Fšreningsstyrelsens ansvar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fšreningsstyrelsens ansvar"

Transkript

1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson

2 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning Inledning Syfte Disposition 6 2 Fšreningar Inledning Ekonomiska fšreningar Ideella fšreningar Normer Fšreningsorganen StŠmman Styrelsen 11 3 Personligt ansvar Inledning versikt SkadestŒndslagen HB 18 kapitlet Avtalslagen OffentligrŠttslig lagstiftning Aktiebolagslagen och fšreningslagen Indirekt skada Ansvarsgenombrott 18 4 Typfall Inledning Beslutet GŠldenŠrsbyte Den nya fšreningen Den gamla fšreningen Upplšsning Alternativ Brottslig gšrning SkadestŒndsrŠttsliga principer Behšrighetsšverskridande Paralleller till ABL och FL 26 5 SkadestŒnd Inledning Culpa Adekvat kausalitet Ren fšrmšgenhetsskada AnsvarsgrŠnsen 28

3 3 6 Utvidgat ansvar fšr ren fšrmšgenhetsskada Inledning NormskyddslŠran Med sšrskilda skadestœndsregler Utan sšrskilda skadestœndsregler Konkursfšrvaltares skadestœndsansvar TillŠmpning Perspektiv SkadevŒllarens objektiva ansvarsgrund SkadevŒllarens skyddsvšrde Skadelidandes skyddsvšrde Stšd i praxis Kontraktuella eller kvasikontraktuella fšrhœllanden Praxis NJA 1980 s NJA 1982 s RH 28: TillŠmpning Analog tillšmpning av ABL:s skadestœndsregler TillŠmpning 45 7 Sammanfattning Inledning Sammanfattning Slutsatser 48 KŠllor 50

4 4 Fšrkortningar ABL AvtL BFL DepC FL HB HD HovR JustR KL LU NJA Prop RevSekr RF RH RR RS SkL SOU TR RL Aktiebolagslagen Avtalslagen Bokfšringslagen Departementschefen Fšreningslagen Handelsbalken Hšgsta domstolen HovrŠtt JustitierŒd Konkurslagen Lagutskottet Nytt juridiskt arkiv, avdelning I Proposition Revisionsekreteraren Riksidrottsfšrbundet RŠttsfall frœn HovrŠtterna RegeringsrŠtten Riksidrottsstyrelsen SkadestŒndslagen Statens offentliga utredningar TingsrŠtt rsredovisningslagen

5 5 1 Inledning 1.1 Inledning Det omsštts idag mycket stora belopp inom de associationer som benšmns som ideella fšreningar. Tidigare har det framfšrallt varit fackfšreningarna som haft stor ekonomisk betydelse. Under senare Œr har dock omsšttningen av pengar inom idrottsršrelsen accelererat och det Šr nu mycket stora belopp som handhas inom ramen fšr idrottsfšreningar i form av ideella fšreningar. Den utveckling som skett vad avser den ekonomiska betydelsen av idrottsfšreningar har inte medfšrt en liknande utveckling nšr det gšller lagstiftning fšr ideella fšreningarna. Inom omrœdet rœder ovisshet i flera frœgor och praxis Šr inte alltid utvecklad eftersom fšreningarna všrnar om sitt sjšlvbestšmmande och i mšjligaste mœn fšrsšker lšsa tvister internt utan inblandning av domstolar. Att det saknas speciallagstiftning pœ omrœdet innebšr naturligtvis inte att det saknas normer fšr de ideella fšreningarna. Fšr utomstœende som inleder ekonomiska fšrbindelser med en fšrening kan det vara av vikt att veta vilket ansvar fšretršdarna fšr dessa har eftersom de tillgœngar som finns inom fšreningen kan vara svœra att všrdera och verksamheten Šr av annorlunda karaktšr vid en jšmfšrelse med ÓvanligÓ affšrsverksamhet. Det bšr Šven finas ett intresse frœn fšretršdarnas sida att veta vad deras stšllning innebšr fšr dem personligen. 1.2 Syfte Det švergripande syftet med uppsatsen Šr att granska styrelseledamšters situation i ideella fšreningar ur ansvarssynpunkt. Det Šr i denna del bœde ansvaret gentemot fšreningen och ansvaret mot tredje man som Šr fšremœl fšr utredning. Fšrdjupningen i uppsatsen Šr inriktad pœ det problem som uppstœr dœ tredje man drabbas av ren fšrmšgenhetsskada. Denna fšrdjupning utgœr frœn ett typfall som har sin bakgrund i ett inte helt ovanligt fšrfarande dœ det gšller idrottsfšreningar. Eftersom ideella fšreningar inte regleras i nœgon speciallag Šr en uppgift att redogšra fšr vilka normkšllor som reglerar fšreningarnas inre och yttre angelšgenheter dœ det gšller organisation, fšrvaltning och kontakter med utomstœende. DŒ granskningen i viss mœn Šr pœkallad med anledning av de stora summor som Šr i omlopp inom idrottsršrelsen Šr redogšrelsen mer utfšrlig vad gšller idrottsklubbar, varifrœn Šven exempel hšmtas. Fšr styrelseledamšternas personliga ansvar fungerar uppsatsen som en orientering šver de bestšmmelser, principer och metoder som Šr relevanta i Šmnet. Den avser dœ bœde bestšmmelser som kan gšra styrelseledamšterna personligt ansvariga genom att de anses vara bundna av avtal som ingœtts med intentionen att det Šr fšreningen som skall vara avtalspart och bestšmmelser som ŒlŠgger styrelseledamšterna skadestœndsansvar. UtgŒngspunkt fšr arbetet kan sšgas vara att visa vilka mšjligheter som finns att ŒlŠgga styrelseledamšterna personligt ansvar. Fšr den situation som jag presenterar genom typfallet gšller att jag sšker en lšsning pœ ett konkret problem. Jag begršnsar dock uppsatsen genom att gšra vissa antaganden och ta en del samband fšr givna.

6 6 Genom att argumentera fšr olika lšsningar av detta problem vill jag belysa de problem som avsaknaden av speciallag fšr ideella fšreningar kan fšra med sig. Detta gšller dœ framfšrallt skadestœndsansvaret fšr ren fšrmšgenhetsskada. En uppfattning som framfšrs Šr ju att ett sœdant skadestœndsansvar i utomobligatoriska fšrhœllanden bara kan vara fšr handen dœ skadan vœllats genom brott eller dœ det finns stšd i uttrycklig skadestœndslagstiftning. De fšrslag till lšsningar jag framfšr syftar till att hitta argument fšr skadestœndsskyldighet Šven dœ dessa fšrutsšttningar inte Šr uppfyllda. ven om syftet Šr att hitta lšsningar pœ det problem som jag visar pœ sœ Šr resonemangen jag fšr ibland av nšdvšndighet allmšnt hœllna, eftersom diskussionen avseende ren fšrmšgenhetsskada pœ intet sštt Šr begršnsad till ideella fšreningar. Problemet angrips med traditionell juridisk metod. 1.3 Disposition Efter det inledande kapitlet dšr syfte och disposition redogšrs fšr behandlas den ideella fšreningen i andra kapitlet. Skillnaderna jšmfšrt med en ekonomisk fšrening utreds och den ideella fšreningens bildande, organisation och normkšllor beskrivs. Kapitel tre behandlar styrelseledamšternas personliga ansvar ur bœde fšreningens och utomstœendes perspektiv. I det fjšrde kapitlet presenteras det typfall som ligger till grund fšr den fortsatta framstšllningen. Femte kapitlet Šr en kort introduktion av den allmšnna skadestœndsrštten eftersom det Šr skadestœndsansvar som Šr fšremœl fšr utredning i uppsatsens fšrdjupning. Det sjštte kapitlet utgšr tyngdpunkten i uppsatsen. DŠr framfšrs olika fšrslag pœ argumentationsmodeller till stšd fšr ett utvidgat ansvar fšr styrelseledamšterna vad gšller ren fšrmšgenhetsskada. Avslutningsvis innehœller kapitel sju en sammanfattning och de slutsatser som kan dras av uppsatsen. 2 Fšreningar 2.1 Inledning Fšreningar kan delas in i ekonomiska och ideella. Det finns Šven speciella former av fšreningar, som t ex bostadsršttsfšreningar, som regleras i speciallagstiftning. De tvœ huvudkategorierna Šr dock ekonomiska och ideella. 2.2 Ekonomiska fšreningar Enligt FL 1 kap 1 skall en ekonomisk fšrening ha till ŠndamŒl att fršmja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna deltar. En ekonomisk fšrening skall enligt 2 registreras fšr att anses vara en juridisk person. Det Šr dock inte sœ enkelt att en fšrening som inte

7 7 Šr registrerad som en ekonomisk sœdan automatiskt Šr att anse som en ideell fšrening. En oregistrerad fšrening som uppfyller rekvisiten fšr en ekonomisk fšrening Šr inte att anse som en ideell fšrening. Detta kan medfšra allvarliga konsekvenser fšr fšreningens fšretršdare dœ ansvaret fšr fšreningens fšrpliktelser i dessa fall blir personligt eftersom en sœdan fšrening inte Šr en juridisk person. Fšrutom det kooperativa rekvisitet, som i fšrsta hand avser att tvinga rena kapitalfšreningar att anvšnda aktiebolagsformen, Šr det alltsœ verksamhetens art och syftets inriktning som avgšr huruvida en fšrening Šr ekonomisk eller ideell. Med ekonomisk avser jag dœ bœde registrerad och oregistrerad fšrening, Šven om den oregistrerade ekonomiska fšreningen aldrig kan uppnœ status som ett ršttskapabelt ršttssubjekt. Som jag redan konstaterat skall en ekonomisk fšrening ha till syfte att fršmja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet. Att fšreningen skall fršmja medlemmarnas ekonomiska intressen innebšr att fšreningen inte skall ha nœgot eget vinstsyfte. Uttrycket anses dock inte, enligt departementschefen (DepC) i propositionen till 1951 Œrs fšreningslag, 1 hindra en fšrening med vinstintresse frœn att bli registrerad som ekonomisk fšrening. Rekvisitets huvudsakliga innebšrd Šr alltsœ att medlemmarna, direkt eller indirekt, skall ha ekonomisk vinning av den verksamhet som bedrivs i fšreningen. NŠr det gšller den ekonomiska verksamheten som bedrivs sœ skall den vara kommersiell, industriell, finansiell eller pœ annat sštt affšrsmšssigt organiserad, 2 och uttrycket torde ha samma innebšrd som ÓnŠringsverksamhetÓ. 3 Eftersom bšgge rekvisiten mœste vara uppfyllda fšr att konstituera en ekonomisk fšrening, Šr en fšrening ideell i de tre švriga kombinationsmšjligheter som ges. En ideell fšrening kan alltsœ bedriva ekonomisk verksamhet om syftet inte Šr att fršmja medlemmarnas ekonomi. 4 Den kan dock fršmja medlemmarnas ekonomi om det gšrs genom icke ekonomisk verksamhet samt naturligtvis bedriva icke ekonomisk verksamhet i rent ideellt syfte Ideella fšreningar Hur ser dœ en ideell fšrening ut? Redan 1910 och 1911 gjordes det fšrsšk att infšra lagregler gšllande ideella fšreningar. MotstŒndet mot en dylik reglering har dock alltid varit hœrt och inte heller den promemoria som framlades 1938 angœende lagstiftning fšr de ideella fšreningarna ledde till nœgon ŒtgŠrd. FrŒgan har sedan behandlats av lagutskottet i LU 1979/80:1 och Šven varit uppe till diskussion i propositionen till 1987 Œrs fšreningslag. Utšver detta har riksdagsmajoriteten avvisat Œtskilliga motioner gšllande en lagreglering. Det Šr framfšrallt frœn fackligt hœll som fšrslagen har stštt pœ patrull men under senare tid har Šven den allt mer inflytelserika idrottsršrelsen fšrklarat att en lagreglering av fšreningarnas inre angelšgenheter inte Šr šnskvšrd. Eftersom det inte finns nœgon speciallag som reglerar dessa fšreningar fœr ledning sškas i doktrin och praxis. Trots att omfœnget av sammanslutningar som Šr att anse som ideella fšreningar Šr mycket brett, gœr det att urskilja nœgra 1 Prop 1951:34 s Prop 1986/87:7 s Nial-Johansson, Svensk AssociationsrŠtt i huvuddrag s Se nedan not Hemstršm, Organisationernas ršttsliga stšllning s 21 och Lindblad & LundŽn, Ideella fšreningar s 10.

8 8 rekvisit som Šr grundlšggande fšr att en sœdan Šr fšr handen. Det kršvs fšr det fšrsta att det fšrekommer en samverkan mellan ršttssubjekt. Denna samverkan skall ha ett visst ŠndamŒl och pœgœ under viss tid. En fšrening kan dock ha flera syften med sin verksamhet och det gœr inte att uppstšlla ett krav pœ nœgon lšngre tids samverkan. Eftersom en ideell fšrening Šr en ršttskapabel juridisk person dšr medlemmarna saknar personligt ansvar har det i praxis kršvts att fšreningen har antagit stadgar av viss fullstšndighet och att en styrelse Šr utsedd. 6 Stadgarna skall ange fšreningens namn, ŠndamŒl samt hur beslut i fšreningens angelšgenheter fattas. Fšr den ideella fšreningen gšller att den varken behšver eller kan registreras fšr att anses som juridisk person Normer Trots den stora betydelse och omfattning som de ideella fšreningarna har, finns det alltsœ inte nœgon speciallag som reglerar denna associationsform. Det betyder dock inte att det saknas regler fšr verksamheten. Carl Hemstršm anger fšljande normkšllor fšr regleringen av den ideella fšreningens verksamhet. 8 Fšreningen och dess fšretršdare lyder naturligtvis under allmšn lagstiftning i form av t ex kšpršttsliga, arbetsršttsliga och skadestœndsršttsliga regler. De stadgar som antagits Šr efter den allmšnna lagstiftningen fšreningens viktigaste normkšlla. Eftersom stadgarna i regel inte Šr sšrskilt utfšrliga kompletteras dessa i fšreningens interna relationer av den interna praxis som bildats. Fšr idrottsfšreningar har Riksidrottsfšrbundet (RF) en mall i form av normalstadgar som ger všgledning vid bildandet av nya idrottsfšreningar. Som komplement till detta kršvs ocksœ att fšreningen fšljer god fšreningssed. Enligt Hemstršm Šr god fšreningssed de regler som ger fšreningen en ÓallmŠnt accepterad standard av acceptabel kvalitetó 9 dœ det gšller dess ršttigheter och skyldigheter gentemot medlemmar och andra som Šr beroende av fšreningen. Utšver dessa normkšllor kan det ibland vara lšmpligt att dra paralleller frœn andra regelomrœden. NŠrmast till hands ligger dœ de speciallagar som reglerar andra associationer sœsom FL och ABL. ven till allmšnna associationsršttsliga och avtalsršttsliga grundprinciper Šr det i vissa fall lšmpligt att dra paralleller. Eftersom ideella fšreningar i vissa hšnseenden skiljer sig všsentligt frœn ekonomiska fšreningar och aktiebolag mœste dock stor fšrsiktighet iakttagas. Vid frœgor som pœverkas av fšreningens syfte kan det t ex istšllet vara befogat med ett e contrarioslut. En mycket viktig normkšlla Šr de prejudikat som finns pœ omrœdet genom Hšgsta domstolens (HD) och RegeringsrŠttens (RR) avgšranden. Det Šr dock inte alla tvister som pršvas pœ materiell grund av domstolarna. Uteslutning ur ideella fšreningar Šr ett exempel pœ beslut dšr HD anser att det inte Šr lšmpligt att frœgan, materiellt sett, underkastas domstols pršvning. 10 Dessa avgšrande har gšllt fšreningar med rent ideellt syfte. DŒ medlemskapet har ekonomisk betydelse, framfšrallt medlemskap i fackfšreningar men Šven andra fšreningar, har HD dšremot pršvat huruvida medlemmens handlande har 6 NJA 1987 s Jfr nedan not Hemstršm, Organisationernas ršttsliga stšllning s 38 ff. 9 A a s NJA 1906 s 317, NJA 1931 s 604 och NJA 1990 s 687.

9 9 beršttigat ett beslut om uteslutning enligt fšreningens stadgar. 11 Denna pršvning anses dœ ha gjorts pœ avtalsršttslig grund. NŠr det gšller idrottsfšreningar anser HD i NJA 1990 s 687 att dessa i allmšnhet tillhšr den fšrsta kategorin. 12 I domen sšger dock fšredragande, RevSekr Krantz, att medlemmar i ÓÉelitidrottsklubbar med mer eller mindre avlšnade idrottsmšn och omfattande ekonomiska Œtaganden i form av t ex Šgande och drift av olika idrottsanlšggningaró bšr kunna fœ ett uteslutningsbeslut pršvat av domstol pœ materiell grund. HD anger, i ršttsfallet i frœga, som skšl till att uteslutningsbeslutet inte pršvas pœ materiell grund att medlemskapet saknar ekonomisk betydelse fšr de uteslutna. Det fšrefaller alltsœ som att det Šr den ekonomiska betydelsen ett medlemskap har fšr varje enskild medlem snarare Šn hur idrottsfšreningen kategoriseras som Šr avgšrande. LŒt vara att det Šr mer sannolikt att medlemskap i en elitidrottsklubb har en ekonomisk betydelse fšr, i alla fall fšr vissa av, medlemmarna i fšreningen. DŒ idrottsklubbar alltsœ ges mšjlighet att avgšra mœnga frœgor utan domstols inblandning innebšr det att det Šven inom idrottsršrelsens eget regelsystem bildats praxis till ledning fšr idrottsklubbars handlande. De flesta idrottsfšreningar Šr medlemmar i nœgot specialidrottsfšrbund, t ex Svenska Fotbollsfšrbundet. Genom sitt medlemskap i ett specialidrottsfšrbund Šr de ocksœ anslutna till Riksidrottsfšrbundet som Šr idrottsršrelsens hšgsta organisation. Idrotten bšr enligt riksidrottsstyrelsen (RS), som Šr RF:s styrelse, Œtnjuta stor frihet att sjšlva fœ bestšmma sina inre angelšgenheter. Till stšd fšr denna stœndpunkt anger de lagstiftarens ovilja att reglera omrœdet genom speciallagstiftning. RS fœr ju Šven stšd i sin uppfattning av ovan angivna ršttsfall. Inom idrottsršrelsen Šr RS hšgsta instans dœ t ex ett uteslutningsbeslut šverklagas i den ordning som anges i RF:s stadgar. Enligt RS har dessa beslut normalt prejudikatkaraktšr fšr idrottsfšreningar. Fšr idrottsfšreningar Šr alltsœ Šven RS:s beslut en normkšlla Fšreningsorganen I de flesta ideella fšreningar utgšrs det hšgsta organet av fšreningsstšmman dšr, om inget annat sšgs i stadgarna, medlemmarna har rštt att yttra sig och deltaga i omršstningar. Eftersom en demokratisk fšrening Šr uppbyggd enligt en hierarkisk organisation, kan medlemmarna fatta bindande beslut fšr lšgre organ sœ lšnge besluten inte bryter mot tvingande allmšn lagstiftning, allmšnna ršttsprinciper eller fšreningens stadgar. Fšr fšreningens fšrvaltning svarar en styrelse som utses av stšmman StŠmman Det Šr pœ stšmman som medlemmarna utšvar sina fšrvaltningsbefogenheter i fšreningen. Om inte stadgarna fšreskriver nœgot annat har varje medlem rštt att 11 NJA 1945 s 290, NJA 1946 s 83, NJA 1998 s 293 och NJA 1998 s NJA 1990 s 687.

10 10 nšrvara, yttra sig och ršsta vid stšmman. Varje medlem har i normalsituationen en ršst. Stadgarna i en ideell fšrening kan bœde utška och inskršnka stšmmans kompetens. Om inget annat Šr sagt bšr dock beslut om Šndring av stadgarna och avgiftsškning samt om fšreningens upphšrande fattas av stšmman. Det Šr stšmmans uppgift att utse ledamšterna i styrelsen som Šr obligatorisk fšr att fšreningen skall vara ett ršttskapabelt ršttssubjekt. Det Šr dock inte tvunget att organet kallas fšr styrelse, det Šr dess uppgifter som Šr avgšrande. Utšver styrelsen utser stšmman revisor i fšreningen. Till skillnad mot styrelsen Šr revisorn inte ett krav fšr en ideell fšrening. I de flesta fšreningar finns det dock en revisor och i de fšreningar som anses bedriva nšringsverksamhet enligt BFL 1 Šr det obligatoriskt med en revisor enligt RL 4 kap 1. I 4 kap 3 stadgas det att det i vissa fall kršvs att minst en revisor Šr auktoriserad. Av RF:s normalstadgar framgœr det att en revisor bšr utses i en idrottsfšrening. Det anses ocksœ att det Šr stšmmans uppgift att avgšra hur vinst eller fšrlust skall disponeras respektive tšckas. I samband med detta beslutar Šven stšmman om styrelsen skall beviljas ansvarsfrihet eller ej. Till skillnad mot aktiebolag och ekonomiska fšreningar finns det inga lagregler som reglerar frœgan om ansvarsfrihet. Om det Œligger styrelsen att avge en redovisning fšr sin fšrvaltning av fšreningens angelšgenheter under Œret, anses det fšlja ett krav pœ stšmman att besluta i ansvarsfrœgan. Skulle stšmman underlœta att besluta i frœgan fšljer det av HB 18:9 att styrelsen, Œtminstone om talan om skadestœnd inte všckts inom ett Œr efter framlagd redovisning, Šr fria frœn ansvar gentemot fšreningen. Det sagda gšller inte om en styrelseledamot begœtt ett brott dœ det istšllet Šr vanliga preskriptionsregler som tillšmpas. Fšr att styrelseledamšterna skall vara fria frœn ansvar efter ett beslut frœn stšmman gšller ocksœ att beslutet har fattats pœ ett korrekt underlag. Uppgifter som inte kommit till stšmmans kšnnedom kan alltsœ konstituera ett skadestœndsansprœk Šven dœ beslut om ansvarsfrihet tagits. Om inte stadgarna anger vilket organ som fattar beslut om uteslutning av medlem, sœ anses det att detta Šr en uppgift fšr stšmman eftersom det fšr den enskilde Šr en betydelsefull ŒtgŠrd. 13 Om beslutet fattas pœ en objektiv uteslutningsgrund bšr det dock vara mšjligt fšr styrelsen att avgšra frœgan om uteslutning ur fšreningen. 14 Enligt RF:s normalstadgar Šr en idrottsfšrenings beslutande organ Œrsmštet, extra Œrsmšte och styrelse. RF anvšnder genomgœende uttrycket Œrsmšte i normalstadgarna och det framgœr av stadgarna att det Šr synonymt med fšreningsstšmma. Paragraf 21 i RF:s normalstadgar anger vilka Šmnen som bšr behandlas pœ Œrsmštet i en idrottsfšrening som Šr ansluten till RF. 21 renden vid Œrsmštet Vid Œrsmštet skall fšljande behandlas och protokollfšras: 1. FaststŠllande av ršstlšngd fšr mštet. 2. FrŒga om mštet har utlysts pœ rštt sštt. 3. FaststŠllande av fšredragningslista. 4. Val av ordfšrande och sekreterare fšr mštet. 13 Hemstršm, Uteslutning ur ideell fšrening s Typexemplet pœ objektiv uteslutningsgrund Šr obetald medlemsavgift.

11 11 5. Val av protokolljusterare och ršstršknare. 6. a) Styrelsens verksamhetsberšttelse fšr det senaste verksamhetsœret, b) Styrelsens fšrvaltningsberšttelse (balans- och resultatrškning) fšr det senaste rškenskapsœret. 7. Revisorernas beršttelse šver styrelsens fšrvaltning under det senaste verksamhets-/rškenskapsœret. 8. FrŒga om ansvarsfrihet fšr styrelsen fšr den tid revisionen avser. 9. FaststŠllande av medlemsavgifter. 10. FaststŠllande av verksamhetsplan samt behandling av budget fšr det kommande verksamhets-/rškenskapsœret. 11. Behandling av styrelsens fšrslag och i rštt tid inkomna motioner. 12. Val av a) fšreningens ordfšrande fšr en tid av... Œr; b) halva antalet švriga ledamšter i styrelsen fšr en tid av... Œr; c)... suppleanter i styrelsen med fšr dem faststšlld turordning fšr en tid av... Œr; d)... revisorer jšmte suppleanter fšr en tid av ett Œr. I detta val fœr inte styrelsens ledamšter delta; e)... ledamšter i valberedningen fšr en tid av ett Œr, av vilka en skall utses till ordfšrande; f) beslut om val av ombud till SDF-mšten (och ev andra mšten dšr fšreningen har rštt att representera med ombud);. 13. vriga frœgor. Beslut i frœga av stšrre ekonomisk betydelse fšr fšreningen eller medlemmarna fœr inte fattas om den inte finns med i kallelsen till mštet. Utšver de Šrenden som regleras i denna paragraf regleras det i normalstadgarna att styrelsen Šr behšrig att fatta uteslutningsbeslut men att det Šr stšmmans uppgift att fatta beslut om upplšsning av fšreningen och att bilda eller lšgga ned sektioner i fšreningen Styrelsen Styrelsen har till uppgift att fšrvalta fšreningens angelšgenheter och fšretršda fšreningen gentemot tredje man. Den stšllning styrelsens ledamšter har Šr i det nšrmaste att betrakta som sysslomšn som pœ medlemmarnas uppdrag skall tillvarata fšreningens intressen. 15 StŠllningen som sysslomšn leder, enligt Hemstršm, till att styrelseledamšterna har en allmšn tillsyns- och initiativskyldighet nšr det gšller att fšrverkliga fšreningens mœlsšttning. Till fšrvaltningen av fšreningen hšr att styrelsen vidtar de ŒtgŠrder som allmšn lagstiftning, stadgar och stšmma fšreskriver. Det Œligger styrelsen att se till att fšreningens ekonomi skšts pœ ett betryggande sštt. Styrelsen skall ocksœ organisera arbetet inom fšreningen samt utšva tillsyn šver detta. Det Šr praxis att de uppgifter som ankommer pœ styrelsen delas upp pœ de olika ledamšterna. Befattningar som i princip alltid finns i en styrelse i en idrottsfšrening, men Šven švriga ideella fšreningar, Šr styrelseordfšrande, sekreterare och kassšr. Utšver dessa Šr det ocksœ vanligt att uppgifterna fšrdelas pœ olika arbetsutskott. DŒ ansvaret fšr styrelseledamšter Šr individuellt sœ pœverkar en arbetsfšrdelning det personliga ansvaret. Det Šr dock viktigt att ha klart fšr sig att en dylik uppdelning av uppgifterna inte fritar švriga ledamšter frœn ansvar, dœ posten som styrelseledamot innebšr att man har en viss tillsynsoch kontrollskyldighet och ett ansvar fšr hur arbetet Šr organiserat. 15 Hemstršm, Ideella fšreningar s 41 f.

12 12 Eftersom en ideell fšrening Šr en juridisk person mœste den ha nœgon som fšretršder den gentemot tredje man. Det Šr styrelsens uppgift att gšra detta. Med styrelse avses dœ beslutfšr styrelses majoritet. Ofta Šr det dock sœ att styrelsen har bemyndigat nœgon eller nœgra i fšrening att teckna fšreningens firma. Dessa kan vara styrelseledamšter eller annan. Avtalslagens regler gšllande fullmakt och stšllningsfullmakt Šr naturligtvis tillšmpliga pœ ideella fšreningar och fšr fšreningar som anses som nšringsidkande kan en prokurist utses enligt reglerna i prokuralagen. I fšrhœllande till fšreningen Šr den som fšretršder denna bunden av stadgarna och instruktioner av hšgre organ. Den yttre gršnsen fšr den som fšretršder fšreningen anses, av Hemstršm, utgšras av fšreningens ŠndamŒl som det beskrivs i stadgarna samt fšreskrifter fšr fšreningens verksamhet. RF:s normalstadgar anger i paragraf 26 de uppgifter som de anser bšr ankomma pœ styrelsen att besšrja. 26 Styrelsens Œligganden NŠr Œrsmšte inte Šr samlat Šr styrelsen fšreningens beslutande organ och ansvarar fšr fšreningens angelšgenheter. Styrelsen skall - inom ramen fšr RF:s, vederbšrande SF:s och dessa stadgar - svara fšr fšreningens verksamhet enligt faststšllda planer samt tillvarata medlemmarnas intressen. Det Œligger styrelsen sšrskilt att tillse att fšr fšreningen gšllande lagar och bindande regler iakttas, verkstšlla av Œrsmštet fattade beslut, planera, leda och fšrdela arbetet inom fšreningen, ansvara fšr och fšrvalta fšreningens medel, tillstšlla revisorerna rškenskaper m m enligt 24, och fšrbereda Œrsmšte. Ordfšranden Šr fšreningens officiella representant. Ordfšranden skall leda styrelsens fšrhandlingar och arbete samt švervaka att fšreningens stadgar och švriga fšr fšreningen bindande regler och beslut efterlevs. Har ordfšranden fšrhinder skall vice ordfšranden tršda in i ordfšrandens stšlle. Styrelsen skall besluta om fšrdelning av arbetsuppgifterna i švrigt. Har inte annat beslutats ankommer nedan angivna uppgifter pœ sekreteraren och kassšren. Sekreteraren fšrbereda styrelsens sammantršden och fšreningens mšten, fšra protokoll šver styrelsens sammantršden, se till att fšreningens handlingar hœlls ordnade och fšrvaras pœ betryggande sštt, se till att fattade beslut har verkstšllts, om ordfšranden inte bestšmmer annat, underteckna utgœende handlingar, Œrligen upprštta fšrslag till verksamhetsberšttelse fšr fšreningen. Kassšren se till att medlemmarna betalar beslutade avgifter till fšreningen, se till att fšreningen sšker bidrag frœn stat, kommun och idrottsorganisationer m.fl, svara fšr fšreningens bokfšring vilket innebšr skyldighet att fšra bok šver fšreningens rškenskaper, Œrligen upprštta balans- samt resultatrškningar, utarbeta underlag fšr budget och budgetuppfšljning, se till att fšreningens skatter, avgifter och skulder betalas i rštt tid,

13 13 i fšrekommande fall upprštta och avge allmšn sjšlvdeklaration, sšrskild uppgift, kontrolluppgifter, uppbšrdsdeklarationer och švriga fšreskrivna uppgifter inom skatte- och avgiftsomrœdet, fšra medlemsfšrteckning, fšra inventariefšrteckning, i vilken ocksœ av fšreningen fšrvšrvade priser infšrs, se till att sœvšl fšreningens medlemmar i fšreningens verksamhet som fšreningens byggnader, idrottsmateriel, priser och švriga tillhšrigheter Šr fšrsškrade pœ ett betryggande sštt. Enligt stadgarna i švrigt Šr det styrelsen som tecknar fšreningens firma. Styrelsen kan ocksœ utse en eller flera personer, inom eller utom styrelsen, som kan teckna fšreningens firma. I frœgor om medlemmar Šr det styrelsen, eller nœgon av styrelsen utsedd, som avgšr om ett nytt medlemskap skall beviljas. UttrŠde ur fšreningen anmšls hos styrelsen som Šven Šr det organ som beslutar om uteslutning eller varning av en medlem. 3 Personligt ansvar 3.1 Inledning DŒ jag nu skall gœ in pœ ansvarsfrœgor Šr det alltsœ styrelseledamšterna som stœr i fokus. Jag skall dœ kort redogšra fšr den stšllning en styrelseledamot anses ha och gentemot vilka ett personligt ansvar kan tšnkas uppkomma. Eftersom det inte finns nœgon speciallag som reglerar frœgan dœ det gšller ideella fšreningar kommer jag att anvšnda de aktiebolagsršttsliga reglerna fšr att visa grundprinciperna fšr ansvar inom associationsrštten. Jag har valt ABL framfšr FL eftersom det Šr teoretiskt mšjligt att ett aktiebolag och en ideell fšrening har samma syfte och verksamhet. Vinstsyftet i ABL 12 kap 1 Šr dispositivt, och verksamhetsomrœdet bestšms i bolagsordningen enligt ABL 2 kap 4 3 p utan krav pœ att det skall bedrivas nœgon ekonomisk verksamhet. 16 En ideell fšrening Šr, som framgœtt ovan, en juridisk person som kan ingœ avtal och vara part i ršttegœng. Fšr de fšrpliktelser som uppkommer genom avtal eller skadestœndstalan svarar fšreningen med sina tillgœngar. Medlemmarna i fšreningen och de som fšretršder densamma Šr alltsœ inte personligt ansvariga fšr fšreningens fšrpliktelser. Detta Šr utgœngspunkten dœ det personliga ansvaret fšr styrelseledamšter skall utredas. Vad som Šr viktigt att ha klart fšr sig Šr dock att en styrelse agerar Œt olika hœll. Dels fšretršder den fšreningen gentemot tredje man och dels skall den fšrvalta fšreningens inre angelšgenheter fšr vilket den ansvarar gentemot fšreningen. DŒ man talar om associationer utan personligt ansvar Šr det alltsœ ansvaret mot tredje man som Œsyftas. Styrelseledamšterna fœr ses som sysslomšn som fœtt medlemmarnas uppdrag att ta tillvara fšreningens intressen. Fšreningen har alltsœ ett intresse av att styrelsen skšter sin uppgift pœ ett bra sštt. Utšver fšreningen finns det Šven andra grupper som har ett intresse av att styrelsen inte misskšter sig nšr det gšller fšreningens inre angelšgenheter. Eftersom ideella fšreningar Šr juridiska personer som svarar fšr sina fšrpliktelser med de tillgœngar de har Šr det flera grupper som indirekt har ett 16 Kedner & Roos, Aktiebolagslagen med kommentarer del I s 46 f.

14 14 intresse av att styrelsen skšter fšreningens inre angelšgenheter pœ ett korrekt sštt. De grupper som Œsyftas Šr fšr det fšrsta fšreningens medlemmar. ven i en ideell fšrning kan medlemmarna ha satsat pengar men det kan ocksœ vara andra aspekter som gšr fšreningen betydelsefull fšr medlemmarna. En annan grupp som har ett intresse i fšreningen Šr det allmšnna som kan ha ansprœk pœ t ex skatt och arbetsgivaravgifter frœn fšreningar som bedriver nšringsverksamhet och har anstšllda. Om en fšrening har anstšllda Šr detta ocksœ en grupp som har ett skyddsvšrt intresse i fšreningen. Den sista av de huvudgrupper som kan urskiljas Šr borgenšrer vilket ocksœ Šr den grupp som denna uppsatsen kommer att inrikta sig pœ. De grupper jag nu beskrivit stœr i ett direkt fšrhœllande till fšreningen. Styrelsen stœr ocksœ i ett direkt fšrhœllande till fšreningen. Medlemmarna, det allmšnna, anstšllda och borgenšrer stœr dock inte i direkt relation till styrelsen. PŒ vilket sštt kan dœ styrelseledamšterna tšnkas bli personligt ansvariga gentemot dessa grupper? Jag kommer fšrst att gšra en šversiktlig genomgœng av de regler som kan leda till att en styrelseledamot blir personligt ansvarig. Jag kommer sedan att gšra en betydligt djupare granskning av hur styrelseledamšternas personliga ansvar gentemot borgenšrerna stšller sig. Granskningen kommer i den delen framfšrallt riktas mot det skadestœndsansvar som kan bli aktuellt. Mycket av resonemanget kommer att hšmtas frœn aktiebolagsrštten och šverfšras pœ ideella fšreningar dšr det Šr lšmpligt, samt tolkas e contrario dœ reglernas syften inte kan anses tillšmpbara pœ ideella fšreningar. Utredningen kommer att gšras genom att ett exempel pœ en sammanslagning mellan tvœ ideella fšreningar granskas ur detta perspektiv. 3.2 versikt En given fšrutsšttning dœ ansvaret nu skall behandlas Šr att de rekvisit fšr en ideell fšrening som uppstšllts i praxis Šr fšr handen. Om en ršttslig bedšmning skulle visa att fšreningen inte uppfyller det som kršvs fšr att en ideell fšrening, och dšrmed en juridisk person, skall fšreligga, fœr styrelseledamšterna personligt ansvar gentemot tredje man fšr de ršttshandlingar som man genomfšrt fšr fšreningen. Den fortsatta framstšllningen bygger dock pœ att det, dœ beslutet om samgœende fattas, finns en ideell fšrening. De regler som en ideell fšrening har att rštta sig efter Šr, som ovan angetts, fšr det fšrsta allmšn lagstiftning. SkadestŒndslagen Šr dœ den fšrsta normkšllan som kort bšr redogšras fšr i en šversikt av de bestšmmelser som kan innebšra att en styrelseledamot ŒlŠggs ett personligt ansvar SkadestŒndslagen De typer av skador som Šr ersšttningsbara enligt SkL Šr sak- och personskada samt ren fšrmšgenhetsskada. Enligt SkL 2 kap 4 skall var och en som uppsœtligen eller av vœrdslšshet vœllar person- eller sakskada ersštta skadan, sœvida icke annat fšljer av SkL. En styrelseledamot som vœllar sœdan skada kan alltsœ Œdraga sig personligt ansvar fšr detta. Eftersom en styrelseledamot inte Šr att se som arbetstagare gšller

15 15 stadgandet i 2 kap 1 fullt ut dœ de lindrigare reglerna i 4 kap inte blir tillšmpliga. Den typ av skada som skall behandlas i fortsšttningen Šr dock enbart den som betecknas som ren fšrmšgenhetsskada. Enligt SkL 1 kap 2 Šr det en ekonomisk skada som uppkommer utan samband med att nœgon lider person- eller sakskada. En ren fšrmšgenhetsskada ersštts enligt SkL 2 kap 4 om den vœllats genom brott. Det Šr dock inte meningen att paragrafen skall tolkas e contrario. Den utgšr inget hinder mot att det i ršttstillšmpningen utvecklas grundsatser om skadestœndsansvar fšr ren fšrmšgenhetsskada Šven dœ skadevœllandet inte utgšr brott. Mšjligheterna till detta kommer att behandlas nšrmare nedan. Det kršvs inte att skadevœllandet utgšr brott dœ annat Šr fšreskrivet i speciallag. Exempel pœ sœdan lag dšr annat Šr fšreskrivet Šr ABL 15 kap 1 som reglerar dels styrelseledamots skadestœndsansvar gentemot bolaget, dels ansvaret han har gentemot aktiešgare och annan. Det kršvs inte heller att den rena fšrmšgenhetsskadan vœllats genom brott dœ ansvaret Šr reglerat i avtal eller i švrigt fšljer av avtalsršttsliga regler. Fšr att sœ skall vara fallet kršvs att det finns ett avtalsfšrhœllande mellan den skadelidande och den som vœllat skadan. Av SkL fšljer alltsœ att en styrelseledamot kan bli personligt skadestœndsansvarig genom att vœlla person- eller sakskada eller genom att vœlla ren fšrmšgenhetsskada genom brott. SkL tillšmpas alltsœ enligt 1 kap 1 om, som exemplifierats i fšregœende stycken, inte annat Šr sšrskilt fšreskrivet eller fšljer av avtal eller i švrigt fšljer av regler om skadestœnd i avtalsfšrhœllanden. Vilka andra mšjligheter eller risker finns det dœ att en styrelseledamot blir personligt ansvarig fšr fšreningens fšrpliktelser eller handlande som han fšretar sig sœsom styrelseledamot? HB 18 kapitlet DŒ styrelseledamšterna Šr att anse som sysslomšn Šr HB 18 kap tillšmpligt. Det Šr HB 18 kap 1 som anger styrelseledamšternas vœrd- och omsorgsplikt i fšrhœllande till fšreningen. En styrelseledamot som inte fullgšr denna plikt gentemot fšreningen kan bli personligt ansvarig fšr skada som fšreningen lider. SkadestŒndskravet grundas dœ pœ HB 18 kap 4 som stadgar att en ombudsman som vœllar skada genom fšrsummelse eller svek blir ansvarig fšr skadan. Denna fšrsummelse kan bestœ i att styrelseledamoten brister i sin vœrd- och omsorgsplikt genom att uppsœtligen eller av vœrdslšshet bryta mot fšreningens stadgar. NŠr medlemmarna pœ stšmman beslutar huruvida styrelsen skall beviljas ansvarsfrihet eller inte Šr det detta ansvar som avses. NŠr det gšller ansvaret utœt, alltsœ mot tredje man, anses det att stadgandet i HB 18 kap 2 fšrlorat sin aktualitet genom avtalslagens noggranna reglering av fullmšktiges behšrighet och ansvar utœt Avtalslagen En annan lagstiftning som kan gšra en styrelseledamot personligt ansvarig Šr alltsœ AvtL. Styrelsen fšretršder fšreningen gentemot tredje man. Genom att 17 Karnov, kommentar till Handelsbalken av Erik Nerep med hšnvisning till Tiberg.

16 16 švertršda sin behšrighet pœ ett sœdant sštt att fšreningen enligt AvtL inte blir bunden vid avtalet kan styrelseledamšterna Œdraga sig ett personligt ansvar. Enligt AvtL 2 kap 25 Šr den som upptršder som fullmšktig, alltsœ styrelseledamoten, skyldig att ersštta den skada som drabbar tredje man genom att denne inte kan gšra ršttshandlingen gšllande mot huvudmannen OffentligrŠttslig lagstiftning Det bšr Šven nšmnas att styrelseledamšter kan bli personligt betalningsansvariga nšr det gšller betalning av mervšrdesskatt, innehœllen kšllskatt, arbetsgivaravgifter och punktskatter. 18 Dessa regler kommer inte att behandlas i det fšljande Aktiebolagslagen och fšreningslagen Att dra paralleller frœn nšrliggande speciallagar har ovan angetts som en normkšlla fšr ideella fšreningar. De lagar som ligger nšrmast till hands Šr dœ ABL och FL. BŠgge dessa lagar har stadgande som reglerar styrelseledamšternas skadestœndsansvar. I ABL regleras ansvaret i 15 kap 1 och i FL regleras det i 13 kap 1. Dessa lagrum reglerar dels styrelseledamšternas skadestœndsansvar inœt, alltsœ gentemot bolaget/fšreningen och dels deras ansvar utœt, alltsœ gentemot tredje man. Stadgandena Šr uppbyggda pœ samma sštt i de bšgge lagarna. I fortsšttningen av detta stycke refererar jag bara till reglerna i ABL om inte reglerna i FL avviker frœn dessa regler. Styrelseledamšternas ansvar utœt Šr mer begršnsat Šn det ansvar de har mot bolaget. Fšr att ansvar mot bolaget skall vara aktuellt kršvs att styrelseledamoten uppsœtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget nšr de fullgšr sitt uppdrag. DŒ skadan tillfogas aktiešgare eller nœgon annan kršvs det att det skett genom švertršdelse av ABL, tillšmplig lag om Œrsredovisning eller bolagsordningen. DŒ det gšller styrelseledamotens situation finns det dock ett samband mellan ansvaret utœt och ansvaret mot bolaget/fšreningen. Om styrelseledamoten genom oaktsamhet orsakat ett kontraktsbrott frœn bolagets sida sœ Šr det bolaget som Šr ansvarigt gentemot den utomstœende eftersom det Šr bolaget som Šr avtalspart. Styrelseledamoten kan i det lšget bli skadestœndsskyldig gentemot bolaget enligt ABL 15 kap 1 fšrsta meningen fšr det belopp som bolaget tvingas betala i skadestœnd Indirekt skada En frœga som Šr fšremœl fšr diskussion Šr huruvida borgenšrer och aktiešgare kan bli beršttigade till skadestœnd av styrelseledamšter genom att de, borgenšrerna och aktiešgarna, drabbas av indirekt skada dœ bolaget/fšreningen lider skada pœ grund av styrelseledamšternas handlande. DŒ det i fortsšttningen av uppsatsen Šr borgenšrernas stšllning som Šr av intresse redogšr jag bara fšr det som anses gšlla dem, dœ indirekt skada anses fšreligga. Det argument som direkt kan anfšras mot att borgenšrer skall kunna kršva ersšttning vid indirekt skada Šr att 18 Skattebetalningslag (1997:483) 12 kap 6.

17 17 styrelseledamšterna i dessa fall fšrsummat sina plikter primšrt mot bolaget. Enligt Rolf Dotevall lider det argumentet av en všsentlig brist. 19 Om bolaget inte har fšr avsikt att rikta ett skadestœndsansprœk mot styrelsen skulle borgenšrer stœ helt utan mšjlighet att fœ ersšttning vid kanske allvarlig pliktfšrsummelse av bolagsledningen gentemot bolaget. Det finns istšllet skšl som talar fšr att en borgenšr skall kunna fœ ersšttning fšr indirekt skada. I betšnkandet till 1944 Œrs lag uttalas det fšljande nšr det gšller indirekt skada: ÓVissa aktiebolagsršttsliga regler, som lšnda till skydd fšr bolaget, mœste nšmligen anses Šga en sœdan betydelse fšr enskilda aktiešgare eller bolagsborgenšrer, att dessa bšra kunna fšra talan om ersšttning fšr den medelbara (indirekta) skada, som genom švertršdelse av reglerna tillskyndas dem. En rštt till sœdan talan Šr sšrskilt pœkallad med hšnsyn dšrtill att fšrslaget - av skšl som utvecklats i inledningen till avdelningen om talan mot styrelseledamot m. fl. Ð kvarstœr pœ gšllande svensk lagstiftnings stœndpunkt, att skadestœndstalan Œ bolagets všgnar icke, sœsom enligt vissa fršmmande ršttssystem Šr fallet, kan fšras av enskild aktiešgare och understundom Šven av bolagsborgenšr. Vilka ršttsregler, som pœ nu angivet sštt skola anses Œsyfta att bereda skydd icke endast fšr bolaget utan Šven fšr enskild aktiešgare och borgenšrer mot medelbar skada, Šr ett spšrsmœl, vars besvarande synes bšra šverlšmnas till ršttstillšmpningen och ršttsvetenskapen.ó 20 I fšrarbetena till 1975 Œrs aktiebolagslag Šr stœndpunkten densamma. ÓEn tredje man kan ocksœ tšnkas ha ett ansprœk pœ ersšttning fšr s.k. medelbar skada, dvs. sœdan som drabbar bolaget och dšrigenom indirekt enskild aktiešgare eller borgenšr. Dit hšr sšrskilt reglerna om bolagets bundna kapital, Stenbeck m.fl. s.492.ó 21 InstŠllningen har inte fšršndrats i SOU 1995:44 dšr Šven NJA 1979 s 157 anses stšdja denna uppfattning. ÓVad gšller enskild bolagsborgenšrs rštt till ersšttning, Šr till en bšrjan att mšrka att bifall till en bolagsborgenšrs skadestœndstalan enligt 15 kap. 1 andra meningen fšrutsštter att bolaget blivit insolvent genom den skadegšrande handlingen eller att denna fšrvšrrat en redan bestœende insolvens hos bolaget. Att en ŒtgŠrd fšrsšmrar bolagets ekonomiska stšllning medfšr inte rštt till ersšttning fšr borgenšren, om bolaget efter ŒtgŠrdens vidtagande fortfarande bedšms kunna betala sina skulder allt efter som de fšrfaller, NJA 1979 s Eftersom borgenšrens rštt till skadeersšttning endast intršder i fall av bolagets insolvens, torde man oftast kunna rškna med att bolagets konkursbo fšr talan om ersšttning fšr den skada som direkt tillfogats bolaget och indirekt drabbat borgenšren. I vart fall om konkursboet av nœgon anledning inte skulle fšra sœdan talan, mœste emellertid den enskilde borgenšren Ð i šverensstšmmelse med vad som antogs i SOU 1941:9 Ð ha rštt att fšr egen rškning fšra talan om ersšttning fšr den indirekta skada som tillfogats honom. NŒgon dubbel ersšttningsskyldighet kan naturligtvis inte intršda fšr den organledamot mot vilken borgenšren riktar sin talan. ErhŒller bolaget ersšttning, har borgenšren inte lidit nœgon skada. I nu avsedda fall kan organledamoten freda sig mot borgenšrens ansprœk Šven genom att betala det omtvistade beloppet direkt till bolaget. Fšrs talan av flera borgenšrer, mœste skadestœndet fšrdelas dem emellan enligt fšrmœnsršttsordningens regler.ó 22 Exempel pœ regler som skyddar bolaget men Šven anses vara av den karaktšren att de skyddar bolagsborgenšrerna Šr enligt fšrarbetena vinstutdelningsreglerna i ABL 12:5. Fšr att indirekt skada skall anses drabba en borgenšr kršvs det att bolaget blivit insolvent genom den skadegšrande handlingen. Det mœste finnas ett orsakssamband mellan den skadegšrande handlingen och att borgenšren i frœga 19 Dotevall, SkadestŒndsansvar fšr styrelseledamot och verkstšllande direktšr s 471 ff. 20 SOU 1941:9, s SOU 1971:15, s SOU 1995:44, s 247 f.

18 18 inte fœr betalt. Detta framgœr av NJA 1979 s 157. Det anses att mšjligheten att fšra talan vid indirekt skada Šr subsidišr. Om bolaget eller konkursboet fšr skadestœndstalan fšr samma skada kan borgenšr alltsœ inte fšra talan om ersšttning fšr indirekt skada. 23 StŒndpunkten att borgenšrer skall kunna fœ ersšttning fšr indirekt skada Šr inte oemotsagd. Nial-Johansson menar att det Šr fullt tillršckligt med bolagets, alternativt konkursboets, rštt att kršva ersšttning av styrelsen vid olaglig vinstutdelning. 24 Nial-Johansson anser vidare att den tolkning som gšrs av NJA 1979 s 157 i SOU 1995:44 nšr det gšller indirekt skada inte kan fšrenas med vad HD anfšr och att den gœr utšver vad som var fšremœl fšr pršvning i mœlet Ansvarsgenombrott Det finns eventuellt en ytterligare mšjlighet fšr en styrelseledamot att drabbas av personligt ansvar. Vid mycket speciella omstšndigheter har aktiešgare eller medlemmar i ekonomisk fšrening Œlagts ett personligt ansvar genom sœ kallat ansvarsgenombrott. Det innebšr att domstolen utan stšd av lag bryter igenom huvudregeln om aktiešgares eller fšrningsmedlemmars frihet frœn personligt ansvar. Praxis pœ omrœdet Šr begršnsad. De avgšranden som finns anses dock ge nœgra grundlšggande rekvisit fšr att ansvarsgenombrott skall vara mšjligt. Det fall som torde vara det mest refererade i detta sammanhang Šr NJA 1947 s 647. OmstŠndigheterna i fallet var fšljande. Fyra aktiebolag och en stad Šgde kraftverk vid en Œ. Fšr att fšrvšrva en damm sœ att de kunde reglera vattenflšdet bildade de ett aktiebolag. Aktiekapitalet i bolaget var kronor. De kostnader dammen hade fšr skštsel och underhœll betalades av aktiešgarna genom aktiešgartillskott. Bolaget fick inte betalt fšr den vattenreglering man utfšrde. Vid en vœrflod uppstod šversvšmningsskador pœ annans mark pœ grund av dammen. SkadestŒndskravet pœ bolaget innebar att detta fšrsattes i konkurs. Den skadelidande markšgaren yrkade dœ att aktiešgarna sjšlva skulle betala ersšttningsbeloppet. Hans talan bifšlls i alla instanser. Det Šr tre rekvisit som anses vara avgšrande i mœlet. Bolaget utgjorde bara ett gemensamt verkstšllighetsorgan fšr handhavandet av vattenhushœllningen vid dammen och det hade sœledes ingen sjšlvstšndig fšrvaltning. Bolaget hade inget sjšlvstšndigt affšrsmšssigt syfte och det var underkapitaliserat i fšrhœllande till den verksamhet som det skulle bedriva. Det finns ocksœ andra omstšndigheter som anses pœverka bedšmningen. Hellner menar att principen om ansvarsgenombrott inte torde kunna tillšmpas pœ andra bolag Šn de som har ett begršnsat antal delšgare. 26 Praxis tyder ocksœ pœ att det finns en skillnad mellan inomobligatorisk och utomobligatorisk skada. nnu finns inget exempel pœ ansvarsgenombrott vid inomobligatorisk skada. DŒ Šmnet fšr denna uppsats Šr styrelseledamšters personliga ansvar kan resonemang kring ansvarsgenombrott fšrefalla ligga utanfšr uppsatsens omrœde. Det Šr dock inte uteslutet att principen om ansvarsgenombrott kan tillšmpas Šven nšr det gšller ledningsorgan. 23 Dotevall, SkadestŒndsansvar fšr styrelseledamot och verkstšllande direktšr s Nial-Johansson, svensk associationsrštt i huvuddrag s A a s 347 not Hellner, Juridiska personers skadestœndsansvar, Teori och praxis, Festskrift 1964 till Karlgren, s 166.

19 19 I SOU 1987:59 framlades ett lagfšrslag som syftade till att infšra regler om ansvarsgenombrott i ABL och FL. Utšver Šgarna och medlemmarna stadgas i fšrslaget att Šven den som har ett bestšmmande inflytande šver fšreningens verksamhet Šr ansvarig enligt de grunder som gšller fšr Šgarna eller medlemmarna. 27 Enligt fšrslaget skulle regeln dœ Šven vara tillšmplig pœ styrelseledamšter och verkstšllande direktšr. Ansvaret beror i sœ fall inte pœ deras stšllning som funktionšrer i bolaget. Det avgšrande Šr det fšrhœllandet att det blivit en faktisk fšrskjutning av bestšmmanderštten frœn aktiešgare till bolagsfunktionšren. Fšrslaget antogs aldrig men ett liknande resonemang skulle kunna fšras av domstolen nšr švriga fšrutsšttningar fšr ett ansvarsgenombrott Šr fšr handen. Det torde inte vara ovanligt att det i ideella fšreningar finns styrelser, eller enskilda styrelseledamšter, som har mer inflytande Šn vad deras stšllning som styrelseledamot formellt sett ger. 4 Typfall 4.1 Inledning Det som kommer att ligga till grund fšr den fortsatta framstšllningen Šr en sammanslagning av tvœ ideella fšreningar. Sammanslagningen genomfšrs genom att en ny fšrening bildas vari de tvœ fšreningarna skall uppgœ. Det Šr dœ meningen att de tvœ fšreningarnas samtliga tillgœngar och skulder skall švertas av den nya fšreningen. Sammanslagningar av det hšr slaget Šr inte helt ovanliga dœ det gšller idrottsfšreningar. NŠr sammanslagningen Šr klar kanske det visar sig att den nya fšreningen inte Šr villig att betala en skuld till en av de tidigare fšreningarnas borgenšr. BorgenŠren i sin tur har ingen vetskap om att gšldenšren upphšrt och att en ny fšrening švertagit skulden. Vilka mšjligheter har borgenšren att fœ ersšttning av de som varit styrelseledamšter i den fšrening som ingœtt avtalet men sedan upphšrt? Ett samgœende enligt ovan innebšr att ett gšldenšrsbyte skett. NŠr det gšller aktiebolag och ekonomiska fšreningar finns detta fšrfarande reglerat i respektive lag. Det utmšrkande fšr de reglerna Šr att fusionen kan genomfšras utan att nœgon sšrskild šverenskommelse med enskilda borgenšrer kršvs. Detta Šr ett undantag frœn den fšr svensk rštt gšllande huvudregeln att det kršvs godkšnnande frœn borgenšr vid gšldenšrsbyte. 28 Hur pœverkar dœ reglerna om gšldenšrsbyte styrelseledamšternas personliga ansvar gentemot borgenšrerna vid ett samgœende mellan tvœ ideella fšreningar? Detta Šr en av frœgorna som kommer att behandlas i det fšljande. Den fšrsta frœgan av relevans fšr styrelseledamšternas personliga ansvar Šr dock en annan. Vilken delaktighet i beslutet kršvs fšr att skadestœndsansvar fšr styrelseledamšterna skall anses vara en mšjlighet fšr borgenšrerna att fœ ersšttning? 27 SOU 1987:59 s 128 och Rodhe, ObligationsrŠtt s 642.

20 Beslutet I fšrhœllande till fšreningen anses den yttre gršnsen fšr styrelsens handlande utgšras av fšreningens ŠndamŒl enligt stadgarna samt de fšreskrifter fšr fšreningens verksamhet som finns. Ett beslut om samgœende med en annan fšrening genom att upphšra med den egna fšreningen och bilda en ny torde i princip alltid ligga utanfšr fšreningens ŠndamŒl. Det Šr alltsœ ett beslut som skall fattas av stšmman. I praktiken kan det nog fšrutsšttas att en sammanslagning av tvœ idrottsfšreningar sker pœ styrelsens initiativ. Vilken betydelse fšr ansvarsfrœgan har det dœ att beslutet formellt sett fattas av stšmman? Styrelsen arbetar, som ovan nšmnts, Œt tvœ olika hœll. Dels skšter den fšreningens inre angelšgenheter, dels fšretršder den fšreningen gentemot tredje man. ven styrelseledamšternas ansvar mœste hœllas isšr pœ detta vis. Detta syns tydligt i skadestœndsreglerna i ABL och FL. SkadestŒndsansvaret gentemot bolaget/fšreningen Šr nœgot vidare jšmfšrt med det skadestœndsansvar som styrelseledamšterna har gentemot tredje man. StŠmmans godkšnnande ger ocksœ olika verkningar beroende pœ Œt vilket hœll ansvaret gšrs gšllande. Inom bolagsrštten anses det att det gœr att undvika ansvar fšr pliktfšrsummelse mot bolaget genom att inhšmta bolagsstšmmans samtycke innan ŒtgŠrden vidtas. 29 Det všsentliga fšr frœgan ovan Šr dock att samtycket inte pœverkar ansvaret gentemot tredje man. Detta resonemang gšller ŒtgŠrder som styrelsen kunnat genomfšra utan stšmmans medverkan. Hur fšrhœller det sig dœ med beslut som det kommer an pœ stšmman att fatta? NŠr det gšller ansvaret mot bolaget uttalar aktiebolagskommittžn fšljande: ÓStyrelseledamot eller verkstšllande direktšr kan inte utan vidare undgœ skadestœndsskyldighet under hšnvisning till att han fšljt beslut av ett šverordnat bolagsorgan. Enligt 8 kap. 13 andra stycket fœr stšllfšretršdare inte efterkomma fšreskrift av bolagsstšmman eller annat bolagsorgan, om fšreskriften inte Šr gšllande dšrfšr att den stœr i strid med aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Vidare gšller, utan uttryckligt lagstšd, att styrelsen inte fœr verkstšlla beslut av bolagsstšmman, som styrelsen finner innefatta ett uppenbart ŒsidosŠttande av bolagets intressen.ó 30 En styrelseledamot kan alltsœ drabbas av skadestœnd Šven om ett beslut fattats av stšmman. Hur fšrhœller det sig dœ i fšrhœllande till tredje man? Kan styrelseledamšter i aktiebolag bli skadestœndsansvariga gentemot tredje man fšr att de genomfšr beslut som Šr fattade av stšmman? Det torde inte heller dœ vara ansvarsbefriande fšr en styrelseledamot att beslutet formellt sett fattas av bolagsstšmman. Framfšrallt inte om man beaktar att bolagsstšmmans samtycke inte pœverkar styrelseledamotens ansvar i fšrhœllande till tredje man. Det blir en frœga om orsakssamband mellan styrelseledamšternas handlande och skadan. Diskussionen kring indirekt ansvar som redogjorts fšr ovan visar att en princip som kan utlšsas inom aktiebolagsršttsliga skadestœndsregler Šr att den som medverkat till beslutet ocksœ kan gšras ansvarig. Ansvaret Šr individuellt och fœr bedšmas utifrœn styrelseledamšternas individuella handlande. Som exempel pœ regel som skulle kunna konstituera indirekt ansvar fšr styrelseledamšter gentemot borgenšrer nšmns ju vinstutdelningsregeln i ABL 12:2. Vinstutdelningen beslutas av 29 Dotevall, SkadestŒndsansvar fšr styrelseledamot och verkstšllande direktšr s 179 ff. 30 SOU 1995:44 s 96.

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals 1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson

Läs mer

EgenmŠktighet med barn

EgenmŠktighet med barn Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:

Läs mer

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet

Läs mer

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

Läs mer

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Personuppgifter pœ Internet Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999 2 InnehŒllsfšrteckning Sammanfattning ÉÉÉÉ..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...4 Fšrfattningsfšrslag

Läs mer

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................

Läs mer

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar

Läs mer

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer

Läs mer

Maj 2000. Sofia Kolmodin

Maj 2000. Sofia Kolmodin Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla

Läs mer

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F

Läs mer

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p. Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems

Läs mer

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr

Läs mer

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade

Läs mer

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning

Läs mer

Lšnekostnader i fœmansfšretag

Lšnekostnader i fœmansfšretag HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen

Läs mer

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens

Läs mer

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr

Läs mer

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet

Läs mer

BESITTNINGSBEGREPPET

BESITTNINGSBEGREPPET Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund

Läs mer

Tillverkningshemligheter och

Tillverkningshemligheter och Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne

Läs mer

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort

Läs mer

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst

Läs mer

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats

Läs mer

Auktioner pœ Internet

Auktioner pœ Internet Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark

Läs mer

F RMEDLARANSVAR INTERNET

F RMEDLARANSVAR INTERNET Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor

Läs mer

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9

Läs mer

Lšneadministration Handbok

Lšneadministration Handbok 2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok

Läs mer

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare

Läs mer

dess fšrhœllande till konkurrensrštten

dess fšrhœllande till konkurrensrštten Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget

Läs mer

Alternativa vœrdformer

Alternativa vœrdformer Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare

Läs mer

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson

Läs mer

Betalningar med e-pengar

Betalningar med e-pengar JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor

Läs mer

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos

Läs mer

Social kompetens/všrdegrund

Social kompetens/všrdegrund Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund

Läs mer

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3 Social rapport 2001 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande

Läs mer

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology

Läs mer

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till

Läs mer

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Liv & hälsa en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.

Läs mer

För ett offensivt miljöarbete i Halland

För ett offensivt miljöarbete i Halland i För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan

Läs mer

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering TRITA-NA-D9811 CID-38, KTH, Stockholm, Sweden 1998 Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering Inger Boivie, Jan Gulliksen och Ann Lantz Inger Boivie, Enator AB och CID Jan Gulliksen,

Läs mer

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok 2001 Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT

Läs mer

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Tidigare publicerad i Svenskans beskrivning 22 (s.50-64) Lund University Press, 1997 1 Rubriken pœ mitt fšredrag Šr en anspelning pœ Bengt Lomans antologi med frœn

Läs mer

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA K O M P E N D I U M FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA 10 Teman och 30 Fall 16 Registerkort om förhållandena mellan Arbetsmarknadsparternas

Läs mer

Den nya bibliotekariens kompetens

Den nya bibliotekariens kompetens Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

Varfšr ett profilprogram?

Varfšr ett profilprogram? Profilprogram Varfšr ett profilprogram? Det ska finnas en tydlig intern profil fšr den kommunala organisationen. Denna profil ingœr som en del i ÓStrategi fšr Melleruds kommunó. Melleruds kommuns profil

Läs mer

Agenda 21 en exempelsamling

Agenda 21 en exempelsamling Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp. Beställningsadress

Läs mer

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Tidigare publicerad i SprŒkbruk, grammatik och sprœkfšršndring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994, (s.25-36) Institutionen fšr nordiska sprœk, Lunds

Läs mer

Dessa stadgar gäller för den ideella föreningen Hilti BJJ Västerås med hemort i Västerås kommun.

Dessa stadgar gäller för den ideella föreningen Hilti BJJ Västerås med hemort i Västerås kommun. STADGAR FÖR HILTI BJJ VÄSTERÅS Enligt årsmöte 30 december 2013 Dessa stadgar gäller för den ideella föreningen Hilti BJJ Västerås med hemort i Västerås kommun. Hilti BJJ Västerås bildades 2013. 1 ÄNDAMÅL

Läs mer

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen"

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 1 SWEBU Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen" Uno Engborg,

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.

Läs mer

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport SERFIN 2 Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt 1999-05-05, slutrapport BFR 960664-3 BFR 960569-8 BFR 960665-8 BFR 969663-7 Skade- och erfarenhetsuppfšljning

Läs mer

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie 1998:11 El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie Kjell Hansson Mild 1 Göran Anneroth 2 Jan Bergdahl 3 Nils Eriksson 4 Jonas Höög 4 Eugene Lyskov 1,5 Inger Marqvardsen 6 Ole Marqvardsen

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse.

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse. Bilda förening Barn, ungdom eller vuxen, det finns föreningar för alla grupper. Kanske tillhör du en grupp som skulle vinna på att bilda en förening kring ert intresse. Som en ideell förening finns det

Läs mer

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN OM SV TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN Lars Olsson April 1999 Fšrord Denna rapport har tagits fram pœ uppdrag av projektet Teknisk Framsyn. Syftet med studien Šr att belysa svœrigheterna med

Läs mer

!""#$%&'("& *+#,-./(01213&'("& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)&

!#$%&'(& *+#,-./(01213&'(& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)& !! !""#$%&'("& )!!"#$%&&'(')* +!,'#-.'(')* +! /01-&$)0233* 4! 5-)0-33$6708#90(')90*:;3(.-?(:#:)(* @!,';(.-'$* @! A0:)':$* B! CD?3&:?* EF! G(9)':$&(8* EF! HD&:#:)(* EF! I($&:39&:#:)(*

Läs mer

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA STADGAR Antagna vid extra årsmöte 2015- xx- xx ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål, sammansättning och hemort Wings Hockey Club Arlanda ( Föreningen ) har som ändamål att bedriva

Läs mer

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten FOI-R--0467--SE Maj 2002 ISSN 1650-1942 Vetenskaplig rapport Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

NORMALSTADGAR. för. lokal förening. ansluten till organisationen FÖRETAGARNA

NORMALSTADGAR. för. lokal förening. ansluten till organisationen FÖRETAGARNA 1 (6) NORMALSTADGAR för lokal förening ansluten till organisationen FÖRETAGARNA Fastställda av kongressen 2012 2 (6) INNEHÅLL Normalstadgar för lokal förening 1 Inledning 12 2 Namn och ändamål 12 3 Antagande

Läs mer

STADGAR. 2 Sammansättning Föreningen består av de fysiska eller juridiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.

STADGAR. 2 Sammansättning Föreningen består av de fysiska eller juridiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar. STADGAR för den ideella föreningen Föreningen Fair Trade Shop i Norrköping, organisationsnummer 825001-7731 med hemort i Norrköping. Bildad den 1983-01-26. Stadgarna justerade vid föreningsmöte 2013-12-05

Läs mer

STADGAR SOUTH WETTERN CHAPTER SWEDEN ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

STADGAR SOUTH WETTERN CHAPTER SWEDEN ALLMÄNNA BESTÄMMELSER STADGAR SOUTH WETTERN CHAPTER SWEDEN ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Föreningens namn Föreningens namn är South Wettern Chapter med Org Nr 802421 5900. 2 Föreningens säte Förenings säte är Jönköping, Sverige.

Läs mer

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014)

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att utveckla, stödja och bedriva motionsverksamhet för alla åldrar, samt i övrigt verka

Läs mer

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling 1999:6 Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling Erfarenheter från första fasen av ett traineeprogram vid Arbetslivsinstitutet i Östersund Stig Vinberg Frants Staugård Ulrika Lindström

Läs mer

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1.

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. STADGAR Riksnätverket Fryshusandan En ideell förening för utvecklingen av ungdomsverksamheter i Sverige 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. 2 Syfte & ändamål Riksnätverket

Läs mer

Stadgar Frösunda Fritidsförening

Stadgar Frösunda Fritidsförening Stadgar Frösunda Fritidsförening Frösunda Fritidsförenings verksamhetsidé Syfte: Att främja gemenskap och en aktiv fritid för kunder och anställda inom Frösunda LSS AB. Mål: Regelbundna medlemsaktiviteter

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN LOMMA TRÄNINGSVERK. Förslag till 2013-03-06

STADGAR FÖR FÖRENINGEN LOMMA TRÄNINGSVERK. Förslag till 2013-03-06 STADGAR FÖR FÖRENINGEN LOMMA TRÄNINGSVERK Förslag till 2013-03-06 Stadgar för Lomma Träningsverk, ideell, förening, fastställda 2013 03 06, sid 1 av 5 1. Ändamål. Föreningen ska, i egen regi eller via

Läs mer

SKÅNES FÖRENINGAR. Organisationsnummer 802476-9419. Stadgar

SKÅNES FÖRENINGAR. Organisationsnummer 802476-9419. Stadgar SKÅNES FÖRENINGAR Organisationsnummer 802476-9419 Stadgar för den ideella föreningen Skånes Föreningar med hemort i Malmö kommun. Bildad den 21 november 2013. Stadgarna fastställda av bildandemötet den

Läs mer

Föreningen skall verka för att medlemskap innebär en auktorisation att arbeta som conductor.

Föreningen skall verka för att medlemskap innebär en auktorisation att arbeta som conductor. Stadgar för Svenska Conductorsföreningen 1 Ändamål Föreningen skall organisera conductorer verksamma i första hand i Sverige. Föreningen skall bidra till dels en kvalitetssäkring av medlemmarnas yrkesutövning,

Läs mer

Stadgar för DatorSektionen (kallat DS) med hemort på Högskolan i Jönköping

Stadgar för DatorSektionen (kallat DS) med hemort på Högskolan i Jönköping Sid. 1(9) Stadgar för (kallat DS) med hemort på DS verksamhetsidé DS skall ta till vara och sprida kompetens beträffande datorer, datornätverk och mjukvara. DS skall utforma sin verksamhet så att alla

Läs mer

STADGAR för. SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening

STADGAR för. SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening STADGAR för SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening 1 FIRMA, ÄNDAMÅL, SÄTE Namn Föreningens namn är SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening Ändamål Föreningens ändamål är att främja och

Läs mer

STADGAR. 2 Sammansättning. Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.

STADGAR. 2 Sammansättning. Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar. STADGAR för den ideella föreningen 1300 RallyCup med hemort i Rejmyre. Bildad den 5 November 2011. Stadgarna är fastställda på styrelsemöte 2011-11-05 och befästade på extra föreningsmöte 2012-02-04. Föreningens

Läs mer

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige STADGAR FÖR SOS-Animals Sverige Stadgarna fastställda/ändrade av årsmöte den 31a maj 2008 1 Ändamål SOS-Animals Sverige är en ideell förening som skall verka för djurs välbefinnande i och utanför Sverige.

Läs mer

STADGAR. för Företagarna Göteborg ansluten till. organisationen FÖRETAGARNA

STADGAR. för Företagarna Göteborg ansluten till. organisationen FÖRETAGARNA STADGAR för Företagarna Göteborg ansluten till organisationen FÖRETAGARNA Dessa stadgar bygger på normalstadgar som ändrades vid kongressen i Umeå 2008. Dessa stadgar godkändes av den nationella föreningens

Läs mer

EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR

EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR Observera att detta enbart är ett exempel på hur en förenings stadgar kan vara utformade. Varje förening är individuell och måste därför alltid noga överväga vad

Läs mer

STADGAR. Stora Rörs Företagarförening

STADGAR. Stora Rörs Företagarförening STADGAR för den ideella föreningen Stora Rörs Företagarförening med hemort i Stora Rör, Borgholm och Mörbylånga kommuner. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att ta till vara och

Läs mer

Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås

Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås Örjanshus 12-09-24 1 Allmänt S:t Örjans Scoutkår är en sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att i bedriva scoutverksamhet. Scoutverksamheten bedrivs

Läs mer

Vimmerby kampsportsförening STADGAR

Vimmerby kampsportsförening STADGAR Vimmerby kampsportsförening STADGAR ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 ÄNDAMÅL Föreningen bedriver kamp inriktad idrott för både barn, ungommar och vuxna. Föreningen verkar för en alkohol, drog, doping och fördomsfri

Läs mer

Stadgar för den ideella idrottsföreningen Friskis&Svettis Göteborg

Stadgar för den ideella idrottsföreningen Friskis&Svettis Göteborg Stadgar för den ideella idrottsföreningen Friskis&Svettis Göteborg 1 Inledande bestämmelser 1.1 Föreningens firma är Idrottsföreningen Friskis&Svettis, Göteborg. 1.2 Styrelsen har sitt säte i Göteborgs

Läs mer

Stadgar Umeå Cheerleadingförening

Stadgar Umeå Cheerleadingförening Stadgar Umeå Cheerleadingförening Stadgar Umeå Cheerleadingförening 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Föreningens namn, m.m. 2 Syfte 3 Beslutande organ 4 Verksamhets- och räkenskapsår 5 Firmateckning 6 Stadgeändring

Läs mer

Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i

Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i Alla ršttigheter fšrbehœllna. Ingen del av detta dokument fœr reproduceras, lagras i ett Œtersškningssystem, eller pœ nœgot sštt eller i nœgon form šverfšras elektroniskt,

Läs mer

Stadgar för Mälarscouterna

Stadgar för Mälarscouterna Stadgar för Mälarscouterna 1 Allmänt Scoutkåren Mälarscouterna är en partipolitisk och religiöst obunden sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att i bedriva scoutverksamhet. Mälarscouterna

Läs mer

Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB.

Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB. Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB. SW-systemet enligt ÓSven Wimnells hemsida http://w1.861.telia.com/~u86105430/ SamhŠllsplaneringens problem.

Läs mer

Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår

Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår Stadgar för Sollentuna Norra Scoutkår Organisationsnummer: 814800-3513 Antagna av Kårstämman den 2012-10-10 1 Allmänt Scoutkåren är en sammanslutning av enskilda

Läs mer

Stadgar HSO Stockholms stad

Stadgar HSO Stockholms stad Stadgar HSO Stockholms stad Antagna 1994-04-25 Reviderade 1997-04-07 Reviderade 1998-04-22 Reviderade 1999-04-27 Reviderade 2001-04-24 Reviderade 2003-04-10 Reviderade 2006-04-05 Reviderade 2008-04-09

Läs mer

PROTOKOLL FR N SESAM R DSM TE

PROTOKOLL FR N SESAM R DSM TE SESAM Sida 1 (1) NŠrvaro- och sšndlista Intressent NŠrvarande Protokoll AerotechTelub Claes Wadsten, ordf. SESAM rœd Bofors AB Curt Merkell CelsiusTech Electronics AB Billy Johansson CelsiusTech System

Läs mer

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Kapitel 1 Inledande bestämmelser 1 Distriktet är ett regionalt organ för Riksförbundet Unga Musikanter. Distriktets medlemmar är de medlemsföreningar i RUM, vilkas säte

Läs mer

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422 S T A D G A R för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING org.nr: 822000-8422 Dessa stadgar har antagits vid årsmöte i Linköpings Villaägareförening 2010-03-16 1 Ändamål och verksamhetsområde 1 1. Linköpings Villaägareförening,

Läs mer

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 1 Namn och Distriktets namn och geografiska verksamhetsområde geografiskt fastställs av Autism- och Aspergerförbundets

Läs mer

ASPO Sverige. Ändamål och syfte

ASPO Sverige. Ändamål och syfte ASPO Sverige Ändamål och syfte Peak Oil, d.v.s. oljeutvinningsstoppen, och konsekvenserna utav de fossila resursernas ändlighet är betydelsefulla för samhället på grund av det stora beroendet av fossil

Läs mer

Stadgar för Leader Kustbygd

Stadgar för Leader Kustbygd Stadgar för Leader Kustbygd 1 Föreningens namn Leader Kustbygd ideell förening 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Hyltebruk i Hylte kommun. 3 Verksamhetsområde Föreningens geografiska verksamhetsområde

Läs mer

STADGAR för ideella föreningen Uppsala danspaviljong med hemort i Uppsala kommun Bildad den 17 mars 2014

STADGAR för ideella föreningen Uppsala danspaviljong med hemort i Uppsala kommun Bildad den 17 mars 2014 STADGAR för ideella föreningen Uppsala danspaviljong med hemort i Uppsala kommun Bildad den 17 mars 2014 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål, syfte Uppsala danspaviljong vill främja danskulturen i Uppsala

Läs mer

Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati?

Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati? Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati? IMIT WP: 2000_112 Datum: 2000 Antal sidor: 21 Institute for Management of Innovation and Technology VIRTUELL KONTAKT OCH KUNSKAPSSPRIDNING -

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 mars 2006 T 4088-03 KLAGANDE CR Ombud: Advokat PA MOTPART EM-Plan Aktiebolags konkursbo, 556304-5185 c/o konkursförvaltaren advokat LN

Läs mer

Stadgar för. Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening

Stadgar för. Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening Stadgar för Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening Ändring av lydelse i 5 antagen på ordinarie årsmöten 2014-03-09 och 2015-03-01. 1. Föreningens namn och karaktär Föreningens namn är Söderbykarls

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

STADGAR för Destination Åsnen

STADGAR för Destination Åsnen STADGAR för Destination Åsnen 1 Föreningens firma är Destination Åsnen, ideell förening 2 Föreningen skall verka för utveckling av besöksnäringen i Åsnenområdet och för att området ska vara en attraktiv

Läs mer

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD TOTALF RSVARETS FORSKNINGSINSTITUT NBC-skydd 901 82 UmeŒ FOI-R--0405--SE Mars 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Ulf Danielsson VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD Utgivare Rapportnummer, ISRN

Läs mer