F RMEDLARANSVAR INTERNET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "F RMEDLARANSVAR INTERNET"

Transkript

1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor Christina Hultmark Ramberg

2 INNEH LL F RKORTNINGARÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ. 4 1 INLEDNINGÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ SYFTEÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ.É AVGR NSNINGARÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ METODÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ7 2 BAKGRUNDÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ INTERNETÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ AKT RERÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ SVENSK R TTÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ ALLM NTÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ YTTRANDEFRIHET P INTERNETÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ Problem med YGLÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ.É STRAFFR TTÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ Ansvar som gšrningsmanééééééééééééééééé PersonuppgiftslagenÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ BrottsbalkenÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ.ÉÉ UpphovsrŠttslagenÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ MedverkandeansvarÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ Lag om Elektroniska anslagstavlorééééééééééééé TillŠmpningsomrŒdeÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ Elektronisk anslagstavlaééééééééééééééé UndantagÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ Information till anvšndarnaéééééééééééééé Uppsikt šver tjšnstenéééééééééééééééé Skyldighet att ta bort vissa meddelandenééééééééé StraffÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ Problem med LEA ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ Otydligt utformadéééééééééééééééééé vervakningsansvarééééééééééééééééé Hindra spridningéééééééééééééééééé SKADEST NDSR TTSLIGT ANSVARÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ Reglering genom avtaléééééééééééééééééé Avtal mellan fšrmedlare och content providerééééééé Avtal mellan fšrmedlare och anvšndareéééééééé.é 32 2

3 4 SJ LVREGLERINGÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ INLEDNINGÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ.ÉÉ PRAKTISK UTFORMNINGÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ PROBLEM MED SJ LVREGLERINGÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ TEKNISKA TG RDERÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ TEKNISK FILTRERINGÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ SOCIAL FILTRERINGÉÉÉÉÉ...ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ 39 6 E-HANDELSDIREKTIVET 2000/31/EGÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ LAURENCE GODFREY AND DEMON INTERNET LIMITEDÉÉÉ COMPUSERVE GMBHÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ ALTERNÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ E-HANDELSDIREKTIVET ARTIKLARNA 12-15ÉÉÉÉÉÉÉÉ Artikel 12 (Enbart vidarebefordran (Ómere conduitó))éééééé Artikel 13 (Caching)ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ Artikel 14 (VŠrdtjŠnster)ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ Notice and takedownéééééééééééééééé Artikel 15 (Avsaknad av allmšn švervakningsskyldighet)ééé.é PROBLEM MED E-HANDELSDIREKTIVETÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ TillŠmpningsomrŒdetÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ KompetensšverskridandeÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ IMPLEMENTERINGÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ USAÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ F RARGELSEV CKANDE BROTTÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ UPPHOVSR TTSLIGA BROTTÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ Digital Millenium Copyright ActÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ JURISDIKTIONÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ DET GR NS VERSKRIDANDE INTERNETÉÉÉÉÉÉÉÉÉ.É 61 3

4 9 AVSLUTANDE KAPITELÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ INLEDNINGÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ ANALYS OCH SLUTSATSERÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ PRAKTISKA R DÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ.. 69 K LLF RTECKNINGÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ 70 4

5 F RKORTNINGAR ARPA Advanced Research Project Agency BrB Brottsbalken BBS Bullentin Board System DMCA Digital Millenium Copyright Act EG Europeiska Gemenskaperna EU Europeiska Unionen HD Hšgsta domstolen HovR HovrŠtten IETF Internet Engineering Task Force IT Informationsteknologi JK Justitiekanslern LEA Lag om Elektroniska Anslagstavlor NJA Nytt Juridiskt Arkiv (avdelning I) PUL Personuppgiftslagen SkL SkadestŒndslagen SOU Statens Offentliga Utredningar TF Tryckfrihetsfšrordningen TGD Teledienstgesetz URL UpphovsrŠttslagen WWW World Wide Web YGL Yttrandefrihetsgrundlagen 5

6 1 INLEDNING Internet utgšr ett unikt medium fšr tillhandahœllande och spridande av information. Genom olika siter fšrmedlas stšndigt en mšngd olika meddelanden. Informationsflšdet Šr enormt vilket medfšr en intensifiering av mšjligheten att sprida olagliga meddelanden. Kombinationen av brott, vœld och Internet har debatterats mycket de senaste Œren. Internet framstšlls pœ en del hœll som ett skymningsland dšr bl a nazister, rasister och pedofiler okontrollerat breder ut sig. Naturligtvis Šr den som lšgger ut eventuellt olaglig information ocksœ primšrt ansvarig fšr denna. Det faktum att Internet utgšr ett nytt medium hindrar sœledes inte en tillšmpning av traditionella straff- och/eller skadestœndsršttsliga regler. Internets internationella karaktšr medfšr dock att platsen dšr en anvšndare rent fysiskt befinner sig samt dšr informationen finns lagrad saknar betydelse. AnvŠndaren har fšljaktligen stora mšjligheter att upptršda anonymt eller under falsk identitet. Vid den fšrmedling av information som sker pœ Internet involveras en mšngd aktšrer med olika roller. Graden av kontroll šver aktuell information varierar beroende pœ vilken roll aktšren har i fšrmedlingsprocessen. Det Šr hšr fšrmedlaransvaret aktualiseras. Innehavaren av fšrmedlingstjšnsten konfronteras med det material som fšrmedlas. Som en fšljd av detta har denne, av lagstiftaren, Œlagts ett visst ansvar fšr handlingar som andra utfšr. Fšrmedlaren kan sœledes bli straffršttsligt ansvarig i de fall ett olagligt meddelande aktualiseras pœ dennes tjšnst. 1 Ett sœdant ansvar kan fšrefalla underligt med tanke pœ att motsvarande aktšrer pœ andra marknader, t ex Posten och Telia, inte alls har samma ansvar fšr material som fšrmedlas genom deras tjšnster. 2 Varfšr man všljer att sšrskilja de hšr situationerna Šr inte klart. Mšjligen anses en fšrmedlare on-line ha stšrre mšjligheter att kontrollera aktuell information Šn en fšrmedlare off-line. HŠr bšr dock uppmšrksammas att den hšga genomstršmningstakt, det stora antalet anvšndare samt den enorma mšngd meddelanden som fšrmedlas pœ en tjšnst ofta medfšr betydande praktiska svœrigheter fšr fšrmedlaren att kontrollera allt innehœll. Mot 1 Lag om elektroniska anslagstavlor, 6 2 Varken Posten eller Telia har nœgon uttalad skyldighet, och inte heller nœgon ršttighet, att šppna ett brev respektive avlyssna ett telefonsamtal fšr att kontrollera innehœllet. 6

7 bakgrund av vad som hšr anfšrts kan det sœledes ifrœgasšttas om det kan anses rimligt att ŒlŠgga fšrmedlare ansvar. 1.1 SYFTE Omfattningen av fšrmedlares ansvar Šr oklar. Det finns idag inte nœgot klart definierat ansvarsomrœde. Fšrmedlare agerar fšljaktligen under stor osškerhet vilket riskerar att pœverka den tekniska utvecklingen. Syftet med denna uppsats Šr att utreda det straff- och skadestœndsršttsliga ansvar som enligt gšllande lagstiftning Œvilar fšrmedlare. En redogšrelse fšr samtliga potentiella ansvarsgrunder kommer sœledes att gšras. En uppdelning gšrs mellan svensk rštt, dšr relevant lagstiftning redogšrs fšr separat, och utlšndsk rštt dšr en mer švergripande bild ges av fšrmedlaransvaret. VŒr avsikt Šr vidare att uppmšrksamma och analysera de brister och oklarheter som rœder i den aktuella lagstiftningen. UtifrŒn det resultat som hšrvid uppnœs kommer sedan en analys av rimligheten att ŒlŠgga fšrmedlare ett ansvar att presenteras. En redogšrelse ges Šven šver vilka mšjligheter det finns vid sidan av lagstiftning att fœ klarhet i de problem som rœder angœende fšrmedlaransvar. Avslutningsvis ges praktiska rœd till fšrmedlare. 1.2 AVGR NSNINGAR FrŒgan om fšrmedlares ansvar pœ Internet ger upphov till en mšngd olika juridiska frœgestšllningar. DŒ syftet med framstšllningen Šr att, pœ en djup och detaljrik nivœ, utreda nšmnda ansvar har flera avgršnsningar fœtt gšras. Uppsatsen begršnsas sœledes till en juridisk analys. Rent tekniska spšrsmœl har fšljaktligen helt negligerats. Problem som uppstœr vid kombinationen juridik och teknik har dock uppmšrksammats. Som framgœr senare i framstšllningen har ytterligare avgršnsningar skett genom att vi i vissa fall fœtt nšja oss med att enbart peka pœ ett aktuellt problem. En nšrmare analys har fšljaktligen utelšmnats i dylika fall. Medvetna avgršnsningar gšrs fršmst avseende tvœ omdebatterade problem. Det fšrsta problemet utgšr den svœra gršnsdragningen mellan yttrandefrihet och en effektiv brottsbekšmpning. FrŒgan i vilken omfattning yttrandefrihet 7

