Agenda 21 en exempelsamling

Transkript

1 Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936

2 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp.

3 Beställningsadress för tryckt version: Naturvårdsverket Kundtjänst Stockholm Tel: Fax: E-post: Intenet: ISBN ISSN Naturvårdsverket Omslag: form Hönig/NV, bild Labe Allwin

4 Fšrord Bakgrund Ð Agenda 21 I handlingsprogrammet Agenda 21 som antogs vid FNs konferens om miljš och utveckling i Rio de Janeiro 1992, anges mœl och riktlinjer fšr att uppnœ en hœllbar utveckling. Det Šr ett lœngsiktigt program som Šr moraliskt fšrpliktigande fšr de stater som stœr bakom Agenda 21. Trots att det Šr att se som ett uppdrag till alla beršrda individer, grupper och organisationer pœ alla nivœer i samhšllet Šr det varje lands regering som har huvudansvaret fšr att rekommendationerna i Agenda 21 genomfšrs. Fšr att stimulera arbetet med Agenda 21 pœ lokal nivœ beslšt riksdagen 1994 att avsštta medel till kommuner och ideella organisationer sœ att dessa skulle kunna driva olika projekt i Agent 21-anda. BudgetŒret 1994/95 fšrdelade regeringen fšr fšrsta gœngen medel till lokala Agenda 21-projekt. 38 projekt fick dela pœ 7 mkr. Om den hšr skriften I den hšr rapporten kan du lšsa om de 43 lokala Agenda 21-projekt som budgetœret 1995/96 erhšll bidrag frœn NaturvŒrdsverket. Totalt avsatte regeringen 10,5 mkr att fšrdelas pœ de olika projekten. De 43 projekten, av vilka de flesta Šr slutfšrda, Šr mycket olika. Somliga projekt har drivits av kommuner, andra av ideella fšreningar. En del beršr ett specifikt omrœde, som t.ex. avfall, byggande, eller naturvœrd. Andra har som mœl att mer allmšnt ška miljšmedvetandet hos olika mœlgrupper. Medan nœgra projekt siktar in sig pœ konkreta ŒtgŠrder Šr andra lœngsiktiga och syftar till att ška kunskapen om Agenda 21, eller till att upprštta handlingsprogram fšr fortsatt arbete i Agenda 21-anda. Avsikten med den hšr skriften Šr att sprida bœde exempel och idžer till de som arbetar med Agenda 21-frŒgor pœ lokal nivœ. Texterna bygger pœ de projektredovisningar som respektive projektansvarig har skickat in till NaturvŒrdsverket, med vissa kompletteringar efter muntliga kontakter. SammanstŠllningen har pœ uppdrag av NaturvŒrdsverket gjorts av Olof kesson vid lšnsstyrelsen i VŠrmland. Fšr innehœllet svarar fšrfattaren ensam, fšrutom avsnittet Tips och rœd i Agenda 21-arbetet, som Helena von Knorring svarar fšr. Texten har bearbetats av Erica Brewitz och Ulrik Westman. Skriften gœr att bestšlla frœn NaturvŒrdsverkets miljšbokhandel och den finns Šven tillgšnglig frœn NaturvŒrdsverkets hemsida. ( Vi hoppas att lšsningen kommer att vara till nytta fšr ditt eget Agenda 21-arbete! 3

5 InnehŒllsfšrteckning Fšrord sid. 3 Guide till projekten sid. 5 Redovisning av projekten sid. 8 Tips och rœd i Agenda 21-arbetet sid. 49 Slutord sid. 53 Bilaga Projekt som erhšll bidrag fšr lokalt Agenda 21-arbete 1997 sid. 54 4

6 Guide till projekten MŒnga av projekten i den hšr skriften Šr svœra att dela in efter vilken miljšfrœga de beršr. Fšr att gšra det lšttare att hitta bland projekten har dessa fšrsetts med dels ett nummer var, men ocksœ med nœgra nyckelord var. en anknyter till nœgot som Šr všsentligt fšr projektet och ršr i fšrsta hand innehœllet, men kan ocksœ gšlla arbetssštt, deltagare eller annat. I guiden hšr nedan letar du upp ett ŠmnesomrŒde (nyckelord) som du vill lšsa om och ser pœ sœ sštt enkelt vilka projekt som Šr av intresse fšr just dig. NYCKELORD PROJEKT NR Allergier 1, 7 AllmŠnheten 3, 10, 14, 18, 19, 27, 29, 40, 42 Arbetsplatser 2, 3, 8, 40 Avfall 5, 6, 23, 24, 38 Avlopp 6, 11, 17, 20 Barn 2, 25, 31, 38 Biologisk mœngfald 4, 11, 13, 15, 19, 27, 43 Boende 5, 15, 17, 20, 30, 32, 36 Byggande 21, 22, 32, 34, 35, 41 BŒtsport 6 Civilfšrsvar 14, 33 Energi 5, 11, 23, 34 FjŠllen 9, 18 Flora 27 Fosfat 17 Fšreningar 7, 12, 13, 15, 16, 29, 37 5

7 Glesbyggd 1, 9, 18, 20, 25, 29 Gršn stad 4, 13 Handel 28, 30, 39 HŠlsa 7, 16, 36 Idrott 12 Information 14, 27, 29, 32, 33 Invandrare 22, 36 IT 8, 26 KommunanstŠllda 2, 3 Kompostering 5, 23, 24 Kretslopp 20, 21, 23, 35, 38, 43 Kultur 10, 25, 31, 38 Kvinnor 36 Livsmedel 21, 28, 35, 39 Lokal produktion 28, 39 Lokala grupper 3, 9, 24, 30 Luftfšroreningar 13 NaturvŒrd 11, 15, 19, 27 Odling 21, 35 Planering 41 RennŠring 9 Samarbetsformer 3, 11, 13, 15, 29 Skola 8, 15, 19, 21, 26, 37, 43 Trafik 1, 10, 30, 40 Turism 9 6

8 Ungdomar 16, 37 Utbildning 5, 29 VŒtmark 4, 24, 43 tervinning 22 ngs- och hagmarker 19 versiktsplan 39, 42 7

9 Redovisning av projekten I det hšr avsnittet redovisas de 43 projekten. Fšr varje projekt ges, fšrutom grunddata, en sammanfattning av vad som har gjorts, baserat pœ de projektansvarigas rapporter. MŒnga projekt pœgœr fortfarande, varfšr beskrivningar och slutsatser inte Šr fullstšndiga. Under "Kommentar" har jag fšrsškt ge nœgra egna synpunkter pœ projekten, sett utifrœn. Vilka lšrdomar kan vi andra dra? Kan liknande projekt genomfšras pœ annat hœll, och vad skulle det innebšra fšr miljšn? 1. Agenda 21 fšr Arjeplog Arjeplogs kommun, Tingsbacka, Arjeplog, tfn , Erika Unnes allergier, glesbygd, trafik Ta fram ett handlingsprogram fšr ett uthœlligt samhšlle i Arjeplog. Arbetet har bestœtt av att gšra ett handlingsprogram fšr Agenda 21 i Arjeplog. Fšrutom kommunen har fšreningar, skolor och enskilda deltagit. En enkšt har skickats ut till samtliga hushœll. Resultatet har blivit ett program med švergripande mœl inom varje omrœde samt mer konkreta ŒtgŠrdsfšrslag. Utšver vanligen fšrekommande frœgor kan nšmnas frœgor om allergier, alkohol och droger, skotertrafik, odlingslotter i hyreshusomrœden och ekologiskt odlade och nšrproducerade livsmedel i skolmœltiderna. Vad gšller trafik kan ocksœ nšmnas att man har arbetat fram ett "samœkningreglemente" fšr politiker och tjšnstemšn inom kommunen. I projektredovisningen har man tagit upp svœrigheten med att motivera mšnniskor i en bygd med smœ synliga miljšproblem. Man efterlyser dšrfšr ett sštt att analysera "hœllbarheten" i olika slags kommuner, Šven anpassat till glesbygden. I en kommun som Arjeplog behšvs ett brett Agenda 21-perspektiv, dšr frœgor som kommunens šverlevnad, arbetstillfšllen och en levande landsbygd Šr av stor vikt. Kommentar Behšvs det nštverk fšr att utveckla och anpassa Agenda 21-arbetet i olika typer av kommuner? 8

10 2. Agenda 21 i barnomsorgen Klippans kommun, Barn- och Utbildningsfšrvaltningen, Klippan, tfn , Ann-Christin Ivarsson arbetsplatser, barn, kommunanstšllda Utveckla miljšarbetet inom barnomsorgen.ê Kommunen har under flera Œr fšrsškt lyfta fram miljšfrœgorna i barnomsorgen. Bland annat miljšanpassas nya fšrskolor och man har beslutat att alla barnstugor ska ha kšllsortering och kompostering. Dessutom ger man ut ett nyhetsblad med tips och idžer och sœ hœller man varje Œr en studiedag om miljšfrœgor fšr personalen. I projektet har fem cirkelledare utbildats vid en kurs som specifikt har behandlat hur man arbetar med natur- och miljšfrœgor inom barnomsorgen. NŠtverksgrupper fšr alla personalkategorier inom barnomsorgen har genomfšrt tršffar med bœde teoretiska och praktiska inslag, vilket har resulterat i en idžsamling. Varje enhet har utarbetat en handlingsplan fšr den egna verksamheten. I dessa har enheterna redovisat vilka mœl man har, vad som ska gšras, hur resultatet kan mštas, vem som Šr ansvarig, hur stor kostnaden fšrvšntas bli, nšr det ska vara klart samt hur utvšrderingen ska ske. Aktuella frœgor Šr t.ex. hur man sparar pœ el och vatten, hur man fšrbrukar mindre och ŒteranvŠnder mer och hur man fœr fram produkter med lšngre hœllbarhet. Slutligen har man tagit upp betydelsen av uteverksamhet och av att ge barnen egna naturupplevelser. 3. Agenda 21 i kommundel Norr i Lund KommundelsnŠmnd Norr, Lunds kommun, Box 10052, Lund, tfn Ê65Ê54, Lars Persson allmšnheten, arbetsplatser, kommunanstšllda, lokala grupper, samarbetsformer Utveckla Agenda 21-arbetet i en kommundel med deltagande av allmšnhet och kommunanstšllda. 9

11 Lunds kommun har sedan nœgra Œr tillbaka inršttat kommundelsnšmnder, dšr delar av den kommunala fšrvaltningen har delats upp pœ de olika kommundelarna. Agenda 21-arbetet i kommundelsnšmnd Norr har i fšrsta hand gœtt ut pœ att stšdja enskilda, fšreningar m.fl. att delta i Agenda 21-arbetet. Projektet innehœller mœnga delar men tonvikten har legat pœ det rœdslag som man har hœllit med de boende och med kommundelens anstšllda. I rœdslaget har man anvšnt den s.k. arbetsboksmetoden (som finns beskriven i ByggforskningsrŒdets: "SŒ hšr vill vi gšra«t"). Alla kommundelens hushœll har fœtt Arbetsbok 1. I denna finns korta frœgor som beršr olika miljšomrœden (energi och uppvšrmning, vatten och avlopp, sopor, transporter, nšr du handlar, natur samt šnskningar om framtiden). FrŒgorna beršr bœde vad man tycker om miljšn i kommundelen idag och vad man skulle vilja Šndra pœ. 600 ifyllda arbetsbšcker har lšmnats in. Efter att ha sammanstšllt svaren i en Arbetsbok 2 har Šven denna skickats ut till hushœllen. De synpunkter och fšrslag till fšrbšttringar som sedan har kommit in har diskuterats vid ett tiotal mšten och seminarier med invœnarna. Med dessa diskussioner som grund har man slutligen sammanstšllt Arbetsbok 3. I den har de bšsta fšrslagen prioriterats, man har satt en tidpunkt fšr nšr dessa ska vara genomfšrda samt angivit vem som Šr ansvarig. SammanstŠllningen har gjorts av en fristœende grupp boende och har šverlšmnats till kommundelsnšmnden som de boendes fšrslag till handlingsprogram. En liknande process med arbetsbšcker har man genomfšrt med kommundelens anstšllda. ven hšr har de bšsta fšrslagen samlats i en bok som en prioriterad lista. NŠsta steg Šr att pœ varje arbetsplats gšra ett eget handlingsprogram. Parellellt med rœdslaget har andra mer konkreta frœgor drivits. Bland annat har man stšllt i ordning en blomsteršng eftersom man anser att det Šr viktigt att fœ till stœnd synliga fšršndringar som visar att det gœr att fšrbšttra sin miljš. I det fortsatta arbetet kommer man att anordna seminarier kring fšrslagen. En del konkreta fšrslag har genomfšrts i delprojekt och en "framtidsverkstad" kommer att anordnas kring det sociala perspektivet och folkhšlsa. Kommentar Kommundelen har lyckats ovanligt bra med att engagera enskilda mšnniskor i Agenda 21-arbetet. Metoden med arbetsbšcker tycks ha fungerat všl. 10

12 4. Biologisk mœngfald i stadsmiljš Ð exemplet Beijers park i Malmš Malmš stad, Gatukontoret, Park- och stadsmiljšavdelningen, Malmš, tfn , Gunnar Ericsson biologisk mœngfald, gršn stad, vœtmark ka den biologiska mœngfalden i en stadsdelspark samt utveckla dess betydelse fšr natur- och miljšintresset. I och kring Malmš finns fœ tillgœngar till naturmark. Parkerna i staden Šr dšrfšr viktiga fšr att ge invœnarna naturkontakt. I stadsdelen Kirseberg finns en omtyckt och mycket anvšnd park, Beijers park, som dock fšre projektets start var i behov av fšrbšttring. Bland annat visade tršden tecken pœ stress, dammen hšll pœ att všxa igen och den biologiska mœngfalden kunde ha varit bšttre. MŒlsŠttningen med projektet har fšrst och fršmst varit att utveckla den biologiska mœngfalden i Beijers park. Detta har skett i samarbete med invœnarna dšr deras synpunkter har tagits tillvara. Tanken i projektet har varit att ett engagemang i parkens biologiska mœngfald skulle bli utgœngspunkten fšr ett vidare miljšintresse hos invœnarna. Parken fyller en viktig funktion Šven fšr omkringliggande skolors naturstudier. Genom att skicka ut en enkšt till de boende har man tagit reda pœ deras instšllning och synpunkter. I arbetet har ideella fšreningar, studiefšrbund och skolor medverkat. Tillsammans har man sedan arbetat fram ett program fšr parken: VŒtmark har anlagts och dammen har fœtt fšrbšttrad vattencirkulation, man har vidtagit ŒtgŠrder fšr att fœ en mer varierad šrtflora, en plantering fšr insekter finns numera och en mini-urskog har anlagts. Dessutom har man byggt en miljšstation samt ett naturrum/lokal fšr Agenda 21- arbete. Projektet har gett det resultat man hoppades pœ. En fšrutsšttning har varit den breda fšrankringen bland invœnarna. Fšr att engagera enskilda mšnniskor har det varit nšdvšndigt att man relativt snabbt har kunnat visa pœ tydliga, konkreta resultat av sitt arbete. Kommentar ven om Malmš Šr speciellt pœ sœ sštt att naturkontakten Šr sœ liten, torde det Šven i andra stšrre stšder vara parkerna som Šr den enda vardagliga naturkontakten. Behov av parker med biologisk mœngfald finns sœlunda pœ mœnga hœll. Att engagera de boende pœ detta sštt i en fšršndring Šr ocksœ efterstršvansvšrt. 11

13 5. BoAgenda ABF Oskarshamn, Sšdra LŒnggatan 15-17, Oskarshamn, tfn , Tomas Johansson avfall, boende, energi, kompostering, utbildning FšrbŠttra sopsorteringen och stimulera till kompostering av avfall i hyreshusomrœden. I MšnsterŒs kommun har man sedan en tid tillbaka sorterat soporna i vœtt respektive torrt avfall. VŒtt avfall gœr till deponering medan det torra fšrbršnns. Man har ocksœ gjort fšrsšk med kompostering. En del mšnniskor har haft svœrt att acceptera fšršndringarna, vilket man till stor del tror beror pœ okunskap. DŠrfšr har kommunen i det hšr projektet etablerat samarbete mellan studiefšrbundet ABF, kommunen, MšnsterŒs BostŠder, HyresgŠstfšreningen och FastighetsanstŠlldas fšrbund. MŒlet har varit att utbilda samtliga beršrda grupper fšr att ška deras kunskap och motivation. Inom projektets ramar har man hœllit informationsmšten fšr de boende om kšllsortering, kompostering m.m. Man har Šven genomfšrt studiecirklar fšr representanter frœn hyresgšstfšreningarna, fastighetsskštarna samt de boende. Projektet har breddats till att handla Šven om andra miljšfrœgor. I tre olika bostadsomrœden med sammanlagt 48 hushœll provar man nu kompostering av hushœllsavfall. Fastighetsskštarna har fœtt ta fram en idžlista pœ miljšfšrbšttringar. Bland annat har man bšrjat anvšnda rapsolja i alla dieselfordon. Intresset fšr vatten- och energifšrbrukning har ocksœ všckts, vilket har lett till att man har installerat "betaltvšttstugor" i ett par omrœden. I och med fšršndringarna har man kunnat avlšsa en viss minskning av bœde avfallsmšngderna samt vatten- och energifšrbrukningen. Man avser nu att pršva system, dšr de besparingar som bostadsfšretaget gšr genom minskade avfallsmšngder ska tillfalla hyresgšsterna. Man har ansett det vara viktigt i projektet att beršrda grupper har engagerats och har fœtt ta del av information och utbildning. Man anser ocksœ att det Šr viktigt att systemen Šr sœdana, att det Šr ekonomiskt fšrdelaktigt fšr hyresgšsterna att spara pœ resurser. 12

14 6. BŒtklubben och Agenda 21 VŠstkustens BŒtfšrbund, Nordenskišldsgatan 2, AlingsŒs, tfn , Sten Ekholm avfall, avlopp, bœtsport, fšreningar ka miljšmedvetandet i bœtklubbarna och skapa kontakter med lokala myndigheter. VŠstkustens BŒtfšrbund har 74 klubbar. I det aktuella projektet har miljšhandledare frœn bœtfšrbundet besškt samtliga klubbar. Tillsammans har klubbar och miljšhandledare ocksœ tršffat kommunens miljšhandlšggare. FrŒgor som man har diskuterat har varit bottenfšrger, toaletter, avfall, miljšstationer m.m. BŒtfšrbundet har tagit fram ett informationsmaterial, "BŒtlivets miljš", som har delats ut till klubbar och kommuner. I Gšteborg har en sšrskild grupp bildats fšr kontakterna med miljšfšrvaltningen. Tack vare projektet har man lyckats skapa goda fšrutsšttningar fšr fortsatta kontakter mellan bœtklubbar och kommuner. Projektet har till viss del genomfšrts av arbetsmarknadsanstšlld personal, men till stšrsta delen genom ideellt arbete. Projektet har uppmšrksammats inom Svenska BŒtunionen, och Saltsjšns-MŠlarens bœtfšrbund har senare genomfšrt ett liknande projekt. Kommentar En viktig frœga fšr organiserade bœtšgare Šr ocksœ att vara fšrebilder fšr hur man ršr sig varsamt i kšnslig natur, t.ex. vœra skšrgœrdar. 7. BŠttre miljš i samarbete med Astma- och allergifšrbundet Astma- och allergifšrbundet, Box 8273, SpŒnga, tfn , RogerÊWallin allergier, fšreningar, hšlsa Utveckla allergifšreningarna sœ att dessa ska kunna delta i kommunernas miljšarbete. 13

15 Astma- och allergifšrbundet har medlemmar fšrdelade pœ 165 fšreningar. Man har med projektet velat se till att allergifrœgorna bereds plats i kommunernas miljšarbete, och att allergifšreningarnas kunskap tas till vara. Allt enligt mottot: "Vad som Šr bra fšr miljšn Šr inte alltid bra fšr hšlsan". Fšrbundet har utbildat medlemmar vid tre konferenser inom projektets ramar. Dessa medlemmar har sedan fœtt som uppgift att driva allergifrœgorna vidare i sina respektive kommuner. Centralt kommer man fortlšpande att stšdja lokalfšreningarna med material om Agenda 21. Exempel pœ frœgor som man tar upp: djur i bostadshus, ventilation, stšdning, tobaksršk, bilavgaser och vedeldning. NŒgra kommuner som har tagit upp astma- och allergifrœgor i Agenda 21-arbetet Šr Tierp, Skara, Jšnkšping, rnskšldsvik, Kramfors och Marks kommun. Fšrbundet betonar att det Šr viktigt att kommunerna tidigt tar kontakt med de ideella organisationerna vid Agenda 21-arbete, men att man ocksœ bšr ha fšrstœelse fšr fšreningarnas fšrutsšttningar. Kommentar r hšlsofrœgor i allmšnhet, och allergifrœgor i synnerhet, en ouppmšrksammad del av Agenda 21 i mœnga kommuner? 8 a) Den hœllbara institutionen Stockholms universitets studentkœr, Miljšutskottet, Box 50006, Stockholm, tfnê arbetsplatser, IT, skola Visa hur Agenda 21-arbete kan gœ till pœ en universitetsinstitution. Vid Litteraturvetenskapliga institutionen har man inom projektet utarbetat en plan fšr miljšanpassning i form av ett pilotprojekt. Studenter, lšrare och personal har deltagit i inventering, attitydundersškningar, samtalsmšten och information samt i olika arbetsgrupper. Efter att en miljšpolicy antagits har man utarbetat konkreta ŒtgŠrdsfšrslag. NŒgra av de omrœden som man har behandlat har varit kontorsmaterial, datorutrustning, belysning och tjšnsteresor. Vad gšller sjšlva utbildningen var intresset frœn bšrjan svagt att anknyta denna till Agenda 21-frŒgor. Genom projektet har dock en ny kurs tillkommit: "MŠnniskan, naturen och litteraturen". 14

16 8 b) Lokal Agenda 21 fšr ett universitet Ta fram en handlingsplan fšr universitet och studentkœr. Under denna rubrik har studentkœren bedrivit olika aktiviteter fšr att ška intresset fšr Agenda 21-frŒgorna bland studenter och personal. Man har bl.a. anordnat miljšdagar med fšrelšsningar, seminarier. En miljšhandbok har delats ut till alla nya studenter och foldern "Gršn pœ jobbet" har gœtt ut till personalen. I ett sšrskilt projekt har man studerat miljšanpassningen av ett studentbostadsomrœde i samarbete med bostadsstiftelsen och hyresgšsterna. 8 c) Vetenskapsbutiken Fšrmedla kontakter mellan universitet och fšretag, organisationer m.fl. angœende projekt med miljšanknytning. t har varit att fšrbšttra utbytet mellan universitet och olika utomstœende intressenter i miljšfrœgor, att utnyttja universitetets kompetens fšr att utfšra projekt av intresse fšr bœda parter. I samarbete med Œtta andra hšgskolor/universitet hœller man nu pœ att bygga upp ett dataregister dšr dessa kontakter ska kunna fšrmedlas. 9. FjŠllagenda všstra HŠrjedalen HŠrjedalens kommun, Medborgarhuset, Sveg, tfn , Roger NŠŠs glesbygd, fjšll, lokala grupper, rennšring, turism stadkomma ett lœngsiktigt hœllbart utnyttjande av naturresurserna i fjšllen. I fjšllen har konkurrensen om naturresurserna škat. RennŠring, turism samt jord- och skogsbruk kommer ofta i konflikt med varandra. Ett felaktigt och kortsynt utnyttjande 15

17 av resurserna kan innebšra ett hot, inte bara mot fjšllnaturen, utan ocksœ mot antal arbetstillfšllen och šverlevnaden och utvecklingen fšr fjšllorter och de som lever dšr. I och med Agenda 21-projektet har en lokal arbetsgrupp bildats fšr att gšra en handlingsplan fšr ett lœngsiktigt hœllbart utnyttjande av naturresurserna i fjšllen. I gruppen ingœr representanter fšr samebyarna, LRF, turistnšringen, fšretagare, naturskyddsfšreningen och skoterklubbar. Arbetet innebar till en bšrjan att fšrankra arbetet och inventera problemen. I och med detta har kompetensen hšjts hos deltagarna och man har fœtt stšrre fšrstœelse fšr problemen. En av byarna, TŠnnŠs, har utarbetat en egen Agenda 21-plan. Vissa konkreta saker har gjorts, som att separera skidleder frœn skoterleder, fšrbšttra skyltningen och spœnga sommarleder fšr att minska slitaget pœ naturen. Agenda 21-projektet kommer framdeles att ingœ i ett stšrre samarbetsprojekt tillsammans med Bergs, Storumans och re kommun om naturresursutnyttjandet i fjšllen. Arbetsgrupper har bildats angœende skoter- och vandringsleder, Œret runt-marker, enskilda marker och lokal livsmedelsproduktion. Viktigt i arbetet har varit att uppnœ šmsesidig respekt fšr varandras intressen samt att ška det lokala inflytandet. Kommentar Problem, arbetsmetoder och ŒtgŠrder torde vara likartade i stora delar av fjšllvšrlden. 10. Forumteater StudiefrŠmjandet Sšdra VŠrmland, Verkstadsgatan 1, Karlstad, tfn Ê58Ê10, Cathrin Lundqvist allmšnheten, kultur, trafik Genom forumteater nœ ut till mšnniskor med Agenda 21-diskussioner. StudiefrŠmjandet har tillsammans med Teaterkooperativet Draken producerat en forumteater. Vanlig teater innebšr att kontakt skapas och att kommunikation sker med mšnniskor pœ annat sštt Šn enbart med ord. Med forumteatern gœr man ett steg lšngre fšr att engagera Œhšrarna. Fšrst sker ett "grundspel" dšr en historia spelas upp. UtifrŒn den historien fœr Œhšrarna dšrefter komma med fšrslag pœ vad de olika personerna i pjšsen bšr gšra, och kan pœ sœ sštt styra spelet. Den aktuella pjšsen har utifrœn bilismen speglat 16

18 individens konflikt mellan att vara miljšmedveten och samtidigt leva i ett konsumtionssamhšlle. MŒlgrupper fšr teatern har varit gymnasieelever och vuxna. PjŠsen har marknadsfšrts till kommuner, fšretag m.fl. Intresset har dock varit blandat. Man har hos en del kommuner upplevt att "det inte fœr kosta nœgot att kommunicera med invœnarna om Agenda 21". PjŠsen har spelats fšr gymnasieskolor, kyrkan, kommunalpolitiker, fšrvaltningar och nšringsliv. Beroende pœ publiken har gensvaret och det aktiva deltagandet varit mycket olika. Kommentar IdŽn med forumteater stšmmer všl šverens med tankarna i Agenda 21 om att inspirera till ett aktivt deltagande av mšnniskor och borde vara všrd att pršva i fler sammanhang. 11. Framtagande av en lokal Agenda 21 fšr Skšvde kommun Skšvde kommun, Agenda 21, Skšvde, tfn , Jšrel Holmberg avlopp, biologisk mœngfald, energi, naturvœrd, samarbetsformer Ta fram Agenda 21-program fšr Skšvde kommun. Ett Agenda 21-program har tidigare utarbetats fšr kommunens egen verksamhet. MŒlsŠttningen med det aktuella projektet har varit att utarbeta ett handlingsprogram som omfattar alla invœnare och verksamheter i Skšvde kommun. Arbetet har letts av ett "Agenda 21-rŒd" med ett 40-tal representanter frœn nšringslivet, fšreningar, kommunen, landstinget, militšren m.fl. Agenda 21-rŒdet har genomfšrt en mšngd aktiviteter. Bland annat har man uppmanat enskilda, fšretag, skolor och fšreningar att formulera egna miljšœtaganden som sedan har samlats i ett "flaggspel" i en utstšllningslokal. I lokalen har Šven olika utstšllningar om Agenda 21 satts upp, som Šven har visats av guider. Fšrutom dessa evenemang har man genomfšrt "Energiveckor" och "Toalettveckor" (som har behandlat urinseparering etc.) med seminarier och diskussionskvšllar. Ytterligare andra inslag Šr anlšggande av "allmogeœkrar" som tillflyktsort fšr utrotningshotade ŒkerogrŠs, samt seminarier fšr fšretagen om miljšstyrning. SŒ hšr lœngt finns ett fšrslag till handlingsprogram. Programmet Šr utformat som en tidning, vilken har skickats ut till alla hushœll i kommunen. Tanken Šr att fšrslaget ska 17

19 diskuteras vidare och fšrhoppningsvis ska alla i Agenda 21-rŒdet skriva under det fšrdiga programmet. Kommunen har haft stšrst framgœng med aktiviteter som har gett konkreta tips och idžer om en miljšvšnligare livsstil. Man har lšrt sig att den personliga kontakten har stor betydelse i Agenda 21-arbetet samt att det Šr viktigt att processen fœr ta tid. 12. Fšlj med framtiden i Nora kommun rebro lšns idrottsfšrbund och Nora kommun, Nora, tfn , LinnŽaÊHedkvist fšreningar, idrott UpprŠtta handlingsprogram fšr Agenda 21 inom idrottsfšreningar. Initiativet till projektet har tagits av lšnsidrottsfšrbundet och Nora kommun. Tre idrottsfšreningar som anmšlde att de var intresserade av att delta i projektet har fšrst fœtt gšra en miljšinventering av sina respektive verksamheter och dšrefter formulera fšrslag till fšrbšttringar. FrŒgor som man beršrt har varit energi, transporter, kemikalier och produkter, vatten och avlopp, avfall och Œtervinning samt byggande. Exempel pœ fšrslag till fšrbšttringar som har kommit fram Šr lœgenergilampor, tidsstyrda duschar, samœkning, energiisolering, reglerbara strœlkastare fšr effekt efter behov samt kompostering. En del av fšrslagen har genomfšrts. Hos en av fšreningarna pœgœr byggande av nya klubblokaler dšr en stor del av byggnadsmaterialet kommer att vara Œtervunnet/Œterbrukat material. I det fortsatta arbetet vill man ocksœ ta upp hšlsofrœgor sœsom rškning och snusning. Gensvaret hos fšreningarnas ledningar har varit genomgœende positivt. Att genomfšra inventeringarna har gœtt snabbt och utan stšrre problem. Vad som har tagit, och tar, lšngre tid och dessutom kršver mer arbete Šr att engagera fšreningsmedlemmarna i gemen. Miljšambitionerna kan fšr mœnga vara tunga ovanpœ det ideella arbete som man redan lšgger ner pœ verksamheten. Att fler blir delaktiga Šr dock nšdvšndigt fšr att miljštšnkandet ska kunna leva vidare i fšreningarna. Miljškontoret och idrottsršrelsens studiefšrbund SISU har hjšlpt och stšttat fšreningarna. Det har dock varit viktigt att fšreningarna sjšlva fœtt styra bœde inriktningen och den takt man har arbetat i. FortsŠttningen av projektet blir att fšrankra frœgorna fastare i hela fšreningen samt att sprida de tre fšreningarnas arbete som goda exempel till andra fšreningar. 18

20 Kommentar HŠr finns idžer och mšjligheter. Som sœ ofta Šr det svœrt att lšgga pœ ytterligare en "vedpinne" pœ mšnniskor som redan idag arbetar ideellt och har smœ marginaler. Hur lšser man det? 13. GršnstrŒk som filter mot luft- och markfšroreningar Gamla Oxelšsunds-gruppen, Agenda 21, Oxelšsunds kommun, Oxelšsund, tfn , Gunilla Marklund biologisk mœngfald, fšreningar, gršn stad, luftfšroreningar, samarbetsformer terstšlla gamla industri- och hamnytor till gršna omrœden fšr att fœ en fšrbšttring av luftkvalitet och stadsmiljš. Stoft och damm frœn hanteringen av malm och slig i hamnen och jšrnverket har sedan lšnge spridits till den nšraliggande bebyggelsen. Mellan den industriella verksamheten och bostadsbebyggelsen fanns fšrr endast gamla industriytor, som var i stort behov av ŒterstŠllelse. Tanken med projektet har varit att plantera lšvtršdsridœer och buskar fšr att begršnsa stoftspridningen. Dessutom har man ocksœ velat Œterge omrœdena en biologisk mœngfald, vilket Šr av všrde fšr boende, turister och de som arbetar i omrœdet. Projektet har drivits av Gamla Oxelšsunds-gruppen som Šr en samarbetsgrupp av fšreningar och andra intressenter: hembygdsfšrening, dykarklubb, skšrgœrdsmuseum m.fl. samt enskilda boende. Man har samarbetat med SSAB, Oxelšsunds hamn och Oxelšsunds kommun. Projektet har sœ hšr lœngt gœtt bra, det finns en flerœrig skštselplan fšr att se till att planteringarna utvecklas pœ avsett sštt. Som fšljdeffekt av projektet diskuterar man nu i kommunen vad som kan gšras i andra omrœden av liknande karaktšr. PŒ jšrnverket arbetar man med en plan fšr att ška omfattningen av gršnskande ytor. Kommentar En kombination av miljšskydd och naturvœrd. Det Šr positivt att industrin tar ansvar Šven fšr den gršna miljšn. LikasŒ att kommunen engagerar sig i skštseln av "šverblivna" markytor. MŒnga mšnniskor arbetar och tillbringar en stor del av sin vakna tid pœ industriomrœden, som Šr mycket fattiga pœ biologisk mœngfald. Det Šr god personalvœrd att satsa Šven pœ detta! 19

21 14. Handlingsprogram fšr landets civilfšrsvarsfšreningar Civilfšrsvarsfšrbundet, Box 2034, Solna, tfn , Lena Alm allmšnheten, civilfšrsvar, information Engagera de lokala civilfšrsvarsfšreningarna i kommunernas Agenda 21-arbete. Civilfšrsvarsfšrbundet Šr en frivillig, civil beredskapsorganisation med 300 fšreningar i landet. Organisationen har till uppgift att hjšlpa till vid "onormala hšndelser". I varje kommun finns ett nštverk av hemskyddsombud. Projektets syfte har varit att ta fram en handlingsplan fšr hur civilfšrsvarsfšreningarna kan arbeta med miljšfrœgor och Agenda 21. MŒlet har varit att i varje fšrening ha en ansvarig miljšinstruktšr, och pœ sikt att alla hemskyddsombud ska fœ baskunskaper i miljšfrœgor. I samarbete med fšreningarna i GŠllivare, Mark, Sandviken, VŠstervik och sterœker har civilfšrsvarsfšrbundet nu arbetat fram ett program fšr hur man kan pœbšrja miljšarbetet. Tanken Šr att hemskyddsombuden ska fungera som en fšrmedlande lšnk mellan invœnarna och kommunen. Ett drygt femtontal fšreningar har efter projektets genomfšrande pœbšrjat Agenda 21-arbete. 15. HOPAJOLA, naturskyddsprojekt Stiftelsen fšr fritidsomrœden i rebro lšn, Box 943, rebro, tfn , Kenth Harrysson biologisk mœngfald, boende, fšreningar, naturvœrd, samarbetsformer, skola ka allmšnhetens engagemang fšr frœgor om biologisk mœngfald, skydd av hotade arter m.m. samt fœ igœng aktiva insatser. 20

22 HOPAJOLA (nšrkingska: hopa = tillhopa, tillsammans, jola = jorden) Šr en ideell fšrening i rebro lšn vars mœlsšttning Šr att trygga všrdefulla naturomrœden och skydda hotade arter. Bakom fšreningen stœr lšnets kommuner, landstinget, lšnsstyrelsen och ideella naturskyddsfšreningar. Som enskild person kan man bli medlem i HOPAJOLA och genom att ge ett ekonomiskt bidrag bli "naturvšrnare". Avsikten med det aktuella projektet har varit att mer aktivt nœ ut till allmšnheten i bostadsomrœden, pœ arbetsplatser, i fšreningar etc. fšr att fœ ett brett deltagande i naturvœrdsarbetet. I linje med detta har man genomfšrt ett antal delprojekt. I samverkan med ett allmšnnyttigt bostadsfšretag har man genomfšrt omrœdestršffar med temat "vœr nšra natur". Man har arrangerat diverse aktiviteter ute i lšnets naturomrœden samt en utbildningsdag med temat "Den gršna staden Ð mer natur dšr du bor". Stšrst framgœng har man dock haft med fantasifiguren "Hopajolingen" som HOPAJOLA har skapat tillsammans med rebro kulturskola. Alla rebro kommuns tredjeklassare har fœtt mšta detta folktrons naturvšsen vid tvœ olika tillfšllen Ð i skogen och pœ rebro konstmuseum. Med hjšlp av sagor, musik och drama har de fœtt bekanta sig med skogen och dess invœnare och pœ sœ sštt fœtt en starkare kšnsla fšr naturen. Responsen frœn barn och vuxna har varit mycket positiv och verksamheten kommer att fortsštta som ett eget projekt. Andra delprojekt inom Agenda Ð 21-projektet har varit "RŠdda den ršda nšckrosen" som avser sjšn FagertŠrn, dšr den utrotningshotade arten finns. I delprojektet "Tysslinge miljšskola" har man bl.a. arbetat med "en levande skolgœrd". Man har ocksœ fšrsškt att starta ett invandrarprojekt, men det har inte ršnt tillršckligt intresse. HOPAJOLAs aktiviteter har lett till en škad tillstršmning till lšnets naturskyddsorganisationer. MŒnga personer har hšrt av sig och visat intresse fšr att delta i aktiva naturvœrdsinsatser. Kommentar Sammanslutningen HOPAJOLA innebšr ett nytt arbetssštt dšr fler parter tar aktiv del i naturvœrdsarbetet Šn vad som annars Šr vanligt. 16. Huvia 21 Ð Helsingborgsungdomars visioner fšr Agenda 21 Stiftelsen FolkhŠlsan, Thure Ršings gata, Helsingborg, tfn , NilsÊRege hšlsa, ungdomar 21