Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson"

Transkript

1 Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till Gertrud Pettersson, november 1999, (s.59-67) Institutionen fšr nordiska sprœk, Lunds universitet ) SprŒkvŒrd nr 1/2000. Tidskrift utgiven av Svenska sprœknšmnden 1

2 Det kan vara intressant och lšrorikt att studera sin egen irritation šver folks sštt att anvšnda sprœket. SprŒkvetare har emellertid fšr vana att inte visa nœgon aversion mot olika sprœkliga beteenden och uttryckssštt. Till den sprœkintresserade allmšnhetens fšrtvivlan fšr de sšllan sina egna attityder till torgs. Olika sprœkbrak Šr uttryck fšr sprœklig mœngfald och variation, hšvdar de. Alla sprœk och sprœkliga varieteter Šr i sig lika bra i sina sammanhang. "Tala om hur fan det ska heta!", ryter dœ den intresserade delen av "folket" och slœr nšven i bordet hos redaktšrerna fšr tidningarnas sprœkspalter. Men de mšter nšstan alltid samma tolerans hos de initierade: "Det Šr frœga om naturlig variation som sœ smœningom mynnar ut i en lika naturlig sprœkfšršndring som Šr ett led i ett levande sprœks historia, sšger sprœkvetarna med upphšjt lugn och beskriver fšrhœllandena men undviker att vara (šppet) fšreskrivande. (Jfr Olle Josephsons artikel "Folk och sprœkvetare - om attityder till svenska sprœket" i SprŒkvŒrd nr 2, 1999.) (En orsak till att jag skriver den hšr artikeln Šr att mitt sprœkvetarjag och mitt privatjag inte Šr helt šverens: Jag (sprœkvetarjag) retar mig pœ att jag (privatjag) retar mig pœ det jag retar mig pœ.) Men visst kan všl ocksœ sprœkvetare bli irriterade! Och visst kan det všl vara dumt att inte anvšnda sig av sin irritation fšr att analysera sprœkbruks variation och fšršndring! Irritationsframkallande faktorer kan ju sšga oss nœgot om t.ex. talandets vett och etikett, dvs. om vilka regler som vi sjšlva (och dšrmed ocksœ normalt den egna gruppen) har fšr hur man bšr bete sig i en viss sprœklig miljš. Det hšr Šr frœgor som brukar hšnfšras till den del av sprœksociologin som kallas taletnografi (etnography of speaking), dšr man undersšker bl.a. vem som "fœr" tala med vem, nšr, var och hur. Men irritationsanalys kan ocksœ ge insikter om vilka normer som styr sprœkbruket rent allmšnt. Genom att studera irritationsframkallare kan vi lšgga mšrke till sprœkliga normer som Šr "omšrkta", dvs. normalt omšrkliga nšr de fšljs. Vi kan dœ pœ ett indirekt sštt studera vœr sprœkkšnsla, dvs. "vœra internaliserade normer". Irriterande mobilister Hur ska vi t.ex. fšrstœ den irritation som framkallas av folks pratande i mobiltelefon i vœra gemensamma talrum? (Alla retar sig nog inte lika mycket. Men Šven mobilisterna eller deras gelikar verkar reta sig, Œtminstone ibland. Det framgœr av att SJ har sett sig nšdsakat att i sina X2000-tŒg inrštta sšrskilda kupžer fšr sœdana passagerare som vill sitta i, eller komma bort frœn, nallepratarnas tjatterlandskap. Jag utgœr dœ frœn att resenšrerna i den typen av tœg Šr potentiella brukare av mobiler.) 2

3 Jag kan inte minnas att jag tidigare blivit irriterad šver vem som talar med vem och pœ vilket sštt i všntsalar, pœ tœg, restauranger eller torg. (I snabbkšp har jag dock retat mig, och det Œterkommer jag till.) Men nu nšr det blivit vanligt att mina medmšnniskor samtalar via sina mobiltelefoner irriteras jag av dessa mobilister. Jag ska strax komma in pœ en diskussion om varfšr irritationen kan tšnkas uppstœ och dšrmed ocksœ fšrsška reda ut vilka normer som mobilanvšndarna bryter mot. Fšrst mœste jag emellertid nu sjšlvutlšmnande fšrsška lyfta fram vad jag sjšlv retar mig pœ mer specifikt i det hšr sammanhanget. Och jag utgœr dœ frœn att jag inte Šr unik i det hšr avseendet. Men jag Šr inte helt sšker pœ hur jag ska beskriva den grupp som jag skulle kunna vara nœgot sœ nšr representativ fšr. "Halvgamla, bildade, teknikskeptiska gnšllspikar" skulle kanske nœgon vilja fšreslœ, men det Šr en alltfšr smalt definierad grupp. Det visar en insšndare i Postis, dvs. Sydsvenska Dagbladets insšndaravdelning fšr ungdomar. Det Šr signaturen "Daniel Johns hemliga beundrarinna!!" som i en lœng artikel har fšljande passus om mobiltelefonerna: Vill oxœ ta upp det hšr med mobiltelefoner! Mobiltelefonen Šr ett hjšlpmedel till arbetet. Inte nœgon j-la leksak som smœ 5:or och 6:or ska springa omkring och leka med! Jag hatar nšr det ringer nšr man sitter och Šter nœnstans eller bara gœr pœ stan. Det Šr sœ in i h-vete jobbigt! Nu kommer jag fœ jšttemœnga hatbrev att mobilen Šr bra fšr att ringa hem med nšr man har varit pœ fest, bio, stan m m. OK, det Šr kanske inte fel. Men skyltar man med sin nya Nokia sœ Šr det klart att den kan bli stulen! Och ni som har skrivit in till Postis och skrivit ungefšr sœ hšr: ÓHan tog min nya mobiltelefon" sœ Šr det sškert nœgon i 6:an, 7:an, 8:an eller 9:an som bara har lekt och skyltat med den. Det Šr som om det stœr pœ mobilen: "Kom och ta mig, jag Šr dyr och ny!!" BlŠ! Ner med mobiltelefonerna! AnvŠnd det bara till jobbet! SŒ Šr i alla fall min mening om "nallarna" (SDS 6/8 1999). SŒ irritationen har sškert betydligt stšrre utbredning Šn vad jag antydde ovan. Citatet stšder ocksœ en iakttagelse av att i vissa ungdomsgrupper Šr modellen pœ nallen en kraftfull markšr av den personliga stilen. Den visar vilken grad av modernitet man har. Irritationsmoment 1. Jag retar mig pœ att mœnga mobilister, bœde normalpratare och missbrukare, ofta talar med fšr mina šron alltfšr hšg ršst. Liksom mœnga som talar i vanliga stationšra telefoner verkar de inte riktigt lita pœ att tekniken av sig sjšlv fšrmœr bšra deras ršst Šnda fram till mottagaren. De tycks vilja hjšlpa tekniken genom att skruva upp sin egen ršstvolym. 3

4 2. SŠrskilt illa beršrd blir jag nšr talarna inte har en gest som visar att de talar just i mobiltelefon. Utvecklingen har ju nu kommit dithšn att man kan t.ex. stœ med hšnderna i fickorna och samtidigt tala ljudligt utan att det finns nœgon synlig samtalspartner eller nalle. Jag kunde fšrsta gœngen jag stštte pœ detta beteende inte fšrstœ vad som fšrsiggick. kallade talaren hšgre makter? Det gav mig ett intryck av mental ohšlsa, och jag fick en impuls att ingripa. Men beteendet har blivit allt vanligare, och jag har insett hur det hela fungerar tekniskt och att det finns en sorts ŠndamŒlsenlighet i det. Irritationen har minskat nœgot. Kunskap om ŠndamŒlsenligheter ger alltsœ stšrre tolerans, och det Šr den sortens tolerans som sprœkvetare i allmšnhet har i kraft av sin insikt, sœ som jag antydde ovan. 3. Jag stšrs ocksœ av att nallepratarna Šr onœbara med blickar. Jag kan inte le mot dem eller glo ilsket pœ dem, inte ens nšr de finns i en position som normalt borde gjort blickkontakt mšjlig. De finns dšr, och de Šr vakna. Jag kan se och hšra dem. Men jag verkar inte existera fšr dem. 4. Nallarna fšrknippades i bšrjan av sin tillvaro med yuppisar. Detta kan tillsammans med mobilisternas hšgršstadhet, allmšnna mšrklighet och onœbarhet ge ett intryck av att de Šr allmšnt kaxiga. Till detta kan ocksœ bidra att manliga mobilister nšr de sitter och talar ofta lutar sig bakœt med ena benet lagt šver det andra. SŒdan kaxighet kan jag ocksœ reta mig pœ. 5. Mobilpratarna blir naturligtvis ocksœ pœtršngande genom att jag i vissa lšgen motvilligt mœste lyssna eller medvetet anstršnga mig fšr att inte lyssna pœ deras struntsamtal. Jag inser naturligtvis att struntpratet Šr viktigt fšr etablerandet och upprštthœllandet av sociala relationer. Det skulle bli fšrfšrande tyst i vœr všrld om alla alltid skulle fšrmedla všsentlig information. Men hšr spills detta strunt ut ocksœ šver mig som ofrivilligt tvingas hšra pœ. Det konstiga Šr att jag inte retar mig pœ folk som utan nalle samtalar om motsvarande innehœll. En anledning till detta Šr kanske att jag som Œhšrare av mobilsamtal lockas att gšra en psykolingvistisk anstršngning, fylla i de budskap jag inte hšr fšr att gšra det hela meningsfullt. Jag fœr ett behov av att fšrestšlla mig mottagaren och dennas repliker. Det behovet och den anstršngningen blir naturligtvis inte aktuella om de samtalande t.ex. sitter i samma tœgkupž som jag sjšlv. (Vid samtal i fasta telefoner tycks inte detta behov vara lika starkt. Dels Šr talaren dœ oftast mer avskild, och dels ger nog viss kšnnedom om talaren och miljšn tillršckligt med ledtrœdar fšr att jag inte ska behšva anstršnga mig fšr att uppfatta nœgon form av normalitet och ŠndamŒlsenlighet i samtalet.) 4

5 De irritationsframkallare som jag nu har nšmnt har alltsœ ršrt fall dšr jag sjšlv inte Šr direkt inbegripen i samtalet, jag Šr Œhšrare - inte mottagare. Jag har i dessa fall egentligen inte med saken att gšra mer Šn pœ sœ sštt att talandet ingœr i min miljš. Men det finns ocksœ fall dšr nallepratandet kan gripa in mer direkt i det egna samtalandet. Min son Lasse beršttade t.ex. att han hade tršffat sin barndomsvšn. De hade inte setts pœ lšnge och inledde ett livfullt samtal. Hennes mobil ringde, hon svarade den uppringande med att hon pratade med Lasse och bad att fœ ringa upp senare. LikvŠl bredde mobilsamtalet ut sig, och nšr hon efter fem minuter hade avslutat det hade luften gœtt ur ansikte-mot-ansikte-samtalet. Det verkar alltsœ som om icke nšrvarande personer fœr prioritet fšr (en del av) mobilisterna. (Som en fšljd av fšrundran šver tekniken och moderniteten?) Om den tredje parten i det hšr samtalet hade varit kroppsligen nšrvarande hade irritationen inte uppstœtt, Œtminstone inte med samma styrka. Alla hade dœ varit indragna i en gemenskap. Den kraftfullaste irritationsframkallaren Šr kanske att en etablerad gemenskap stšrs. Den ersštts av en mental icke-nšrvaro hos nalleprataren trots att hon har pœtaglig kroppslig nšrvaro. NŒgra bakomliggande normer UtifrŒn dessa irritationsmoment skulle man alltsœ kunna komma fram till fšljande (normalt omšrkliga) normer fšr alldagliga samtal. (Jag gšr naturligtvis inte ansprœk pœ att vara den fšrste som iakttar detta.) Vi anpassar vœr ršstvolym till en sorts standard fšr den aktuella talmiljšn. Det Šr skillnad pœ kyrkor och fotbollsplaner. Vi anpassar den ocksœ efter en mental nšrhets- och avstœndsdimension. Det Šr skillnad pœ godnattsagor och utskšllningar. Ett exempel pœ brott mot den hšr regeln fšr ršstanpassning kan man iaktta hos den sociala grupp som pœ semesterorter brukar kallas stockholmare (i det hšr fallet en mer socialt Šn geografiskt grundad benšmning). I snabbkšpet pœ sœdana orter retar dessa "stockholmare" urbefolkning och andra genom att tala hšgljutt šver flera frysdiskar om t.ex. vilka personer som ska komma till kvšllens middag. SŒdana i och fšr sig ofšrargliga trivialiteter retar man sig pœ. Denna irritation kan i sjšlva verket utgšra grund fšr gršnsdragningen mellan "stockholmare" och "vanligt folk". Anledningen Šr antagligen att de hšgt talande behandlar švriga nšrvarande som om de inte vore nšrvarande. Vi som retar oss uppfattar det i alla fall sœ. En annan sida av ršstvolymsregeln Šr att man inte heller bšr tala med alltfšr lœg volym. Fšr dœ utestšnger man de švriga, dvs. talar som om man šnskade att de inte vore nšrvarande. 5

6 Vi utgœr i kommunikation ifrœn att folk Šr vettiga och handlar med ett rimligt syfte. Filosoferna Jan Andersson och Mats Furberg (1969:29) Šr inne pœ en liknande tanke nšr de formulerar en princip om "avsšndarens vederhšftighet". De menar t.ex. att om man tar bort den hšr principen, sœ faller fšrutsšttningarna fšr (att lšra sig) sprœk šver huvud taget. Fšr vad skulle hšnda om vi mœste misstro vettigheten och vederhšftigheten hos varje talare vi stšter pœ? Om vi t.ex. skulle tvingas misstšnka att varje fenomen skulle kunna fœ olika benšmningar vid varje omnšmnande? Om alla lurades? Alltid? Fšrresten skulle man všl inte ens kunna luras utan den principen. Vi har normer fšr hur stort kroppssprœkligt revir vi "fœr" ta fšr oss. De omedvetna "trafikreglerna" fšr turtagning i samtal gšr att vi oftast inte utan sšrskild anledning "kolliderar" och pratar i munnen pœ varandra, och pœ samma sštt stšter vi vanligtvis heller inte mot varandra nšr vi gœr pœ trottoarer, inte ens i stora folksamlingar gšr vi det. Skulle det ske, sœ sšger normen att vi ska be om ursškt. Normalt har vi alltsœ en intuition som sšger oss hur stort utrymme vi "fœr" ta sprœkligt och kroppsligt. Fast olika personer kan fšrstœs ha olika uppfattningar om hur stort det egna reviret kan vara vid ett visst givet tillfšlle. Det beror pœ hur de uppfattar de inbšrdes maktrelationerna. Nallepratarna fšljer fšrstœs normerna fšr ršstvolym, vettighet och iansprœkstagande av utrymme nšr de inte talar i sina mobiler. Men nšr de gšr det, sœ blir de som fšrbytta. Responsa och se Socialpsykologen Johan Asplund har bl.a. i boken "Om hšlsningsceremonier, mikromakt och asocial pratsamhet" (1987:10 ff) anvšnt sig av begreppet Ósocial responsivitet" vid analys av relationer mellan deltagare i kommunikation. Han menar att personer Šr socialt responsiva nšr de i olika former av umgšnge tar notis om varandra, samspelar och ger Škta gensvar pœ varandras beteenden. Motsatsen Šr fšrstœs "asocial responslšshet". Asplund fšrsšker urskilja ett samspel mellan dessa tvœ fenomen i det sociala umgšngets elementšra former. NŠr den sociala responsiviteten Šr total rœder ett "responsorium". "Inom ramen fšr ett responsorium finns inga inslag av asocial responslšshet, men till allt det som faller utanfšr responsoriet fšrhœller sig de involverade personerna asocialt responslšst" (a.a.: 11). Som exempel pœ responsorier nšmner Asplund just telefonsamtal dšr man glšmmer sin omgivning. Han anfšr som exempel ocksœ tvœ boxare som Šr totalt upptagna av varandra och sitt boxande, och "om endera av dem bšrjar uppmšrksamma vad som sker utanfšr ringen sœ kan det stœ honom mycket dyrt". Han anfšr Šven som exempel tvœ personer som under en middagsbjudning bšrjar flirta intensivt. Detta všcker misshag som bottnar i 6

7 att de tvœ i sin sjšlvupptagenhet har isolerat sig frœn alla andra, menar Asplund. (Fast en och annan kan nog tycka att det hela Šr enbart rart.) MŒnga responsorier genomfšrs i det avskilda och privata, men mœnga verksamheter som tidigare utšvats i detta avskilda privata bšrjar allt mer utšvas ocksœ mer šppet infšr mœngas šgon och šron. Ett exempel pœ detta Šr att allt fler, Šnnu sœ lšnge mest ungdomar, intensivt kysser och omfamnar varandra šppet pœ bussar och gator. De fšrsta gœngerna jag stštte pœ detta kunde jag bli irriterad. Nu blir jag šmsint och avundsjuk. I TV ventileras privata, personliga problem šppenhjšrtigt i soffor. OcksŒ politiska frœgor dryftas i samma soffor. GrŠnsen mellan det privata och det offentliga suddas rent allmšnt ut allt mer (Svensson 1988.) "Vad som sker vid ett responsoriums gršns Šr alltid všrt att lšgga mšrke till", skriver Asplund (a.a.: 12). Och det Šr alltsœ just det jag fšrsšker gšra hšr. Men till skillnad frœn Asplund menar jag alltsœ att nalleboxarna bšr Šgna en blick Œt vad som "sker utanfšr ringen". SŒvida de inte vill skapa irritation fšrstœs. hšrare Šr ocksœ mottagare Det lšr fšrekomma att folk pratar i nalle utan att det finns nœgon mottagare i andra Šndan av "trœden". De gšr det fšr att visa Œhšrarna i omgivningen och sig sjšlva att de Šr upptagna personer i farten. I sœdana fall fœr metaforen nalle tillbaka nœgot av sin ursprungliga betydelse, dvs. ungefšr 'nœgon att hœlla mot kinden och tala med'. Man talar alltsœ med sin nalle, inte via den. "Jag talar (utan mottagare, men med Œhšrare), alltsœ finns jag", verkar vara den underliggande existentiella motiveringen. De talar alltsœ bœde med Œhšrarna och sig sjšlva. BeslŠktat med det statushšjande inslaget i den hšr typen av samtal Šr s.k. "name-dropping", som innebšr att man i ett samtal markerar nšrhet till kšnda personer genom att dœ och dœ i fšrbigœende omnšmna dem, helst med smeknamn: ÓOch dœ sa Calle /dvs. Carl Bildt/ till Janne /dvs. Jan Guillou/ÉÓ PŒ sœ sštt fšrsšker man hšja sin egen status, i sina egna, mottagarens och Œhšrarnas šgon (jfr Sigurd 1980:22). Samtalsanalyser har hittills, rimligt nog, fršmst inriktat sig pœ kommunikationen mellan de aktiva parterna i ett samtal (sšndare och mottagare som byter roller). Mobilister och nallar visar dock att det kan vara intressant att mera studera ocksœ Œhšrarnas roll i samspelet. Fšr de direkt involverade i ett samtal har sprœkfõlosofen H.P. Grice (1967) formulerat fšljande regler (maximer): SŠg sœ mycket som Šr nšdvšndigt och inte mer! Var sanningsenlig! HŒll dig till saken! Var klar! 7

8 Dessa regler Šr fundamentala om man ska enbart šverfšra information, och de fungerar bra om man ska kommunicera med datorer, skriva avhandlingar el.dyl. Men i alldagliga samtal mœste man ocksœ lšgga till ytterligare en regel: Var hšvlig! Visa hšnsyn! Och det Šr kanske just den regeln som - tillsammans med den fšrsta - i vœrt fall bšr utvidgas till att gšlla ocksœ de passiva Œhšrarna. (De fšrsta fyra ursprungliga reglerna hos Grice ršr ju enbart de direkta mottagarna av budskap.) Den tillagda regeln om hšvlighet ocksœ mot Œhšrarna skulle dœ kunna konkretiseras ungefšr sœ som jag gšr i de všlvilliga rœd som jag snart ska presentera i slutet av min artikel. Nallen Šr ny NŠr telefonen var ett nytt fenomen i vœr kultur gavs det i telefonkatalogen anvisningar om hur man rent sprœkligt skulle bete sig nšr man anvšnde den, bœde som uppringare och svarare. Det har ocksœ utvecklats oskrivna regler fšr hur man talar i telefon, regler som barn lšr sig efter hand. I ett inledande stadium svarar en del barn t.ex. regelvidrigt: "Hej! Vad vill du?". Detta Šr ett svar som numera kan gšras fullt rumsrent genom de nya s.k. nummerpresentatšrerna. Dessa registrerar och visar den uppringandes nummer, och fšr en svarande som vet vem som har det visade numret kan det vara helt pœ sin plats att hoppa šver sin del av svarsritualen och svara som ett barn i exemplet ovan. PŒ samma sštt ger telebolagen numera anvisningar fšr hur man bšr formulera inspelade svar pœ telefonsvarare. MŒnga ungdomar gšr šverdœdigt kreativa avvikelser frœn dessa anvisningar. MŒnga uppringare blir fšr švrigt fšrlšgna šver att uppmanas tala till telefonsvararens bandspelare, och dessutom gšra det koncist och pœ kort tid. SjŠlv har jag i vissa lšgen tvingats lšgga pœ luren, i tankarna formulera mitt Šrende och dšrefter ringa upp igen och presentera det fšr telefonsvararen. Det visar att vi egentligen Šr vana vid att formulera budskapet med stšd av den andre. Mobiltelefonerna har dšremot inga anvisningar fšr sprœkligt beteende, vad jag vet. En sak har jag dock noterat som en fšršndring i den inledande sociala fasen av nallesamtalen i fšrhœllande till samtal vid stationšra telefoner. Det Šr att man inte i fšrsta hand frœgar den uppringande ungefšr: "Hur stœr det till?" utan kanske framfšr allt: " Var(t) Šr du?". En sœdan frœga hade naturligtvis i de flesta fall tett sig helt fšrfelad i en všrld dšr alla telefoner Šr stationšra. Men den visar vœrt behov av att veta i vilken miljš vœr samtalspartner vistas. Det hjšlper oss att tolka det som sšgs. 8

9 FšrŠndringar Irritationsmomenten har nog ocksœ, Œtminstone Šnnu sœ lšnge, att gšra med att talandet i nalle Šr en nyhet som bryter mot en generell regel om att var sak ska ha sin plats. "Man talar i telefon i telefoner." I den satsen stœr telefon och telefoner fšr den traditionella typen av (nœgot sœ nšr) stationšra apparater i (nœgot sœ nšr) avskilda utrymmen, dšr avskildheten manifesteras av apparatens plats och av den talandes kroppshœllning och ršstbehandling. Fšrsta gœngen jag fšrundrades - inte irriterades - šver en mobilist var pœ Arlandas urinoar. En man stod dšr med kotten i ena handen och nallen i den andra och meddelade att nœgot lœg lšngst till hšger i andra lœdan uppifrœn. Det Šr bara ungefšr 10 Œr sedan, i slutet av 1980-talet, och nallen var en exklusiv statuspryl. Skulle samma sak intršffa nu, sœ skulle jag antagligen inte fšrundras - bara irriteras. Irritationsanalys skulle alltsœ ocksœ kunna anvšndas fšr att fœ syn pœ hur sprœkattityder fšršndras i tiden, dvs. som inslag i en sorts sprœklig mentalitetshistoria. Mobiltelefonens status har rimligen sjunkit nu nšr minsta barn och všrsta buse i nalle talar. Snart blir det kanske dšrfšr status i att inte tala i mobil infšr andra. Troligast Šr všl dock att sjšlva verksamheten "att tala i mobil" kommer att bli lika omšrkt som verksamheten "att tala i telefon". Olika verksamheter har sin egen "synlighetshistoriaó, všrd att ocksœ den synliggšras i ett historiskt perspektiv. Sverige Šr všrldens mobiltštaste land, och - som det verkar - ocksœ ett land med Šnnu sœ lšnge mycket tillœtande normer fšr handhavandet. tminstone lšr normerna vara betydligt striktare i USA som ligger pœ andra plats i frœga om nalletšthet. DN:s USA-korrespondent Lennart Pehrson beršttar om en man som pœ en buss i New York tog emot ett samtal pœ sin mobiltelefon och bšrjade hšgljutt konversera utan att lšgga mšrke till medpassagerarnas ogillande blickar. NŠr mannen talat fšrdigt och var pœ všg ut ur bussen kom det en bitsk kommentar frœn en medpassagerare, en kommentar som fick alla i bussen att applœdera. Enligt Pehrson Šr det vanligt ocksœ i New York att folk gœr omkring och pratar i telefon pœ gatorna. Men det finns viktiga skillnader mot bruket i Sverige: De flesta anvšnder sin mobiltelefon fšr att ringa ut vid behov. Inkommande samtal Šr mer ovanligt, och det anses vara direkt ofšrskšmt att under en lunch, ett mšte eller ett samtal svara i mobiltelefon och ignorera sitt sšllskap, om Šn bara fšr en kort stund. MŒnga restauranger och barer har ocksœ infšrt fšrbud mot anvšndning av mobiltelefoner, sœ tillresande svenskar som redan efter nœgon timmas vistelse i New York börjar oja sig över att de inte förstœr hur de ska kunna klara sig utan sin mobiltelefon kan inte sjšlvklart rškna med att mštas av omgivningens fšrstœelse, Šn Vi lœnar sœ mœnga kulturella fenomen frœn USA. Kommer vi mšjligen att lœna mindre sympati. (DN 21/7 1999) in ocksœ mer tuktade normer fšr hur man talar i mobiler? Fast vi klarar det 9

10 kanske av egen kraft. Fšr irritation kan vara en grogrund fšr framvšxandet av stramare normer. VŠlvilliga rœd Jag har hšr fšrsškt lansera irritationsanalys som en metod fšr att tydliggšra normer fšr beteende šver huvud taget, inte bara rent sprœkligt. Mitt analysexempel Šr mobilisters sštt att tala i sina nallar. Jag hšvdar att de ofta všcker irritation hos Œhšrare i sin omgivning. De sšrskilda irritationsmoment som jag har noterat har lett mig vidare till betraktelser šver normer fšr alldagliga samtal. Dessa leder i sin tur nu fram till fšljande rœd fšr hur en person som pratar i nalle i ett offentligt rum ska kunna reta folk i sin omgivning lite mindre. 1. Tala inte med hšgre ršstvolym Šn omgivningen. 2. Markera med en gest att du talar i mobil, sœ att folk fšrstœr att du har en avsikt och en mšnsklig mottagare fšr ditt talande. 3. Visa att du Šr medveten om de andras nšrvaro genom att vara nœbar fšr deras blickar. Visa att du vet att de vet vad du hœller pœ med. 4. Ta inte "alltfšr" stort kroppssprœkligt utrymme. GŒ hellre undan eller gšr dig liten och všnd dig bort. PŒ sœ sštt markerar du att du trots allt Šr medveten om de andras nšrvaro. 5. Tala helst inte alls inom andras hšrhœll. Fšr hur du Šn gšr det, visar du asocial responslšshet. Litteratur Asplund, Johan. 1987: Om hšlsningsceremonier mikromakt och asocial pratsamhet. Gšteborg: Bokfšrlaget Korpen. Grice, H.P., 1967: "Logic and konversation". Willian James Lectures. Harvard University. Josephson, Olle. 1999: "Folk och sprœkvetare - om attityder till svenska sprœket. I SprŒkvŒrd 1999:2. S Pehrson, Lennart, 1999: "Svara inte i telefonen i New York.Ó DN. Dagens Nyheter. 16/ Stockholm. Sydsvenska Dagbladet SnŠllposten. Postis. 6/ Malmš. Sigurd, Bengt, 1980: "Fšrnamnsreformen". I SprŒkvŒrd 1980:2. S

11 Svensson, Jan. 1988: Kommunikationshistoria. Om kommunikationsmiljšn i Sverige under fem sekler. Lund: Studentlitteratur. 11

Social kompetens/všrdegrund

Social kompetens/všrdegrund Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund

Läs mer

Lšneadministration Handbok

Lšneadministration Handbok 2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok

Läs mer

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr

Läs mer

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Tidigare publicerad i SprŒkbruk, grammatik och sprœkfšršndring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994, (s.25-36) Institutionen fšr nordiska sprœk, Lunds

Läs mer

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals 1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson

Läs mer

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet

Läs mer

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Tidigare publicerad i Svenskans beskrivning 22 (s.50-64) Lund University Press, 1997 1 Rubriken pœ mitt fšredrag Šr en anspelning pœ Bengt Lomans antologi med frœn

Läs mer

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Personuppgifter pœ Internet Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999 2 InnehŒllsfšrteckning Sammanfattning ÉÉÉÉ..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...4 Fšrfattningsfšrslag

Läs mer

EgenmŠktighet med barn

EgenmŠktighet med barn Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:

Läs mer

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats

Läs mer

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar

Läs mer

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer

Läs mer

dess fšrhœllande till konkurrensrštten

dess fšrhœllande till konkurrensrštten Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget

Läs mer

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst

Läs mer

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare

Läs mer

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet

Läs mer

Auktioner pœ Internet

Auktioner pœ Internet Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark

Läs mer

Fšreningsstyrelsens ansvar

Fšreningsstyrelsens ansvar Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Inledning 5

Läs mer

Maj 2000. Sofia Kolmodin

Maj 2000. Sofia Kolmodin Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla

Läs mer

Betalningar med e-pengar

Betalningar med e-pengar JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor

Läs mer

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr

Läs mer

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p. Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems

Läs mer

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort

Läs mer

Lšnekostnader i fœmansfšretag

Lšnekostnader i fœmansfšretag HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen

Läs mer

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens

Läs mer

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Liv & hälsa en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.

Läs mer

F RMEDLARANSVAR INTERNET

F RMEDLARANSVAR INTERNET Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor

Läs mer

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F

Läs mer

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

Läs mer

Alternativa vœrdformer

Alternativa vœrdformer Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare

Läs mer

Agenda 21 en exempelsamling

Agenda 21 en exempelsamling Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp. Beställningsadress

Läs mer

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.

Läs mer

BESITTNINGSBEGREPPET

BESITTNINGSBEGREPPET Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund

Läs mer

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok 2001 Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT

Läs mer

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade

Läs mer

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN OM SV TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN Lars Olsson April 1999 Fšrord Denna rapport har tagits fram pœ uppdrag av projektet Teknisk Framsyn. Syftet med studien Šr att belysa svœrigheterna med

Läs mer

Den nya bibliotekariens kompetens

Den nya bibliotekariens kompetens Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

Tillverkningshemligheter och

Tillverkningshemligheter och Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne

Läs mer

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3 Social rapport 2001 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande

Läs mer

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos

Läs mer

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering TRITA-NA-D9811 CID-38, KTH, Stockholm, Sweden 1998 Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering Inger Boivie, Jan Gulliksen och Ann Lantz Inger Boivie, Enator AB och CID Jan Gulliksen,

Läs mer

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology

Läs mer

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning

Läs mer

För ett offensivt miljöarbete i Halland

För ett offensivt miljöarbete i Halland i För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan

Läs mer

Varfšr ett profilprogram?

Varfšr ett profilprogram? Profilprogram Varfšr ett profilprogram? Det ska finnas en tydlig intern profil fšr den kommunala organisationen. Denna profil ingœr som en del i ÓStrategi fšr Melleruds kommunó. Melleruds kommuns profil

Läs mer

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson

Läs mer

Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i

Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i Alla ršttigheter fšrbehœllna. Ingen del av detta dokument fœr reproduceras, lagras i ett Œtersškningssystem, eller pœ nœgot sštt eller i nœgon form šverfšras elektroniskt,

Läs mer

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie 1998:11 El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie Kjell Hansson Mild 1 Göran Anneroth 2 Jan Bergdahl 3 Nils Eriksson 4 Jonas Höög 4 Eugene Lyskov 1,5 Inger Marqvardsen 6 Ole Marqvardsen

Läs mer

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport SERFIN 2 Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt 1999-05-05, slutrapport BFR 960664-3 BFR 960569-8 BFR 960665-8 BFR 969663-7 Skade- och erfarenhetsuppfšljning

Läs mer

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling 1999:6 Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling Erfarenheter från första fasen av ett traineeprogram vid Arbetslivsinstitutet i Östersund Stig Vinberg Frants Staugård Ulrika Lindström

Läs mer

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen"

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 1 SWEBU Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen" Uno Engborg,

Läs mer

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA K O M P E N D I U M FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA 10 Teman och 30 Fall 16 Registerkort om förhållandena mellan Arbetsmarknadsparternas

Läs mer

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten FOI-R--0467--SE Maj 2002 ISSN 1650-1942 Vetenskaplig rapport Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD TOTALF RSVARETS FORSKNINGSINSTITUT NBC-skydd 901 82 UmeŒ FOI-R--0405--SE Mars 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Ulf Danielsson VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD Utgivare Rapportnummer, ISRN

Läs mer

Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati?

Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati? Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati? IMIT WP: 2000_112 Datum: 2000 Antal sidor: 21 Institute for Management of Innovation and Technology VIRTUELL KONTAKT OCH KUNSKAPSSPRIDNING -

Läs mer

!""#$%&'("& *+#,-./(01213&'("& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)&

!#$%&'(& *+#,-./(01213&'(& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)& !! !""#$%&'("& )!!"#$%&&'(')* +!,'#-.'(')* +! /01-&$)0233* 4! 5-)0-33$6708#90(')90*:;3(.-?(:#:)(* @!,';(.-'$* @! A0:)':$* B! CD?3&:?* EF! G(9)':$&(8* EF! HD&:#:)(* EF! I($&:39&:#:)(*

Läs mer

PROTOKOLL FR N SESAM R DSM TE

PROTOKOLL FR N SESAM R DSM TE SESAM Sida 1 (1) NŠrvaro- och sšndlista Intressent NŠrvarande Protokoll AerotechTelub Claes Wadsten, ordf. SESAM rœd Bofors AB Curt Merkell CelsiusTech Electronics AB Billy Johansson CelsiusTech System

Läs mer

Årets medarbetare inom njurmedicin 2003

Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden Pris: 35:- Nr.2/2004 Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Dialys och njurtransplantation under 1900-talet Rädda det som räddas kan

Läs mer

Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB.

Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB. Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB. SW-systemet enligt ÓSven Wimnells hemsida http://w1.861.telia.com/~u86105430/ SamhŠllsplaneringens problem.

Läs mer

Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön

Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön 1998:13 Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön Birgit Pingel Hans Robertsson.. arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045 476 0 ISSN 0346 7821 http://www.niwl.se/ah/ah.htm a Arbetslivsinstitutet

Läs mer

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 STORA PÅ KONTOR STÖRRE PÅ MÄNNISKOR 2000 i korthet Innehåll Sökregister flikens insida VD-kommentar 2 Årsredovisning 2000 översikt 6 Strategisk inriktning 8 Ägarförhållande

Läs mer

Exponering för aluminium i smältverk

Exponering för aluminium i smältverk 1997:15 Exponering för aluminium i smältverk Effekter på nervsystemet Anders Iregren 1 Bengt Sjögren 2 Marlène Andersson 1 Wolfgang Frech 3 Maud Hagman 2 Lotta Johansson 2 Arne Wennberg 2 1. Enheten för

Läs mer

Kvinnor som brandmän. arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 1998:4. Utvärdering av rekrytering, grundutbildning och praktik vid Stockholms brandförsvar

Kvinnor som brandmän. arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 1998:4. Utvärdering av rekrytering, grundutbildning och praktik vid Stockholms brandförsvar 1998:4 Kvinnor som brandmän Utvärdering av rekrytering, grundutbildning och praktik vid Stockholms brandförsvar Désirée Gavhed Margareta Torgén Lennart Högman Bertil Törestad Ann Cathrine Andersson Jan

Läs mer

VD-kommentar Kompetens- och ledarutveckling Verksamheten Miljöhotellet Scandic-aktien Känslighetsanalys Förvaltningsberättelse Miljöfakta

VD-kommentar Kompetens- och ledarutveckling Verksamheten Miljöhotellet Scandic-aktien Känslighetsanalys Förvaltningsberättelse Miljöfakta Årsredovisning 1997 Innehåll VD-kommentar Kompetens- och ledarutveckling Verksamheten Scandic i Norden Scandic i Sverige Scandic i Danmark Scandic i Norge Scandic i Finland Scandic utanför Norden Information

Läs mer

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto Objekt och klasser - Introduktion Objekt Ð Begreppet objekt Ð Hur klasser anvšnds fšr att skapa objekt Ð Fšr-definierade klasser Ð Metoder och parameteršverfšring Ð Definiera klasser Ð Modifierare Ð Statiska

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier

Riktlinjer för sociala medier RIKTLINJER Antagen, datum 2011-08-24 Sida 1(4) Riktlinjer för sociala medier Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Osby kommun 283 80 Osby Telefon 0479-52 80 00 vx Fax 0479-52 82 97 E-post kommun@osby.se

Läs mer

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar: Kroppsspråk och tal Introduktion I detta avsnitt kommer du lära dig ett par grundläggande saker för kontakt med andra människor. I kontakt med andra använder vi både ord och kroppsspråk. Du kommer att

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Colliebladet. Medlemstidning för medlemmar i Svenska Collieklubben

Colliebladet. Medlemstidning för medlemmar i Svenska Collieklubben Colliebladet Medlemstidning för medlemmar i Svenska Collieklubben - S P E C I A L N U M M E R 2 0 1 2 - INNEHÅLL Nummer 2-2012 s 3 Inledning s 4 Historik s 6 Projekt Mentalt Sund Collie s 7 Liten genetikskola

Läs mer

Bildanalys. Introduktion

Bildanalys. Introduktion Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen,

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig! ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp

Läs mer

Chaufför eller passagerare in i framtiden?

Chaufför eller passagerare in i framtiden? Chaufför eller passagerare in i framtiden? Katarina Lindblad-Gidlund Lektor i Samhällsinformatik vid Mittuniversitetet Disputerade i informatik (Lindblad-Gidlund (2005)Techno therapy, a relation with technology)

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Nya Medier Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Människa-Dator: Gränssnittet Tre lager tas upp i boken: Fysiska apparaten som möjliggör för användaren att styra/använda datorn Mjukvara som organiserar

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer mars 2009 TV-licens på jobbdatorer - Berättelsen om en dålig idé Vad handlar det här om? Under februari har vi i fackpressen kunnat läsa att Radiotjänst

Läs mer

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Maria sitter på tåget och ska åka till sin mormor i Göteborg. Mittemot Maria sitter en jättesnygg tjej som läser dikter. Det brukar Maria också göra.

Läs mer

Tips för en bra redovisning

Tips för en bra redovisning Tips för en bra redovisning Hej på er! Jag heter Antoni och jag får människor att bli bättre på att tala och samtala. Kommunikation alltså. Jag tänkte bjuda på några enkla och effektiva tips på hur du

Läs mer

Utseende, hållning, gester, rörelser, placering i rum, blick, avstånd, hy, kläder, skägg, mimik, känslouttryck, dofter, beröring, andning,

Utseende, hållning, gester, rörelser, placering i rum, blick, avstånd, hy, kläder, skägg, mimik, känslouttryck, dofter, beröring, andning, Utseende, hållning, gester, rörelser, placering i rum, blick, avstånd, hy, kläder, skägg, mimik, känslouttryck, dofter, beröring, andning, återspegling m.m. I kommunikation med andra människor Studier

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING

IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING Om en del av IOGT-NTO:s sociala verksamhet IOGT-NTO erbjuder personer som har eller har haft alkohol- eller andra drogproblem att leva helnyktert och möjligheten att förändra

Läs mer

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Erbjudande omgivning för sinnesstimulering Tillgänglig miljö för att kunna välja och själv vara aktiv Aktiva miljöer för rörelse och beröring Markerade

Läs mer

!"#$%&'$()%$*+&,-.%/ 0'$-.%/#%,123,2&%$456$37$7"$#-/387179$()%$'3/1517-.%/$1$:;%7#'4

!#$%&'$()%$*+&,-.%/ 0'$-.%/#%,123,2&%$456$37$7$#-/387179$()%$'3/1517-.%/$1$:;%7#'4 !"#$%&'()*+",-&./"+(,0")1(2(&$&")3$2(324)-& 56"7+()0&2(3,$03"&68*0397"-&:;)(,&>!"#$%&'#()%*%+,+#(-,*%-*.( /#0,1+2%(3$#&4+56#7$%('+*%-&,'-#+683'-97#+:;

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Resultat brukarundersökningen hösten 2010

Resultat brukarundersökningen hösten 2010 Resultat brukarundersökningen hösten 2010 Om du tänker på bemötandet i stort. Hur nöjd är du då med personalens bemötande? Bemöter personalen dig lika bra som du hoppades? Tänk dig ett perfekt bemötande.

Läs mer

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa? 1 Ett meddelande Lyssna på meddelandet. Sätt kryss för rätt svar. Du får lyssna två gånger. Hej Peter! Jag är lite försenad. Jag hinner inte komma till klockan sex. Jag måste köra mamma till ögonläkaren.

Läs mer