8 gšller pœ Internet Šr idag omdiskuterad. Att inom ramen fšr denna framstšllning gšra en djupgœende utredning av denna frœga Šr dock inte mšjligt. Vidare aktualiseras i uppsatsen, till fšljd av Internets globala karaktšr, en mšngd spšrsmœl kring lagval, domsrštt och verkstšllighet. ven dessa frœgor ligger utanfšr uppsatsens ram varfšr inte nœgon nšrmare redogšrelse gšrs. mnesomrœdets snabba utveckling innebšr svœrigheter att garantera uppgifternas relevans. Arbetets slutdatum sattes till Eventuella fšršndringar efter detta datum har inte uppmšrksammats. 1.3 METOD DŒ syftet med denna uppsats Šr att utreda fšrmedlaransvar pœ Internet har vi initialt valt att studera Internetstrukturen med dess uppbyggnad och aktšrer. Detta fšr att sjšlva sštta oss in i strukturen men Šven fšr att i vœr framstšllning inte ge en missvisande bild av verkligheten. Att endast redogšra fšr ansvarsproblematiken utifrœn ett ršttsligt perspektiv dšr man tar avstamp i befintliga regler utan hšnsyn till konkreta fšrhœllanden samt tekniska strukturer skulle omšjliggšra en korrekt analys. Kunskap inom detta omrœde har sœledes inhšmtats frœn icke juridiska kšllor. Intervjuer med systemvetare samt studier i Šmnet informatik har dšrfšr genomfšrts. I vœr undersškning av fšrmedlaransvaret har vi huvudsakligen anvšnt oss av lagstiftning, praxis och doktrin. Vi har Šven intervjuat personer med kompetens inom omrœdet. 3 Vidare har offentliga utredningar utgjort en viktig informationskšlla. Genom att studera dem kan man utlšsa hur aktuell lagstiftning Šr tšnkt att tillšmpas samt vilken instšllning lagstiftaren haft till problemet. sikter som framfšrs i doktrin tenderar dock att avvika frœn innehœllet i offentliga utredningar. En jšmfšrelse mellan lagstiftare och andra juridiska auktoriteter Šr intressant dœ den belyser diskrepansen. DŒ doktrin Šr mer relaterad till aktuella praktiska problem kan man genom att studera den se eventuella svœrigheter som tillkommit sedan aktuell lagstiftning infšrts. Analyser har vidare skett utifrœn ett marknadsperspektiv dšr de olika aktšrerna satts i 3 Bl a Patrik Hiselius jurist pœ Telia, Advokaten Lars Perhard, Cederquist AdvokatbyrŒ AB samt handlšggare pœ Justitie- och NŠringsdepartementet. 8

9 centrum. Genom en analys av relevant avtalsreglering har vi fšrsškt finna de olika synsštt som aktualiseras vid tillšmpningen av befintlig reglering. Fšr inhšmtande av generella fakta har vi fršmst haft hjšlp av diverse artiklar i dagspress och facktidningar. Vissa delar av uppsatsen baseras pœ kšllor frœn Internet, vilket fšljer av Šmnesvalet. SvŒrigheten med denna typ av kšlla Šr att avgšra dess informationsvšrde. Enbart faktaœtergivande torde kunna anvšndas utan svœrigheter. Att anvšnda juridiska texter publicerade pœ Internet Šr dšremot fšrenat med stšrre risker dœ det Šr svœrt att avgšra textens juridiska všrde. Informationen har dock haft stor betydelse fšr oss dœ vœrt Šmne Šr hett debatterat och nya synsštt sœledes framfšrs kontinuerligt. Vidare har informationen varit viktig vid en undersškning av hur relevanta juridiska frœgestšllningar aktualiseras i praktiken. Vid utformandet av uppsatsen har slutligen utlšndsk lagstiftning och framfšr allt praxis i Šmnet anvšnts. FramstŠllningen Šr dock inte komparativ i traditionell bemšrkelse. Lagstiftning utanfšr Sverige har granskats i de fall dœ denna ansetts pœverka utvecklingen i Sverige. MŒnga gœnger sker denna pœverkan indirekt genom EU. Som medlem av EU beršrs Sverige naturligtvis av de harmoniseringsœtgšrder som efterstršvas inom Gemenskapen. Relevanta harmoniseringsœtgšrder har dšrfšr redovisats och analyserats. BetrŠffande de delar av uppsatsen som baserar sig pœ direktivet om elektronisk handel (e-handelsdirektivet) har bœde europeisk och amerikansk praxis anvšnts som tolkningsunderlag. DŒ den juridiska utvecklingen inom dataomrœdet och digitalteknologin har kommit betydligt lšngre i USA samt haft betydande inflytande pœ det aktuella omrœdet har vi ansett det betydelsefullt att till viss del redogšra fšr denna utveckling. Relevant amerikansk lagstiftning och ršttspraxis har sœledes anvšnts. 2 BAKGRUND 2.1 INTERNET Fšr att pœ ett korrekt sštt kunna belysa det ansvar som Œvilar fšrmedlare av elektroniska tjšnster samt fšr att fšrstœ de olika juridiska frœgestšllningar som aktualiseras Šr det initialt nšdvšndigt att kort redogšra fšr Internets utveckling och uppbyggnad. 9

10 NŠr datorer och annan teknisk utrustning kopplas samman sœ att data kan šverfšras frœn en punkt till en annan brukar man tala om ett nšt. Det stšrsta och troligtvis mest kšnda nštverket av datanšt Šr Internet. Internet hšrstammar frœn ett antal datorer i olika amerikanska stšder som kopplades samman i nœgot som man kallade ARPA-net (Advanced Research Project Agency). En central idž bakom detta projekt var att nštverket inte skulle ha nœgot centrum eller mittpunkt som skulle kunna slœs ut. ARPA-net utvecklades senare till dagens Internet. Internet utgšr ett nštverk av nštverk som mšjliggšr kommunikation mellan omkring miljoner mšnniskor i hela všrlden. Begrepp som tid, rum och avstœnd har sœledes helt Šndrat innebšrd och en helt ny všrld, cyberspace, dšr geografiska positioner och landgršnser saknar betydelse har skapats uppfanns e-posten och nštet fick dšrmed en ÓmŠnsklig profiló. En kommunikationslšnk mellan mšnniskor etablerades uppršttades USENET och dagens mycket všlkšnda šppna nyhetsð och diskussionsgrupper startade. Den absolut stšrsta och viktigaste uppfinningen fšr Internet, som Šven mšjliggjorde dess spridning, kom dock 1991 i och med World Wide Web (WWW). WWW utgšr en av de mest avancerade IT-tjŠnsterna och bestœr av ett všrldsomspšnnande nšt dšr sjšlva trœdarna utgšrs av lšnkar. Med hjšlp av dessa kan surfaren leta sig fram pœ nštet och finna information utan att egentligen ha nœgon uppfattning om var i všrlden informationen finns lagrad. Med WWW škar omfœnget pœ kommunikationen markant, allt mer avancerad information kan nu šverfšras i det globala nštet. Internet utgšr fšljaktligen inte ett nštverk utan bestœr istšllet av ett stort antal nšt som i olika strukturer kopplats ihop. Lite fšrenklat Šr det bara att koppla in sig hos nœgon som har ledig kapacitet och kontakt med nœgot annat nštverk som i sin tur har kontakt med nœgot annat nštverk som har kontakt medé AKT RER 4 Owers, ÓJurisdiktion och lagvalsregler i elektronisk miljšó, Christoffer Owers, s CarlŽn-Wendels, ÓNŠtjuridikÓ, s

11 Det finns idag ingen klar definition av begreppet fšrmedlare. SŒvŠl svensk som utlšndsk praxis visar tydligt pœ den osškerhet som rœder. 6 VŒrt syfte Šr inte heller att fšrsška pressa fram en sœdan definition. En utredning av fšrmedlaransvaret kršver dock, fšr att vara ršttvisande, att nœgon form av begreppsfšrklaring ŠndŒ sker. Fšljande uppdelning bygger pœ den distinktion av aktšrer som huvudsakligen anvšnds idag i aktuell praxis och švriga sammanhang. NŠr viss information tillhandahœlls pœ Internet involveras en lœng kedja av olika aktšrer, vilka med ett samlingsbegrepp benšmns Service Providers. En service providers kontakt med sjšlva informationsinnehœllet kan variera avsevšrt frœn en helt ÓtekniskÓ kontakt till en mer konkret hantering av en sšrskild produkt, t ex en text. Service providers upptršder ofta i olika roller med fšljd att ansvarsfrœgan varierar beroende pœ den aktuella rollen. AnsvarsomrŒdet Šr komplext och oklart och det Šr inte mšjligt att fastslœ ett klart avgršnsat omrœde. 7 Negligeras denna komplexitet riskerar man dock en missvisande bild av aktuella ansvarsfšrhœllanden. Eftersom ansvarsfrœgan Šr sœ nšra kopplad till den aktuella aktšrsrollen Šr det alltsœ nšdvšndigt att man initialt fšrsšker renodla den nya marknad och de aktšrer som aktualiseras. Internetuppkoppling sker vanligtvis genom att avtal sluts med en service provider. De service providers som finns idag kan delas upp i fyra olika huvudgrupper beroende pœ vilken typ av service de tillhandahœller. De som enbart erbjuder teknik fšr šverfšring av information, t ex ett telefonbolag, benšmns Network Operators. Mšjligheterna fšr denna aktšr att kontrollera šverfšrd information Šr minimal varfšr ansvaret Šr hšgst begršnsat. Access Providers erbjuder slutanvšndare sjšlva accessen, tillgœngen till Internet. Access providern har normalt ett lšpande avtal med slutanvšndaren innebšrande att den fšrre skall skšta all nšttrafik. HŠr fšreligger sœledes en mer individualiserad relation till anvšndaren Šn vad en network operator har. AnvŠndaren har i detta fall sin egen server eller sin egen dator och modem. Access providern tillhandahœller den utrustning som kršvs fšr att servern respektive modemet skall kunna kopplas upp mot Internet och mšjliggšr sœledes fšr anvšndaren att komma Œt det stora nštverket. En ansvarsbedšmning brukar hšr vara problematisk dœ denna 6 Se exempelvis MP3-mŒlet, vilket redogšrs fšr i avsnitt , dšr det var frœga om en lšnklšggare kunde ŒlŠggas straffršttsligt ansvar. Ytterligare ett exempel utgšr fallet Napster, vilket redogšrs fšr i avsnitt 7.2.1, dšr domaren inte ville erkšnna Napsters roll som fšrmedlare. 11

12 aktšr inte sšllan erbjuder andra tjšnster Šn enbart access. Det Šr sœledes ofta svœrt att hitta en sœ renodlad access provider som nyss beskrivits. SŒ kallade Content Providers tillhandahœller det faktiska innehœllet pœ Internet. Var och en som všljer att ÓlŠgga utó eller pœ nœgot annat sštt bidra med information faller alltsœ in under denna grupp. DŒ denna aktšr fšljaktligen har stšrre mšjlighet att kontrollera aktuellt innehœll Šr han naturligtvis ocksœ primšrt ansvarig fšr detta. AnsvarsfrŒgorna kompliceras dock av att content providers ofta kan agera anonymt eller frœn lšnder dšr de legala instrumenten inte Šr effektiva. 8 Sista gruppen av service providers, Hosting Service Providers, erbjuder tjšnster sœsom utrymme pœ servern fšr lagring, , mšjligheten att skicka sms och fax via Internet, aktiekurser, nyheter etc. Eftersom det sker en tydlig fšrmedling av information i detta fall Šr det, vid ett fšrsšk att renodla aktšrskategorierna, naturligt att placera fšrmedlare under denna kategori. En renodlad access provider kan exempelvis inte anses vara en fšrmedlare dœ denne inte i sig fšrmedlar nœgon information. FšrmedlingstjŠnsterna utvecklas hela tiden och nya tjšnster tillkommer sœledes regelbundet. Att mer detaljerat fšrsška fastslœ en klar definition av fšrmedlarbegreppet Šr sœledes inte meningsfullt. Som redan nšmnts erbjuder en service provider vidare vanligtvis samtliga eller en del av ovannšmnda service. De flesta aktšrer upptršder sœledes med olika typer av kombinationer. Det kan t ex vara sœ att den som tillhandahœller accessen till nštet Šven erbjuder slutkunderna visst utrymme att lšgga upp hemsidor. Trots att det enbart Šr frœga om en aktšr har han tvœ helt olika roller vilka Šr viktiga att sšrskilja. Beroende pœ vilka tjšnster som erbjuds kan en fšrmedlare sœledes hšnfšras till samtliga roller som beskrivits ovan. En hosting service provider har relativt stor mšjlighet att kontrollera den information som erbjuds genom dennes tjšnster. Den hšga genomstršmningstakten, det stora antalet anvšndare samt den enorma mšngd information som finns pœ tjšnsten medfšr dock att det inte Šr mšjligt att lšgga ett alltfšr tungt ansvar pœ denna aktšr. 9 7 I syfte att underlštta fšr lšsaren har vi valt att huvudsakligen anvšnda begreppet fšrmedlare i framstšllningen. vriga begrepp anvšnds dock i de fall det Šr mšjligt att klart definiera aktuell tjšnst och sœledes renodla aktšrens roll. 8 RosŽn, ÓAnsvar fšr utnyttjanden av skyddade prestationer i nštverkó, s Rapport , ÓGod etik pœ NŠtetÓ, s

13 3 SVENSK R TT 3.1 ALLM NT De brottstyper som aktualiseras pœ Internet utgšr ingen enhetlig grupp. IstŠllet Šr det sœ att flera av brotten i brottsbalken och andra lagar helt eller delvis kan begœs med hjšlp av datorer. Det kan sœledes ršra sig om allt frœn upphovsršttsintrœng till fšrtal, hšleri eller t ex narkotikabrott. Den gemensamma nšmnaren sšgs dock vara att det vanligtvis handlar om brott som innefattar šverfšring av information. Flertalet brott faller sœledes utanfšr Internets ramar. Vid brott som begœs via Internet Šr det den som fšretar den brottsliga handlingen som primšrt ansvarar fšr eventuella fšljder. VŒr svenska strafflagstiftning fœr anses relativt všl utformad fšr att tšcka de brott som aktualiseras. Det stšrsta problemet med att beivra brottslighet via Internet ligger ofta istšllet i svœrigheten att identifiera gšrningsmannen. En fullstšndig redogšrelse fšr fšrmedlaransvaret kršver att man studerar flera lagar. Ansvarsgrunder Œterfinns i grundlag och i vanlig lag. Viss speciallagstiftning Šr ocksœ aktuell. Svensk rštt innehœller inget strikt ansvar fšr den som tillhandahœller elektroniska fšrmedlingstjšnster. Ansvar fšr den spridning som sker genom fšrmedlingstjšnsten kan dock utkršvas enligt allmšnna straff- och skadestœndsršttsliga regler. Fšr att ge en distinkt och korrekt beskrivning Šr det viktigt att man skiljer pœ fšrmedlarens skadestœndsršttsliga och straffršttsliga ansvar. 10 Fšljande framstšllning bygger pœ en sœdan uppdelning av ansvaret. Som framgœr nedan finns det ett samband mellan dessa bœda ansvarsregleringar YTTRANDEFRIHET P INTERNET Med Internet har yttrandefriheten fœtt en mer konkret innebšrd fšr betydligt fler mšnniskor. PŒ Internet Šr alla publicister. Idag kan alla med Internetanslutning, genom mšjligheten att 10 Ett sšrskiljande av ansvaret Šr nšdvšndigt dœ man i den skadestœndsršttsliga bedšmningen, i vissa fall, inte behšver ta hšnsyn till det subjektiva rekvisitet. Enligt exempelvis URL kan en fšrmedlare bli skadestœndsskyldig utan att han varit medveten om att ett upphovsršttsintrœng skett. Detta Šr inte mšjligt inom straffrštten dœ det subjektiva rekvisitet hšr Šr av avgšrande betydelse fšr om en fšrmedlare skall kunna dšmas fšr brott. 11 Westman och Lindberg, ÓPraktisk IT-rŠttÓ, s

14 publi-cera sina Œsikter, skvaller, konspirationsteorier mm, agera journalist eller fšrfattare. VŒr grundlšggande yttrandefrihet faststšlls i Regeringsformen 2:1. Yttrandefriheten regleras vidare mer detaljerat i Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och Tryckfrihetsfšrordningen (TF). FrŒgan i vilken omfattning dessa grundlagar Šr tillšmpliga pœ Internet och sœledes i vilken utstršckning yttrandefrihet rœder kan inte klart besvaras idag. En utfšrligare analys i denna frœga kommer att presenteras senare i framstšllningen, hšr fšljer endast en kortare redogšrelse. 12 Konflikten mellan yttrandefriheten och bekšmpningen av brottsliga meddelanden Šr idag fšremœl fšr debatt. TvŒ genuina intressen stœr emot varandra och problemet Šr sœledes var gršnsen mellan dessa bœda intressen skall dras. Skall man acceptera total yttrandefrihet pœ Internet innebšrande att brottsbekšmpningen till viss del fœr ge vika eller skall brottsbekšmpningen fœ všga tyngre? Ett praktiskt exempel dšr denna problematik aktualiseras utgšr undergroundtidningen Flashback. Flashback har egna servrar och utgšr sœledes ett webbhotell dšr man kan finna diverse siter innehœllande bl a pornografi, nazipropaganda samt olika vœldsbudskap. Flashback som konsekvent har propagerat fšr total yttrandefrihet balanserar fšljaktligen stšndigt pœ gršnsen till vad som Šr olagligt. PŒ grund av de kontroversiella Œsikter som framfšrts via Flashback har Internetleverantšren Powernet sagt upp avtalet med webbhotellet. I nulšget Šr sœledes Flashback avstšngt. 13 Som nšmns ovan utgšrs Internet av flertalet sammankopplade nštverk med information frœn olika kšllor. Det Šr sœledes inte frœga om ett medium, vilket var utgœngspunkten dœ YGL och TF tillkom. Fšr traditionella medier som tidningar och radioprogram finns regler om vem som ansvarar fšr presenterat innehœll. Oavsett vem som skrivit en artikel eller vem som framfšr en Œsikt i ett radioprogram sœ Šr det alltid ansvarig utgivare som ansvarar fšr spridandet av brottslig information. Ansvaret Šr strikt och det behšver sœledes inte visas vem som stœr bakom spridandet av den olagliga informationen fšr att nœgon skall kunna stšllas till ansvar. Reglerna om ansvarig utgivare kan dock endast i ett fœtal fall tillšmpas pœ Internetverksamhet. I YGL 1:6 stadgas att grundlagen Šr tillšmplig pœ sšndningar av radioprogram som Šr riktade till allmšnheten samt avsedda att tas emot med tekniska hjšlpmedel. BestŠmmelsen 12 Se kapitel

15 omfattar Šven sšndningar pœ Internet. Med sšndning avses ljud, bild eller skriven text som aktivt skickas ut pœ nštet och som kan tas emot av en stor mšngd mottagare. Kravet att sšndningen skall vara riktad till allmšnheten innebšr att avsšndaren utan sšrskild begšran frœn mottagaren riktar sšndningen till vem som helst som vill ta emot den. Det Šr sœledes avsšndaren som svarar fšr den huvudsakliga aktiviteten. Mottagaren behšver bara slœ pœ mottagningsapparaten och všlja kanal. Problemet Šr dock att tillšmpningar pœ Internet ofta Šr interaktiva. Interaktiva tjšnster omfattas inte av YGL 1:6 eftersom de inte utgšr sšndningar. En interaktiv tjšnst innebšr att tillhandahœllandet sker pœ sšrskild begšran. Det Šr sœledes mottagaren som Šr aktiv. Interaktiva tjšnster sœsom webbsidor och elektroniska anslagstavlor dšr besškaren sjšlv Šr aktiv och kan pœverka innehœllet faller fšljaktligen utanfšr bestšmmelsens tillšmpningsomrœde. 14 Interaktiva tjšnster skyddas enbart av YGL om de omfattas av den s k databasregeln. 15 Grundlagsskyddet i denna bestšmmelse gšller dock inte till fšrmœn fšr alla som tillhandahœller interaktiva tjšnster utan enbart fšr traditionella massmediefšretag. Skyddet begršnsas vidare av att anvšndarna inte skall kunna Šndra innehœllet. TjŠnster som chattar och diskussionsgrupper faller sœledes utanfšr tillšmpningsomrœdet. Anledningen Šr att tjšnster dšr anvšndarna sjšlva kan pœverka innehœllet inte Šr mšjliga fšr ansvarige utgivaren att kontrollera. 16 YGL:s tillšmplighetsomrœde blir fšljaktligen snšvt och ansvar enligt denna lag kan dšrfšr endast utkršvas i undantagsfall. Tryckfrihetsfšrordningen nnu mer begršnsat tillšmpningsomrœde har TF. TF omfattar huvudsakligen tryckta skrifter. Enda undantaget utgšr bilageregeln, 1 kap 7, vilken omfattar webbsidor. 17 FšrutsŠttningen fšr att denna regel skall kunna tillšmpas Šr att Šgaren till en periodisk skrift ofšršndrat sprider en 14 Westman och Lindberg,ÓPraktisk IT-rŠttÓ, s I 1 kap 9 YGL stadgas sœledes att ÓDenna grundlags fšreskrifter om radioprogram tillšmpas ocksœ nšr en redaktion fšr en tryckt periodisk skrift eller fšr radioprogram, ett fšretag fšr yrkesmšssig framstšllning av tekniska upptagningar eller en nyhetsbyrœ med hjšlp av elektromagnetiska vœgor pœ sšrskild begšran tillhandahœller allmšnheten upplysningar direkt ur ett register med upptagningar fšr automatisk databehandling. Det gšller dock inte om den mottagande kan Šndra innehœllet i registret.ó 16 CarlŽn-Wendels, ÓNŠtjuridikÓ, s HŠnvisningen till radioprogram i 1:7 syftar tillbaka till definitionen i YGL dšr alltsœ Šven databaser inkluderas. 15

16 tryckt skrifts innehœll. TF blir sœledes enbart tillšmplig i de fall webbsidans och den tryckta skriftens innehœll Šr identiskt. 18 UpphovsrŠttsliga brott samt barnpornografiska brott Šr uttryckligen undantagna i TF och YGL PROBLEM MED YTTRANDEFRIHETSGRUNDLAGEN En nšrmare granskning av det sšrskilda yttrandefrihetsskydd som stadgas i YGL och TF visar att dessa lagar endast tšcker in en begršnsad del av de olika tjšnster som aktualiseras pœ Internet. Detta medfšr problem att faststšlla i vilken omfattning yttrandefrihet gšller fšr detta medium. Att grundlagarnas tillšmpningsomrœden Šr begršnsade beror till stor del pœ de svœrigheter som uppkommer nšr man fšrsšker šverfšra traditionella grundlšggande yttrandefrihetsprinciper pœ helt nya medier. Internets interaktivitet gšr det exempelvis svœrt att tillšmpa principen om ensamansvar fšr utgivaren. Denna princip bygger pœ fšrutsšttningen att utgivaren har kontroll šver vad som publiceras. I t ex en elektronisk konferens kan tusentals meddelanden utvšxlas mellan tusentals anvšndare varje dag. Mšjligheten fšr fšrmedlaren att kontrollera innehœllet Šr dšrfšr minimal. SvŒrigheterna att tillšmpa YGL och TF beror vidare pœ att de aktšrer som omfattas inte alltid gœr att Œterfinna bland Internets aktšrer. HŠr finns ingen sšrskild utgivare, tryckare eller spridare. IstŠllet finns det anvšndare, hosting service provider, access provider etc. FrŒgan Šr om det Šr mšjligt att tillšmpa den aktuella regleringen pœ de nya medierna. Kanske Šr det sœ att den detaljerade yttrandefrihetsreglering som YGL och TF utgšr Šr fšrœldrad i det nya informationssamhšlle vi lever i idag. I de flesta lšnder i všstvšrlden saknas en sœdan detaljerad reglering som den svenska. 19 IstŠllet ges ofta yttrandefriheten ett generellt skydd genom konstitutionen. Mer detaljerade regler stadgas i vanlig lag eller utvecklas i praxis av landets 18 SOU 1997:49, s samt prop 1990/91:64, s 112. Se Šven Justitiekanslerns beslut , Dnr HŠr ršrde det sig om en artikel publicerad pœ en fršmlingsfientlig hemsida vilken anknšt till en partitidning. Artikeln ansœgs inte omfattas av TF endast av den anledning att den inte fanns att Œterfinnas i tryckt upplaga. DŠremot ansœgs den uppfylla villkoren fšr att omfattas av databasregeln i YGL. 19 Se t ex USA, varifrœn vi annars ofta hšmtar fšrebilder, som tillerkšnner Internet fullt yttrandefrihetsršttsligt skydd. 16

17 domstolar. Det blir sœledes lšttare att ta hšnsyn till den tekniska och samhšlleliga utvecklingen. Nackdelen Šr att det Šr svœrare att fšrutse omfattningen av yttrandefrihets-skyddet STRAFFR TT De brott som Šr sšrskilt aktuella i ett IT-perspektiv kan delas upp i tvœ huvudgrupper av brott. Den fšrsta gruppen skulle med en gemensam beteckning kunna kallas fšr Ókommunikations-brottÓ. Typiskt fšr dessa brott Šr att sjšlva informationsspridningen Šr det centrala. Som exempel kan nšmnas ÓspridandeÓ av barnpornografisk bild eller ÓtillgŠngliggšrandeÓ av upphovsršttsligt skyddat material. Den andra gruppen omfattas av brott som innebšr obehšrigt angrepp mot digitalt lagrad information t ex dataintrœng och skadegšrelse. DŒ nœgot fšrmedlaransvar emellertid inte aktualiseras vid den senare typen av brott har fšljande framstšllning begršnsats till en redogšrelse av ansvaret vid den fšrsta typen av brott. 21 Avgšrande fšr fšrmedlarens ansvar som gšrningsman eller medverkande Šr den brottsliga handlingens karaktšr. Uppfyller fšrmedlaren aktuella brottsrekvisit i URL eller BrB kommer denne att ansvara som gšrningsman. r rekvisiten ej uppfyllda kan istšllet ett medverkandeansvar aktualiseras. Kan fšrmedlaren inte gšras ansvarig enligt nœgon av dessa lagar ŒterstŒr ansvar enligt lagen om elektroniska anslagstavlor. LŠsaren bšr dock redan hšr upplysas om att ansvar enligt denna lag inte kan utkršvas fšr sjšlva brottet utan endast fšr underlœtenhet att informera anvšndarna av tjšnsten samt underlœtenhet att hindra spridning av olagligt material ANSVAR SOM G RNINGSMAN Personuppgiftslagen Personuppgiftslagen (PUL) har till syfte att skydda den personliga integriteten och reglerar sœledes behandling av personuppgifter. Fšrmedlaransvaret kan uppkomma om en anvšndare 20 Brinnen, ÓAnsvar och yttrandefrihet i telemedieró, s

18 exempelvis anvšnder dennes tjšnst fšr att behandla personuppgifter som avslšjar politiska Œsikter. 22 PUL ŒlŠgger emellertid inte nœgon annan Šn personuppgiftsansvarig ett direkt ansvar. 23 DŒ fšrmedlaren endast mšjliggšr tillgšngliggšrandet av personregistret kan denne inte ses som personuppgiftsansvarig varfšr ansvar enligt denna lag inte torde aktualiseras i praktiken Brottsbalken I samband med anvšndningen av Internet Šr fšljaktligen handlingar dšr den huvudsakliga gšrningen Šr att sprida viss information centrala. Exempel pœ spridningsbrott utgšr fšrtal (5 kap 1, BrB), barnpornografibrott (16 kap 10 a BrB) samt hets mot folkgrupp (16 kap 8 BrB). Det Šr vidare straffbart att erbjuda vissa typer av varor och tjšnster, t ex narkotika, vapen etc. Spridning av information som kan anvšndas fšr att begœ brott utgšr ocksœ exempel pœ en olaglig handling. Det kan ršra sig om instruktioner om hur man lurar olika sškerhetssystem, listor med lšsenord etc. En tillšmpning av nšmnda bestšmmelser fšrutsštter alltsœ att det skett en otillœten spridning. Kraven pœ spridning varierar mellan de olika brotten och det kan dšrfšr ofta vara svœrt att faststšlla om detta krav Šr uppfyllt eller inte. Vidare mœste det aktuella brottets krav pœ subjektiv tšckning vara uppfyllt. Flera brott i BrB kršver uppsœt varfšr fšrmedlaren i princip endast blir ansvarig i de fall han Šr medveten om att olaglig verksamhet fšrekommer. 24 MŒnga brott Šr Šven utformade sœ att den brottsliga handlingen kan begœs av flera personer som samtidigt utfšr brottet. Samtliga personer som uppfyller rekvisiten fšr brottet skall dœ ocksœ ses som gšrningsman UpphovsrŠttslagen 21 Westman och Lindberg, ÓPraktisk IT-rŠttÓ, s Fšrbjudet enligt 13 PUL PUL. Subjektivt rekvisit Šr uppsœt alternativt oaktsamhet 24 Se dock BrB 16:10a, spridning av barnpornografi, BrB 16:10b, olaga vœldsskildring, samt relevanta straffršttsliga bestšmmelser i UpphovsrŠttslagen och Kretsmšnsterlagen dšr det ršcker med grov oaktsamhet. 25 Westman och Lindberg, ÓPraktisk IT-rŠttÓ, s

19 Samtliga brott i UpphovsrŠttslagen, URL, kršver uppsœt eller grov oaktsamhet. 26 Vid upphovsršttsliga brott Šr inte spridandet det všsentliga utan man talar istšllet om ÓtillgŠngliggšrandeÓ av upphovsršttsligt skyddat material. Innebšrden torde dock, anser vi, i stort vara densamma. Ett upphovsršttsintrœng uppstœr dœ mœngfaldigande sker av ett upphovsršttsligt skyddat verk utan upphovsršttsinnehavarens samtycke. UpphovsrŠttsinnehavare har ensamrštt att fšrfoga šver sitt verk med undantag fšr vissa inskršnkningar, vilka dock lšmnas utanfšr denna framstšllning. Fšr ansvar enligt URL kršvs nœgon form av aktivt handlande. Detta fastslogs av HD i det sœ kallade BBS-mŒlet, NJA 1996 s 79 dšr en fšrmedlares ansvar sœsom gšrningsman pršvades. 27 Det var hšr frœga om en databas till vilken allmšnheten kunde skicka in bl a upphovsršttsligt skyddade datorprogram, vilka dšrigenom blev tillgšngliga fšr andra att hšmta hem. Hšgsta Domstolen fastslog att fšrmedlaren inte var ansvarig fšr de upphovsršttsintrœng som skedde pœ dennes databas dœ han inte pœ nœgot sštt handlat aktivt. Enbart tillhandahœllandet av en BBS, med syftet att denna skulle fungera som en elektronisk brevlœda och lager fšr program som fœr spridas fritt, ansœgs alltsœ inte utgšra en sœdan aktiv handling som kunde leda till straffršttsligt ansvar fšr upphovsršttsintrœng. MŒlet har varit fšremœl fšr en omfattande diskussion och Šr svœrtolkat. Det Šr sœledes osškert vad utgœngen skulle ha blivit om det hade varit nœgon annan typ av brott som begœtts. Om fšrmedlaren t ex underlœtit att avlšgsna barnpornografiska bilder eller uppenbart privatkopierade alster frœn sin anslagstavla borde denne fœ svœrt att undgœ ansvar fšr i varje fall medhjšlp till respektive brott. Hade det vidare visats att systemoperatšren utšvat nœgon form av aktiv handling, t ex genom att flytta program frœn en upload- till en download area 28 eller pœ annat sštt granskat eller valt vilka av de insšnda programmen som skulle gšras allmšnt tillgšngliga, skulle ansvar fšr tillgšngliggšrande troligen kunnat utkršvas. 29 De krav som dom- 26 Se 53 URL 27 Med BBS avses en server dit Internet-anvŠndare, genom ett modem, kan sšnda in meddelanden samt ta del av vad andra sšnt in. Begreppet kan jšmstšllas med elektronisk anslagstavla i traditionell bemšrkelse vilket redogšrs fšr i avsnitt I en upload area kan anvšndare ladda upp program pœ servern. Download arean mšjliggšr sedan nedladdning, fšr andra anvšndare, av samma program. 29 Se t ex Gšta HovrŠtt , dom B 1924/95. Den tilltalade ansœgs hšr ha handlat aktivt dœ han bl a genom att sortera inkommande program till olika arenor bidragit till att kommersiella program blivit tillgšngliga fšr allmšnheten. 19

20 stolen stšller pœ aktivt handlande utgšr ett tydligt exempel pœ svenska domstolars benšgenhet att tillšmpa legalitetsprincipen. 30 Mot bakgrund av det resonemang som fšrts visar BBS-mŒlet fšljaktligen att en fšrmedlare endast ansvarar fšr olagligheter pœ sin site som han Šr eller borde ha varit medveten om. 31 Det bšr slutligen uppmšrksammas att nœgot yrkande om ansvar fšr medverkan inte fšrekom varfšr denna frœga inte pršvades MEDVERKANDEANSVAR NŒgon som fršmjar en gšrning med rœd och dœd kan enligt BrB dšmas som medverkande. En fšrmedlare kan sœledes drabbas av ansvar trots att denne inte uppfyller de i brottsbeskrivningen uppstšllda rekvisiten fšr straffbarhet. Det Šr osškert vilken grad av aktivitet som kršvs fšr denna typ av ansvar. Ser man till ršttspraxis har kravet satts fšrhœllandevis lœgt. Fšr att kunna gšras ansvarig mœste kunna faststšllas att fšrmedlaren hade subjektiv tšckning dels vad gšller sjšlva huvudbrottet dels vad gšller att denne fršmjat en viss gšrning. En fšrutsšttning fšr medverkandeansvar Šr vidare att huvudbrottet pœ nœgot sštt Šr ÓpŒgŒendeÓ. Man kan inte fršmja en gšrning som redan Šr avslutad. Avgšrande fšr om ansvar kan utkršvas borde bli fšrmedlingstjšnstens karaktšr. Medverkandeansvar torde fršmst aktualiseras fšr den som tillhandahœller tjšnster som huvudsakligen tjšnar fšr brottsliga ŠndamŒl eftersom mšjligheten, i dessa fall, att faststšlla den subjektiva tšckningen Šr relativt stor. Ansvar fšr webbhotell och andra liknande fšrmedlare, vars tjšnster ej tillhandahœlls i brottsligt syfte, borde aktualiseras mer sšllan. En fšrmedlare som i legitimt syfte bedriver en fšrmedlingstjšnst kan endast anses ha medverkat till gšrningen om han fršmjat gšrningen pœ nœgot annat sštt Šn genom att tillhandahœlla sjšlva utrustningen. 32 En som lšnkar material borde i vissa fall kunna dšmas till ansvar fšr medverkan. En lšnk till en 30 RosŽn, ÓAnsvar fšr utnyttjande av skyddade prestationer i nštverkó, s Att sœ Šr fallet visar Šven NJA 1996 s. 74 dšr en operatšr fšr en BBS blev dšmd till ansvar sœsom gšrningsman. Brottet utgjordes av upphovsršttsintrœng avseende minst 1000 olika datorprogram. Genom att olovligen mottaga och behœlla kopior av programmen gjorde operatšren dem sedan tillgšngliga fšr ca. 300 betalande anvšndare av BBS:en. AnvŠndarna hade sedan mšjlighet att via modem och egna datorer framstšlla kopior av ovannšmnda program. Fšrmedlarens uppsœt till upphovsršttsintrœnget ansœgs enligt hovrštten styrkt. FrŒgan om ansvar fšr brottet var ej fšremœl fšr pršvning i HD dœ mœlet inte šverklagades i denna del. 32 Det subjektiva rekvisitet Šr sœledes av avgšrande betydelse fšr fšrmedlares medverkandeansvar. 20

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Personuppgifter pœ Internet Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999 2 InnehŒllsfšrteckning Sammanfattning ÉÉÉÉ..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...4 Fšrfattningsfšrslag

Läs mer

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals 1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson

Läs mer

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet

Läs mer

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr

Läs mer

EgenmŠktighet med barn

EgenmŠktighet med barn Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:

Läs mer

BESITTNINGSBEGREPPET

BESITTNINGSBEGREPPET Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund

Läs mer

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer

Läs mer

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar

Läs mer

Auktioner pœ Internet

Auktioner pœ Internet Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark

Läs mer

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr

Läs mer

Fšreningsstyrelsens ansvar

Fšreningsstyrelsens ansvar Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Inledning 5

Läs mer

Maj 2000. Sofia Kolmodin

Maj 2000. Sofia Kolmodin Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla

Läs mer

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9

Läs mer

Lšnekostnader i fœmansfšretag

Lšnekostnader i fœmansfšretag HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen

Läs mer

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens

Läs mer

dess fšrhœllande till konkurrensrštten

dess fšrhœllande till konkurrensrštten Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget

Läs mer

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare

Läs mer

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning

Läs mer

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats

Läs mer

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson

Läs mer

Lšneadministration Handbok

Lšneadministration Handbok 2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok

Läs mer

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort

Läs mer

Social kompetens/všrdegrund

Social kompetens/všrdegrund Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund

Läs mer

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst

Läs mer

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade

Läs mer

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet

Läs mer

Alternativa vœrdformer

Alternativa vœrdformer Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare

Läs mer

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

Läs mer

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p. Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems

Läs mer

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F

Läs mer

Tillverkningshemligheter och

Tillverkningshemligheter och Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne

Läs mer

Betalningar med e-pengar

Betalningar med e-pengar JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor

Läs mer

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................

Läs mer

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos

Läs mer

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till

Läs mer

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3 Social rapport 2001 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande

Läs mer

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering TRITA-NA-D9811 CID-38, KTH, Stockholm, Sweden 1998 Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering Inger Boivie, Jan Gulliksen och Ann Lantz Inger Boivie, Enator AB och CID Jan Gulliksen,

Läs mer

För ett offensivt miljöarbete i Halland

För ett offensivt miljöarbete i Halland i För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan

Läs mer

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Liv & hälsa en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.

Läs mer

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology

Läs mer

Den nya bibliotekariens kompetens

Den nya bibliotekariens kompetens Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport SERFIN 2 Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt 1999-05-05, slutrapport BFR 960664-3 BFR 960569-8 BFR 960665-8 BFR 969663-7 Skade- och erfarenhetsuppfšljning

Läs mer

Agenda 21 en exempelsamling

Agenda 21 en exempelsamling Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp. Beställningsadress

Läs mer

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Tidigare publicerad i Svenskans beskrivning 22 (s.50-64) Lund University Press, 1997 1 Rubriken pœ mitt fšredrag Šr en anspelning pœ Bengt Lomans antologi med frœn

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.

Läs mer

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen"

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 1 SWEBU Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen" Uno Engborg,

Läs mer

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Tidigare publicerad i SprŒkbruk, grammatik och sprœkfšršndring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994, (s.25-36) Institutionen fšr nordiska sprœk, Lunds

Läs mer

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok 2001 Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT

Läs mer

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA K O M P E N D I U M FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA 10 Teman och 30 Fall 16 Registerkort om förhållandena mellan Arbetsmarknadsparternas

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN OM SV TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN Lars Olsson April 1999 Fšrord Denna rapport har tagits fram pœ uppdrag av projektet Teknisk Framsyn. Syftet med studien Šr att belysa svœrigheterna med

Läs mer

Varfšr ett profilprogram?

Varfšr ett profilprogram? Profilprogram Varfšr ett profilprogram? Det ska finnas en tydlig intern profil fšr den kommunala organisationen. Denna profil ingœr som en del i ÓStrategi fšr Melleruds kommunó. Melleruds kommuns profil

Läs mer

Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati?

Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati? Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati? IMIT WP: 2000_112 Datum: 2000 Antal sidor: 21 Institute for Management of Innovation and Technology VIRTUELL KONTAKT OCH KUNSKAPSSPRIDNING -

Läs mer

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten FOI-R--0467--SE Maj 2002 ISSN 1650-1942 Vetenskaplig rapport Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie 1998:11 El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie Kjell Hansson Mild 1 Göran Anneroth 2 Jan Bergdahl 3 Nils Eriksson 4 Jonas Höög 4 Eugene Lyskov 1,5 Inger Marqvardsen 6 Ole Marqvardsen

Läs mer

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling 1999:6 Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling Erfarenheter från första fasen av ett traineeprogram vid Arbetslivsinstitutet i Östersund Stig Vinberg Frants Staugård Ulrika Lindström

Läs mer

!""#$%&'("& *+#,-./(01213&'("& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)&

!#$%&'(& *+#,-./(01213&'(& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)& !! !""#$%&'("& )!!"#$%&&'(')* +!,'#-.'(')* +! /01-&$)0233* 4! 5-)0-33$6708#90(')90*:;3(.-?(:#:)(* @!,';(.-'$* @! A0:)':$* B! CD?3&:?* EF! G(9)':$&(8* EF! HD&:#:)(* EF! I($&:39&:#:)(*

Läs mer

Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön

Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön 1998:13 Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön Birgit Pingel Hans Robertsson.. arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045 476 0 ISSN 0346 7821 http://www.niwl.se/ah/ah.htm a Arbetslivsinstitutet

Läs mer

Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB.

Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB. Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB. SW-systemet enligt ÓSven Wimnells hemsida http://w1.861.telia.com/~u86105430/ SamhŠllsplaneringens problem.

Läs mer

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 STORA PÅ KONTOR STÖRRE PÅ MÄNNISKOR 2000 i korthet Innehåll Sökregister flikens insida VD-kommentar 2 Årsredovisning 2000 översikt 6 Strategisk inriktning 8 Ägarförhållande

Läs mer

Typer av abuse Situationer Civilrätt och skadestånd Brott, lagar och direktiv

Typer av abuse Situationer Civilrätt och skadestånd Brott, lagar och direktiv Internetdagarna 8 oktober 2002 Mikael Pawlo Abuse - juridiska aspekter eller - Hör upp, Blindstyre! Typer av abuse Situationer Civilrätt och skadestånd Brott, lagar och direktiv 1 Två typer av abuse-ansvar

Läs mer

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD TOTALF RSVARETS FORSKNINGSINSTITUT NBC-skydd 901 82 UmeŒ FOI-R--0405--SE Mars 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Ulf Danielsson VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD Utgivare Rapportnummer, ISRN

Läs mer

Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i

Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i Alla ršttigheter fšrbehœllna. Ingen del av detta dokument fœr reproduceras, lagras i ett Œtersškningssystem, eller pœ nœgot sštt eller i nœgon form šverfšras elektroniskt,

Läs mer

Årets medarbetare inom njurmedicin 2003

Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden Pris: 35:- Nr.2/2004 Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Dialys och njurtransplantation under 1900-talet Rädda det som räddas kan

Läs mer

PROTOKOLL FR N SESAM R DSM TE

PROTOKOLL FR N SESAM R DSM TE SESAM Sida 1 (1) NŠrvaro- och sšndlista Intressent NŠrvarande Protokoll AerotechTelub Claes Wadsten, ordf. SESAM rœd Bofors AB Curt Merkell CelsiusTech Electronics AB Billy Johansson CelsiusTech System

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier

Riktlinjer för sociala medier RIKTLINJER Antagen, datum 2011-08-24 Sida 1(4) Riktlinjer för sociala medier Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Osby kommun 283 80 Osby Telefon 0479-52 80 00 vx Fax 0479-52 82 97 E-post kommun@osby.se

Läs mer

Exponering för aluminium i smältverk

Exponering för aluminium i smältverk 1997:15 Exponering för aluminium i smältverk Effekter på nervsystemet Anders Iregren 1 Bengt Sjögren 2 Marlène Andersson 1 Wolfgang Frech 3 Maud Hagman 2 Lotta Johansson 2 Arne Wennberg 2 1. Enheten för

Läs mer

Daniel Westman 1 2001-06-20

Daniel Westman 1 2001-06-20 Daniel Westman 1 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar E-handelsdirektivet (Ds 2001:13) Med anledning av promemorians förslag till svensk implementering av E-handelsdirektivets regler om ansvarsfrihet

Läs mer

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto Objekt och klasser - Introduktion Objekt Ð Begreppet objekt Ð Hur klasser anvšnds fšr att skapa objekt Ð Fšr-definierade klasser Ð Metoder och parameteršverfšring Ð Definiera klasser Ð Modifierare Ð Statiska

Läs mer

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Datainspektionen informerar 1 Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Ändringar i PuL Observera att innehållet i den här skriften inte är anpassat till de ändringar i PuL som trädde i kraft den 1 januari

Läs mer

Användarvillkor för HEMSIDAN.COM. 1 Tjänsten. 2 Användarkonto. 3 Under utveckling. 4 Så här uppför man sig på Hemsidan.

Användarvillkor för HEMSIDAN.COM. 1 Tjänsten. 2 Användarkonto. 3 Under utveckling. 4 Så här uppför man sig på Hemsidan. Användarvillkor för HEMSIDAN.COM Dessa villkor reglerar användadet av tjänsten HEMSIDAN.COM som tillhandahålls av Hemsidan Com AB med organisationsnummer 556685-2785, nedan kallad Hemsidan, och den part

Läs mer

Kvinnor som brandmän. arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 1998:4. Utvärdering av rekrytering, grundutbildning och praktik vid Stockholms brandförsvar

Kvinnor som brandmän. arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 1998:4. Utvärdering av rekrytering, grundutbildning och praktik vid Stockholms brandförsvar 1998:4 Kvinnor som brandmän Utvärdering av rekrytering, grundutbildning och praktik vid Stockholms brandförsvar Désirée Gavhed Margareta Torgén Lennart Högman Bertil Törestad Ann Cathrine Andersson Jan

Läs mer

Frågor & svar om nya PuL

Frågor & svar om nya PuL Frågor & svar om nya PuL Fråga 1: Varför ändras PuL? PuL ändras för att underlätta vardaglig behandling av personuppgifter som normalt inte medför några risker för att de registrerades personliga integritet

Läs mer

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Datainspektionen informerar 1 Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Innehåll Inledning... 4 Fakta om PuL... 5 Så här kan du få rättelse... 6 Rätten till registerutdrag... 6 Möjligheten att själv

Läs mer

Strategi och riktlinjer för sociala media

Strategi och riktlinjer för sociala media Strategi och riktlinjer för sociala media Godkänd av chefgruppen 2011-01-28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Strategi... 3 1.1 Vad är sociala medier?... 3 1.2 Ånge kommuns syfte och mål med medverkan i sociala

Läs mer

Malmö stads riktlinjer för sociala medier

Malmö stads riktlinjer för sociala medier Malmö stads riktlinjer för sociala medier Bakgrund Sociala medier är i första hand en plats för dialog och inte en traditionell reklamkanal. Det handlar först och främst om kommunikation, konversation

Läs mer

Stockholms läns landstings. Riktlinjer för sociala medier

Stockholms läns landstings. Riktlinjer för sociala medier Stockholms läns landstings Riktlinjer för sociala medier Inledning Det är en utmaning för Stockholms läns landsting att utveckla nya former för service till och dialog med dem som vi är till för. Detsamma

Läs mer

Redogörelse för tillsynsärendet Datainspektionen har uppmärksammat att kreditupplysningar publiceras på bl.a. följande webbplatser:

Redogörelse för tillsynsärendet Datainspektionen har uppmärksammat att kreditupplysningar publiceras på bl.a. följande webbplatser: Beslut Dnr 2008-05-16 1644-2006 Advokatfirman Lindahl KB Att: Lars B Melin Box 11911 404 39 GÖTEBORG Ombud för: Business Check i Sverige AB Tillsyn enligt kreditupplysningslagen (1973:1173) Datainspektionens

Läs mer

Domänregistrarens ansvar för domännamn som påstås utgöra intrång

Domänregistrarens ansvar för domännamn som påstås utgöra intrång Domänregistrarens ansvar för domännamn som påstås utgöra intrång Inledning Domänregistrarens ansvar för domännamn Enligt REGISTRERINGSVILLKOR gällande för toppdomänen.se fr.o.m. 15 februari 2011, gäller

Läs mer

VD-kommentar Kompetens- och ledarutveckling Verksamheten Miljöhotellet Scandic-aktien Känslighetsanalys Förvaltningsberättelse Miljöfakta

VD-kommentar Kompetens- och ledarutveckling Verksamheten Miljöhotellet Scandic-aktien Känslighetsanalys Förvaltningsberättelse Miljöfakta Årsredovisning 1997 Innehåll VD-kommentar Kompetens- och ledarutveckling Verksamheten Scandic i Norden Scandic i Sverige Scandic i Danmark Scandic i Norge Scandic i Finland Scandic utanför Norden Information

Läs mer

Policy för hantering av sociala medier för Härjedalens kommun

Policy för hantering av sociala medier för Härjedalens kommun Kommunledningsförvaltningen 2011-12-09 1(8) FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK Sid Kf 111/11 2011-10-26 37 Policy för hantering av sociala medier för Härjedalens kommun Denna policy om och kring

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier inom Kumla kommun

Riktlinjer för sociala medier inom Kumla kommun 2010-11-02 Kommunstyrelsen Riktlinjer för sociala medier inom Kumla kommun Antogs av kommunstyrelsen 2 november 2010, 335 2(11) 1. Inledning I Kumla kommun finns ett intresse från verksamheten att kunna

Läs mer

Sammanfattning av PM 56

Sammanfattning av PM 56 PM 56 a 2010-12-01 Yttrandefrihetskommittén Ju 2003:04 Martin Brinnen, utredningssekreterare martin.brinnen@justice.ministry.se 08-405 90 09 Sammanfattning av PM 56 1. Om promemorian och det fortsatta

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 mars 2014 Ö 5306-13 KLAGANDE Juridikfronten, 802472-8704 Carl Krooks gata 42 252 25 Helsingborg Ställföreträdare: MT MOTPART RAP

Läs mer

Myndigheter i sociala medier

Myndigheter i sociala medier Myndigheter i sociala medier Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad 2010-11-10 av Kommunstyrelsen 164 Senast reviderad 2014-11-19 av Kommunstyrelsen 149 Detta dokument gäller för Kommunövergripande

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Så här kommunicerar vi via sociala medier i Enköpings kommun riktlinjer för tjänstemän

Så här kommunicerar vi via sociala medier i Enköpings kommun riktlinjer för tjänstemän Så här kommunicerar vi via sociala medier i Enköpings kommun riktlinjer för tjänstemän 1 (11) Innehållsförteckning Inledning... 2 Roller och ansvar... 2 Före start: Avtal och förteckning... 2 Språk och

Läs mer

och juridik = sant Johan Bålman E-delegationen

och juridik = sant Johan Bålman E-delegationen Sociala medier och juridik = sant Johan Bålman -delegationen Myndigheterna medverkar på olika nivåer Delegationen beslutar generaldirektörerna Arbetsgruppen bereder IT-chefer Projektgrupper Kanalstrategi,

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier. Antagen Ks 105/2015

Riktlinjer för sociala medier. Antagen Ks 105/2015 Riktlinjer för sociala medier Antagen Ks 105/2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Riktlinjer... 2 2.1 Öppna/avsluta ett konto för ett socialt medium... 2 2.2 Förteckning över sociala medier... 3 2.3 Avsändare

Läs mer

Regler för sociala medier i Kungsbacka kommun

Regler för sociala medier i Kungsbacka kommun Sida 1/5 Regler för sociala medier i Kungsbacka kommun Sociala medier och hur de används Sociala medier är kommunikationskanaler i form av nätverk, forum, chattar och bloggar med innehåll som användarna

Läs mer

Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv

Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv En presentation från Johan Bålman 1 Myndigheterna medverkar på olika nivåer Delegationen beslutar generaldirektörerna

Läs mer

3. Hur är nätverkets konstruktion idag i jämförelse med de första? Svar: De är fortfarande densamma.

3. Hur är nätverkets konstruktion idag i jämförelse med de första? Svar: De är fortfarande densamma. 5 Frågor och svar om Internet, 06NVB 1. Nämn ett par skillnader mellan datorerna förr och datorerna nu? Svar: de var lika stora som rum, varje dator behärskade i stort sett bara ett enda smalt arbetsområde.

Läs mer

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4 samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (5) Ert datum 2015-07-03 Er referens Ju2015/05400/L4 Avdelning för risk- och sårbarhetreducerande arbete Farliga ämnen Shulin Nie 010 2404211 shulin.nie@msb.se Regeringskansliet

Läs mer

Säkerhetspolisens behandling av känsliga personuppgifter i fristående databaser

Säkerhetspolisens behandling av känsliga personuppgifter i fristående databaser Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-09-04 Dnr 150-2012 Säkerhetspolisens behandling av känsliga personuppgifter i fristående databaser 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 15/6 2005

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 15/6 2005 Många rättsområden! IT-rätt Intro 15/6 2005 Internationell dimension Avtalsrätt Köprätt Marknadsföring Straffrätt Yttrandefrihet, tryckfrihet. Personlig integritet Immaterialrätt Mats Nordenborg 1 Mats

Läs mer

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 30/9 2004

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 30/9 2004 Många rättsområden! IT-rätt Intro 30/9 2004 Internationell dimension Avtalsrätt Köprätt Marknadsföring Straffrätt Yttrandefrihet, tryckfrihet. Personlig integritet Immaterialrätt Mats Nordenborg 1 Mats

Läs mer

Användarvillkor för Folkets Väder

Användarvillkor för Folkets Väder Användarvillkor för Folkets Väder Avtalsparter m.m. 1. Dessa användarvillkor gäller mellan Folkets Väder AB, (nedan kallad FV ) och den person (nedan kallad Användaren ) som använder FV:s internetbaserade

Läs mer

Våga vägra reglera! - Privatliv & kommunikationsfrihet. Jon Karlung, styrelseordf. Bahnhof AB

Våga vägra reglera! - Privatliv & kommunikationsfrihet. Jon Karlung, styrelseordf. Bahnhof AB Våga vägra reglera! - Privatliv & kommunikationsfrihet Jon Karlung, styrelseordf. Bahnhof AB Varför spjärna emot? Vad vill staten att vi ska göra? Vem betalar notan? Vad kan vi göra? Ska skurkar gå fria?

Läs mer

Rutin för användning av sociala medier. Beslutad av Kommundirektören 2010-11-24. Reviderad 2012-12-14. Reviderad 2014-06-13

Rutin för användning av sociala medier. Beslutad av Kommundirektören 2010-11-24. Reviderad 2012-12-14. Reviderad 2014-06-13 Rutin för användning av sociala medier Beslutad av Kommundirektören 2010-11-24 Reviderad 2012-12-14 Reviderad 2014-06-13 Dnr KK13/451 2/8 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Vad är sociala medier?...

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer