ISBN Artikelnr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3"

Transkript

1 Social rapport 2001

2 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande bred šversikt och analys av fšrhœllanden och utveckling inom olika delar av všlfšrdssektorn eller fšr olika befolkningsgrupper. Den baseras pœ vetenskap och/eller bepršvad erfarenhet. Ett primšrt syfte med tematiska šversikter och analyser Šr att de ska ge underlag fšr kunskapsbaserade beslut pœ nationell, regional och lokal nivœ. Socialstyrelsen svarar fšr innehœll och slutsatser. ISBN Artikelnr Redaktšr: Elisabeth Wall Bennet Layout och sšttning: Elisabeth Hansen och Gunnel Olausson, FGO AB Omslag: Fhebe HjŠlm Omslagsfoto: Jan Rietz (stora bilden), Eva Wernlid, Bengt-Gšran Carlsson, Mikael Bertmar och Anders Lindh, samtliga TIOFOTO. Tryck: LTAB Linkšpings Tryckeri AB, mars 2001

3 Fšrord Social rapport 2001 Šr den tredje i raden av nationella sociala rapporter som enligt uppdrag šverlšmnas till regeringen. Syftet Šr att ge en šversiktlig beskrivning och analys av hur svenska folkets sociala fšrhœllanden utvecklas i olika befolkningsgrupper. PŒ liknande sštt som i tidigare rapporter behandlas bl.a. hur mšnniskors arbete, ekonomi och boende i Sverige utvecklats under 1990-talet. Vidare identifieras de grupper i samhšllet som har en socialt utsatt position samt de grupper hos vilka sociala problem ansamlas. Vi redovisar Šven vad den ekonomiska ŒterhŠmtning som skedde under slutet av 1990-talet inneburit fšr olika gruppers všlfšrdssituation. SŠrskilda fšrdjupningar av teman som sambandet mellan sjukdom och sociala fšrhœllanden, boendesegregation och de mest utsattas villkor redovisas i sšrskilda kapitel. Rapporten všnder sig i fšrsta hand till politiker pœ kommunal, regional och nationell nivœ som genom sina beslut pœ olika sštt kan pœverka befolkningens sociala situation i Sverige. Den riktar sig Šven till organisationer och myndigheter som arbetar med att fšrbšttra mšnniskors sociala villkor samt till en intresserad allmšnhet. Social rapport 2001 har utarbetats av Martin Bšrjeson (projektledare) och Hannelotte Kindlund vid Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen. En redaktionskommittž med fšljande medlemmar har medverkat: professor MŒns RosŽn, Epidemiologiskt centrum (EpC), ordfšrande, professor Gunnar Aronsson, Arbetslivsinstitutet, professor Bjšrn Halleršd, UmeŒ universitet, professor Sven-Axel MŒnsson, Gšteborgs universitet, docent Magnus Stenbeck, Epidemiologiskt centrum och professor Karin Tengvald, Centrum fšr UtvŠrdering av Socialt arbete (CUS). SŠrskilt underlag till rapporten har tagits fram av professor Roger Andersson, Institutet fšr Bostadsforskning vid Uppsala universitet. Synpunkter pœ rapporten har lšmnats av experter sœvšl externt som internt inom Socialstyrelsen. Vi hoppas att rapporten kommer att ge underlag fšr en saklig samhšllsdebatt som leder till beslut som fšrbšttrar mšnniskors levnadsvillkor. Kerstin Wigzell Generaldirektšr MŒns RosŽn Direktšr

4

5 InnehŒll Sammanfattning 7 1. Inledning 15 Bakgrund, syfte och frœgestšllningar 16 Rapportens fortsatta disposition 19 Referenser Social rapportering i teori och praktik 21 Gamla Ð och nya Ð frœgestšllningar 22 En skandinavisk tradition fšr forskning om levnadsfšrhœllanden och všlfšrd 24 Bristande všlfšrd och sociala problem 29 Social rapport Ð en samlad bild av befolkningens sociala villkor 33 Referenser Arbete och arbetsmarknad 37 Inledning 40 En fšršndrad arbetsmarknad 41 Processerna pœ arbetsmarknaden 48 Ett liv i arbete? 56 Regional obalans 73 Sysselsatta svenskar och arbetslšsa invandrare? 83 Referenser Fšrsšrjning och fattigdom 95 Inledning talet: FšrŠndrade fšrutsšttningar fšr fšrsšrjning 99 Fšrsšrjning 105 Fšrdelning och omfšrdelning 112 Att mšta fattigdom 115 Fattigdomsutvecklingen under 1900-talet 119 Fattigdom och fšrsšrjningsproblem i olika grupper 121 Vem blir fattig? 124 Att ta sig ur fattigdom 126 Sammanfattande diskussion 128 Referenser Sambandet mellan sjukdom och sociala fšrhœllanden 133 Inledning 135 Inkomst 136 SkilsmŠssa 140 LŒngvarig sjukdom eller ršrelsehinder 142 Kostnader 144 Slutord 146 Referenser Social utsatthet 149 Inledning 151 Tidigare analyser 152 Sociala problem i olika Œldersgrupper 153 Betydelsen av ekonomiska problem 157 Ansamlingar av problem 160 Problem ur ett arbetsmarknadsperspektiv 162 Slutdiskussion 169 Referenser 170

6 7. De mest utsatta 171 Inledning 173 FšrutsŠttningarna fšr kunskap om de mest utsattas levnadsfšrhœllanden 174 Alkohol- och narkotikamissbruk 177 Kriminalitet 182 Hemlšshet 187 Prostitution 191 Diskussion 194 Referenser Boendesegregation 199 Inledning 201 Preciseringar av frœgestšllningar och centrala begrepp 202 Boendesegregationen i Sverige 204 Boendesegregationens konsekvenser 205 Boendesegregationen under 1990-talet 209 Referenser Avslutande diskussion 223 Inledning 224 Framtida utmaningar fšr den svenska všlfšrdspolitiken 227 Hur har de utsatta grupperna pœverkats? 231 Den svenska všlfšrden ur ett europeiskt perspektiv 234 Referenser 237 Bilaga 239 Arbetets organisation, kšllor och metod 240 Referenser 243

7 1. Inledning

8 Inledning Bakgrund, syfte och frœgestšllningar Bakgrund Social rapport 2001 Šr den tredje i raden av nationella rapporter om sociala fšrhœllanden som enligt uppdrag šverlšmnas till regeringen. Bakgrunden till dessa rapporter Šr att regeringen, i samband med att man i augusti 1992 gav Socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta en tredje nationell folkhšlsorapport, denna gœng vidgade uppdraget till att beskriva och analysera utvecklingen av sœvšl hšlsa som social všlfšrd och riskfaktorer fšr sjukdom och sociala problem. Den sociala rapporten skall ge en aktuell šversikt šver hur sociala problem och riskerna fšr dessa fšršndras šver tiden i olika befolkningsgrupper samt analysera tšnkbara orsaker till dessa fšršndringar. Utvecklingen av sociala problem skall relateras till samhšllsutvecklingen i stort och inte bara till de problem som socialtjšnsten identifierar. Rapporten skall tjšna som underlag fšr en diskussion om den framtida všlfšrdspolitiken i Sverige och identifiera de grupper som ekonomiskt och socialt har det besvšrligt. Rapporten utgœr frœn ett synsštt som innebšr att socialpolitikens uppgift Šr att undanršja de skillnader i všlfšrdens fšrdelning som anses oacceptabla. Denna frœga Ð om vilka skillnader som skall anses som oacceptabla Ð har ytterst sin grund i vœra všrderingar, men den bšr ocksœ utgœ frœn kunskap om och tillfšrlitliga beskrivningar av de faktiska fšrhœllandena. Den sociala rapportens mœlsšttning Šr dšrfšr att beskriva och analysera skillnaderna mellan olika grupper i befolkningen sœ att den utgšr en del av underlaget fšr de prioriteringar och beslut om všlfšrden som mœste fattas. I SocialtjŠnsten i Sverige, som Socialstyrelsen publicerar med regelbunden periodicitet, redovisas behov, organisation, omfattning, kvalitet och utvecklingsbehov fšr olika verksamheter inom socialtjšnsten. Tanken Šr att rapporterna skall komplettera varandra sœ att Social rapport utifrœn ett befolkningsperspektiv redogšr fšr sociala fšrhœllanden i olika befolkningsgrupper, medan SocialtjŠnsten i Sverige riktar uppmšrksamheten mot verksamheter och service inom den sociala servicen, vœrden och omsorgen. Social rapport 2001 všnder sig i fšrsta hand till politiker pœ kommunal, regional och nationell nivœ som genom sina beslut pœ olika sštt kan pœverka befolkningens sociala situation i Sverige. Den riktar sig Šven till organisationer och myndigheter som arbetar fšr att fšrbšttra mšnniskors sociala villkor samt till en intresserad allmšnhet. 1 Ambitionen har ocksœ varit att rapporten skall bidra till den diskussion som fšrs om ett fšrdjupat europeiskt samarbete pœ det socialpolitiska omrœdet. Under 1999Ð2000 inleddes ett arbete fšr att gemensamma mœl respektive indikatorer skall gšra det mšjligt att jšmfšra och utvšrdera socialpolitiken i de olika EU-lŠnderna (se kapitel 9). Arbetet med Social rapport 2001 har lagts upp med mœlsšttningen att de beskrivningar respektive analyser som redovisas i rapporten Šven skall kunna anvšndas fšr detta ŠndamŒl. 1 För att undersöka hur dessa målgrupper uppfattar rapporten genomfördes en utvärdering av Folkhälso- och Social rapport 1994 med avseende på spridning, användning och omdöme om rapporterna (Ericson & Nilsson 1997). Resultaten av denna utvärdering visade att den sociala rapporten bland såväl tjänstemän som förtroendevalda på nationell respektive lokal nivå uppfattades som användbar och att den utgjorde en viktig kunskapssammanställning. Rapporten användes också i undervisningen vid ett flertal universitet. 16

9 Inledning Syfte och frœgestšllningar Ett švergripande syfte med Social rapport 2001 Šr att beskriva och analysera fšrekomsten och utbredningen av olika former av sociala problem bland befolkningen. Tonvikten ligger pœ en redovisning av den aktuella situationen i Sverige och av utvecklingen under den senaste tioœrsperioden, men i de fall det Šr relevant gšr vi jšmfšrelser med den internationella utvecklingen och ser dagens situation i ett lšngre tidsperspektiv. ven om en mœlsšttning varit att beskriva utvecklingen under hela nittiotalet, har det faktum att offentlig statistik ofta slšpar efter med ett eller ett par Œr, inneburit en begršnsning i detta avseende. Med utgœngspunkt frœn den diskussion som fšrts under senare Œr riktas intresset mot fenomen som marginalisering respektive social utestšngning (Ósocial exclusionó), och vi fšrsšker kartlšgga i vilken mœn dessa begrepp Šr relevanta fšr att beskriva utvecklingen i Sverige. En central frœga Šr hur sambanden mellan individers stšllning pœ arbetsmarknaden, deras fšrsšrjningssituation respektive sociala utsatthet kan beskrivas och fšrstœs. I Social rapport 2001 beskriver vi olika gruppers stšllning pœ arbetsmarknaden och deras fšrsšrjningsvillkor, och vi undersšker hur dessa fšršndrats šver tid. Genom att relatera dessa teman till varandra blir det ocksœ mšjligt att undersška vad fšršndringarna pœ arbetsmarknaden respektive i socialfšrsškringssystemet inneburit fšr olika gruppers fšrsšrjning. Vi analyserar ocksœ i vilken mœn svœrigheter pœ arbetsmarknaden och fšrsšrjningsproblem riskerar att leda till svœrigheter ocksœ pœ andra omrœden. GenomgŒende beskriver vi vilka grupper som befinner sig i utsatta positioner, liksom hur villkoren fšr de utsatta grupperna utvecklats šver tid. I detta ligger att undersška om de utsatta grupperna blivit stšrre eller mindre och om skillnaderna mellan olika grupper škat eller minskat. En viktig frœga Šr vilka grupper som riskerar att Óhalka efteró i všlfšrdsutvecklingen nšr vi lšmnar nittiotalets ekonomiska kris bakom oss. PŒ liknande sštt kartlšgger vi vilka riskfaktorer som Šr aktuella dœ det gšller att fšrklara olika former av sociala problem. I de fall vi pœ motsvarande sštt kan peka ut vilka faktorer som Šr viktiga ur ett fšrebyggande perspektiv skall Šven dessa uppmšrksammas, vilket innebšr att vi indirekt beršr hur en politik som fšrebygger sociala problem kan utformas. I tidigare rapporter har vi valt att utgœ frœn individers respektive gruppers stšllning pœ arbetsmarknaden fšr att dšrefter se till deras fšrsšrjningssituation och sedan undersškt i vilken utstršckning dessa fšrhœllanden kan sšttas i samband med problem ocksœ pœ andra omrœden. MŒlsŠttningen Šr att utveckla detta perspektiv ytterligare i Social rapport Det Šr mšjligt bl.a. genom att anvšnda de longitudinella datamaterial som tagits fram, men ocksœ genom att ta tillvara senare Œrs forskningsresultat inom omrœdet. PŒ detta sštt kommer stora delar av rapporten att hœllas samman av ett švergripande perspektiv, dšr mœlsšttningen Šr att relatera omrœdena arbete, fšrsšrjning respektive social utsatthet till varandra. Detta perspektiv kompletteras genom att vi i tvœ sšrskilda kapitel riktar intresset mot nœgra specifika sociala problem. I kapitel 7 tar vi upp Óde mest utsattasó situation, vilket innebšr att vi redovisar den kunskap vi har nšr det gšller omfattning och utveckling fšr ett antal všl avgršnsade sociala problem som under senare Œr varit aktuella. I ett sšrskilt kapitel behandlas frœgorna om boendesegregation och dess konsekvenser. PŒ samma sštt som 1994 och 1997 har arbetet med Social rapport 2001 skett parallellt med ar- 17

10 Inledning betet med FolkhŠlsorapport BŒda har befolkningen i fokus, men den ena fokuserar pœ sociala problem och den andra pœ folkhšlsan. En švergripande mœlsšttning fšr rapporterna har varit att de skall komplettera vandra, sœ att de behandlar befolkningens villkor utifrœn olika utgœngspunkter. De starka sambanden mellan sociala fšrhœllanden och hšlsa Šr uppenbara. I mœnga fall gœr orsakskedjorna i bœda riktningarna, dvs. sociala fšrhœllanden ger ohšlsa och ohšlsa skapar sociala problem. ven detta har utgjort ett viktigt skšl fšr att stršva efter en nšra samverkan nšr det gšllt upplšggningen av de respektive rapporterna. FrŒgan om relationen mellan sociala fšrhœllanden och hšlsan behandlas i bšgge rapporterna, och sšrskilt i tvœ kapitel: frœgan om hšlsoutvecklingen fšr nœgra socialt utsatta grupper behandlas i FolkhŠlsorapport 2001 (kapitel 9 ÓSociala skillnader, utsatthet och ohšlsaó), medan frœgan om sociala konsekvenser av ohšlsa diskuteras i Social rapport 2001 (kapitel 5, ÓSambandet mellan sjukdom och sociala fšrhœllandenó). En utgœngspunkt fšr arbetet med Social rapport 2001 har varit att anlšgga ett befolkningsperspektiv, dvs. att beskriva och analysera befolkningens sociala villkor i olika avseenden. I detta ligger ocksœ att se till vilka grupper som befinner sig i en utsatt position. 2 Ambitionen har ocksœ varit att se till skillnaderna mellan mšn och kvinnor, dvs. att anlšgga ett kšnsperspektiv. Det innebšr att vi genomgœende sškt uppmšrksamma viktiga skillnader mellan mšn respektive kvinnor och att vi, i de fall det Šr relevant, redovisar uppgifter om levnadsfšrhœllanden etc. uppdelat pœ kšn. Syftet med Social rapport 2001 kan dšrmed sammanfattas i tre mœlsšttningar: Att beskriva och analysera sociala villkor respektive problem fšr olika grupper i befolkningen. Att fšlja upp utvecklingstendenser som identifierats i tidigare rapporter (1994 respektive 1997). I detta ryms att studera utvecklingen fšr de grupper som identifierats som de mest utsatta, liksom att kartlšgga vad utvecklingen under 1990-talet inneburit. Att redogšra fšr, och ge en empirisk belysning av, den diskussion som fšrs om marginaliseringsprocesser, ansamling och varaktighet av sociala problem samt segregation och social utestšngning. 2 Ur ett välfärdsperspektiv är det också viktigt att uppmärksamma en annan grupp som inte syns i den offentliga statistiken p.g.a. att de medvetet söker undvika alla kontakter med offentliga myndigheter. Det rör sig om den grupp som i dagligt tal kallas gömda flyktingar, dvs. personer som sökt asyl i Sverige, fått avslag på sin begäran om uppehållstillstånd, och valt att stanna kvar i Sverige illegalt. Varje uppskattning av denna grupps storlek är med nödvändighet mycket osäker uppskattades gruppen bestå av mellan personer (Eriksson & Henriksson 1997, s ), men mycket talar för att den under senare år minskat i antal. Gömda flyktingar står i princip utanför samhällets service och de har endast de begränsade rättigheter som alla utlänningar som tillfälligtvis vistas i Sverige. Detta innebär att denna grupp i mycket liten utsträckning får del av välfärdssamhällets stöd trots att många har betydande hälsomässiga och/eller sociala problem. Det faktum att de är gömda, och därmed inte noterade som i behov av stöd, gör dock att vi inte kunnat beakta deras situation inom ramen för Social rapport

11 Inledning Rapportens fortsatta disposition I kapitel 2 (Social rapportering i teori och praktik) beskrivs huvuddragen i svensk všlfšrdsforskning och den diskussion som fšrts med utgœngspunkt frœn denna tradition. HŠr gšrs ett fšrsšk att infoga diskussionen i ett vidare internationellt sammanhang. Kapitel 3 (Arbete och arbetsmarknad) belyser utvecklingen pœ arbetsmarknaden fšr olika grupper under nittiotalet. Bland annat behandlas frœgor om vilka grupper som drabbades av sysselsšttningskrisen i bšrjan av decenniet, liksom vilka grupper som riskerar att Óhalka efteró nšr den ekonomiska utvecklingen Œter tog fart mot slutet av decenniet. I detta kapitel belyses ocksœ regionala skillnader mellan olika grupper pœ arbetsmarknaden. DŠrefter beskriver vi i kapitel 4 (Fšrsšrjning och fattigdom) hur fšrsšrjningssituationen ser ut fšr olika grupper och vilken roll skilda inkomstkšllor (arbetsinkomst, ersšttningar frœn socialfšrsškringssystemet osv.) spelar fšr olika grupper, liksom hur utvecklingen sett ut under nittiotalet. Vidare belyses villkoren fšr de personer och hushœll som Šr ekonomiskt utsatta eller fattiga och hur situationen fšr dem utvecklats. Kapitel 5 (Sambandet mellan sjukdom och sociala fšrhœllanden) behandlar frœgan om de sociala konsekvenserna av sjukdom. Till detta fogas analyser av inkomstutvecklingen fšr de som vœrdats i slutenvœrd jšmfšrt med andra, liksom i vilken mœn det Šr mšjligt att se skillnader nšr det gšller socialt nštverk. I kapitel 6 (Social utsatthet) beskrivs vilka grupper som har en mer socialt utsatt situation. UtgŒngspunkten fšr beskrivningen Šr en s.k. ansamlingsanalys, dšr data frœn SCB:s undersškningar om levnadsfšrhœllanden (ULF) utnyttjas fšr att urskilja vilka grupper som i hšgre grad Šn andra har problem pœ flera omrœden samtidigt. I vilken mœn utgšr en svag stšllning pœ arbetsmarknaden en riskfaktor fšr att hamna i en socialt utsatt situation? OcksŒ i kapitel 7 (De mest utsatta), Šr intresset riktat mot grupper som Šr socialt utsatta i olika avseenden. Perspektivet Šr dock ett annat Šn i tidigare kapitel i och med att vi utgœr frœn ett antal grupper som definieras genom sin sociala situation: missbrukare, kriminella, hemlšsa och prostituerade. Det ršr sig om grupper, vars situation i viktiga avseenden inte pœ tillfredsstšllande sštt belyses med den typ av statistik som anvšnds i rapporten i švrigt. Av detta skšl Šr vi i detta kapitel hšnvisade till att utnyttja andra former av dataunderlag. En diskussion fšrs om i vilken mœn tillgšngliga data kan anvšndas fšr att fœ kunskap om gruppernas levnadsfšrhœllanden. I kapitel 8 (Boendesegregation) beskrivs utvecklingen av den socioekonomiska respektive ÓetniskaÓ boendesegregationen i Sverige under nittiotalet. Med utgœngspunkt frœn beskrivningen gœr vi igenom den samhšllsvetenskapliga forskning som Šgnats boendesegregationens konsekvenser. Vi diskuterar i vilken mœn segregationen skall ses som ett uttryck fšr existerande sociala skillnader eller i vilken mœn segregationen i sig kan anses utgšra en orsak till olika former av sociala problem. Slutligen sammanfattas i kapitel 9 (Avslutande diskussion) de viktigaste resultaten i rapporten. Med utgœngspunkt frœn denna samlade bild fšrs en kort diskussion om viktiga utvecklingstendenser och om de utmaningar vi idag kan se att všlfšrdssystemet stœr infšr. 19

12 Inledning Referenser Ericson, K & Nilsson, K. UtvŠrdering av FolkhŠlso- och Social rapport Spridning och anvšndning. Lund, Sociologiska institutionen vid Lunds universitet, Eriksson, J & Henriksson, H. Asylsškande och gšmda familjer. I samhšllet och vœrden: Rapport frœn Flyktingbarnteamet i samarbete med Centrum fšr Barn- & UngdomshŠlsa. Huddinge, Centrum fšr Barn- och UngdomshŠlsa, (CBU 1997:11) Socialstyrelsen. FolkhŠlsorapport Stockholm, Socialstyrelsen, (SoS-rapport 1997:18) FrŒn sidovagn till huvudfœra Ð LŠgesrapport frœn Genderprogram fšr social všlfšrd Stockholm, Socialdepartementet, (Ds 1999:64) Socialstyrelsen. NŠr barn lever gšmda. Stockholm, Socialstyrelsen och Statens invandrarverk, (SoS-rapport 1999:5) Socialstyrelsen. Social rapport Stockholm, Socialstyrelsen, (SoS-rapport 1994:10) Socialstyrelsen. Social rapport Stockholm, Socialstyrelsen, (SoS-rapport 1997: 14) Socialstyrelsen. SocialtjŠnsten i Sverige Behov Ð Insatser Ð Utveckling. Stockholm, Socialstyrelsen,

13 2. Social rapportering i teori och praktik

14 Social rapportering i teori och praktik Gamla Ð och nya Ð frœgestšllningar r 1966 publicerades Gunnar och Maj-Britt Inghes Den ofšrdiga všlfšrden. Bakgrunden till boken var att Folksam 1965 anslagit medel fšr forskning kring vad man kallade ÓDen tysta nšdenó i det svenska samhšllet, och att man bedšmde det som angelšget att fœ till stœnd en šversikt šver de problem och problemgrupper som ansœgs falla inom detta omrœde. Den ofšrdiga všlfšrden publicerades i en tid som i efterhand kommit att beskrivas som rekord- Œren, dvs. en tid som pršglades av omfattande strukturomvandling och en snabb ekonomisk tillvšxt. Under denna tid genomfšrdes ocksœ ett omfattande politiskt reformarbete, inte minst pœ det sociala omrœdet. NŠr man i fšrordet till boken konstaterade att det trots Óde senaste Œrens intensiva reformarbete pœtršffas restfattigdom och social nšd mitt i všlfšrdenó, angav man en utgœngspunkt fšr boken som pœ en gœng bœde framstod som en naturlig konsekvens av Ð och bršt med Ð den dœtida utvecklingsoptimismen. Fšrvisso hade efterkrigstidens reformarbete inneburit viktiga framsteg, men fortfarande Œterstod att Ð som titeln antydde Ð Óbygga fšrdigtó všlfšrden. Boken gav upphov till en omfattande debatt, och gavs ut i flera upplagor. Den kom ocksœ att inspirera till andra studier och utredningsarbeten av liknande karaktšr. Bland dem som pœbšrjades vid denna tid kan framfšr allt nšmnas den s.k. lœginkomstutredningen som genomfšrdes i slutet av sextiotalet (Johansson 1970) och som senare fšljts upp av SCB:s undersškningar av levnadsfšrhœllanden och de levnadsnivœundersškningar som genomfšrts vid Institutet fšr Social forskning vid Stockholms universitet. 1 NŠr vi idag Ð 35 Œr senare Ð publicerar Socialstyrelsens tredje sociala rapport Šr det mšjligt att se sœvšl likheter som skillnader med det arbete makarna Inghe genomfšrde. VŒrt uppdrag har i grunden varit detsamma: att beskriva respektive analysera fšrekomsten av olika sociala problem bland olika grupper i befolkningen. LikasŒ har vi haft en gemensam utgœngspunkt i synsšttet att de mest utsattas situation Šr ett samhšlleligt Ð gemensamt Ð ansvar. Samtidigt Šr det ofrœnkomligt att konstatera att det ocksœ finns viktiga skillnader i fšrutsšttningarna fšr vœrt arbete jšmfšrt med det makarna Inghe utfšrde. SŒ gavs Den ofšrdiga všlfšrden ut i en tid dœ full sysselsšttning rœdde och den ekonomiska tillvšxten skapade ett betydande utrymme fšr sociala reformer. Inte minst framtršder kontrasterna vid en jšmfšrelse med Sverige under nittiotalet, dœ den djupa ekonomiska krisen inte bara innebar att arbetslšshetsnivœerna kom att nœ historiskt hšga nivœer, utan ocksœ att det blev nšdvšndigt att genomfšra betydande besparingar i de offentliga utgifterna. DŠrtill har den fortsatta strukturomvandlingen inneburit fšršndringar sœvšl i arbetslivet som pœ arbetsmarknaden, samtidigt som internationaliseringen inneburit nya fšrutsšttningar fšr den svenska všlfšrdspolitiken. Sammantaget innebšr detta att vi i arbetet med den sociala rapporten kunnat knyta an till en všl etablerad tradition inom svensk všlfšrdsforskning. Men ocksœ, att det finns skšl att knyta an till den 1 I sammanhanget bör också nämnas att man inom Folksams sociala råd och Folksams vetenskapliga råd 1987 förde en diskussion om behovet av en upprepning av makarna Inghes studie, vilket resulterade i att man ett år senare, genom ett anslag från Folksam, kunde påbörja en ny studie av välfärdssamhällets brister. 22

15 Social rapportering i teori och praktik diskussion om všlfšrd och sociala problem som under senare Œr fšrts, sœvšl i Sverige som i švriga Europa. I detta kapitel skall vi dšrfšr mer utfšrligt redogšra fšr den tradition av svensk všlfšrdsforskning av vilken den sociala rapporten Šr en del, och vi skall referera nœgra huvudlinjer i den diskussion som fšrts utifrœn denna tradition. Med denna šversikt som utgœngspunkt riktas intresset mot den europeiska diskussion som under senare Œr fšrts om Ósocial utestšngningó (social exclusion), och vi diskuterar i vilken mœn denna diskussion Šr relevant i detta sammanhang. Avslutningsvis redogšrs fšr de švervšganden och bedšmningar som legat till grund fšr vœrt arbete med den sociala rapporten. 23

16 Social rapportering i teori och praktik En skandinavisk tradition fšr forskning om levnadsfšrhœllanden och všlfšrd I Social rapport 1994 redogjordes fšr hur den sociala rapporteringen kan beskrivas som en tradition med rštter sœ lœngt tillbaka som till 1500-talets Europa. Ett tidigt exempel kommer frœn Spanien, dšr man dels sškte visa hur de undersškta fšrhœllandena Ð fattigdomen Ð skulle kunna fšršndras pœ lœng sikt, dels sškte lšsa ett konkret fšrvaltningsproblem. I Frankrike bedrevs i slutet av 1700-talet en social rapportering som pœvisade svag befolkningstillvšxt och hšg barnadšdlighet, och i England fanns bland annat en tradition dšr s.k. Ófactory inspectorsó fšrfattade Œrliga rapporter om befolkningens levnadsfšrhœllanden. OcksŒ i Sverige fanns en inspektorstradition, fršmst genom provinsiallškarsystemet och provinsiallškarnas Œrliga sammanfattningar av lšget i lšnet nšr det gšllde hšlsa, hygien, sociala fšrhœllanden m.m. Mats Beronius hšvdar i Bidrag till de sociala undersškningarnas historia Ð eller till den vetenskapliga moralens genealogi att denna, i huvudsak medicinska tradition, visat sig vara Ósocialoch beteendevetenskapernas omedelbara fšregœngare vad gšller sšttet att observera, intervjua, analysera och dokumentera mšnniskan.ó 2 Den tradition med sociala rapporter som i Sverige utvecklats sedan bšrjan av 1970-talet kan dock sšgas ha sitt ursprung i den s.k. lœginkomstutredningen frœn De levnadsnivœundersškningar som denna baserades pœ hade i sin tur sitt ursprung i det ifrœgasšttande som redan under 1950-talet uppstod mot de makroekonomiska mœtt, framfšr allt BNP, som anvšnds fšr att beskriva ett lands utveckling. Kritiken innebar att det under sextiotalet (inom bland annat FN och OECD) bedrevs ett intensivt arbete fšr att utveckla sociala indikatorer som kunde beskriva mšnniskors levnadsvillkor, och i flera av de nordiska lšnderna ledde detta till att man inledde kontinuerliga undersškningar fšr att fšlja befolkningens levnadsfšrhœllanden. 3 ven om framstšllningen i det fortsatta Šr begršnsad till hur denna tradition utvecklats i Sverige, kommer vi att anvšnda det begrepp som anvšnds i internationella sammanhang dšr man talar om en skandinavisk tradition. 2 Beronius 1994, s. 7. Beronius skriver vidare (1994, s. 10): Genom att påvisa de moderna social- och beteendevetenskapernas släktskap med några tidigare undersökningspraktiker framträder deras koppling till en sådan dominansteknik, till olika sätt att förvalta och reglera befolkningen, och därmed också deras koppling till etiken och moralen. Vetenskaperna om människan, vare sig medicinska eller sociala, visar sig vara engagerade i samma ordningsprojekt, nämligen att producera kunskap och verktyg för att kunna beräkna och kontrollera individen och hennes omgivning. I denna mening får dessa kunskaper en normativ ställning. Ty i den mån moral är något som handlar om det goda och dåliga hos den mänskliga karaktären, eller skiljer mellan rätt och fel, mellan nyttigt och skadligt beteende, då är alla vetenskaper om människan också moraliska vetenskaper. Hur skall vi leva? Är det till syvende och sist inte den frågan som sociologin, psykologin, pedagogiken och medicinen försöker besvara? Och är det inte i just denna mening som de kan ses som arvtagare till kristendomen och moralfilosofin? 3 Statistiska centralbyrån, Se också Wikman 1991, s Ett exempel på hur detta perspektiv legat till grund för ett komparativt perspektiv på de nordiska välfärdsstaterna är Kautto (ed.) 1999 resp. Kautto & Uusitalo

17 Social rapportering i teori och praktik VŠlfŠrd som resurser I sin Om levnadsnivœundersškningen (1970) motiverade Sten Johansson valet av begreppet ÓlevnadsnivŒÓ som Ódet operativa všlfšrdsbegreppet i det socialpolitiska perspektivetó. UtgŒngspunkten var att mštningar av lšn, inkomst och ocksœ utkomst, dvs. ekonomiska resurser fšr tšckande av behov, inte mšter všlfšrd pœ ett tillfredsstšllande sštt. Johansson fšresprœkade istšllet en indikatormodell som rekommenderats av FN och som byggs upp i tvœ steg: Fšrst delas det fšrhœllande man vill undersška (exempelvis všlfšrd) upp i komponenter (exempelvis hšlsa, utbildning, sysselsšttning och arbetsfšrhœllanden, bostadsfšrhœllanden, social trygghet, fritid osv.) DŠrefter fšrsšker man finna indikatorer fšr de olika delkomponenterna. Johansson vidgade dessutom denna indikatormodell genom att utveckla Richard Titmuss (1958) sociologiska levnadsnivœbegrepp, sœ att levnadsnivœ kom att definieras som Óindividens fšrfogande šver resurser att, under givna fšrutsšttningar, medvetet kontrollera och styra sina levnadsvillkoró. DŠrmed ses individen som en handlande varelse, som en person som Šr aktiv och agerar utifrœn sina resurser. Med ett sœdant synsštt betraktar vi en resursstark person som nœgon med stort handlingsutrymme, dvs. som en person som har ett flertal alternativ att všlja mellan i olika situationer. Detta sštt att definiera levnadsnivœ knyter ocksœ an till den diskussion som fšrts av nobelpristagaren Amartya Sen (se kapitel 4). Johanssons modell har utgjort den viktigaste utgœngspunkten fšr de Œterkommande všlfšrdsstudier som genomfšrts med bšrjan DŠrefter har liknande studier genomfšrts 1974, 1981, 1991 och 2000 (Eriksson & 1984; Fritzell & Lund 1994). Sedan 1974 genomfšr ocksœ Statistiska centralbyrœn regelbundna undersškningar av levnadsfšrhœllandena (de s.k. ULF-undersškningarna). Flera andra studier har ocksœ anvšnt liknande frœgestšllningar och tillvšgagœngssštt fšr att kartlšgga levnadsfšrhœllandena bland sšrskilda grupper som t.ex. Šldre (PensionŠr Ð ; Thorslund & Lund 1994), invandrare (Socialstyrelsen 1999; Socialstyrelsen 2000) samt fšngelsedšmda (Nilsson & Tham 1999). SamhŠllets fšrsšrjningssystem I en skandinavisk forskningstradition har alltsœ všlfšrdsbegreppet i empiriska studier knutits till medborgarnas resurser inom de omrœden som tillsammans formar všlfšrden. VŠlfŠrdspolitiken kan mot denna bakgrund sšgas syfta till att skapa goda fšrsšrjningsmšjligheter, dvs. fšrutsšttningar fšr medborgarna att tillšgna sig olika resurser, vilka i sin tur ses som fšrutsšttningar fšr goda levnadsfšrhœllanden. Av detta fšljer att všlfšrdspolitiken inte kan begršnsas till en frœga om de omrœden dšr olika former av statliga respektive kommunala ŒtgŠrder och insatser Šr aktuella, utan den mœste ocksœ, och i huvudsak, omfatta omrœden utanfšr den offentliga sektorn. Inom všlfšrdsforskningen gšrs ofta en uppdelning mellan tre švergripande och samverkande fšrsšrjningssystem, dvs. omrœden dšr medborgarna fšrvšrvar olika former av resurser. Dessa tre utgšrs av marknaden, familjen/sociala nštverk och den offentliga sektorn. Vogel & HŠll (1997) pekar pœ mšjligheten att ytterligare konkretisera všlfšrdsbegreppet i relation till de tre ovan nšmnda fšrsšrjningssystemen, sœ att man i anslutning till respektive system kan É identifiera ett antal arenor dšr det gšller att etablera sig och uppnœ goda levnadsfšrhœllanden. PŒ varje arena skapas resurser som kan sšttas in pœ andra arenor. VŒra 25

18 Social rapportering i teori och praktik levnadsfšrhœllanden bestšms av ett resursflšde, dšr olika typer av resurser kedjas samman till mšnster som innebšr anhopning av goda eller dœliga levnadsfšrhœllanden. Det Šr sœdana negativa mšnster som všlfšrdspolitiken ska bryta och positiva mšnster den vill fšrstšrka. 4 I flera studier har man knutit analysen av medborgarnas všlfšrd till ett perspektiv pœ samhšllets fšrsšrjningssystem och man har anvšnt denna referensram fšr att urskilja olika všlfšrdspolitiska regimer. Detta perspektiv Ð som ofta kommit att tjšna som utgœngspunkt fšr olika empiriska undersškningar Ð har anvšnts av en lœng rad forskare, men det fšrknippas framfšr allt med G sta Esping-Andersen och hans Three Worlds of Welfare Capitalism (1990). 5 Genom att diskutera i termer av olika všlfšrdspolitiska regimer Šr syftet att inte begršnsa analysen till socialpolitikens utformning, utan att i stšllet se till hur všlfšrdsstaters specifika utformning všxer fram i den politiska och ekonomiska process som formar relationerna mellan olika fšrsšrjningssystem. Med utgœngspunkt frœn samspelet mellan tre grundlšggande fšrsšrjningssystem Ð marknaden, staten och familjen (jfr. ovan) Ð har Esping-Andersen urskiljt vad han kallar liberala, konservativa (eller korporativa) respektive socialdemokratiska všlfšrdsstater. I den konservativa všlfšrdskapitalismen, med Tyskland som fšrebild, har staten en socialpolitiskt mer begršnsad roll Šn vad marknaden och familjen har. I sociala angelšgenheter tillmšts familjens fšrmœga stor betydelse. I den liberala všlfšrdsmodellen (t.ex. USA, Kanada, Australien och Storbritannien) har marknaden en huvudroll Šven fšr fšrsškringsskydd, vœrd och omsorg. Staten fšrvšntas gripa in fšrst nšr marknaden och familjen inte utfšr dessa uppgifter. I den socialdemokratiska modellen har staten huvudansvaret fšr befolkningens trygghet och dršgliga levnadsstandard genom en kombination av arbetsrelaterade fšrmœner och generella medborgerliga ršttigheter. 6 Andra forskare har anvšnt delvis annorlunda, men i huvudsak liknande, indelningsgrunder (se t.ex. Goodin et al 1999). I en officiell rapport frœn Eurostat/EU-kommisionen, The social situation in the European Union 2000, riktas intresset framfšr allt mot de socialpolitiska systemens utformning, och dšr urskiljer man fyra 4 Vogel & Häll 1997:12. Det kan emellertid också hävdas att det är angeläget att inte begränsa sig till att studera de enskilda komponenter som tillsammans utgör medborgarnas välfärd, utan att också se till relationerna mellan olika komponenter. I detta avseende ligger det nära till hands att jämföra den skandinaviska forskningstraditionen med det perspektiv som utvecklats av den franske sociologen Pierre Bourdieu, och som formulerats mest utförligt i hans La Distinction (1979). I denna använder Bourdieu en mängd indikatorer för olika former av kapital för att konstruera vad han kallar det sociala rummet, dvs. den samhälleliga struktur som formas av samhällsklasserna. Hans syfte är dock inte att kartlägga vilka faktorer som kan anses ha störst förklaringsvärde, utan att analysera hur olika faktorer sammanlänkas och härigenom får betydelse: Den sociala klassen definieras inte av en egenskap eller av en summa av egenskaper (kön, ålder, social härkomst, etniskt ursprung t.ex. andel vita och svarta, infödda och invandrare, inkomst, utbildningsnivå etc). Den definieras inte heller av en kedja av egenskaper, vilka alla är ordnade utifrån en fundamental egenskap och förhåller sig till varandra som orsak till verkan, som det som betingar till det som betingas. Den sociala klassen definieras av strukturen hos relationerna mellan alla relevanta egenskaper. (Bourdieu 1986, s. 251). 5 Se också Esping-Andersen (ed.) 1996 resp. Esping-Andersen För en kortfattad översikt, och en diskussion av denna tradition, se Goodin et al Se dock Baldwin 1991 för en kritik av uppfattningen att den svenska välfärdspolitiken under efterkrigstiden skulle präglats av specifikt socialdemokratiska värderingar. För en kritik av Baldwins resonemang, se Olsson

19 Social rapportering i teori och praktik grupper av lšnder; fšrutom de skandinaviska lšnderna och Storbritannien/Irland gjorde man en Œtskillnad mellan ÓkontinentalaÓ respektive Ósšdra EuropaÓ. Lšnearbetet som grund fšr všlfšrden Med utgœngspunkt frœn dessa modeller Šr det mšjligt att beskriva den centrala stšllning lšnearbetet har fšr mšnniskors všlfšrd inom ramen fšr en skandinavisk všlfšrdsmodell. Denna baseras fšrst och fršmst pœ det faktum att den hšga fšrvšrvsfrekvensen innebšr att en stor majoritet av befolkningen fšrsšrjer sig genom eget arbete. Men den utgœr ocksœ frœn det faktum att stora delar av de offentliga trygghetssystemen Šr fšrenade med sœdana villkor att de fšrutsštter att man kvalificerar sig fšr ersšttning genom eget lšnearbete. DŠrmed har ocksœ uppmšrksammats att de grupper som under senare Œr haft den svagaste všlfšrdsutvecklingen i hšg grad varit de som drabbats av arbetslšshet och som inte fšrmœtt kvalificera sig fšr, eller endast Šr beršttigade till en lœg, ersšttning frœn exempelvis a-kassa eller sjukfšrsškringssystemet. SŒ har t.ex. Marklund & Svallfors (1987) beskrivit det svenska všlfšrdssystemet (med socialfšrsškringarna som fršmsta exempel) som ett system vilket Šr uppbyggt enligt en dual struktur. Med detta menar de att det gœr en skiljelinje mellan tvœ grupper dšr den ena utgšrs av en stor kšrntrupp av anstšllda arbetare och tjšnstemšn vilka har ett gott skydd och ett ansenligt utbyte av socialfšrsškringarna, och den andra utgšr en marginalgrupp som fœr ett betydligt magrare utbyte. I den diskussion som fšljt Esping-Andersens arbete har ocksœ hšvdats att hans modell i hšg grad bygger pœ en fšrestšllning om stabila mšnster vad gšller individernas livsfšrlopp. I huvudsak beskrivs de som bestœende av tre delar dšr de improduktiva barn- och ungdomsœren respektive Œlderdomen fšregœr respektive fšljer en lœng och obruten period av fšrvšrvsarbete. Detta skulle ocksœ innebšra att den enskildes livsfšrlopp fšljs av ett resursflšde (se ovan) som utgšr grunden fšr den enskildes všlfšrd. SŒ skulle till exempel resurser i form av goda uppvšxtvillkor respektive mšjligheter till utbildning under ungdomsœren utgšra resurser som skapade goda mšjligheter pœ arbetsmarknaden under vuxenœren, vilket i sin tur skulle skapa goda ekonomiska fšrutsšttningar under Œlderdomen. Medan stora grupper av befolkningen under lœng tid fšljt liknande livsfšrlopp Ð vilket ocksœ inneburit att deras levnadsfšrhœllanden pršglats av liknande resursflšden Ð har under senare Œr ofta hšvdats att mšnniskors livsfšrlopp kommit att bli allt mindre standardiserade. 7 Idag kan vi se tecken pœ nya demografiska mšnster, liksom pœ nya mšnster dœ det gšller individers ršrelser mellan utbildning och arbete. DŠrmed skulle olika arenors betydelse fšr mšnniskors všlfšrd fšršndras pœ ett grundlšggande sštt. 8 Fšr att undersška i vilken mœn dessa resonemang Šr giltiga Šr det emellertid nšdvšndigt att ha tillgœng till longitudinella 7 Se t.ex. Beck 1992, Part II. En introduktion till denna diskussion återfinns i Furlong 1997, kap Detta innebär inte att resurser skapade inom ett område (exempelvis uppväxtförhållanden eller utbildning) skulle ha förlorat sin betydelse för människors levnadsförhållanden på andra områden (till exempel för deras ställning på arbetsmarknaden eller för deras ekonomiska situation), eller att det vi brukar kalla sociala bakgrundsfaktorer (socioekonomisk bakgrund, kön, ålder etc.) skulle sakna betydelse för människors levnadsförhållanden. Men, det innebär att vi inte på förhand kan utgå från en given referensram då vi söker kartlägga olika resurser och deras betydelse för olika gruppers välfärd. 27

20 Social rapportering i teori och praktik data som gšr det mšjligt att fšlja enskilda individer šver tid (Goodin et al 1999, kapitel 6). ven om tillgœngen pœ denna typ av data fšrbšttrats všsentligt under senare Œr (Œtminstone i Sverige) Šr mšjligheterna att gšra internationella jšmfšrelser starkt begršnsade. Slutligen har Esping-Andersens arbete ocksœ tjšnat som utgœngspunkt fšr en feministiskt inspirerad diskussion, vilken haft som ambition att utveckla mer genuskšnsliga begrepp och perspektiv fšr att belysa konsekvenser fšr kvinnor och mšn av skilda socialpolitiska system inom olika všlfšrdsregimer. Inte minst har man pekat pœ att den komparativa všlfšrdsstatsforskningen i Esping-Andersens anda starkt fokuserat pœ hur medborgarna skyddas mot inkomstbortfall till fšljd av sjukdom, Œlderdom eller arbetslšshet. Forskningen har sœledes koncentrerats till den del av den moderna všlfšrdsstaten som skulle kunna kallas socialfšrsškringsstaten, till skillnad frœn den sociala servicestaten. Att moderna všlfšrdsstater Ð sšrskilt de skandinaviska Ð vid sidan av transfereringarna ocksœ har ett stort inslag av offentliga tjšnster har blivit mindre uppmšrksammat. En fšljd av koncentrationen pœ olika všlfšrdsregimers fšrmœga att skydda medborgarna mot tillkortakommanden pœ arbetsmarknaden Šr att huvudintresset riktats mot relationen mellan stat och marknad. DŠrmed har den gšngse všlfšrdsstatsforskningen inte nšrmare intresserat sig fšr familjens insatser fšr medborgarnas všlfšrd, och fšljaktligen inte heller fšr fšrdelningen mellan avlšnat och oavlšnat arbete (Szebehely 1999, s. 8). Som ett alternativ till detta dominerande perspektiv har inom den feministiska všlfšrdsstatsforskningen fšreslagits flera olika dimensioner fšr att studera všlfšrdssystemen ur ett genusperspektiv; inte minst har man betonat vikten av att se till medborgarnas mšjlighet att fšrsšrja sig utan att vara beroende av familjen. DŠrmed riktas intresset mot arbetsmarknaden och mot hur vœrd och omsorg organiseras i olika samhšllen Ð samt mot hur všlfšrdspolitiken fungerar i relation till dessa arenor, och vilken betydelse olika institutionella arrangemang har fšr mšn respektive kvinnor. 9 9 För en analys av mäns respektive kvinnors villkor i relation till olika välfärdsregimer i ett antal OECD-länder, se O Connor

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort

Läs mer

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals 1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson

Läs mer

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet

Läs mer

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Personuppgifter pœ Internet Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999 2 InnehŒllsfšrteckning Sammanfattning ÉÉÉÉ..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...4 Fšrfattningsfšrslag

Läs mer

EgenmŠktighet med barn

EgenmŠktighet med barn Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:

Läs mer

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer

Läs mer

För ett offensivt miljöarbete i Halland

För ett offensivt miljöarbete i Halland i För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan

Läs mer

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr

Läs mer

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr

Läs mer

Lšnekostnader i fœmansfšretag

Lšnekostnader i fœmansfšretag HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen

Läs mer

dess fšrhœllande till konkurrensrštten

dess fšrhœllande till konkurrensrštten Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget

Läs mer

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens

Läs mer

Fšreningsstyrelsens ansvar

Fšreningsstyrelsens ansvar Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Inledning 5

Läs mer

Alternativa vœrdformer

Alternativa vœrdformer Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare

Läs mer

Maj 2000. Sofia Kolmodin

Maj 2000. Sofia Kolmodin Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla

Läs mer

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p. Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems

Läs mer

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet

Läs mer

F RMEDLARANSVAR INTERNET

F RMEDLARANSVAR INTERNET Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor

Läs mer

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................

Läs mer

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F

Läs mer

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar

Läs mer

Lšneadministration Handbok

Lšneadministration Handbok 2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok

Läs mer

Social kompetens/všrdegrund

Social kompetens/všrdegrund Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund

Läs mer

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning

Läs mer

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare

Läs mer

BESITTNINGSBEGREPPET

BESITTNINGSBEGREPPET Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund

Läs mer

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats

Läs mer

Auktioner pœ Internet

Auktioner pœ Internet Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark

Läs mer

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9

Läs mer

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

Läs mer

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst

Läs mer

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos

Läs mer

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology

Läs mer

Tillverkningshemligheter och

Tillverkningshemligheter och Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne

Läs mer

Den nya bibliotekariens kompetens

Den nya bibliotekariens kompetens Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade

Läs mer

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till

Läs mer

Agenda 21 en exempelsamling

Agenda 21 en exempelsamling Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp. Beställningsadress

Läs mer

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson

Läs mer

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering TRITA-NA-D9811 CID-38, KTH, Stockholm, Sweden 1998 Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering Inger Boivie, Jan Gulliksen och Ann Lantz Inger Boivie, Enator AB och CID Jan Gulliksen,

Läs mer

Betalningar med e-pengar

Betalningar med e-pengar JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor

Läs mer

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Liv & hälsa en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie 1998:11 El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie Kjell Hansson Mild 1 Göran Anneroth 2 Jan Bergdahl 3 Nils Eriksson 4 Jonas Höög 4 Eugene Lyskov 1,5 Inger Marqvardsen 6 Ole Marqvardsen

Läs mer

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Tidigare publicerad i Svenskans beskrivning 22 (s.50-64) Lund University Press, 1997 1 Rubriken pœ mitt fšredrag Šr en anspelning pœ Bengt Lomans antologi med frœn

Läs mer

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling 1999:6 Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling Erfarenheter från första fasen av ett traineeprogram vid Arbetslivsinstitutet i Östersund Stig Vinberg Frants Staugård Ulrika Lindström

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.

Läs mer

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Tidigare publicerad i SprŒkbruk, grammatik och sprœkfšršndring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994, (s.25-36) Institutionen fšr nordiska sprœk, Lunds

Läs mer

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten FOI-R--0467--SE Maj 2002 ISSN 1650-1942 Vetenskaplig rapport Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport SERFIN 2 Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt 1999-05-05, slutrapport BFR 960664-3 BFR 960569-8 BFR 960665-8 BFR 969663-7 Skade- och erfarenhetsuppfšljning

Läs mer

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen"

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 1 SWEBU Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen" Uno Engborg,

Läs mer

!""#$%&'("& *+#,-./(01213&'("& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)&

!#$%&'(& *+#,-./(01213&'(& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)& !! !""#$%&'("& )!!"#$%&&'(')* +!,'#-.'(')* +! /01-&$)0233* 4! 5-)0-33$6708#90(')90*:;3(.-?(:#:)(* @!,';(.-'$* @! A0:)':$* B! CD?3&:?* EF! G(9)':$&(8* EF! HD&:#:)(* EF! I($&:39&:#:)(*

Läs mer

Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön

Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön 1998:13 Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön Birgit Pingel Hans Robertsson.. arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045 476 0 ISSN 0346 7821 http://www.niwl.se/ah/ah.htm a Arbetslivsinstitutet

Läs mer

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN OM SV TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN Lars Olsson April 1999 Fšrord Denna rapport har tagits fram pœ uppdrag av projektet Teknisk Framsyn. Syftet med studien Šr att belysa svœrigheterna med

Läs mer

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok 2001 Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT

Läs mer

Varfšr ett profilprogram?

Varfšr ett profilprogram? Profilprogram Varfšr ett profilprogram? Det ska finnas en tydlig intern profil fšr den kommunala organisationen. Denna profil ingœr som en del i ÓStrategi fšr Melleruds kommunó. Melleruds kommuns profil

Läs mer

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA K O M P E N D I U M FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA 10 Teman och 30 Fall 16 Registerkort om förhållandena mellan Arbetsmarknadsparternas

Läs mer

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 STORA PÅ KONTOR STÖRRE PÅ MÄNNISKOR 2000 i korthet Innehåll Sökregister flikens insida VD-kommentar 2 Årsredovisning 2000 översikt 6 Strategisk inriktning 8 Ägarförhållande

Läs mer

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD TOTALF RSVARETS FORSKNINGSINSTITUT NBC-skydd 901 82 UmeŒ FOI-R--0405--SE Mars 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Ulf Danielsson VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD Utgivare Rapportnummer, ISRN

Läs mer

Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati?

Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati? Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati? IMIT WP: 2000_112 Datum: 2000 Antal sidor: 21 Institute for Management of Innovation and Technology VIRTUELL KONTAKT OCH KUNSKAPSSPRIDNING -

Läs mer

Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB.

Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB. Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB. SW-systemet enligt ÓSven Wimnells hemsida http://w1.861.telia.com/~u86105430/ SamhŠllsplaneringens problem.

Läs mer

Årets medarbetare inom njurmedicin 2003

Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden Pris: 35:- Nr.2/2004 Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Dialys och njurtransplantation under 1900-talet Rädda det som räddas kan

Läs mer

Exponering för aluminium i smältverk

Exponering för aluminium i smältverk 1997:15 Exponering för aluminium i smältverk Effekter på nervsystemet Anders Iregren 1 Bengt Sjögren 2 Marlène Andersson 1 Wolfgang Frech 3 Maud Hagman 2 Lotta Johansson 2 Arne Wennberg 2 1. Enheten för

Läs mer

Kvinnor som brandmän. arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 1998:4. Utvärdering av rekrytering, grundutbildning och praktik vid Stockholms brandförsvar

Kvinnor som brandmän. arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 1998:4. Utvärdering av rekrytering, grundutbildning och praktik vid Stockholms brandförsvar 1998:4 Kvinnor som brandmän Utvärdering av rekrytering, grundutbildning och praktik vid Stockholms brandförsvar Désirée Gavhed Margareta Torgén Lennart Högman Bertil Törestad Ann Cathrine Andersson Jan

Läs mer

PROTOKOLL FR N SESAM R DSM TE

PROTOKOLL FR N SESAM R DSM TE SESAM Sida 1 (1) NŠrvaro- och sšndlista Intressent NŠrvarande Protokoll AerotechTelub Claes Wadsten, ordf. SESAM rœd Bofors AB Curt Merkell CelsiusTech Electronics AB Billy Johansson CelsiusTech System

Läs mer

Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i

Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i Alla ršttigheter fšrbehœllna. Ingen del av detta dokument fœr reproduceras, lagras i ett Œtersškningssystem, eller pœ nœgot sštt eller i nœgon form šverfšras elektroniskt,

Läs mer

VD-kommentar Kompetens- och ledarutveckling Verksamheten Miljöhotellet Scandic-aktien Känslighetsanalys Förvaltningsberättelse Miljöfakta

VD-kommentar Kompetens- och ledarutveckling Verksamheten Miljöhotellet Scandic-aktien Känslighetsanalys Förvaltningsberättelse Miljöfakta Årsredovisning 1997 Innehåll VD-kommentar Kompetens- och ledarutveckling Verksamheten Scandic i Norden Scandic i Sverige Scandic i Danmark Scandic i Norge Scandic i Finland Scandic utanför Norden Information

Läs mer

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto Objekt och klasser - Introduktion Objekt Ð Begreppet objekt Ð Hur klasser anvšnds fšr att skapa objekt Ð Fšr-definierade klasser Ð Metoder och parameteršverfšring Ð Definiera klasser Ð Modifierare Ð Statiska

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Malmö, 2015-09-10 Thomas Carlén LO-ekonom 1 Vad är normkritik? Handlar om att sätta fokus på styrande normer och maktförhållanden. Det innebär

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring barns ekonomiska situation

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Har den nordiska modellen någon framtid? Joakim Palme Uppsala universitet

Har den nordiska modellen någon framtid? Joakim Palme Uppsala universitet Har den nordiska modellen någon framtid? Joakim Palme Uppsala universitet Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad visa kan Amerika? Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering Sammanfattning Integrationspolitikens övergripande mål är ett samhälle där alla har lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. År 2006 infördes ett nytt system för uppföljning och analys av integrationspolitikens

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken?

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Arbetsmarknaden & arbetslösheten Om globala utmaningar och lokala lösningar på arbetsmarknaden Norrköping den 15

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer