SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen"

Transkript

1 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 1 SWEBU Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen" Uno Engborg, KBS-Media Lab, Lunds Universitet Per Christiansson, KBS-Media Lab, Lunds Universitet Fredrik Stjernfeldt, KBS-Media Lab, Lunds Universitet

2 2 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F. Sammanfattning Rapporten beskriver hur vi i framtiden pœ Internet effektivt kan kommunicera forskningsinformation. Det všxande informationsflšdet i de globala nštverken gšr det allt mera nšdvšndigt att skapa kunskapsnoder dšr sakkunniga všljer ut och kvalitetsmšrker informationen samt fšrpackar den pœ sœdant sštt att den blir lštt att tillgodogšra sig fšr de tšnkta mœlgrupperna. I byggsammanhang bšr man šver internet ha tillgœng till forskningsresultat, byggnormer, produktinformation, erfarenhetsdata frœn fšrvaltning etc., givetvis innehœllande hyperlšnkade referenser till andra kšllor. Nya mšjligheter šppnas fšr anvšndare att via anpassade multimediala gršnssnitt kommunicera mot underliggande information. Allt mer av forskningsresultaten dokumenteras i digital och form blir dšrmed mera tillgšngliga. Samtidigt fšršndras fšrpackning och tillhšrande lagringsstrukturer som en fšljd av introduktionen av avancerade IT-verktyg, som bland annat anvšndes fšr att hantera olika slags kunskapsrepresentationer i Internet-miljš (objekt-, relationsdatabaser, bilder, etc.). BestŠllarkompetensen inom byggomrœdet mœste generellt hšjas framšver fšr att ška sannolikheten fšr kloka och lœngsiktiga IT investeringar kommer att ske. Denna rapport utgšr en inledning pœ ett sœdant arbete med bœde en praktisk, exemplet forskningsnod, och en mera teoretisk teknisk del. Rapporten beskriver projekt SWEBU, BFR nr , dšr ett system fšr att gšra forskningsinformation tillgšnglig šver Internet och World Wide Web designats och en demonstrator framtagits.

3 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 3 INNEH LLSF RTECKNING SAMMANFATTNING INTRODUKTION M LS TTNING RESULTAT ANALYS IT situation vid projektstart Utvecklingshorisonten OmvŠrlden SWEBU-BAKGRUND Problemen idag Tidigare arbeten AnvŠndarmodeller TillgŠngliga data SWEBU, SYSTEMBESKRIVNING Inledande konceptuella modeller Kunskapsnoder vergripande SWEBU-modell Datamodell fšr SWEBU Filstruktur fšr HTML-dokument i SWEBU Klient/Server METODIK SYSTEMFUNKTIONER Kunskapsnod SWEBU Sškning i svenska byggforskningsprojekt pœ Diskussionsforum i SWEBU Mallar Arbetsyta "Rapporter" "Mštesanteckningar" "Anslagstavla" Kommunikation KvalitetssŠkring HUR KAN INFORMATIONEN LAGRAS Lagring pœ fil HTML-dokument Serverside-includes och PUT Lagringsstruktur fšr HTML-dokument Bildformat LŠnkar mellan HTML-dokument Behšrighetskontroll fšr dokumentœtkomst Lagring i Databaser Relationsmodellen Relationer FrŒgesprŒk mot relationsdatabaser SŠkerhet i databaser Behšrighetskontroll via databasstruktur tkomst kontrollerad av operativsystemet...48

4 4 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F Replikering av databas Interaktivitet och dynamik i databassystemen CGI, common gateway interface Plug-in moduler Active X Java Java Virtual Machine, JVM ProgrammeringssprŒket Java Java Applets Att ansluta till databaser TvŒlagermodellen (Two Tier Model) Trelagermodellen (Three Tier Model) Metoder att skapa WWW-baserade databasgršnssnitt DatabsgrŠnssnitt med CGI program...58 Oracle OWA Cold Fusion Dynamisk lšnkning Fast CGI Serverspecifika system...61 LiveWire AOL server ISAPI lšsningar JDBC Anslutningen Internationalisering och anvšndaranpassning TJ NSTER I INTERNET kommunikationstjšnster Interaktion med andra system Protokollen RFC-Requests For Comments FTP - File transfer protocol HTTP TjŠnster fšr elektronisk post SMTP POP IMAP PPP S KERHET DriftssŠkerhet, tillgšnglighet SŠkerhetskopior Redundans Behšrigheter och ansvarsfšrdelning Vikten av kompetens InbrottssŠkerhet Skydd av data Firewall, brandvšgg...73 Screening routers Proxy gateways Guards (VŠktare) Olika typer av attacker IntrŒng...75 Logg Informationsstšld och kryptering...75 PGP SSL TillgŠnglighetshindrande ŒtgŠrder SŠkerhetsstrategier Att detektera ett angrepp...79

5 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU tgšrder vid sškerhetsincident Hur hœller man sig informerad?...81 bugtraq CERT CIAC COAST News groups ATT V LJA SERVER nskade egenskaper Mjukvara Databas Databaskopplingar Sšksystem utanfšr databasen HTTP-server Operativsystem...85 UNIX Open VMS Windows NT HŒrdvara SLUTSATSER REFERENSER...90

6 6 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F. 1. Introduktion Kvantiteten av information som nœr oss varje dag škar lavinartat. Vikten av att kunna filtrera och sortera i informationsflšdet škar dœ i samma takt. Vilken information som Šr bra och anvšndbar beror pœ vem du Šr, var du befinner dig, hur gammal den Šr, vilka som Šr dina arbetsuppgifter och inte minst vad som intresserar dig. Vad som Šr anvšndbart kan variera frœn tillfšlle till tillfšlle och frœn person till person. I vissa fall Šr šversiktlig, kortfattad information av stšrsta vikt, i andra fall kršvs mera mœngfacetterad information med stšrre djup. Ibland ršcker det inte med att man kan nœ de data som finns lagrade i datanšt všrlden šver. Ofta behšver man bli guidad rštt i utbudet av andra personer med mer erfarenhet inom ett visst omrœde. Fšr att kunna dra rštt slutsatser fordras mšnsklig inverkan. SŒlunda behšver man inte bara sška data, utan Šven personer att samarbeta och diskutera med, fšr att de data man hittar ska kunna fœ en vettig innebšrd och bli praktiskt anvšndbara. Fšr att kunna tillgodose dessa skiftande behov, kršvs att man kan skršddarsy lšsningar. I den hšr rapporten beskriver vi hur en organisation som BFR skulle kunna tackla dessa problem. I SWEBU, Swedish Building Research on the World Wide Web, anvšnder ByggforskningsrŒdet, BFR, sig av det globala datornštverket fšr att publicera och fœnga forskningsinformation frœn forskning som Šr sponsrad av BFR. Systemet baseras pœ TCP/IP-kommunikation och Šr implementerat med hjšlp av WWW-tekniker. Valet av detta system baseras pœ att det Šr enkelt att anvšnda och administrera, och att det Šr oberoende av datorplattform. Vidare fšrdelar med ett dylikt system Šr att det gšr det mšjligt att decentralisera information, sœ att den kan lagras och administreras hos den som producerar informationen. BFR's roll blir dœ att skapa ett index šver dessa distribuerade data sœ att de blir lštt Œtkomlig fšr de relevanta mœlgrupperna. BFR všljer ut information de anser vara relevant och indexerar den. I sin egenskap av auktoritet pœ byggomrœdet kvalitetsmšrker de genom sitt val informationen. Detta resulterar i ett enkelt sštt att nœ denna information. I fšrsta fasen riktar sig systemet i fšrsta hand till forskare och deras behov. Sedan kommer systemet att vidgas fšr att Šven passa grupper som - studenter, - byggnadsindustri, - allmšnheten. Fšr att anpassa systemet till sœ varierande mœlgrupper mœste nya anvšndarmodeller utformas. I denna rapport diskuterar vi hur man modellerar fšr forskarens behov, och pœ vilka sštt ett všldesignat system kan hjšlpa den enskilde forskaren i hans arbete. Vi har anvšnt SWEBU som ett exempel pœ hur ett informationssystem kan fungera samt visat vilka verktyg som behšvs fšr att sška och underhœlla information. Vidare diskuteras framtiden och framtida behov inom digital informationshantering.

7 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 7 Rapporten všnder sig till personer inom byggbranschen som Šr involverade i att formulera IT-strategier fšr uppbyggnad av informationssystem samt personer med kompetens inom bœde bygg och IT. Vissa delar av rapporten Šr ganska tekniska med avsikt att ge inblick i systemens mšjligheter och begršnsningar och de mœnga IT-begrepp som surrar runt. Detta innebšr att vissa delar kan fšrbigœs av dem som ej behšver tršnga alltfšr djupt in i problematiken runt systemuppbyggnad och underhœll. Arbetet har bedrivits i Projekt BFR nr: , i samarbete med Jan Sandelin, Jan Lagerstršm och Britt Olofsdotter pœ BFR. 2. MŒlsŠttning FrŒn ansškan daterad april 1995, "Modern informationsteknik kan idag anvšndas fšr att bygga upp system som gšr information lšttillgšnglig šver hela všrlden, med fšr olika anvšndare anpassade gršnssnitt mot datorsystemen. Samtidigt kan verktyg tas fram som fšrenklar inlšggning och administrativ hantering av forskningsinformation samt škar mšjligheten att presentera heltšckande information fšr olika anvšndare. Projektet syftar till att - gšra forskningsresultat och šversikter šver pœgœende forskning tillgšngliga šver World Wide Web, WWW, pœ Internet (det globala datornštverket), - fšrenkla och effektivisera BFRÕs interna arbete med dokumentation av pœgœende och avslutad forskning, samt att - introducera ett diskussionsforum pœ Internet fšr byggforskningsintresserade." FrŒn (Christiansson, Engborg, 1995) "SWEBU skall kunna anpassa sig efter olika anvšndares behov. Fšljande typanvšndare definieras; - forskare, - utvecklingschef pœ fšretag, - utvecklare pœ fšretag, - hšgskolestudent, - handlšggare pœ BFR". Efter det att projektet pœgœtt en tid framkom šnskemœl frœn BFRÕs sida om att tid skulle omfšrdelas mot en bredare modellering av BFRÕs interna databaser med siktet instšllt mot att de Šven skulle kunna fšrsšrja den externa forskningsinformationen. Den fšršndrade inriktningen medfšrde Šven att mycket tid lades pœ utredningar om sœvšl som intern som extern sškerhet. Dvs vem skulle fœ gšra vad med informationen internt, och vilken information skulle kunna nœs utifrœn. Denna fšršndrade inriktning speglas i fšreliggande rapport genom viss tyngd mot systemuppbyggnadsfrœgor.

8 8 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F. 3. Resultat Projektresultat har tidigare redovisats i (Christiansson, 1996a), (Christiansson & Engborg, 1995), (Christiansson, 1995) samt vid fšredrag i Sverige och internationellt. Vidare har SWEBU-projektet redovisats fšr besškande nationella och internationella grupper vid KBS-Media Lab. De viktigaste resultaten i punktform listas nedan. - Tidig lšsning fšr hur externa anvšndare kan sška i indexerad distribuerad forskningsinformation via kunskapsnoden SWEBU. - Fšrslag till strukturer fšr lagring av information om forskningsprojekt. - vergripande funktionalitet, modeller och struktur fšr kunskapsnoden SWEBU inklusive BFR-extern relevant information. - Analys och fšrslag till lšsningar fšr sškerhet i interaktiva webbaserade informationstjšnster. - Konferensyta baserad pœ lokala Newsgrupper (lokal News-server med diskussionsgrupper). - Grafisk (funktionell) design av anvšndargršnssnitt (handlšggare och externanvšndare). - Analys av externa strukturer fšr forskningsinformation. - Mall fšr projektstatusrapporter och rœd fšr lokal upplšggning pœ WWWservers av projektinformation. - Modell av BFRÕs underhœllsprocesser pœ handlšggarnivœ (lšgga in projekt, editera projekt, godkšnna fšre utlšggande pœ WWW). - Strukturering och implementering av hemsidor fšr Fuktgruppen i Lund pœ WWW. - Arbetsytas som stšd i utvecklingsarbetet och senare i systemunderhœll. - Tester av Oracle 7-databas med tillhšrande utvecklingssystem. - Val och konfiguration av servers fšr WWW och News inklusive operativsystem och hœrdvara. (Netscape Enterprise, Netscape News Server 2.01, Solaris resp Sundator). - Framtidstrender inom omrœdet Òuppbyggnad av kunskapsnoderò. 4. Analys 4.1 IT SITUATION VID PROJEKTSTART ByggforskningsrŒdets datornštverk byggde vid projektets start pœ PC- och Novell teknologi. kommunikation skedde med hjšlp av uppringd SLIPkoppling (Serial Line Internet Protocol) pœ behšvande system. Hela organisationen delade en adress. Se Šven (Gunnarsson, 1996) fšr šversiktlig beskrivning av Internet och dess funktioner. Maskinparken bestod som bšst av Intel 486DX-processorer med 4MB internminne med en uppringd Internet-fšrbindelse via 9600 baud-modem kopplat till en Intel 386 dator.

9 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 9 Det interna databassystemet arbetade i DOS-miljš och var uppbyggt i dbase IV (frœn Borland). Ingen on-line forskningsinformation var tillgšnglig fšr utomstœende. Denna funktion skšttes istšllet via Byggdoks databas BYGGFO. Informationen i BYGGFO-databasen uppdaterades med uppgifter frœn BFRsystemet PDS, Projektdatabassystem, genom inmatning frœn floppy. 4.2 UTVECKLINGSHORISONTEN IT-utvecklingen har nu tagit fart och nya system och lšsningar skapas hela tiden, ofta innan behov uppstœtt eller ens formulerats.. Vi har en inbyggd motsšttning i detta att samtidigt hitta snabba IT stšdda lšsningar som pœ kort sikt lšser vœra behov. Samtidigt som vi vill undvika att lœsa upp oss i oflexibla lšsningar. Detta innebšr att vi mœste - kombinera rutindesign med kreativ design i team besœende av brukare, IT-specialister, samhšllsvetare etc, - ha en helhetssyn och šppenhet vid design av IT-stšdda lšsningar, - lšgga ner mycket arbete pœ omvšrldsbevakning fšr att fœnga och analysera basteknologier som kan fšrvšntas bli bestšndiga IT-stšdda lšsningar, - ha omfattande omvšrldsbevakning och analys av samhšllsutveckling och dess interaktion med IT, - stršva efter att finna lšsningar vars design kan ŒteranvŠndas Šven om tekniken fšr implementation fšršndras och fšrbšttras. Figur 1 Synpunkter pœ lœngsiktiga lšsningar frœn Arbetsgruppsmštesprotokoll den

10 10 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F. 4.3 OMV RLDEN Det blir allt vanligare idag att kunna nœ information via Internet. Redan nu finns - Networked Computer Science Technical Reports Library, NCSTRL. Detta Šr en internationell samling av tekniska rapporter inom datalogiomrœdet frœn institutioner och industri- och regeringsstšdda forskningslaboratorier. Dessa rapporter Šr tillgšngliga via Internet fšr undervisning och andra icke-kommersiella ŠndamŒl via ett nštverk av servers. NŠtverket finansieras av de deltagande institutionerna. (NCSTRL, 1996). - DESIRE - Development of a European Service for Information on Research and Education. EU project. (Koch, 1997). "DESIRE syftar till att skapa informationsstrukturer fšr den europeiska akademiska všrlden. Man kommer att utveckla verktyg fšr att bšttre stšdja multimedial information, ge bšttre indexeringstjšnster och bšttre informationsadministration. - CRIS-SWEDEN, Current Research Information System. En databas Œtkomlig frœn WWW dšr man kan sška information om forskningsprojekt finansierade av NUTEK (NŠrings- och Teknikutvecklingsverket), NFR (Naturvetenskapliga ForskningsrŒdet) och TFR (Teknikvetenskapliga forskningsrœdet). Databashanteraren Progress anvšndes av systemet. - ASKen, Automatiska Studiekatalogen. (HSV, 1997). ASKen Šr en databas som innehœller samtliga svenska universitets och hšgskolors utbildningsprogram och kurser med kringinformation. Respektive universitet och hšgskola ansvarar fšr att den egna studieinformationen Šr tillfšrlitlig och korrekt. - Merkurius, Lunds Universitets NŠringslivsnod, en kunskapsnod dšr kunskap producerad vid Lunds Universitet skall gšras tillgšnglig fšr smœ och medelstora fšretag. (KBS-Media Lab, 1996).

11 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU SWEBU-bakgrund 5.1 PROBLEMEN IDAG De system som finns idag fšr att sprida forskningsinformation kan gšras mera effektiva med stšd av avancerad IT. PŒ detta sštt kan mœnga problem elimineras eller avsevšrt reduceras. HŠr ges nœgra exempel pœ sœdana omrœden: - informationen Šr svœr att nœ pœ ett effektivt sštt i rum och tid fšr olika anvšndare, - begršnsat anpassade anvšndargršnssnitt, - systemen Šr tunga att underhœlla bœde vad avser gršnssnitt och innehœll, - ganska begršnsat informationsinnehœll (kan utan stšrre anstršngning blir mera fullšdigt idag), - hšga mediekostnader (transport och presentation), - hšga lagrings- och dupliceringskostnader, - smœ mšjligheter att gœ utanfšr traditionell presentation i text och bild utan interaktionsmšjligheter. I samband med infšrandet av nya IT verktyg uppstœr Šven nya problem; - sškerhetsproblem pœ grund av škad av tillgšnglighet och flexibilitet, - ny inhouse-kompetens behšver byggas upp (drift, utveckling, strukturering, gršnssnitt), underhœllas och stšndigt fšrnyas pœ grund av den snabba IT-utvecklingen, - vi mœste lšra oss delvis nya sštt att tšnka - frœn linjšrt till associativt (exempelvis en bok blir hypertext), - nya verktyg kan och bšr utvecklas fšr exempelvis sškning och interaktion med datorfšrmedlad information, - arbetssštt och organsationsstrukturer kommer att pœverkas, - nya rutiner fšr kvalitetsmšrkning och kunskapsfiltrering. 5.2 TIDIGARE ARBETEN Vi har under tidigare projekt samlat teoretiska och praktiska erfarenheter frœn design och implementering av informationssystem, KUB-projektet (Landin et.al., 1992), Delphi-projektet (Christiansson, MŒnsson, Sšrhede, 1992). Dessa omfattar - design av multimediagršnssnitt mot anvšndarna, - representation och strukturering av underliggande kunskap, - kunskap om dynamiska egenskaper fšr systemen sœ att de kan všxa och underhœllas med specialdesignade verktyg, - arbete i demonstratormiljš (inkrementell prototyping) tillsammans med anvšndarna, - kunskap om anvšndarens sšk- och navigeringsverktyg. Det vi ser idag jšmfšrt med de system vi utvecklat under de fšregœende 10 Œren Šr att en betydande skalningseffekt intršder pœ grund av de snabbt všxande globala nštverken.

12 12 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F. Many simultaneus users with different competence and interest. Situated on optional places. DKN Rich adapted multimedia interface. From a local to a global 'operating system' on different hardware platforms. Much larger knowledge content which also overlap and are physically spread. Figur 2 ÒNŠr vi gœr frœn enanvšndarsystem till globalt tillgšngliga system uppstœr en hel rad skalningseffekter". FrŒn (Christiansson, 1996a) 5.3 ANV NDARMODELLER Forskarens uppgifter Šr mœnga och av varierande slag. Bland annat mœste han: - hœlla sig ajour med vad andra redan gjort inom forskningsomrœdet, - sška referenser, - hitta material och utrustning fšr experiment, - hitta finansišrer, - komma i kontakt med andra personer med liknande problem och frœgestšllningar, - fšrmedla sin kunskap till allmšnhet, nšringsliv och studenter. Fšr att fœ hjšlp i dessa uppgifter kan forskaren anvšnda systemet pœ tvœ olika sštt: 1. Normalt bruk, systemet kan ej i detalj anpassas efter den enskilde anvšndarens preferenser. 2. Individuellt bruk, man identifierar sig fšr systemet genom att ange sin anvšndaridentitet och ett eventuellt lšsenord. Detta fšr att skydda systemet mot obehšriga anvšndare. I det fšrsta fallet Šr systemet betydligt lšttare att bygga och administrera. Det Šr i detta fallet inte nšdvšndigt att hœlla reda pœ vilka anvšndare som finns i systemet och man behšver dšrigenom inte skapa rutiner fšr att ta bort och lšgga till anvšndare. Man behšver inte heller bygga rutiner och skapa administration fšr att ta hand om anvšndare som glšmt sin anvšndaridentitet eller lšsenord. Nackdelar med detta Šr att man ej har mšjlighet att ge personlig service och detta begršnsar de tjšnster man kan erbjuda den enskilde anvšndaren. Man kan jšmfšra detta med att ringa Fršken Ur fšr att fœ korrekt tid vilket ju Šr en relativt universell uppgift. Alla personliga konfigurationer som gšrs mœste lagras pœ en lokal dator. Detta stšller till problem om mer Šn en person delar pœ en och samma dator med tillhšrande mjukvara, speciellt som mœnga sœ kallade persondatorer i sanning Šr just persondatorer, utan mšjlighet att enkelt skapa personliga konfigurationer fšr olika anvšndare.

13 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 13 Ett system med lšsenordsidentifierad anvšndare kan utfšra tjšnster med mera komplex dialog, som Šr betydligt hœrdare knuten till anvšndarens person t ex telefonbanktjšnster. I ett sœdant system Šr det mšjligt att gšra personliga konfigurationer av systemet, vilka lagras centralt sœ att de blir nœbara oberoende av tid och rum. Nackdelen med denna typ av system, Šr att misstšnksamma individer kan kšnna obehag infšr att lšmna ut sig till systemet. Detta kan vara viktigt att tšnka pœ vid design av denna typ av system att ibland kan det ršcka med att man kan sšrskilja anvšndare som olika individer. Man behšver inte frœga efter adress om man inte har fšr avsikt att bruka den fšr nœgot visst ŠndamŒl. Naturligtvis sjunker den mšjliga servicenivœn om man ej enkelt kan komma i kontakt med anvšndaren t ex fšr att meddela tider fšr planerade driftsavbrott eller fšr att upplysa om nya eller fšrbšttrade tjšnster. 5.4 TILLG NGLIGA DATA Information mœste kvalitetsmšrkas. Detta betyder att nœgon mœste vara ansvarig fšr att den information som presenteras Šr relevant och korrekt. Exempel pœ sœdan information Šr - abstracts - fšr att snabbt fœ veta vad andra forskare lagt tid pœ, - personinformation, telefonnummer, adresser, curriculum vitae, projektdeltagande etc, - referenslitteratur pœ projektbasis, - projektstatus fšr egna och andras projekt, sœvšl pœgœende som avslutade.

14 14 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F. 6. SWEBU, Systembeskrivning 6.1 INLEDANDE KONCEPTUELLA MODELLER KONCEPTUELL MODELL. SWEBU AnvŠndare Kunskapsfšrsšrjare - Forskare - Anslagsbeviljare - Administratšrer Kunskapskonsumenter & Kontaktsškare - AllmŠnheten - Studenter - Byggindustrin - Forskare GrŠnssnitt Anpassas efter anvšndaren - Form - Funktion - InnehŒll Kunskapsbas InnehŒll - Projektbeskrivning - Aktivitetsbeskrivning - Projektresultat - BFR'S HEMSIDA Verktyg - GrŠnssnittskontroll, AnvŠndarmodeller - Kommunikation( , MIME, WWW) - Lagring (Relationsdatabas, hypertext) Per Christiansson, Uno Engborg Figur 3 Konceptuell modell šver SWEBU frœn (Christiansson, Engborg, 1995).

15 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 15 DATA- MODELL, SWEBU Databas Projektbeskrivning Aktivites status beskriver projektets ekonomi Deltagare m.m html SškfrŒga AnvŠndar gršnssnitt fšr sškning beroende pœ vem som ska sška Sškaren NŒ personer, Projekt - status - beskrivning - resultat http referens till den reella texten html ref Inmatnig VokabulŠr Klassifisering html Rapport text Projekt uppgifter -Personal -Ekonomi -Nuvarade status. Uppgifter att dela: -Forskare -Administratšrer -Anslagsbeviljare Fulltextindex (Glimpse) BFR av html referenseer Firewall Databas šver projektresultat. Kan tšnkas finnas antingen hos BFR och eller lokalt hos producenten. HTML-format fšr rapportsammanfattningar. Rapport lagras: BFR? Lokalt? Format: HTML? RTF? TeX? Fšrslag - Lagras lokalt med mall fšr utseende och lšnkar frœn BFR. EXTERNT Relationer mellan bibliotek, Byggdok, ByggtjŠnst, BFR och forskningsinstitutioner vad betršffar Œtkomst och lagring? Per Christiansson, Uno Engborg Figur 4 Ursprunglig datamodell per april 1995 fšr SWEBU frœn (Christiansson, Engborg, 1995).

16 16 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F. FYSISK MODELL, SWEBU Brandmur/Fire wall WWW klient WWW server WWW - server hos BFR Databas hos BFR klassifisering Hos BFR Indexering Hos BFR Per Christiansson, Uno Engborg Figur 5 Fysisk modell fšr SWEBU frœn (Christiansson, Engborg, 1995). Det ovala nštverket utgšres av Internet med tillhšrande tjšnster som World Wide Web, WWW. I figur 6 syns en tidig skiss pœ ett tšnkbart anvšndargršnssnitt fšr externa anvšndare och driftspersonal. nskemœl framkom under projektets tidiga skeden att projektet Šven skulle titta pœ den BFR-administrerade forskningsinformationen. DŠrfšr gjordes en konceptuell modellering av systemet fšr lagring av forskningsinformation.

17 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 17 Det som BFR handlšggare ser BFR BFR PROJEKT Fyll i de fšlt som behšvs fšr sškning till hšger. Tryck pœ NYTT PROJEKT eller NDRA. Proj. no. Projekttitel Project title Projektledare Anslagsmottagare Projektbelopp Start efter Œr BFR handlšggare Fšrfattare Valfri text fšr att beskriva projekt eller referens i egen frame genererad av Oracle SWEBU home Komm NYTT PROJEKT NDRA nytt projekt lšgges in sškresultatet kommer upp i eget fšnster. Endast fšrsta tršffen visas. Projektnummer: Projkettitel Project title Projektledare Anslagsmottagare: Projektbelopp: Starttd - Sluttid: BFR-handlšggare: OK syns ej i Projektbeskrivning: publik version Projektnummer: Projkettitel Project title Projektledare 1234 Projekt si och sœ Project that and that Nnnn Nnnnn Anslagsmottagare: xxxx - lab Projektbelopp: Starttd - Sluttid: BFR-handlšggare: Jnn Snnnnn OK syns ej i Projektbeskrivning: publik version Projektbeskrivning. HŠr ligger en projektbeskrivning pœ ca 250 ord eller ca 1000 tecken Referenser listade i fullstšndig form... OK ndringar lagras och mail gœr till web utgivare ndra i referenslistan OK fšr www publicering Referenser listade i fullstšndig form... Alla projektršffar listas OK ndringar lagras och mail gœr till web utgivare Ny referens OK fšr www publicering Figur 6 Tidig skiss pœ anvšndargršnssnitt mot underliggande pœ BFR administrerad databas šver forskningsprojekt.

18 18 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F. 6.2 KUNSKAPSNODER En kunskapsnod (Christiansson, 1996a) kan beskrivas som en anslutningspunkt till det Dynamiska kunskapsnštet (DKN) dšr personer frœn olika kunskapsdomšner (Figur 7) kan mštas oberoende av tid och rum. De kan via noden nœ information som antingen finns lagrad i sjšlva noden eller som filtrerats och kvalitetsmšrkts av noden. Filtreringen kan tšnkas ske antingen manuellt eller via agenter och artificelll intelligens.. Industry Researcher Interface (multimedia) DKN Knowledge The Knowledge Node. Figur 7 - Access and augment knowledge - Communcation support Per Christiansson, 1996 Kunskapsnoden kan ses som en metabehœllare och behšrighetskontroll fšr kunskap. (Christiansson, 1996a). 6.3 VERGRIPANDE SWEBU-MODELL Med utgœngspunkt frœn en analys av de befintliga datastrukturerna i PDS, Projektdata systemet, pœ BFR gjorde vi en datamodell fšr nšsta generations webbaserade system. Den existerande strukturen hade fšrtjšnster som vi fšrsškt ta tillvara. Inga systematiska intervjuer gjordes med BFR-anstŠllda ršrande deras erfarenheter av anvšndning av PDSen. IngŒende diskussioner genomfšrdes dock med ett antal nyckelpersoner som i stort var nšjda med existerande system. Det som ej fungerade bra var rutinerna fšr att gšra informationen tillgšnglig fšr yttervšrlden. De flesta pœ BFR ansœg till en bšrjan att det skulle innebšra stora problem att med bibehœllen sškerhet gšra delar av PDS tillgšnglig pœ World Wide Web,

19 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 19 WWW. Efter lœnga diskussioner och utredningar frœn vœr sida enades vi om en sœ kallad brandvšggslšsning motsvarande všrdet av det som skall skyddas (kostnader fšr rekonstruktion, fšrlust av trovšrdighet, oršttmštigt utnyttjande etc.). 6.4 DATAMODELL F R SWEBU Figur 8 versiktlig datamodell šver lšmplig framtida lagringsstruktur fšr forskningsinformation vid BFR.

20 20 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F. Figur 9 Detaljerad datamodell šver lšmplig framtida lagringsstruktur fšr forskningsinformation vid BFR. Fšljande tabeller Šr klippta direkt frœn SWEBU arbetsyta pœ World Wide Web.

21 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 21

22 22 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F.

23 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 23

24 24 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F. Modellen bygger pœ fšljande grundantaganden. Alla aktiviteter Šr projekt (dvs Šven BFR's egna projekt).all verksamhet har karaktšren av projekt. I databasschemat har vi dock skiljt pœ projekt som Šr direkta forskningsprojekt och sœdana som inte har denna karaktšr t ex styrgrupper m.m. som har fœtt en egen tabell i databasen fšr att ge mšjlighet till olika administrationsstrategier och sškerhetsnivœer fšr de olika tabellerna. Alla personer hšnfšrs till enda tabell oavsett om de Šr fysiska eller juridiska.

25 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU FILSTRUKTUR F R HTML-DOKUMENT I SWEBU LAGRINGSSTRUKTUR fšr SWEBU swebu index filer icons rapport arbetsyta index filer icons svenska english index filer mštesanteckningar anslagstavla icons arkiv filer Figur 10 Lagringsstruktur fšr HTML-dokument i server. Fšrutom cgi-script fšr sškfunktioner bestœr SWEBU av en všv av HTMLdokument inlagda i en samling olika mappar (se figur 10). I icons-mappen lagras grafiska element som inte innehœller nœgon text.(t ex pilar fšr navigation) De behšver dšrmed inte šversšttas om man vill utška sin WWW-server med ytterligare fršmmande sprœk. Genom att ha parallella mappar fšr olika sprœk blir det lštt att navigera i systemet fšr den som skall underhœlla det. (Oftast med en expert pœ respektive sprœk). I strukturen anvšnds relativ adressering fšr att kunna testa systemet lokalt och/eller flytta hela SWEBU-strukturen till annan plats i pœ hœrdisken utan att fšr den skull behšva korrigera nœgra lšnkar i dokumenten. Ytterligare referenser till HTML (Hypertext Markup Language) Œterfinnes i (W3C, 1997). 6.6 KLIENT/SERVER I dagens system Šr det vanligt att man distribuerar tjšnster šver ett nštverk, sœ att de systemdelar som Šr bšst pœ en viss uppgift fœr betjšna de švriga. I ett system kan det finnas olika typer av servers (betjšnare) till exempel: databasservers, fileservers av olika slag, HTTP-servers, mailservers (fšr elektronisk post), News-servers (fšr konferenser), nameservers o.s.v. Dessa servers kan kšra pœ en eller flera fysiska maskiner. Serverbegreppet hšr Šr alltsœ inte kopplat till den fysiska maskinen, utan till den eller de tjšnster som tillhandahœlls. Fšr att utnyttja dessa olika tjšnster kršvs det klienter. Ibland kan samma klientprogramvara hantera mœnga olika tjšnster

26 26 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F. samtidigt. Exempelvis kan WWW-blŠddraren Netscape Navigator bl a lšsa elektronisk post, News och vanliga WWW-sidor; samtliga tjšnster servade (betjšnade) frœn var sin server. Precis som pœ Systembolaget bildas det ofta kšer i rusningstid. Fšr att avhjšlpa dessa problem kan man antingen ška varje servers kapacitet eller ška antalet servers. Det senare Šr att fšredra eftersom man pœ sœ sštt fœr bšttre driftssškerhet i systemet som helhet. Skulle en av mœnga servers falla ifrœn, kommer detta att mšrkas betydligt mindre Šn om en server med hšg kapacitet bland fœ drabbas av funktionsbortfall. 7. Metodik SŒ kallad inkrementell prototyping, eller demonstratormetod har anvšnts. Denna medger att man i projektgruppen bestœende av experter frœn bœde anvšndarnas omrœden och informationsteknikexperter efterhand kan konkretisera annars mycket abstrakta frœgor. FrŒgor som ršr integrationen av avancerad informationsteknik, systemdesign och erfarenheter frœn de tillšmpningar man modellerar och implementerar. IdŽer kan všckas, kommuniceras, analyseras och snabbt implementeras i en demonstrator, som till en fšrsta bšrjan huvudsakligen utgšrs av gšnssnittsfšrslag med viss form och funktion, men utan egentligt systeminnehœll bakom. Projektdeltagarna har tillgœng till anvšndaridentitet och lšsenord fšr att kunna komma Œt system och arbetsyta frœn World Wide Web, WWW.

27 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 27 Figur 11 SWEBU-systemet bestœr av en systemdel riktad mot externanvšndarna och en arbetsyta fšr design/utvecklingsteam. Arbetsytan švergœr till en drift- och underhœllsyta nšr systemet tas i produktion. 8 Systemfunktioner 8.1 KUNSKAPSNOD SWEBU SWEBUÕs systemdel dvs projektnodens webbaserade gršnssnitt har utseende enligt figur 12. Den enda funktion som ej Šr implementerad Šr ÒrapporteringÒ.

28 28 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F. Figur 12 Kunskapsnoden SWEBUÕs anvšndargršnssnitt per den

29 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU Sškning i svenska byggforskningsprojekt pœ WWW SWEBUÕs indexmotor genererar automatiskt nytt index med jšmna mellanrum. Sšksidan nœr man genom att klicka pœ ÒSšk i forskningsdatabasenò avbildad i figur 12. Sškfšnstret enligt figur 13 kommer dœ upp och man kan skriva in valfritt sškuttryck (fritext med mšjlighet att Šven anvšnda Booleska uttryck som t ex AND och OR). Resultatet presenteras relevansrankat med tršffbild i form av adresser till sidor tillsammans med korta sammanfattningar. Indexeringen sker genom att en webrobot hšmtar innehœllet frœn en lista (enligt BFR-administratšrens šnskemœl) med URL-adresser (Uniform Resource Locator) till avdelningar och forskningsgrupper med egna webservers runtom i landet (exempelvis; Som indexeringsmaskin anvšndes Excite ( vilken i projektet anpassats till SWEBUÕs sid design.. Figur 13 Sškning i SWEBUÕs index šver svensk byggforskning.

30 30 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F Diskussionsforum i SWEBU Genom att klicka pœ ÒKonferenserÒ i figur 12 nœr man SWEBUÕs diskussionsforum, se figur 14. Diskussionsforumet bestœr av lokala newsgrupper dšr angelšgna konferenser/diskussioner kan fšras. Det finns fšr nšrvarande tvœ šppna grupper, en grupp dšr man kan diskutera SWEBU-systemet, (news://milvus.kstr.lth.se/swebu.synpunkter) och en grupp (news://milvus.kstr.lth.se/swebu.test) som kan anvšndas fšr att testa att anvšndarnas WWW-klienter Šr rštt instšllda eller fšr švning i att anvšnda Newssystemet. Figur 14 SWEBU har mšjligheter till diskussioner (mšten/konferenser) av angelšgna frœgor i egen News-server. Tanken Šr att vem som helst kan uttrycka šnskemœl om šppnande av nya grupper/mšten exempelvis inom fukt eller IT-omrŒdet. Ansvarig handlšggare pœ BFR fattar beslut om sœ skall ske. Han/hon kan eventuellt Šven fungera som moderator i gruppen/mštet. Inkomna inlšgg ligger kvar obegršnsad tid. Systemet kan Šven konfigureras fšr att lœta inlšggen ligga kvar i servern, ett minsta och hšgsta antal dagar. Det Šr Šven mšjligt att skapa lšsenordsskyddade grupper dšr privata diskussioner kan bedrivas av dem som har tilltršde dit. Se figur 15.

31 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 31 Figur 15 Man kan Šven skapa lšsenordsskyddade grupper/mšten om sœ šnskas. Netscape News-server stšdjer Šven kryptering med SSL, Secure Socket Layer. (Detta senare kršver att man har ett sœ kallat certifikat). Svar pœ inlšgg kan ske sœvšl till gruppen/mštet som till enskilda mštesdeltagare per . Konferenssystemet har fšljande struktur: - grupp/mšte pœ šversta nivœn (skapas och tas bort av BFR-handlŠggare), - trœdar inom grupp/mšte som samlar inlšgg ordnade efter Šmne pœ inlšgget och nšr inlšgget kom in. Tidsordningen har givetvis betydelse eftersom det Šr en diskussion som fšrs Mallar HŠr kan man hitta mallar fšr hur man ska kunna fylla i statusrapportering. Se figur 16. Mallen Šr densamma som KBS-Media Lab anvšnder fšr att informera om pœgœende projekt pœ World Wide Web.

32 32 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F. Figur 16 FormulŠr fšr inmatning av statusrapport till BFR frœn SWEBU.

33 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU ARBETSYTA I projektet etablerades en arbetsyta pœ Word Wide Web, WWW, fšr att underlštta kommunikation mellan projektdeltagarna. Arbetsytan utgšr ett viktigt resultat frœn projektet, figur 17. Denna bšr anvšndas och vidareutvecklas i en eventuell fortsšttning av projektet. Figur 17 En arbetsyta etablerades i projektet pœ WWW. Denna kan nœs šverallt dšr Internetanslutning finns. Arbetsytan innehœller tre nivœer av dokumentation, se figur 17, - Rapport, dšr arbetsrapport kontinuerligt kan gšras synlig. (Har endast delvis anvšnts i projektet). HŠr Šr det lšmpligt att systematiskt samla erfarenheter frœn projektet och gšra dem synliga fšr projektdeltagare och senare drifts- och underhœllspersonal. - Mštesanteckningar. I denna finns anteckningar (med figurer) frœn mšten som hœllits i de bœda delprojekten tillsammans - Anslagstavlan. I denna finns fšr nšrvarande instruktioner om hur datorlagrat material kan sšndas mellan projektdeltagarna. I anslagstavlan kan exempelvis ett layout fšrslag lšggas in fšr kommentar av projektdeltagarna. I figur 17 syns Šven en fast ram lšngst ner pœ bilden. Se Šven figur 18. Denna innehœller fšljande funktioner: - direkthopp till SWEBU-systemet, - navigationshjšlp i SWEBU-systemet om sœ skulle behšvas (Šnnu ej implementerad) (ÒkompassrosenÒ), - anropa kommunikationsresurserna (Òden semaforerande gubbenò), - hoppa till arbetsytans frontsida (Òarbete pœgœrò), - djupare fšrklaring av arbetsytan (Ò?-tecknetÒ), - sškning i sšrskild uppslagsbok med ordfšrklaringar (ej implementerad). Samma vokabulšr Šr tšnkt att kunna anvšndas i det fšrdiga systemet.

34 34 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F. Figur 18 Den stationšra resursramen i arbetsytan med navigations-, kommunikations resurser och hjšlpfunktioner "Rapporter" HŠr ges mšjlighet att lšgga en stomme till SWEBU-rapporten vilken kan fyllas pœ av projektdeltagarna efterhand som arbetet fortskrider. Ett enkelt verktyg fšr att skriva in text frœn valfri persondator uppkopplad mot Internet ges. inifrœn WWW-klienten hanteras en enkel editor (ordbehandlare) med vars hjšlp text lšggs in. Texten skrivs in direkt i sœ kallat HTML-format (Hypertext Markup Language). HTML Šr ett mšrksprœk. MŠrkningen talar om vilken typ av text det ršr sig om. T ex om det Šr en rubrik eller om det Šr bršdtext. Notera att HTML-mŠrkningen inte sšger nœgonting om hur texten ska grafiskt representeras i WWW-klienten utan utgšr en rent logisk mšrkning. Det Šr de lokala instšllningarna i anvšndarens WWW-klient som avgšr det grafiska utseendet. MŠrkelementen utgšrs av text skriven inom <>. DŠrefter fšljer texten man vill mšrka logiskt, vanligtvis avslutat med ett stoppelement som ser ut som startelementet men som Šven innehœller en slash (/) fšre mšrktexten. Fšr att bšrja ett nytt dokument anvšnds fšljande mšrken: <HTML> <HEAD> <TITLE>HŠr skriver man en titel pœ sidan som skall identifiera den i ett globalt perspektiv.</title> </HEAD> <BODY> HŠr lšgger man in texten i dokumentet </BODY> </HTML> Nedan fšljer ett exempel pœ hur texten i dokumentets body-del kan se ut; <p> Denna bršdtext hamnar i ett nytt stycke. I den hšr texten kan man lšgga in en onumrerad lista. <ul> <li> det fšrsta listelementet <li> det andra listelementet </ul> HŠr tog listan slut och bršdtexten fortsštter som tidigare. Man kan Šven referera till bilder. HŠr fšljer en bild. <IMG SRC = "bildfilnamn.gif" ALT="text om bilden ej visas">

35 SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 35 Filen med namnet "bildfilnamn.gif" ligger i samma katalog som HTML-filen "Mštesanteckningar" Under SWEBU-projektets gœng har nœgra mšten dokumenterats. Dessa mšten finns Œtkomliga dœ man klickar pœ ÒMštesanteckningsÒ-ikonen pœ arbetsytan. Mštesanteckningarna innehœller text och bilder och nœs frœn valfri WWW-klient "Anslagstavla" I anslagstavlan finns fšr nšrvarande instruktioner om hur datorlagrat material kan sšndas mellan projektdeltagarna. I anslagstavlan kan exempelvis ett layoutfšrslag lšggas in fšr kommentar av projektdeltagarna. Under projektets gœng vill man mellan de formella mštena gšra information tillgšnglig fšr alla deltagarna. Anslagstavlans funktion Šr att hysa denna information. Man kan exempelvis lšgga ut en bild och lite text och samtidigt skicka ett till hela gruppen (under ÒKommunikationÒ) fšr att uppmšrksamma att nœgot nytt Šr anslaget och kanske begšra in synpunkter. Om nœgon i gruppen vill ha sitt material utlagt direkt Œtkomligt pœ websidan gšrs detta av systemansvarig efter uppmaning. Anslagstavlan kan senare kompletteras med ett konferenssystem. Vi bedšmer det ej vara nšdvšndigt dœ projektgruppen Šr mindre 10 personer. fungerar dœ bra fšr kommunikation i icke-realtid. Man kan Šven sitta i ett gemensamt telefonmšte med lokal tillgœng till SERFIN pœ WWW som stšd under mštet. InnehŒllet i anslagstavlan vid projektets avrapportering visas i figur 19.

36 36 ENGBORG U., CHRISTIANSSON P., STJERNFELDT F. Figur 19 I ÒAnslagstavlanÒ gšrs material tillgšngligt fšr granskning mellan de formella mštena. 8.3 KOMMUNIKATION NŠr man klickar pœ ikonen som fšrestšller en gubbe som semaforerar šppnas ett separat fšnster som innehœller kommunikationsresurserna. Fšljande resurser finns inlagda, se figur 20, och nœs genom att man klickar pœ respektive ikon. - SŠnd ett elektroniskt brev, , till alla projektdeltagarna. - Adress till den server man skall anropa om man vill delta i en videokonferens šver Internet (kršver att man har tillgœng till programmet CuSeeMe frœn Cornell University). - till enskilda deltagare. - Anrop av deltagares egen hemsida om sœdan finns.