utrymme fšr valfria kurser, om man ville specialisera sig inom nœgot Šmne. Examensarbete var inte obligatoriskt, i stšllet skrev studenten nœgot som benšmndes specialarbete. Undervisningen var schemabunden och utrymmet fšr sjšlvstudier var begršnsat. Undervisningen gavs av lšrare som inte sjšlva haft mšjlighet att disputera och studenterna kunde heller inte gœ vidare till nœgon forskarutbildning. Det fanns inga specifika krav pœ det sjšlvstšndiga arbetet, det vill sšga ÓexamensarbetetÓ. 1 Anledningen till att flera utbildningsorter diskuterades var att kritik mot utbildningen framfšrts och startat ett reformeringsarbete av bibliotekarieutbildningen. DŠrtill kommer den borgerliga regeringens avskaffande av en rad yrkeslinjer, dšribland bibliotekarieutbildningen. Alla hšgskole- och universitetsorter fick ocksœ sjšlva mšjlighet att bestšmma vilket kursutbud de ville erbjuda. 2 1 UH -rapport 1991:1. 2 Ibid. 6

7 I en uppsats frœn 1997 presenterar Jesper Ducander de svenska bibliotekarieutbildningarna ur ett historiskt perspektiv. Han tecknar en utfšrlig beskrivning av utvecklingen fram till de fyra utbildningar som finns idag. DŠrfšr gšrs hšr ingen upprepning av det. 3 Fšr att ge en bild av hur utbildningarna ser ut pœ de olika utbildningsorterna idag ges en kort presentation av var och en. Samtliga kurser i Biblioteks- och informationsvetenskap kršver minst 80 pošng i avslutade hšgskole- eller universitetsstudier fšr att studenten ska fœ tilltršde till studierna. Med undantag fšr BorŒs dšr det ocksœ gœr att lšsa till bibliotekarie direkt efter avslutade gymnasiestudier. Utbildningen inom Biblioteks- och informationsvetenskap i BorŒs genomgick en kraftig reform 1993 men har sedan hšsten 1999 ytterligare fšršndrats. Studenten kan numera všlja mellan fyra olika inriktningar: kulturpolitik, kunskapsorganisation, kommunikation samt management. Inriktningarna fšljer de forskningsomrœden som Šr etablerade pœ bibliotekshšgskolan i BorŒs. Studenterna lšser de fšrsta 20 pošngen gemensamt och gœr dšrefter in pœ sina respektive inriktningar de kommande pošngen. Utbildningen avslutas med en magisteruppsats om 20 pošng. Det finns fortfarande mšjlighet att ta en kandidatexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap samt att pœbšrja bibliotekarieutbildningen direkt efter gymnasiet. 4 Biblioteks- och informationsvetenskap i Lund har pœgœtt sedan vœrterminen DŠr anvšnds ett speciellt antagningsfšrfarande fšr att rekrytera motiverade studenter. Utbildningens syfte Šr att utbilda studenterna fšr hela informationssektorn, inte bara traditionella biblioteksinstitutioner. Undervisningen bygger pœ problembaserat lšrande, PBL, vilket gšr att det mesta av arbetet utfšrs och redovisas i grupp. Studenten har stšrre ansvar fšr sin egen kunskapsinhšmtning. De fšrsta 60 pošngen Šr gemensamma och studierna avslutas med en magisteruppsats. 5 Biblioteks- och informationsvetenskap i UmeŒ har funnits sedan 1993 och tillhšr numera sociologiska institutionen. Utbildningen Šr starkt inriktad pœ kulturvetenskap. Det finns tvœ mšjligheter till fšrdjupning: 1, folk- och skolbibliotek samt 2, vetenskapsfšrmedling pœ forsknings-, fšretags- och myndighetsbibliotek. Den sista terminen Šgnas Œt en magisteruppsats. FrŒn och med hšsten 2000 kommer utbildningen att lšgga tyngdpunkten pœ information. Utbildningen i Biblioteks- och informationsvetenskap i Uppsala kom igœng fšrst Den skiljer sig frœn de tidigare genom att kršva minst 60 pošng Šmnesstudier i samma Šmne som fšrkunskaper. KunskapsinhŠmtandet sker liksom i Lund i form av PBL-metoden. Det fšrsta Œret gœr studenterna gemensamt. Det andra Œret erbjuder Uppsala som enda utbildningsort praktik, denna pœgœr under fem veckor. Studenten Šgnar sig ocksœ Œt studier inom valfria omrœden. Fšr att avsluta utbildningen ska en kandidat- eller magisteruppsats fšrdigstšllas. 6 3 Ducander, Jesper Utbildningskatalog frœn Bibliotekshšgskolan i BorŒs AllmŠn information om Bibliotekarieutbildningen i Lund ( ). 6 Kursplan: Biblioteks- & informationsvetenskap i Uppsala ( ). 7

8 1.1.1 Bibliotekarieutbildningarnas utveckling DŒ bara bibliotekarieutbildningen i BorŒs fanns var den uppdelad och specialiserad. Den gav framfšr allt kunskaper inom basomrœdena fšrvšrv, registrering, lagring och Œtervinning. Utbildningen var anpassad efter de behov som fanns dœ. Fram till 90-talet var det stora skillnader mellan exempelvis folkbibliotek och hšgskolebibliotek. DŠrfšr var det naturligt med tvœ olika inriktningar. En fšr folk- och skolbibliotek och en annan fšr hšgskole- och fšretagsbibliotek. 7 De ÓnyaÓ utbildningarna har vissa skillnader i sin inriktning men har alla gemensamt att forskningsanknytningen fšrstšrkts. Bibliotekarieutbildningarna har anpassats till det nya samhšllet och gœtt frœn en specialistutbildning till flera generalistutbildningar. Det har blivit allt viktigare med allmšn orientering fšr att klara den snabba fšršndringstakt som pœgœr i samhšllet. Bibliotekarierollen under 1990-talet har fšršndrats betydligt pœ grund av flera faktorer till exempel tekniska landvinningar i form av elektroniska nštverk, virtuella bibliotek och fulltextdatabaser Akademisering av bibliotekarieutbildningarna Under 80-talet kritiserades bibliotekarieutbildningen i BorŒs bland annat av lšnsbibliotekarierna och Sveriges allmšnna biblioteksfšrening, SAB. De menade att utbildningen inte var anpassad till de krav som stšlldes genom folkbibliotekens mœngskiftande arbetsuppgifter. Framfšr allt skulle folkbildnings- och kulturfšrmedlingsperspektivet fšrstšrkas fšr att man skulle kunna rekrytera bibliotekarier till filialbibliotek och barnverksamhet. r 1989 utsœgs en arbetsgrupp av Universitets- och hšgskolešmbetet, UH (i fortsšttningen kallad šversynsgruppen) som pœ uppdrag av regeringen skulle ta fram fšrslag till hur landets bibliotekarieutbildning skulle kunna fšrbšttras. En starkt bidragande orsak till att reformeringsarbetet pœbšrjades var uppfattningen om att framtidens informations- och kunskapssamhšlle skulle stšlla hšgre krav pœ effektiv biblioteks- och informationsservice. versynsgruppen publicerade samma Œr ÓFšrnyad bibliotekarieutbildning: En fakta- och idžskriftó 9. Denna innehšll en del fšrslag pœ hur bibliotekarieutbildningen skulle kunna reformeras. IdŽskriften skickades till en rad instanser inom universitets-, hšgskole- och biblioteksvšrlden i syfte att fœ reaktioner och fšrslag pœ fšršndringar och preliminšr upplšggning av utbildningen. Samtliga hšgskolor och universitet erbjšds ocksœ att lšgga fram ett eget fšrslag pœ en bibliotekarieutbildning. 7 UH -rapport 1991:1. 8 Klasson, Maj 1991 s UH -rapport 1991:17. 8

9 Det material som inkommit i samband med remissgœngen sammanstšlldes tillsammans med det tidigare materialet i ÓBibliotekarieutbildningen i framtiden: Slutrapport frœn gruppen fšr šversyn av bibliotekarieutbildningen Ó. Den svenska bibliotekarieutbildningsreformen fšrgades av de nordvšsteuropeiska lšndernas utbildningar och i synnerhet de nordiska. versynsgruppen rœdde till en utspridning av bibliotekarieutbildningen. Flera lšroanstalter skulle bidra till en vitalisering av utbildningen. versynsgruppen fšresprœkade ocksœ en bred utbildning som kunde šppna všgar till arbete i olika bibliotekstyper. En sœdan utbildning skulle bli mer attraktiv och fœ hšgre status. Man betonade vikten av ett examensarbete, gšrna om 20 pošng, alternativt pošng. Det ansœgs att yrkesomrœdet skulle tjšna pœ en sšrskild examen dœ en sœdan i sig Šr identitetsskapande. Forskningsanknytningen skulle utvecklas. Bibliotekarieutbildningen borde ocksœ bli mer hšgskolemšssig. Det viktigaste Šr att studenterna tršnas att identifiera och lšsa problem inom BDI-omrŒdet 10. Redan 1991 nšr rapporten lades fram fšrutspœdde man att personal med bibliotekarieutbildning skulle Ókomma att i škad utstršckning bryta in pœ nya verksamhetsomrœdenó och att det Óbšr finnas en marknad fšr specialister pœ informationssškningó 11. FrŒn flera hœll kom ocksœ uppgifter om att det i bšrjan av 2000-talet skulle ske stora pensionsavgœngar inom bibliotekariekœren. De bšsta och mest genomarbetade fšrslagen pœ bibliotekarieutbildningar kom frœn hšgskolan i BorŒs, universiteten i UmeŒ, Lund och Uppsala. SkŠlen till att just dessa studieorter kom pœ tal var att respektive hšgskola/universitets fšrslag var integrerade med den utbildningsprofil som redan fanns pœ orten och dšrfšr ansœgs kunna ge bšsta mšjliga forskningsanknytning Reaktioner pœ akademiseringen Bibliotekarieutbildningens akademisering har bœde fœtt positiva och negativa reaktioner. De positiva ršr fršmst professionaliseringen av yrket och de negativa de kunskaper och fšrdigheter som Œsidosatts samt avsaknaden av praktik. FšretrŠdarna fšr de nya bibliotekarieutbildningarna vill hellre satsa pœ bredd Šn djup. DŠrfšr Šr praktik och specialiseringen pœ specifika bibliotekstyper tonats ned. Kritik mot šversynsgruppens fšrslag kom fršmst frœn fšretršdare fšr folkbiblioteken som ansœg att deras behov Óinte har tillgodosetts i den fšreslagna upplšggningen av 10 BDI = Bibliotek, Dokumentation, Information. 11 UH 1991:17 s.28. 9

10 utbildningenó 12. De ansœg att studenterna skulle fšrberedas Ófšr arbete i bibliotek som fungerar som kulturcentraó 13. Romulo Enmark, numera prorektor vid Hšgskolan i BorŒs och tidigare ledare fšr Bibliotekshšgskolan i BorŒs, menar att omstruktureringen av bibliotekarieutbildningen i landet har orsakats av tvœ samverkande faktorer. Dels biblioteks- och forskningsvšrldens stršvan att upprštta en vetenskaplighet, dels utbildningsdepartementets ansats att hšja hšgskoleutbildningarnas akademiska fšrankring. Hšgskolan i BorŒs var fšre 1993 den enda studieorten fšr bibliotekarier. Forskning pœgick endast i mindre skala och nœgon professur fanns inte. Det var dšrfšr svœrt att rekrytera disputerade lšrare. Hšgskolan hade heller inte nœgon fšrankring till universiteten. Bibliotekarieutbildningen betraktades som en yrkesutbildning och detta pœverkade studieplanen. 14 BorŒs som enda utbildningsort hade stort inflytande inom biblioteksvšrlden och begršnsade i viss mœn mšjligheterna fšr andra att pœverka utifrœn. Flera fšretršdare fšr biblioteksbranschen sœg en fšrdel i att lšttare kunna bevaka sina intressen. Enmark skriver att det under mœnga Œr givits fšrslag till att institutionalisera Biblioteks- och informationsvetenskap, men mœnga har ansett att yrkets praktiska behov inte gœr att fšrena med forskning. Trots detta har utvecklingen av forskning och en akademisering av Šmnet kommit att bli framgœngsrik och i sin tur fšršndrat bibliotekarieutbildningen. Yrkesutbildning blev till Šmnesutbildning. Linjesystemet fšrsvann och yrkesexamina blev utbytta till kandidat- och magisterutbildningar. Hšgskolor och universitet gavs stšrre frihet att utforma sina utbildningar. 15 Lars Furuland, professor i litteratursociologi, anser att instiftandet av fyra utbildningar endast skapar svagheter och splittring. DŒ professionen Šr sœ pass liten skulle en enda nationell biblioteksskola hšjt nivœn. Han beklagar vidare att det endast finns en professur i biblioteksforskning. DŒ Šmnet innehœller bœde humaniora och samhšllsvetenskap borde det vara naturligt att fœ en professur inom vardera ŠmnesomrŒde. 16 Kerstin Rydbeck, lšrare i Biblioteks- och Informationsvetenskap i Uppsala tror att de ÓnyaÓ utbildningarna Šr bra ur flera aspekter. Med obligatoriskt examensarbete blir mšjligheterna att prestera en bra uppsats bšttre liksom att bibliotekarierna fœr dubbel kompetens som gšr dem attraktiva pœ arbetsmarknaden. Rydbeck tycker i likhet med mœnga andra skribenter att bibliotekarieutbildningen blir allt bšttre. Mycket beroende pœ att studenten všljer sin egen profil genom att sammansštta en egen utbildning. Kompetens Šr status och kompetens fœr man bland annat genom forskning UH 1991:1 s UH 1991:1 s Enmark, Romulo Ibid. 16 Furuland, Lars Rydbeck, Kerstin

11 Som en jšmfšrelse kan nšmnas sjukskšterskeutbildningens akademisering. Enligt en ny undersškning 18 har utbildningen blivit sšmre de senaste tio Œren. Professor Ulla Waldenstršm, som har genomfšrt undersškningen, frœgar sig om inte akademiseringen har gœtt fšr lœngt. Hon anser att sjukskšterskeprogrammet ska vara en yrkesutbildning. Akademiseringen resulterar bland annat i att sjukskšterskorna behšver lšngre inskolningstid eftersom praktiken har minskats. Samtidigt har utbildningen lockat mœnga av studenterna att lšsa vidare pœ magister- eller forskarutbildning. 19 Eva Fernvall, vœrdfšrbundets ordfšrande, medger att det finns brister. Framfšrallt tar den praktiska utbildningen fšr lite utrymme. Att inskolningstiden har blivit lšngre anser hon inte Šr nœgon nackdel. PŒ vissa sjukhus har man anpassat sig efter detta och uppršttat inskolningsprogram. ÓRutinerna Šr olika pœ olika stšllen, och det Šr omšjligt att direkt kunna allting nšr man kommer frœn utbildningenó. 20 Fernvall anser vidare att akademiseringen av utbildningen Šr mycket positiv fšr sjukskšterskorna, framfšrallt fšrmœgan att kunna ta till sig information och kunna se kopplingen mellan teori och praktik. 1.2 Syfte och frœgestšllningar Som angetts ovan har det hšnt mycket med bibliotekarieutbildningarna de senaste Œren. UtifrŒn den utgœngspunkten har vi velat undersška hur de mottagits ute pœ fšltet. Vi har všnt oss direkt till dem som gœtt nœgon av utbildningarna och dšrefter kommit i kontakt med arbetslivet. Syftet Šr att 1. Undersška de nya bibliotekariernas erfarenheter och upplevelser av sin arbetssituation. 2. Ta reda pœ om den nya bibliotekariens kompetens och kunskap som denne fœtt genom utbildningen šverensstšmmer med arbetsmarknadens efterfrœgan. 3. UtifrŒn den senaste tidens debatt tydliggšra profession och status i bibliotekariens identitet. 4. Slutligen fšrsška se hur akademiseringen pœverkar yrkets status. 1.3 Disposition I nšsta stycke redogšr vi fšr de begrepp som Šr centrala i uppsatsen. Under rubriken Teorioch litteraturgenomgœng tar vi upp begreppen kompetens och kunskap samt profession och status ur flera olika synvinklar. Avsnittet Tidigare forskning tar framfšr allt upp bibliotekarieyrket pœ arbetsmarknaden. DŠrefter fšljer en redogšrelse fšr debatten om den nya bibliotekarien som har fšrts de senaste Œren inom biblioteksvšrlden. Den aktuella debatten grundar sig pœ artiklar som tar upp de Šmnen som behandlas i kapitlen teori- och 18 LandstingsvŠrlden nr1 ( ). 19 Ibid. 20 Ibid. 11

12 litteraturgenomgœng samt tidigare forskning. Kapitel tre handlar om den metod pœ vilken vœr undersškning grundar sig. I kapitlet resultatredovisning utgœr vi frœn de rubriker som Œterfinns i kapitel tvœ. DŠrpŒ fšljer analysen som bygger pœ sœvšl litteratur som undersškning. Vi avrundar uppsatsen med en sammanfattande diskussion. Litteraturen som anvšnts Œterfinns i kapitel sju. Bilagorna Šr placerade i kapitel Œtta. 1.4 Ordfšrklaringar De centrala begreppen som anvšnds i uppsatsen fšrklarar vi utifrœn Nationalencyklopedin. 21 Detta fšr att tydliggšra begreppens grundbetydelse. Innebšrden kan sedan variera utifrœn vilken situation en person befinner sig och i vilka sammanhang begreppen anvšnds. Kompetens Ó(Ytterst av senlat. compete«ntia 'sammantršffande' 'šverensstšmmelse' av co«mpeto 'sammantršffa' 'vara Šgnad' 'vara kompetent' 'ršcka till') kunnighet, skicklighet. Formell kompetens: utbildning eller erfarenhet som kršvs fšr viss tjšnst eller befattning. JŠmfšr behšrighet.ó 22 Kunskap ÓKunskapsteori epistemologi en huvudgren av filosofin som studerar grundlšggande frœgor om framfšr allt kunskapens natur objekt och kšllor till exempel: Vad Šr kunskap? Vad kan vi ha kunskap om en objektiv yttervšrld eller bara vœra egna upplevelser? Vilar vœr kunskap ytterst pœ sinnena eller fšrnuftet?ó 23 Praktisk kunskap ÓDe former av kunskap som figurerar i traditionella kunskapsteorier av vilka ett axplock presenterats ovan kan benšmnas att-kunskap eller pœstœendekunskap. Under senare tid har man Šven uppmšrksammat andra former av kunskap. Till exempel har Gilbert Ryle stšllt mot att-kunskap praktisk kunskap eller vad han kallat hur-kunskap som bestœr i en fšrdighet att utfšra vissa bestšmda handlingar. Andra som Michael Polanyi och filosofer pœverkade av den senare Wittgenstein har uppmšrksammat olika former av personlig eller `tyst«kunskap.ó 24 Profession Ó(Lat. profe«ssio 'offentligt anmšlt yrke' av profi«teor 'šppet bekšnna' 'offentligt uppge som sitt yrke') i allmšnt sprœkbruk detsamma som yrke; i samhšllsvetenskaplig terminologi ofta snšvare definierat som yrke vars auktoritet och status bygger pœ hšg formell utbildning ofta universitetsbaserad. Till de klassiska fšrindustriella "statusprofessionerna" ršknas medicin juridik och teologi. Den škade arbetsdelning och specialisering som fšljde pœ industrialismen gav upphov till en mšngd nya professioner och en allmšn stršvan mot professionalisering. Till de moderna professionerna hšr i fšrsta hand SACO-yrkena. Under 1900-talet tillhšr professionerna de yrkesgrupper som vuxit 21 Nationalencyklopedin Ibid. Band 11 s Ibid. Band 11 s Ibid. 12

13 snabbast och i dag utgšr de tillsammans ca 20% av de yrkesverksamma och betraktas som en av de sociala krafter som betyder mest fšr den tekniska och politiska utvecklingen.ó 25 Professionalisering ÓProcess som leder till att en yrkesgrupp tillšgnar sig de kšnnetecken och den kompetens som Šr utmšrkande fšr en profession. En vanlig strategi i dag Šr att kombinera yrkesverksamhet med lœng hšgskoleutbildning och forskning. Professionalisering leder ofta till att yrkesgruppen erhœller legitimation vilken tillsammans med regler fšr utšvande av yrket innebšr monopol pœ yrket och dšrmed ocksœ mšjligheter att stšlla hšgre krav pœ samhšlleliga belšningar. Professionalisering som allmšn tendens framtršder oftast i samhšllen med en hšg grad av specialisering.ó Ibid. Band 15 s Ibid. 13

14 2 Teori och litteraturgenomgœng 2.1 Kompetens och kunskap Kunskap och kompetens Šr inget man bara har. Fšrst i samspel med andra mšnniskor och i utšvande fœr begreppen innebšrd. Den nya bibliotekarien har olika kompetens, teoretiska kunskaper som har fšrvšrvats genom studier men ocksœ olika praktisk kunskap i form av till exempel arbetslivserfarenhet Vad Šr kompetens? Kompetens och professionell kunskap Šr begrepp som ofta anvšnds i samhšllsdebatten. Kanske Šr det ett uttryck fšr industrisamhšllets utveckling till informations- och kunskapssamhšlle? VŒr personliga kunskap Šr en blandning av tradition och individuella drag. Vilken roll har de nya bibliotekarierna? Har de fœtt arbetsuppgifter som svarar mot deras kunskaper? I vœr uppsats vill vi fšrsška ta fasta pœ teorier som ligger bakom dessa begrepp. Bertil Rolf, docent i teoretisk filosofi vid Lunds universitet, har reflekterat mycket kring begreppen. Han har i sin bok Profession, tradition och tyst kunskap utgœtt frœn och utvecklat filosofen Polanyis tankar. Ibland tycks kompetens bara vara ett honnšrsord fšr mœnga menar Rolf. Det Šr inte personer som Šr kompetenta eller inkompetenta utan snarare roller besatta av en person. En person kan ha kompetens i fšrhœllandet till ett regelsystem men sakna kompetens i fšrhœllandet till ett annat. 27 Kompetens har blivit ett modeord men det hindrar inte att det bakom modeordet finns ett djupare behov av att fšrstœ problem som hšnger samman med kunskap och samhšllsutveckling, skriver Rolf. Ordet kommer frœn latinets competo som betyder att fšrmœgan ršcker till eller sammanfaller med det som efterstršvas 28. Rolf hšnvisar till Peter Jarvis som framhœller att i den professionella kompetensen flštas in moral, attityder och motivation, som utbildningen inte kan garantera. ÓDet ter sig till en bšrjan sjšlvklart att professionell utbildning bšr ge kompetens fšr ett visst yrke.ó 29 Yrkeskompetens kan inte garanteras som fšljd av utbildning. Hšgre utbildning kan vanligen inte ge det know-how 30 eller den kompetens som fordras fšr god yrkesutšvning. 27 Rolf, Bertil Ibid s Ibid. s Know-how innebšr fšrmœga att anpassa sitt handlande till givna regler. Rolf, Bertil 1995 s

15 Ó1. Kompetensen bestœr i en relation mellan person och ett regelsystem som tilldelar sociala positioner. 2. Integrering av teoretisk, symbolisk kunskap med praktiskt handlande. 3. Kompetens bindes till fšrmœgan att lšra sig att lšra [...] att utveckla de kunskaper och fšrmœgor man redan har.ó 31 ÓI utvecklingen av kompetens ligger inte endast att individen lšr sig anpassa sig utan lšr sig pœverka reglerna.ó 32 Rolf menar att bœde den miljš som individen befinner sig i och den sociala position han/hon har mœste ge utrymme fšr individens kompetens sœ att den kommer till sin rštt, annars kan han/hon inte utšva den. Hur ser de švriga anstšllda pœ den nya bibliotekariens kompetens som han/hon fœtt genom utbildningen? Oavsett vilka teoretiska kunskaper man har pœverkas man bland annat av sin kultur, sina kunskapstraditioner och individuella upplevelser. Denna pœverkan Šr inte alltid subjektiv utan man mœste finna sig i att utan pršvning vara utlšmnad Œt forna generationers okšnda auktoriteter Vad Šr kunskap? Kunskap kan, enligt Rolf delas in i tre olika kategorier: 1.ÓpŒstŒendekunskap (erhœllen genom teoretiska studier) 2.fŠrdighetskunskap (fšrvšrvad genom egen praktisk verksamhet) 3.fšrtrogenhetskunskap (uppkommen genom att ta del av andras verksamhet)ó 33 Enligt Rolf finns Šven en fjšrde kategori: Tyst kunskap svarar pœ frœgan hur eller genom vad en viss person genomfšrde sin handling. Genom vilka hjšlpmedel, genom vilken bakgrundskunskap Œstadkom han det han gjorde? Tyst kunskap Šr den kunskap som stœr i motsats till den sprœkfšrmedlade kunskapen. ÓDet finns en gršns bortom vilken sprœket inte tršnger, [...] men dšr omdšmet passeraró 34. Genom att man distanserar sig frœn sin tysta kunskap och fšrsšker artikulera den, blir det mšjligt att sprida den, kritisera den och dšrigenom utvidga den. Om man anvšnder tyst kunskap utan specificerat innehœll, i syfte att bevara rœdande rutiner, finns det skšl att tala om fšrtrogenhetsfšllan. Fšrtrogenheten vilar pœ en praxis som dšljer de 31 Ibid s Rolf, Bertil 1995 s Ibid. s Ibid. s

16 verkliga fšrhœllandena. FšrtrogenhetsfŠllan utgšr ett hinder fšr ett yrkes kompetensutveckling. I boken Kunskapens former refererar Ingela Josefsson till en uppsats av Lars Hertzberg. Han anser att bibliotekarien Šr en av de yrkeskategorier som Šr sšrskilt lšmpade fšr att ha genomgœtt en universitetsutbildning. Genom den kan studenten vidga och fšrdjupa perspektiven. Det ska inte vara en utbildning i rena yrkesangelšgenheter. 35 Kunskap och kompetens Šr všlanvšnda ord idag. Det kan vara svœrt eller kanske till och med omšjligt, att sšga att en person Šr kompetent eller inkompetent. Individen mœste ses i sitt sammanhang. Det gœr inte att generalisera begreppen eftersom de Šr subjektiva. Kunskap Šr svœrdefinierbart och kan dšrfšr med fšrdel delas in i begreppen teoretisk, praktisk, tyst och social kunskap. I vœr undersškning kan teoretisk kunskap stœ fšr det respondenterna har lšrt sig genom utbildningen. Praktisk kunskap Šr den man fœtt genom egna erfarenheter. Social kunskap Šr den man fšrvšrvar i mštet med andra mšnniskor. Tyst kunskap Šr den man mšts av och integreras med i arbetslivet. Gamla rutiner kan komma i konflikt med fšrnyelse och fšršndringsbenšgenhet Profession och status Professioner fšršndras under pœverkan av bland annat utbildning, anvšndare, ekonomi, nya medier, attityder och všrderingar. Det ingœr i den allmšnna samhšllsfšršndringen. I vœr undersškning ger respondenterna en bild av dagens bibliotekarieskap och dess fšrdigheter i form av deras kompetens. Status i yrket fœr man, menar Staffan Selander, om man tar kontroll šver sin yrkeskunskap. Har man inte behšrighet kan man inte heller betršda yrkets domšner, man kan sšga att kompetensen Šr exklusiv fšr yrkeskœren. En všg dit kan vara att utforma olika specialiseringar efter en grundutbildning. Som jšmfšrelse tar han upp lškarutbildningen. En annan všg Šr att skapa karrišr- och utvecklingsmšjligheter. 36 Det finns en utbredd tendens att stršva efter professionalisering, enligt Staffan Selander 37, och mœnga olika sštt att anvšnda sig av professionaliseringsbegreppet. Selander definierar professionalisering pœ fšljande sštt: ÓÉen yrkesgrupps stršvan att uppnœ exklusiva samhšlleliga fšrdelar och tolkningsfšretršden inom sitt speciella kunskaps- och yrkesomrœde.ó 38 Man kan tala om Ófšrvetenskapligande av yrkenó 39 istšllet fšr professionalisering. 35 Josefsson, Ingela Andersson, Johanna Selander, Staffan (red) Ibid s Ibid s

17 Selander menar att det kan vara svœrt att veta vilka faktorer som bestšmmer en profession. Att till exempel utbildningar fšrlšggs till hšgskolenivœ behšver inte vara nœgot bevis pœ professionalisering. Flertalet yrkesgrupper stršvar efter egen kunskapsproduktion genom att till exempel professurer inršttas och kurser med forskningsanknytning startas. Inom varje yrkesgrupp finns det svœrigheter i form av motstridiga tendenser, dšr olika grupper stršvar Œt olika hœll. DŠrfšr kan man se en skillnad mellan professionalisering och fšrvetenskapligande av yrken, enligt Selander. 40 Professionalisering Ósyftar pœ en yrkesgrupp som fšrsšker uppnœ sœvšl status som kontroll šver sitt yrkes- och kunskapsomrœdeó (É) medan fšrvetenskapligande av yrken Ósyftar pœ rationaliserad kunskapsanvšndning och kunskapsproduktion. Ett yrke kan sœledes inneha sœvšl status som kontroll av sitt yrkesfšlt men stršvar efter att uppnœ en hšgre grad av fšrvetenskapligad kunskapsproduktion.ó 41 Linda Sundberg och Rebecca Sšderkvist menar att det Šr viktigt fšr en yrkesgrupp att vara specialister, 42 att utšva nœgot som ingen annan kan. Begreppet profession har blivit mer komplext. Men de flesta teorier, menar fšrfattarna, anser att behovet av monopol pœ kunskap Šr av stor betydelse. Status, yrkesetik, legitimation, autonomi samt att bygga pœ en forskningsgrund Šr andra faktorer som Šr avgšrande fšr ett yrkes profession. Bibliotekarieyrket saknar status, menar de, eftersom det finns ett konkurrensfšrhœllande till kunderna. ÓÉdet Šr kunden som definierar det problem som bibliotekarien skall lšsa.ó Tidigare forskning Ett flertal magisteruppsatser och undersškningar har beršrt de Šmnen vi ska skriva om men ur andra synvinklar. Vi kommer att ta upp och diskutera mœnga av dem i vœrt arbete Bibliotekariens arbetsmarknad och arbetssituation Bengt NŠttorp har i en undersškning frœn 1985 beskrivit bibliotekariens arbetsmarknad och reflekterar šver dess utveckling. 44 Undersškningen stršcker sig frœn 1973 till Han uppskattar utbildningsbehovets storlek och utbildningarnas inriktning under de nšrmaste 10 Œren. NŠttorp kom i sin undersškning fram till att det under perioden Œrligen skulle pensioneras cirka 200 bibliotekarier. vriga resultat av undersškningen visar att majoriteten av respondenterna Šr kvinnor med en humanistisk bakgrund. 90% Šr fast anstšllda och arbetar pœ folkbibliotek och en tredjedel sšker eller planerar att sška annat arbete eller byta ort. 40 Selander, Staffan Ibid s Sundberg, Linda & Sšderkvist, Rebecca Ibid s NŠttorp, Bengt

18 I en undersškning om bibliotekariernas arbetsmarknad mellan 1975 och 1985, har Petra Carlsson tittat pœ platsannonser 45. Huvudsyftet Šr att undersška om det skett nœgra fšršndringar i tjšnsternas omfattning, arbetsuppgifter samt efterfrœgan av sšrskilda Šmneskunskaper. UtifrŒn platsannonserna har hon studerat bibliotekstyp, timmar, varaktighet, benšmning, arbetsuppgifter, utbildning, sšrskilda Šmneskunskaper och erfarenhet fšr att nšmna nœgra. Hon kommer fram till att kvalifikationskraven pœ bibliotekarien har škat. ÓMed tanke pœ att nya fšrutsšttningar/situationer/verktyg hela tiden uppstœr Šr det inte svœrt att fšrstœ att det finns ett verkligt behov av škad kompetens pœ olika omrœden. Det mœste vara en naturlig sak att omvšrldsfšršndringar av olika slag skapar behov av nya kunskaper.ó 46 Att projektanstšllningarna har škat och vikariaten minskat menar hon kan bero pœ flexibilitet och just-in-time-systemet. EfterfrŒgan pœ kunskap inom datoranvšndning och informationsteknik har ocksœ škat. SŠrskilda Šmneskunskaper och sprœkkunskaper efterfrœgas framfšrallt pœ forskningsbibliotek och andra specialbibliotek. Erfarenhet och personliga egenskaper har ocksœ varit kvalifikationer som det kršvs mer av genomfšrde Per BjŠrnhall en undersškning om tidigare bibliotekariestuderandes (1987 Œrs studenter) arbetssituation. 47 SŒ mœnga som 81.4 % hade arbete efter avslutad utbildning. De flesta arbetade pœ folkbibliotek som vikarie. BjŠrnhall Šr fšrvœnad šver detta eftersom det redan under 80-talet debatterades Óom att utbilda bibliotekarier till en mœngfacetterad arbetsmarknadó. 48 Hans Holmqvist pœ Bibliotekshšgskolan i BorŒs, BHS, har under mœnga Œr forskat kring vart studenterna tar všgen efter utbildningen. 49 En undersškning som genomfšrdes 1995/1996 visade pœ en ljus framtid pœ arbetsmarknaden. De flesta hade fœtt jobb Œrs undersškning visar pœ en sšmre arbetssituation fšr BHS-studenterna. Det var fšrre som fick tillsvidareanstšllning och fler var arbetslšsa. En markant škning till den privata sektorn visade ocksœ denna undersškning. 50 Niels Ole Pors frœgar sig vad informationsteknologin har fšr inflytande pœ professionen. 51 Bibliotekarier kommer att konkurrera med mœnga andra professioner, till exempel lšrare, ekonomer, tekniker och marknadsfšrare. Bibliotekarier har tagit monopol pœ en begršnsad del av informationsjobben, i huvudsak de som finns inom det traditionella fšltet som informationsœtervinning. UtifrŒn en undersškning beskriver Pors arbetsmarknaden fšr 45 Carlsson, Petra Ibid s BjŠrnhall, Per Nordenswan, Natalie, 1999 s Holmquist, Hans ( ). 50 Nordenswan, Natalie Pors, Niels Ole (red)

19 informationsspecialister och bibliotekarier i Danmark. Merparten av anstšllningarna sker, enligt Pors inom den privata sektorn. Bibliotekarierna mœste sjšlva vara aktiva fšr att fœ dessa arbeten. ÓIt is suggestive that a large part of the privately employed librarians have themselves been very active in establishing their jobs.ó 52 Det Šr svœrt att sšga om det Šr de professionella kunskaperna eller personliga egenskaperna som ger arbete pœ den privata marknaden. Bibliotekarieutbildningen Šr inte hšgt všrderad i den privata sektorn och fšretršdarna fšr privata fšretag vet inte vilken kunskap och kompetens som bibliotekarier har. Han menar att specialisering under utbildningen har haft en effekt som škar chanserna till att fœ arbete. De Šmnen som Šr typiska fšr folkbibliotek Šr de som leder till lšgst antal anstšllningar. KŠrnŠmnen som on-line, indexering med flera ger den lšgsta arbetslšshetsstatistiken. Anne Goulding vid avdelningen fšr Informationsvetenskap i Loughborough genomfšrde tillsammans med tre kollegor en undersškning. Undersškningen syfte var att ta reda pœ vilka personliga egenskaper arbetsgivarna inom Biblioteks- och informationsvetenskapliga sektorn šnskade av nyutbildade biblioteks- och informationsvetare. Vidare undersšktes vilka egenskaper de saknade hos dessa samt om det fanns nœgra skillnader mellan de olika bibilotekssektorerna. Det empiriska materialet samlades in genom en enkšt via e-postbrev och nœgra telefonintervjuer. I undersškningen ingick bibliotekschefer frœn alla sorters bibliotekstyper. I ordningsfšljd var de mest efterfrœgade personliga egenskaperna stresstœlighet, flexibilitet, fšrmœgan att mšta flera olika sorters anvšndare, fšrmœgan att uttrycka sig všl i skrift, vetgirighet med flera. De egenskaper som bibliotekscheferna saknade hos nyutbildade var i ordningsfšljd fšrtrogenhet med organisationens mœl, všnlighet, stresstœlighet, pœlitlighet och effektivitet. Av undersškningen framkom inte att det var nœgra stšrre skillnader mellan vilka egenskaper som efterfrœgades av de olika sorternas bibliotek. Fšrfattarna sammanfattar med att trots de stora fšršndringarna inom informationssektorn sœ bygger biblioteks- och informationsbranschen fortfarande pœ mšnniskor. FšrvŒnande var att samarbetsfšrmœga inte fanns med bland de tio mest eftertraktade egenskaper samt att sœ mœnga nyutbildade brast i tron pœ sin egen fšrmœga. 53 Bo Westas har fšr DIK-fšrbundets rškning gjort en undersškning om arbetsmarknaden fšr nyutexaminerade bibliotekarier genomfšrd vœrterminen 1997 till hšstterminen Resultaten visar bland annat att stšrre delen av de nyutexaminerade fœr jobb inom tre mœnader, har tillsvidareanstšllning och arbetar pœ heltid. Arbetet har de sškt via platsannons men var tredje blev erbjuden arbete under eller direkt efter utbildningen. Bibliotekarierna Šr nšjda med utbildningen och upplever att de Šr kvalificerade. Ett fœtal 52 Ibid s Goulding, Anne Westas, Bo

20 respondenter efterlyser praktik under utbildningen samt uppger att arbetsuppgifterna inte motsvarar de kunskaper som de fœtt genom utbildningen. Andelen som har fœtt arbete inom den privata sektorn har škat till 15%, en škning pœ 7% frœn tidigare undersškningar. Westas Ótolkar det som en tydlig tendens att fler gœr till privata fšretag. Det Šr nšstan en fšrdubbling i procentéó Sammanfattning I dag Šr arbetsmarknaden fšr bibliotekarierna god och kommer sœ att fšrbli under en tid framšver. FrŒgan Šr bara om alla tjšnster kommer att finnas kvar efter de fšrestœende pensionsavgœngarna. BibliotekarietjŠnsterna fšr de nya bibliotekarierna idag ser annorlunda ut. Andra typer av anstšllningar som exempelvis vikariat och projekt blir allt vanligare. Om man tittar pœ tidigare undersškningar om bibliotekariens arbetsmarknad sœ verkar inte mycket ha fšršndrats. De flesta arbetar pœ folkbibliotek men sedan 1997 finns en svag trend till škat antal arbeten inom den privata sektorn. Positivt Šr att majoriteten fœr arbete under eller direkt efter utbildningen Bibliotekariens identitet Fackfšrbunden i de nordiska lšnderna genomfšrde under Œren en undersškning sammanstšlld av Peter Almerud, utredare vid fackfšrbundet DIK. 56 Rapportens syfte var att ge underlag till en bred diskussion om bibliotekens framtida roll. Detta genom att samla in bibliotekariernas tankar om sin egen och bibliotekens roll. Det svenska materialet bygger pœ sjšlvbiografier tecknade av 95 bibliotekarier vid folkbibliotek, 25 bibliotekarier vid skolbibliotek, 40 vid gymnasiebibliotek samt 56 forskningsbibliotekarier. Den gemensamma bakgrundsbilden Šr att majoriteten av bibliotekarierna Šr všlutbildade, utœtriktade och engagerade kvinnor i Œldern Œr. Ofta var det en tillfšllighet att de blev bibliotekarier, mœnga kom inte in pœ den utbildning de valt i fšrsta hand men hade en positiv bild av bibliotek. De flesta har intresse fšr mšnniskor, bšcker och samhšlle. De trivs med sitt yrke men kšnner sig allt mer pressade av nedskšrningar och vidgade arbetsuppgifter. Flertalet hade en humanistisk eller samhšllvetenskaplig utbildning redan innan de pœbšrjade biblioteksstudierna och sšger sig ha nytta av de tidigare arbetslivserfarenheterna i sitt nuvarande yrke. MŒnga Šr positiva till sin grundutbildning, men flera efterlyser mer praktisk inriktning. De vill helst se att bibliotekarieutbildningen Šr bred och inte inriktad pœ en viss bibliotekstyp. De flesta Šr šverens om att det kršvs fortbildning, dœ fršmst inom IT, ekonomi, administration och personalledning. I samtliga yrkeskategorier framhœlls vikten av att 55 Ericson, Gunilla 1999 s Almerud, Peter ( ). 20

21 synliggšra bibliotekens mšjligheter och bibliotekariernas kompetens. Bland annat skulle de faktorerna kunna hšja yrkets status och lšn, nœgot som pœbšrjats sœ smœtt i och med datorernas intœg pœ biblioteken. Anneli Jonasson och Lillemor Lindberg fšrfattade en uppsats som bygger pœ intervjuer med sju olika bibliotekarier vid olika folkbibliotek. 57 Den tar upp frœgan hur bibliotekarierna uppfattar sitt yrke. FrŒgor om yrkesval, utbildning, folkbibliotekariens roll, yrkesidentitet, yrkesetik och arbetssituation tas upp. Bibliotekarieyrket ses inte som ett dršmyrke, yrkesvalet mognar fram med tiden. Informanterna har svœrt att sštta fingret pœ sin yrkesroll men kan lšttare sšga vilka uppgifter de har och bibliotekariens funktion i detta. Bibliotekarien har en social funktion och ser sig som informationsfšrmedlare. Det kan ta tid att forma en klar yrkesidentitet. En svag identitet kan fšrklaras av att man inte kšnner sig sšker i sin roll. Jesper Ducander beskriver i sitt examensarbete bibliotekariens yrkesroll och yrkesidentitet med utgœngpunkt frœn utbildningarna. 58 Han bygger sitt material pœ kursplaner, utbildningsbeskrivningar, studenters enkštsvar samt intervjuer med utbildningsansvariga vid respektive studieort. Idag utbildar sig bibliotekarier fšr fšršndring. Han tror att akademiseringen, som exempelvis kraven pœ magisteruppsats, bidrar till att hšja statusen hos yrket. Ducander kommer i sin uppsats fram till att bibliotekarierollen har blivit mer svœrdefinierad dœ den genom det nya informationssamhšllet inrymmer fler identiteter. Han antar att det kommer att finnas utrymme fšr sœvšl traditionella identiteter, exempelvis kulturfšrmedlaridentiteten, som den nyare informationsfšrmedlaridentiteten Sammanfattning De flesta som arbetar som bibliotekarie har en humanistisk och samhšllsvetenskaplig bakgrund och anser att de erfarenheter de skaffat sig innan utbildningen har varit en stor fšrdel i bibliotekarieyrket. En bredare utbildning utan specialisering pœ bibliotekstyp men med en mer praktisk inriktning Šr šnskvšrd. Marknadsfšring i form av synliggšrandet av bibliotekariens kompetens Šr efterfrœgad. Detta fšr att tydliggšra yrkesidentiteten. Bibliotekarierollen kan bli svœr att definiera eftersom det i framtiden kommer att finnas flera parallella identiteter. Akademiseringen Šr viktig fšr yrkesidentiteten och yrkets status. 2.3 Debatten om den nya bibliotekarien Fšr att fœ en bild av tankegœngarna kring situationen fšr dagens bibliotekarier har vi tagit del av den aktuella debatten. Vi har undersškt de tidskrifter som ršr bibliotekarier pœ arbetsmarknaden idag och med ett par Œrs tillbakablick. Vad anser fšretršdarna fšr och debattšrerna i biblioteksvšrlden om den fšršndring som bibliotekarierna har att fšrhœlla sig till? 57 Jonasson, Anneli & Lindberg, Lillemor Ducander, Jesper

22 BiblioteksvŠrlden fšršndras, framfšrallt utvecklas den traditionella verksamheten, anser Annelien van der Tang och Olof ThorŽn. 59 De elektroniska medierna skapar ett nytt informationsutbud. Detta fšršndrar fšrutsšttningarna fšr fšrmedling och sškning. Det Šr framfšrallt en social, ekonomisk och teknisk utveckling som sker, menar fšrfattarna. De tycker att biblioteket fyller olika funktioner som informations-, kultur- samt social funktion. I vilken utstršckning Šr svœrt att sšga. En undersškning frœn BTJ visar att mœnga Šr positiva till biblioteket. Besškarna ser biblioteket som ett stšd fšr dem som studerar. Kvinnor utnyttjar biblioteket mer Šn mšn och Šr Ómer positiva till bibliotekets verksamhetó. Studerande Šr den stšrsta gruppen lœntagare. Biblioteket Šr en kulturspridare och kunskapsfšrmedlare. De tycker inte att biblioteket Šr speciellt IT-inriktat eller framtidsorienterat. Intresset och utnyttjandet av databaser eller att via Internet besška biblioteket var mycket lœg. Tang och ThorŽn undrar om det visar pœ dœlig marknadsfšring av bibliotekens IT-mšjligheter, om biblioteken ÓÉhŠnger med i informationsutvecklingenó eller om biblioteken ska satsa pœ information eller kultur, eller ska ÓÉdet [É] bli en institution fšr bokutlœning.ó Kompetens och kunskap VŒr undersškning utgœr till stor del frœn nulšget. Det avspeglar sig i de kšllor som anvšnts. Titeln pœ uppsatsen: Den nya bibliotekariens kompetens ger ocksœ en antydan om det. Idag talas och skrivs det mycket om kompetens. DŒ kunskap ofta anvšnds i en vid bemšrkelse som bœde omfattar fšrdigheter och attityder kan kompetens vara en mer tršffande benšmning. Begreppen kunskap och kompetens anvšnds ofta som synonymer. Kunskap har man och kompetent Šr man, menar Per Svensson. Kompetens existerar hšr och nu. Svensson menar att kompetens smšller hšgre Šn kunskap i dagen samhšlle men att kunskap Šr roligare och nyttigare Šn kompetens. 61 PŒ en konferens i Halmstad i mars 1999 diskuterade studenter vid BIVIL och BHS sin syn pœ bibliotekarieyrket. De menar att det Šr av stšrsta betydelse att definiera verksamheten och yrkesrollen. Bibliotekarier mœste ÓfšrbŠttra yrkets status och [É] bli mycket bšttre pœ att marknadsfšra sig sjšlva och sin verksamhet.ó 62 Bibliotekariens honnšrsord bšr vara kompetens och kvalitet. Bibliotekarien ska ha kunskap om folkbildning, litteratur, Internet och hantering av elektroniska medel. Hon ska kunna kommunicera, vara socialt kompetent och flexibel. Studenterna anser ocksœ att samarbetet mellan biblioteksutbildning och biblioteksverksamhet bšr bli bšttre. 59 Tang van der, Annelien, ThorŽn, Olof (981016). 60 Ibid s Svensson, Per Ek, Ann Mari 1999 s

23 Personliga egenskaper som hšg grundkompetens och specialisering, flexibilitet och kundanpassning Šr faktorer mœnga tror Šr viktigt i framtiden, pœ en arbetsmarknad som de anser Šr utsatt fšr stor konkurrens. I bšrjan av 1990-talet skrev Maj Klasson en artikel dšr hon ansœg att de viktigaste kunskaperna hos bibliotekarier infšr 2000-talet Šr Ókunskaper i kunskapsorganisation, fšršndringsarbete i organisationer och professioner, flersprœkighet, pedagogik och internationaliseringó. 63 Staffan Lššf anser 1998 att en bibliotekarie ska besitta kunskaper i Šmnena biblioteket som samhšllsfenomen, kunskapsorganisation, system fšr lagring och Œtervinning av information, anvšndarstudier, mšnniskans fšrhœllande till bibliotek, verksamhetsorganisation, organisation och ledarskap. 64 Lars Furuland framhœller att man som bibliotekarie mœste vara šppen fšr nya samarbetspartners 65. Annika Zachrisson, studerande vid BHS, menar att det saknats en entydig bild av vilka kunskaper som en bibliotekarie ska besitta. FšrutsŠtter yrkesutšvandet som bibliotekarie vissa speciella kunskaper? Hon anser att alla bibliotekarier har olika bakgrund och besitter kunskaper med stor bredd. Rollen som bibliotekarie fœr man fšrst ute i praktiken. Zachrisson hšnvisar till Lena Olsson som menar att bibliotekarierollen har en professionsstršvan som Šr svœr att uppfylla. Problemet ligger i att bibliotekariens kunskap sammanfaller med kundernas och gšr dšrmed ocksœ relationen till de egna kunskaperna komplex. Det Šr kunden som formulerar problemet. 66 Flera fšrfattare menar att nštverk och samarbete bœde internationellt och nationellt behšvs fšr att bibliotekarier ska kunna utbyta erfarenheter och enas i sin yrkesprofession. Det kršvs ett fšršndrings- och framtidsperspektiv pœ bibliotekariers kompetens Sammanfattning Orden kompetens och kunskap Šr flitigt anvšnda begrepp i dagens debatt. Det Šr viktigt att ringa in bibliotekarien dœ mycket har fšršndrats inom sœvšl utbildningar som arbetsmarknad. Marknadsfšring av de nya kunskaperna och kompetensen Šr nœgot de flesta inom biblioteksbranschen framhœller vikten av. PŒ arbetsmarknaden idag všrderas kunskapen lika hšgt som personliga egenskaper FšrŠndrad profession och status hos framtidens bibliotekarier Informationsteknologin har pœverkat nšstan alla verksamheter i samhšllet. Diskussioner om detta har fšrts sedan Internets genombrott Det gšller i mycket hšg grad biblioteksvšrlden som fœtt en rad nya arbetsverktyg. Eftersom mœnga av verktygen Šr gemensamma fšr hela informationssektorn kan de bibliotekarier som behšrskar de nya fšrdigheterna Šven sška sig utanfšr biblioteksvšrlden. Har en ny bibliotekarie fštts ur 63 Klasson, Maj Lššf, Staffan Furuland, Lars Zachrisson, Annika ( ). 23

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort

Läs mer

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals 1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson

Läs mer

Social kompetens/všrdegrund

Social kompetens/všrdegrund Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund

Läs mer

Lšneadministration Handbok

Lšneadministration Handbok 2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok

Läs mer

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet

Läs mer

Samband mellan resurser och resultat

Samband mellan resurser och resultat Skolverkets rapport nr 170 Samband mellan resurser och resultat En studie av landets grundskolor med elever i Œrskurs 9 Sammanfattning: Denna studie omfattar nšrmare 900 kommunala grundskolor och drygt

Läs mer

Lšnekostnader i fœmansfšretag

Lšnekostnader i fœmansfšretag HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen

Läs mer

Alternativa vœrdformer

Alternativa vœrdformer Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare

Läs mer

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr

Läs mer

MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster

MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster TillŠmpade studier 20 p, HT 2000 Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster Vaiva BurgytŽ Handledare: Rolf Dotevall INNEH LL

Läs mer

Störningsupplevelse av buller i klassrum

Störningsupplevelse av buller i klassrum 1997:21 Störningsupplevelse av buller i klassrum Pär Lundquist Kjell Holmberg arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 Enheten för fysiologi och teknik Bitr enhetschef: Ulf Landström a Fšrord 1991 utvidgades Arbetsmiljšlagen

Läs mer

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr

Läs mer

Finansiella rådgivares ansvar

Finansiella rådgivares ansvar Juridiska institutionen Handelshögsskolan vid Göteborgs universitet. Finansiella rådgivares ansvar Uppsats för tillämpade studier på jur. kand.- programmet 20 poäng Författare: Robert Mjösén Handledare:

Läs mer

DatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot!

DatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot! DatortillŠmpningar Det har hšnt nœgot! 1945: 1995: DatortillŠmpningar? Vad skall vi egentligen prata om? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? Nej! Vi har sett: n en bil

Läs mer

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Personuppgifter pœ Internet Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999 2 InnehŒllsfšrteckning Sammanfattning ÉÉÉÉ..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...4 Fšrfattningsfšrslag

Läs mer

Bolagsordningen i fšrsvaret mot

Bolagsordningen i fšrsvaret mot Henrik Hšfde Bolagsordningen i fšrsvaret mot fientliga fšretagsfšrvšrv TillŠmpade studier pœ Jur.Kand.-Programmet, 20 p Gšteborg HT 1999 Handledare: Professor Rolf Dotevall Sammanfattning Fšreteelsen att

Läs mer

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer

Läs mer

Auktioner pœ Internet

Auktioner pœ Internet Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark

Läs mer

Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut?

Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Jur. kand.-programmet TillŠmpade studier, 20 p VT 2000 Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? En uppsats om ršttskraft, retroaktivitet och

Läs mer

Lennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt

Lennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt Lennart Carlssons svenska šversšttning av Win -lose and Win -win Interactions and Organisational Responses to Scarcity Galvin Whitaker Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998 Om konsten att

Läs mer

EgenmŠktighet med barn

EgenmŠktighet med barn Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:

Läs mer

dess fšrhœllande till konkurrensrštten

dess fšrhœllande till konkurrensrštten Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget

Läs mer

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3 Social rapport 2001 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande

Läs mer

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet

Läs mer

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Liv & hälsa en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.

Läs mer

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst

Läs mer

Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet

Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Kerstin Webmark Juridiska institutionen Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 10 p Jur. Kand.-programmet HT 99 Handledare Eva-Maria Svensson

Läs mer

F RMEDLARANSVAR INTERNET

F RMEDLARANSVAR INTERNET Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor

Läs mer

Jan Einarsson, Gud och attityd. Ett perspektiv pœ sprœk och kšn denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren.

Jan Einarsson, Gud och attityd. Ett perspektiv pœ sprœk och kšn denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Gud och attityd Ett perspektiv pœ sprœk och kšn Jan Einarsson Tidigare publicerad i Sprog og k n II. Opl¾g fra et seminar pœ RUC 28.4.1998 (s.87-117) Skrifter fra Dansk og Public Relations, Roskilde Universitetscenter,

Läs mer

Fšreningsstyrelsens ansvar

Fšreningsstyrelsens ansvar Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Inledning 5

Läs mer

BESITTNINGSBEGREPPET

BESITTNINGSBEGREPPET Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund

Läs mer

- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5

- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 INNEH LL 1 INLEDNING 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 1.3 Syfte 5 1.4 AvgrŠnsningar 6 1.5 Disposition 6 2 METOD 8 2.1. AngreppssŠtt Ð studiens

Läs mer

VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS?

VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? En intervjuundersškning om sjukhusbibliotek, bokvagn och lšsning pœ Universitetssjukhuset i Malmš Marita Kristiansson Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen

Läs mer

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare

Läs mer

i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande

i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande Juridiska institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, HT 2000 vid Gšteborgs universitet FšrvŠrv av ršrelsefršmmande egendom i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren

Läs mer

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens

Läs mer

UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE

UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 10 pošng HT 1999 UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE Stefan Wik, 551118-6214 Handledare:

Läs mer

Maj 2000. Sofia Kolmodin

Maj 2000. Sofia Kolmodin Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla

Läs mer

Informationsförsörjning för nya högskolor

Informationsförsörjning för nya högskolor Informationsförsörjning för nya högskolor En modell för Helsingborgs högskolefilial. Anne Mobark Kersti Pullerits Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid

Läs mer

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till

Läs mer

Stiftelsernas skattskyldighet

Stiftelsernas skattskyldighet Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur.kand.examen Handledare: Robert PŒhlsson Stiftelsernas skattskyldighet 1 InnehŒll 1.

Läs mer

Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet

Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen TillŠmpade Studier, 20 p Handledare: Jenny Peters VT 1999 Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Koceva Pauline

Läs mer

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p. Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems

Läs mer

TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING

TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING Karin Andersson Carina Celiné Peters Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare:

Läs mer

För ett offensivt miljöarbete i Halland

För ett offensivt miljöarbete i Halland i För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan

Läs mer

Varfšr ett profilprogram?

Varfšr ett profilprogram? Profilprogram Varfšr ett profilprogram? Det ska finnas en tydlig intern profil fšr den kommunala organisationen. Denna profil ingœr som en del i ÓStrategi fšr Melleruds kommunó. Melleruds kommuns profil

Läs mer

George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed

George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed Fšr en tid sedan Šrvde jag en liten summa pengar. Dock inte tillršckligt fšr att med den norsk amerikanska nationalekonomen Thorstein Veblens

Läs mer

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar

Läs mer

Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa

Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa April 2000 Lisdoonvarna Mail Feeder Service Postbus, Ennis, Irland Metro Rural Parcel Bus, West Yorkshire, Storbritannien KTEL, kombinerad passagerar- och godstrafik,

Läs mer

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade

Läs mer

Utbildning via Internet

Utbildning via Internet INSTITUTION F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Utbildning via Internet Jag har i detta examensarbete beskrivit den nya typen av undervisning nšmligen utbildning via Internet. Syftet

Läs mer

Agenda 21 en exempelsamling

Agenda 21 en exempelsamling Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp. Beställningsadress

Läs mer

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F

Läs mer

kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07

kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 S Viktig information om sškerhet Det Šr av stšrsta vikt att denna bruksanvisning fšrvaras tillsammans med skœpet fšr framtida behov. LŒt alltid bruksanvisningen

Läs mer

1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...

1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION... 1 InnehŒllsfšrteckning 1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...7 2 ALLM NT OM HANDELSBOLAG OCH

Läs mer

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

Läs mer

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning

Läs mer

Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap Hšsten 2013 PROGRAM H STEN 2013. Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap

Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap Hšsten 2013 PROGRAM H STEN 2013. Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap PROGRAM H STEN 2013 Quisque: Hoppas det Šr full fart pœ všxtligheten hos er. Annars har det stora samtalsšmnet 2013 hos tršdgœrdsintresserade och Šven hos professionella odlare fšr den delen, varit den

Läs mer

Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse

Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Peter Lindelöf och Hans Löfsten IMIT WP: 1999_108 Datum: 1999 Antal sidor: 86 Institute for Management of Innovation and Technology 1 INLEDNING 1.1 Teknik-

Läs mer

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology

Läs mer

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Tidigare publicerad i SprŒkbruk, grammatik och sprœkfšršndring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994, (s.25-36) Institutionen fšr nordiska sprœk, Lunds

Läs mer

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Tidigare publicerad i Svenskans beskrivning 22 (s.50-64) Lund University Press, 1997 1 Rubriken pœ mitt fšredrag Šr en anspelning pœ Bengt Lomans antologi med frœn

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.

Läs mer

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats

Läs mer

Tillverkningshemligheter och

Tillverkningshemligheter och Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne

Läs mer

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos

Läs mer

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................

Läs mer

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering TRITA-NA-D9811 CID-38, KTH, Stockholm, Sweden 1998 Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering Inger Boivie, Jan Gulliksen och Ann Lantz Inger Boivie, Enator AB och CID Jan Gulliksen,

Läs mer

Betalningar med e-pengar

Betalningar med e-pengar JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor

Läs mer

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson

Läs mer

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9

Läs mer

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok 2001 Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT

Läs mer

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport SERFIN 2 Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt 1999-05-05, slutrapport BFR 960664-3 BFR 960569-8 BFR 960665-8 BFR 969663-7 Skade- och erfarenhetsuppfšljning

Läs mer

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN OM SV TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN Lars Olsson April 1999 Fšrord Denna rapport har tagits fram pœ uppdrag av projektet Teknisk Framsyn. Syftet med studien Šr att belysa svœrigheterna med

Läs mer

Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar

Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar Planering, utformning, hšjd och placering Anders Simonsson Pablo Tapia Lagunas Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling 1999:6 Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling Erfarenheter från första fasen av ett traineeprogram vid Arbetslivsinstitutet i Östersund Stig Vinberg Frants Staugård Ulrika Lindström

Läs mer

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie 1998:11 El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie Kjell Hansson Mild 1 Göran Anneroth 2 Jan Bergdahl 3 Nils Eriksson 4 Jonas Höög 4 Eugene Lyskov 1,5 Inger Marqvardsen 6 Ole Marqvardsen

Läs mer

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten FOI-R--0467--SE Maj 2002 ISSN 1650-1942 Vetenskaplig rapport Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

1 INLEDNING. 1.1 Problembeskrivning

1 INLEDNING. 1.1 Problembeskrivning 1 INLEDNING Under det senaste Œrtiondet har relationen mellan handel och miljš kommit i internationellt fokus. Konflikten mellan handel och miljš uppkommer nšr lšnder har olika miljšpolitik. I vissa lšnder

Läs mer

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA K O M P E N D I U M FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA 10 Teman och 30 Fall 16 Registerkort om förhållandena mellan Arbetsmarknadsparternas

Läs mer

En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1

En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1 En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ 2000- talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1 Regeringen bemyndigade den 11 september 1997 chefen fšr StatsrŒdsberedningen att tillkalla

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

HushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen

HushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen 99-05-18 Finansforums Sparbarometer 2/99 Finansforum har fr o m 1999 inlett en kvartalsvis redovisning av hur de svenska hushœllens sparande utvecklas. I den hšr andra rapporten redovisar vi vad som hšnt

Läs mer

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen"

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 1 SWEBU Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen" Uno Engborg,

Läs mer

KUNSKAPSHUS ELLER OFFENTLIGT VARDAGSRUM?

KUNSKAPSHUS ELLER OFFENTLIGT VARDAGSRUM? KUNSKAPSHUS ELLER OFFENTLIGT VARDAGSRUM? En undersškning av Lunds stadsbiblioteks ombyggnad Kerstin Svensson Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds

Läs mer

Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön

Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön 1998:13 Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön Birgit Pingel Hans Robertsson.. arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045 476 0 ISSN 0346 7821 http://www.niwl.se/ah/ah.htm a Arbetslivsinstitutet

Läs mer

Examensarbete, ytprofilmštning

Examensarbete, ytprofilmštning F RORD Denna rapport behandlar ett examensarbete vilket ingœr som en del i vœr civilingenjšrsutbildning pœ datatekniklinjen. Arbetet har utfšrts vid Tekniska Hšgskolan i LuleŒ under perioden april - augusti

Läs mer

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 STORA PÅ KONTOR STÖRRE PÅ MÄNNISKOR 2000 i korthet Innehåll Sökregister flikens insida VD-kommentar 2 Årsredovisning 2000 översikt 6 Strategisk inriktning 8 Ägarförhållande

Läs mer

Buren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation.

Buren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation. FOI-R--0563--SE Oktober 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Buren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation. En litteraturstudie NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

PROTOKOLL FR N SESAM R DSM TE

PROTOKOLL FR N SESAM R DSM TE SESAM Sida 1 (1) NŠrvaro- och sšndlista Intressent NŠrvarande Protokoll AerotechTelub Claes Wadsten, ordf. SESAM rœd Bofors AB Curt Merkell CelsiusTech Electronics AB Billy Johansson CelsiusTech System

Läs mer

Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt.

Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt. Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet HT-00 TillŠmpade studier, 20 p Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt.

Läs mer

!""#$%&'("& *+#,-./(01213&'("& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)&

!#$%&'(& *+#,-./(01213&'(& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)& !! !""#$%&'("& )!!"#$%&&'(')* +!,'#-.'(')* +! /01-&$)0233* 4! 5-)0-33$6708#90(')90*:;3(.-?(:#:)(* @!,';(.-'$* @! A0:)':$* B! CD?3&:?* EF! G(9)':$&(8* EF! HD&:#:)(* EF! I($&:39&:#:)(*

Läs mer

Berit Funke Henrik Strandberg

Berit Funke Henrik Strandberg NetSšk InternetvŠgledning fšr referensbibliotekarier Berit Funke Henrik Strandberg Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare:

Läs mer

Beteendevetenskapliga programmet, 180-210 högskolepoäng

Beteendevetenskapliga programmet, 180-210 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 7 Beteendevetenskapliga programmet, 180-210 högskolepoäng Behavioral and Social Sciences, 180-210 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora,

Läs mer

EN R TTVISANDE BILD AV BIBLIOTEKEN?

EN R TTVISANDE BILD AV BIBLIOTEKEN? EN R TTVISANDE BILD AV BIBLIOTEKEN? - problem och mšjligheter kring folkbibliotekens verksamhetsberšttelser Anna Chantre Magnus Holmqvist Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

Offentlighetsprincipen, demokratin och den kommunala verksamheten

Offentlighetsprincipen, demokratin och den kommunala verksamheten Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats, 20 pošng Hšstterminen 1999 Offentlighetsprincipen, demokratin och den kommunala verksamheten Karin LeidzŽn Handledare:

Läs mer

Utsikterna för olika utbildningsgrupper Trender och prognoser Humanister 30 tusental Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till 2020 30 25 25 20 20 15 15 10 5 Förvärvsarbetande PROGNOS Tillgång

Läs mer

Årets medarbetare inom njurmedicin 2003

Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden Pris: 35:- Nr.2/2004 Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Dialys och njurtransplantation under 1900-talet Rädda det som räddas kan

Läs mer

VATTENHÅL FÖR KUNSKAPSTÖRSTANDE ELEVER?

VATTENHÅL FÖR KUNSKAPSTÖRSTANDE ELEVER? VATTENHÅL FÖR KUNSKAPSTÖRSTANDE ELEVER? Om gymnasiebibliotek i förändring. Maud Harriman Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare:

Läs mer

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD TOTALF RSVARETS FORSKNINGSINSTITUT NBC-skydd 901 82 UmeŒ FOI-R--0405--SE Mars 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Ulf Danielsson VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD Utgivare Rapportnummer, ISRN

Läs mer