Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön"

Transkript

1 1998:13 Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön Birgit Pingel Hans Robertsson.. arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN ISSN a

2 Arbetslivsinstitutet Centrum för arbetslivsforskning Arbetslivsinstitutet är nationellt centrum för forskning och utveckling inom arbetsmiljö, arbetsliv och arbetsmarknad. Kunskapsuppbyggnad och kunskapsanvändning genom utbildning, information och dokumentation samt internationellt samarbete är andra viktiga uppgifter för institutet. Kompetens för forskning, utveckling och utbildning finns inom områden som arbetsmarknad och arbetsrätt, arbetsorganisation, belastningsskador, arbetsmiljöteknik, hälsoeffekter av det nya arbetslivets psykosociala problem arbetsmedicin, allergi, påverkan på nervsystemet, kemiska riskfaktorer och toxikologi. Totalt arbetar omkring 400 personer vid institutet. Forskning och utbildning sker i samarbete med bl a universitet och högskolor. ARBETE OCH HÄLSA Redaktör: Anders Kjellberg Redaktionskommitté: Anders Colmsjö och Ewa Wigaeus Hjelm Arbetslivsinstitutet & författarna 1998 Arbetslivsinstitutet, Solna, Sverige ISBN ISSN Tryckt hos CM Gruppen

3 Fšrord Vid Arbetslivsinstituet har under 1990-talet forskning kring arbetsfšrhœllanden i sjukvœrd varit ett av de prioriterade omrœdena. Ytterligare ett, av Arbetslivsinstitutet prioriterat omrœde, Šr forskning kring segregeringsprocesser i arbetslivet. Programmet "Kšn Arbete och HŠlsa" samordnar dessa forskningsinsatser. Projektet "Yrkesidentitet i sjukvœrd" beršr frœgor som kan hšnfšras till bœda forskningsfšlten. Med rapporten "Yrkesidentitet i sjukvœrd - position, person och kšn" avslutas projektet "Yrkesidentitet i sjukvœrd". Fšreliggande huvudrapport har inom projektet fšregœtts av fyra rapporter. Dessa har gšllt arbetsfšrhœllanden som rœtt pœ de kliniker som deltagit i undersškningen och inte specifikt fokuserat pœ yrkesidentitet. Undersškningen har mšjligjorts genom medel frœn Arbetsmiljšfonden - nuvarande RŒdet fšr Arbetslivsforskning - men inte minst av de kliniker som bidragit med bœde stort intresse och arbetstid. Vi tackar alla medverkande ute pœ klinikerna! Solna i juli 1998 Birgit Pingel projektledare

4 InnehŒllsfšrteckning 1. Bakgrund 1 Projektet "Yrkesidentitet i sjukvœrd" 2 2. Yrkesidentitet 3 Genusaspekten, fšrbisedd i forskning om organisationer 3 Fšrbisett i forskning om sjukvœrden 5 Kort historik šver begreppet yrkesidentitet 6 Undersškningens utgœngspunkter 9 3. Metodologisk ansats 12 Val av metoder i projektet 13 Datainsamling 15 Databearbetning 16 Dataredovisning Identitetsskapande mšten - fšrmedlade under deltagande observationer 18 ArbetsinnehŒll 18 Rond 19 Social rond 22 Kafferast 23 Det fysiska rummet 23 Sammanfattning Identitetsskapande mšten - fšrmedlade i dagbšcker 25 LŠkare 25 Sjukskšterskor 27 Underskšterskor 29 Sammanfattning Identitetsskapande mšten - fšrmedlade under intervjuer 33 Yrkesval 33 FšrvŠntningar och krav 36 Samarbete, kontakter 39 Professionell utveckling 42 Patientkontakten 45 Kšnsstrukturen 47 Ekonomi och administration Intervjudelens sammanfattningar Yrkesidentitet i perspektiv av person- och positionsorientering 59 LŠkare 60 Sjukskšterskor 61 Underskšterskor Slutkommentarer 64 Sammanfattning 72 Summary 73 Referenser 74

5 1. Bakgrund VŠxande vœrdbehov, reducerade ekonomiska resurser i kombination med krav pœ god vœrdkvalitet och effektivitet i sjukvœrden fšranledde dœvarande Arbetsmiljšinstitutet, nuvarande Arbetslivsinstitutet, att infšr 90-talet initiera ett brett upplagt forskningsprogram ršrande fšrutsšttningarna fšr sjukvœrdens arbetsmiljš (SAM). Inom ramen fšr detta program startades projektet "Yrkesidentitet i sjukvœrd", finansierat med medel dels frœn Arbetslivsinstitutet, dels frœn Arbetsmiljšfonden (dnr ). Bakgrunden till projektet "Yrkesidentitet i SjukvŒrd" var en rikstšckande inventering av sœdan tidigare forskning och utvecklingsverksamhet som pœ olika sštt hade Šgnats sjukvœrdens inre arbetsorganisation (Pingel & Robertsson, 1992). Huvudresultatet pekade pœ, att trots att avsevšrda anstršngningar gšrs fšr att utveckla sjukvœrdens arbetsformer, bœde dœ det gšller organisationen i stort och vid enskilda kliniker och avdelningar, sœ befšsts och fšrstšrks den traditionella arbetsorganisationen. Vad gšllde utvecklingsinsatser, som syftade till en fšr samtlig personal mer effektiv arbetsorganisation, hade dessa mycket olika karaktšr beroende pœ vilken yrkesgrupp som insatserna riktades mot. Yrkesgrupper pœ hšg- och mellannivœ i organisationen blev oftast fšremœl fšr insatser som gav mšjlighet till professionell utveckling och som beršrde arbetet frœn en mer teoretisk sida. Underskšterskor och bitršden involverades fršmst i insatser som gšllde hur arbetet praktiskt kan organiseras. Vi vill hšnvisa till Alvesson (1993) som hšvdar att "det verkar finnas tvœ skilda teorier (organisationsprinciper) som samtidigt utnyttjas fšr formandet av arbetsfšrhœllandena - en humanistiskt inriktad fšr fšretagsledning och chefer, en tekniskt inspirerad fšr arbetare och annan obefordrad personal" (cit sid 114). Vi har infšr projektet "Yrkesidentitet i SjukvŒrd" antagit att dessa, sœ att sšga divergerande utvecklingsinsatser fšr olika yrkesgrupper, pœverkar upplevelsen av den egna professionen nœgot som i sin tur kan motverka organisatorisk effektivitet och en god arbetslivsutveckling i sjukvœrden. Projektet "Yrkesidentitet i sjukvœrd" Projektet "Yrkesidentitet i sjukvœrd" syftar till, att mot bakgrund av den i sjukhusvœrd rœdande arbetsorganisatoriska kontexten och organisationens kšnsstruktur, ur lškares, sjukskšterskors och underskšterskors/bitršdens perspektiv ge en bild av yrkesidentitet i dessa grupper. Fšr att kunna ge denna bild har stšllts frœgor om hur lškare, sjukskšterskor och underskšterskor/bitršden inom sjukhusvœrden uppfattar sin roll i organisationen och hur de ser pœ sitt arbete. En belysning av detta slag škar fšrutsšttningarna fšr mœlinriktat utvecklingsarbete inom sjuvœrden genom att ge fšrdjupade kunskaper om de sjukvœrdande yrkeskategoriernas - lškares, sjukskšterskors, underskšterskors och bitršdens - 1

6 specifika och gemensamma problem och arbetsvillkor. Resultaten bšr kunna bilda utgœngspunkt fšr arbetet med att utveckla den interna arbetsorganisationen pœ sjukhus. Tidigare har mest uppmšrksammats problem och arbetsvillkor som gšller specifikt fšr de tre yrkeskategorierna. Forskning har exempelvis gšllt "LŠkarens kšnsroll och yrkesroll i grundutbildningen" (Arbetsmiljšfondsprojekt inom KOMprogrammet) eller den hšgre sjšlvmordsfrekvensen bland kvinnliga lškare Šn bland kvinnor i andra akademiska yrken. DŒ det gšller sjukskšterskor skriver deras fackfšrbund, SHSTF, att en tydligare yrkesprofil kan motverka hierarki och att "samarbete och inte underordning" utgšr en grundfšrutsšttning fšr god vœrd. Svenska Kommunalarbetarefšrbundet, som fšretršder underskšterskor och bitršden, framhœller att dessas yrkesroll mœste definieras tydligt fšr att mšta de krav som de stora fšršndringarna inom vœrden stšller. I projektet "Yrkesidentitet i sjukvœrd" har fšrutom huvudrapporten utgivits fyra rapporter (Arbetslivsrapport 1996:30; 31; 32; 33) riktade till de beršrda personalkategorierna pœ de sjukhus som deltagit i undersškningen. I dessa fyra rapporter inriktas framstšllningen pœ de respektive arbetsplatsernas arbetsfšrhœllanden och pœ att ge medverkande yrkeskategorier ett utifrœn-perspektiv pœ deras arbetsplats som de kan anvšnda i sitt lokala utvecklingsarbete. 2

7 2. Yrkesidentitet I det fšljande kapitlet presenteras dels ett kšnsteoretisk tšnkande, som lšnge varit fšrbisett i forskning om organisationer och i forskning om sjukvœrd, dels mer specifika aspekter som beršr maktstrukturen i sjukvœrden. DŠrefter ges en kort historik šver begreppet yrkesidentitet och slutligen preciseras hur begreppet yrkesidentitet har uppfattats i denna studie. Kapitlet beskriver dšrmed den teoretiska plattformen fšr analyser och tolkningar. Genusaspekten, fšrbisedd i forskning om organisationer Redan pœ 50-talet uppmšrksammade Gouldner (1959) en tendens i den forskning, som ršr organisationer, att negligera betydelsen av sœdana karakteristiska som inte Šr direkt bundna till organisationen, som exempelvis kšn, etnisk tillhšrighet eller sjšlvbild. Hans pœpekande har inte fšrlorat sin relevans. Relevant i projektet "Yrkesidentitet i sjukvœrd" Šr, fšrutom begreppet sjšlvbild, som i denna undersškning anvšnds i bemšrkelsen den bild individen har och ger av sin yrkesidentitet i olika sammanhang, ocksœ uttryck som hšr samman med vœr allmšnt genderiserade samhšllsordning. Denna ordning kommer bl a till uttryck i det oftast oredovisade antagandet att forskning baserad pœ mšn och utfšrd av mšn speglar befolkningen i stort. Forskningen har kritiserats fšr att vara "kšnsblind", dvs mannen utgšr antingen medvetet eller omedvetet normen. Kategorin "mšn" eller maskulinitet Šr ofta central men blir i analyserna helt enkelt tagen fšr given. Av detta fšrhœllande gšrs sšllan nœgon specifik analys (Baude, 1992 a,b; Hirdman, 1990; Holter, 1992; Mills & Tancred, 1992). Exempelvis har studier av ledning och profession fokuserats pœ mšn av den anledningen att mšn Œterfinns i dessa positioner utan tanke pœ att sjšlva fšreteelsen ledning dšrigenom fœtt en viss pršgel. Hur subtilt kšnsmaktsskillnaden kan verka kan man se ett uttryck fšr i den beršmda "Hawthornestudien". Det allmšnt kšnda resultatet Šr att fšrsšksgruppen (kvinnor) škade sin produktivitet som en fšljd av sjšlva uppmšrksamheten i fšrsškssituationen oavsett sœdana omvšrldsvariationer som exempelvis ljusfšrhœllanden. En reanalys av undersškningen visade emellertid att fšrsšksgruppens škade produktivitet berodde pœ en kumulativ effekt av kšn, tvœng, paternalistisk behandling och speciella belšningar (Acker & van Houten, 1991). MŠnnens tolkningsfšretršde verkar som dold diskriminering, men kan ŠndŒ avlšsas i hela vœrt kulturella normsystem. Kanske den fšrste man att notera detta var Simmel (1919). Simmel diskuterade kvinnans situation i samhšllet och konstaterade att det inte bara Šr genom sina maktpositioner, som mšn undertrycker kvinnor, utan ocksœ genom att mšns normer och standards har kommit att uppfattas som allmšnmšnskliga. Han konstaterar att "objektiv=mšnnlich" (op cit sid 59). Simmel visade att manliga všrderingar bestšmmer Šven den privata sfšren, vilket i det moderna samhšllet blir synligt nšr kvinnor gœr ut pœ den offentliga arenan, 3

8 sšrskilt i yrken som pœ olika sštt Šr viktiga fšr reproduktionen (Mills, 1988). Kvinnor har sœledes mer eller mindre frivilligt anpassat sig till ett samhšlle av manlig typ. Denna anpassning, eller om man sœ vill likhetsstršvan, har diskuterats bl a utifrœn kunskapsteoretiska infallsvinklar (Irigary, 1989; Braidotti, 1992). Irigary visar med frœgan "jšmlik med vem?" vœr inneboende fšrestšllning om att det Šr manliga parametrar som definierar jšmlikhet. Braidotti (1992) tar upp resonemanget och utvecklar det genom att tydliggšra skillnaden mellan en individuell, genderbestšmd identitet och en "politisk" viljebestšmd subjektivitet. Braidotti hšvdar att fšr ett mer ršttvist samhšlle sœ behšver kvinnor utveckla en genuin kšnsla fšr vad det Šr att vara kvinna som inte grundas pœ manlig erfarenhet eller, som Irigary (1994) sšger, pœ en kšnsla hos kvinnan av att vara "icke-man". Violi (1992) har uttryckt samma sak med "women do not have social and collective forms of self-representation which they have produced themselves, as subjects (op cit sid 173). Fšr att kunna diskutera handlingsstrategier, i en mer utœtriktad och politisk mening, Šr det nšdvšndigt att skifta uppmšrksamheten frœn begreppet "skillnad" till det som innefattas i en, fšr bœde kvinnor och mšn, genderbestšmd subjektivitet. Dvs tydliggšra hur kollektiva representationer definierar den genderbestšmda identiteten och pœverkar det subjektiva utfallet (Violi, 1992). SŠrskilt italienska feminister har arbetat lšngs denna všg, som innebšr att tydliggšra den symbolik som medierar den privata erfarenheten med samhšllets utformning, dvs i det patriarkala systemet mellan den kraft med vilken sociala och politiska fšrhœllanden samverkar med den symboliska representationen av fadern i den privata sfšren. Feminister med denna instšllning frœgar sig vilken mening oidipuskomplexet och penisavunden skulle ha i ett annat symbolsystem Šn patriarkatets (Benjamin, 1990; Irigary, 1994). Den subjektivitet, som uttrycks i den universella myten om Oidipus, Šr med deras sštt att se, inte bara mannens relation till sitt eget kšn och till samhšllet, utan ocksœ mannens subjektivitet riktad mot kvinnan som ett objekt (Violi, 1992). MŒnga, fšretršdesvis mšn, hšvdar dock fortfarande en kulturskillnad mellan den privata och den offentliga sfšren, som skulle ligga i att den privata sfšren kšnnetecknas av en rationalitet fšr handlandet som Šr i linje med kvinnors sštt att vara och fungera, och som dšrmed indirekt legitimerar att handlandet i den offentliga sektorn ofrœnkomligen lyder under en annan rationalitet. Protesten mot denna syn fick i Sverige pœ 60-talet sitt uttryck i stridsropet "det personliga Šr politiskt". Fortfarande finns det anledning att fšra diskussionen. Martin (1990, 1994) diskuterar utifrœn synen att skillnaden snarare Šr ideologisk Šn en social verklighet. Att fokusera pœ skillnaden drar bl a uppmšrksamheten frœn det faktum att Šven det som utfšrs inom hemmets všggar Šr arbete och ocksœ betraktas som arbete nšr samma sysslor utfšrs i det offentliga. Bologh (1990) pœpekar att det offentliga livet fšrutsštter det privata men agerar som om det privata i grunden vore "nœgot annat". Ett uttryck fšr detta Šr att det offentligas etik vilar pœ fšrestšllningen om broderskap, dvs en etik i allmšnna termer om opersonlig kšrlek, som Bologh, och mœnga med henne, ser som en tematisk paradox. 4

9 Haavind (1985) ser manlighet och kvinnlighet fršmst som begrepp, som skapas och fšršndras i relationen mellan kvinnor och mšn. Hon menar att den som har grepp om de underliggande reglerna i olika sociala sammanhang, har en form av kontroll som kan anvšndas bœde till fšrdel och till skada fšr den enskilda kvinnan. Detta betyder att, i den šver- och underordning som rœder mellan kvinnor och mšn, fœr de kvinnor, som vill delta pœ sociala arenor dšr mšn Šr i majoritet, šverlœta till mšnnen att avgšra, nšr kšn Šr relevant i bedšmningen av hennes eller andras handlingar. Denna, socialt skapade och upprštthœllna ordning har en tendens att bevaras relativt ofšršndrad just pœ grund av att maktordningen Šr ett interpersonellt fenomen och inte ett strukturellt (Mumby, 1988). Fšr kvinnor i arbetslivet innebšr detta, att nšr de definieras efter kšn, kommer identiteten som kollega eller arbetstagare i skymundan. Fšr mšnnen fšrhœller det sig annorlunda beroende pœ att arbetslivets strukturer Šr uppbyggda efter manliga normer och villkor. Den manliga kšnsidentiteten blir dšrfšr ofta starkt knuten till yrkesidentiteten i en fšrstšrkande relation. Om en man Šr chef škar detta hans maskulinitet. Fšrbisett i forskning om sjukvœrden DŒ det gšller samhšllelig sjukvœrd har den historiskt, genom de manliga lškarna, alltid stœtt nšrmare samhšllets makt- och fšrvaltningssystem Šn andra vœrdformer. De manliga lškarnas fšrankring i medicinsk vetenskap har utestšngt den vœrd som exempelvis praktiserats av jordemšdrar eller kloka gummor och gubbar (Gustafsson, 1987; Holter, 1992). Foucault (1971) beskriver mœlande denna utestšngningsprocedur genom att tala om vikten av att fšlja "diskurspolisens" regler fšr vad som Šr en vetenskaplig disciplin. Fšr den medicinska vetenskapen innebšr detta att det allt sedan 1800-talet skett en gallring bland dem som fœtt uttala sig och en utestšngning av kunskap och sœdana begrepp som Šr "metaforiska, kvalitativa och substantiella", som exempelvis "stockning, hetsiga vštskor och fšrtorkat stoff" (op cit, sid 25). Sšrensen (opubl., 1991) menar att de manliga lškarna har givits en roll som "genusregulatorer" mellan den starkt kšnssegregerade produktionsekonomin och reproduktionsekonomin i det patriarkaliska samhšllet. Fortfarande gšller dock att kšnsfšrdelning i sjukvœrden Šr sned, och dœ Šven inom lškarnas eget yrkesomrœde dšr kvinnorna innehar de lšgsta befattningarna (Hellstršm, 1993). Den sneda kšnsfšrdelningen bidrar till att vidmakthœlla en organisationsform i sjukvœrden vars utveckling i mycket har styrts av vad Gustafsson (1987) betecknar som "hierarkiserande, lšnedelande och kompetenssšnkande rationalisering" (op cit, sid 407). LŠkarna har genom sina organisationer, mer Šn de flesta professioner, sjšlva lyckats definiera sitt fšrhœllande till samhšllet och Šven tillskansat sig en hšg grad av autonomi i sjšlva arbetet (Dent, 1993). Prioritering av de medicinska vetenskaperna, som grund fšr hela sjukvœrdsverksamheten, har haft till fšljd att sjukvœrdens organisationsstruktur vidmakthœllits och att medicinsk expertis fœtt kontroll Šven šver omrœden i sjukvœrden som vilar pœ annan kunskapsgrund Šn den egna, 5

10 exempelvis administration, psykologisk verksamhet eller omvœrdnad (Friedson, 1970; Berg, 1987; Lannerheim, 1994). SjukvŒrden som helhet kan sšgas ha en suprastruktur av expertis - den medicinska och den politiska - som mer och mer tar šver beslut frœn de lškare och den vœrdpersonal som, sœ att sšga, utfšr arbetet pœ fšltet. Det obehag, som detta kan framkalla, formuleras oftast inte fšrršn pœ expertnivœn och dœ som problem som skall lšsas. Fšr detta ŠndamŒl inkallas oftast experter som fœr till uppgift att lšsa de problem som de fšrra experterna skapat, allt i en sjšlvgenererande process som kan anvšndas fšr att legitimera expertvšldet. Fšr det mesta dšljs dock det faktum, att styrkan i dessa "makthandlingar" hšmtas ur det outtalade antagandet att experternas - makthavarnas - regler och handlingsstrategier varken genererar privilegier eller dominans, utan vilar pœ myten om det allomfattande goda (Bauman, 1991). Duerr (1982) illustrerar "expertrollens" illusionistiska karaktšr med att citera ordstšvet "nšr etnologerna kommer sœ lšmnar andarna šn" (op cit sid 136). Makt Šr sœledes ett slags socialt beroende men, fšr att kunna erhœlla och upprštthœlla makten, sœ kršvs att maktens handlingar springer ur vissa gemensamt accepterade definitioner av verksamheten (Gergen, 1993). Makt Šr fšrmœgan att skapa illusioner om en sakernas bšsta ordning och pœ sœ sštt definiera verkligheten fšr andra, men ocksœ fšrmœgan att upprštthœlla ett tillstœnd av skillnad som sanktioneras av dem som befinner sig i underordnad stšllning (Smircich&Morgan, 1982). Maktutšvande kan ocksœ fœ till fšljd att kunskaper och sšrintressen osynliggšrs just genom att de verklighetsfšrestšllningar och samtalsvillkor som pršglar den sociala interaktionen kontrolleras (Holm, 1993). verfšrt till professionaliseringsteorier anvšnds termen "utestšngning" nšr yrkesgrupper, utifrœn en uppfattning om att det egna reviret hotas, sštter gršnser mot varandra (Lannerheim, 1994). Priset, fšr att erhœlla identitet och en kšnsla av helhet i ett sœdant system, kan vara att mer eller mindre aktivt tršnga bort de sidor av en uppfattad yrkesidentitet som genom de nya gršnserna definieras som icke-identiska i fšrhœllande till systemet. SŒ Šven om det ideala fšrhœllandet fšr ett systems šverlevnad och utvecklingsmšjligheter Šr att šppna dšrrarna fšr olika ršster, sœ kan den faktiska mšjligheten att utveckla yrkesidentitet i harmoni med systemet med tanke pœ maktaspekten, vara olika fšr olika yrkeskategorier. Kort historik šver begreppet yrkesidentitet Yrkesidentitet Šr ett relativt modernt begrepp - occupational self-identity - och pœtršffas i den socialpsykologiska litteraturen frœn mitten av 50-talet (Dai, 1955; Miller, 1962). Yrkesidentitet, sœ som Miller definierade begreppet, har tre dimensioner. KŠrnan; som kan hšnfšras till dispositioner i det psykodynamiska begreppet sjšlvet, subidentiteter; upplevelsen av jaget i Œterkommande situationer eller vistelseomrœden samt persona; som Šr den attityd som man visar upp i en viss situation. 6

11 I Sverige introducerades Millers begreppsbildning avseende yrkesidentitet av Gardell&Westlander (1968). I projektet "Industriarbete och mental hšlsa" undersškte de kopplingen mellan industriarbete och mental hšlsa. Intresset fšr den problematik, som uttrycks i projektets titel hade škat som ett resultat av att det blev alltmer synliggjort att "man has created a social environment of large organizations...in a very real sense, that environment is now creating Man" (Kahn&French, 1962, cit. s. 127). Gardell&Westlander belyste dialektiken i termer av sjšlvkšnsla. De gjorde distinktion mellan sœdana upplevelser av yrkesverksamheten som hšr till den enskildes anpassning till arbetet, och sœledes har att gšra med vad man kan kalla yrkesrollen, och sœdana upplevelser som kan kopplas till motivationen infšr arbetet, upplevelsen av arbetet som sœdant, den egna personen samt hur arbetskontakter upplevdes, dvs i anslutning till Millers terminologi "yrkessubidentitet". Rollteori TŠnkandet kring den problematik, som ligger i att allt fler mšnniskor tillhšr stora organisationer, utvecklades av Katz&Kahn (1976). De hšr till de ledande organisationsteoretikerna frœn denna pionjšrtid. Katz&Kahns teoribildning kring begreppet yrkesroll utvecklades dock inte sœ mycket mot vad som hšr har betecknats som yrkesidentitet. De sœg uppkomsten av en yrkesroll som ett uttryck fšr att mšnniskor blir tilldelade ett fšrhœllningssštt i och med att de ingœr i ett organiserat arbetssammanhang. De klargjorde den begreppsliga Œtskillnaden mellan den "tilldelade" rollen och den "uppfattade" rollen, vilket lyfte fram att det finns en dynamik mellan de formellt stšllda fšrvšntningarna pœ organisationsnivœ och positiv eller negativ motivation pœ individnivœ. De tydliggjorde ocksœ att det uppstœr en sammanhœllande kraft kring rollbildningen, genom att mšnniskor tenderar att Œterupprepa fšrvšntade rollbeteenden, Šven om dessa gœr stick i stšv med de egna individuella fšrestšllningarna. HŠr refererade Katz&Kahn bl a till Milgrams (1968) všl kšnda experiment som visade att mšnniskor har en tendens att relativt oreflekterat acceptera de rollbeskrivningar och de rollfšrvšntningar, som det šverordnade systemet stšller pœ den enskilde, Šven om detta beteende leder in absurdum. Det Šr viktigt att notera att Katz&Kahn sœg begreppet "yrkesroll", som nœgot som tillhšr en viss kontext, som tillfšrs utifrœn och som mšnniskor hanterar pœ olika sštt. Roll, som fenomen, Šr med deras sštt att se till stor del skilt frœn individen. Yrkesrollen Šr i detta perspektiv sœledes nœgot som inte med nšdvšndighet integreras i personligheten pœ ett djupare plan. Yrkesrollsbegreppets abstrakta och diffusa karaktšr har gjort att rollteorin utsatts fšr hœrd kritik, och att vissa t o m menar att den Šr omšjlig som teoretisk referensram. Westlander (1993) lyfter fram risker fšrenade med rollteori, som hšnger ihop med att individen och de relationer den har till andra och till de organisatoriska betingelserna, dvs det som Šr sjšlva kšrnan i analysen, placeras i periferin. Westlander pošngterar att detta speciellt blir ett problem om rollen Šr analysenhet och rollsšndarna Šr abstrakta och inbšddade i kulturen, som ofta Šr fallet i studier av arbetslivet. 7

12 Kšnsrollsteorier har pœ samma sštt kritiserats fšr att sakna ett stabilt teoretiskt objekt. "Because there is no area of social life that is not the arena of sexual differentiation and gendered relations, the notion of a sex role necessarily simplifies and abstracts to an impossible degree" (Carrigan, Connell & Lee, 1985 cit. s. 581). Citatet antyder att studier av kvinnligt och manligt, som utgœr ifrœn en allmšnt accepterad standard eller norm fšr kšnsroller istšllet fšr att fšrsška fšrstœ hur dessa normer eller standards tillkommit, bara kan visa att diskrepanser kan uppstœ mellan den samhšlleligt accepterade normen och det egna levda livet och att ett och samma problem kan fœ alternativa fšrklaringar (Bengtsson & Frykman, 1987). Rollteorin kan ocksœ kritiseras utifrœn maktaspekten. I studier frœn ett kšnsrollsperspektiv Šr det vanligt att maktaspekten negligeras. MŠns och kvinnors olika beteende fšrklaras helt enkelt sœ att de socialiserats olika. "Kšn betraktas som en fšrklarande variabel istšllet fšr en strukturerande kategori" (Wahl, 1992 cit. s. 32). Genom att betrakta kšn som en variabel fšrlorar man dess karaktšr av analytisk kategori, av reglerande samhšllsprincip och nyckel till fšrdelning av makt och maktlšshet (Holter, 1992). Vi talar t ex inte om rasroller eller klassroller, maktaspekterna i dessa avseenden Šr mer omedelbart uppenbara. Jagidentitet Den forskningstradition, som bygger pœ fšrestšllningar om kognitiva och etiska utgœngspunkter fšr handlandet, har vad det gšller teorier kring identitetsbildning ofta haft ett perspektiv som utgœtt antingen frœn kognitiva eller motivationella aspekter pœ drivkrafterna bakom mšnsklig verksamhet. Bovone (1989), en fšretršdare fšr den riktning inom sociologin som studerar "every-day life", diskuterar denna tudelning i perspektiv och menar att "identitet" skulle kunna vara det begrepp som fšrenar genom att det innefattar bœde kognitiva och emotionella aspekter. Identitet uppstœr genom interaktion med omgivningen och det Šr genom denna interaktion som den enskilde har mšjlighet att uppfatta sin egen permanenta identitet. Identitet borde dšrfšr enligt Bovone vara ett begrepp som Šr ekvivalent till personlig mening. Andra sociologer betonar mer kontextens betydelse fšr hur identitet kan uppfattas och beskrivas (Lange&Westin, 1981; Liebkind, 1984). Liebkind (1984) framhœller att identitetens innehœll Šr ett uttryck fšr den enskildes sštt att balansera upplevelsen av sœdana allmšnna och yttre komponenter som kulturell tillhšrighet eller grupptillhšrighet med mer individuella karakteristiska som intressen och všrderingar. Mest beroende pœ den yttre omgivningen finns det alltsœ fšr den enskilde tillgœng till ett stort antal mšjliga sociala identiteter. Utvecklingen av begreppsbildningen kring identitet kan ocksœ ses mot bakgrund av den objektrelationsteoretiska teoribildningen kring jagutveckling som všxte fram vid samma tid som begreppet yrkesidentitet bšrjade anvšndas (se exempelvis Fairbairn, 1952; Erikson, 1956; Winnicott, 1965). Erikson (1956), som har en sociologisk konceptualisering av jagutvecklingen, talar om kontinuitet i fšrhœllande till det egna jaget, en kšnsla av att omvšrlden Šr stabil samt att relationerna till omvšrlden pœ ett šmsesidigt sštt ocksœ upplevs 8

13 stabila. Identitet Šr med Eriksons tšnkande sœledes ett "lyckat" resultat av individuell socialisation. En škad kšnsla av identitet upplevs pœ ett medvetet plan som en kšnsla av "psykosocialt všlbefinnande". En av de forskare inom psykologin, som utvecklat tšnkandet kring jagutvecklingen, Šr Kernberg (1976). Kernberg analyserar jagets utveckling i fšrhœllande till de viktiga objekt som jaget fšr sin utveckling Šr beroende av. I stark fšrenkling kan Kernbergs definition av den s k objektrelationsteorin sammanfattas i tre karakteristiska. Objekt-relationsteorin fokuserar pœ hur interpersonella relationer i olika utvecklingsstadier internaliseras, hur dessa bidrar till ett normalt eller patologiskt jag och šverjag samt den šmsesidiga influensen mellan intrapsykiska och interpersonella relationer. Kernberg fšljer i stort Eriksons resonemang men han lšgger till en diskussion som utgœr ifrœn den fšr- eller omedvetna aspekten av identitetsbildningen nšmligen att identiteten Šr en komprimering av representationer, dels av den yttre všrlden dels av begreppet "sjšlvet". I ljuset av detta tillšgg noteras att den fortlšpande identitetsbildande processen med tiden blir alltmer selektiv och tenderar att endast infšrliva sœdana aspekter av nya objektrelationer som Šr i harmoni med den redan formade identiteten. NŠr det gšller jagidentitetens kšnsdimension har Chodorow (1978) analyserat de olika villkor i fšrhœllande till objektvšrlden som pojkar och flickor har under utvecklandet av identitet. Hon menar att flickor under uppvšxten mer har mšnniskan som fšrebild Šn vad pojkar har, vilket gšr att hela den identitetsskapande processen fšr flickan fšrgas av det personliga och emotionella. Pojkar tvingas mer eller mindre till ett medvetet och intellektualiserat identitetsskapande, dels genom introjektion av den sida av manligheten som de fruktar hos fadern, dels genom identifikation med den kulturellt betingade manliga rollen, dvs mannens position i samhšllet. Fšr mannens del innebšr detta en bršckligare identitet som han hela livet igenom fœr arbeta med att upprštthœlla, fšrhandla om och rekonstruera. Undersškningens utgœngspunkter Fšr att ringa in begreppet yrkesidentitet kan, som ovan visats, begrepp fšr yrkesroll, kšnsroll, jagidentitet och kšnsidentitet ge perspektiv och vara klargšrande. Fšr att ge kunskap, som kan tjšna som grund fšr utveckling och fšršndring, har i undersškningen tagits hšnsyn bœde till hur mšnniskor faktiskt handlar och till hur de motiverar sitt handlande. Om de individuella aspekterna negligeras kan fšršndring innebšra att strukturer fragmenterar, marginaliserar och likriktar mšnsklig erfarenhet. Uttryckt i habermaska termer Šr detta att likna med en "patologisk kolonisation" av livsvšrlden, patologisk dšrfšr att de beršrda sšllan blir medvetna om de manipulativa dragen i den pœgœende processen (Habermas, 1990). En sœdan utveckling fœr till fšljd att drag och egenskaper, som Šr ickeidentiska i fšrhœllande till det rœdande systemet, men inte i fšrhœllande till den eller de enskildas identitet och som kan vara nog sœ všrdefulla i ett vidare eller fšršndrat sammanhang, inte har nœgon mšjlighet att komma till uttryck (Lasch, 1980). 9

14 Vi antar vidare att system - som en organisation - konsolideras om majoriteten av de ingœende medlemmarna ger uttryck fšr att det rœder harmoni mellan de handlingar, som utgœr ifrœn regler fšr plats och ordning (exempelvis organisationens struktur) respektive inre regler fšr handlandet (exempelvis normer, všrderingar) (Searle, 1972). En potential fšr en utvecklande fšršndring av systemets utformning, kan dœ ligga i om ett flertal individer gšr det aktiva valet att handla efter nya inre regler (Allvin&Bjerlšv, 1994). Med jagpsykologisk terminologi kan samma sak uttryckas som att det Šr jagets fantasidimensioner som Šr de verksamma krafter som kan konsolidera eller Šndra všrlden (Elliot, 1992). I undersškningen har vi utgœtt ifrœn att all identitetsbildning; jagidentitet, yrkesidentitet, kšnsidentitet, Šr processer av identifikation och differentiering vilka sker kontinuerligt genom stšndiga fšrhandlingar och rekonstruktioner i olika vardagliga sociala sammanhang (Collinson&Hearn, 1994). Handlingar och upplevelser som utgœr ifrœn dels kollegialt delade fšrestšllningar om de institutionellt betingade referensramarna fšr arbetet, dels inre principer fšr praktiken tolkas hšr som uttryck fšr yrkesidentitet. I fšrsšket att fœnga innehœllet i begreppet yrkesidentitet i sjukvœrd, har en utgœngspunkt varit att beakta att det som sker i organisationen, sett utifrœn organisationens struktur, framstœr relativt klart, medan drivkrafterna bakom sjšlva handlandet eller, om man sœ vill, den interaktiva processen, inte Šr lika lštt urskiljbara. I undersškningen riktas uppmšrksamhet mot, Œ ena sidan, det handlande som kan knytas till den formella uppgift, som de tre personalkategorierna - lškare, sjukskšterskor och underskšterskor/bitršden - inom sjukhusvœrden tilldelas och som utgœr ifrœn organisationens struktur, Œ andra sidan den uppfattning om hur arbetet bšst skall utfšras, som Šr knuten till dels fšrmœgan hos de enskilda, dels till den process av mellanmšnsklighet som bl a Šr en fšrutsšttning fšr behandling och vœrd. Vi utgœr ifrœn att "yrkesidentitet" uppkommer som en fšljd av samspel mellan det tilldelade och det upplevda. Dvs den egna yrkeskategorins yrkesidentitet fšrgas mot bakgrund av en viss social ordning (Giddens, 1984; Ashforth&Mael, 1985). Identiteten fšrstšrks om det sker ett rutinmšssigt Œterskapande av i sammanhanget historiskt grundade uppfattningar om egen och andras identitet. I analyserna har vi kallat identitetsskapande samspel fšr "mšten". I de valda mštena har analyserna riktats mot uttryck som antyder hur den enskilde relaterar till situationen utifrœn en av "yrket fšrgad sjšlvbild", d v s den bild den enskilde fœtt genom erfarenhet av och reflexion šver sig sjšlv i skilda yrkesmšssiga sammanhang. Iakttagna handlingar och uttalanden har tolkats utifrœn uppfattningen att de Šr uttryck fšr hur mšnniskor upplever och tolkar sin egen medverkan i en aktuell situation och att de i fšrsta hand refererar till sociala regler fšr den aktuella situationen och inte till en kausalt betingad kedja av intrapsykiska hšndelser (Polkinghorne, 1988). Chodorows (1978) analys, av de olika villkor som bestšmmer hur kšns-identifikationen utvecklas, har legat till grund fšr att tolka data i termer av person- och 10

15 positionsorientering. I Chodorows begreppsvšrld innebšr positionsidentifikation att barnet i sin identitetsutveckling identifierar sig med speciella aspekter av en roll, dšr sœvšl allmšngiltiga som differentierande inslag fœr en framtršdande plats. Personidentifikation dšremot innebšr att identifikationen pršglas av att en personligt fšrgad kšnsla starkt pœverkar rollinlšrningen, d v s identifikationen knyts till personliga fšrebilder som internaliseras. verfšrt till denna undersškning innebšr positions-orientering att den yrkesmšssiga sjšlvbilden uttrycks i termer av professionens uppfattade karakteristika, medan personorientering innebšr att olika uttryck fšr den yrkesmšssiga sjšlvbilden Šr personligt och kšnslomšssigt fšrgade. Fokus i analyserna har varit pœ sœdana uttryck fšr yrkesidentitet som sammantagna ger en bild av den kollektiva sjšlvbilden i de tre yrkeskategorierna. Sammanfattande kan sšgas att yrkesidentitet, som den kommer till uttryck i en av yrket fšrgad sjšlvbild, Šr ett slags svar pœ det nšrvarande (Turner, 1992). 11

16 3. Metodologisk ansats "The implications for this for the organizational investigator are first to recognize his or her skills and connoisseurship in the processes of investigation. Second, to realize that people in organizations participate, work, communicate and relate in ways also involve such elements of passionate and tacit knowing which may not be readily accessible at an analytical level. And third, to recognize that much of knowledge which is build in to the behaviour of the people concerned and is not merely part of their cognition" (Turner, 1992, cit sid 60). Detta citat (Turner, 1992) kan tjšna som en inledning till beskrivningen av projektets metodologiska ansats. Fšr att fšlja sociologen Turner sœ har den, som vill fšrstœ det dagliga livet i en organisation, att skaffa sig kunskap om hur grupper och fraktioner i organisationen "generate and maintain their identity" (op cit sid 47, vœr kursivering). Turner ser yrkesidentitet som ett svar pœ de fšrestšllningar och idžer som utgšr sjšlva organisationen och som har tillkommit historiskt. I och med att kollektivt delade yrkesmšssiga identiteter byggts upp, sœ utgšr de sedan den plattform som anvšnds fšr att svara pœ det nšrvarande. Att ta hšnsyn till det faktum att regler och normer Šr historiskt-socialt betingade innebšr metodologiskt att undersškaren intar ett fšrhœllningssštt som medger "meeting and talking to people in the organization" (op cit sid 46). Om dœ organisationen ses som ett socialt sanktionerat symboliskt nštverk, dšr det finns en funktionell komponent, som exempelvis kan komma till uttryck i en organisationsplan, och en symbolisk komponent, exempelvis fšrestšllningar om befogenheter, sœ kommer analysen att riktas mot det sociala samspelet som utgœr ifrœn dessa komponenter och som oftast fœr sprœkliga uttryck (Castoriadis, 1984). Det mest medvetna arbetet lšngst denna všg har utfšrts av feminister (se ex Harding, ed, 1987). De har bl a utmanat den empiricistiska tradition som bygger pœ "objektivitet" och istšllet fšrsškt nšrma sig begrepp som exempelvis "erfarenhet" och "sinnesdata" som sprœkliga konstruktioner som har speciella syften. Ett syfte - om Šn fšr det mesta omedvetet - Šr att problem (erfarenhet) formuleras sœ att det perspektiv som mšn fšretršder bevaras och fšrstšrks. Som Harding (1987) sšger: "A problem is always a problem for someone or other" (op cit sid 6). SjŠlva fšreteelsen "att erfara" mœste dšrfšr bli fšremœl fšr tolkning. I det ljuset blir traditionen, att utifrœn nœgon fšrment "objektivitet" hos forskaren "mšta" folks beteende, svar och reaktioner, ett intrœng pœ subjektiviteten, dvs den enskilde fšrvšgras rštten att representera sig sjšlv i forskningsprocessen (Gergen, 1985). Praktiskt Šr den tolkande forskningsinriktningen inte bunden till en bestšmd metod. Det gšller att inse att det varken existerar ett "fšnster" in mot den andre eller att det finns en sšker metod (Denzin&Lincoln, 1994). Kritiska ršster har dšrfšr invšnt att "everything goes". Den interpretativa ansatsen, om man med den menar ett fšrnekande av en absolut standard och en hœllning som utgœr ifrœn att kontextbundna, gemensamma šverenskommelser fungerar som sanningar, stšlls emellertid infšr samma krav pœ konsekvens, šppenhet, dokumentation o s v som 12

17 all annan forskning. Den trygghet, som den positivistiska forskningsinriktningen kan ge genom ansprœk pœ i konventionell mening "objektiv" kunskap, Šr ej fšrunnad den som intar en tolkande hœllning. Val av metoder i projektet Den švergripande všgledningen fšr val av metoder var šppenhet. Vi utgick frœn att mšnniskan handlar, inte i enlighet med en "objektivt" och "kausalt" ordnad všrld, utan efter hur hon fšrstœr och tolkar sin situation. Denna tolkning Šr i hšg grad ett resultat av sprœkliga praktiker, som sœ att sšga, bestšmmer det mentala innehœllet. Till det yttre framstœr den bestšmmande diskursen som ett aktivt, gemensamt "fšretag" mšnniskor emellan. MŠnniskor tolkar och stœr i kontakt med sin omgivning genom olika former fšr framfšrhandlad fšrstœelse (HarrŽ, 1983; Gergen, 1985). Genom att sœledes fokusera analysen pœ "det sociala", konkret i denna undersškning i olika slag av mšten, ville vi komma till insikt om hur de olika yrkeskategoriernas verkligheter upplevs, fšrstœ hur dessa verkligheter skapas och Œterskapas och hur de kan resultera i vad vi hšr kallar yrkesidentitet. Den sneda kšnsfšrdelningen i sjukvœrden fšranledde oss att sška kunskap om genderiserande processer, och dœ utifrœn uppfattningen att kšn i mycket Šr konstruerade skillnader mellan kvinnligt och manligt, feminint och maskulint. Med detta synsštt Šr kšn nœgot som dagligen Œterskapas, bœde individuellt och kollektivt, genom att vi i samhšllet deltar i olika av kšn pršglade sammanhang. Fšr att fœ kontextanknuten kunskap genomfšrdes undersškningen i vad man kan kalla "naturlig" miljš, dock utan att vi med vœr nšrvaro syftade till att Œstadkomma fšršndring (HarrŽ, 1983). Vi Šr ŠndŒ medvetna om att vi utšvade pœverkan, inte minst nšr vi fšljde med i arbetet, vilket ibland gjorde personalen uppmšrksam pœ lokala problem eller gav den fšrvšntningar pœ fšršndring. SŠttet att nšrma sig forskningsfšltet liknar det fšrfarande som ligger till grund fšr att kunna utfšra den sortens analys som benšmns abduktion (Alvesson & Skšldberg, 1994). Abduktion utgœr frœn empiriska fakta, liksom induktion, men avvisar inte teoretiska fšrfšrestšllningar. I den abduktiva processen utnyttjas forskarens kunskap och referensramar fšr att upptšcka mšnster eller djupstrukturer, som i sin tur kan ge upphov till nya teorier som, om de Šr sanna, fšrdjupar fšrstœelsen av de mšnster eller strukturer som framtršder i tolkningen av ett enskilt fall. Under sjšlva forskningsprocessen sker sœledes en alternering mellan tidigare teori och ny empiri, varvid bœda successivt omtolkas i skenet av ny kunskap. Resultat frœn den abduktiva processen kan styrkas genom tillšmpning pœ nya fall. I det konkreta forskningsarbetet valde vi att anvšnda oss av metoderna deltagande observation, dagbok och intervju. Deltagande observationer Observation som metod valdes dels dšrfšr att vi som forskare ville fœ en mer "in pœ huden" uppfattning om arbete pœ sjukvœrd Šn den vi besatt, dels ger metoden en 13

18 unik mšjlighet att fšlja hšndelser i sina naturliga fšrlopp. ven om metoden teoretiskt sett Šr styvmoderligt behandlad, sœ finns en allmšn acceptans fšr att erkšnna det speciella všrdet som studier av den naturliga miljšn har, nšmligen att det studerade framtršder i sitt rštta sammanhang och inte relateras till i fšrvšg uppstšllda kategorier eller mœtt. Icke desto mindre utšvas genom metoden "att fšlja och anteckna pœ fšltet" en betydlig pœverkan, som enligt vissa forskare vida šverskrider den som man kan inlšsa i beteckningar som exempelvis "deltagande observation". Det studerade fšltet blir inte en plats utan en speciell relation mellan den observerande och de andra (Sanje, 1990). Vad gšller "observatšren" sœ finns ett antal teoretiskt fšrankrade "roller" att anta. Kortfattat spšnner dessa mellan att likt Wallraff, utan de observerades vetskap helt och fullt delta i en verksamhet, till att osedd betrakta densamma. Vi utfšrde observationerna i denna undersškning som deltagande observatšrer, dvs vi tog ingen aktiv del i arbetet och vœr roll var kšnd fšr de personer som vi fšljde i arbetet (Dane, 1990). Dagbok VŒrt val av dagbok kan motiveras dels utifrœn ett psykologiskt perspektiv, dels ett sociologiskt. Ur psykologisk synvinkel Šr beršttelsen den bild av det egna jaget som en person vill fšrmedla eller om man sœ vill ett uttryck fšr identitet (Gergen, 1985). Det sociologiska perspektivet kan illustreras med Elklits (1986) pœstœende att dagboksmetoden Šr "et net mellem organisatoriske rammefaktorer och personlig mœlsšgende adfaerd" (op cit sid 89). Elklit kategoriserar vidare metoden beroende pœ om syftet fršmst Šr klargšrande eller om dagboken mer syftar till att dokumentera hšndelser. Dessa huvudsyften kan sedan kombineras med en mer eller mindre styrd eller systematisk form fšr hur dagboken skall fšras och slutligen med vem som fšr dagboken och fšr vem. I denna undersškning har syftet med dagboken varit att kasta ljus šver hur lškare, sjukskšterskor och underskšterskor ser sig sjšlva och sin del i ett gemensamt arbetssammanhang, dagbšcker har fšrts av de beršrda och stšllts till forskarnas fšrfogande och formen var obunden. Intervjuer Det šppna fšrhœllningssštt, som vi fšrordat i syfte att komma sœ nšra "verkligheten" som mšjligt, pœverkade ocksœ upplšggningen av intervjuerna. Vi har inspirerats av ny forskning som pœ olika sštt har lyft fram den risk som finns inbyggd i intervjusitutationen, nšmligen den att den intervjuade blir eller kšnner sig behandlad som ett objekt (Reinhartz, 1992; Smith, 1987). Man tar avstœnd ifrœn den gamla distanserade synen pœ intervju bl a dšrfšr att den ger uttryck fšr ett hierarkiskt tšnkande och dšrfšr minskar den intervjuades engagemang. Marcus&Fischer (1986) visar att den gamla stilen istšllet fšr att ge oss en, som vi uppfattar "objektiv" bild, ger oss en ensidig och dšrfšr mindre trovšrdig bild. Nyare syn pœ intervjusituationen medger dšrfšr mer av šmsesidigt utbyte emellan den frœgande och den svarande. 14

19 Datainsamling Datainsamlingen skedde vid fyra sjukhus, tvœ belšgna i Sydsverige, ett i Stockholm och ett i Norrland. Deltagande observationer Den "verklighet" vi ville studera var vi - en kvinna och en man - direkt delaktiga i genom att fšlja med i arbetet och kontinuerligt diskutera de intryck och de uppfattningar som vi fick. I samband med att vi fšljde lškare, sjukskšterskor och underskšterskor i deras arbete noterades pœ en sšrskild blankett arbetsinnehœll och tidsœtgœng i femminuters intervaller. PŒ blanketterna fanns fšrtryckt ett antal arbetsinnehœllsaspekter (Behandling. OmvŒrdnad; skštsel. Dokumentation. Samvaro. Administration; "pappersarbete". StŠdning och bšddning. Rond. Rapportering, mšten. Rast. vrigt). PŒ blanketterna markerades ocksœ om arbetet utfšrdes hos/med patienten eller tillsammans med annan personal. PŒ dessa blanketter antecknade vi Šven vœra egna kommentarer och reflexioner. Blanketterna utgjorde sedan det underlag som vi baserade vœr beskrivning av verksamheten pœ och som mšjliggšr tidsmšssig bestšmning av en arbetsdag. Som vi ser det har vœr direkta nšrvaro vid olika kliniker varit en fšrutsšttning fšr att fœ mer av en helhetsbild av arbete pœ sjukhus och en uppfattning om sœdana meningar och innebšrder som pœ nœgot sštt definierar det sociala samspelet. Exempelvis har vœrt deltagande škat fšrstœelsen fšr hur kšn och makt konstrueras och rekonstrueras genom att vi kunnat se uttryck fšr sœdana processer speglas i det vardagliga arbetet, i de reaktioner som vœr nšrvaro gav upphov till och i vœra egna intryck och erfarenheter. Vi fšljde Œtta lškares, Œtta sjukskšterskors och Œtta underskšterskors arbete pœ fyra olika kliniker. Sammantaget dokumenterades tjugofyra arbetsdagar i form av protokoll šver arbetsinnehœll och tidsœtgœng. Dagbšcker HŠftade dagbšcker distribuerades till all personal pœ de medverkande avdelningarna. Dagboken innehšll en beskrivning av vœrt syfte, dvs att vi genom dagboksanteckningar ville fœ information om hur den skrivande spontant uppfattar sig sjšlv i arbetet. Vi understršk att vi inte var intresserade av hur framstšllningen gjordes utan bara av upplevelser, tankar och kšnslor i samband med arbetet. De personer, som sedan skrev dagbok, kunde skicka den direkt till oss i ett frankerat kuvert. Sammanlagt inkom 74 dagbšcker. Tretton frœn lškare (varav tre frœn kvinnliga), tjugoen frœn sjukskšterskor (varav en frœn en man) och fyrtio frœn underskšterskor (varav en frœn en man). 15

20 Intervjuer En preliminšr bearbetning av dagbšckerna och den kunskap, som vi fick genom att fšlja med i arbetet pœ de olika klinikerna, bestšmde de huvudtemata som intervjuerna skulle beršra. Inom ramen fšr dessa huvudtemata uppstod under intervjutillfšllet en dialog styrd av den intervjuades instšllning. Karakteristiskt fšr šppna intervjuer Šr "vida" frœgor och respondentens mšjlighet att utveckla sitt svar i den riktning som hon eller han finner betydelsefull. Intervjuaren fšljer upp de omrœden som den intervjuade gœr in pœ. FšrhŒllningssŠttet motiveras av en stršvan att samla kunskap om subjektivt upplevda sammanhang, dvs hur respondenten relaterar sig i den omgivning som Šr fšremœl fšr utforskning (Denzin&Lincoln, 1994). VŒr intention var att vid varje sjukhus genomfšra tio šppna intervjuer med fem kvinnliga och fem manliga fšretršdare fšr varje yrkeskategori, dvs sammanlagt 120 intervjuer. Inte alltid gick det, under de dagar vi vistades pœ klinikerna, att ta ut det šnskade antalet intervjupersoner ur personalen, vid sœdana tillfšllen lšt vi det bero med det mšjliga antalet. Urvalet deltagare šverlšts till respektive klinik och, i de fall det inte fanns personer tillgšngliga i nœgon kategori inom de avdelningar dšr vi fšljt med i arbetet, sœ deltog personer frœn andra avdelningar. Samtliga intervjuer skedde pœ arbetstid och pœ arbetsplatsen. TidsŒtgŒngen var mellan en och en och en halv timma. Intervjuerna bandinspelades utom vid de fœ tillfšllen nšr en intervjuad sjšlv inte šnskade det. Intervjuerna skrevs sedan ut. Sammanlagt genomfšrdes 98 en till en och en halv timmars intervjuer med 15 kvinnliga och 17 manliga lškare, 27 kvinnliga och 5 manliga sjukskšterskor samt 29 kvinnliga och 5 manliga underskšterskor. Databearbetning Fšr att mšjliggšra šverskœdlighet och slutligen sammanhšngande tolkningar sœ utfšrdes dataanalys i flera led. Detta innebar rent konkret att utsagor gšllande ett visst tema ("patienter", "kollegor", o s v) sorterades och noterades med avseende pœ meningsinnehœll.. Utsagor med liknande innehœll fšrdes samman, vilket mšjliggjorde en mer švergripande kategoribenšmning, kategorier som i sin tur kunde fšras ihop till nya kategorier. Detta syntesarbete upprepades tills sammanhšngande tolkningar var mšjliga. NŠr det gšllde det initiala sorteringsarbetet (stringsškning) utfšrdes detta med hjšlp av dataprogrammet " QS R NUD.IST, Qualitative Data Analysis Software for Research Professionals. Nonnumerical Unstructured Data. Indexing, Searching and Theorizing". Data frœn samtliga metoder Šr mšjliga att analysera kvantitativt eller kvalitativt. Kvantitativt exempelvis med avseende pœ hur frekvent ett begrepp fšrekommer i beršttelserna, kvalitativt som pœ vilka sštt och i vilka sammanhang olika temata framtršder, dvs ge en bild av de subjektivt uppfattade arbetsvillkoren. Metoderna ger mšjlighet att lyfta fram fšrhœllanden "som fšr olika mšnniskor kan vara kritiska i ett psykosocialt arbetsmiljšperspektiv" (LindŽn&Torkelson, 1991, cit sid 18). I denna undersškning har vœr avsikt just varit att lyfta fram dels temata, som 16

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals 1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson

Läs mer

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr

Läs mer

EgenmŠktighet med barn

EgenmŠktighet med barn Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:

Läs mer

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort

Läs mer

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Personuppgifter pœ Internet Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999 2 InnehŒllsfšrteckning Sammanfattning ÉÉÉÉ..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...4 Fšrfattningsfšrslag

Läs mer

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet

Läs mer

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar

Läs mer

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till

Läs mer

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer

Läs mer

Alternativa vœrdformer

Alternativa vœrdformer Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare

Läs mer

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens

Läs mer

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr

Läs mer

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3 Social rapport 2001 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande

Läs mer

BESITTNINGSBEGREPPET

BESITTNINGSBEGREPPET Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund

Läs mer

F RMEDLARANSVAR INTERNET

F RMEDLARANSVAR INTERNET Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor

Läs mer

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p. Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems

Läs mer

Social kompetens/všrdegrund

Social kompetens/všrdegrund Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund

Läs mer

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................

Läs mer

För ett offensivt miljöarbete i Halland

För ett offensivt miljöarbete i Halland i För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan

Läs mer

Maj 2000. Sofia Kolmodin

Maj 2000. Sofia Kolmodin Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla

Läs mer

Lšneadministration Handbok

Lšneadministration Handbok 2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok

Läs mer

Lšnekostnader i fœmansfšretag

Lšnekostnader i fœmansfšretag HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen

Läs mer

Auktioner pœ Internet

Auktioner pœ Internet Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark

Läs mer

dess fšrhœllande till konkurrensrštten

dess fšrhœllande till konkurrensrštten Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget

Läs mer

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Tidigare publicerad i Svenskans beskrivning 22 (s.50-64) Lund University Press, 1997 1 Rubriken pœ mitt fšredrag Šr en anspelning pœ Bengt Lomans antologi med frœn

Läs mer

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9

Läs mer

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning

Läs mer

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson

Läs mer

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats

Läs mer

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet

Läs mer

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F

Läs mer

Fšreningsstyrelsens ansvar

Fšreningsstyrelsens ansvar Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Inledning 5

Läs mer

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst

Läs mer

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade

Läs mer

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos

Läs mer

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

Läs mer

Den nya bibliotekariens kompetens

Den nya bibliotekariens kompetens Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

Tillverkningshemligheter och

Tillverkningshemligheter och Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne

Läs mer

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology

Läs mer

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare

Läs mer

Betalningar med e-pengar

Betalningar med e-pengar JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor

Läs mer

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Tidigare publicerad i SprŒkbruk, grammatik och sprœkfšršndring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994, (s.25-36) Institutionen fšr nordiska sprœk, Lunds

Läs mer

Agenda 21 en exempelsamling

Agenda 21 en exempelsamling Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp. Beställningsadress

Läs mer

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Liv & hälsa en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.

Läs mer

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok 2001 Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT

Läs mer

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling 1999:6 Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling Erfarenheter från första fasen av ett traineeprogram vid Arbetslivsinstitutet i Östersund Stig Vinberg Frants Staugård Ulrika Lindström

Läs mer

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie 1998:11 El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie Kjell Hansson Mild 1 Göran Anneroth 2 Jan Bergdahl 3 Nils Eriksson 4 Jonas Höög 4 Eugene Lyskov 1,5 Inger Marqvardsen 6 Ole Marqvardsen

Läs mer

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering TRITA-NA-D9811 CID-38, KTH, Stockholm, Sweden 1998 Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering Inger Boivie, Jan Gulliksen och Ann Lantz Inger Boivie, Enator AB och CID Jan Gulliksen,

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.

Läs mer

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport SERFIN 2 Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt 1999-05-05, slutrapport BFR 960664-3 BFR 960569-8 BFR 960665-8 BFR 969663-7 Skade- och erfarenhetsuppfšljning

Läs mer

Varfšr ett profilprogram?

Varfšr ett profilprogram? Profilprogram Varfšr ett profilprogram? Det ska finnas en tydlig intern profil fšr den kommunala organisationen. Denna profil ingœr som en del i ÓStrategi fšr Melleruds kommunó. Melleruds kommuns profil

Läs mer

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA K O M P E N D I U M FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA 10 Teman och 30 Fall 16 Registerkort om förhållandena mellan Arbetsmarknadsparternas

Läs mer

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten FOI-R--0467--SE Maj 2002 ISSN 1650-1942 Vetenskaplig rapport Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen"

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 1 SWEBU Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen" Uno Engborg,

Läs mer

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN OM SV TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN Lars Olsson April 1999 Fšrord Denna rapport har tagits fram pœ uppdrag av projektet Teknisk Framsyn. Syftet med studien Šr att belysa svœrigheterna med

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

!""#$%&'("& *+#,-./(01213&'("& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)&

!#$%&'(& *+#,-./(01213&'(& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)& !! !""#$%&'("& )!!"#$%&&'(')* +!,'#-.'(')* +! /01-&$)0233* 4! 5-)0-33$6708#90(')90*:;3(.-?(:#:)(* @!,';(.-'$* @! A0:)':$* B! CD?3&:?* EF! G(9)':$&(8* EF! HD&:#:)(* EF! I($&:39&:#:)(*

Läs mer

Årets medarbetare inom njurmedicin 2003

Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden Pris: 35:- Nr.2/2004 Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Dialys och njurtransplantation under 1900-talet Rädda det som räddas kan

Läs mer

Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB.

Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB. Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB. SW-systemet enligt ÓSven Wimnells hemsida http://w1.861.telia.com/~u86105430/ SamhŠllsplaneringens problem.

Läs mer

Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati?

Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati? Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati? IMIT WP: 2000_112 Datum: 2000 Antal sidor: 21 Institute for Management of Innovation and Technology VIRTUELL KONTAKT OCH KUNSKAPSSPRIDNING -

Läs mer

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 STORA PÅ KONTOR STÖRRE PÅ MÄNNISKOR 2000 i korthet Innehåll Sökregister flikens insida VD-kommentar 2 Årsredovisning 2000 översikt 6 Strategisk inriktning 8 Ägarförhållande

Läs mer

Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i

Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i Alla ršttigheter fšrbehœllna. Ingen del av detta dokument fœr reproduceras, lagras i ett Œtersškningssystem, eller pœ nœgot sštt eller i nœgon form šverfšras elektroniskt,

Läs mer

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD TOTALF RSVARETS FORSKNINGSINSTITUT NBC-skydd 901 82 UmeŒ FOI-R--0405--SE Mars 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Ulf Danielsson VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD Utgivare Rapportnummer, ISRN

Läs mer

PROTOKOLL FR N SESAM R DSM TE

PROTOKOLL FR N SESAM R DSM TE SESAM Sida 1 (1) NŠrvaro- och sšndlista Intressent NŠrvarande Protokoll AerotechTelub Claes Wadsten, ordf. SESAM rœd Bofors AB Curt Merkell CelsiusTech Electronics AB Billy Johansson CelsiusTech System

Läs mer

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto Objekt och klasser - Introduktion Objekt Ð Begreppet objekt Ð Hur klasser anvšnds fšr att skapa objekt Ð Fšr-definierade klasser Ð Metoder och parameteršverfšring Ð Definiera klasser Ð Modifierare Ð Statiska

Läs mer

Exponering för aluminium i smältverk

Exponering för aluminium i smältverk 1997:15 Exponering för aluminium i smältverk Effekter på nervsystemet Anders Iregren 1 Bengt Sjögren 2 Marlène Andersson 1 Wolfgang Frech 3 Maud Hagman 2 Lotta Johansson 2 Arne Wennberg 2 1. Enheten för

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Ulf Janson, janson@ped.su.se Pedagogiska Institutionen, Stockholms Universitet. Kamratrelationer

Ulf Janson, janson@ped.su.se Pedagogiska Institutionen, Stockholms Universitet. Kamratrelationer Ulf Janson, janson@ped.su.se Pedagogiska Institutionen, Stockholms Universitet Kamratrelationer Delaktighet, samspelsproblem, pedagogiska förhållningssätt RFA:s skolombudskonferens Södertälje 6-7 mars

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier

Riktlinjer för sociala medier RIKTLINJER Antagen, datum 2011-08-24 Sida 1(4) Riktlinjer för sociala medier Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Osby kommun 283 80 Osby Telefon 0479-52 80 00 vx Fax 0479-52 82 97 E-post kommun@osby.se

Läs mer

Kvinnor som brandmän. arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 1998:4. Utvärdering av rekrytering, grundutbildning och praktik vid Stockholms brandförsvar

Kvinnor som brandmän. arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 1998:4. Utvärdering av rekrytering, grundutbildning och praktik vid Stockholms brandförsvar 1998:4 Kvinnor som brandmän Utvärdering av rekrytering, grundutbildning och praktik vid Stockholms brandförsvar Désirée Gavhed Margareta Torgén Lennart Högman Bertil Törestad Ann Cathrine Andersson Jan

Läs mer

Interkulturellt ledarskap

Interkulturellt ledarskap Interkulturellt ledarskap Professor Pirjo Lahdenperä Örebro 2012-05-25 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet S o c i o e k o n o m i s k a a s p e k t e r i n o m o c h r u n t g r u v f ö r e t a g social hållbar utveckling, arbetsmiljö, jämställdhet exempel från Kiruna och Pajala Professor Lena Abrahamsson

Läs mer

Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem

Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem RECENSION Lennart G Svensson Lennart G Svensson, professor emeritus vid Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet lennart.svensson@sociology.gu.se Frida Wikstrand: Det tekniska spelet. Förhandlingar

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

TEAM OCH TEAMLEDARSKAP

TEAM OCH TEAMLEDARSKAP TEAM OCH TEAMLEDARSKAP Susanna Bihari Axelsson Docent, Universitetslektor Grupp Två eller flera individer, som interagerar med varandra och där det finns en psykologisk relation mellan dem. (Wilson & Rosenfeld,

Läs mer

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG JARI KUOSMANEN Finnkampen En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG Innehåll INLEDNING 11 Studier och erfarenheter av finska män i Sverige 12 Förstudie 15 Kön, klass,

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Myter om projekt. Jesper Blomberg Docent

Myter om projekt. Jesper Blomberg Docent Myter om projekt Docent Närmaste 1,25 timme Kritisera en gängse bild av projekt - krossa myterna om projekt! Skissa på en alternativ, mer sann och bättre bild av projekt Ge exempel på praktiska tillämpningar

Läs mer

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Malmö, 2015-09-10 Thomas Carlén LO-ekonom 1 Vad är normkritik? Handlar om att sätta fokus på styrande normer och maktförhållanden. Det innebär

Läs mer

Kommunikation. Information 2D1521. En kurs. Kurspoäng. Henrik Artman Lektor i Människa- Datorinteraktion NADA. ..är mer än ord är mer än överföring av

Kommunikation. Information 2D1521. En kurs. Kurspoäng. Henrik Artman Lektor i Människa- Datorinteraktion NADA. ..är mer än ord är mer än överföring av Mål Kommunikation & information 2D1521 Henrik Artman Lektor i Människa- Datorinteraktion NADA grundläggande insikter i olika former och genrer för mänsklig kommunikation introduktion till studiet av kommunikation

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer