Samband mellan resurser och resultat

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samband mellan resurser och resultat"

Transkript

1 Skolverkets rapport nr 170 Samband mellan resurser och resultat En studie av landets grundskolor med elever i Œrskurs 9 Sammanfattning: Denna studie omfattar nšrmare 900 kommunala grundskolor och drygt elever som avslutat Œrskurs 9 lšsœret 1994/95. Studien Šr att betrakta som en totalundersškning. Syftet med studien Šr att kartlšgga resursmšssiga yttre fšrutsšttningar som har betydelse fšr skolors resultat. Vi gšr tolkningen att det finns en positiv renodlad effekt av lšrarresurserna pœ resultatet pœ skolnivœ. Vi har dock inte mšjlighet att gšra nœgra uttalanden om den absoluta storleken pœ denna renodlade effekt. mnesord: FšrutsŠttningar, samband, effekter, resurser, resultat, lšrarveckotimmar, medelbetyg och fullstšndiga betyg. Summary: This study includes nearly 900 municipal schools and over 92,000 pupils who completed grade 9 in the 1994/95 school year. It is to be regarded as a registered total data collection. Its purpose is to chart outward resource-related conditions with a bearing on achievement in schools. Our interpretation is that teacher resources have a positive specific effect on achievements at school level, but we are not in a position to make any pronouncements on the absolute size of this specific effect. Subject words: Conditions, connection, effects, resources, achievement, results, teacher ppw, average marks and complete leaving certificates.

2 2 BestŠllningsadress: Liber Distribution PublikationstjŠnst STOCKHOLM Telefon: Telefax: BestŠllningsnummer: 99:464 Pris: 50 kr Rapporter i serien om Skolan och ekonomin: Rapport 1999 Samband mellan resurser och resultat - En studie av landets grundskolor med elever i Œrskurs 9, ISSN , ISRN SKOLV - R SE Best. nr. 99:464 Rapporter 1998 SamhŠllsekonomiska effekter av škad valfrihet inom skolsektorn, ISBN: Best. nr. 98:375, 50 kr Integration mellan barnomsorg och skola, ISBN: X Best. nr. 98:384, 50 kr NŒgra tidigare utgivna rapporter Skolan och de ekonomiska resurserna, ISBN Best. nr. 96:245, 50 kr Hantering av skolans ekonomiska resurser, ISBN Best. nr. 96:246, 50 kr Bilaga till ovanstœende, ISBN Best. nr. 96: kr Varfšr kostar elever olika?, ISBN Best. nr. 96:248, 50 kr Vad betyder kšn och social bakgrund fšr resultaten i matematik? ISBN Best. nr. 96:249, 50 kr PŒverkar skolans resurser elevernas resultat?, ISBN Best. nr. 96:250, 30 kr Skolverkets diarienummer: 97:573 ISSN ISRN SKOLV - R SE Tryckeri: Lenanders Tryckeri AB, Kalmar 1999 Utgiven av Skolverket, Stockholm

3 3 InnehŒllsfšrteckning InnehŒllsfšrteckning...3 Fšrord SAMMANFATTNING BAKGRUND OCH ANALYSMODELL Bakgrund Syfte, analysmodell och data INDIVIDUELLA F RUTS TTNINGAR SOM P VERKAR ELEVENS RESULTAT Modell pœ individnivœ FšrŠldrars utbildningsnivœ Betydelsen fšr medelbetyget av att vara flicka eller pojke Betydelsen av utlšndsk bakgrund har mœnga dimensioner SAMBANDET SKOLORS RESURSER - SKOLORS RESULTAT Grundmodellen fšr alla skolor Faktorer med antingen positivt eller negativt samband Faktor med bœde negativt och positivt samband samtidigt - lšrarveckotimmar per elev SAMBANDET L RARRESURSER - SKOLORS RESULTAT Resursfšrdelningen och det kompensatoriska sambandet Nettoeffekter F RV NTADE V RDEN - VERKTYG F R SKOLUTVECKLING Faktiska och fšrvšntade medelbetyg Exempel frœn tvœ skolor Underlag fšr diskussion om skolutveckling REFLEXIONER OM RESURSF RDELNING M M KUNSKAPS VERSIKT Individuella fšrutsšttningar som pœverkar elevens skolprestationer Samband mellan resurser och resultat Gruppstorlekens betydelse Studier av stora och smœ skolor SUMMARY...53 BILAGA 1 Referenslista...57 BILAGA 2 Statistiska metoder...63 BILAGA 3 Variabellista...67 BILAGA 4 Kompensatoriska samband...69

4 4

5 5 Förord Bakgrunden till denna studie är behovet av mera kunskap om samband mellan resurser och resultat i skolan. Studien är en stor registerstudie som bygger på data från det nationella uppföljningssystemet för barnomsorgen och skolsektorn. I detta system har data av god kvalitet samlats in sedan början av 1990-talet. Vår studie omfattar närmare 900 kommunala grundskolor och elever som läsåret 1994/95 avslutade årskurs 9 i dessa skolor. Någon liknande nationell totalundersökning har inte gjorts tidigare i Sverige, och vad vi vet, inte i något annat land heller. Vår förhoppning är att studiens resultat kommer att bidra till diskussioner om skolutveckling. Vi vill med denna skrift uppmuntra till att i tänkandet kring tilldelning och användning av skolans resurser inte enbart resonera utifrån perspektivet antal kronor som tilldelas skolan, utan att också ta hänsyn till skolans förutsättningar och vad resurserna omvandlas till i den process som skapas av elever och lärare på skolan. I vårt arbete har vi studerat samband mellan resurser och resultat ur ett nationellt perspektiv. Varje kommun och skola kan i den påföljande diskussionen tillföra ytterligare kunskaper om sina egna specifika förutsättningar och läroprocesser. Projektet om Samband mellan resurser och resultat inleddes våren De som arbetat i projektgruppen Camilla är Fjellström, Stefan Persson, Birgit Skjönberg (projektledare fr o m den 1 februari 1999) och Susanne Wahlström(projektledare t o m den 31 januari 1999). På Skolverket har det funnits en referensgrupp bestående Gudrun av Ahlin, Bengt Fredén och Elisabeth Lindmark. Fredrik Granströmhar bidragit med värdefulla synpunkter i rapportskrivningen. Under utredningens gång har analysmodellen och resultatet av analyserna förankrats och diskuterats med referensgrupper bestående av framförallt kommunföreträdare. Diskussioner har även förts med forskare med olika inriktning och kompetens. Dessa diskussioner har fungerat som en kvalitetssäkring av arbetet och som stöd i analyserna. Skolverket svarar ensamt för rapportens innehåll. Vi vill dock särskilt tacka följande personer och institutioner som med ett kritiskt förhållningssätt tagit del i de diskussioner som föregått rapportskrivningen: Peder Haug, professor i pedagogik vid Högskolan i Volda, Norge Einar Häckner, professor i företagsekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping

6 6 Roel Bosker, professor vid Universitetet i Twente, Nederländerna (Fac of Educational Science & Technology, Department of Educational Administration). Stockholm i maj 1999 Staffan Lundh Avdelningschef Birgit Skjönberg Projektledare

7 7 1. SAMMANFATTNING Denna studie Šr den fšrsta stora svenska undersškningen om resurser och resultat pœ skolnivœ. Det finns ett betydande antal studier frœn andra lšnder som undersškt betydelsen av skolresurser. Flera forskare, mest anglosaxiska, har fšrsškt fœnga hur sambandet mellan skolresurser och resultat ser ut, sedan man konstanthœllit fšr sociokulturella bakgrundsfaktorer. Det finns emellertid inga entydiga svar. VŒr studie ska ses i detta perspektiv. VŒrt projektarbete Šr ytterligare en studie pœ všgen mot kunskap om samband mellan resurser och resultat. Syftet med studien Šr att kartlšgga resursmšssiga yttre fšrutsšttningar som har betydelse fšr skolors resultat. Vi har velat studera om resursen lšrarveckotimmar per elev har en positiv pœverkan pœ resultatet pœ skolnivœ - sedan vi beaktat den kompensatoriska resurstilldelningen. Centrala frœgestšllningar har varit om den svenska skolan har en kompensatorisk resurstilldelning och om en sœdan resurstilldelning i sœ fall har betydelse fšr resultatet pœ skolnivœ. I vœrt arbete har vi kunnat konstatera att frœgestšllningar om skolans resurser och resultat Šr ett mycket komplext frœgeomrœde. VŒr ambition i denna rapport Šr att med en pragmatisk instšllning till statistiska metoder presentera ett sštt att tšnka runt samband mellan resurser och resultat i skolan. Vi vill fšrsška belysa de komplicerade samband som rœder mellan storleken pœ lšrarresurserna och medelbetygen pœ skolnivœ. Vi presenterar ingen slutlig modell fšr analys av samband mellan resurser och resultat. VŒr studie kan betraktas som ett fšrsšk att studera de grundlšggande sambanden. Vi ser vœra analysresultat som en utveckling av studier som Skolverket tidigare redovisat och som ett steg pœ všgen mot ytterligare fšrdjupade fallstudier och metodmšssigt mera utvecklade registerstudier. Med vœr studie som grund kan ett antal problemomrœden identifieras dšr ytterligare studier behšver genomfšras. VŒrt fokus har alltsœ varit resultatet pœ skolnivœ. Detta perspektiv har motiverat vœrt val av statistiska metoder. Vi Šr emellertid Šven intresserade av att nšrmare studera resursernas betydelse fšr enskilda elever. Vi planerar dšrfšr att fullfšlja pœbšrjade studier och dœ anvšnda flernivœanalys. VŒr studie omfattar nšrmare 900 kommunala grundskolor och drygt elever som avslutat Œrskurs 9 i dessa skolor lšsœret 1994/95. Studien Šr att betrakta som en totalundersškning. Vi har tagit fram en grundmodell med fem faktorer som speglar olika resursmšssiga fšrutsšttningar fšr skolverksamheten. VŒr modell fšrklarar 42 procent av variationen i medelbetyg mellan alla skolor i studien.

8 8 NŠrmare 60 procent av variationen ŒterstŒr att fšrklara. Den ofšrklarade delen av variationen kan handla t ex om skolors organisation, arbetssštt, ledarstil, skolklimat, lšraregenskaper och attityder. Unika faktorer som individens motivation har betydelse men kan inte fœngas i denna typ av studie. I likhet med vad tidigare forskning funnit anser vi att det inte endast Šr hur mycket resurser som skolan har tillgœng till som Šr viktigt utan att det ocksœ Šr av stšrsta vikt hur resurserna anvšnds. VŒr fšrhoppning Šr att studien ska kunna lšggas som grund fšr fortsatta djupstudier om lšroprocessen i skolan. Med hjšlp av vœr metod kan man konstanthœlla fšr olika bakgrundsfaktorer som har stor betydelse fšr resultatet i skolarbetet. Man kan sedan i utvecklingssyfte studera skolor som har med varandra jšmfšrbara bakgrundsfšrhœllanden fšr att fœ kunskap om vilka fšrhœllanden i lšroprocessen som Šr av betydelse fšr resultatet. VŒr grundmodell - samband mellan fem bakgrundsvariabler och medelbetyg Den starkaste fšrklaringsvariabeln i vœr grundmodell Šr elevernas fšršldrars genomsnittliga utbildningsnivœ pœ skolan. Ju hšgre utbildningsnivœ som elevernas fšršldrar har desto hšgre Šr medelbetyget pœ skolan. De švriga fšrklaringsvariablerna i vœr grundmodell pœ skolnivœ Šr andel pojkar, andel elever med utlšndsk bakgrund, antal hšgstadielever pœ skolan samt antal lšrarveckotimmar per elev under elevernas hela hšgstadietid. Fyra av de fem fšrklaringsvariablerna har ett relativt enkelt samband med medelbetyget. Den femte fšrklaringsvariabeln - lšrarveckotimmar per elev - har emellertid ett mera komplicerat samband med medelbetyget. I det svenska skolsystemet har vi en kompensatorisk resurstilldelning. Det innebšr att samtidigt som man tilldelar resurser fšr att stšdja elever med besvšrligare fšrutsšttningar tilldelar man ocksœ mera resurser till skolor med lšgre medelbetyg Šn genomsnittet. VŒr utgœngspunkt Šr att sambandet mellan lšrarveckotimmar per elev och resultatet pœ skolnivœ Šr en nettoeffekt: Mindre gynnsamma fšrutsšttningar - och lšgre medelbetyg - medfšr ofta mera lšrarresurser per elev, vilket ger ett negativt kompensatoriskt samband mellan lšrarresurser och medelbetyg. Samtidigt hšrmed antar vi att mera lšrarresurser har en positiv pœverkan - en renodlad effekt - pœ medelbetyget fšr enskilda skolor sedan hšnsyn tagits till det negativa kompensatoriska sambandet. Det resultat som analysen visar Šr alltsœ en konsekvens av pœverkan i tvœ riktningar samtidigt - en nettoeffekt.

9 9 Fšrdjupad analys av sambandet mellan lšrarveckotimmar och medelbetyg Fšr att kunna fœ en uppfattning om vad tilldelningen av lšrarveckotimmar betyder fšr resultatet i skolan behšver vi gšra en inbšrdes jšmfšrelse mellan skolor som har med varandra mera jšmbšrdiga fšrutsšttningar. Om flera skolor med mera jšmbšrdiga fšrutsšttningar men olika resurstilldelning jšmfšrs med varandra, kan man dœ se ett samband mellan lšrarveckotimmar per elev och medelbetyget? Vi har gœtt vidare i analysen genom att dela in de ca 900 skolorna i subgrupper. Vi finner positiva nettoeffekter av antalet lšrarveckotimmar per elev pœ medelbetyget pœ skolnivœ i subgrupper med sšmre fšrutsšttningar. Vi visar att tilldelningen av lšrarveckotimmar per elev Šr kompensatorisk. Ju lšgre utbildningsnivœ i hemmen desto hšgre genomsnittligt antal lšrarveckotimmar per elev i subgrupperna. Detta innebšr ett negativt tecken pœ sambandet mellan lšrarresurserna och resultaten pœ skolnivœ. Det kompensatoriska sambandet har ett negativt tecken i alla subgrupper och Šr starkast i subgrupperna med sšmre fšrutsšttningar. Samtidigt som sambandet mellan lšrarveckotimmar och resultat har negativt tecken i alla subgrupper uppkommer positiva nettoeffekter av lšrarresursen pœ resultatet pœ skolnivœ i ett antal subgrupper. Vi gšr tolkningen att de positiva nettoeffekterna uppkommer pœ grund av underliggande positiva renodlade effekter av lšrarresursen pœ resultatet pœ skolnivœ. Vi har i vœra analyser inte funnit nœgot som talar emot att det ocksœ i subgrupper med negativa nettoeffekter finns positiva, men svagare, renodlade effekter. Vi har inte mšjlighet att gšra nœgra uttalanden om den absoluta storleken pœ den renodlade effekten. Vi gšr endast tolkningen att det finns en positiv renodlad effekt av lšrarresurserna pœ resultatet och att den renodlade effekten Šr starkast i skolor med sšmre fšrutsšttningar. Med andra ord menar vi att storleken pœ lšrarresurserna har betydelse och att en kompensatorisk fšrdelning av lšrarresurser mellan skolor har positiva effekter fšr elevernas resultat pœ skolnivœ. Vi finner positiva nettoeffekter av antalet lšrarveckotimmar per elev pœ resultatmœttet skolors andel elever med fullstšndiga betyg. Dessa nettoeffekter Šr positiva fšr alla skolor oavsett fšrutsšttningar. Underlag fšr diskussion om skolutveckling

10 10 Den grundmodell pœ skolnivœ som vi tagit fram och som fšrklarar 42 procent av variationen i medelbetyg mellan olika skolor kan anvšndas fšr att rškna fram vad man med en statistisk term kallar fšr "fšrvšntade všrden", dvs ett genomsnittsvšrde fšr medelbetygen fšr skolor med givna fšrutsšttningar. I vœr studie har vi anvšnt oss av denna mšjlighet fšr att kunna jšmfšra skolors resultat med hšnsyn till deras olika fšrutsšttningar. Information om de medelbetyg som skolorna kan fšrvšntas ha utifrœn vœr grundmodell erbjuder en mšjlighet att gšra mer ršttvisa jšmfšrelser mellan skolor. Den nya informationen tillfšr ocksœ fakta som kan underlštta diskussionen om skolans inre arbete, eftersom de viktigaste yttre fšrutsšttningarna redan har beaktats nšr de fšrvšntade medelbetygen pœ skolorna har beršknats. BerŠkningarna kan anvšndas som utgœngspunkt fšr en diskussion om hur framgœngsrika olika skolor Šr men aldrig ensamma utgšra grunden fšr en bedšmning. Behovet av en genomtšnkt resursfšrdelning Vi har i vœr studie funnit att resurser betyder olika mycket fšr skolor med olika fšrutsšttningar. UtifrŒn ett nationellt resursfšrdelningsperspektiv kan man konstatera att resurser Šr av stšrre betydelse fšr skolor med sšmre fšrutsšttningar. Det Šr ocksœ viktigt att elever med svœrigheter har tillgœng till tillršckliga resurser oberoende av om de befinner sig i en skola med sšmre eller bšttre fšrutsšttningar. Den genomsnittliga situationen i riket Šr att resurser kan fšrbšttra elevernas fšrutsšttningar i skolan, men inte helt šverbrygga det frœn bšrjan sšmre utgœngslšget. VŒr studie kan anvšndas som utgœngspunkt fšr diskussioner om fšrdelningen av lšrarresurser mellan skolor och elever. Om man sšker svar pœ frœgan hur mycket resurser som totalt sett bšr tilldelas skolor och elever Šr detta en bedšmningsfrœga som vœr studie inte ger svar pœ.

11 11 2. BAKGRUND OCH ANALYSMODELL 2.1 Bakgrund Det finns fœ svenska analyser som studerar fšrhœllandet mellan elevernas och skolans sociala fšrutsšttningar samt skolans resurstilldelning Œ ena sidan och prestationerna Œ andra sidan. Vi behšver lšra oss mer om detta samband, dels pœ nationell nivœ fšr att jšmfšra oss med andra lšnder, dels pœ verksamhetsnivœ som stšd i arbetet med att prioritera de under 1990-talet mer knappa ekonomiska resurserna. En av de fœ svenska studierna som gjorts pœ omrœdet Šr Skolverkets modellstudie dšr 15 skolor som ingick i den Nationella UtvŠrderingen 1992 undersšktes 1. Denna studie fann ett tydligt samband mellan elevernas prestationer och fšršldrarnas utbildningsbakgrund. DŠremot fanns i studien inte tillršckligt dataunderlag fšr att kunna gšra sškra uttalanden om samband mellan ekonomiska resurser och elevernas resultat. Samma slutsats har ocksœ framkommit i ett antal internationella studier. Ytterligare studier behšvde gšras. Det arbete som nu redovisas i denna rapport Šr att betrakta som en fortsšttning och utveckling av den nšmnda modellstudien. Den studie som redovisas hšr Šr Šnnu ett steg pœ všgen att erhœlla kunskap om samband mellan resurser och resultat. VŒr fšrhoppning Šr att metoderna ska kunna utvecklas ytterligare i framtiden. I svensk utbildningspolitik finns ett uttalat likvšrdighetsmœl. Alla elever, oavsett bakgrund och var i landet eleverna bor, skall ges fšrutsšttningar att klara av de mœl som finns uppstšllda fšr grundskolan. Att kompensera elever fšr de olikheter de bšr med sig hemifrœn genom att i skolan tilldela dem ett stšrre eller mindre stšd Šr ett sštt att tillgodose elevernas rštt. Hur denna kompensation skall se ut Šr dock inte reglerat. Att svara pœ vad resurserna betyder fšr skolans verksamhet och fšr elevernas prestationer Šr svœrt. Det stšlls dock krav pœ sœvšl kommunerna som pœ staten att kšnna till vilken betydelse resurserna generellt har fšr skolans verksamhet och elevernas resultat i fšrhœllande till andra fšrutsšttningar under vilka skolan bedrivs. Det Šr inte minst viktigt fšr att i framtiden kunna prioritera resurserna i den minskade budgetramen pœ ett sœ bra sštt som mšjligt. Det styrsystem som gšller fšr skolverksamheten sedan bšrjan av 1990-talet innebšr att skolan i flera avseenden kan utformas pœ olika sštt i landets kommuner. Skolan Šr dock av nationellt intresse och dšrfšr finns det i skollagen, fšrordningarna, lšroplanerna och kursplanerna nationella mœl som skolan skall stršva mot och mœl som eleverna skall uppnœ. Hur detta fšrverkligas bestšms pœ den lokala nivœn av de professionella i skolan. De 1 Skolverket 1994: Ekonomiska resurser och elevernas resultat. Skolverkets rapport nr 57.

12 12 nationella mœlen och riktlinjerna Šr en garant fšr att landets alla elever skall erbjudas en sœ likvšrdig skola som mšjligt, oberoende av vilken kommun som ansvarar fšr utbildningens utformning. VŠgarna till mœlen kan dšremot vara olika. Vad gšller ekonomiska resurser kan skolan prioriteras olika i landets kommuner trots att mœlen Šr desamma. I samband med kommunaliseringen av skolan infšrdes ett nytt statsbidrag, det generella bidraget som Šr en pœse icke šronmšrkta pengar som skall fšrdelas mellan de mœnga politikomrœden som kommunerna ansvarar fšr. Hur fšrdelningen och prioriteringen skall gšras Šr upp till varje kommun att bestšmma. I ansvarspropositionen 2 stœr att ÓKommunerna skall se till att skolan fœr de resurser som behšvs fšr att skolverksamheten skall uppnœ de nationella mœlen och uppfylla nationella riktlinjeró. 2.2 Syfte, analysmodell och data Det švergripande syftet med vœrt arbete har varit att studera sambandet mellan resurser och resultat i skolan. Hur mycket av variationen i resultat mellan olika skolor kan vi fšrklara med en analys av variabler som beskriver elevresurser och skolresurser och hur mycket av variationen ŒterstŒr att fšrklara med faktorer som beskriver lšroprocessen och andra fšrhœllanden som pœverkar resultatet i skolan? Vi har velat studera om resursen lšrarveckotimmar per elev har en positiv pœverkan pœ resultatet pœ skolnivœ - sedan vi beaktat den kompensatoriska resurstilldelningen. Centrala frœgestšllningar har varit om den svenska skolan har en kompensatorisk resurstilldelning och om en sœdan resurstilldelning i sœ fall har betydelse fšr resultatet pœ skolnivœ. De data vi har anvšnt oss av i denna studie har i huvudsak hšmtats frœn Skolverkets nationella uppfšljningssystem fšr skolsektorn, ett informationssystem dšr data samlas in frœn landets alla kommuner och skolor. VŒr studie omfattar drygt elever som avslutat Œrskurs 9 i kommunala grundskolan lšsœret 1994/95 4. I vœra analyser ingœr nšrmare 900 kommunala skolor 5. 2 Ansvaret fšr skolan, 1990/91:18 3 LŠsŒret 1994/95 lšmnade elever Œrskurs 9 i kommunala grundskolor. VŒr studie omfattar av dessa elever. Se nšrmare fotnot 5! 4 Fšr att kontrollera att de funna sambanden inte enbart kan hšnfšras till det Œr som studeras hšr (1994/95), utan att de Šr av mer systematisk natur, har modellen tillšmpats pœ data Šven fšr ett senare avgœngsœr. Denna analys visar att resultatet inte beror pœ tillfšlliga omstšndigheter som rœdde under ett Œr. 5 Av samtliga kommunala grundskolor med hšgstadium (alla skolor har inte nšdvšndigtvis elever i Œrskurs 9) ingœr 893 skolor i studien. Mycket smœ skolor, med fšrre Šn 14 elever i hela hšgstadiet, har sorterats bort. Dessa skolor, i mœnga fall skoldaghem, ingœr inte i den population vi vill undersška. Dessutom Šr det ca 80 skolor som sorterats bort dšrfšr att de av olika anledningar, som omorganisation eller nystart, saknat uppgifter om resurstilldelning fšr elevernas tre Œr i hšgstadiet. Genom bortfallsanalys har vi emellertid kunnat konstatera att bortfallet av dessa ca 80 skolor inte pœverkar resultatet av vœr studie.

13 13 Studien Šr genomfšrd pœ data frœn det tidigare relativa betygssystemet. Fr o m lšsœret 1997/98 fœr eleverna mœlrelaterade betyg. I rapporten anvšnder vi oss av termer som gšllde 1994/95, men som inte anvšnds i det nuvarande skolsystemet, t ex ÓhšgstadiumÓ, ÓhemsprŒksundervisningÓ, ÓallmŠn och sšrskild kursó, "standardprov" och ÓmedelbetygÓ. Studien Šr att betrakta som en totalundersškning. Den kvantitativa studie som vi genomfšrt kan utgšra grund fšr fortsatta djupanalyser av vilken betydelse det har hur resurserna anvšnds i skolans lšroprocess. Figur 1:Teoretisk modell fšr att beskriva sambandet mellan resurser, process och resultat. RESURSER ELEV RESURS PROCESS RESULTAT SKOLRESURS VŒr studie bygger pœ information om tre fšrhœllanden i skolornas verksamhet: * Elevresursen: elevers resurser eller fšrutsšttningar mštt i sociokulturella termer - fšršldrarnas utbildningsnivœ, elevens kšn och om eleven har svensk eller utlšndsk bakgrund * Skolresursen: lšrarresurser mštt i lšrarveckotimmar per elev i hšgstadiet under treœrsperioden nšrmast fšre slutbetygen samt antal hšgstadieelever per skola * Resultatet: Medelbetyg 6 respektive andel elever med fullstšndiga betyg Œr 9. Anledningen till att vi har valt betyg Œr 9 och inte prov pœ nationell nivœ som vœrt huvudsakliga mœtt pœ skolornas resultat Šr att det dels Šr det mœtt som finns tillgšngligt fšr samtliga skolor, dels att intentionerna med betyg Œr 9 Šr att de ska ge en bild av resultatet av elevens hela skolgœng i grundskolan. 6 Medelbetyget har beršknats utifrœn det antal Šmnen som eleverna fœtt betyg i. Om en elev fœtt betyg i exempelvis 15 av 16 Šmnen har medelbetyget sœledes beršknats pœ dessa 15 betyg.

14 14 VŒra analyser har inledningsvis inriktats mot att undersška sambandet mellan olika variabler pœ individnivœ. Sedan de grundlšggande sambanden klarlagts har nšsta steg varit att studera de antagna sambanden pœ skolnivœ 7. Fšr vœra fšrklaringsmodeller kan vi ange hur stor del av variationen i medelbetyg som modellen i sin helhet fšrklarar. NŠr man beskriver analysresultatet med hjšlp av figurer kan man av staplarnas hšjd fšrstœ variablernas inbšrdes styrka i fšrhœllande till varandra. Analysen ger ett mœtt pœ hur en fšrklarande variabel pœverkar den beroende variabeln nšr švriga fšrklarande variabler hœlls konstanta. I vœra olika fšrklaringsmodeller har vi anvšnt oss av bœde vanliga och standardiserade regressionskoefficienter 8. Fšr mera ingœende information om de statistiska metoderna i vœrt arbete hšnvisar vi den intresserade lšsaren till vœr bilaga 2 om statistiska metoder. 7 Vi har anvšnt oss av metoderna korrelationsanalys och multipel linjšr regressionsanalys. Se vidare bilaga 2 Statistiska metoder. 8 Anledningen till att vi i vissa fall anvšnder oss av standardiserade regressionskoefficienter Šr att dessa inte Šr skalberoende.

15 15 3. INDIVIDUELLA F RUTS TTNINGAR SOM P VERKAR ELEVENS RESULTAT Kort introduktion É Fšr att kunna gšra en analys av samband mellan resurser och resultat pœ skolnivœ har vi fšrst studerat olika fšrutsšttningar som har samband med och pœverkan pœ enskilda elevers prestationer i skolan. NŠr vi i vœr studie har undersškt effekter av individfaktorer pœ avgœngselevers medelbetyg vœren 1995, har vi samtidigt tagit hšnsyn till fšršldrarnas utbildningsnivœ, elevens kšn och elevens eventuella utlšndska bakgrund. De resultat som vi kommit fram till i vœrt arbete verifierar tidigare studier. I avsnitt 8 Kunskapsšversikt redovisar vi ett antal studier som Šr av intresse fšr att kunna bedšma vœra reflexioner och slutsatser. 3.1 Modell pœ individnivœ Figur 2:Regressionsmodell pœ individnivœ mot medelbetyg. 0,4 0,35 Standardiserade regressionskoefficienter 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0-0,05-0,1 FšrŠldrarnas sammanvšgda utbildningsnivœ Kšn UtlŠndsk bakgrund

16 16 I vœrt arbete har vi tagit fram en modell som fšrklarar sambandet mellan enskilda elevers medelbetyg och vissa bakgrundsfšrhœllanden fšr dessa elever. Bakgrundsvariablerna Šr elevens fšršldrarnas sammanvšgda utbildningsnivœ 9, uppgift om kšn samt uppgift om eleven har utlšndsk bakgrund eller ej. Figur 2 ovan visar att elevens medelbetyg pœverkas positivt av fšršldrarnas utbildningsnivœ och att flickor i genomsnitt har hšgre medelbetyg Šn pojkar. Elever med utlšndsk bakgrund har i genomsnitt ett lšgre medelbetyg Šn elever som inte har utlšndsk bakgrund. Av de variabler som ingœr i modellen Šr fšršldrarnas utbildningsnivœ den mest betydelsefulla variabeln fšr att fšrklara variationen i elevers medelbetyg. Med vœr modell 10 kan vi fšrklara ungefšr 20 procent av skillnaderna i elevernas medelbetyg. Fortfarande ŒterstŒr alltsœ 80 procent av variationen att fšrklara. Den del av variationen som vi inte kan fœnga i denna studie beror exempelvis pœ unika individuella faktorer som inte kan fœngas nationellt t ex individens motivation - samt pœ faktorer pœ skolnivœ som inte ingœr i denna delanalys. Analysen pœ individnivœ ovan ger oss information om elevernas olika individuella fšrutsšttningar i skolan. Nedan ska vi fšrdjupa diskussionen om dessa resultat i ett fšrsšk att ge en bild av de individfaktorer som vi hšr i korthet sammanfattat effekten av. 3.2 FšrŠldrars utbildningsnivœ Genom tidigare studier vet vi att fšršldrars direkta stšd, intresse och uppmšrksamhet samt deras allmšnna attityder och instšllning till skolarbetet har betydelse fšr elevernas resultat i skolan. Detta Šr faktorer som inte lœter sig mštas pœ ett enkelt sštt. Man brukar anvšnda fšršldrars utbildningsnivœ som indikator pœ hemmets betydelse fšr resultatet av elevernas arbete i skolan. Fšrklaringen till detta kan vara att en hšg utbildningsnivœ i hemmen representerar en liknande kultur som den som rœder i skolan. I vœr studie har vi information om vilken utbildningsnivœ elevernas fšršldrar har. FšrŠldrarna Šr indelade i tre kategorier; den fšrsta gruppen har fšrgymnasial utbildning som hšgsta utbildning, dvs folkskola eller grundskola. Den andra gruppen har gymnasial utbildning, hšgst tre Œrs studier, och den tredje gruppen har eftergymnasial utbildning i form av hšgskolestudier. Styrkan i utbildningsvariabeln Šr till stor del beroende av den tredje gruppen med eftergymnasial utbildning. VŒr analys visar ett starkt positivt samband mellan elevens medelbetyg och 9 Datauppgifterna avser elevernas biologiska fšršldrar. Variabeln sammanvšgd utbildningsnivœ Šr konstruerad som ett genomsnitt av fšršldrarnas hšgsta utbildningsnivœ. I de fall uppgift saknas om en fšršlders utbildning har denne tilldelats samma všrde som den fšršlder som har uppgift. 10 Modellen har tagits fram genom regressionsanalys.

17 fšršldrarnas utbildningsnivœ. UtbildningsnivŒn i hemmen Šr den faktor i vœr analys som har den absolut starkaste pœverkan pœ medelbetyget. Vid analys dœ bœde moderns och faderns utbildningsnivœ inkluderas separat i samma modell ser vi att bœde moderns och faderns utbildningsnivœ har en stark positiv effekt pœ medelbetyget Betydelsen fšr medelbetyget av att vara flicka eller pojke I vœr studie ser vi att flickor i genomsnitt har hšgre medelbetyg Šn pojkar. AvgŒngsŒret 1994/95 var pojkarnas genomsnittliga medelbetyg 3,07 och flickornas 3,35 11 i kommunala grundskolor. NŠr vi i vœr analys samtidigt tar hšnsyn Šven till fšršldrarnas utbildningsnivœ och utlšndsk bakgrund kvarstœr den positiva betydelsen av att vara flicka. 3.4 Betydelsen av utlšndsk bakgrund har mœnga dimensioner Enligt den definition vi anvšnder har en elev utlšndsk bakgrund om eleven sjšlv Šr fšdd utanfšr Sverige eller om eleven Šr fšdd i Sverige men bœda fšršldrarna Šr fšdda utomlands 12. I vœr studie benšmner vi en elev som Šr fšdd utanfšr Sverige fšr fšrsta generationens invandrare och en elev med utlšndsk bakgrund som Šr fšdd i Sverige fšr andra generationens invandrare. 13 Av samtliga mer Šn avgœngselever i Œrskurs 9 vœren 1995 som ingœr i vœr studie Šr det ca 11Ê300 elever (12,3%) som har utlšndsk bakgrund. Det genomsnittliga medelbetyget fšr samtliga avgœngselever i kommunala grundskolor var 3, De elever som har utlšndsk bakgrund har i genomsnitt ett lšgre medelbetyg (2,98) Šn de som inte har utlšndsk bakgrund (3,23). MŒnga elever med utlšndsk bakgrund kommer frœn hem med en relativt lœg utbildningsnivœ. ven om vi i analysen tar hšnsyn till social bakgrund och kšn finner vi att elever med utlšndsk bakgrund i genomsnitt har lšgre medelbetyg Šn elever utan utlšndsk bakgrund, men skillnaden Šr betydligt mindre. 11 Skolverkets rapport nr 97. Skolan, JŠmfšrelsetal fšr skolhuvudmšn, Organisation - Resurser - Resultat. Delrapport, mars Definitionen Šr vedertagen och anvšnds i SCB«s register šver rikets totalbefolkning (RTB) och fšljaktligen Šven i Skolverkets uppfšljningssystem. 13 Notera att Šven elever som Šr adopterade eller fšdda utomlands av utlandssvenskar ingœr i gruppen elever som sjšlva invandrat. 439 elever, en halv procent, saknar uppgift om bakgrund, antingen pga att eleven sjšlv eller en alternativt bœda fšršldrarna saknar uppgift om fšdelseland. 14 Skolverkets rapport nr 97. Skolan, JŠmfšrelsetal fšr skolhuvudmšn, Organisation - Resurser - Resultat. Delrapport, mars 1996.

18 18 Skillnad mellan att vara fšrsta och andra generationens invandrare Av de ca elever med utlšndsk bakgrund som ingœr i denna undersškning Šr det ca (60%) som Šr fšrsta generationens invandrare och nšrmare (40%) som Šr andra generationens invandrare. I likhet med vad som framkommit i tidigare forskning finner vi att elevernas medelbetyg skiljer sig mellan de elever som invandrat sjšlva och de som Šr fšdda i Sverige. Elever med utlšndsk bakgrund har ett medelbetyg pœ 2,98. De som Šr andra generationens invandrare har ett genomsnittligt medelbetyg pœ 3,05 och fšrsta generationens invandrare 2,93. ven i gruppen elever med utlšndsk bakgrund Šr det kšnsskillnader i medelbetyget. Skillnaderna mellan pojkar och flickor Šr minst bland elever som Šr fšrsta generationens invandrare. Flickorna har dock i samtliga grupper hšgre medelbetyg Šn pojkarna. I vœra analyser finner vi att oavsett kšn och fšršldrarnas utbildningsnivœ Šr det negativt fšr en elevs medelbetyg att vara fšrsta generationens invandrare jšmfšrt med att inte ha utlšndsk bakgrund. Att vara andra generationens invandrare har en mycket svag negativ effekt, vilket betyder att det inte fšreligger nœgon egentlig skillnad i medelbetyg mellan elever som inte har utlšndsk bakgrund och de som Šr andra generationens invandrare, dœ man samtidigt tar hšnsyn Šven till elevens kšn och fšršldrarnas utbildningsnivœ. Det sštt som medelbetyget Šr beršknat pœ innebšr att hšnsyn inte tas till elevers eventuella antal saknade betyg. Detta medfšr att skillnaderna i praktiken kan vara Šnnu stšrre Šn vad vœr analys visar.

19 19 4. SAMBANDET SKOLORS RESURSER - SKOLORS RESULTAT Kort introduktioné Vi visar i vœr grundmodell pœ skolnivœ att de bšsta fšrutsšttningarna att fœ hšgt medelbetyg har skolor med elever med hšgutbildade fšršldrar, en stor andel flickor, en stor andel elever med svenskt ursprung och fšrre elever i skolan Šn genomsnittet. Alla dessa fyra faktorer har ett relativt enkelt samband med medelbetyget. NŠr vi kommer fram till tolkning av vad den femte variabeln, som Šr antalet lšrarveckotimmar per elev, betyder fšr skolors medelbetyg blir tolkningen mera komplicerad. HŠr visar det sig att det finns samband Œt tvœ hœll och att vi mœste gšra mera djupgœende analyser fšr att studera effekten av hšg respektive lœg tilldelning av lšrarveckotimmar. Resultatet av vœra mera djupgœende analyser redovisas i nšsta avsnitt i denna rapport. 4.1 Grundmodellen fšr alla skolor Med hjšlp av de analyser som vi gjort om betydelsen av enskilda elevers resurser eller fšrutsšttningar fšr skolresultatet kan vi nu gœ vidare och studera vilken betydelse olika resurser har fšr resultatet pœ skolnivœ. I figur 3 nedan ger vi en specifikation av de antagna samband som ligger till grund fšr den linjšra regressionsanalys 15 som vi visar resultatet av i figur 5 Grundmodell pœ skolnivœ. Vi har i vœr analys antagit ett approximativt linjšrt samband (se figur 11, sid 32). 15 Se vidare Bilaga 2 Statistiska metoder

20 20 Figur 3. Modellspecifikation fšr den linjšra regressionsanalysen i vœr grundmodell pœ skolnivœ. Elevernas fšršldrars genomsnittliga utbildningsnivœ pœ skolan Andel pojkar av alla avgœngselever Andel elever med utlšndsk bakgrund av alla avgœngselever Medelbetyg pœ skolnivœ Antal hšgstadieelever pœ skolan Antal lšrarveckotimmar per elev under elevernas hela hšgstadietid VŒr utgœngspunkt Šr att sambandet mellan lšrarveckotimmar per elev och resultatet pœ skolnivœ Šr en nettoeffekt: Mindre gynnsamma fšrutsšttningar - och lšgre medelbetyg - medfšr ofta mera lšrarresurser per elev, vilket ger ett negativt kompensatoriskt samband mellan lšrarresurser och medelbetyg. Samtidigt hšrmed antar vi att mera lšrarresurser har en positiv pœverkan Ð en renodlad effekt - pœ medelbetyget pœ skolnivœ sedan hšnsyn tagits till det negativa kompensatoriska sambandet. Det resultat som analysen visar Šr alltsœ en konsekvens av pœverkan i tvœ riktningar samtidigt. I nedanstœende figur gšr vi en nšrmare illustration av nettoeffekten. Figur 4:Nettoeffekten - Negativt och positivt samband samtidigt. FšrutsŠttningar fšr resultat Elevernas resultat Resurstilldelning till skolan (lvtr /elev)

21 21 I den fortsatta redovisningen kommer vi att anvšnda oss av fšljande beteckningar: - "Kompensatoriskt samband", dvs det samband med negativt tecken som finns mellan resurser och resultat pœ grund av att skolor med sšmre fšrutsšttningar och sšmre resultat tilldelas mera lšrarveckotimmar per elev Šn skolor med bšttre fšrutsšttningar - den švre pilen i ovanstœende figur. - "Renodlad effekt", dvs den pœverkan pœ resultatet som resurserna antas ha sedan renodling skett frœn det kompensatoriska sambandet - den undre pilen i ovanstœende figur. - "Nettoeffekt", dvs skillnaden mellan det kompensatoriska sambandet och den renodlade effekten - den effekt som blir synlig i vœr grundmodell pœ skolnivœ. Vi anvšnder oss i regressionsanalysen pœ skolnivœ av information om den genomsnittliga utbildningsnivœn hos elevernas fšršldrar, andel pojkar och andel elever med utlšndsk bakgrund. Utšver dessa faktorer har vi ocksœ testat ett antal variabler som kan studeras endast pœ skolnivœ. T ex har vi studerat betydelsen av de tre faktorerna lšrarerfarenhet, lšrarkontinuitet och lšrare med pedagogisk utbildning. Faktorerna visade sig tillfšra mycket lite till grundmodellen och har dšrfšr inte tagits med. De skolvariabler som ingœr i grundmodellen Šr antalet hšgstadieelever pœ skolan och antalet lšrarveckotimmar per elev 16 under elevernas hela hšgstadietid. I vœrt avsnitt 8 Kunskapsšversikt redovisar vi studier om variabler som vi inkluderar i modellen och som enligt tidigare forskning visat sig ha stor betydelse fšr skolors resultat. 16 LŠrarveckotimmar = FaststŠlld undervisningstid per vecka i antal timmar om 40 minuter. LŠrarveckotimmar per elev = Antal lšrarveckotimmar dividerat med antal elever. Fšr hemsprœk och svenska som andrasprœk dividerat med antal elever som deltog.

22 22 Figur 5:Grundmodell pœ skolnivœ. 0,7 0,6 Standardiserade regressionskoefficienter 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0-0,1-0,2 FšrŠldrarnas genomsnittliga utbildningsnivœ pœ skolan Andel pojkar av alla avgœngselever Andel elever med utlšndsk bakgrund av alla avgœngselever Antal hšgstadieelever pœ skolan Antal lšrarveckotimmar per elev under elevernas hela hšgstadietid Grundmodellen fšrklarar 42 procent av variationen i medelbetyg mellan skolorna i studien. Den har tagits fram med hjšlp av regressionsanalys dšr vi visar betydelsen av varje enskild faktor sedan hšnsyn tagits till alla andra faktorer som ingœr i modellen. Det finns sjšlvklart bœde kvantitativa och kvalitativa faktorer som vi inte kunnat ta hšnsyn till men som har en stor betydelse fšr skolors resultat. NŠrmare 60 procent av variationen i medelbetyg mellan olika skolor ŒterstŒr att fšrklara. HŠr behšvs studier av olika fšrklaringsfaktorer som t ex skolans lšroprocess och andra pœverkansfaktorer som vi inte har kunnat fœnga i vœr analys. Detta diskuteras nšrmare i avsnitt 7, Reflexioner om resursfšrdelning m m. 4.2 Faktorer med antingen positivt eller negativt samband FšrŠldrars utbildningsnivœ Elevernas fšršldrars genomsnittliga utbildningsnivœ Šr den faktor som bidrar mest till att fšrklara variationen i skolornas resultat. Styrkan av utbildningsvariabeln Šr till stor del beroende av andelen hšgskoleutbildade. Effekten Šr positiv, dvs ju hšgre utbildningsnivœ en skolas elevers fšršldrar har desto hšgre genomsnittligt medelbetyg har skolan givet att skolorna har samma všrden pœ švriga variabler i modellen. Detta resultat gœr i linje med de funna resultaten i tidigare forskning samt i analyserna i avsnittet om fšršldrars utbildningsnivœ (avsnitt 3.2). Till viss del Šr det fšršldrarnas engagemang fšr elevernas skolarbete som mšts genom fšršldrarnas utbildningsnivœ.

23 23 Kšnsfšrdelningen Ð spelar den nœgon roll? Effekten av en hšg andel pojkar bland avgœngseleverna Šr svagt negativ, dvs ju fler pojkar som gœr pœ skolan desto lšgre medelbetyg presterar skolan som helhet. Anledningen Šr att pojkar i genomsnitt fœr lšgre medelbetyg Šn flickor. Det finns dock exempel pœ skolor dšr medelbetyget Šr hšgre fšr pojkarna Šn fšr flickorna. 51,1 procent av alla eleverna i studien Šr pojkar. I genomsnitt Šr det en relativt jšmn fšrdelning mellan andelen pojkar och flickor pœ skolorna. Den lšgsta andelen pojkar pœ en skola Šr 31,6 procent och den hšgsta 88,9 procent. UtlŠndsk bakgrund Ð mœnga olika faktorer har betydelse Att en skola har en stor andel elever med utlšndsk bakgrund betyder generellt sett att elevernas samlade medelbetyg sšnks nœgot. Effekten Šr svagt negativ. Effekten kan jšmfšras med att ha en hšg andel pojkar pœ en skola. I analysen pœ skolnivœ, dšr skolor jšmfšrs sinsemellan, har vi endast tagit hšnsyn till om eleverna har utlšndsk bakgrund eller ej. I praktiken mœste man dock beakta att det Šr skillnad mellan fšrsta och andra generationens invandrare. Det finns exempel pœ bœde kommuner och skolor dšr det Šr positivt att ha invandrarbakgrund. Andra generationens invandrare har bšttre fšrutsšttningar Šn elever som sjšlva invandrat till Sverige. Vi har ocksœ sett att det har betydelse nšr elever som Šr fšrsta generationens invandrare kom till Sverige. Hšgt antal elever per skola Resultatet av vœr analys visar att ett hšgt antal hšgstadieelever pœ skolan har en mycket svag negativ effekt pœ medelbetyget, dvs medelbetyget fšr avgœngseleverna pœ smœ skolor med fœ hšgstadieelever Šr i genomsnitt nœgot hšgre Šn pœ stora skolor. Det finns inget tydligt mšnster vad gšller skillnader i effekten av skolstorlek om skolorna grupperas efter den genomsnittliga utbildningsnivœn hos elevernas fšršldrar. Mšjligen finns det en svag tendens till att elever med hšgutbildade fšršldrar pœverkas mindre negativt av att gœ pœ stora skolor. I avsnitt 8 Kunskapsšversikt redovisar vi nœgra forskningsstudier dšr betydelsen av att gœ pœ en liten respektive stor skola belyses. 4.3 Faktor med bœde negativt och positivt samband samtidigt - lšrarveckotimmar per elev NŠr det gšller sambandet mellan lšrarresurser och resultat i skolan Šr detta samband mera komplicerat Šn det som gšller fšr švriga faktorer i analysen. Som vi ska visa i nšsta avsnitt finns det ett kompensatoriskt negativt samband mellan antalet lšrarveckotimmar per elev och medelbetyget i skolorna i vœr studie. Skolor med lœga medelbetyg - och besvšrligare fšrutsšttningar - tilldelas fler lšrarveckotimmar per elev Šn skolor med hšga medelbetyg - jšmfšr figur 7.

24 24 Av vœr figur 5 Grundmodell pœ skolnivœ kan man inte dra nœgra slutsatser om den renodlade effekten mellan resurser och resultat. Det vi ser i grundmodellen Šr nettoeffekten av det kompensatoriska sambandet och den renodlade effekten fšr alla skolor samtidigt. Figur 6:En teoretisk modell av nettoeffekten (en konsekvens av ett negativt kompensatoriskt samband och en positiv renodlad effekt). N = nettoeffekt, K = kompensatoriskt samband och R = renodlad effekt. Den svagt negativa nettoeffekten i figur 6 motsvarar den negativa nettoeffekten av antal lšrarveckotimmar per elev under elevens hela hšgstadietid i figur 5: Grundmodell pœ skolnivœ. Vi har mot denna bakgrund funnit anledning att mera djupgœende fšrsška undersška vœr frœgestšllning om det finns en positiv pœverkan av resursen lšrarveckotimmar per elev pœ skolornas medelbetyg - givet en renodling frœn det negativa kompensatoriska sambandet. Fšr att strikt modellmšssigt hitta denna renodlade effekt skulle man behšva fšlja elevernas utveckling šver tid fšr att se vilken pœverkan olika resurstilldelning har. Detta Šr emellertid inte mšjligt pœ grund av att sœdana data inte finns tillgšngliga och inte heller bedšms mšjliga att samla in inom rimlig tid och till rimlig kostnad.

25 25 5. SAMBANDET L RARRESURSER - SKOLORS RESULTAT Kort introduktion É Vi finner att den generella situationen i riket Šr att tillgœngen till lšrarveckotimmar har betydelse fšr skolans resultat, men inte fullt ut kan šverbrygga ett frœn bšrjan sšmre utgœngslšge. Vi finner att antalet lšrarveckotimmar per elev har positiva nettoeffekter pœ medelbetyget i skolor med mindre gynnsamma fšrutsšttningar. Vi finner positiva nettoeffekter i alla subgrupper av antalet lšrarveckotimmar per elev pœ resultatmœttet skolors andel elever med fullstšndiga betyg. VŒra resultat bygger pœ kvantitativa analyser. Vi har anvšnt oss av regressionsmodeller. Vi har data om resurser och resultat men inte om skolans lšroprocess. Med hjšlp av vœr metod kan man všlja ut skolor med likvšrdiga fšrutsšttningar och sedan jšmfšra skolornas lšroprocess. Man fœr hšrigenom bšttre kunskap om vilka faktorer som Šr av betydelse i lšroprocessen sedan man konstanthœllit fšr aktuella bakgrundsfaktorer. I detta avsnitt redovisar vi vœr analys av lšrarresurser mot medelbetyg respektive andel elever med fullstšndiga betyg. I avsnittet finns figurer som redovisar tilldelning av lšrarveckotimmar per elev (figur 7), nettoeffekten av lšrarveckotimmar per elev fšr all undervisning mot medelbetyg (figur 8) samt nettoeffekten av lšrarveckotimmar per elev fšr all undervisning mot andel elever med fullstšndiga betyg (figur 10). I dessa tre figurer representerar mittstapeln alla skolorna i vœrt empiriska material. Till hšger i figurerna finns skolor dšr elevernas fšršldrar har hšgre utbildningsnivœ Šn genomsnittet, till všnster finns elever frœn hem med lšgre utbildningsnivœ Šn genomsnittet. Staplarna lšngst ut till hšger respektive všnster representerar sœledes de skolor och elever som har de allra gynnsammaste respektive minst gynnsamma fšrutsšttningarna med avseende pœ fšršldrarnas utbildningsnivœ. HŠr ingœr ca 90 skolor i varje grupp. Skolorna inom var och en av dessa tvœ subgrupper har med varandra jšmfšrbara fšrutsšttningar men tilldelningen av lšrarveckotimmar per elev varierar.

26 Resursfšrdelningen och det kompensatoriska sambandet Figur 7:Tilldelning av lšrarveckotimmar (lvtr) per elev pœ skolor i omrœden med olika hšg utbildningsnivœ. Medelbetyg pœ skolnivœ. 3 3,5 LŒg utbildningsnivœ Hšg utbildningsnivœ 2,5 3,4 LŠrarveckotimmar per elev 2 1,5 1 3,3 3,2 3,1 Medelbetyg 0,5 lvtr totalt per elev lvtr vanlig und. per elev medelbetyg % 25% 50% 100% 50% 25% 10% 2,9 I figur 7 ovan redovisas bœde det totala antalet lšrarveckotimmar per elev och antalet lšrarveckotimmar per elev fšr "vanlig" undervisning. Det som skiljer de bœda resursslagen Œt Šr lšrarveckotimmar fšr specialundervisning, hemsprœk och svenska som andrasprœk. Vi ser hšr ett starkt negativt samband mellan utbildningsbakgrund i hemmen och skolornas medelbetyg. Den kompensatoriska resurstilldelningen innebšr sœledes att samtidigt som man tilldelar resurser fšr att stšdja elever med besvšrligare fšrutsšttningar tilldelar man ocksœ mera resurser till skolor med lšgre medelbetyg Šn genomsnittet. Skolor med lšgst utbildningsnivœ i hemmen tilldelades i genomsnitt ett stšrre totalt antal lšrarveckotimmar per elev (2,53 lvtr per elev) Šn skolor med hšgst utbildningsnivœ i hemmen (2,01 lvtr per elev). Detta innebšr att fšr lšsœren 1992/93, 1993/94 och 1994/95 var det en skillnad pœ 25 procent i resurstilldelningen av lšrarveckotimmar/elev mellan den grupp skolor som hade besvšrligast fšrutsšttningar och den grupp som hade de mest gynnsamma fšrutsšttningarna. Skillnaden mellan enskilda skolor Šr Šnnu stšrre Detta kan jšmfšras med att det genomsnittliga antalet elever per lšrarei den kommunala grundskolan lšsœret 1994/95 var 12,4 (Skolverket 1995 a). Med en variation pœ +- 12,5 % innebšr detta ett hšgsta tal om ca 14 elever per lšrare och ett lšgsta tal om ca 11 elever per lšrare.

27 Nettoeffekter Vi har nu sett att skolor dšr fšrutsšttningarna Šr sœdana att man kan fšrvšnta sig sšmre resultat Šn genomsnittet tilldelas mer resurser Šn genomsnittet. Det finns dœ anledning att gœ vidare och studera om škade lšrarresurser medfšr hšgre medelbetyg pœ skolnivœ givet en renodling frœn det kompensatoriska sambandet. Fšr att kunna fœ en uppfattning om vad tilldelningen av lšrarveckotimmar betyder fšr resultatet i skolan behšver vi gšra en inbšrdes jšmfšrelse mellan skolor som har med varandra mera jšmbšrdiga fšrutsšttningar. DŠrfšr delar vi upp materialet och studerar effekten i varje subgrupp. VŒr grundmodell fšr alla skolor (se avsnitt 4.1) Šr underlag fšr de analyser som redovisas i figurerna 8 och 10 i detta avsnitt. Nettoeffekten av lšrarveckotimmar per elev pœ skolans medelbetyg I nedanstœende figur 8 visar vi en analys av antalet lšrarveckotimmar per elev fšr all undervisning mot medelbetyg i hela materialet och i subgrupper. NŠr man betraktar resultatet fšr alla skolorna (stapeln 100 %) Œterfinner vi det svagt negativa nettosambandet fšr lšrarveckotimmar totalt som vi sett i vœr tidigare redovisade grundmodell (se figur 5). Figur 8:Nettoeffekten av lšrarveckotimmar per elev fšr all undervisning mot medelbetyg. Subgrupper efter fšršldrarnas utbildningsnivœ. 0,06 0,05 LŒg utbildningsnivœ Hšg utbildningsnivœ 0,04 Regressionskoefficienter 0,03 0,02 0,01 0-0,01-0,02-0,03-0,04 10% 25% 50% 100% 50% 25% 10%

28 28 Staplarna fšr skolor med lœg utbildningsnivœ i hemmen i figur 8 visar positiva nettoeffekter av antalet lšrarveckotimmar per elev pœ medelbetyget pœ skolnivœ. Vi vet att tilldelningen av lšrarveckotimmar per elev Šr kompensatorisk. Ju lšgre utbildningsnivœ i hemmen desto hšgre genomsnittligt antal lšrarveckotimmar per elev i subgrupperna (se figur 7). Detta innebšr ett negativt tecken pœ sambandet mellan lšrarresurserna och resultaten pœ skolnivœ. Det kompensatoriska sambandet har ett negativt tecken i alla subgrupper och Šr starkast i subgrupperna med sšmre fšrutsšttningar (se bilaga 4). Samtidigt som sambandet mellan lšrarveckotimmar och resultat har negativt tecken i alla subgrupper uppkommer positiva nettoeffekter av lšrarresursen pœ resultatet pœ skolnivœ i ett antal subgrupper. Vi gšr tolkningen att de positiva nettoeffekterna uppkommer pœ grund av underliggande positiva renodlade effekter av lšrarresursen pœ resultatet pœ skolnivœ. Vi har i vœra analyser inte funnit nœgot som talar emot att det ocksœ i subgrupper med negativa nettoeffekter finns positiva, men svagare, renodlade effekter. Vi har inte mšjlighet att gšra nœgra uttalanden om den absoluta storleken pœ den renodlade effekten. Vi gšr endast tolkningen att det finns en positiv renodlad effekt av lšrarresurserna pœ resultatet och att den renodlade effekten Šr starkast i skolor med sšmre fšrutsšttningar. Med andra ord menar vi att storleken pœ lšrarresurserna har betydelse och att en kompensatorisk fšrdelning av lšrarresurser mellan skolor har positiva effekter fšr elevernas resultat pœ skolnivœ. Fšr mera lœngtgœende slutsatser kršvs mera djupgœende studier. VŒr tolkning illustreras i figur 9. Givetvis har inte bara storleken pœ tilldelningen av lšrarveckotimmar betydelse, det Šr ocksœ viktigt hur resurserna anvšnds. Det Šr dšrfšr inte mšjligt att ange nœgon absolut nivœ fšr den ideala resurstilldelningen. Till denna frœga Œterkommer vi under vœra avslutande reflexioner i slutet av rapporten (avsnitt 7).

Störningsupplevelse av buller i klassrum

Störningsupplevelse av buller i klassrum 1997:21 Störningsupplevelse av buller i klassrum Pär Lundquist Kjell Holmberg arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 Enheten för fysiologi och teknik Bitr enhetschef: Ulf Landström a Fšrord 1991 utvidgades Arbetsmiljšlagen

Läs mer

DatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot!

DatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot! DatortillŠmpningar Det har hšnt nœgot! 1945: 1995: DatortillŠmpningar? Vad skall vi egentligen prata om? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? Nej! Vi har sett: n en bil

Läs mer

Lšnekostnader i fœmansfšretag

Lšnekostnader i fœmansfšretag HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen

Läs mer

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet

Läs mer

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort

Läs mer

Lšneadministration Handbok

Lšneadministration Handbok 2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok

Läs mer

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals 1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson

Läs mer

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar

Läs mer

dess fšrhœllande till konkurrensrštten

dess fšrhœllande till konkurrensrštten Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget

Läs mer

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr

Läs mer

EgenmŠktighet med barn

EgenmŠktighet med barn Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:

Läs mer

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst

Läs mer

Social kompetens/všrdegrund

Social kompetens/všrdegrund Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund

Läs mer

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr

Läs mer

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till

Läs mer

HushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen

HushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen 99-05-18 Finansforums Sparbarometer 2/99 Finansforum har fr o m 1999 inlett en kvartalsvis redovisning av hur de svenska hushœllens sparande utvecklas. I den hšr andra rapporten redovisar vi vad som hšnt

Läs mer

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

Läs mer

Finansiella rådgivares ansvar

Finansiella rådgivares ansvar Juridiska institutionen Handelshögsskolan vid Göteborgs universitet. Finansiella rådgivares ansvar Uppsats för tillämpade studier på jur. kand.- programmet 20 poäng Författare: Robert Mjösén Handledare:

Läs mer

Alternativa vœrdformer

Alternativa vœrdformer Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare

Läs mer

Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet

Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen TillŠmpade Studier, 20 p Handledare: Jenny Peters VT 1999 Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Koceva Pauline

Läs mer

1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...

1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION... 1 InnehŒllsfšrteckning 1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...7 2 ALLM NT OM HANDELSBOLAG OCH

Läs mer

F RMEDLARANSVAR INTERNET

F RMEDLARANSVAR INTERNET Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor

Läs mer

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer

Läs mer

Auktioner pœ Internet

Auktioner pœ Internet Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark

Läs mer

- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5

- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 INNEH LL 1 INLEDNING 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 1.3 Syfte 5 1.4 AvgrŠnsningar 6 1.5 Disposition 6 2 METOD 8 2.1. AngreppssŠtt Ð studiens

Läs mer

Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet

Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Kerstin Webmark Juridiska institutionen Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 10 p Jur. Kand.-programmet HT 99 Handledare Eva-Maria Svensson

Läs mer

Bolagsordningen i fšrsvaret mot

Bolagsordningen i fšrsvaret mot Henrik Hšfde Bolagsordningen i fšrsvaret mot fientliga fšretagsfšrvšrv TillŠmpade studier pœ Jur.Kand.-Programmet, 20 p Gšteborg HT 1999 Handledare: Professor Rolf Dotevall Sammanfattning Fšreteelsen att

Läs mer

UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE

UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 10 pošng HT 1999 UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE Stefan Wik, 551118-6214 Handledare:

Läs mer

BESITTNINGSBEGREPPET

BESITTNINGSBEGREPPET Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund

Läs mer

Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut?

Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Jur. kand.-programmet TillŠmpade studier, 20 p VT 2000 Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? En uppsats om ršttskraft, retroaktivitet och

Läs mer

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Personuppgifter pœ Internet Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999 2 InnehŒllsfšrteckning Sammanfattning ÉÉÉÉ..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...4 Fšrfattningsfšrslag

Läs mer

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning

Läs mer

Maj 2000. Sofia Kolmodin

Maj 2000. Sofia Kolmodin Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla

Läs mer

För ett offensivt miljöarbete i Halland

För ett offensivt miljöarbete i Halland i För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan

Läs mer

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet

Läs mer

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p. Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems

Läs mer

kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07

kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 S Viktig information om sškerhet Det Šr av stšrsta vikt att denna bruksanvisning fšrvaras tillsammans med skœpet fšr framtida behov. LŒt alltid bruksanvisningen

Läs mer

TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING

TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING Karin Andersson Carina Celiné Peters Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare:

Läs mer

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare

Läs mer

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats

Läs mer

Stiftelsernas skattskyldighet

Stiftelsernas skattskyldighet Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur.kand.examen Handledare: Robert PŒhlsson Stiftelsernas skattskyldighet 1 InnehŒll 1.

Läs mer

Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse

Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Peter Lindelöf och Hans Löfsten IMIT WP: 1999_108 Datum: 1999 Antal sidor: 86 Institute for Management of Innovation and Technology 1 INLEDNING 1.1 Teknik-

Läs mer

i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande

i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande Juridiska institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, HT 2000 vid Gšteborgs universitet FšrvŠrv av ršrelsefršmmande egendom i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren

Läs mer

Examensarbete, ytprofilmštning

Examensarbete, ytprofilmštning F RORD Denna rapport behandlar ett examensarbete vilket ingœr som en del i vœr civilingenjšrsutbildning pœ datatekniklinjen. Arbetet har utfšrts vid Tekniska Hšgskolan i LuleŒ under perioden april - augusti

Läs mer

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade

Läs mer

Lennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt

Lennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt Lennart Carlssons svenska šversšttning av Win -lose and Win -win Interactions and Organisational Responses to Scarcity Galvin Whitaker Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998 Om konsten att

Läs mer

Den nya bibliotekariens kompetens

Den nya bibliotekariens kompetens Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

Betalningar med e-pengar

Betalningar med e-pengar JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor

Läs mer

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3 Social rapport 2001 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande

Läs mer

MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster

MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster TillŠmpade studier 20 p, HT 2000 Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster Vaiva BurgytŽ Handledare: Rolf Dotevall INNEH LL

Läs mer

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson

Läs mer

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos

Läs mer

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens

Läs mer

Fšreningsstyrelsens ansvar

Fšreningsstyrelsens ansvar Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Inledning 5

Läs mer

George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed

George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed Fšr en tid sedan Šrvde jag en liten summa pengar. Dock inte tillršckligt fšr att med den norsk amerikanska nationalekonomen Thorstein Veblens

Läs mer

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering TRITA-NA-D9811 CID-38, KTH, Stockholm, Sweden 1998 Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering Inger Boivie, Jan Gulliksen och Ann Lantz Inger Boivie, Enator AB och CID Jan Gulliksen,

Läs mer

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Tidigare publicerad i SprŒkbruk, grammatik och sprœkfšršndring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994, (s.25-36) Institutionen fšr nordiska sprœk, Lunds

Läs mer

Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap Hšsten 2013 PROGRAM H STEN 2013. Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap

Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap Hšsten 2013 PROGRAM H STEN 2013. Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap PROGRAM H STEN 2013 Quisque: Hoppas det Šr full fart pœ všxtligheten hos er. Annars har det stora samtalsšmnet 2013 hos tršdgœrdsintresserade och Šven hos professionella odlare fšr den delen, varit den

Läs mer

Jan Einarsson, Gud och attityd. Ett perspektiv pœ sprœk och kšn denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren.

Jan Einarsson, Gud och attityd. Ett perspektiv pœ sprœk och kšn denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Gud och attityd Ett perspektiv pœ sprœk och kšn Jan Einarsson Tidigare publicerad i Sprog og k n II. Opl¾g fra et seminar pœ RUC 28.4.1998 (s.87-117) Skrifter fra Dansk og Public Relations, Roskilde Universitetscenter,

Läs mer

Utbildning via Internet

Utbildning via Internet INSTITUTION F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Utbildning via Internet Jag har i detta examensarbete beskrivit den nya typen av undervisning nšmligen utbildning via Internet. Syftet

Läs mer

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology

Läs mer

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................

Läs mer

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Liv & hälsa en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.

Läs mer

Agenda 21 en exempelsamling

Agenda 21 en exempelsamling Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp. Beställningsadress

Läs mer

Tillverkningshemligheter och

Tillverkningshemligheter och Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne

Läs mer

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9

Läs mer

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F

Läs mer

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Tidigare publicerad i Svenskans beskrivning 22 (s.50-64) Lund University Press, 1997 1 Rubriken pœ mitt fšredrag Šr en anspelning pœ Bengt Lomans antologi med frœn

Läs mer

HISNANDE HISTORIER: FRÅN BELLMAN TILL BATMAN.

HISNANDE HISTORIER: FRÅN BELLMAN TILL BATMAN. HISNANDE HISTORIER: FRÅN BELLMAN TILL BATMAN. Utvärdering av ett läs- och skrivfrämjande projekt i Ystad under höstterminen 1998. Marta Hedener Maria Svensson Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen

Läs mer

VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS?

VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? En intervjuundersškning om sjukhusbibliotek, bokvagn och lšsning pœ Universitetssjukhuset i Malmš Marita Kristiansson Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen

Läs mer

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten FOI-R--0467--SE Maj 2002 ISSN 1650-1942 Vetenskaplig rapport Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa

Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa April 2000 Lisdoonvarna Mail Feeder Service Postbus, Ennis, Irland Metro Rural Parcel Bus, West Yorkshire, Storbritannien KTEL, kombinerad passagerar- och godstrafik,

Läs mer

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie 1998:11 El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie Kjell Hansson Mild 1 Göran Anneroth 2 Jan Bergdahl 3 Nils Eriksson 4 Jonas Höög 4 Eugene Lyskov 1,5 Inger Marqvardsen 6 Ole Marqvardsen

Läs mer

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok 2001 Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT

Läs mer

Informationsförsörjning för nya högskolor

Informationsförsörjning för nya högskolor Informationsförsörjning för nya högskolor En modell för Helsingborgs högskolefilial. Anne Mobark Kersti Pullerits Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.

Läs mer

Varfšr ett profilprogram?

Varfšr ett profilprogram? Profilprogram Varfšr ett profilprogram? Det ska finnas en tydlig intern profil fšr den kommunala organisationen. Denna profil ingœr som en del i ÓStrategi fšr Melleruds kommunó. Melleruds kommuns profil

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA K O M P E N D I U M FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA 10 Teman och 30 Fall 16 Registerkort om förhållandena mellan Arbetsmarknadsparternas

Läs mer

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport SERFIN 2 Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt 1999-05-05, slutrapport BFR 960664-3 BFR 960569-8 BFR 960665-8 BFR 969663-7 Skade- och erfarenhetsuppfšljning

Läs mer

Buren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation.

Buren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation. FOI-R--0563--SE Oktober 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Buren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation. En litteraturstudie NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling 1999:6 Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling Erfarenheter från första fasen av ett traineeprogram vid Arbetslivsinstitutet i Östersund Stig Vinberg Frants Staugård Ulrika Lindström

Läs mer

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN OM SV TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN Lars Olsson April 1999 Fšrord Denna rapport har tagits fram pœ uppdrag av projektet Teknisk Framsyn. Syftet med studien Šr att belysa svœrigheterna med

Läs mer

!""#$%&'("& *+#,-./(01213&'("& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)&

!#$%&'(& *+#,-./(01213&'(& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)& !! !""#$%&'("& )!!"#$%&&'(')* +!,'#-.'(')* +! /01-&$)0233* 4! 5-)0-33$6708#90(')90*:;3(.-?(:#:)(* @!,';(.-'$* @! A0:)':$* B! CD?3&:?* EF! G(9)':$&(8* EF! HD&:#:)(* EF! I($&:39&:#:)(*

Läs mer

En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1

En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1 En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ 2000- talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1 Regeringen bemyndigade den 11 september 1997 chefen fšr StatsrŒdsberedningen att tillkalla

Läs mer

Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar

Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar Planering, utformning, hšjd och placering Anders Simonsson Pablo Tapia Lagunas Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

1 INLEDNING. 1.1 Problembeskrivning

1 INLEDNING. 1.1 Problembeskrivning 1 INLEDNING Under det senaste Œrtiondet har relationen mellan handel och miljš kommit i internationellt fokus. Konflikten mellan handel och miljš uppkommer nšr lšnder har olika miljšpolitik. I vissa lšnder

Läs mer

Berit Funke Henrik Strandberg

Berit Funke Henrik Strandberg NetSšk InternetvŠgledning fšr referensbibliotekarier Berit Funke Henrik Strandberg Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare:

Läs mer

KUNSKAPSHUS ELLER OFFENTLIGT VARDAGSRUM?

KUNSKAPSHUS ELLER OFFENTLIGT VARDAGSRUM? KUNSKAPSHUS ELLER OFFENTLIGT VARDAGSRUM? En undersškning av Lunds stadsbiblioteks ombyggnad Kerstin Svensson Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds

Läs mer

Logikprogrammering. KŠnnetecken. Exempel pœ relation. Relationer. Varianter. KŠnnetecken och fšrutsšttningar Prolog

Logikprogrammering. KŠnnetecken. Exempel pœ relation. Relationer. Varianter. KŠnnetecken och fšrutsšttningar Prolog Logikprogrammering KŠnnetecken och fšrutsšttningar Prolog FšrtjŠnster BegrŠnsningar Praktiska tillšmpningar KŠnnetecken Hšg abstraktionsnivœ Deklarativt, ej proceduralt Specificerar šnskade resultat snarare

Läs mer

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 STORA PÅ KONTOR STÖRRE PÅ MÄNNISKOR 2000 i korthet Innehåll Sökregister flikens insida VD-kommentar 2 Årsredovisning 2000 översikt 6 Strategisk inriktning 8 Ägarförhållande

Läs mer

ISO/IEC Riktlinje 22 och EN 45014. 3-5 Owa 3-chome, Suwa-shi, Nagano-ken 392- Japan

ISO/IEC Riktlinje 22 och EN 45014. 3-5 Owa 3-chome, Suwa-shi, Nagano-ken 392- Japan Alla ršttigheter fšrbehœllna. Ingen del av detta dokument fœr reproduceras, lagras i ett Œtersškningssystem, eller pœ nœgot sštt eller i nœgon form šverfšras elektroniskt, mekaniskt, genom fotokopiering,

Läs mer

Svarsbilaga till Fourieranalys med MatLab

Svarsbilaga till Fourieranalys med MatLab Svarsbilaga till Fourieranalys med MatLab Namn: ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ Uppgifterna 1-9 Šr obligatoriska och redovisas pœ svarsbilagan. Du fœr všlja fritt en av uppgifterna 10-14, vilka skall redovisas med

Läs mer

Kan EG-rŠttens spšrrverkan hindras?

Kan EG-rŠttens spšrrverkan hindras? Kan EG-rŠttens spšrrverkan hindras? En analys av EG-domstolens praxis kring artikel 30 i Romfšrdraget och direktiv som har bristande kvalitet eller inte fšljs Uppsats i TillŠmpade studier 20 p Programmet

Läs mer

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD TOTALF RSVARETS FORSKNINGSINSTITUT NBC-skydd 901 82 UmeŒ FOI-R--0405--SE Mars 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Ulf Danielsson VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD Utgivare Rapportnummer, ISRN

Läs mer

Teoretisk Elektroteknik. Repetition i ellšra. Henrik Otterheim. Copyright 2003 Teoretisk Elektroteknik, KTH

Teoretisk Elektroteknik. Repetition i ellšra. Henrik Otterheim. Copyright 2003 Teoretisk Elektroteknik, KTH Teoretisk Elektroteknik Repetition i ellšra Henrik Otterheim Copyright 200 Teoretisk Elektroteknik, KTH Repetition i EllŠra 2() nnehœll. nledning 2. Elektrisk stršm. Elektrisk spšnning 4. Ohms lag 5. Seriekoppling

Läs mer

Principskiss av vingbalk

Principskiss av vingbalk Subtask nr 6 Principskiss av vingbalk Ett berškningsprogram fšr bestšmning av lšmplig hœllfasthet fšr en balk vid givna laster. av m98_asa t98_haa Sammanfattning Vi har tagit fram ett program som beršknar

Läs mer

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen"

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 1 SWEBU Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen" Uno Engborg,

Läs mer

Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt.

Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt. Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet HT-00 TillŠmpade studier, 20 p Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt.

Läs mer

SŠkerhetsaspekter och systemkonstruktion

SŠkerhetsaspekter och systemkonstruktion SŠkerhetsaspekter och systemkonstruktion En presentation av jan.a.jonson@aerotechtelub.se 070-626 86 05 Disposition Bakgrund Hotbild Krav bild SŠkerhetsfunktioner Sammanfattning FrŒgor 1 Presentation Paradigmskiftet

Läs mer