Agenda 21 en exempelsamling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Agenda 21 en exempelsamling"

Transkript

1 Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936

2 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp.

3 Beställningsadress för tryckt version: Naturvårdsverket Kundtjänst Stockholm Tel: Fax: E-post: Intenet: ISBN ISSN Naturvårdsverket Omslag: form Hönig/NV, bild Labe Allwin

4 Fšrord Bakgrund Ð Agenda 21 I handlingsprogrammet Agenda 21 som antogs vid FNs konferens om miljš och utveckling i Rio de Janeiro 1992, anges mœl och riktlinjer fšr att uppnœ en hœllbar utveckling. Det Šr ett lœngsiktigt program som Šr moraliskt fšrpliktigande fšr de stater som stœr bakom Agenda 21. Trots att det Šr att se som ett uppdrag till alla beršrda individer, grupper och organisationer pœ alla nivœer i samhšllet Šr det varje lands regering som har huvudansvaret fšr att rekommendationerna i Agenda 21 genomfšrs. Fšr att stimulera arbetet med Agenda 21 pœ lokal nivœ beslšt riksdagen 1994 att avsštta medel till kommuner och ideella organisationer sœ att dessa skulle kunna driva olika projekt i Agent 21-anda. BudgetŒret 1994/95 fšrdelade regeringen fšr fšrsta gœngen medel till lokala Agenda 21-projekt. 38 projekt fick dela pœ 7 mkr. Om den hšr skriften I den hšr rapporten kan du lšsa om de 43 lokala Agenda 21-projekt som budgetœret 1995/96 erhšll bidrag frœn NaturvŒrdsverket. Totalt avsatte regeringen 10,5 mkr att fšrdelas pœ de olika projekten. De 43 projekten, av vilka de flesta Šr slutfšrda, Šr mycket olika. Somliga projekt har drivits av kommuner, andra av ideella fšreningar. En del beršr ett specifikt omrœde, som t.ex. avfall, byggande, eller naturvœrd. Andra har som mœl att mer allmšnt ška miljšmedvetandet hos olika mœlgrupper. Medan nœgra projekt siktar in sig pœ konkreta ŒtgŠrder Šr andra lœngsiktiga och syftar till att ška kunskapen om Agenda 21, eller till att upprštta handlingsprogram fšr fortsatt arbete i Agenda 21-anda. Avsikten med den hšr skriften Šr att sprida bœde exempel och idžer till de som arbetar med Agenda 21-frŒgor pœ lokal nivœ. Texterna bygger pœ de projektredovisningar som respektive projektansvarig har skickat in till NaturvŒrdsverket, med vissa kompletteringar efter muntliga kontakter. SammanstŠllningen har pœ uppdrag av NaturvŒrdsverket gjorts av Olof kesson vid lšnsstyrelsen i VŠrmland. Fšr innehœllet svarar fšrfattaren ensam, fšrutom avsnittet Tips och rœd i Agenda 21-arbetet, som Helena von Knorring svarar fšr. Texten har bearbetats av Erica Brewitz och Ulrik Westman. Skriften gœr att bestšlla frœn NaturvŒrdsverkets miljšbokhandel och den finns Šven tillgšnglig frœn NaturvŒrdsverkets hemsida. (http://www.environ.se/) Vi hoppas att lšsningen kommer att vara till nytta fšr ditt eget Agenda 21-arbete! 3

5 InnehŒllsfšrteckning Fšrord sid. 3 Guide till projekten sid. 5 Redovisning av projekten sid. 8 Tips och rœd i Agenda 21-arbetet sid. 49 Slutord sid. 53 Bilaga Projekt som erhšll bidrag fšr lokalt Agenda 21-arbete 1997 sid. 54 4

6 Guide till projekten MŒnga av projekten i den hšr skriften Šr svœra att dela in efter vilken miljšfrœga de beršr. Fšr att gšra det lšttare att hitta bland projekten har dessa fšrsetts med dels ett nummer var, men ocksœ med nœgra nyckelord var. en anknyter till nœgot som Šr všsentligt fšr projektet och ršr i fšrsta hand innehœllet, men kan ocksœ gšlla arbetssštt, deltagare eller annat. I guiden hšr nedan letar du upp ett ŠmnesomrŒde (nyckelord) som du vill lšsa om och ser pœ sœ sštt enkelt vilka projekt som Šr av intresse fšr just dig. NYCKELORD PROJEKT NR Allergier 1, 7 AllmŠnheten 3, 10, 14, 18, 19, 27, 29, 40, 42 Arbetsplatser 2, 3, 8, 40 Avfall 5, 6, 23, 24, 38 Avlopp 6, 11, 17, 20 Barn 2, 25, 31, 38 Biologisk mœngfald 4, 11, 13, 15, 19, 27, 43 Boende 5, 15, 17, 20, 30, 32, 36 Byggande 21, 22, 32, 34, 35, 41 BŒtsport 6 Civilfšrsvar 14, 33 Energi 5, 11, 23, 34 FjŠllen 9, 18 Flora 27 Fosfat 17 Fšreningar 7, 12, 13, 15, 16, 29, 37 5

7 Glesbyggd 1, 9, 18, 20, 25, 29 Gršn stad 4, 13 Handel 28, 30, 39 HŠlsa 7, 16, 36 Idrott 12 Information 14, 27, 29, 32, 33 Invandrare 22, 36 IT 8, 26 KommunanstŠllda 2, 3 Kompostering 5, 23, 24 Kretslopp 20, 21, 23, 35, 38, 43 Kultur 10, 25, 31, 38 Kvinnor 36 Livsmedel 21, 28, 35, 39 Lokal produktion 28, 39 Lokala grupper 3, 9, 24, 30 Luftfšroreningar 13 NaturvŒrd 11, 15, 19, 27 Odling 21, 35 Planering 41 RennŠring 9 Samarbetsformer 3, 11, 13, 15, 29 Skola 8, 15, 19, 21, 26, 37, 43 Trafik 1, 10, 30, 40 Turism 9 6

