Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson"

Transkript

1 Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Tidigare publicerad i Svenskans beskrivning 22 (s.50-64) Lund University Press,

2 Rubriken pœ mitt fšredrag Šr en anspelning pœ Bengt Lomans antologi med frœn engelskan šversatta sprœksociologiska uppsatser, "BarnsprŒk i klassamhšlle" (1974). Genom att tala om barns sprœk i stšllet fšr barnsprœk vill jag markera ett vidare perspektiv Šn vad ordet barnsprœk antyder. Jag ska fšrsška betrakta konferensens tema "SprŒk och skola" i ett nœgot vidare perspektiv Šn det som fšrmedlas i Lomans antologi. Kultur, skola, politik Vid Sammankomsten fšr svenskans beskrivning i Gšteborg 1985 inledningstalade Bengt Gšransson, skolminister och kulturminister. Han framhšll bl.a. att det inom arbetarršrelsen funnits olika syn pœ skolan och den kultur som skolan representerar. Det har funnits en eršvrandets kultursyn. Arbetarbarnen skulle enligt denna eršvra borgerlighetens kultur. "Fšr en arbetarklass som stšllts utanfšr kulturgemenskap och samhšllsdelaktighet var det naturligt att sška eršvra det den undanhœllits. I detta perspektiv blev studiecirkeln naturlig (studiecirkeln fšddes i och fšr sig i godtemplarršrelsen, vars medlemmar dock i huvudsak rekryterades ur arbetarklassen). Folkhšgskolor och ABF-verksamhet Šr i hšg grad utlšpare av denna eršvrandets kultursyn. Man kan ocksœ sšga att tillkomsten av grundskolan ytterst Šr ett resultat av denna syn", sa Gšransson. Men det har ocksœ funnits en avvisandets (befrielsens) kultursyn. Denna syn hade bl.a. en del av arbetarršrelsens akademiker. De ville "fšrklara fšr arbetarklassen att borgerlighetens všrden egentligen inte fšrtjšnade att efterstršvas". Men de flesta inom arbetarršrelsen har alltid menat att borgerlighetens kultur Šr všrd att stršva efter. Dessa tvœ instšllningar till den svenska skolans kultur, eršvrandets och avvisandets, finns naturligtvis fortfarande, men inte bara bland de svenska arbetarna utan ocksœ inom andra kulturellt icke-dominerande grupper, t.ex. bland invandrarna. Vad Šr det dœ som ska eršvras? Jo, sprœket! Och med hjšlp av det fyra olika kompetenser. Skolan ska ge faktakunskaper och fšrdigheter fšr barnens personliga kompetens, arbetslivsorientering fšr deras yrkeskompetens, samhšllsorientering fšr deras medborgerliga kompetens och kulturdelaktighet fšr deras mšnskliga kompetens. "En god skola Šr den som ger Œt alla sina elever alla kompetenserna" (Gšransson 1985:18). 2

3 Blir du lšnsam, lille všn? Jag sœg i somras, sœ att sšga "live", konstnšren Peter Tillbergs mœlning "Blir lšnsam, lille všn?", dšr eleverna sitter klassiskt sorterade i sina skolbšnkar. Med stumma munnar och slocknade šgon blickar de allvarligt fram emot betraktaren och den icke avbildade lšraren som dock avspeglas i bilden av eleverna. Det Šr en stor, dyster och beršrande bild. Bilden Šr tvœ gœnger tre meter och finns pœ Moderna museet i Stockholm. ven personer som inte Šr alltfšr Œldersstigna brukar kunna kšnna igen sig och minnas sin egen skoltid, nšr de ser mœlningen. Vad svarar dessa elever pœ konstnšrens frœga om deras kommande lšnsamhet? Den elev som har eršvrandets kultursyn och Gšranssons kompetensmœl i sikte borde rimligen svara: "Jag ska bli lšnsam fšr min personliga utveckling, fšr arbetslivet, fšr samhšllet och fšr mšnskligheten." Den elev som har avvisandets (befrielsens) kultursyn svarar nog: "Lšnsam fšr vem? Jag skiter i alltihopa. Jag vill bara ut!". Alldeles nyligen har det kommit ut en bok som fšrdjupar, breddar och nyanserar Tillbergs bild. Boken heter "GŠst hos overkligheten" (1996) och Šr skriven av Gunilla Granath, en 48-Œring som gœtt i en sjundeklass under en termin och dœ gjort deltagande observationer. Den skildringen lšr oss bl.a. att fšrstœ de elever som har befrielsens kultursyn. Den ger ett underifrœnperspektiv pœ tillvaron i skolan. Den bšr vara obligatorisk lšsning fšr alla som bryr sig om barn, obligatorisk i all lšrarutbildning. Trots sitt ofta upprepade stridsrop "En skola fšr alla!" har skolan aldrig lyckats komma i nšrheten av sitt mœl. I alla skolsystem, i alla tider och šverallt har den kulturellt dominerande klassens barn varit framgœngsrika, och de andra har varit framgœngsfattiga. Och det Šr fšrstœs egentligen inget konstigt med det. Det motsatta fšrhœllandet hade varit mer fšrvœnande. Alla stšller sig nog i praktiken heller inte bakom slagordet. *** I en plenarfšrelšsning vid Gšteborgssammankomsten fšr drygt tio Œr sen sammanfattade Tor G. Hultman den sprœksociologiska Bernsteinskolans resultat och dessas pœverkan pœ skolan. Han konstaterade: "I stort sett har všl sprœkforskarna i alla fall haft goda avsikter och fšrsškt att stœ pœ de svagas sida i skolan. I fšrhœllande till skolverkligheten har deras perspektiv pœ sprœkets bruk och byggnad i allmšnhet varit radikalt, inte bara i teoretisk utan ocksœ i politisk mening" (Hultman 1985:36). Som stšd fšr detta citerade Hultman Bengt Loman som ca 20 Œr dessfšrinnan skrev: "Den škade demokratiseringen av skola och samhšlle kršver att forskningen finner medel fšr att utjšmna eller neutralisera dessa /dvs. sprœksociala/ motsšttningar. En angelšgen primšr uppgift Šr att utreda vilken roll sprœkliga hinder spelar fšr 3

4 den socialt ojšmna rekryteringen till svenska gymnasier och universitet" (Loman 1968:8). Hultman konstaterade att mœlet att finna medel fšr att utjšmna de sprœksociala motsšttningarna fortfarande, dvs. 1985, Šr lika aktuellt. (Detsamma gšller ocksœ nu 1996, kan jag tillšgga.) Han sa ocksœ att sprœksociologin trots mycken mšda knappast har kommit mycket lšngre Šn till att utreda problemet. SŒ Šr det fšrstœs ocksœ idag. Fast mycket lšngre Šn till att utreda problemet lšr všl sprœksociologin aldrig komma. Makter som Šr mšktigare Šn sprœksociologin har ocksœ fingrar med i spelet. Men lœt oss ŠndŒ ofšrtrutet utreda vidare! Jag tšnker i alla fall Šgna min tid i den hšr talarstolen Œt att resonera vidare om dessa centrala frœgor: Varfšr blir det som det blir? Vad kan forskare och lšrare bidra med i det har sammanhanget? Klassresan i vuxenperspektiv Till att bšrja med ska jag gšra en distinktion mellan barn frœn kulturellt ickedominerande grupper och barn frœn den kulturellt dominerande gruppen, huvudfœrans barn (eng. mainstream). De fšrra ska jag kalla fšr KIDS och de senare fšr HUFS. Till KIDS hšnfšr jag ocksœ alla barn som har svenska som andrasprœk, Šven t.ex. amerikanska medelklassbarn i Sverige. Detta kan naturligtvis diskuteras, men lœt oss inte gšra det nu. Majoriteten av alla barn i Sverige Šr fšrstœs KIDS. Dessa ska med skolans hjšlp bli "hufsade" i enlighet med eršvrandets kultursyn. DŠrigenom ska de ocksœ bl.a. hyfsa den statistik som sšger att Œr 1992 gick vart fjšrde svenskt barn frœn socialgrupp I vidare till hšgskolestudier. Bara vart tjugonde barn frœn socialgrupp III fortsatte med hšgskolestudier (Trondman 1994). Det viktigaste steget i eršvrandet Šr steget in i skriftligheten (eng. literacy). Detta innebšr att barnen som lšsare ska kunna inte bara ytligt utvinna betydelser ur texter, utan de ska ocksœ všnja sig vid att reagera pœ dem, tolka dem och tala om dem. Som skribenter ska de kunna skapa innebšrder, med olika syften och fšr olika mottagare (inklusive sig sjšlva). De ska ocksœ vilja (helst tycka om att) anvšnda skriftligheten, dvs. inse nyttan med den, kšnna kraften i att utvecklas som personer och kraften i att med ord kunna pœverka omvšrlden. Ett sštt att fœ kunskap om KIDS svœrigheter att gšra klassresan uppœt via skolan Šr fšrstœs att studera vilka hinder och stimulanser som mštt sœdana som rest en lœng social všg till hšgskolestudier. En sœdan studie Šr sociologen Mats Trondmans avhandling "Bilden av en klassresa" (1994). Den bygger pœ omfattande s.k. samtalsintervjuer med 16 arbetarbarn pœ všg till och i hšgskolan. Ett pris som dessa klassresenšrer fœtt betala fšr sin resa Šr en kšnsla av kluvenhet. IdŽhistorikern Ronny Ambjšrnsson noterar i skildringen av sin 4

5 egen klassresa att ett konkret uttryck fšr denna kluvenhet Šr att han ofta anvšnder uttrycket samtidigt som. Det Šr frœga om en bœde-och-instšllning. Men detta Šr inte enbart till nackdel. KlassresenŠrerna tycker nšmligen att de i jšmfšrelse med andra har en sšrskild kompetens genom sitt "medlevarskap i tvœ všrldar". De tycker att de har dubbel kompetens, de kan kommunicera med tvœ všrldar. Det finns alltsœ likheter mellan klassresenšrers och tvœsprœkiga invandrares beskrivningar av kluvenhet och dubbel kompetens. Det Šr tal om resa, nya och gamla všrlden, dubbelt medlevarskap. Jag ska nu ta upp nœgra inslag i beskrivningen av klassresan som har med skolan att gšra. NŠstan alla klassresenšrerna har hemma och i skolan haft en stark kšnsla av ett "dom" och ett "vi" ("sœna som oss", "knegare" eller "vanliga mšnniskor"). En kvinnlig klassresenšr minns att hon i hemlighet och med starkt raseri pœ hšgstadiet skrev om en klasskamrat med hšgutbildade fšršldrar: "Din jšvla pissrœtta! Du fœr hjšlp av din mamma". En man beskriver vi-dom-kšnslan sœ hšr: "Jag vet ju sjšlv dœ nšr jag gick i femte klass, sœ fanns det ju tre stycken i klassen /.../ frœn fina familjer dœ. Man mšrkte ju attityden som lšraren hade gentemot dom hšr barnen. Det var som om skolan var mer fšr dom va. Dom kšnde sig mer och mer hemma i miljšn Šn vi som kom frœn arbetarklassen. Dom Œkte ju med fšr att lšrarna hade samma fšrvšntningar som fšršldrarna hade." VŠgen till hšgre utbildning har fršmst varit klassresenšrernas eget projekt. Fast man kan inte sšga att fšršldrarna har varit emot projektet, snarare att de inte har varit fullt ut med. Mšdrarna har dock varit mera med Šn fšderna. FšrŠldrarna pršglas av en skštsamhetskultur, dšr en lœng teoretisk utbildning inte ingœr som nœgot všlbekant. KlassresenŠrerna har varit duktiga i skolan. Det Šr en fšrutsšttning fšr resan. Men ingen av dem har gjort mycket všsen av sig i klassrummet. Trondmans resenšrer har alla tillhšrt den tysta, tillbakadragna, blyga elevgruppen. Och detta beror delvis pœ kamraterna. En kvinnlig resenšr beršttar t.ex. att hon blev en outsider pœ grund av sin duktighet i skolan. I hennes klass, dšr de flesta var arbetarbarn, skulle man inte ha hšga betyg, sšrskilt inte om man var flicka. SŒ hšr beršttar hon: "Bland kompisar blev jag všl lite "outsider" dœ va, eftersom jag hade sœ bra betyg. Man var všl inte sœ attraktiv hos killarna heller i nian. Fšr dom var liksom lite ršdda fšr dom tjejerna som hade bra betyg. Fšr dom var detta inte nœt som passade ihop precis". Arbetarfšrfattares sjšlvbiografiska skildringar har inspirerat i viss mœn. Kontakter med kamrater som studerade pœ folkhšgskola har stimulerat en del. ver huvud taget tycks folkhšgskola och Komvux ha varit en bšttre resvšg Šn grundskolans hšgstadium och gymnasieskolan. Mycket fœ klassresenšrer beršttar om lšrare som varit betydelsefulla fšr deras 5

6 instšllning till studier och kultur. tminstone en del lšrare verkar genom sina fšrvšntningar snarast ha fungerat som hinder pœ resvšgen. Det som klassresenšrerna spontant Œterkommer till mer Šn nœgot annat Šr "sprœket", tillšgnelsen av "sprœket i den nya všrlden", som det heter. De flesta var inte sšrskilt oroliga fšr att inte klara hšgre studier rent kunskapsmšssigt. Men sprœket! I fšrsta hand var det i mštet med hšgskolans lšrare och litteratur som detta blev ett hinder. En av resenšrerna sšger sœ hšr: "Man kan hšra det i sprœket som dom anvšnder, som ju Šr en ytterlighet i fšrhœllande till det sprœk som jag har. Ett otroligt invecklat och krœngligt sprœk." NŒgon nšrmare karakteristik av sprœkskillnaderna ges inte, i stort sett inte mer Šn att det Šr "onšdigt tillkrœnglat bara fšr att vara tillkrœnglat". Men klassresenšrerna tycker ŠndŒ att det ligger en tjusning i att tillšgna sig detta "fršmmande sprœk". Det Šr ju det som Šr intršdesbiljetten till den nya všrldens tšnkande, kultur, umgšnge, livsstil och smak. Det Šr intressant att iakttagelser om sociolektala skillnader nšmns fšrst i samband med beskrivningar av mštet med hšgskolan. Fšr sjšlvklart har resenšrerna stštt pœ sœdana skillnader tidigare. Men dessa har dœ kanske inte varit lika tydligt livsingripande som pœ hšgskolenivœn och dšrmed inte lika mšrkbara och medvetandegjorda. Barnperspektiv Ett sštt att nšrma sig problemet Šr alltsœ att ta fasta pœ vuxnas erfarenheter med hjšlp av (sprœk)sociologiskt inriktade samtalsintervjuer. Ett annat sštt Šr att mer direkt observera barns olika sprœkliga hemkulturer och vad som sker i mštet mellan dessa och skolans kultur. SŒdana etnosociolingvistiska studier har utfšrts i USA av Shirley Brice Heath (1983; 1986). Det Šr hennes studier som jag ska uppehœlla mig vid nu. UtgŒngspunkten Šr att barn tidigt lšr sig "att ta mening" ur texter pœ ungefšr samma sštt som de lšr sig Šta snyggt, spela spel, vara artiga osv. Men de socialiseras in i detta pœ olika sštt i olika (sub)kulturer. I de familjer som betecknar sig sjšlva som "typiska", "medelklass" eller "mainstream" (HUFS) uppmšrksammas barn pœ bšcker frœn det att de Šr sex mœnader. DŠr finns en mer eller mindre regelbunden och rituell sagostund. Barn och vuxen turas dœ om i en dialog. Den vuxne pekar i boken, benšmner fšremœl pœ boksidan och stšller vad-frœgor. Det lilla barnet svarar med ljud eller kroppssprœkliga signaler. PŒ dessa ger den vuxne en Œterkoppling, ibland med en upprepning av svaret. PŒ sœ sštt har barnet redan fšre tvœ Œrs Œlder socialiserats in i det všlbekanta, skolspecifõka frœga-svar-všrderingsmšnstret fšr turtagning. SŒ smœningom utvecklar den vuxne vad-frœgorna till frœgor om egenskaper och hšndelser. 6

7 Ett viktigt inslag i infšrandet i skriftligheten Šr att de vuxna kopplar ihop fšreteelser i bšckernas všrld med fšreteelser i verkligheten. Om barn och vuxen t.ex. mšter en hund pœ gatan, kan den vuxne sšga: "Titta dšr kommer en Karo! - Tror du att han har hittat nœt ben?" Det Šr stor likhet mellan sagostundens sšnderdelande av information i smœbitar och de dekontextualiserade (sammanhangslšsa) skoluppgifter som brukar betecknas som "isolerad fšrdighetstršning". Under de fšrsta Œren mœste skolbarnen klara av vad-fšrklaringar, innan de fœr gœ vidare till orsaksfšrklaringar och kšnsloanknutna kommentarer. Precis som vid sagolšsningen. Trondmans klassresenšrer vittnade om att de som KIDS hade haft svœrt fšr att visa sin duktighet, att gšra sin kunskap synlig i skolan. Analysen hos Brice Heath visar att HUFS i hemmet inte bara lšr sig att "ta mening" frœn bšcker utan att de ocksœ lšr sig att tala om innehœllet och relatera det till všrlden utanfšr bšckerna. NŠr de bšrjar skolan har de lœng erfarenhet av att visa upp sin kunskap, de har lšrt sig att delta i samtal om nœgot som de har lšst. De har vant sig vid att gœ frœn vad? till hur? och varfšr? och dšrifrœn till kšnslomšssiga kommentarer. De har ocksœ lšrt sig en del av den dolda lšroplanens vett och etikett: att tyst och lydigt všnta pœ signaler om att det just Šr deras tur att visa upp sin kunskap eller att ge (klass)rumsrena vinkar om att de behšver hjšlp i tillšgnandet av skriftligheten. * * * I den vita arbetarkultur som Brice Heath studerat fœr barnen tygbšcker med en bild pœ varje blad. "LŠsandet" inriktas pœ bokstšver och siffror. Barnen fœr efter hand ŒterberŠtta enkla beršttelser. De fœr vid lšsningsritualen vadfrœgor, men inga av de andra frœgetyperna som medelklassbarnen fœr vid sin sagostund. Man kan urskilja tre šverlappande steg i socialisationen in i skriftligheten. Fšrst fœr barnen mšta bokstšver, former, fšrger och fšremœl som brukar fšrekomma i pekbšcker. Dessa Šr dekontextualiserade och tvœdimensionellt Œtergivna. Sambandet mellan bilderna och den flerdimensionella verkligheten uppmšrksammas inte. Barnen uppmuntras inte att šverfšra sina bokliga erfarenheter till všrlden utanfšr bšckerna. I det andra steget begšr de vuxna att barnen mer passivt ska underordna sig det skrivna ordets makt. Barnen ska - utan att passera stadiet av hur? och varfšr? - hœlla tyst, "lšra sig att lyssna" i skolliknande situationer. De vuxna visar i boken, och barnen fšrvšntas bli roade, informerade. EfterŒt fœr de frœgor som koll pœ att de kommer ihœg vad som fšrmedlats. I det tredje steget fœr barnen en sorts arbetsbšcker med frœgor, švningar och lekar. Det kan t.ex. gšlla att dra linjer mellan siffror i numerisk ordning och att sedan (som belšning?) fšrglšgga den figur som tršder fram om drastreck-mellan-siffror-uppgiften Šr riktigt utfšrd. 7

8 PŒ skolans lœgstadium gœr det bra fšr de hšr barnen. De kan vid skolstarten ofta en del av bokstšverna, fšrgerna och siffrorna. De kan sitta stilla och lyssna pœ en beršttelse, och de kan svara pœ frœgor som ber om vad-fšrklaringar. De arbetar bra i arbetsbšcker. Men nšr lšraren stšller frœgor som: "Vad tyckte ni om beršttelsen?" Šr det fœ av dem som svarar. Om det kommer frœgor som "Vad skulle du ha gjort om du hade varit huvudpersonen?", sœ svarar de oftast: "Jag vet inte." Och hur i herrans namn skulle de kunna veta det? tšnker de nog. NŠr uppgifterna blir mer sjšlvstšndiga blir de villrœdiga, och nšr de bšrjar i fyran avtar deras tidiga skolframgœng snabbt. *** I den svarta arbetarkultur, som ocksœ ingœr i Brice Heaths studie, finns det inga sšrskilda barnattiraljer, barnstolar, barnsšngar, barnbšcker. Barnen leker med sœdana kšksredskap som anses ofarliga fšr dem. Bara till jul fœr de sšrskilda leksaker, bilar, bollar, dockor. NŠstan aldrig fœr de block, pussel eller bšcker. Det fšrekommer inga sšrskilda barntexter annat Šn i sšndagsskolans material. Vuxna sitter inte och lšser fšr barnen, det finns ingen sšrskild sšnggœenderitual. Barnen Šr omgivna av en stor mšngd vuxenprat som inte Šr sšrskilt barnanpassat som det Šr i de fšrut beskrivna kulturerna. Barnen fœr inga oškta vad-frœgor. IstŠllet fœr de mœnga jšmfšrande frœgor: "Vad liknar det?" PŒ sœdana frœgor kan de svara med helhetsbegrepp: "Kalles bil." Men de kan inte tala om vilka enskilda drag som skapar likheten. De vuxna stšller Škta frœgor som de inte sjšlva vet svaret pœ: "Var har du fœtt den ifrœn?", "Vad vill du ha?", "Varfšr gjorde du sœ?". Men de vuxna tar inte pœ sig nœgon typisk, traditionell lšrarroll, utan lœter barnen gšra egna erfarenheter och belšnar dem med uppskattning nšr de visar att de har kommit till insikt om nœgot. Barnen Šr goda muntliga beršttare, de hšrmar och rollspelar med inlevelse. NŠr dessa svarta arbetarbarn bšrjar i skolan mšts de av obekanta typer av frœgor som ber om vad-fšrklaringar. De uppmanas att identifiera och benšmna isolerade fšremœl, att beskriva deras form, fšrg, storlek, antal. Detta ska de gšra med platta tvœdimensionella avbildningar som dessutom ibland Šr stiliserade och har ršttsœ liten likhet med verklighetens motsvarigheter. - De Šr inte vana vid sœnt! - De fœr sšmst resultat pœ lšsmognadsproven. Deras fšrmœga att berštta muntligt všrdesštts inte. NŠr det blir aktuellt med orsaksfšrklaringar, kšnslomšssiga stšllningstaganden eller nšr det uppstœr behov av kreativa jšmfšrelser - sœdant som de hšr barnen Šr bra pœ - dœ Šr det fšr sent fšr de flesta av dem. DŒ har mœnga redan lagt av med skolarbetet. De šverger eršvrandets kultursyn och inriktar sig mot kamratgruppens socialisation. 8

9 * * * I skolan behšver de tre kulturernas barn lšra av varandra. HUFS kan t.ex. ha nytta av vita arbetarbarns sanningsfixerade beršttarstil med klar kronologi och tydlig moral. De kan ocksœ ha nytta av de svarta arbetarbarnens kreativa rollspelande, jšmfšrande sštt att berštta och fšrklara. Vita arbetarbarn bšr bli mer aktiva uttolkare av orden, de bšr lšra sig att koppla ihop ord med verklighet. Svarta arbetarbarn Šr inte vana vid att utvinna mening ur skrivna texter. Det mœste de lšra sig. Samtidigt mœste de fœ behœlla sin fšrmœga att jšmfšra, sin muntliga kreativitet, sin fšrmœga att fšngsla Œhšrare. * * * Det som jag vill rikta uppmšrksamhet mot hšr Šr alltsœ att det tidiga mštet med texter Šr nœgot mer Šn att inse sambandet mellan tal och skrift, mellan fonem och grafem, att "knšcka koden". Barnen bšr ocksœ fœ ett aktivt fšrhœllande till det skrivna, ungefšr sœ som jag beskrev skriftlighet i bšrjan av min framstšllning. Normerna fšr hur man ska fšrhœlla sig till skriftligheten skiljer sig alltsœ Œt i olika kulturer, och dšrmed blir ocksœ socialisationen olika. Dessa olikheter mœste skolan hantera om den verkligen vill vara "en skola fšr alla". TŠnk pœ all den energi som lšrare och forskare Šgnat Œt att tvista om vilken av tvœ lšsinlšrningsmetoder som Šr bšst! TŠnk om den energin istšllet hade Šgnats Œt att studera hur vuxna och barn frœn olika kulturer fšrhœller sig till skriftlighet! Vi behšver beskrivningar av hur olika kulturella gemenskaper tar till sig kunskap. Vi behšver, som Dell Hymes skrev fšr 20 Œr sedan, kort sagt en hel del etnografi. Vilka skriftkulturella situationer fšrekommer i olika gemenskaper? Vilka drag kšnnetecknar dem? Hur sker kšnssegregation och inlšrning šver tiden i socialisationen? Och sœ vidare. I Sverige bedrivs nu Brice Heath-inspirerad forskning om turkiska och svenska barns sprœkliga socialisation i hemmet och fšrskolan. Det Šr Kerstin NauclŽr och Sally Boyd vid Lingvistik i Gšteborg som gšr det. Barns sprœkliga socialisation och pedagogik Hur den kunskap som kommer fram vid etnografiska och sociolingvistiska studier ska hanteras i skolpraktiken fœr bli en viktig frœga fšr didaktiska studier och švervšganden. Ett par aspekter pœ det sprœkpedagogiska ska jag lyfta fram hšr. Jag ska dœ utgœ frœn begreppsparet 'kontextbundet (kontextualiserat)' resp. 'kontextreducerat (dekontextualiserat)'. Jag har snuddat vid detta komplex tidigare i min framstšllning, det Šr centralt i all 9

10 diskussion om intršde i skriftlighet. Det aktualiserades redan under Bernsteinepoken, bl.a. genom en uppsats av Peter Hawkins. Den finns i Bengt Lomans "BarnsprŒk i klassamhšlle" och har dšr rubriken "Socialgrupp, nominalgrupp och syftning". Termen kontext nšmns dšr bara i fšrbigœende. IstŠllet talas det om "syftning" med hjšlp av substantiv och olika slags pronomen. Kontextbegreppet har fœtt ett vidare och nœgot annorlunda innehœll sedan den tiden. Numera talas det t.ex. om interna och externa dimensioner av kontextuellt stšd vid lšsandet av olika uppgifter. Interna faktorer Šr sœdana som gšr en uppgift lšttare att lšsa. Det kan ršra sig om tidigare erfarenheter av likartade problem och om motivation. Externa faktorer Šr sœdana som underlšttar fšrstœelsen av uppgiften, t.ex. formuleringar med hšg grad av syntaktisk och semantisk redundans. Jag ska nu kort beršra detta med utgœngspunkt i Jim Cummins nyutkomna bok "Negotiating Identities: Education for Empowerment in a Diverse SocietyÓ (1996). Jag utgœr frœn Cummins dšrfšr att han fšrenar ensprœkighets- och tvœsprœkighetsaspekterna pœ den sprœkliga socialisationen. Han betonar ocksœ interaktionens roll i undervisningen. De sociala, mšnskliga relationerna i denna Šr viktig fšr barns sjšlvuppfattning i termer av "empowerment" (eller "disempowerment"). "Culturally diverse students' academic success or failure is crucially dependent on the ways in which identities are being negotiated in the classroom and school. /.../ empowerment is generated only through interactions that critically affirm students' identities and extend their conceptual horizons. The creation of power in these interactions is at the core of genuine educational reform" (1996:186). Cummins presenterar fšljande figur fšr att visa hur inlšrning och kontextualitet hšnger ihop med kognitiva krav i olika inlšrningssituationer. KOGNITIVT KRAVL S KONTEXT- BUNDEN A B C D KONTEXT- REDUCERAD KOGNITIVT KR VANDE Figur 1. Kontextuellt stšd och grad av kognitiv komplexitet. (Efter Cummins 1996:57.) 10

11 I kontextbunden kommunikation (representerad till všnster i figuren) kan man aktivt fšrhandla om innebšrder och inleda fšrhandlingarna genom att t.ex. se frœgande ut. Det ges en mšngd personliga och situationella ledtrœdar till tolkningen av ett budskap, t.ex. pœ skolgœrden. I kontextreducerad kommunikation (representerad till hšger i figuren) mœste man huvudsakligen fšrlita sig pœ rent sprœkliga ledtrœdar till tolkningen av budskapet, t.ex. vid arbete med texter i klassrummet. PŒ figurens lodršta skala markeras olika grader av kognitivt krav. De švre delarna (A och C) stœr fšr aktiviteter med sprœkliga fšrdigheter som blivit i hšg grad automatiserade och som dšrfšr kršver lœg grad av kognitiv anstršngning. Att delta i vardagligt smœprat Šr exempel pœ A och att skriva av anteckningar frœn tavlan Šr exempel pœ C. De nedre delarna av figuren (B och D) stœr fšr aktiviteter som inte Šr lika automatiserade och som dšrfšr kršver stšrre kognitiv anstršngning. Det kan som i B t.ex. ršra sig om att i samtal fšrsška švertyga nœgon om nœgot. Man har dœ stšd av den andres fšregœende replik och behšver bara planera sin egen nšrmaste tur. Det kan ocksœ som i D t.ex. ršra sig om att skriva en text, dœ det kršvs planering av stšrre textsjok utan stšd av en motparts repliker. Cummins rekommenderar att sprœkundervisningen bšr gœ frœn A till B till D. Den kontextreducerade och fšga kognitivt kršvande C-aktiviteten kan man hoppa šver. Det Šr den som stœr fšr drillšvningar, mekaniska isolerade fšrdighetsšvningar. Den hšr gœngen i sprœkutvecklandet bšr gšlla fšr sœvšl fšrstasprœk som andrasprœk, menar han. Kontextberoende och kontextreducerat sprœk Šr inte detsamma som talat och skrivet. Men det finns likheter mellan begreppsparen. Och dessa Šr viktiga vid barns mšte med skriftligheten. Cummins modell stœr fšr sœdant som lšnge hšvdats i svensk forskning och debatt. TankegŒngarna liknar dem som framfšrts t.ex. i Carin Sandqvists och Ulf Telemans antologi "SprŒkutveckling under skoltiden" (1989) av Jan Anward, Tor G. Hultman, Kent Larsson och i viss mœn av mig sjšlv. * * * Hur ska man dœ všcka liv i šgonen och šppna munnarna pœ barnen pœ Peter Tillbergs tavla? Barnen Šr utsatta fšr traditionell pedagogik, dšr kunskap betraktas som fix och fast och utan kraft att fšršndra. Det syns pœ dem. Naturligtvis ska liv všckas, aktivitet initieras genom progressiv pedagogik, dšr ny information leder eleven vidare till nya frœgor och undersškningar i samarbete och kommunikation mellan kamrater och lšrare. Eller kanske hellre genom transformativ pedagogik som har samma grundinstšllning som den progressiva. Den skiljer sig dock frœn denna genom att sšrskilt betona att eleverna ska relatera stoffet till individuella och kollektiva erfarenheter med hšnsyn till samhšllsklass, kšn och etnisk grupp. Den uppmuntrar till kritiskhet och stršvan till fšršndring av olika sociala fšrhœllanden. 11

12 Hur detta kan gœ till kan illustreras med den amerikanska pedagogen A. F. Adas arbetsgœng i fyra steg. Den Šr Freire-inspirerad och kan tillšmpas t.ex. vid arbete med texter. DESKRIP- TIV FAS PERSONLIG TOLKNINGS- FAS KRITISK- ANALYS- FAS KREATIV HANDLINGSFAS Figur 2. FšrstŒelse och kritisk skriftlighet. (Efter Cummins 1996:160.) Deskriptiv fas. HŠr riktas uppmšrksamheten enbart mot innehœllet i texterna. Svar pœ de frœgor som stšlls kan hšmtas i sjšlva texten. Detta innebšr relativt lœg kognitiv anspšnning och visar ingen všg ut ur texten mot vidare undersškningar. Exempel pœ frœgor som kan stšllas Šr: Var, nšr, hur hšnde det som framstšlls i texten? Vem gjorde det? Varfšr? Personligt tolkande fas. Eleverna uppmuntras att relatera texternas innehœll till sina egna erfarenheter och kšnslor. FrŒgor som kan stšllas Šr: Har du nœgonsin sjšlv varit med om (sett, hšrt, kšnt osv.) nœgot liknande? Har du šnskat nœgot sœnt? Vilka kšnslor fick du nšr du lšste? Hur fšrhœller sig detta till din familj? Detta hjšlper eleverna att fšrstœ att verklig inlšrning sker fšrst nšr information relateras till egna erfarenheter. Proceduren innebšr ocksœ att KIDS olika kulturer sštts i relation till HUFS. Detta utvecklas sœ i nšsta fas. Kritisk analysfas. Den hšr fasen innebšr en mer abstrakt och kritisk analys av de frœgor och svar som kommit fram genom texten. Man drar slutsatser och undersšker vilka generaliseringar som kan gšras. FrŒgor som kan stšllas Šr: r textens perspektiv det rštta? Alltid? NŠr? r handlingarna bra fšr alla? Alltid? I lika hšg grad? Finns det alternativ? 12

13 Skulle personer frœn olika kulturer (samhšllsklasser, kšn, etniska grupper) ha handlat pœ olika sštt? Hur? Varfšr? Eleverna fœr alltsœ undersška bœde textens inneboende logik och dess samband med annan kunskap och andra perspektiv. Kreativ fas. HŠr omvandlas erfarenheterna frœn de tidigare faserna till konkret handling. Kommunikationen inriktas mot att fšrsška upptšcka vad man kan gšra fšr att "pœverka omvšrlden", det som jag tidigare nšmnde som en av komponenterna i begreppet 'skriftlighet'. Adas undervisningsgœng Šr naturligtvis tillšmpbar vid sœvšl fšrsta- som andrasprœksinlšrning. Och vid all undervisning! Den hšr typen av undervisning (erfarenhetspedagogik) har sedan lšnge fšresprœkats av Pedagogiska gruppen vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund. Om den pedagogiken ocksœ tillšmpades i skolorna, sœ skulle kanske ljusen Œter tšndas i šgonen pœ barnen i Peter Tillbergs klassrum. * * * Jag har nu talat bl.a. om mštet mellan hemmiljšns sprœkliga kultur och skolans. Jag har talat om kontextbegreppets centrala roll i pedagogiken och om ett undervisningsprogram som tar sikte bl.a. pœ att barnen ska fœ smaka pœ sprœkets makt att pœverka. Till sist vill jag Œter knyta an till det som jag inledningsvis nšmnde, det om att barnen ska vilja, tycka om och inse nyttan med att eršvra skriftligheten. Jag ska sšga nœgot om barns sprœkliga medvetenhet, metaperspektivet och motivationen att tillšgna sig skriftligheten. Pedagogerna Gšsta Dahlgren och Lars-Erik Olsson, Gšteborg, behandlar i en artikel barns uppfattningar om lšsning och skrivning fšre och efter skolstarten. Bland fšrskolebarnen fann de 1) barn som tror att man mœste kunna lšsa innan man bšrjar i skolan 2) barn som tror att man mœste sluta skolan om man inte lšr sig lšsa 3) barn som avstœr frœn att lšra sig lšsa fšre skolstarten: "Fšr fršknarna vill inte att barnen ska kunna lšsa fšre dom bšrjar skolan, att dom ska lšra sig det dšr" (Dahlgren & Olsson 1995). De hšr olika fšrestšllningarna har barnen fšrstœs fœtt frœn sina olika hemkulturer. Dessa barn mœste bemštas pœ olika sštt i skolan, och deras fšrestšllningar mœste avmytifieras, de skapar nšmligen osškerhet och Šngslan. Det gšller att fœ barnen att personligen inse motiven fšr att tillšgna sig skriftligheten. NŠr det všl Šr insett všnds intresset mot hur det hela 13

14 egentligen gœr till. Om inte motiven tas upp kan barnen bli oengagerade, mindre ansvarstagande fšr lšrandet. Elevernas slutsats blir att det Šr nœgon annan (lšraren) som har ansvaret fšr lšrandet. "I specialundervisningen upplever mœnga lšrare att eleven systematiskt sšker lšgga šver hela ansvaret pœ pedagogen. Eleven svšr sig fri frœn ansvar och vill inte vara delaktig i sitt eget inlšrande. Ansvarstagande fšr den egna inlšrningen Šr ytterligare en faktor som vid sidan av tiden visat sig vara avgšrande fšr lšsoch skrivframgœng oavsett anvšnd metod" (Dahlgren & Olsson 1995:51f). Dahlgren och Olsson fšreslœr att man samtalar med barnen t.ex. om frœgor som: Tycker du att det Šr bra att kunna lšsa och skriva? Varfšr lšser/skriver man? Vad kan man anvšnda lšsning och skrivning till? Hur gšr man nšr man lšser och skriver? Hur lšr man sig lšsa och skriva? NŠr lšr man sig lšsa och skriva? Vad Šr en bokstav etc? VarifrŒn kommer bokstšverna? Vad skulle hšnda om ingen i hela všrlden kunde lšsa och skriva? (Dahlgren & Olsson 1995:57). Meningen Šr att lšrare och andra ska efterforska och fšrstœ barnens tankar om olika aspekter av skriftligheten. LŠmpliga samtalspartners Šr barn frœn tre Œr och uppœt. Och vuxna! Jag fšrestšller mig att t.ex. Brice Heaths barn skulle ha olika tankar om detta. Det har fšrstœs ocksœ barn frœn olika kulturer och subkulturer i vœrt land. SprŒk och skola Med detta har jag velat rikta uppmšrksamhet mot det problem som Bengt Loman tog upp fšr 30 Œr sedan och som Tor G. Hultman tog upp fšr 10 Œr sedan. Jag har velat belysa det frœn nœgot andra infallsvinklar Šn den traditionella dialektologianknutna sprœksociologins. Jag skulle šnska mer av sprœksociologiska samtalsintervjuer om barns totala sprœkkultur, sœdana som Trondmans och Dahlgrens och Olssons. Jag skulle šnska mer av etnosociolingvistiska studier av HUFS och olika KIDS sprœkliga mšten med skolans kultur, sœdana som Brice Heaths och NauclŽrs och Boyds. Jag skulle šnska mer samarbete mellan tvœsprœkighetsforskningen och ensprœkighetsforskningen. Jag skulle šnska mer sprœkdidaktisk forskning som tar fasta pœ hur skolan ska hantera sprœkkulturella skillnader mellan olika hemsprœks(sub)kulturer, Šven svensksprœkiga hemsprœks(sub)kulturer 14

15 alltsœ. DŒ tror jag att man bšr ta fasta bl.a. pœ kontextbegreppet, metaperspektivet och interaktionens roll fšr elevernas sjšlvidentifikation i ett "empowerment"-perspektiv. Jag skulle ocksœ šnska att man i skolan tog till sig Adas och Pedagogiska gruppens idžer och tillšmpade dem. * * * LŒt oss sœ till sist všnda oss till barnen pœ Peter Tillbergs tavla och frœga: - Blir du lšnsam, lille všn? Fšr dig sjšlv, arbetslivet, samhšllet och mšnskligheten? Jag tror att vi fœr škad lšnsamhet i alla avseendena om vi fœr stšrre kunskap om hur socialisationen in i skriftligheten gœr till i olika (sub)kulturer, om de pedagogiska idžer som jag presenterat hšr fœr stšrre genomslag i skolpraktiken och om lšrarna byter ut sitt Šngsliga gravallvar - det som speglas i barnens šgon - mot gladallvar. Litteratur Ada, A. F., 1988a: The Pajaro Valley experience: Working with Spanishspeaking parents to develop children's reading and writing skills in the home through the use of children's literature. I: T. Skutnabb-Kangas & J. Cummins (red.): Minority education: From shame to struggle. Clevedon, England: Multilingual Matters. Ada, A. F., 1988b: Creative reading: A relevant methodology for language minority children. I: L.M. Malave (red.): NABE'87. Theory, research and application: Selected Papers. Buffalo: State University of New York. Cummins, Jim, 1996: Negotiating Identities: Education for Empowerment in a Diverse Society. Ontario. Dahlgren, Gšsta & Olsson, Lars-Erik, 1995: Barns uppfattningar om lšsning och skrivning. I: E. AhlsŽn & J. Allwood (red.): SprŒk i fokus. Studentlitteratur, Lund. Granath, Gunilla, 1996: GŠst hos overkligheten. En 48-Œrig sjundeklassares dagbok. Ordfront, Stockholm. Gšransson, Bengt, 1985: Inledningsanfšrande. I: Svenskans beskrivning 15. Gšteborg. 15

16 Heath, Shirley Brice, 1986: What no bedtime story means: narrative skills at home and school. I: B. Schieffelin & E. Ochs (red.): Language socialisation across cultures. Hultman, Tor G., 1985: Skolan och svenskans beskrivning. I: Svenskans beskrivning 15. Gšteborg. Linell, Per, l990: Samtalets praktik och talsprœkets grammatik. I: Svenskans beskrivning 17. bo akademis fšrlag. Loman, Bengt, 1968: SprŒksociologi. I: E. Palmlund (red.): SprŒket i blickpunkten. Lund. NauclŽr, Kerstin & Boyd, Sally, 1996: Turkish and Swedish pre-school children's language socialisation - Implications for literacy developement. I: L. Huss (red.): MŒnga všgar till tvœsprœkighet. Uppsala Multiethnic Papers 38. Uppsala universitet. Sandquist, Carin & Teleman, Ulf (red.), 1989: SprŒkutveckling under skoltiden. Studentlitteratur, Lund. Trondman, Mats, 1994: Bilden av en klassresa. Sexton arbetarklassbarn pœ všg till och i hšgskolan. Carlssons, Stockholm. Viberg, ke, 1995: AndrasprŒksinlŠrning i olika Œldrar. I: E. Cerœ (red.): Svenska som andrasprœk. Mera om sprœket och inlšrningen. LŠrarbok 2. Natur och Kultur, Stockholm. 16

Social kompetens/všrdegrund

Social kompetens/všrdegrund Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund

Läs mer

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till

Läs mer

DatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot!

DatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot! DatortillŠmpningar Det har hšnt nœgot! 1945: 1995: DatortillŠmpningar? Vad skall vi egentligen prata om? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? Nej! Vi har sett: n en bil

Läs mer

Lšneadministration Handbok

Lšneadministration Handbok 2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok

Läs mer

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals 1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson

Läs mer

Jan Einarsson, Gud och attityd. Ett perspektiv pœ sprœk och kšn denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren.

Jan Einarsson, Gud och attityd. Ett perspektiv pœ sprœk och kšn denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Gud och attityd Ett perspektiv pœ sprœk och kšn Jan Einarsson Tidigare publicerad i Sprog og k n II. Opl¾g fra et seminar pœ RUC 28.4.1998 (s.87-117) Skrifter fra Dansk og Public Relations, Roskilde Universitetscenter,

Läs mer

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr

Läs mer

Samband mellan resurser och resultat

Samband mellan resurser och resultat Skolverkets rapport nr 170 Samband mellan resurser och resultat En studie av landets grundskolor med elever i Œrskurs 9 Sammanfattning: Denna studie omfattar nšrmare 900 kommunala grundskolor och drygt

Läs mer

George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed

George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed Fšr en tid sedan Šrvde jag en liten summa pengar. Dock inte tillršckligt fšr att med den norsk amerikanska nationalekonomen Thorstein Veblens

Läs mer

EgenmŠktighet med barn

EgenmŠktighet med barn Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:

Läs mer

Störningsupplevelse av buller i klassrum

Störningsupplevelse av buller i klassrum 1997:21 Störningsupplevelse av buller i klassrum Pär Lundquist Kjell Holmberg arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 Enheten för fysiologi och teknik Bitr enhetschef: Ulf Landström a Fšrord 1991 utvidgades Arbetsmiljšlagen

Läs mer

Finansiella rådgivares ansvar

Finansiella rådgivares ansvar Juridiska institutionen Handelshögsskolan vid Göteborgs universitet. Finansiella rådgivares ansvar Uppsats för tillämpade studier på jur. kand.- programmet 20 poäng Författare: Robert Mjösén Handledare:

Läs mer

Lennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt

Lennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt Lennart Carlssons svenska šversšttning av Win -lose and Win -win Interactions and Organisational Responses to Scarcity Galvin Whitaker Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998 Om konsten att

Läs mer

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Tidigare publicerad i SprŒkbruk, grammatik och sprœkfšršndring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994, (s.25-36) Institutionen fšr nordiska sprœk, Lunds

Läs mer

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer

Läs mer

UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE

UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 10 pošng HT 1999 UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE Stefan Wik, 551118-6214 Handledare:

Läs mer

Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut?

Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Jur. kand.-programmet TillŠmpade studier, 20 p VT 2000 Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? En uppsats om ršttskraft, retroaktivitet och

Läs mer

Lšnekostnader i fœmansfšretag

Lšnekostnader i fœmansfšretag HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen

Läs mer

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Personuppgifter pœ Internet Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999 2 InnehŒllsfšrteckning Sammanfattning ÉÉÉÉ..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...4 Fšrfattningsfšrslag

Läs mer

Auktioner pœ Internet

Auktioner pœ Internet Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark

Läs mer

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort

Läs mer

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats

Läs mer

- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5

- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 INNEH LL 1 INLEDNING 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 1.3 Syfte 5 1.4 AvgrŠnsningar 6 1.5 Disposition 6 2 METOD 8 2.1. AngreppssŠtt Ð studiens

Läs mer

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet

Läs mer

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar

Läs mer

Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet

Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Kerstin Webmark Juridiska institutionen Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 10 p Jur. Kand.-programmet HT 99 Handledare Eva-Maria Svensson

Läs mer

BESITTNINGSBEGREPPET

BESITTNINGSBEGREPPET Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund

Läs mer

MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster

MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster TillŠmpade studier 20 p, HT 2000 Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster Vaiva BurgytŽ Handledare: Rolf Dotevall INNEH LL

Läs mer

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering TRITA-NA-D9811 CID-38, KTH, Stockholm, Sweden 1998 Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering Inger Boivie, Jan Gulliksen och Ann Lantz Inger Boivie, Enator AB och CID Jan Gulliksen,

Läs mer

F RMEDLARANSVAR INTERNET

F RMEDLARANSVAR INTERNET Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor

Läs mer

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

Läs mer

VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS?

VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? En intervjuundersškning om sjukhusbibliotek, bokvagn och lšsning pœ Universitetssjukhuset i Malmš Marita Kristiansson Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen

Läs mer

dess fšrhœllande till konkurrensrštten

dess fšrhœllande till konkurrensrštten Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget

Läs mer

Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet

Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen TillŠmpade Studier, 20 p Handledare: Jenny Peters VT 1999 Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Koceva Pauline

Läs mer

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare

Läs mer

Alternativa vœrdformer

Alternativa vœrdformer Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare

Läs mer

Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap Hšsten 2013 PROGRAM H STEN 2013. Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap

Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap Hšsten 2013 PROGRAM H STEN 2013. Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap PROGRAM H STEN 2013 Quisque: Hoppas det Šr full fart pœ všxtligheten hos er. Annars har det stora samtalsšmnet 2013 hos tršdgœrdsintresserade och Šven hos professionella odlare fšr den delen, varit den

Läs mer

Maj 2000. Sofia Kolmodin

Maj 2000. Sofia Kolmodin Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla

Läs mer

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Liv & hälsa en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.

Läs mer

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade

Läs mer

kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07

kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 S Viktig information om sškerhet Det Šr av stšrsta vikt att denna bruksanvisning fšrvaras tillsammans med skœpet fšr framtida behov. LŒt alltid bruksanvisningen

Läs mer

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr

Läs mer

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p. Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems

Läs mer

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens

Läs mer

Fšreningsstyrelsens ansvar

Fšreningsstyrelsens ansvar Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Inledning 5

Läs mer

Bolagsordningen i fšrsvaret mot

Bolagsordningen i fšrsvaret mot Henrik Hšfde Bolagsordningen i fšrsvaret mot fientliga fšretagsfšrvšrv TillŠmpade studier pœ Jur.Kand.-Programmet, 20 p Gšteborg HT 1999 Handledare: Professor Rolf Dotevall Sammanfattning Fšreteelsen att

Läs mer

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F

Läs mer

Stiftelsernas skattskyldighet

Stiftelsernas skattskyldighet Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur.kand.examen Handledare: Robert PŒhlsson Stiftelsernas skattskyldighet 1 InnehŒll 1.

Läs mer

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst

Läs mer

1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...

1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION... 1 InnehŒllsfšrteckning 1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...7 2 ALLM NT OM HANDELSBOLAG OCH

Läs mer

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos

Läs mer

Betalningar med e-pengar

Betalningar med e-pengar JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor

Läs mer

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet

Läs mer

i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande

i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande Juridiska institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, HT 2000 vid Gšteborgs universitet FšrvŠrv av ršrelsefršmmande egendom i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.

Läs mer

Den nya bibliotekariens kompetens

Den nya bibliotekariens kompetens Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

Utbildning via Internet

Utbildning via Internet INSTITUTION F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Utbildning via Internet Jag har i detta examensarbete beskrivit den nya typen av undervisning nšmligen utbildning via Internet. Syftet

Läs mer

TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING

TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING Karin Andersson Carina Celiné Peters Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare:

Läs mer

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok 2001 Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT

Läs mer

Agenda 21 en exempelsamling

Agenda 21 en exempelsamling Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp. Beställningsadress

Läs mer

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning

Läs mer

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3 Social rapport 2001 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande

Läs mer

För ett offensivt miljöarbete i Halland

För ett offensivt miljöarbete i Halland i För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan

Läs mer

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology

Läs mer

Tillverkningshemligheter och

Tillverkningshemligheter och Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne

Läs mer

Informationsförsörjning för nya högskolor

Informationsförsörjning för nya högskolor Informationsförsörjning för nya högskolor En modell för Helsingborgs högskolefilial. Anne Mobark Kersti Pullerits Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid

Läs mer

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson

Läs mer

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................

Läs mer

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9

Läs mer

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN OM SV TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN Lars Olsson April 1999 Fšrord Denna rapport har tagits fram pœ uppdrag av projektet Teknisk Framsyn. Syftet med studien Šr att belysa svœrigheterna med

Läs mer

HISNANDE HISTORIER: FRÅN BELLMAN TILL BATMAN.

HISNANDE HISTORIER: FRÅN BELLMAN TILL BATMAN. HISNANDE HISTORIER: FRÅN BELLMAN TILL BATMAN. Utvärdering av ett läs- och skrivfrämjande projekt i Ystad under höstterminen 1998. Marta Hedener Maria Svensson Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen

Läs mer

KUNSKAPSHUS ELLER OFFENTLIGT VARDAGSRUM?

KUNSKAPSHUS ELLER OFFENTLIGT VARDAGSRUM? KUNSKAPSHUS ELLER OFFENTLIGT VARDAGSRUM? En undersškning av Lunds stadsbiblioteks ombyggnad Kerstin Svensson Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds

Läs mer

Varfšr ett profilprogram?

Varfšr ett profilprogram? Profilprogram Varfšr ett profilprogram? Det ska finnas en tydlig intern profil fšr den kommunala organisationen. Denna profil ingœr som en del i ÓStrategi fšr Melleruds kommunó. Melleruds kommuns profil

Läs mer

Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse

Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Peter Lindelöf och Hans Löfsten IMIT WP: 1999_108 Datum: 1999 Antal sidor: 86 Institute for Management of Innovation and Technology 1 INLEDNING 1.1 Teknik-

Läs mer

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten FOI-R--0467--SE Maj 2002 ISSN 1650-1942 Vetenskaplig rapport Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1

En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1 En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ 2000- talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1 Regeringen bemyndigade den 11 september 1997 chefen fšr StatsrŒdsberedningen att tillkalla

Läs mer

HushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen

HushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen 99-05-18 Finansforums Sparbarometer 2/99 Finansforum har fr o m 1999 inlett en kvartalsvis redovisning av hur de svenska hushœllens sparande utvecklas. I den hšr andra rapporten redovisar vi vad som hšnt

Läs mer

Logikprogrammering. KŠnnetecken. Exempel pœ relation. Relationer. Varianter. KŠnnetecken och fšrutsšttningar Prolog

Logikprogrammering. KŠnnetecken. Exempel pœ relation. Relationer. Varianter. KŠnnetecken och fšrutsšttningar Prolog Logikprogrammering KŠnnetecken och fšrutsšttningar Prolog FšrtjŠnster BegrŠnsningar Praktiska tillšmpningar KŠnnetecken Hšg abstraktionsnivœ Deklarativt, ej proceduralt Specificerar šnskade resultat snarare

Läs mer

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling 1999:6 Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling Erfarenheter från första fasen av ett traineeprogram vid Arbetslivsinstitutet i Östersund Stig Vinberg Frants Staugård Ulrika Lindström

Läs mer

Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa

Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa April 2000 Lisdoonvarna Mail Feeder Service Postbus, Ennis, Irland Metro Rural Parcel Bus, West Yorkshire, Storbritannien KTEL, kombinerad passagerar- och godstrafik,

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

1 INLEDNING. 1.1 Problembeskrivning

1 INLEDNING. 1.1 Problembeskrivning 1 INLEDNING Under det senaste Œrtiondet har relationen mellan handel och miljš kommit i internationellt fokus. Konflikten mellan handel och miljš uppkommer nšr lšnder har olika miljšpolitik. I vissa lšnder

Läs mer

Kan EG-rŠttens spšrrverkan hindras?

Kan EG-rŠttens spšrrverkan hindras? Kan EG-rŠttens spšrrverkan hindras? En analys av EG-domstolens praxis kring artikel 30 i Romfšrdraget och direktiv som har bristande kvalitet eller inte fšljs Uppsats i TillŠmpade studier 20 p Programmet

Läs mer

ISO/IEC Riktlinje 22 och EN 45014. 3-5 Owa 3-chome, Suwa-shi, Nagano-ken 392- Japan

ISO/IEC Riktlinje 22 och EN 45014. 3-5 Owa 3-chome, Suwa-shi, Nagano-ken 392- Japan Alla ršttigheter fšrbehœllna. Ingen del av detta dokument fœr reproduceras, lagras i ett Œtersškningssystem, eller pœ nœgot sštt eller i nœgon form šverfšras elektroniskt, mekaniskt, genom fotokopiering,

Läs mer

Teoretisk Elektroteknik. Repetition i ellšra. Henrik Otterheim. Copyright 2003 Teoretisk Elektroteknik, KTH

Teoretisk Elektroteknik. Repetition i ellšra. Henrik Otterheim. Copyright 2003 Teoretisk Elektroteknik, KTH Teoretisk Elektroteknik Repetition i ellšra Henrik Otterheim Copyright 200 Teoretisk Elektroteknik, KTH Repetition i EllŠra 2() nnehœll. nledning 2. Elektrisk stršm. Elektrisk spšnning 4. Ohms lag 5. Seriekoppling

Läs mer

Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön

Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön 1998:13 Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön Birgit Pingel Hans Robertsson.. arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045 476 0 ISSN 0346 7821 http://www.niwl.se/ah/ah.htm a Arbetslivsinstitutet

Läs mer

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen"

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 1 SWEBU Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen" Uno Engborg,

Läs mer

Swe intro1200 12/10/99 12:11 pm Page i

Swe intro1200 12/10/99 12:11 pm Page i Swe intro1200 12/10/99 12:11 pm Page i Alla ršttigheter fšrbehœllna. Ingen del av detta dokument fœr reproduceras, lagras i ett Œtersškningssystem, eller pœ nœgot sštt eller i nœgon form šverfšras elektroniskt,

Läs mer

Examensarbete, ytprofilmštning

Examensarbete, ytprofilmštning F RORD Denna rapport behandlar ett examensarbete vilket ingœr som en del i vœr civilingenjšrsutbildning pœ datatekniklinjen. Arbetet har utfšrts vid Tekniska Hšgskolan i LuleŒ under perioden april - augusti

Läs mer

Svenska. Tryckt på återvunnet papper

Svenska. Tryckt på återvunnet papper Alla ršttigheter fšrbehœllna. Ingen del av detta dokument fœr reproduceras, lagras i ett Œtersškningssystem, eller pœ nœgot sštt eller i nœgon form šverfšras elektroniskt, mekaniskt, genom fotokopiering,

Läs mer

SEKRETESS I SKOLAN. Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats pœ jur.kand.-programmet, 20 pošng VT 2000

SEKRETESS I SKOLAN. Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats pœ jur.kand.-programmet, 20 pošng VT 2000 Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats pœ jur.kand.-programmet, 20 pošng VT 2000 SEKRETESS I SKOLAN Johan Fršjelin 720620-5119 Handledare: Professor Lotta Vahlne

Läs mer

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie 1998:11 El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie Kjell Hansson Mild 1 Göran Anneroth 2 Jan Bergdahl 3 Nils Eriksson 4 Jonas Höög 4 Eugene Lyskov 1,5 Inger Marqvardsen 6 Ole Marqvardsen

Läs mer

Peter: John visar Šven pœ att Friedmans tes bygger pœ efterhandskonstruktion, vilket ger att politisk korrekthet Šr icke tidsbundet.

Peter: John visar Šven pœ att Friedmans tes bygger pœ efterhandskonstruktion, vilket ger att politisk korrekthet Šr icke tidsbundet. Nedan redovisas de mest relevanta delarna av ventileringen mellan Peter Hallberg och John JŠrvenpŠŠ. Hallberg opponerar pœ JŠrvenpŠŠ som skrivit magisteruppsatsen Den politiska korrekthetens teori och

Läs mer

Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i

Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i Alla ršttigheter fšrbehœllna. Ingen del av detta dokument fœr reproduceras, lagras i ett Œtersškningssystem, eller pœ nœgot sštt eller i nœgon form šverfšras elektroniskt,

Läs mer

Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB.

Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB. Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB. SW-systemet enligt ÓSven Wimnells hemsida http://w1.861.telia.com/~u86105430/ SamhŠllsplaneringens problem.

Läs mer

Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar

Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar Planering, utformning, hšjd och placering Anders Simonsson Pablo Tapia Lagunas Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

Buren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation.

Buren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation. FOI-R--0563--SE Oktober 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Buren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation. En litteraturstudie NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt.

Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt. Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet HT-00 TillŠmpade studier, 20 p Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt.

Läs mer

SŠkerhetsaspekter och systemkonstruktion

SŠkerhetsaspekter och systemkonstruktion SŠkerhetsaspekter och systemkonstruktion En presentation av jan.a.jonson@aerotechtelub.se 070-626 86 05 Disposition Bakgrund Hotbild Krav bild SŠkerhetsfunktioner Sammanfattning FrŒgor 1 Presentation Paradigmskiftet

Läs mer

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport SERFIN 2 Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt 1999-05-05, slutrapport BFR 960664-3 BFR 960569-8 BFR 960665-8 BFR 969663-7 Skade- och erfarenhetsuppfšljning

Läs mer