SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen"

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen""

Transkript

1 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 1 SWEBU Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen" Uno Engborg, KBS-Media Lab, Lunds Universitet Per Christiansson, KBS-Media Lab, Lunds Universitet Fredrik Stjernfeldt, KBS-Media Lab, Lunds Universitet

2 2 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F. Sammanfattning Rapporten beskriver hur vi i framtiden pœ Internet effektivt kan kommunicera forskningsinformation. Det všxande informationsflšdet i de globala nštverken gšr det allt mera nšdvšndigt att skapa kunskapsnoder dšr sakkunniga všljer ut och kvalitetsmšrker informationen samt fšrpackar den pœ sœdant sštt att den blir lštt att tillgodogšra sig fšr de tšnkta mœlgrupperna. I byggsammanhang bšr man šver internet ha tillgœng till forskningsresultat, byggnormer, produktinformation, erfarenhetsdata frœn fšrvaltning etc., givetvis innehœllande hyperlšnkade referenser till andra kšllor. Nya mšjligheter šppnas fšr anvšndare att via anpassade multimediala gršnssnitt kommunicera mot underliggande information. Allt mer av forskningsresultaten dokumenteras i digital och form blir dšrmed mera tillgšngliga. Samtidigt fšršndras fšrpackning och tillhšrande lagringsstrukturer som en fšljd av introduktionen av avancerade IT-verktyg, som bland annat anvšndes fšr att hantera olika slags kunskapsrepresentationer i Internet-miljš (objekt-, relationsdatabaser, bilder, etc.). BestŠllarkompetensen inom byggomrœdet mœste generellt hšjas framšver fšr att ška sannolikheten fšr kloka och lœngsiktiga IT investeringar kommer att ske. Denna rapport utgšr en inledning pœ ett sœdant arbete med bœde en praktisk, exemplet forskningsnod, och en mera teoretisk teknisk del. Rapporten beskriver projekt SWEBU, BFR nr , dšr ett system fšr att gšra forskningsinformation tillgšnglig šver Internet och World Wide Web designats och en demonstrator framtagits.

3 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 3 INNEH LLSF RTECKNING SAMMANFATTNING INTRODUKTION M LS TTNING RESULTAT ANALYS IT situation vid projektstart Utvecklingshorisonten OmvŠrlden SWEBU-BAKGRUND Problemen idag Tidigare arbeten AnvŠndarmodeller TillgŠngliga data SWEBU, SYSTEMBESKRIVNING Inledande konceptuella modeller Kunskapsnoder vergripande SWEBU-modell Datamodell fšr SWEBU Filstruktur fšr HTML-dokument i SWEBU Klient/Server METODIK SYSTEMFUNKTIONER Kunskapsnod SWEBU Sškning i svenska byggforskningsprojekt pœ Diskussionsforum i SWEBU Mallar Arbetsyta "Rapporter" "Mštesanteckningar" "Anslagstavla" Kommunikation KvalitetssŠkring HUR KAN INFORMATIONEN LAGRAS Lagring pœ fil HTML-dokument Serverside-includes och PUT Lagringsstruktur fšr HTML-dokument Bildformat LŠnkar mellan HTML-dokument Behšrighetskontroll fšr dokumentœtkomst Lagring i Databaser Relationsmodellen Relationer FrŒgesprŒk mot relationsdatabaser SŠkerhet i databaser Behšrighetskontroll via databasstruktur tkomst kontrollerad av operativsystemet...48

4 4 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F Replikering av databas Interaktivitet och dynamik i databassystemen CGI, common gateway interface Plug-in moduler Active X Java Java Virtual Machine, JVM ProgrammeringssprŒket Java Java Applets Att ansluta till databaser TvŒlagermodellen (Two Tier Model) Trelagermodellen (Three Tier Model) Metoder att skapa WWW-baserade databasgršnssnitt DatabsgrŠnssnitt med CGI program...58 Oracle OWA Cold Fusion Dynamisk lšnkning Fast CGI Serverspecifika system...61 LiveWire AOL server ISAPI lšsningar JDBC Anslutningen Internationalisering och anvšndaranpassning TJ NSTER I INTERNET kommunikationstjšnster Interaktion med andra system Protokollen RFC-Requests For Comments FTP - File transfer protocol HTTP TjŠnster fšr elektronisk post SMTP POP IMAP PPP S KERHET DriftssŠkerhet, tillgšnglighet SŠkerhetskopior Redundans Behšrigheter och ansvarsfšrdelning Vikten av kompetens InbrottssŠkerhet Skydd av data Firewall, brandvšgg...73 Screening routers Proxy gateways Guards (VŠktare) Olika typer av attacker IntrŒng...75 Logg Informationsstšld och kryptering...75 PGP SSL TillgŠnglighetshindrande ŒtgŠrder SŠkerhetsstrategier Att detektera ett angrepp...79

5 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU tgšrder vid sškerhetsincident Hur hœller man sig informerad?...81 bugtraq CERT CIAC COAST News groups ATT V LJA SERVER nskade egenskaper Mjukvara Databas Databaskopplingar Sšksystem utanfšr databasen HTTP-server Operativsystem...85 UNIX Open VMS Windows NT HŒrdvara SLUTSATSER REFERENSER...90

6 6 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F. 1. Introduktion Kvantiteten av information som nœr oss varje dag škar lavinartat. Vikten av att kunna filtrera och sortera i informationsflšdet škar dœ i samma takt. Vilken information som Šr bra och anvšndbar beror pœ vem du Šr, var du befinner dig, hur gammal den Šr, vilka som Šr dina arbetsuppgifter och inte minst vad som intresserar dig. Vad som Šr anvšndbart kan variera frœn tillfšlle till tillfšlle och frœn person till person. I vissa fall Šr šversiktlig, kortfattad information av stšrsta vikt, i andra fall kršvs mera mœngfacetterad information med stšrre djup. Ibland ršcker det inte med att man kan nœ de data som finns lagrade i datanšt všrlden šver. Ofta behšver man bli guidad rštt i utbudet av andra personer med mer erfarenhet inom ett visst omrœde. Fšr att kunna dra rštt slutsatser fordras mšnsklig inverkan. SŒlunda behšver man inte bara sška data, utan Šven personer att samarbeta och diskutera med, fšr att de data man hittar ska kunna fœ en vettig innebšrd och bli praktiskt anvšndbara. Fšr att kunna tillgodose dessa skiftande behov, kršvs att man kan skršddarsy lšsningar. I den hšr rapporten beskriver vi hur en organisation som BFR skulle kunna tackla dessa problem. I SWEBU, Swedish Building Research on the World Wide Web, anvšnder ByggforskningsrŒdet, BFR, sig av det globala datornštverket fšr att publicera och fœnga forskningsinformation frœn forskning som Šr sponsrad av BFR. Systemet baseras pœ TCP/IP-kommunikation och Šr implementerat med hjšlp av WWW-tekniker. Valet av detta system baseras pœ att det Šr enkelt att anvšnda och administrera, och att det Šr oberoende av datorplattform. Vidare fšrdelar med ett dylikt system Šr att det gšr det mšjligt att decentralisera information, sœ att den kan lagras och administreras hos den som producerar informationen. BFR's roll blir dœ att skapa ett index šver dessa distribuerade data sœ att de blir lštt Œtkomlig fšr de relevanta mœlgrupperna. BFR všljer ut information de anser vara relevant och indexerar den. I sin egenskap av auktoritet pœ byggomrœdet kvalitetsmšrker de genom sitt val informationen. Detta resulterar i ett enkelt sštt att nœ denna information. I fšrsta fasen riktar sig systemet i fšrsta hand till forskare och deras behov. Sedan kommer systemet att vidgas fšr att Šven passa grupper som - studenter, - byggnadsindustri, - allmšnheten. Fšr att anpassa systemet till sœ varierande mœlgrupper mœste nya anvšndarmodeller utformas. I denna rapport diskuterar vi hur man modellerar fšr forskarens behov, och pœ vilka sštt ett všldesignat system kan hjšlpa den enskilde forskaren i hans arbete. Vi har anvšnt SWEBU som ett exempel pœ hur ett informationssystem kan fungera samt visat vilka verktyg som behšvs fšr att sška och underhœlla information. Vidare diskuteras framtiden och framtida behov inom digital informationshantering.

7 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 7 Rapporten všnder sig till personer inom byggbranschen som Šr involverade i att formulera IT-strategier fšr uppbyggnad av informationssystem samt personer med kompetens inom bœde bygg och IT. Vissa delar av rapporten Šr ganska tekniska med avsikt att ge inblick i systemens mšjligheter och begršnsningar och de mœnga IT-begrepp som surrar runt. Detta innebšr att vissa delar kan fšrbigœs av dem som ej behšver tršnga alltfšr djupt in i problematiken runt systemuppbyggnad och underhœll. Arbetet har bedrivits i Projekt BFR nr: , i samarbete med Jan Sandelin, Jan Lagerstršm och Britt Olofsdotter pœ BFR. 2. MŒlsŠttning FrŒn ansškan daterad april 1995, "Modern informationsteknik kan idag anvšndas fšr att bygga upp system som gšr information lšttillgšnglig šver hela všrlden, med fšr olika anvšndare anpassade gršnssnitt mot datorsystemen. Samtidigt kan verktyg tas fram som fšrenklar inlšggning och administrativ hantering av forskningsinformation samt škar mšjligheten att presentera heltšckande information fšr olika anvšndare. Projektet syftar till att - gšra forskningsresultat och šversikter šver pœgœende forskning tillgšngliga šver World Wide Web, WWW, pœ Internet (det globala datornštverket), - fšrenkla och effektivisera BFRÕs interna arbete med dokumentation av pœgœende och avslutad forskning, samt att - introducera ett diskussionsforum pœ Internet fšr byggforskningsintresserade." FrŒn (Christiansson, Engborg, 1995) "SWEBU skall kunna anpassa sig efter olika anvšndares behov. Fšljande typanvšndare definieras; - forskare, - utvecklingschef pœ fšretag, - utvecklare pœ fšretag, - hšgskolestudent, - handlšggare pœ BFR". Efter det att projektet pœgœtt en tid framkom šnskemœl frœn BFRÕs sida om att tid skulle omfšrdelas mot en bredare modellering av BFRÕs interna databaser med siktet instšllt mot att de Šven skulle kunna fšrsšrja den externa forskningsinformationen. Den fšršndrade inriktningen medfšrde Šven att mycket tid lades pœ utredningar om sœvšl som intern som extern sškerhet. Dvs vem skulle fœ gšra vad med informationen internt, och vilken information skulle kunna nœs utifrœn. Denna fšršndrade inriktning speglas i fšreliggande rapport genom viss tyngd mot systemuppbyggnadsfrœgor.

8 8 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F. 3. Resultat Projektresultat har tidigare redovisats i (Christiansson, 1996a), (Christiansson & Engborg, 1995), (Christiansson, 1995) samt vid fšredrag i Sverige och internationellt. Vidare har SWEBU-projektet redovisats fšr besškande nationella och internationella grupper vid KBS-Media Lab. De viktigaste resultaten i punktform listas nedan. - Tidig lšsning fšr hur externa anvšndare kan sška i indexerad distribuerad forskningsinformation via kunskapsnoden SWEBU. - Fšrslag till strukturer fšr lagring av information om forskningsprojekt. - vergripande funktionalitet, modeller och struktur fšr kunskapsnoden SWEBU inklusive BFR-extern relevant information. - Analys och fšrslag till lšsningar fšr sškerhet i interaktiva webbaserade informationstjšnster. - Konferensyta baserad pœ lokala Newsgrupper (lokal News-server med diskussionsgrupper). - Grafisk (funktionell) design av anvšndargršnssnitt (handlšggare och externanvšndare). - Analys av externa strukturer fšr forskningsinformation. - Mall fšr projektstatusrapporter och rœd fšr lokal upplšggning pœ WWWservers av projektinformation. - Modell av BFRÕs underhœllsprocesser pœ handlšggarnivœ (lšgga in projekt, editera projekt, godkšnna fšre utlšggande pœ WWW). - Strukturering och implementering av hemsidor fšr Fuktgruppen i Lund pœ WWW. - Arbetsytas som stšd i utvecklingsarbetet och senare i systemunderhœll. - Tester av Oracle 7-databas med tillhšrande utvecklingssystem. - Val och konfiguration av servers fšr WWW och News inklusive operativsystem och hœrdvara. (Netscape Enterprise, Netscape News Server 2.01, Solaris resp Sundator). - Framtidstrender inom omrœdet Òuppbyggnad av kunskapsnoderò. 4. Analys 4.1 IT SITUATION VID PROJEKTSTART ByggforskningsrŒdets datornštverk byggde vid projektets start pœ PC- och Novell teknologi. kommunikation skedde med hjšlp av uppringd SLIPkoppling (Serial Line Internet Protocol) pœ behšvande system. Hela organisationen delade en adress. Se Šven (Gunnarsson, 1996) fšr šversiktlig beskrivning av Internet och dess funktioner. Maskinparken bestod som bšst av Intel 486DX-processorer med 4MB internminne med en uppringd Internet-fšrbindelse via 9600 baud-modem kopplat till en Intel 386 dator.

9 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 9 Det interna databassystemet arbetade i DOS-miljš och var uppbyggt i dbase IV (frœn Borland). Ingen on-line forskningsinformation var tillgšnglig fšr utomstœende. Denna funktion skšttes istšllet via Byggdoks databas BYGGFO. Informationen i BYGGFO-databasen uppdaterades med uppgifter frœn BFRsystemet PDS, Projektdatabassystem, genom inmatning frœn floppy. 4.2 UTVECKLINGSHORISONTEN IT-utvecklingen har nu tagit fart och nya system och lšsningar skapas hela tiden, ofta innan behov uppstœtt eller ens formulerats.. Vi har en inbyggd motsšttning i detta att samtidigt hitta snabba IT stšdda lšsningar som pœ kort sikt lšser vœra behov. Samtidigt som vi vill undvika att lœsa upp oss i oflexibla lšsningar. Detta innebšr att vi mœste - kombinera rutindesign med kreativ design i team besœende av brukare, IT-specialister, samhšllsvetare etc, - ha en helhetssyn och šppenhet vid design av IT-stšdda lšsningar, - lšgga ner mycket arbete pœ omvšrldsbevakning fšr att fœnga och analysera basteknologier som kan fšrvšntas bli bestšndiga IT-stšdda lšsningar, - ha omfattande omvšrldsbevakning och analys av samhšllsutveckling och dess interaktion med IT, - stršva efter att finna lšsningar vars design kan ŒteranvŠndas Šven om tekniken fšr implementation fšršndras och fšrbšttras. Figur 1 Synpunkter pœ lœngsiktiga lšsningar frœn Arbetsgruppsmštesprotokoll den

10 10 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F. 4.3 OMV RLDEN Det blir allt vanligare idag att kunna nœ information via Internet. Redan nu finns - Networked Computer Science Technical Reports Library, NCSTRL. Detta Šr en internationell samling av tekniska rapporter inom datalogiomrœdet frœn institutioner och industri- och regeringsstšdda forskningslaboratorier. Dessa rapporter Šr tillgšngliga via Internet fšr undervisning och andra icke-kommersiella ŠndamŒl via ett nštverk av servers. NŠtverket finansieras av de deltagande institutionerna. (NCSTRL, 1996). - DESIRE - Development of a European Service for Information on Research and Education. EU project. (Koch, 1997). "DESIRE syftar till att skapa informationsstrukturer fšr den europeiska akademiska všrlden. Man kommer att utveckla verktyg fšr att bšttre stšdja multimedial information, ge bšttre indexeringstjšnster och bšttre informationsadministration. - CRIS-SWEDEN, Current Research Information System. En databas Œtkomlig frœn WWW dšr man kan sška information om forskningsprojekt finansierade av NUTEK (NŠrings- och Teknikutvecklingsverket), NFR (Naturvetenskapliga ForskningsrŒdet) och TFR (Teknikvetenskapliga forskningsrœdet). Databashanteraren Progress anvšndes av systemet. - ASKen, Automatiska Studiekatalogen. (HSV, 1997). ASKen Šr en databas som innehœller samtliga svenska universitets och hšgskolors utbildningsprogram och kurser med kringinformation. Respektive universitet och hšgskola ansvarar fšr att den egna studieinformationen Šr tillfšrlitlig och korrekt. - Merkurius, Lunds Universitets NŠringslivsnod, en kunskapsnod dšr kunskap producerad vid Lunds Universitet skall gšras tillgšnglig fšr smœ och medelstora fšretag. (KBS-Media Lab, 1996).

11 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU SWEBU-bakgrund 5.1 PROBLEMEN IDAG De system som finns idag fšr att sprida forskningsinformation kan gšras mera effektiva med stšd av avancerad IT. PŒ detta sštt kan mœnga problem elimineras eller avsevšrt reduceras. HŠr ges nœgra exempel pœ sœdana omrœden: - informationen Šr svœr att nœ pœ ett effektivt sštt i rum och tid fšr olika anvšndare, - begršnsat anpassade anvšndargršnssnitt, - systemen Šr tunga att underhœlla bœde vad avser gršnssnitt och innehœll, - ganska begršnsat informationsinnehœll (kan utan stšrre anstršngning blir mera fullšdigt idag), - hšga mediekostnader (transport och presentation), - hšga lagrings- och dupliceringskostnader, - smœ mšjligheter att gœ utanfšr traditionell presentation i text och bild utan interaktionsmšjligheter. I samband med infšrandet av nya IT verktyg uppstœr Šven nya problem; - sškerhetsproblem pœ grund av škad av tillgšnglighet och flexibilitet, - ny inhouse-kompetens behšver byggas upp (drift, utveckling, strukturering, gršnssnitt), underhœllas och stšndigt fšrnyas pœ grund av den snabba IT-utvecklingen, - vi mœste lšra oss delvis nya sštt att tšnka - frœn linjšrt till associativt (exempelvis en bok blir hypertext), - nya verktyg kan och bšr utvecklas fšr exempelvis sškning och interaktion med datorfšrmedlad information, - arbetssštt och organsationsstrukturer kommer att pœverkas, - nya rutiner fšr kvalitetsmšrkning och kunskapsfiltrering. 5.2 TIDIGARE ARBETEN Vi har under tidigare projekt samlat teoretiska och praktiska erfarenheter frœn design och implementering av informationssystem, KUB-projektet (Landin et.al., 1992), Delphi-projektet (Christiansson, MŒnsson, Sšrhede, 1992). Dessa omfattar - design av multimediagršnssnitt mot anvšndarna, - representation och strukturering av underliggande kunskap, - kunskap om dynamiska egenskaper fšr systemen sœ att de kan všxa och underhœllas med specialdesignade verktyg, - arbete i demonstratormiljš (inkrementell prototyping) tillsammans med anvšndarna, - kunskap om anvšndarens sšk- och navigeringsverktyg. Det vi ser idag jšmfšrt med de system vi utvecklat under de fšregœende 10 Œren Šr att en betydande skalningseffekt intršder pœ grund av de snabbt všxande globala nštverken.

12 12 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F. Many simultaneus users with different competence and interest. Situated on optional places. DKN Rich adapted multimedia interface. From a local to a global 'operating system' on different hardware platforms. Much larger knowledge content which also overlap and are physically spread. Figur 2 ÒNŠr vi gœr frœn enanvšndarsystem till globalt tillgšngliga system uppstœr en hel rad skalningseffekter". FrŒn (Christiansson, 1996a) 5.3 ANV NDARMODELLER Forskarens uppgifter Šr mœnga och av varierande slag. Bland annat mœste han: - hœlla sig ajour med vad andra redan gjort inom forskningsomrœdet, - sška referenser, - hitta material och utrustning fšr experiment, - hitta finansišrer, - komma i kontakt med andra personer med liknande problem och frœgestšllningar, - fšrmedla sin kunskap till allmšnhet, nšringsliv och studenter. Fšr att fœ hjšlp i dessa uppgifter kan forskaren anvšnda systemet pœ tvœ olika sštt: 1. Normalt bruk, systemet kan ej i detalj anpassas efter den enskilde anvšndarens preferenser. 2. Individuellt bruk, man identifierar sig fšr systemet genom att ange sin anvšndaridentitet och ett eventuellt lšsenord. Detta fšr att skydda systemet mot obehšriga anvšndare. I det fšrsta fallet Šr systemet betydligt lšttare att bygga och administrera. Det Šr i detta fallet inte nšdvšndigt att hœlla reda pœ vilka anvšndare som finns i systemet och man behšver dšrigenom inte skapa rutiner fšr att ta bort och lšgga till anvšndare. Man behšver inte heller bygga rutiner och skapa administration fšr att ta hand om anvšndare som glšmt sin anvšndaridentitet eller lšsenord. Nackdelar med detta Šr att man ej har mšjlighet att ge personlig service och detta begršnsar de tjšnster man kan erbjuda den enskilde anvšndaren. Man kan jšmfšra detta med att ringa Fršken Ur fšr att fœ korrekt tid vilket ju Šr en relativt universell uppgift. Alla personliga konfigurationer som gšrs mœste lagras pœ en lokal dator. Detta stšller till problem om mer Šn en person delar pœ en och samma dator med tillhšrande mjukvara, speciellt som mœnga sœ kallade persondatorer i sanning Šr just persondatorer, utan mšjlighet att enkelt skapa personliga konfigurationer fšr olika anvšndare.

13 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 13 Ett system med lšsenordsidentifierad anvšndare kan utfšra tjšnster med mera komplex dialog, som Šr betydligt hœrdare knuten till anvšndarens person t ex telefonbanktjšnster. I ett sœdant system Šr det mšjligt att gšra personliga konfigurationer av systemet, vilka lagras centralt sœ att de blir nœbara oberoende av tid och rum. Nackdelen med denna typ av system, Šr att misstšnksamma individer kan kšnna obehag infšr att lšmna ut sig till systemet. Detta kan vara viktigt att tšnka pœ vid design av denna typ av system att ibland kan det ršcka med att man kan sšrskilja anvšndare som olika individer. Man behšver inte frœga efter adress om man inte har fšr avsikt att bruka den fšr nœgot visst ŠndamŒl. Naturligtvis sjunker den mšjliga servicenivœn om man ej enkelt kan komma i kontakt med anvšndaren t ex fšr att meddela tider fšr planerade driftsavbrott eller fšr att upplysa om nya eller fšrbšttrade tjšnster. 5.4 TILLG NGLIGA DATA Information mœste kvalitetsmšrkas. Detta betyder att nœgon mœste vara ansvarig fšr att den information som presenteras Šr relevant och korrekt. Exempel pœ sœdan information Šr - abstracts - fšr att snabbt fœ veta vad andra forskare lagt tid pœ, - personinformation, telefonnummer, adresser, curriculum vitae, projektdeltagande etc, - referenslitteratur pœ projektbasis, - projektstatus fšr egna och andras projekt, sœvšl pœgœende som avslutade.

14 14 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F. 6. SWEBU, Systembeskrivning 6.1 INLEDANDE KONCEPTUELLA MODELLER KONCEPTUELL MODELL. SWEBU AnvŠndare Kunskapsfšrsšrjare - Forskare - Anslagsbeviljare - Administratšrer Kunskapskonsumenter & Kontaktsškare - AllmŠnheten - Studenter - Byggindustrin - Forskare GrŠnssnitt Anpassas efter anvšndaren - Form - Funktion - InnehŒll Kunskapsbas InnehŒll - Projektbeskrivning - Aktivitetsbeskrivning - Projektresultat - BFR'S HEMSIDA Verktyg - GrŠnssnittskontroll, AnvŠndarmodeller - Kommunikation( , MIME, WWW) - Lagring (Relationsdatabas, hypertext) Per Christiansson, Uno Engborg Figur 3 Konceptuell modell šver SWEBU frœn (Christiansson, Engborg, 1995).

15 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 15 DATA- MODELL, SWEBU Databas Projektbeskrivning Aktivites status beskriver projektets ekonomi Deltagare m.m html SškfrŒga AnvŠndar gršnssnitt fšr sškning beroende pœ vem som ska sška Sškaren NŒ personer, Projekt - status - beskrivning - resultat http referens till den reella texten html ref Inmatnig VokabulŠr Klassifisering html Rapport text Projekt uppgifter -Personal -Ekonomi -Nuvarade status. Uppgifter att dela: -Forskare -Administratšrer -Anslagsbeviljare Fulltextindex (Glimpse) BFR av html referenseer Firewall Databas šver projektresultat. Kan tšnkas finnas antingen hos BFR och eller lokalt hos producenten. HTML-format fšr rapportsammanfattningar. Rapport lagras: BFR? Lokalt? Format: HTML? RTF? TeX? Fšrslag - Lagras lokalt med mall fšr utseende och lšnkar frœn BFR. EXTERNT Relationer mellan bibliotek, Byggdok, ByggtjŠnst, BFR och forskningsinstitutioner vad betršffar Œtkomst och lagring? Per Christiansson, Uno Engborg Figur 4 Ursprunglig datamodell per april 1995 fšr SWEBU frœn (Christiansson, Engborg, 1995).

16 16 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F. FYSISK MODELL, SWEBU Brandmur/Fire wall WWW klient WWW server WWW - server hos BFR Databas hos BFR klassifisering Hos BFR Indexering Hos BFR Per Christiansson, Uno Engborg Figur 5 Fysisk modell fšr SWEBU frœn (Christiansson, Engborg, 1995). Det ovala nštverket utgšres av Internet med tillhšrande tjšnster som World Wide Web, WWW. I figur 6 syns en tidig skiss pœ ett tšnkbart anvšndargršnssnitt fšr externa anvšndare och driftspersonal. nskemœl framkom under projektets tidiga skeden att projektet Šven skulle titta pœ den BFR-administrerade forskningsinformationen. DŠrfšr gjordes en konceptuell modellering av systemet fšr lagring av forskningsinformation.

17 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 17 Det som BFR handlšggare ser BFR BFR PROJEKT Fyll i de fšlt som behšvs fšr sškning till hšger. Tryck pœ NYTT PROJEKT eller NDRA. Proj. no. Projekttitel Project title Projektledare Anslagsmottagare Projektbelopp Start efter Œr BFR handlšggare Fšrfattare Valfri text fšr att beskriva projekt eller referens i egen frame genererad av Oracle SWEBU home Komm NYTT PROJEKT NDRA nytt projekt lšgges in sškresultatet kommer upp i eget fšnster. Endast fšrsta tršffen visas. Projektnummer: Projkettitel Project title Projektledare Anslagsmottagare: Projektbelopp: Starttd - Sluttid: BFR-handlšggare: OK syns ej i Projektbeskrivning: publik version Projektnummer: Projkettitel Project title Projektledare 1234 Projekt si och sœ Project that and that Nnnn Nnnnn Anslagsmottagare: xxxx - lab Projektbelopp: Starttd - Sluttid: BFR-handlšggare: Jnn Snnnnn OK syns ej i Projektbeskrivning: publik version Projektbeskrivning. HŠr ligger en projektbeskrivning pœ ca 250 ord eller ca 1000 tecken Referenser listade i fullstšndig form... OK ndringar lagras och mail gœr till web utgivare ndra i referenslistan OK fšr www publicering Referenser listade i fullstšndig form... Alla projektršffar listas OK ndringar lagras och mail gœr till web utgivare Ny referens OK fšr www publicering Figur 6 Tidig skiss pœ anvšndargršnssnitt mot underliggande pœ BFR administrerad databas šver forskningsprojekt.

18 18 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F. 6.2 KUNSKAPSNODER En kunskapsnod (Christiansson, 1996a) kan beskrivas som en anslutningspunkt till det Dynamiska kunskapsnštet (DKN) dšr personer frœn olika kunskapsdomšner (Figur 7) kan mštas oberoende av tid och rum. De kan via noden nœ information som antingen finns lagrad i sjšlva noden eller som filtrerats och kvalitetsmšrkts av noden. Filtreringen kan tšnkas ske antingen manuellt eller via agenter och artificelll intelligens.. Industry Researcher Interface (multimedia) DKN Knowledge The Knowledge Node. Figur 7 - Access and augment knowledge - Communcation support Per Christiansson, 1996 Kunskapsnoden kan ses som en metabehœllare och behšrighetskontroll fšr kunskap. (Christiansson, 1996a). 6.3 VERGRIPANDE SWEBU-MODELL Med utgœngspunkt frœn en analys av de befintliga datastrukturerna i PDS, Projektdata systemet, pœ BFR gjorde vi en datamodell fšr nšsta generations webbaserade system. Den existerande strukturen hade fšrtjšnster som vi fšrsškt ta tillvara. Inga systematiska intervjuer gjordes med BFR-anstŠllda ršrande deras erfarenheter av anvšndning av PDSen. IngŒende diskussioner genomfšrdes dock med ett antal nyckelpersoner som i stort var nšjda med existerande system. Det som ej fungerade bra var rutinerna fšr att gšra informationen tillgšnglig fšr yttervšrlden. De flesta pœ BFR ansœg till en bšrjan att det skulle innebšra stora problem att med bibehœllen sškerhet gšra delar av PDS tillgšnglig pœ World Wide Web,

19 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 19 WWW. Efter lœnga diskussioner och utredningar frœn vœr sida enades vi om en sœ kallad brandvšggslšsning motsvarande všrdet av det som skall skyddas (kostnader fšr rekonstruktion, fšrlust av trovšrdighet, oršttmštigt utnyttjande etc.). 6.4 DATAMODELL F R SWEBU Figur 8 versiktlig datamodell šver lšmplig framtida lagringsstruktur fšr forskningsinformation vid BFR.

20 20 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F. Figur 9 Detaljerad datamodell šver lšmplig framtida lagringsstruktur fšr forskningsinformation vid BFR. Fšljande tabeller Šr klippta direkt frœn SWEBU arbetsyta pœ World Wide Web.

21 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 21

22 22 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F.

23 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 23

24 24 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F. Modellen bygger pœ fšljande grundantaganden. Alla aktiviteter Šr projekt (dvs Šven BFR's egna projekt).all verksamhet har karaktšren av projekt. I databasschemat har vi dock skiljt pœ projekt som Šr direkta forskningsprojekt och sœdana som inte har denna karaktšr t ex styrgrupper m.m. som har fœtt en egen tabell i databasen fšr att ge mšjlighet till olika administrationsstrategier och sškerhetsnivœer fšr de olika tabellerna. Alla personer hšnfšrs till enda tabell oavsett om de Šr fysiska eller juridiska.

25 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU FILSTRUKTUR F R HTML-DOKUMENT I SWEBU LAGRINGSSTRUKTUR fšr SWEBU swebu index filer icons rapport arbetsyta index filer icons svenska english index filer mštesanteckningar anslagstavla icons arkiv filer Figur 10 Lagringsstruktur fšr HTML-dokument i server. Fšrutom cgi-script fšr sškfunktioner bestœr SWEBU av en všv av HTMLdokument inlagda i en samling olika mappar (se figur 10). I icons-mappen lagras grafiska element som inte innehœller nœgon text.(t ex pilar fšr navigation) De behšver dšrmed inte šversšttas om man vill utška sin WWW-server med ytterligare fršmmande sprœk. Genom att ha parallella mappar fšr olika sprœk blir det lštt att navigera i systemet fšr den som skall underhœlla det. (Oftast med en expert pœ respektive sprœk). I strukturen anvšnds relativ adressering fšr att kunna testa systemet lokalt och/eller flytta hela SWEBU-strukturen till annan plats i pœ hœrdisken utan att fšr den skull behšva korrigera nœgra lšnkar i dokumenten. Ytterligare referenser till HTML (Hypertext Markup Language) Œterfinnes i (W3C, 1997). 6.6 KLIENT/SERVER I dagens system Šr det vanligt att man distribuerar tjšnster šver ett nštverk, sœ att de systemdelar som Šr bšst pœ en viss uppgift fœr betjšna de švriga. I ett system kan det finnas olika typer av servers (betjšnare) till exempel: databasservers, fileservers av olika slag, HTTP-servers, mailservers (fšr elektronisk post), News-servers (fšr konferenser), nameservers o.s.v. Dessa servers kan kšra pœ en eller flera fysiska maskiner. Serverbegreppet hšr Šr alltsœ inte kopplat till den fysiska maskinen, utan till den eller de tjšnster som tillhandahœlls. Fšr att utnyttja dessa olika tjšnster kršvs det klienter. Ibland kan samma klientprogramvara hantera mœnga olika tjšnster

26 26 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F. samtidigt. Exempelvis kan WWW-blŠddraren Netscape Navigator bl a lšsa elektronisk post, News och vanliga WWW-sidor; samtliga tjšnster servade (betjšnade) frœn var sin server. Precis som pœ Systembolaget bildas det ofta kšer i rusningstid. Fšr att avhjšlpa dessa problem kan man antingen ška varje servers kapacitet eller ška antalet servers. Det senare Šr att fšredra eftersom man pœ sœ sštt fœr bšttre driftssškerhet i systemet som helhet. Skulle en av mœnga servers falla ifrœn, kommer detta att mšrkas betydligt mindre Šn om en server med hšg kapacitet bland fœ drabbas av funktionsbortfall. 7. Metodik SŒ kallad inkrementell prototyping, eller demonstratormetod har anvšnts. Denna medger att man i projektgruppen bestœende av experter frœn bœde anvšndarnas omrœden och informationsteknikexperter efterhand kan konkretisera annars mycket abstrakta frœgor. FrŒgor som ršr integrationen av avancerad informationsteknik, systemdesign och erfarenheter frœn de tillšmpningar man modellerar och implementerar. IdŽer kan všckas, kommuniceras, analyseras och snabbt implementeras i en demonstrator, som till en fšrsta bšrjan huvudsakligen utgšrs av gšnssnittsfšrslag med viss form och funktion, men utan egentligt systeminnehœll bakom. Projektdeltagarna har tillgœng till anvšndaridentitet och lšsenord fšr att kunna komma Œt system och arbetsyta frœn World Wide Web, WWW.

27 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 27 Figur 11 SWEBU-systemet bestœr av en systemdel riktad mot externanvšndarna och en arbetsyta fšr design/utvecklingsteam. Arbetsytan švergœr till en drift- och underhœllsyta nšr systemet tas i produktion. 8 Systemfunktioner 8.1 KUNSKAPSNOD SWEBU SWEBUÕs systemdel dvs projektnodens webbaserade gršnssnitt har utseende enligt figur 12. Den enda funktion som ej Šr implementerad Šr ÒrapporteringÒ.

28 28 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F. Figur 12 Kunskapsnoden SWEBUÕs anvšndargršnssnitt per den

29 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU Sškning i svenska byggforskningsprojekt pœ WWW SWEBUÕs indexmotor genererar automatiskt nytt index med jšmna mellanrum. Sšksidan nœr man genom att klicka pœ ÒSšk i forskningsdatabasenò avbildad i figur 12. Sškfšnstret enligt figur 13 kommer dœ upp och man kan skriva in valfritt sškuttryck (fritext med mšjlighet att Šven anvšnda Booleska uttryck som t ex AND och OR). Resultatet presenteras relevansrankat med tršffbild i form av adresser till sidor tillsammans med korta sammanfattningar. Indexeringen sker genom att en webrobot hšmtar innehœllet frœn en lista (enligt BFR-administratšrens šnskemœl) med URL-adresser (Uniform Resource Locator) till avdelningar och forskningsgrupper med egna webservers runtom i landet (exempelvis; Som indexeringsmaskin anvšndes Excite ( vilken i projektet anpassats till SWEBUÕs sid design.. Figur 13 Sškning i SWEBUÕs index šver svensk byggforskning.

30 30 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F Diskussionsforum i SWEBU Genom att klicka pœ ÒKonferenserÒ i figur 12 nœr man SWEBUÕs diskussionsforum, se figur 14. Diskussionsforumet bestœr av lokala newsgrupper dšr angelšgna konferenser/diskussioner kan fšras. Det finns fšr nšrvarande tvœ šppna grupper, en grupp dšr man kan diskutera SWEBU-systemet, (news://milvus.kstr.lth.se/swebu.synpunkter) och en grupp (news://milvus.kstr.lth.se/swebu.test) som kan anvšndas fšr att testa att anvšndarnas WWW-klienter Šr rštt instšllda eller fšr švning i att anvšnda Newssystemet. Figur 14 SWEBU har mšjligheter till diskussioner (mšten/konferenser) av angelšgna frœgor i egen News-server. Tanken Šr att vem som helst kan uttrycka šnskemœl om šppnande av nya grupper/mšten exempelvis inom fukt eller IT-omrŒdet. Ansvarig handlšggare pœ BFR fattar beslut om sœ skall ske. Han/hon kan eventuellt Šven fungera som moderator i gruppen/mštet. Inkomna inlšgg ligger kvar obegršnsad tid. Systemet kan Šven konfigureras fšr att lœta inlšggen ligga kvar i servern, ett minsta och hšgsta antal dagar. Det Šr Šven mšjligt att skapa lšsenordsskyddade grupper dšr privata diskussioner kan bedrivas av dem som har tilltršde dit. Se figur 15.

31 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 31 Figur 15 Man kan Šven skapa lšsenordsskyddade grupper/mšten om sœ šnskas. Netscape News-server stšdjer Šven kryptering med SSL, Secure Socket Layer. (Detta senare kršver att man har ett sœ kallat certifikat). Svar pœ inlšgg kan ske sœvšl till gruppen/mštet som till enskilda mštesdeltagare per . Konferenssystemet har fšljande struktur: - grupp/mšte pœ šversta nivœn (skapas och tas bort av BFR-handlŠggare), - trœdar inom grupp/mšte som samlar inlšgg ordnade efter Šmne pœ inlšgget och nšr inlšgget kom in. Tidsordningen har givetvis betydelse eftersom det Šr en diskussion som fšrs Mallar HŠr kan man hitta mallar fšr hur man ska kunna fylla i statusrapportering. Se figur 16. Mallen Šr densamma som KBS-Media Lab anvšnder fšr att informera om pœgœende projekt pœ World Wide Web.

32 32 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F. Figur 16 FormulŠr fšr inmatning av statusrapport till BFR frœn SWEBU.

33 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU ARBETSYTA I projektet etablerades en arbetsyta pœ Word Wide Web, WWW, fšr att underlštta kommunikation mellan projektdeltagarna. Arbetsytan utgšr ett viktigt resultat frœn projektet, figur 17. Denna bšr anvšndas och vidareutvecklas i en eventuell fortsšttning av projektet. Figur 17 En arbetsyta etablerades i projektet pœ WWW. Denna kan nœs šverallt dšr Internetanslutning finns. Arbetsytan innehœller tre nivœer av dokumentation, se figur 17, - Rapport, dšr arbetsrapport kontinuerligt kan gšras synlig. (Har endast delvis anvšnts i projektet). HŠr Šr det lšmpligt att systematiskt samla erfarenheter frœn projektet och gšra dem synliga fšr projektdeltagare och senare drifts- och underhœllspersonal. - Mštesanteckningar. I denna finns anteckningar (med figurer) frœn mšten som hœllits i de bœda delprojekten tillsammans - Anslagstavlan. I denna finns fšr nšrvarande instruktioner om hur datorlagrat material kan sšndas mellan projektdeltagarna. I anslagstavlan kan exempelvis ett layout fšrslag lšggas in fšr kommentar av projektdeltagarna. I figur 17 syns Šven en fast ram lšngst ner pœ bilden. Se Šven figur 18. Denna innehœller fšljande funktioner: - direkthopp till SWEBU-systemet, - navigationshjšlp i SWEBU-systemet om sœ skulle behšvas (Šnnu ej implementerad) (ÒkompassrosenÒ), - anropa kommunikationsresurserna (Òden semaforerande gubbenò), - hoppa till arbetsytans frontsida (Òarbete pœgœrò), - djupare fšrklaring av arbetsytan (Ò?-tecknetÒ), - sškning i sšrskild uppslagsbok med ordfšrklaringar (ej implementerad). Samma vokabulšr Šr tšnkt att kunna anvšndas i det fšrdiga systemet.

34 34 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F. Figur 18 Den stationšra resursramen i arbetsytan med navigations-, kommunikations resurser och hjšlpfunktioner "Rapporter" HŠr ges mšjlighet att lšgga en stomme till SWEBU-rapporten vilken kan fyllas pœ av projektdeltagarna efterhand som arbetet fortskrider. Ett enkelt verktyg fšr att skriva in text frœn valfri persondator uppkopplad mot Internet ges. inifrœn WWW-klienten hanteras en enkel editor (ordbehandlare) med vars hjšlp text lšggs in. Texten skrivs in direkt i sœ kallat HTML-format (Hypertext Markup Language). HTML Šr ett mšrksprœk. MŠrkningen talar om vilken typ av text det ršr sig om. T ex om det Šr en rubrik eller om det Šr bršdtext. Notera att HTML-mŠrkningen inte sšger nœgonting om hur texten ska grafiskt representeras i WWW-klienten utan utgšr en rent logisk mšrkning. Det Šr de lokala instšllningarna i anvšndarens WWW-klient som avgšr det grafiska utseendet. MŠrkelementen utgšrs av text skriven inom <>. DŠrefter fšljer texten man vill mšrka logiskt, vanligtvis avslutat med ett stoppelement som ser ut som startelementet men som Šven innehœller en slash (/) fšre mšrktexten. Fšr att bšrja ett nytt dokument anvšnds fšljande mšrken: <HTML> <HEAD> <TITLE>HŠr skriver man en titel pœ sidan som skall identifiera den i ett globalt perspektiv.</title> </HEAD> <BODY> HŠr lšgger man in texten i dokumentet </BODY> </HTML> Nedan fšljer ett exempel pœ hur texten i dokumentets body-del kan se ut; <p> Denna bršdtext hamnar i ett nytt stycke. I den hšr texten kan man lšgga in en onumrerad lista. <ul> <li> det fšrsta listelementet <li> det andra listelementet </ul> HŠr tog listan slut och bršdtexten fortsštter som tidigare. Man kan Šven referera till bilder. HŠr fšljer en bild. <IMG SRC = "bildfilnamn.gif" ALT="text om bilden ej visas">

35 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 35 Filen med namnet "bildfilnamn.gif" ligger i samma katalog som HTML-filen "Mštesanteckningar" Under SWEBU-projektets gœng har nœgra mšten dokumenterats. Dessa mšten finns Œtkomliga dœ man klickar pœ ÒMštesanteckningsÒ-ikonen pœ arbetsytan. Mštesanteckningarna innehœller text och bilder och nœs frœn valfri WWW-klient "Anslagstavla" I anslagstavlan finns fšr nšrvarande instruktioner om hur datorlagrat material kan sšndas mellan projektdeltagarna. I anslagstavlan kan exempelvis ett layoutfšrslag lšggas in fšr kommentar av projektdeltagarna. Under projektets gœng vill man mellan de formella mštena gšra information tillgšnglig fšr alla deltagarna. Anslagstavlans funktion Šr att hysa denna information. Man kan exempelvis lšgga ut en bild och lite text och samtidigt skicka ett till hela gruppen (under ÒKommunikationÒ) fšr att uppmšrksamma att nœgot nytt Šr anslaget och kanske begšra in synpunkter. Om nœgon i gruppen vill ha sitt material utlagt direkt Œtkomligt pœ websidan gšrs detta av systemansvarig efter uppmaning. Anslagstavlan kan senare kompletteras med ett konferenssystem. Vi bedšmer det ej vara nšdvšndigt dœ projektgruppen Šr mindre 10 personer. fungerar dœ bra fšr kommunikation i icke-realtid. Man kan Šven sitta i ett gemensamt telefonmšte med lokal tillgœng till SERFIN pœ WWW som stšd under mštet. InnehŒllet i anslagstavlan vid projektets avrapportering visas i figur 19.

36 36 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F. Figur 19 I ÒAnslagstavlanÒ gšrs material tillgšngligt fšr granskning mellan de formella mštena. 8.3 KOMMUNIKATION NŠr man klickar pœ ikonen som fšrestšller en gubbe som semaforerar šppnas ett separat fšnster som innehœller kommunikationsresurserna. Fšljande resurser finns inlagda, se figur 20, och nœs genom att man klickar pœ respektive ikon. - SŠnd ett elektroniskt brev, , till alla projektdeltagarna. - Adress till den server man skall anropa om man vill delta i en videokonferens šver Internet (kršver att man har tillgœng till programmet CuSeeMe frœn Cornell University). - till enskilda deltagare. - Anrop av deltagares egen hemsida om sœdan finns.

Lšneadministration Handbok

Lšneadministration Handbok 2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok

Läs mer

Social kompetens/všrdegrund

Social kompetens/všrdegrund Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund

Läs mer

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport SERFIN 2 Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt 1999-05-05, slutrapport BFR 960664-3 BFR 960569-8 BFR 960665-8 BFR 969663-7 Skade- och erfarenhetsuppfšljning

Läs mer

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals 1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson

Läs mer

F RMEDLARANSVAR INTERNET

F RMEDLARANSVAR INTERNET Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor

Läs mer

EgenmŠktighet med barn

EgenmŠktighet med barn Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:

Läs mer

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Personuppgifter pœ Internet Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999 2 InnehŒllsfšrteckning Sammanfattning ÉÉÉÉ..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...4 Fšrfattningsfšrslag

Läs mer

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr

Läs mer

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar

Läs mer

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort

Läs mer

Lšnekostnader i fœmansfšretag

Lšnekostnader i fœmansfšretag HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen

Läs mer

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer

Läs mer

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare

Läs mer

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet

Läs mer

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.

Läs mer

Maj 2000. Sofia Kolmodin

Maj 2000. Sofia Kolmodin Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla

Läs mer

dess fšrhœllande till konkurrensrštten

dess fšrhœllande till konkurrensrštten Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget

Läs mer

Alternativa vœrdformer

Alternativa vœrdformer Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare

Läs mer

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok 2001 Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT

Läs mer

Auktioner pœ Internet

Auktioner pœ Internet Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark

Läs mer

Fšreningsstyrelsens ansvar

Fšreningsstyrelsens ansvar Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Inledning 5

Läs mer

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst

Läs mer

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

Läs mer

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till

Läs mer

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade

Läs mer

BESITTNINGSBEGREPPET

BESITTNINGSBEGREPPET Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund

Läs mer

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning

Läs mer

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats

Läs mer

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet

Läs mer

Betalningar med e-pengar

Betalningar med e-pengar JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor

Läs mer

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9

Läs mer

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr

Läs mer

För ett offensivt miljöarbete i Halland

För ett offensivt miljöarbete i Halland i För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan

Läs mer

Varfšr ett profilprogram?

Varfšr ett profilprogram? Profilprogram Varfšr ett profilprogram? Det ska finnas en tydlig intern profil fšr den kommunala organisationen. Denna profil ingœr som en del i ÓStrategi fšr Melleruds kommunó. Melleruds kommuns profil

Läs mer

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Liv & hälsa en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.

Läs mer

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson

Läs mer

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................

Läs mer

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering TRITA-NA-D9811 CID-38, KTH, Stockholm, Sweden 1998 Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering Inger Boivie, Jan Gulliksen och Ann Lantz Inger Boivie, Enator AB och CID Jan Gulliksen,

Läs mer

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p. Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems

Läs mer

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Tidigare publicerad i SprŒkbruk, grammatik och sprœkfšršndring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994, (s.25-36) Institutionen fšr nordiska sprœk, Lunds

Läs mer

Agenda 21 en exempelsamling

Agenda 21 en exempelsamling Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp. Beställningsadress

Läs mer

Den nya bibliotekariens kompetens

Den nya bibliotekariens kompetens Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F

Läs mer

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Tidigare publicerad i Svenskans beskrivning 22 (s.50-64) Lund University Press, 1997 1 Rubriken pœ mitt fšredrag Šr en anspelning pœ Bengt Lomans antologi med frœn

Läs mer

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos

Läs mer

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology

Läs mer

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3 Social rapport 2001 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande

Läs mer

Tillverkningshemligheter och

Tillverkningshemligheter och Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne

Läs mer

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA K O M P E N D I U M FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA 10 Teman och 30 Fall 16 Registerkort om förhållandena mellan Arbetsmarknadsparternas

Läs mer

Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i

Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i Alla ršttigheter fšrbehœllna. Ingen del av detta dokument fœr reproduceras, lagras i ett Œtersškningssystem, eller pœ nœgot sštt eller i nœgon form šverfšras elektroniskt,

Läs mer

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten FOI-R--0467--SE Maj 2002 ISSN 1650-1942 Vetenskaplig rapport Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto Objekt och klasser - Introduktion Objekt Ð Begreppet objekt Ð Hur klasser anvšnds fšr att skapa objekt Ð Fšr-definierade klasser Ð Metoder och parameteršverfšring Ð Definiera klasser Ð Modifierare Ð Statiska

Läs mer

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN OM SV TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN Lars Olsson April 1999 Fšrord Denna rapport har tagits fram pœ uppdrag av projektet Teknisk Framsyn. Syftet med studien Šr att belysa svœrigheterna med

Läs mer

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling 1999:6 Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling Erfarenheter från första fasen av ett traineeprogram vid Arbetslivsinstitutet i Östersund Stig Vinberg Frants Staugård Ulrika Lindström

Läs mer

Att göra Web-sidor på Macintosh

Att göra Web-sidor på Macintosh Att göra Web-sidor på Macintosh Av Jacob Palme 95-10-30, senast ändrad 96-11-26 21.06. Original filnamn: web-sidor-med-mac.mw6. Detta dokument kan laddas ner från följande URL-er: I Adobe Acrobat format:

Läs mer

ATT GÖRA WEBBSIDOR. Frivillig labb

ATT GÖRA WEBBSIDOR. Frivillig labb Numerisk analys och datalogi KTH 100 44 Stockholm Kerstin Frenckner, tel 790 7143, e-post kfrenck@nada.kth.se 2D1339 Programkonstruktion Hösten 2001 Datorintroduktion Frivillig labb ATT GÖRA WEBBSIDOR

Läs mer

Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati?

Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati? Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati? IMIT WP: 2000_112 Datum: 2000 Antal sidor: 21 Institute for Management of Innovation and Technology VIRTUELL KONTAKT OCH KUNSKAPSSPRIDNING -

Läs mer

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie 1998:11 El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie Kjell Hansson Mild 1 Göran Anneroth 2 Jan Bergdahl 3 Nils Eriksson 4 Jonas Höög 4 Eugene Lyskov 1,5 Inger Marqvardsen 6 Ole Marqvardsen

Läs mer

!""#$%&'("& *+#,-./(01213&'("& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)&

!#$%&'(& *+#,-./(01213&'(& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)& !! !""#$%&'("& )!!"#$%&&'(')* +!,'#-.'(')* +! /01-&$)0233* 4! 5-)0-33$6708#90(')90*:;3(.-?(:#:)(* @!,';(.-'$* @! A0:)':$* B! CD?3&:?* EF! G(9)':$&(8* EF! HD&:#:)(* EF! I($&:39&:#:)(*

Läs mer

PROTOKOLL FR N SESAM R DSM TE

PROTOKOLL FR N SESAM R DSM TE SESAM Sida 1 (1) NŠrvaro- och sšndlista Intressent NŠrvarande Protokoll AerotechTelub Claes Wadsten, ordf. SESAM rœd Bofors AB Curt Merkell CelsiusTech Electronics AB Billy Johansson CelsiusTech System

Läs mer

Årets medarbetare inom njurmedicin 2003

Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden Pris: 35:- Nr.2/2004 Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Dialys och njurtransplantation under 1900-talet Rädda det som räddas kan

Läs mer

WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät

WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät Projektbeskrivning och funktionsspecifikation Henrik Karlsson, AmuHadar 1 2003-11-24 Innehållsförteckning Sammanfattning sid 2 Mål

Läs mer

Internets historia Tillämpningar

Internets historia Tillämpningar 1 Internets historia Redan i slutet på 1960-talet utvecklade amerikanska försvaret, det program som ligger till grund för Internet. Syftet var att skapa ett decentraliserat kommunikationssystem som skulle

Läs mer

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll FrontPage Express I programpaketet Internet Explorer 4.0 och 5.0 ingår också FrontPage Express som installeras vid en fullständig installation. Det är ett program som man kan använda för att skapa egna

Läs mer

Kort om World Wide Web (webben)

Kort om World Wide Web (webben) KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.

Läs mer

Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB.

Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB. Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB. SW-systemet enligt ÓSven Wimnells hemsida http://w1.861.telia.com/~u86105430/ SamhŠllsplaneringens problem.

Läs mer

Guide för Innehållsleverantörer

Guide för Innehållsleverantörer Library of Labs Content Provider s Guide Guide för Innehållsleverantörer Inom LiLa ramverket är innehållsleverantörer ansvariga för att skapa experiment som "LiLa Learning Objects", att ladda upp dessa

Läs mer

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 STORA PÅ KONTOR STÖRRE PÅ MÄNNISKOR 2000 i korthet Innehåll Sökregister flikens insida VD-kommentar 2 Årsredovisning 2000 översikt 6 Strategisk inriktning 8 Ägarförhållande

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

Skärmbilden i Netscape Navigator

Skärmbilden i Netscape Navigator Extratexter till kapitel Internet Skärmbilden i Netscape Navigator Netscape är uppbyggt på liknande sätt som i de flesta program. Under menyraden, tillsammans med verktygsfältet finns ett adressfält. I

Läs mer

ITK:P2 F1. Hemsidor med HTML HTML. FTP, HTTP, HTML, XML och XHTML

ITK:P2 F1. Hemsidor med HTML HTML. FTP, HTTP, HTML, XML och XHTML ITK:P2 F1 FTP, HTTP, HTML, XML och XHTML DSV Peter Mozelius 1 Hemsidor med HTML Hur många av er har provat på att bygga en egen hemsida med HTML eller XHTML? För hand eller med hjälpverktyg? Har ni lagt

Läs mer

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD TOTALF RSVARETS FORSKNINGSINSTITUT NBC-skydd 901 82 UmeŒ FOI-R--0405--SE Mars 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Ulf Danielsson VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD Utgivare Rapportnummer, ISRN

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier

Riktlinjer för sociala medier RIKTLINJER Antagen, datum 2011-08-24 Sida 1(4) Riktlinjer för sociala medier Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Osby kommun 283 80 Osby Telefon 0479-52 80 00 vx Fax 0479-52 82 97 E-post kommun@osby.se

Läs mer

Laboration 0. Enhetsbokstaven anges med ett kolon efter och man läser ofta ut detta, exempelvis C:(sekolon).

Laboration 0. Enhetsbokstaven anges med ett kolon efter och man läser ofta ut detta, exempelvis C:(sekolon). Laboration 0 Laborationen är till för dig som inte är familjär med att navigera i filträd på en dator. Om du är van vid detta (vilket är det vanliga nu för tiden) så kan du bara snabbt titta igenom laborationen.

Läs mer

Installera SoS2000. Kapitel 2 Installation Innehåll

Installera SoS2000. Kapitel 2 Installation Innehåll Kapitel 2 Installation Innehåll INSTALLATION MDAC och ODBC...2 Installera SoS2000 i arbetsplatsen...2 SoS2000 serverprogramvara...2 SoS2000 och övriga Office program...3 Avinstallera SoS2000...3 Brandväggar...3

Läs mer

Laboration med Internet och HTML

Laboration med Internet och HTML Laboration med Internet och HTML Denna laboration går ut på att du skall kunna skapa enkla hemsidor i HTML. Vi kommer inte att ta upp edstorer för hemsidor som t.ex. DreamWeaver eller FrontPage. Dessa

Läs mer

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Litteratur Nätverk, Internet och World Wide Web Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Beekman kap 9-11 Varierar i olika upplagor. Läs alla kapitel om nätverk och Internet och webb Olika typer

Läs mer

Systemkrav och tekniska förutsättningar

Systemkrav och tekniska förutsättningar Systemkrav och tekniska förutsättningar Hogia Webbrapporter Det här dokumentet går igenom systemkrav, frågor och hanterar teknik och säkerhet kring Hogia Webbrapporter, vilket bl a innefattar allt ifrån

Läs mer

Webbservrar, severskript & webbproduktion

Webbservrar, severskript & webbproduktion Webbprogrammering Webbservrar, severskript & webbproduktion 1 Vad är en webbserver En webbserver är en tjänst som lyssnar på port 80. Den hanterar tillgång till filer och kataloger genom att kommunicera

Läs mer

Kort-kort om utdelade användarkonton och datormiljön på NADA

Kort-kort om utdelade användarkonton och datormiljön på NADA Kort-kort om utdelade användarkonton och datormiljön på NADA UNIX-konto, användaridentitet Namn Du har fått ett konto med ett användarnamn bestående av prefixet ip99_ och ytterligare tre bokstäver. Dessa

Läs mer

F5 Exchange 2007. 2013-01-16 Elektronikcentrum i Svängsta Utbildning AB 2013-01-16 1

F5 Exchange 2007. 2013-01-16 Elektronikcentrum i Svängsta Utbildning AB 2013-01-16 1 F5 Exchange 2007 2013-01-16 Elektronikcentrum i Svängsta Utbildning AB 2013-01-16 1 Spam Control and Filtering Elektronikcentrum i Svängsta Utbildning AB 2013-01-16 2 Idag: Relaying Spamhantering och filtrering

Läs mer

Grundläggande EndNote

Grundläggande EndNote Grundläggande EndNote Stephen Naron, februari, 2011 Uppdatering och översättning till svenska: Taeda Tomić, 2012, 2014 Korrekturläsning: Martina Andersson Löfqvist, september 2012 1. Lite information om

Läs mer

Installation och konfiguration av klientprogramvara 2c8 Modeling Tool

Installation och konfiguration av klientprogramvara 2c8 Modeling Tool Installation och konfiguration av klientprogramvara 2c8 Modeling Tool Hämta programpaket, MSI Aktuell version av klientprogramvaran finns tillgänglig för nedladdning på vår hemsida på adress http://www.2c8.com/

Läs mer

1 Installationsinstruktioner

1 Installationsinstruktioner 1 Installationsinstruktioner 1.1 Förbereda installationen Kontrollera systemkraven. Försäkra dig om att din dators hårdvara uppfyller de systemkrav som är specificerade. Vid installering av Engineering

Läs mer

SGH-A400 WAP Browser Användarhandbok

SGH-A400 WAP Browser Användarhandbok * Vissa innehåll i denna handbok kan skilja sig från din telefon beroende på mjukvaran som installerats eller din operatör. SGH-A400 WAP Browser Användarhandbok ELECTRONICS Behöver du hjälp eller har frågor,

Läs mer

12 Webb och kurshemsidor

12 Webb och kurshemsidor 12 Webb och kurshemsidor Många lärare använder sig av kurswebbsidor eller egna personliga webbsidor som ett ställe att samla information och dokumentation kring sitt arbete. Om du ska skapa en webbsida,

Läs mer

Elisabet Stöök Konsult SAS Institute AB Copyright 2003, SAS Institute Inc. All rights reserved.

Elisabet Stöök Konsult SAS Institute AB Copyright 2003, SAS Institute Inc. All rights reserved. Administrera din SAS miljö med SAS Metadata Server och SAS Management Console. Elisabet Stöök Konsult SAS Institute AB Copyright 2003, SAS Institute Inc. All rights reserved. SAS Intelligence Value Chain

Läs mer

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Innehåll 1. Referensbiblioteket i VISS... 2 2. Att söka efter referenser i referensbiblioteket... 2 3. Inmatning av nya referenser... 3

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Dokumenttitel Datum Godkänd av Sid SIT24 Manual E-post 2007-03-09 Sign 1(14) Utgivare/Handläggare Dokumentbeteckning Version Info Klass Björn Carlsson SIT24 mailmanual.doc 1.0.2 Öppen SIT24 Manual E-Post

Läs mer

Startanvisning för Bornets Internet

Startanvisning för Bornets Internet Startanvisning för Bornets Internet Denna guide kommer att hjälpa dig igång med Bornets Internet. Sidan 1 av 41 Innehållsförteckning Titel Sidan Kapitel 1. Introduktion... 3 Kapitel 2. TCP/IP-inställningar

Läs mer

2014-2015 Alla rättigheter till materialet reserverade Easec

2014-2015 Alla rättigheter till materialet reserverade Easec 1 2 Innehåll Introduktion... 3 Azure Client SDK Libraries... 4 Översikt: Azure Client Libraries... 5 Azure SDK... 6 Azure SDK (forts.)... 7 Azure SDK (forts.)... 8 Cloud Services... 10 Cloud Services...

Läs mer

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka Webben som verktyg Idag: Hur hänger det ihop? Viktiga tekniker Stegen i ett webbprojekt Verktyg Dreamweaver Photoshop Joomla CMS Storyboard och flödesschema Fixa webbhotell Hur hänger det ihop? För att

Läs mer

Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön

Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön 1998:13 Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön Birgit Pingel Hans Robertsson.. arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045 476 0 ISSN 0346 7821 http://www.niwl.se/ah/ah.htm a Arbetslivsinstitutet

Läs mer

Bilaga C, Nätverksprogram

Bilaga C, Nätverksprogram Bilaga C, Nätverksprogram Välkommen till D I denna bilaga beskrivs flera nätverksprogram som använder sig av TCP/IP, t ex Netscape och Eudora. World Wide Web World Wide Web (för kortas WWW) är den nyaste

Läs mer

Storegate Pro Backup. Innehåll

Storegate Pro Backup. Innehåll Storegate Pro Backup Välkommen! I denna manual kan du bland annat läsa om funktioner och hur du ska konfigurerar programmet. Läs gärna vårt exempel om versionshantering och lagringsmängd innan du konfigurerar

Läs mer

Din guide till. Teknisk Specifikation Säljstöd

Din guide till. Teknisk Specifikation Säljstöd Din guide till Teknisk Specifikation Säljstöd April 2014 Innehåll Systemkrav... 3 Operativsystem... 3 Mjukvara... 3 Maskinvara... 4 Datakällor... 4 Databas... 5 Databasstruktur... 5 Katalogstruktur...

Läs mer

Nya webbservern Dvwebb.mah.se

Nya webbservern Dvwebb.mah.se Nya webbservern Dvwebb.mah.se Bakgrund: BIT (Bibliotek och IT) beslutar att ta ner Novell systemet 28/3 som är en katalogtjänst som styr bland annat alla studenter s.k. hemkataloger på Malmö högskola såväl

Läs mer