8 Ungdomar 16, 37 Utbildning 5, 29 VŒtmark 4, 24, 43 tervinning 22 ngs- och hagmarker 19 versiktsplan 39, 42 7

9 Redovisning av projekten I det hšr avsnittet redovisas de 43 projekten. Fšr varje projekt ges, fšrutom grunddata, en sammanfattning av vad som har gjorts, baserat pœ de projektansvarigas rapporter. MŒnga projekt pœgœr fortfarande, varfšr beskrivningar och slutsatser inte Šr fullstšndiga. Under "Kommentar" har jag fšrsškt ge nœgra egna synpunkter pœ projekten, sett utifrœn. Vilka lšrdomar kan vi andra dra? Kan liknande projekt genomfšras pœ annat hœll, och vad skulle det innebšra fšr miljšn? 1. Agenda 21 fšr Arjeplog Arjeplogs kommun, Tingsbacka, Arjeplog, tfn , Erika Unnes allergier, glesbygd, trafik Ta fram ett handlingsprogram fšr ett uthœlligt samhšlle i Arjeplog. Arbetet har bestœtt av att gšra ett handlingsprogram fšr Agenda 21 i Arjeplog. Fšrutom kommunen har fšreningar, skolor och enskilda deltagit. En enkšt har skickats ut till samtliga hushœll. Resultatet har blivit ett program med švergripande mœl inom varje omrœde samt mer konkreta ŒtgŠrdsfšrslag. Utšver vanligen fšrekommande frœgor kan nšmnas frœgor om allergier, alkohol och droger, skotertrafik, odlingslotter i hyreshusomrœden och ekologiskt odlade och nšrproducerade livsmedel i skolmœltiderna. Vad gšller trafik kan ocksœ nšmnas att man har arbetat fram ett "samœkningreglemente" fšr politiker och tjšnstemšn inom kommunen. I projektredovisningen har man tagit upp svœrigheten med att motivera mšnniskor i en bygd med smœ synliga miljšproblem. Man efterlyser dšrfšr ett sštt att analysera "hœllbarheten" i olika slags kommuner, Šven anpassat till glesbygden. I en kommun som Arjeplog behšvs ett brett Agenda 21-perspektiv, dšr frœgor som kommunens šverlevnad, arbetstillfšllen och en levande landsbygd Šr av stor vikt. Kommentar Behšvs det nštverk fšr att utveckla och anpassa Agenda 21-arbetet i olika typer av kommuner? 8

10 2. Agenda 21 i barnomsorgen Klippans kommun, Barn- och Utbildningsfšrvaltningen, Klippan, tfn , Ann-Christin Ivarsson arbetsplatser, barn, kommunanstšllda Utveckla miljšarbetet inom barnomsorgen.ê Kommunen har under flera Œr fšrsškt lyfta fram miljšfrœgorna i barnomsorgen. Bland annat miljšanpassas nya fšrskolor och man har beslutat att alla barnstugor ska ha kšllsortering och kompostering. Dessutom ger man ut ett nyhetsblad med tips och idžer och sœ hœller man varje Œr en studiedag om miljšfrœgor fšr personalen. I projektet har fem cirkelledare utbildats vid en kurs som specifikt har behandlat hur man arbetar med natur- och miljšfrœgor inom barnomsorgen. NŠtverksgrupper fšr alla personalkategorier inom barnomsorgen har genomfšrt tršffar med bœde teoretiska och praktiska inslag, vilket har resulterat i en idžsamling. Varje enhet har utarbetat en handlingsplan fšr den egna verksamheten. I dessa har enheterna redovisat vilka mœl man har, vad som ska gšras, hur resultatet kan mštas, vem som Šr ansvarig, hur stor kostnaden fšrvšntas bli, nšr det ska vara klart samt hur utvšrderingen ska ske. Aktuella frœgor Šr t.ex. hur man sparar pœ el och vatten, hur man fšrbrukar mindre och ŒteranvŠnder mer och hur man fœr fram produkter med lšngre hœllbarhet. Slutligen har man tagit upp betydelsen av uteverksamhet och av att ge barnen egna naturupplevelser. 3. Agenda 21 i kommundel Norr i Lund KommundelsnŠmnd Norr, Lunds kommun, Box 10052, Lund, tfn Ê65Ê54, Lars Persson allmšnheten, arbetsplatser, kommunanstšllda, lokala grupper, samarbetsformer Utveckla Agenda 21-arbetet i en kommundel med deltagande av allmšnhet och kommunanstšllda. 9

11 Lunds kommun har sedan nœgra Œr tillbaka inršttat kommundelsnšmnder, dšr delar av den kommunala fšrvaltningen har delats upp pœ de olika kommundelarna. Agenda 21-arbetet i kommundelsnšmnd Norr har i fšrsta hand gœtt ut pœ att stšdja enskilda, fšreningar m.fl. att delta i Agenda 21-arbetet. Projektet innehœller mœnga delar men tonvikten har legat pœ det rœdslag som man har hœllit med de boende och med kommundelens anstšllda. I rœdslaget har man anvšnt den s.k. arbetsboksmetoden (som finns beskriven i ByggforskningsrŒdets: "SŒ hšr vill vi gšra«t"). Alla kommundelens hushœll har fœtt Arbetsbok 1. I denna finns korta frœgor som beršr olika miljšomrœden (energi och uppvšrmning, vatten och avlopp, sopor, transporter, nšr du handlar, natur samt šnskningar om framtiden). FrŒgorna beršr bœde vad man tycker om miljšn i kommundelen idag och vad man skulle vilja Šndra pœ. 600 ifyllda arbetsbšcker har lšmnats in. Efter att ha sammanstšllt svaren i en Arbetsbok 2 har Šven denna skickats ut till hushœllen. De synpunkter och fšrslag till fšrbšttringar som sedan har kommit in har diskuterats vid ett tiotal mšten och seminarier med invœnarna. Med dessa diskussioner som grund har man slutligen sammanstšllt Arbetsbok 3. I den har de bšsta fšrslagen prioriterats, man har satt en tidpunkt fšr nšr dessa ska vara genomfšrda samt angivit vem som Šr ansvarig. SammanstŠllningen har gjorts av en fristœende grupp boende och har šverlšmnats till kommundelsnšmnden som de boendes fšrslag till handlingsprogram. En liknande process med arbetsbšcker har man genomfšrt med kommundelens anstšllda. ven hšr har de bšsta fšrslagen samlats i en bok som en prioriterad lista. NŠsta steg Šr att pœ varje arbetsplats gšra ett eget handlingsprogram. Parellellt med rœdslaget har andra mer konkreta frœgor drivits. Bland annat har man stšllt i ordning en blomsteršng eftersom man anser att det Šr viktigt att fœ till stœnd synliga fšršndringar som visar att det gœr att fšrbšttra sin miljš. I det fortsatta arbetet kommer man att anordna seminarier kring fšrslagen. En del konkreta fšrslag har genomfšrts i delprojekt och en "framtidsverkstad" kommer att anordnas kring det sociala perspektivet och folkhšlsa. Kommentar Kommundelen har lyckats ovanligt bra med att engagera enskilda mšnniskor i Agenda 21-arbetet. Metoden med arbetsbšcker tycks ha fungerat všl. 10

12 4. Biologisk mœngfald i stadsmiljš Ð exemplet Beijers park i Malmš Malmš stad, Gatukontoret, Park- och stadsmiljšavdelningen, Malmš, tfn , Gunnar Ericsson biologisk mœngfald, gršn stad, vœtmark ka den biologiska mœngfalden i en stadsdelspark samt utveckla dess betydelse fšr natur- och miljšintresset. I och kring Malmš finns fœ tillgœngar till naturmark. Parkerna i staden Šr dšrfšr viktiga fšr att ge invœnarna naturkontakt. I stadsdelen Kirseberg finns en omtyckt och mycket anvšnd park, Beijers park, som dock fšre projektets start var i behov av fšrbšttring. Bland annat visade tršden tecken pœ stress, dammen hšll pœ att všxa igen och den biologiska mœngfalden kunde ha varit bšttre. MŒlsŠttningen med projektet har fšrst och fršmst varit att utveckla den biologiska mœngfalden i Beijers park. Detta har skett i samarbete med invœnarna dšr deras synpunkter har tagits tillvara. Tanken i projektet har varit att ett engagemang i parkens biologiska mœngfald skulle bli utgœngspunkten fšr ett vidare miljšintresse hos invœnarna. Parken fyller en viktig funktion Šven fšr omkringliggande skolors naturstudier. Genom att skicka ut en enkšt till de boende har man tagit reda pœ deras instšllning och synpunkter. I arbetet har ideella fšreningar, studiefšrbund och skolor medverkat. Tillsammans har man sedan arbetat fram ett program fšr parken: VŒtmark har anlagts och dammen har fœtt fšrbšttrad vattencirkulation, man har vidtagit ŒtgŠrder fšr att fœ en mer varierad šrtflora, en plantering fšr insekter finns numera och en mini-urskog har anlagts. Dessutom har man byggt en miljšstation samt ett naturrum/lokal fšr Agenda 21- arbete. Projektet har gett det resultat man hoppades pœ. En fšrutsšttning har varit den breda fšrankringen bland invœnarna. Fšr att engagera enskilda mšnniskor har det varit nšdvšndigt att man relativt snabbt har kunnat visa pœ tydliga, konkreta resultat av sitt arbete. Kommentar ven om Malmš Šr speciellt pœ sœ sštt att naturkontakten Šr sœ liten, torde det Šven i andra stšrre stšder vara parkerna som Šr den enda vardagliga naturkontakten. Behov av parker med biologisk mœngfald finns sœlunda pœ mœnga hœll. Att engagera de boende pœ detta sštt i en fšršndring Šr ocksœ efterstršvansvšrt. 11

13 5. BoAgenda ABF Oskarshamn, Sšdra LŒnggatan 15-17, Oskarshamn, tfn , Tomas Johansson avfall, boende, energi, kompostering, utbildning FšrbŠttra sopsorteringen och stimulera till kompostering av avfall i hyreshusomrœden. I MšnsterŒs kommun har man sedan en tid tillbaka sorterat soporna i vœtt respektive torrt avfall. VŒtt avfall gœr till deponering medan det torra fšrbršnns. Man har ocksœ gjort fšrsšk med kompostering. En del mšnniskor har haft svœrt att acceptera fšršndringarna, vilket man till stor del tror beror pœ okunskap. DŠrfšr har kommunen i det hšr projektet etablerat samarbete mellan studiefšrbundet ABF, kommunen, MšnsterŒs BostŠder, HyresgŠstfšreningen och FastighetsanstŠlldas fšrbund. MŒlet har varit att utbilda samtliga beršrda grupper fšr att ška deras kunskap och motivation. Inom projektets ramar har man hœllit informationsmšten fšr de boende om kšllsortering, kompostering m.m. Man har Šven genomfšrt studiecirklar fšr representanter frœn hyresgšstfšreningarna, fastighetsskštarna samt de boende. Projektet har breddats till att handla Šven om andra miljšfrœgor. I tre olika bostadsomrœden med sammanlagt 48 hushœll provar man nu kompostering av hushœllsavfall. Fastighetsskštarna har fœtt ta fram en idžlista pœ miljšfšrbšttringar. Bland annat har man bšrjat anvšnda rapsolja i alla dieselfordon. Intresset fšr vatten- och energifšrbrukning har ocksœ všckts, vilket har lett till att man har installerat "betaltvšttstugor" i ett par omrœden. I och med fšršndringarna har man kunnat avlšsa en viss minskning av bœde avfallsmšngderna samt vatten- och energifšrbrukningen. Man avser nu att pršva system, dšr de besparingar som bostadsfšretaget gšr genom minskade avfallsmšngder ska tillfalla hyresgšsterna. Man har ansett det vara viktigt i projektet att beršrda grupper har engagerats och har fœtt ta del av information och utbildning. Man anser ocksœ att det Šr viktigt att systemen Šr sœdana, att det Šr ekonomiskt fšrdelaktigt fšr hyresgšsterna att spara pœ resurser. 12

14 6. BŒtklubben och Agenda 21 VŠstkustens BŒtfšrbund, Nordenskišldsgatan 2, AlingsŒs, tfn , Sten Ekholm avfall, avlopp, bœtsport, fšreningar ka miljšmedvetandet i bœtklubbarna och skapa kontakter med lokala myndigheter. VŠstkustens BŒtfšrbund har 74 klubbar. I det aktuella projektet har miljšhandledare frœn bœtfšrbundet besškt samtliga klubbar. Tillsammans har klubbar och miljšhandledare ocksœ tršffat kommunens miljšhandlšggare. FrŒgor som man har diskuterat har varit bottenfšrger, toaletter, avfall, miljšstationer m.m. BŒtfšrbundet har tagit fram ett informationsmaterial, "BŒtlivets miljš", som har delats ut till klubbar och kommuner. I Gšteborg har en sšrskild grupp bildats fšr kontakterna med miljšfšrvaltningen. Tack vare projektet har man lyckats skapa goda fšrutsšttningar fšr fortsatta kontakter mellan bœtklubbar och kommuner. Projektet har till viss del genomfšrts av arbetsmarknadsanstšlld personal, men till stšrsta delen genom ideellt arbete. Projektet har uppmšrksammats inom Svenska BŒtunionen, och Saltsjšns-MŠlarens bœtfšrbund har senare genomfšrt ett liknande projekt. Kommentar En viktig frœga fšr organiserade bœtšgare Šr ocksœ att vara fšrebilder fšr hur man ršr sig varsamt i kšnslig natur, t.ex. vœra skšrgœrdar. 7. BŠttre miljš i samarbete med Astma- och allergifšrbundet Astma- och allergifšrbundet, Box 8273, SpŒnga, tfn , RogerÊWallin allergier, fšreningar, hšlsa Utveckla allergifšreningarna sœ att dessa ska kunna delta i kommunernas miljšarbete. 13

15 Astma- och allergifšrbundet har medlemmar fšrdelade pœ 165 fšreningar. Man har med projektet velat se till att allergifrœgorna bereds plats i kommunernas miljšarbete, och att allergifšreningarnas kunskap tas till vara. Allt enligt mottot: "Vad som Šr bra fšr miljšn Šr inte alltid bra fšr hšlsan". Fšrbundet har utbildat medlemmar vid tre konferenser inom projektets ramar. Dessa medlemmar har sedan fœtt som uppgift att driva allergifrœgorna vidare i sina respektive kommuner. Centralt kommer man fortlšpande att stšdja lokalfšreningarna med material om Agenda 21. Exempel pœ frœgor som man tar upp: djur i bostadshus, ventilation, stšdning, tobaksršk, bilavgaser och vedeldning. NŒgra kommuner som har tagit upp astma- och allergifrœgor i Agenda 21-arbetet Šr Tierp, Skara, Jšnkšping, rnskšldsvik, Kramfors och Marks kommun. Fšrbundet betonar att det Šr viktigt att kommunerna tidigt tar kontakt med de ideella organisationerna vid Agenda 21-arbete, men att man ocksœ bšr ha fšrstœelse fšr fšreningarnas fšrutsšttningar. Kommentar r hšlsofrœgor i allmšnhet, och allergifrœgor i synnerhet, en ouppmšrksammad del av Agenda 21 i mœnga kommuner? 8 a) Den hœllbara institutionen Stockholms universitets studentkœr, Miljšutskottet, Box 50006, Stockholm, tfnê arbetsplatser, IT, skola Visa hur Agenda 21-arbete kan gœ till pœ en universitetsinstitution. Vid Litteraturvetenskapliga institutionen har man inom projektet utarbetat en plan fšr miljšanpassning i form av ett pilotprojekt. Studenter, lšrare och personal har deltagit i inventering, attitydundersškningar, samtalsmšten och information samt i olika arbetsgrupper. Efter att en miljšpolicy antagits har man utarbetat konkreta ŒtgŠrdsfšrslag. NŒgra av de omrœden som man har behandlat har varit kontorsmaterial, datorutrustning, belysning och tjšnsteresor. Vad gšller sjšlva utbildningen var intresset frœn bšrjan svagt att anknyta denna till Agenda 21-frŒgor. Genom projektet har dock en ny kurs tillkommit: "MŠnniskan, naturen och litteraturen". 14

16 8 b) Lokal Agenda 21 fšr ett universitet Ta fram en handlingsplan fšr universitet och studentkœr. Under denna rubrik har studentkœren bedrivit olika aktiviteter fšr att ška intresset fšr Agenda 21-frŒgorna bland studenter och personal. Man har bl.a. anordnat miljšdagar med fšrelšsningar, seminarier. En miljšhandbok har delats ut till alla nya studenter och foldern "Gršn pœ jobbet" har gœtt ut till personalen. I ett sšrskilt projekt har man studerat miljšanpassningen av ett studentbostadsomrœde i samarbete med bostadsstiftelsen och hyresgšsterna. 8 c) Vetenskapsbutiken Fšrmedla kontakter mellan universitet och fšretag, organisationer m.fl. angœende projekt med miljšanknytning. t har varit att fšrbšttra utbytet mellan universitet och olika utomstœende intressenter i miljšfrœgor, att utnyttja universitetets kompetens fšr att utfšra projekt av intresse fšr bœda parter. I samarbete med Œtta andra hšgskolor/universitet hœller man nu pœ att bygga upp ett dataregister dšr dessa kontakter ska kunna fšrmedlas. 9. FjŠllagenda všstra HŠrjedalen HŠrjedalens kommun, Medborgarhuset, Sveg, tfn , Roger NŠŠs glesbygd, fjšll, lokala grupper, rennšring, turism stadkomma ett lœngsiktigt hœllbart utnyttjande av naturresurserna i fjšllen. I fjšllen har konkurrensen om naturresurserna škat. RennŠring, turism samt jord- och skogsbruk kommer ofta i konflikt med varandra. Ett felaktigt och kortsynt utnyttjande 15

17 av resurserna kan innebšra ett hot, inte bara mot fjšllnaturen, utan ocksœ mot antal arbetstillfšllen och šverlevnaden och utvecklingen fšr fjšllorter och de som lever dšr. I och med Agenda 21-projektet har en lokal arbetsgrupp bildats fšr att gšra en handlingsplan fšr ett lœngsiktigt hœllbart utnyttjande av naturresurserna i fjšllen. I gruppen ingœr representanter fšr samebyarna, LRF, turistnšringen, fšretagare, naturskyddsfšreningen och skoterklubbar. Arbetet innebar till en bšrjan att fšrankra arbetet och inventera problemen. I och med detta har kompetensen hšjts hos deltagarna och man har fœtt stšrre fšrstœelse fšr problemen. En av byarna, TŠnnŠs, har utarbetat en egen Agenda 21-plan. Vissa konkreta saker har gjorts, som att separera skidleder frœn skoterleder, fšrbšttra skyltningen och spœnga sommarleder fšr att minska slitaget pœ naturen. Agenda 21-projektet kommer framdeles att ingœ i ett stšrre samarbetsprojekt tillsammans med Bergs, Storumans och re kommun om naturresursutnyttjandet i fjšllen. Arbetsgrupper har bildats angœende skoter- och vandringsleder, Œret runt-marker, enskilda marker och lokal livsmedelsproduktion. Viktigt i arbetet har varit att uppnœ šmsesidig respekt fšr varandras intressen samt att ška det lokala inflytandet. Kommentar Problem, arbetsmetoder och ŒtgŠrder torde vara likartade i stora delar av fjšllvšrlden. 10. Forumteater StudiefrŠmjandet Sšdra VŠrmland, Verkstadsgatan 1, Karlstad, tfn Ê58Ê10, Cathrin Lundqvist allmšnheten, kultur, trafik Genom forumteater nœ ut till mšnniskor med Agenda 21-diskussioner. StudiefrŠmjandet har tillsammans med Teaterkooperativet Draken producerat en forumteater. Vanlig teater innebšr att kontakt skapas och att kommunikation sker med mšnniskor pœ annat sštt Šn enbart med ord. Med forumteatern gœr man ett steg lšngre fšr att engagera Œhšrarna. Fšrst sker ett "grundspel" dšr en historia spelas upp. UtifrŒn den historien fœr Œhšrarna dšrefter komma med fšrslag pœ vad de olika personerna i pjšsen bšr gšra, och kan pœ sœ sštt styra spelet. Den aktuella pjšsen har utifrœn bilismen speglat 16

18 individens konflikt mellan att vara miljšmedveten och samtidigt leva i ett konsumtionssamhšlle. MŒlgrupper fšr teatern har varit gymnasieelever och vuxna. PjŠsen har marknadsfšrts till kommuner, fšretag m.fl. Intresset har dock varit blandat. Man har hos en del kommuner upplevt att "det inte fœr kosta nœgot att kommunicera med invœnarna om Agenda 21". PjŠsen har spelats fšr gymnasieskolor, kyrkan, kommunalpolitiker, fšrvaltningar och nšringsliv. Beroende pœ publiken har gensvaret och det aktiva deltagandet varit mycket olika. Kommentar IdŽn med forumteater stšmmer všl šverens med tankarna i Agenda 21 om att inspirera till ett aktivt deltagande av mšnniskor och borde vara všrd att pršva i fler sammanhang. 11. Framtagande av en lokal Agenda 21 fšr Skšvde kommun Skšvde kommun, Agenda 21, Skšvde, tfn , Jšrel Holmberg avlopp, biologisk mœngfald, energi, naturvœrd, samarbetsformer Ta fram Agenda 21-program fšr Skšvde kommun. Ett Agenda 21-program har tidigare utarbetats fšr kommunens egen verksamhet. MŒlsŠttningen med det aktuella projektet har varit att utarbeta ett handlingsprogram som omfattar alla invœnare och verksamheter i Skšvde kommun. Arbetet har letts av ett "Agenda 21-rŒd" med ett 40-tal representanter frœn nšringslivet, fšreningar, kommunen, landstinget, militšren m.fl. Agenda 21-rŒdet har genomfšrt en mšngd aktiviteter. Bland annat har man uppmanat enskilda, fšretag, skolor och fšreningar att formulera egna miljšœtaganden som sedan har samlats i ett "flaggspel" i en utstšllningslokal. I lokalen har Šven olika utstšllningar om Agenda 21 satts upp, som Šven har visats av guider. Fšrutom dessa evenemang har man genomfšrt "Energiveckor" och "Toalettveckor" (som har behandlat urinseparering etc.) med seminarier och diskussionskvšllar. Ytterligare andra inslag Šr anlšggande av "allmogeœkrar" som tillflyktsort fšr utrotningshotade ŒkerogrŠs, samt seminarier fšr fšretagen om miljšstyrning. SŒ hšr lœngt finns ett fšrslag till handlingsprogram. Programmet Šr utformat som en tidning, vilken har skickats ut till alla hushœll i kommunen. Tanken Šr att fšrslaget ska 17

19 diskuteras vidare och fšrhoppningsvis ska alla i Agenda 21-rŒdet skriva under det fšrdiga programmet. Kommunen har haft stšrst framgœng med aktiviteter som har gett konkreta tips och idžer om en miljšvšnligare livsstil. Man har lšrt sig att den personliga kontakten har stor betydelse i Agenda 21-arbetet samt att det Šr viktigt att processen fœr ta tid. 12. Fšlj med framtiden i Nora kommun rebro lšns idrottsfšrbund och Nora kommun, Nora, tfn , LinnŽaÊHedkvist fšreningar, idrott UpprŠtta handlingsprogram fšr Agenda 21 inom idrottsfšreningar. Initiativet till projektet har tagits av lšnsidrottsfšrbundet och Nora kommun. Tre idrottsfšreningar som anmšlde att de var intresserade av att delta i projektet har fšrst fœtt gšra en miljšinventering av sina respektive verksamheter och dšrefter formulera fšrslag till fšrbšttringar. FrŒgor som man beršrt har varit energi, transporter, kemikalier och produkter, vatten och avlopp, avfall och Œtervinning samt byggande. Exempel pœ fšrslag till fšrbšttringar som har kommit fram Šr lœgenergilampor, tidsstyrda duschar, samœkning, energiisolering, reglerbara strœlkastare fšr effekt efter behov samt kompostering. En del av fšrslagen har genomfšrts. Hos en av fšreningarna pœgœr byggande av nya klubblokaler dšr en stor del av byggnadsmaterialet kommer att vara Œtervunnet/Œterbrukat material. I det fortsatta arbetet vill man ocksœ ta upp hšlsofrœgor sœsom rškning och snusning. Gensvaret hos fšreningarnas ledningar har varit genomgœende positivt. Att genomfšra inventeringarna har gœtt snabbt och utan stšrre problem. Vad som har tagit, och tar, lšngre tid och dessutom kršver mer arbete Šr att engagera fšreningsmedlemmarna i gemen. Miljšambitionerna kan fšr mœnga vara tunga ovanpœ det ideella arbete som man redan lšgger ner pœ verksamheten. Att fler blir delaktiga Šr dock nšdvšndigt fšr att miljštšnkandet ska kunna leva vidare i fšreningarna. Miljškontoret och idrottsršrelsens studiefšrbund SISU har hjšlpt och stšttat fšreningarna. Det har dock varit viktigt att fšreningarna sjšlva fœtt styra bœde inriktningen och den takt man har arbetat i. FortsŠttningen av projektet blir att fšrankra frœgorna fastare i hela fšreningen samt att sprida de tre fšreningarnas arbete som goda exempel till andra fšreningar. 18

20 Kommentar HŠr finns idžer och mšjligheter. Som sœ ofta Šr det svœrt att lšgga pœ ytterligare en "vedpinne" pœ mšnniskor som redan idag arbetar ideellt och har smœ marginaler. Hur lšser man det? 13. GršnstrŒk som filter mot luft- och markfšroreningar Gamla Oxelšsunds-gruppen, Agenda 21, Oxelšsunds kommun, Oxelšsund, tfn , Gunilla Marklund biologisk mœngfald, fšreningar, gršn stad, luftfšroreningar, samarbetsformer terstšlla gamla industri- och hamnytor till gršna omrœden fšr att fœ en fšrbšttring av luftkvalitet och stadsmiljš. Stoft och damm frœn hanteringen av malm och slig i hamnen och jšrnverket har sedan lšnge spridits till den nšraliggande bebyggelsen. Mellan den industriella verksamheten och bostadsbebyggelsen fanns fšrr endast gamla industriytor, som var i stort behov av ŒterstŠllelse. Tanken med projektet har varit att plantera lšvtršdsridœer och buskar fšr att begršnsa stoftspridningen. Dessutom har man ocksœ velat Œterge omrœdena en biologisk mœngfald, vilket Šr av všrde fšr boende, turister och de som arbetar i omrœdet. Projektet har drivits av Gamla Oxelšsunds-gruppen som Šr en samarbetsgrupp av fšreningar och andra intressenter: hembygdsfšrening, dykarklubb, skšrgœrdsmuseum m.fl. samt enskilda boende. Man har samarbetat med SSAB, Oxelšsunds hamn och Oxelšsunds kommun. Projektet har sœ hšr lœngt gœtt bra, det finns en flerœrig skštselplan fšr att se till att planteringarna utvecklas pœ avsett sštt. Som fšljdeffekt av projektet diskuterar man nu i kommunen vad som kan gšras i andra omrœden av liknande karaktšr. PŒ jšrnverket arbetar man med en plan fšr att ška omfattningen av gršnskande ytor. Kommentar En kombination av miljšskydd och naturvœrd. Det Šr positivt att industrin tar ansvar Šven fšr den gršna miljšn. LikasŒ att kommunen engagerar sig i skštseln av "šverblivna" markytor. MŒnga mšnniskor arbetar och tillbringar en stor del av sin vakna tid pœ industriomrœden, som Šr mycket fattiga pœ biologisk mœngfald. Det Šr god personalvœrd att satsa Šven pœ detta! 19

21 14. Handlingsprogram fšr landets civilfšrsvarsfšreningar Civilfšrsvarsfšrbundet, Box 2034, Solna, tfn , Lena Alm allmšnheten, civilfšrsvar, information Engagera de lokala civilfšrsvarsfšreningarna i kommunernas Agenda 21-arbete. Civilfšrsvarsfšrbundet Šr en frivillig, civil beredskapsorganisation med 300 fšreningar i landet. Organisationen har till uppgift att hjšlpa till vid "onormala hšndelser". I varje kommun finns ett nštverk av hemskyddsombud. Projektets syfte har varit att ta fram en handlingsplan fšr hur civilfšrsvarsfšreningarna kan arbeta med miljšfrœgor och Agenda 21. MŒlet har varit att i varje fšrening ha en ansvarig miljšinstruktšr, och pœ sikt att alla hemskyddsombud ska fœ baskunskaper i miljšfrœgor. I samarbete med fšreningarna i GŠllivare, Mark, Sandviken, VŠstervik och sterœker har civilfšrsvarsfšrbundet nu arbetat fram ett program fšr hur man kan pœbšrja miljšarbetet. Tanken Šr att hemskyddsombuden ska fungera som en fšrmedlande lšnk mellan invœnarna och kommunen. Ett drygt femtontal fšreningar har efter projektets genomfšrande pœbšrjat Agenda 21-arbete. 15. HOPAJOLA, naturskyddsprojekt Stiftelsen fšr fritidsomrœden i rebro lšn, Box 943, rebro, tfn , Kenth Harrysson biologisk mœngfald, boende, fšreningar, naturvœrd, samarbetsformer, skola ka allmšnhetens engagemang fšr frœgor om biologisk mœngfald, skydd av hotade arter m.m. samt fœ igœng aktiva insatser. 20

22 HOPAJOLA (nšrkingska: hopa = tillhopa, tillsammans, jola = jorden) Šr en ideell fšrening i rebro lšn vars mœlsšttning Šr att trygga všrdefulla naturomrœden och skydda hotade arter. Bakom fšreningen stœr lšnets kommuner, landstinget, lšnsstyrelsen och ideella naturskyddsfšreningar. Som enskild person kan man bli medlem i HOPAJOLA och genom att ge ett ekonomiskt bidrag bli "naturvšrnare". Avsikten med det aktuella projektet har varit att mer aktivt nœ ut till allmšnheten i bostadsomrœden, pœ arbetsplatser, i fšreningar etc. fšr att fœ ett brett deltagande i naturvœrdsarbetet. I linje med detta har man genomfšrt ett antal delprojekt. I samverkan med ett allmšnnyttigt bostadsfšretag har man genomfšrt omrœdestršffar med temat "vœr nšra natur". Man har arrangerat diverse aktiviteter ute i lšnets naturomrœden samt en utbildningsdag med temat "Den gršna staden Ð mer natur dšr du bor". Stšrst framgœng har man dock haft med fantasifiguren "Hopajolingen" som HOPAJOLA har skapat tillsammans med rebro kulturskola. Alla rebro kommuns tredjeklassare har fœtt mšta detta folktrons naturvšsen vid tvœ olika tillfšllen Ð i skogen och pœ rebro konstmuseum. Med hjšlp av sagor, musik och drama har de fœtt bekanta sig med skogen och dess invœnare och pœ sœ sštt fœtt en starkare kšnsla fšr naturen. Responsen frœn barn och vuxna har varit mycket positiv och verksamheten kommer att fortsštta som ett eget projekt. Andra delprojekt inom Agenda Ð 21-projektet har varit "RŠdda den ršda nšckrosen" som avser sjšn FagertŠrn, dšr den utrotningshotade arten finns. I delprojektet "Tysslinge miljšskola" har man bl.a. arbetat med "en levande skolgœrd". Man har ocksœ fšrsškt att starta ett invandrarprojekt, men det har inte ršnt tillršckligt intresse. HOPAJOLAs aktiviteter har lett till en škad tillstršmning till lšnets naturskyddsorganisationer. MŒnga personer har hšrt av sig och visat intresse fšr att delta i aktiva naturvœrdsinsatser. Kommentar Sammanslutningen HOPAJOLA innebšr ett nytt arbetssštt dšr fler parter tar aktiv del i naturvœrdsarbetet Šn vad som annars Šr vanligt. 16. Huvia 21 Ð Helsingborgsungdomars visioner fšr Agenda 21 Stiftelsen FolkhŠlsan, Thure Ršings gata, Helsingborg, tfn , NilsÊRege hšlsa, ungdomar 21

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort

Läs mer

Social kompetens/všrdegrund

Social kompetens/všrdegrund Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund

Läs mer

Lšneadministration Handbok

Lšneadministration Handbok 2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok

Läs mer

För ett offensivt miljöarbete i Halland

För ett offensivt miljöarbete i Halland i För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan

Läs mer

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Personuppgifter pœ Internet Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999 2 InnehŒllsfšrteckning Sammanfattning ÉÉÉÉ..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...4 Fšrfattningsfšrslag

Läs mer

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr

Läs mer

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals 1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson

Läs mer

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet

Läs mer

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Liv & hälsa en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.

Läs mer

dess fšrhœllande till konkurrensrštten

dess fšrhœllande till konkurrensrštten Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget

Läs mer

Alternativa vœrdformer

Alternativa vœrdformer Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare

Läs mer

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare

Läs mer

EgenmŠktighet med barn

EgenmŠktighet med barn Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:

Läs mer

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till

Läs mer

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar

Läs mer

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer

Läs mer

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr

Läs mer

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet

Läs mer

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens

Läs mer

Den nya bibliotekariens kompetens

Den nya bibliotekariens kompetens Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

Auktioner pœ Internet

Auktioner pœ Internet Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark

Läs mer

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology

Läs mer

Lšnekostnader i fœmansfšretag

Lšnekostnader i fœmansfšretag HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen

Läs mer

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Tidigare publicerad i SprŒkbruk, grammatik och sprœkfšršndring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994, (s.25-36) Institutionen fšr nordiska sprœk, Lunds

Läs mer

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3 Social rapport 2001 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande

Läs mer

F RMEDLARANSVAR INTERNET

F RMEDLARANSVAR INTERNET Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor

Läs mer

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p. Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems

Läs mer

Maj 2000. Sofia Kolmodin

Maj 2000. Sofia Kolmodin Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla

Läs mer

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning

Läs mer

Betalningar med e-pengar

Betalningar med e-pengar JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor

Läs mer

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.

Läs mer

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling 1999:6 Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling Erfarenheter från första fasen av ett traineeprogram vid Arbetslivsinstitutet i Östersund Stig Vinberg Frants Staugård Ulrika Lindström

Läs mer

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst

Läs mer

Fšreningsstyrelsens ansvar

Fšreningsstyrelsens ansvar Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Inledning 5

Läs mer

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering TRITA-NA-D9811 CID-38, KTH, Stockholm, Sweden 1998 Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering Inger Boivie, Jan Gulliksen och Ann Lantz Inger Boivie, Enator AB och CID Jan Gulliksen,

Läs mer

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport SERFIN 2 Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt 1999-05-05, slutrapport BFR 960664-3 BFR 960569-8 BFR 960665-8 BFR 969663-7 Skade- och erfarenhetsuppfšljning

Läs mer

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9

Läs mer

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................

Läs mer

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

Läs mer

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats

Läs mer

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Tidigare publicerad i Svenskans beskrivning 22 (s.50-64) Lund University Press, 1997 1 Rubriken pœ mitt fšredrag Šr en anspelning pœ Bengt Lomans antologi med frœn

Läs mer

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade

Läs mer

BESITTNINGSBEGREPPET

BESITTNINGSBEGREPPET Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund

Läs mer

Tillverkningshemligheter och

Tillverkningshemligheter och Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne

Läs mer

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok 2001 Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT

Läs mer

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos

Läs mer

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA K O M P E N D I U M FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA 10 Teman och 30 Fall 16 Registerkort om förhållandena mellan Arbetsmarknadsparternas

Läs mer

Varfšr ett profilprogram?

Varfšr ett profilprogram? Profilprogram Varfšr ett profilprogram? Det ska finnas en tydlig intern profil fšr den kommunala organisationen. Denna profil ingœr som en del i ÓStrategi fšr Melleruds kommunó. Melleruds kommuns profil

Läs mer

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen"

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 1 SWEBU Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen" Uno Engborg,

Läs mer

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson

Läs mer

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie 1998:11 El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie Kjell Hansson Mild 1 Göran Anneroth 2 Jan Bergdahl 3 Nils Eriksson 4 Jonas Höög 4 Eugene Lyskov 1,5 Inger Marqvardsen 6 Ole Marqvardsen

Läs mer

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN OM SV TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN Lars Olsson April 1999 Fšrord Denna rapport har tagits fram pœ uppdrag av projektet Teknisk Framsyn. Syftet med studien Šr att belysa svœrigheterna med

Läs mer

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten FOI-R--0467--SE Maj 2002 ISSN 1650-1942 Vetenskaplig rapport Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB.

Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB. Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB. SW-systemet enligt ÓSven Wimnells hemsida http://w1.861.telia.com/~u86105430/ SamhŠllsplaneringens problem.

Läs mer

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 STORA PÅ KONTOR STÖRRE PÅ MÄNNISKOR 2000 i korthet Innehåll Sökregister flikens insida VD-kommentar 2 Årsredovisning 2000 översikt 6 Strategisk inriktning 8 Ägarförhållande

Läs mer

!""#$%&'("& *+#,-./(01213&'("& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)&

!#$%&'(& *+#,-./(01213&'(& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)& !! !""#$%&'("& )!!"#$%&&'(')* +!,'#-.'(')* +! /01-&$)0233* 4! 5-)0-33$6708#90(')90*:;3(.-?(:#:)(* @!,';(.-'$* @! A0:)':$* B! CD?3&:?* EF! G(9)':$&(8* EF! HD&:#:)(* EF! I($&:39&:#:)(*

Läs mer

PROTOKOLL FR N SESAM R DSM TE

PROTOKOLL FR N SESAM R DSM TE SESAM Sida 1 (1) NŠrvaro- och sšndlista Intressent NŠrvarande Protokoll AerotechTelub Claes Wadsten, ordf. SESAM rœd Bofors AB Curt Merkell CelsiusTech Electronics AB Billy Johansson CelsiusTech System

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

Årets medarbetare inom njurmedicin 2003

Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden Pris: 35:- Nr.2/2004 Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Dialys och njurtransplantation under 1900-talet Rädda det som räddas kan

Läs mer

Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati?

Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati? Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati? IMIT WP: 2000_112 Datum: 2000 Antal sidor: 21 Institute for Management of Innovation and Technology VIRTUELL KONTAKT OCH KUNSKAPSSPRIDNING -

Läs mer

Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i

Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i Alla ršttigheter fšrbehœllna. Ingen del av detta dokument fœr reproduceras, lagras i ett Œtersškningssystem, eller pœ nœgot sštt eller i nœgon form šverfšras elektroniskt,

Läs mer

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD TOTALF RSVARETS FORSKNINGSINSTITUT NBC-skydd 901 82 UmeŒ FOI-R--0405--SE Mars 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Ulf Danielsson VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD Utgivare Rapportnummer, ISRN

Läs mer

Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön

Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön 1998:13 Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön Birgit Pingel Hans Robertsson.. arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045 476 0 ISSN 0346 7821 http://www.niwl.se/ah/ah.htm a Arbetslivsinstitutet

Läs mer

Kvinnor som brandmän. arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 1998:4. Utvärdering av rekrytering, grundutbildning och praktik vid Stockholms brandförsvar

Kvinnor som brandmän. arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 1998:4. Utvärdering av rekrytering, grundutbildning och praktik vid Stockholms brandförsvar 1998:4 Kvinnor som brandmän Utvärdering av rekrytering, grundutbildning och praktik vid Stockholms brandförsvar Désirée Gavhed Margareta Torgén Lennart Högman Bertil Törestad Ann Cathrine Andersson Jan

Läs mer

VD-kommentar Kompetens- och ledarutveckling Verksamheten Miljöhotellet Scandic-aktien Känslighetsanalys Förvaltningsberättelse Miljöfakta

VD-kommentar Kompetens- och ledarutveckling Verksamheten Miljöhotellet Scandic-aktien Känslighetsanalys Förvaltningsberättelse Miljöfakta Årsredovisning 1997 Innehåll VD-kommentar Kompetens- och ledarutveckling Verksamheten Scandic i Norden Scandic i Sverige Scandic i Danmark Scandic i Norge Scandic i Finland Scandic utanför Norden Information

Läs mer

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto Objekt och klasser - Introduktion Objekt Ð Begreppet objekt Ð Hur klasser anvšnds fšr att skapa objekt Ð Fšr-definierade klasser Ð Metoder och parameteršverfšring Ð Definiera klasser Ð Modifierare Ð Statiska

Läs mer

Exponering för aluminium i smältverk

Exponering för aluminium i smältverk 1997:15 Exponering för aluminium i smältverk Effekter på nervsystemet Anders Iregren 1 Bengt Sjögren 2 Marlène Andersson 1 Wolfgang Frech 3 Maud Hagman 2 Lotta Johansson 2 Arne Wennberg 2 1. Enheten för

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap Landsbygdens ekonomibyggnader - hur tar vi tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-03-20 Landsbygdens ekonomibyggnader

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Fiber Borås Väst Ekonomisk Förening Datum: 2013-07-03 Journalnummer: Projekttid: 2013-04-01 2013-12-31 (avslutat 2013-06-30) Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21 Måldokument för Karlskrona kommun Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 Karlskrona och Agenda 21 År 1992 höll Förenta Nationerna, FN, i Rio de

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Dagordning. 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs. Miljöenheten 2014-03-04

Dagordning. 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs. Miljöenheten 2014-03-04 Dagordning 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs Välkomna till Informationsmöte inför avloppsinventering Fogdön Helena Segervall, miljöchef

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier

Riktlinjer för sociala medier RIKTLINJER Antagen, datum 2011-08-24 Sida 1(4) Riktlinjer för sociala medier Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Osby kommun 283 80 Osby Telefon 0479-52 80 00 vx Fax 0479-52 82 97 E-post kommun@osby.se

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP...

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... Att planera för enskilt avlopp Informationsmaterial från Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Oktober 2014 1 Innehållsförteckning ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS

Läs mer

Ett mångkulturellt samhälle

Ett mångkulturellt samhälle Slutredovisning Ett mångkulturellt samhälle 2013 Slutredovisning Att genom kunskap om sociala medier ge människor förutsättningar för ett rikare liv. Studiefrämjandet Södra Lappland Projektledare Anne

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Svar på motion av Annette Carlson (M): När vågar Borås spola WC:n

Svar på motion av Annette Carlson (M): När vågar Borås spola WC:n SP3 BESLUTSFÖRSLAG Svar på motion av Annette Carlson (M): När vågar Borås spola WC:n Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Motionen förklaras besvarad. 2015-09-09 Tom Andersson Datum Kommunalråd

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Avloppsfrågor - Green Island Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Ingmarsö & Brottö Enskilt vatten och avlopp 80% torr toalett och BDT-avlopp Gemensamt avlopp i Ingmarsöbyn.

Läs mer

Slutredovisning av förstudie

Slutredovisning av förstudie Slutredovisning av förstudie 1. Projektet Färdvägar vid Rönne å Journalnummer 20103168, stödmottagare Naturskyddsföreningen Söderåsen 2. Kontaktpersoner Bengt Hertzman, Naturskyddsföreningen Söderåsens

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5:

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5: Protokoll Sammanträdesdatum Sida 2014-04-28 15(20) Kommunfullmäktige Dnr 13.K0374 106 Folkhälsopolitiskt program, aktivitetsplan 2014-2017 Sammanfattning Kommunens folkhälsoråd har i uppdrag att genom

Läs mer

Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön

Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön BILAGA 11 2004-09-06 Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön Olofströms Kommun ansöker om bidrag med 68 302 kronor för delprojektet Agrasjön enligt beskrivning nedan. Projektets namn: Agrasjön Sökande

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Ge kunskap, engagemang och insikt om vägar till ett mer miljövänligt samhälle. Med ett undersökande arbetssätt träna energi- och kretsloppstänkande.

Ge kunskap, engagemang och insikt om vägar till ett mer miljövänligt samhälle. Med ett undersökande arbetssätt träna energi- och kretsloppstänkande. HANDLEDNING TILL NATURVÄKTARNA EKO Naturväktarna Eko Vad står det i kommunens energiplan? Vad händer med slammet från kommunens reningsverk? Var har potatisen i skolans matbespisning odlats? Hur går det

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer