Informationsförsörjning för nya högskolor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Informationsförsörjning för nya högskolor"

Transkript

1 Informationsförsörjning för nya högskolor En modell för Helsingborgs högskolefilial. Anne Mobark Kersti Pullerits Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare: Birgitta Olander BIVILs skriftserie 2000:17 ISSN Lunds universitet. Biblioteks- och informationsvetenskap 2000

2 Information Provision for New University Colleges A Model for the Campus Helsingborg Abstract In this work we study how the information provision should be organised in a new smaller size Swedish university college in a town without previous academic traditions. Specifically, our aim is to propose a possible model for information provision in Campus Helsingborg which is currently under construction. The study consists of two parts: literature review and empirical investigation. In the literature review we summarise a selection of articles about traditional and untraditional practically realised ways of information provision in nineties. The empirical investigation consists of 19 interviews with students, teachers and librarians from Kalmar, Halmstad and Helsingborg. We conclude in our work that one cannot build a university college without a vision for information provision. A university college has to fit into the local context and the development of the whole society. We found that the preferable solution to fulfil students needs for information is a learning centre with different advanced services and resources. For the teachers two important dimensions are their research and satisfaction of the studentsõ needs for study information. Library as a provider and manager of information has an important role in both of these dimensions. 2

3 InnehŒll 1. Fšrord Inledning Begreppsfšrklaringar och fšrkortningar Syfte med frœgestšllningar Metod och urval Utformningen av intervjufrœgorna Genomfšrmandet av intervjuerna och bortfall Bakgrund Helsingborg och dess fšrutsšttningar Hšgskolan i Helsingborg Biblioteket pœ hšgskolan i Helsingborg Framtiden fšr Campus Helsingborg Vision om informationsfšrsšrjningen pœ Campus Helsingborg Hšgskolan i Halmstad Biblioteket pœ hšgskolan i Halmstad Hšgskolan i Kalmar Biblioteket pœ hšgskolan i Kalmar Resultat av litteraturstudier...é Utformning av informationsfšrsšrjningen pœ hšgskolan MŒlgruppen och deras behov Organisation och ansvar Traditionell och icke-traditionell informationsfšrsšrjning Traditionell informationsfšrsšrjning Icke-traditionell informationsfšrsšrjning Samarbete med folkbibliotek Samarbete med nšringslivet Learning Resource Centre Det virtuella biblioteket Bibliotekets roll i hšgskolan Informationskompetens Biblioteket som pedagogisk resurs Biblioteket som strategisk resurs Resultat av den empiriska undersškningen...é Informationsfšrsšrjning pœ hšgskolan och bibliotekts roll i detta Vad Šr ett bibliotek? Utbildningsansvariga Studenter vriga

4 Bibliotekarier Sammanfattning Bibliotekets roll i informationsfšrsšrjningen Utbildningsansvariga Studenter vriga Bibliotekarier Sammanfattning Biblioteket och informationskompetensen Utbildningsansvariga Studenter vriga Bibliotekarier Sammanfattning AnvŠndning av informationsresurser och informationsservice Utbildningsansvariga Studenter vriga Bibliotekarier Sammanfattning Biblioteket i den fšršnderliga hšgskolevšrlden Utbildningsansvariga Studenter vriga Bibliotekarier Sammanfattning Bibliotekariens roll nu och i framtiden Utbildningsansvariga Studenter vriga Bibliotekarier Sammanfattning Analys och slutsatser MŒlgruppens behov och šnskemœléééééééééééééééé Hur kan biblioteket utveckla ett všl fungerande samarbete med lšrare?éé Hur ska informationsfšrsšrjningen vid de mindre hšgskolorna se ut i framtiden?ééééééééééééééééééééééééé Hur kommer informationsfšrsšrjningen vid Campus Helsingborg att utformas?éééééééééééééééééééééééééé SammanfattningÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ Modell och avslutande diskussion Litteratur och referenser

5 Bilagor 1. IntervjufrŒgor fšr studenter 2. IntervjufrŒgor fšr bibliotekschefer/bibliotekarier 3. IntervjufrŒgor fšr utbildningsansvariga 4. IntervjufrŒgor fšr švriga inblandade 5

6 1. Fšrord ÓUniversum (som andra kallar bibliotek), bestœr av ett obestšmt eller kanske Šndlšst antal hexagonalgallerier, med stora ventilationsbrunnar i mitten, vilka Šr omgivna av mycket lœga balustrader. FrŒn alla hexagoner kan man i all ošndlighet se de lšgre och švre vœningarna. Galleris placering Šr invariabel. Tjugo hyllor, fem lœnga hyllor pœ varje sida, tšcker alla sidor utom tvœ. Deras hšjd, som Šr lika med avstœndet frœn golv till tak, šverskrider knappast en ordinšr bibliotekaries lšngd. En av de šppna sidorna vetter mot en trœng hall som mynnar ut i ett annat galleri, identiskt med det fšrsta och med alla de švriga. PŒ hallens všnstra och hšgra sida finns tvœ minimala kabinett. I det ena kan man sova stœende, i det andra kan man tillfredsstšlla sina naturbehov. HŠr gœr spiraltrappan fšrbi, den som leder ner i avgrunden och upp mot det fjšrran. I hallen finns en spegel som troget Œterger allt synligt. MŠnniskorna brukar, tack vare denna spegel, dra den slutsatsen att Biblioteket inte Šr ošndligt (om det verkligen vore det, varfšr dœ den illusoriska Œterspegling?). Jag fšredrar att dršmma om att de polerade ytorna symboliserar och lovar det ošndliga. Ljuset kommer frœn nœgra runda frukter som bšr namnet lampor. Det finns tvœ i varje hexagon: placerade mitt emot varandra. Ljuset som de utsšnder Šr otillršckligt och outslšckligtó 1 1 Borges, Biblioteket i Babel s.31 6

7 2. Inledning Snabba fšršndringar i tekniken šppnar nya všgar till information. Befintlig kunskap blir snabbt fšrœldrad och vi alla mœste vara beredda pœ att tillšgna oss kunskap under hela livet i ett livslœngt lšrande. Med de fšrutsšttningarna Šr det všldigt svœrt att konstruera en bra och alltid fungerande modell fšr informationsfšrsšrjningen. Vi vill presentera de mšjligheter fšr smœ hšgskolor fšr uppbyggandet av informationsfšrsšrjningen, som har provats i praktiken eller utretts i litteraturen under 1990-talet. Utšver detta har vi gjort en empirisk undersškning, dšr vi undersšker de behov och šnskemœl om informationsfšrsšrjningen som finns hos anvšndarna. VŒr undersškning kommer att utmynna i fšrslag pœ hur man kan bygga upp informationsfšrsšrjningen pœ nya hšgskolor. Tidsramarna har styrt vœrt val att studera nœgra mšjliga alternativ fšr hur informationsfšrsšrjningen kan organiseras. Det finns fler som vi inte har mšjlighet att undersška i vœr studie, men Šmnet kan sškert vara aktuellt fšr framtida studier. Med den nya teknikens frammarsch under 1990-talet kan/mœste man pœ hšgskolorna bšrja tšnka i nya banor vad det gšller verksamheten och inte minst i frœga om informationsfšrsšrjningen. FramgŒngar fšr en hšgskola kan till och med bero pœ personalens uppfinningsrikedom. Det Šr bara positivt att man inte behšver gšra Ósom man alltid har gjortó utan att man rentav blir tvungen att experimentera. Under 1990-talet har det uppstœtt stora skillnader i utformningen av informationsfšrsšrjningen pœ hšgskolorna. Inte minst gšller det smœ hšgskolor som ofta utmšrker sig med att vara antingen politiska eller regionala storsatsningar vilket gšr att uppbyggandet mœste ske snabbt och vara všl genomtšnkt. ena sidan fšr att hitta sin egen nisch bland andra hšgskolor och gynna regionen och dšrmed vara attraktivt i konkurrensen om studenterna. andra sidan fšr att visa upp ett bra resultat fšr sina uppdragsgivare, vilket oftast resulterar i škade resurser. Inget hindrar dock att Šven stšrre hšgskolor kan anvšnda sig av de mšjligheter som vi kommer att presentera. Vi ville ha en verklighetsfšrankring fšr vœr studie. Eftersom planeringen pœgœr fšr Helsingborgs hšgskolefilial sœ passar den všldigt bra att anvšnda som exempel. Den modell vi kommer att presentera kan var en mšjlig modell fšr Helsingborg, men den Šr av rštt allmšn karaktšr. Uppsatsen Šr alltsœ inte ett uppdragsarbete. 2.1 Begreppsfšrklaringar och fšrkortningar Informationsfšrsšrjning Šr ett begrepp som anvšnds inte sœ ofta i det dagliga sprœket och vi tycker att det kan var lšmpligt att fšrklara det hšr eftersom det Šr det vœr uppsats handlar om. Enligt Nationalencyclopedin Šr innebšrden fšljande: ÓInformationsfšrsšrjning, sammanfattande benšmning pœ de verksamheter som bedrivs vid t.ex. informationscentraler, bibliotek, arkiv och museer. Ett 7

8 informationsfšrsšrjningssystem bestœr av referenssystem, t.ex. kataloger och databaser, som organiserar och visar vilka informationskšllor som finns, bestœndssystem, t.ex. bibliotek, som tillhandahœller dem, och kommunikationssystem, t.ex. transporter och fšrbindelser, vilka fšrmedlar kontakten mellan anvšndaren och de tvœ andra systemen.ó 2 men informationsfšrsšrjning kan Šven fšrklaras pœ ett enklare sštt beskrivas som Ò(...)en verksamhet vars syfte Šr att underlštta sškning av information eller kunskap som behšvs i olika typer av problemlšsningsarbete.ó 3 Ett annat begrepp som har blivit ett modeord i hšgskolevšrlden Šr informationskompetens vilket vi kommer att gœ in utfšrligare pœ i kapitel 6.3 men det kan pœ ett enkelt sštt definieras som Ó(...)fšrmŒga att sška, kritiskt všrdera och kreativt utnyttja information.ó 4 En undervisningsform som fœtt genomslag pœ senare Œr och som kommer att vara rœdande pœ en del av de nya utbildningarna vid hšgskolefilialen i Helsingborg Šr PBL Ð problembaserat lšrande. Det Šr en pedagogisk metod som ofta anvšnds pœ nya utbildningar och den anses lšmpa sig bra fšr det livslœnga lšrandet. Metoden bygger pœ tre grundpelare: problemformulerande, sjšlvstyrd inlšrning och arbete i grupp. Individens egna frœgor omsštts i problemformuleringar, varefter man identifierar ett kunskapsbehov, och skaffar sig den kunskapen som behšvs, tillšmpar den pœ problemet fšr att sedan utvšrdera processen. 5 I avsnitten om hšgskolorna i Helsingborg, Kalmar och Halmstad, samt i resultatredovisningen kommer vi att anvšnda fšrkortningar som betecknar vilket Šmne de intervjuade studenterna lšser: SO Ð studerande pœ en utbildning med socionominriktning, TE Ð studerande pœ en utbildning med teknisk inriktning, ST Ð studerande pœ en utbildning med statsvetenskaplig inriktning. Hšgskolefilialen i Helsingborg kommer att ha samlingsnamnet Campus Helsingborg, vilket vi i uppsatsen fšrkortar: CH Ð Campus Helsingborg. 2 Nationalencyclopedin, b. 9, s Hšglund/Persson, Information och kunskap s Hagerlid, Studenternas bibliotek. En analys av hšgskolebibliotekens utveckling s Klein, Biblioteket och informationskompetensen s. 15 8

9 3. Syfte med frœgestšllningar VŒr uppsats gœr ut pœ att undersška erfarenheter av att bygga upp informationsfšrsšrjningen i nya hšgskolor pœ mindre orter med icke akademisk tradition i Sverige. UtifrŒn detta vill vi komma fram till hur hšgskolan i Helsingborg skall bygga upp informationsfšrsšrjningen och vilken bibliotekets roll kommer att bli. Fšr att belysa olika aspekter har vi formulerat fšljande frœgestšllningar: Hur tillgodoser man de utbildningsansvarigas behov nšr det gšller dels informationsservice dels informationsresurser? Hur tillgodoser man studenternas behov nšr det gšller dels informationsservice dels informationsresurser? Hur organiseras informationsfšrsšrjningen fšr hšgskolefilialen i Helsingborg och vilken roll har bibliotekarien i sammanhanget? 9

10 4. Metod och urval Vi har gjort en tvœdelad undersškning som bestœr Œ ena sidan av litteraturstudier och Œ andra sidan av den empiriska undersškningen. Vi har valt att gšra litteraturstudien som tar upp den delen av de nya idžerna kring informationsfšrsšrjningen som redan Šr mer eller mindre tillšmpade i Sverige eller utomlands. Fšr att ha en verklighetsanknytning anvšnder vi oss av bœda fakta och empirisk material frœn uppbyggandet av Campus Helsingborg. Till detta kommer en mindre undersškning av informationsfšrsšrjningen pœ hšgskolorna i Halmstad och Kalmar. Den empiriska undersškningen bygger pœ kvalitativa intervjuer med enskilda personer och gruppintervjuer. Med intervjuerna vill vi fœ igœng en diskussion kring Šmnet. Fšr att fœ studenternas och lšrarnas syn pœ informationsfšrsšrjningen hade det varit en mšjlighet fšr oss att gšra en enkšt, vilket vi dock har valt bort. ena sidan fšr att tiden inte hade ršckt till. andra sidan fšr att vi ansœg det vara nšdvšndigt att intervjua sœ mœnga inblandade i uppbyggandet av Campus Helsingborg som mšjligt och dessutom ville vi ha jšmfšrelsematerial med personlig pršgel frœn andra hšgskolor. Hšgskolorna i Halmstad och Kalmar valde vi dšrfšr att de Šr relativt nya och har disparata utbildningar, som det kommer att bli i Helsingborg. Biblioteken pœ dessa hšgskolor har nya lokaler, nœgot som vi hoppas utformningen av informationsfšrsšrjningen har kunnat pœverka. Biblioteket i Halmstad fick nya lokaler 1996 och i Kalmar ska man šppna ett nytt bibliotek i februari Respondenterna utgšrs av utbildnings- och planeringsansvariga fšr Campus Helsingborg, bibliotekschefer och bibliotekarier, studenter och švriga inblandade. Vi intervjuade tre utbildningsansvariga fšr de nya utbildningarna och en prefekt fšr en av de befintliga utbildningarna i Helsingborg. Dessutom har vi intervjuat tvœ planeringsansvariga fšr Campus Helsingborg, samt tvœ studeranderpresentanter i planeringsgruppen vid Lunds universitet. I Helsingborg intervjuade vi den nuvarande bibliotekarien och den fšre detta bibliotekarien vid hšgskolebiblioteket. Dessutom intervjuade vi en representant fšr kommunen och en grupp bestœende av tre personer som Šr produktomrœdesansvariga pœ IKEA. IKEA Šr intressant fšr att dess IT-avdelning Šr placerad i samma lokaler som hšgskolan ska flytta in i. Vi intervjuade studenter som har lšst nœgra teminer, i fšrhoppning att de har hunnit bilda sig en uppfattning om informationsfšrsšrjning vid respektive hšgskola. I Helsingborg intervjuade vi tre studenter varav en student pœ en teknisk utbildning och tvœ studenter pœ socionomutbildningen. I Halmstad intervjuade vi bibliotekschefen och gjorde en gruppintervju med tvœ studenter pœ teknisk utbildning och en telefonintervju med student pœ socionomutbildningen. I Kalmar gjorde vi tvœ gruppintervjuer. En med bibliotekschefen och avdelningsansvariga bibliotekarier. Den andra med tre studenter varav tvœ frœn teknisk utbildning och en frœn beteendevetenskaplig utbildning. Tanken var att intervjua studenter pœ liknande utbildningar som de idag fšrekommande i Helsingborg, fšr att fœ ett jšmfšrbart material. Sammanlagt gjorde vi 19 intervjuer. 10

11 Fšrutom intervjuerna genomfšrde vi informella samtal med ett antal personer med anknytning till Campus Helsingborg. Dessutom fick vi en mšngd nya idžer under arbetets gœng, som i sin tur ledde till samtal med personer, vilka har utvecklat ett annorlunda samarbete inom hšgskolevšrlden. Exempelvis samarbete mellan folk- och hšgskolebibliotek och samarbete mellan fšretag och hšgskolebibliotek. 4.1 Utformningen av intervjufrœgorna Vi har anvšnt oss av fyra olika frœgeformulšr: IntervjufrŒgor fšr studenter (bilaga 1); IntervjufrŒgor fšr bibliotekschefer/bibliotekarier (bilaga 2); IntervjufrŒgor fšr utbildningsansvariga (bilaga 3); IntervjufrŒgor fšr švriga inblandade. (bilaga 4). Alla frœgeformulšren bestœr av sex block, vilka innehœller lite olika formulerade frœgor beroende pœ vem frœgorna stšlls till. Blocken bestœr av diskussion kring fšljande omrœden: introduktion, dšr vi fœr personliga uppgifter, bakgrund osv, informationfšrsšrjningen och bibliotekets roll i det, upplevelser och uppfattningar om det konkreta biblioteket, biblioteksvanor och biblioteksanvšndning, fšrslag till fšrbšttringar, anvšndning av informationsresurser och informationsservice, framtiden fšr biblioteken, bibliotekariens roll nu och i framtiden. Vi har tagit oss friheten att inte fšlja, varken frœgorna eller blocken alltfšr strikt, utan vi kommer att lœta respondenten ršra sig ganska fritt inom ŠmnesomrŒdena efter en utfšrlig introduktion till hur intervjun kommer att var uppbyggd. Vi har bestšmt att inte ha fasta fšljdfrœgor utan de fœr uppkomma under intervjuns gœng. 4.2 Genomfšrandet av intervjuerna och bortfall Intervjuerna genomfšrdes under oktober och november Innan vi gav oss ut pœ ÓriktigaÓ intervjuer, gjorde vi i oktober en pilotintervju med bibliotekarien pœ Forskningspolitiska institutet vid Lunds universitet fšr att fœ synpunkter pœ intervjufrœgorna. Efter den modifierade vi frœgorna nœgot. Intervjuerna spelades in pœ band om respondenten godtog detta. En person ville dock inte bli inspelad. Intervjuerna var beršknade att ta cirka en timme, men i verkligheten varierade de i lšngd lite beroende pœ samtalets karaktšr. 11

12 Vi tog i fšrsta hand kontakt med respondenterna via e-post. I brevet beršttade vi kort om vœr undersškning och varfšr vi ville intervjua just dem. Vi ringde sedan upp personerna fšr att bekršfta den tid fšr intervjun som vi hade som fšrslag i e-brevet. Studenterna gick inte att nœ via e-post. De adresser som vi hittade via Internet pœ studenternas hemsidor verkade inte anvšndas. Vi tog dšrfšr kontakt med studenterna via telefon enligt de kurslistor vi fœtt av institutionssekreterarna. Det var mycket svœrt att fœ studenterna att stšlla upp pœ intervju och generellt verkade det vara sœ att studenterna var mer villiga att medverka via telefonintervju. I nœgra fall kršvde de Šven belšning fšr att skšnka bort en timme av sin fritid, vilket vi inte hade mšjlighet att stšlla upp pœ. Trots att vi hade kommit šverens om ett mšte, dšk studenter i vissa fall inte upp pœ avtalad tid. Det medfšrde ett visst bortfall vilket i sin tur ledde till gruppintervjuer med ett mindre antal studenter och en oplanerad telefonintervju. FrŒn bšrjan hade vi tšnkt att gšra tvœ gruppintervjuer, varje grupp bestœende av fyra studenter. I praktiken blev det tvœ studenter i den ena gruppen och tre i den andra. Bland positiva erfarenheter kan nšmnas de gruppintervjuer som IKEA och bibliotekschefen i Kalmar arrangerade pœ eget initiativ. Det gav en intressant blandning av Œsikter pœ grund av att personerna hade olika syn pœ informationsfšrsšrjningen beroende pœ deras arbetsuppgifter 12

13 5. Bakgrund Vi har gjort en tvœdelad undersškning som bestœr av en litteraturstudie och en empirisk undersškning. I bœda delarna kommer vi att presentera informationsfšrsšrjningen pœ hšgskolan sett ur olika vinklar: studenternas, lšrarnas och forskarnas. Vilka Šr deras fšrvšntningar och šnskemœl? Vi vill dessutom undersška vilka samarbetsmšjligheter det finns inom och utanfšr hšgskolevšrlden och se vilken hšgskolans roll Šr gentemot sina anvšndare och omvšrlden. Hšgskolefilialen i Helsingborg, hšgskolorna i Halmstad och Kalmar utgšr en del av bakgrunden. De delar av den empiriska undersškningen som behandlar bibliotek och framtidsvisioner fšr utvecklingen av informationsfšrsšrjningen pœ respektive hšgskola kommer vi att všva samman med det švriga materialet om hšgskolorna. Det Šr lšmpligt att presentera de delarna i bakgrunden eftersom intervjuerna gav oss tankar som vi sedan har fšljt upp i litteraturen. Det Šr ocksœ intressant att iaktta om mœlsšttarnas och anvšndarnas syn pœ informationsfšrsšrjningen skiljer sig Œt. 5.1 Helsingborg och dess fšrutsšttningar Helsingborgs stad med sina invœnare och alldeles utmšrkta lšge vid resund Šr centrum fšr nordvšstra SkŒne. Staden har bœde historia och stil, vilket sškert bšddar fšr en lysande framtid inom hšgskolevšrlden. 6 Genom informella samtal med de inblandade i uppbyggandet av Campus Helsingborg har det framkommit att nordvšstra SkŒne skiljer sig frœn švriga Sverige i att det inte Šr lika tštt mellan hšgskolorna i fšrhœllande till antalet invœnare, som i andra delar av landet. I Helsingborg har det alltid funnits ett rikt nšringsliv som nu mœste vara berett pœ att Šndra sin inriktning fšr att fortsšttningsvis vara konkurrenskraftigt. Stora och materialkršvande industrier har lagts ner, vilket gjorde att sysselsšttnings- och omskolningsfrœgorna hamnade i fokus. Ò(É) utvecklingen framœt i tiden i avancerade regioner kommer att innebšra en švergœng frœn industri- till K-samhŠllet, d v s ett samhšlle uppbyggt pœ všxande komplexitet, kunskap, kreativitet, kommunikationer och en utvecklad roll fšr kulturmiljšn.ó 7 Fšr att uppnœ detta kršvs en tillvšxt av kompetent hšgskoleutbildad arbetskraft vilket Šven professor ke E. Andersson talar om. Han Šr professor vid Institutet fšr Framtidsstudier. Andersson har engagerats som ledare fšr projektet nordvšstra SkŒnes utveckling som initierades av Stiftelsen NordvŠstra SkŒne Andersson, NordvŠstra SkŒnes utveckling. Fakta Ð visioner s Stiftelsen NordvŠstra SkŒne Šr ett samarbetsorgan mellan kommuner och nšringsliv i nordvšstra SkŒne, med mœlsšttning att stšrka och vidareutveckla regionen och kompetenssituationen i ett stšrre perspektiv. 13

14 Projektet tog sin bšrjan 1994 och syftet var att under nœgra symposier utarbeta visioner fšr regionens utveckling. Som ett resultat av symposierna utarbetades kunskapsstrategier fšr nordvšstra SkŒne, dšr det bland annat pœpekas att fšr att leva upp till samhšllets krav mœste utbildningarna pœ hšgskolan i Helsingborg anpassas till arbetsmarknadens fšrvšntningar. Kognitiva, informativa och interaktiva yrken har tagit šver frœn de fysiskt varuhanterande yrkena, vilket innebšr att hšgskolan mœste kunna stœ i spetsen fšr alla fšršndringar. Ett samarbete i hela resundsregionen och en orientering pœ det lokala nšringslivets behov mœste vara styrande nšr det planeras nya utbildningar vid hšgskolan i Helsingborg Hšgskolan i Helsingborg Helsingborgs hšgskola grundades 1989 som en fšrsšksverksamhet fšr en 2-Œrig hšgskoleingenjšrsutbildning inom ramen fšr Lunds universitet. I ett senare skede startades Šven en vœrdutbildning, vilken i januari 1999 flyttades till VŒrdhšgskolan i Lund. Fšr att utvidga hšgskolans ŠmnesomrŒde och tillgodose lokalbefolkningens behov startades socionomutbildningen Dessutom finns det ca 20 fristœende kurser inom samhšllsvetenskap, humaniora och naturvetenskap. LŠsŒret 1998/99 fanns det 568 helœrsstudieplatser och totalt ungefšr 820 studenter pœ hšgskolan. 10 Hšgskolans undervisning bedrivs idag i f.d. Clemensskolans lokaler. Huvudman fšr hšgskolan Šr Lunds universitet. I planeringen av utbildningarna har hšgskolan ganska fria hšnder men de fristœende kurserna styrs helt av respektive institution vid Lunds universitet. 11 Ingenjšrsutbildningarna utgšr Šven idag den stšrsta delen av verksamheten vid Helsingborgs hšgskola. Bakom ingenjšrsutbildningarna stœr LTH Ð Lunds Tekniska Hšgskola. Det utbildas hšgskoleingenjšrer i bygg-, elektro-, kemi- och multimediateknik, och frœn hšsten 1998 Šven i produktionsteknik och programvaruteknik. Det finns mšjlighet att starta med ett tekniskt basœr med garanterad plats efter avslutat Œr pœ de flesta av hšgskolans program, i synnerhet programvaru- och byggteknik, vilka i dagslšget har svœrt att fylla sina platser. De flesta utbildningarna Šr treœriga och examenstiteln efter avslutad utbildning Šr Bachelor of Science. Man kan Šven fortsštta pœ en civilingenjšrsutbildning och sška till en avkortad studiegœng vid LTH. 12 Socionomutbildningen omfattar 140 pošng och Šr en bred utbildning som ger mšjlighet till socialt arbete inom olika arbetsomrœden, t ex med barn och ungdom eller med drogmissbrukare. Efter avslutade studier avlšgges socionomexamen Andersson s Utredningsenheten, Lunds universitet. SammanstŠllning Ibid 13 Ibid 14

15 5.1.2 Biblioteket pœ hšgskolan i Helsingborg Eftersom Helsingborgs hšgskolefilial utgšr en del av Lunds universitet kommer biblioteket pœ hšgskolan troligtvis att vara en del av biblioteksnštverket Finn som fšrenar nšstan alla av de ca 180 institutionsbiblioteken vid Lunds universitet och dšr Šven universitetsbiblioteket (UB) ingœr. 14 Lunds UB i sin tur bestœr i dagslšget av UB-Gem: enheten fšr universitetsgemensam service och utveckling; UB1: huvudbibliotek fšr humaniora, teologi, juridik och samhšllsvetenskap; UB2: huvudbibliotek fšr naturvetenskap, teknik och medicin; UB-IT: IT-enheten. Biblioteket pœ Campus Helsingborg Šr idag belšget i relativt smœ lokaler pœ f.d. Clemensskolan. Biblioteket ansvarar utšver litteratur- och informationsfšrsšrjningen Šven fšr en del av vaktmšsteriets arbetsuppgifter, exempelvis upplysningstjšnster, fšrsšljning av diverse kontorsmaterial och kopieringskort fšr anvšndare. Bibliotekets mœlgrupp Šr enligt bibliotekarien studenter och lšrare. DŠrutšver kommer ofta de studenter som har lšst i Helsingborg och bor i staden, men fšr tillfšllet lšser nœgon annanstans. Det finns referensexemplar och nœgra enstaka utlœningsexemplar av kurslitteratur fšr en del av utbildningarna som bedrivs pœ hšgskolan. Studenterna pœ de nyaste utbildningarna och fristœende kurserna mœste hitta andra všgar fšr sin litteraturfšrsšrjning. Det finns mšjlighet att fœ aktuella bšcker via Lunds UB. I praktiken tar detta mellan 2 och 3 veckor, vilket innebšr att lœnetiden redan har gœtt ut nšr studenten fœr den aktuella boken (lœnetiden Šr 14 dagar pœ kurslitteratur vid Lunds UB). Den f.d. bibliotekarien pœ hšgskolan i Helsingborg sšger att frœn biblioteket har man hela tiden gjort allt fšr att anvšndarna skall vara nšjda. Brist pœ resurser lœg dock till grunden fšr de flesta problemen. Bibliotekets smœ lokaler bidrog till personlig service dœ personalen kšnde studenterna. Kontakter med lšrarna var ocksœ lštta att knyta, fšr att hela CH var ju sœ behagligt liten och man tršffades sinsemellan ganska mycket. Enligt vikarierande bibliotekarien anvšnder de studenter som kommer till biblioteket mest kurslitteratur och švningsbšcker till kurslitteratur och de verkar fšredra datasalar framfšr datorerna pœ biblioteket. Bibliotekarien tror inte att studenterna Šr nšjda med litteraturutbudet. TE och studenter frœn vissa av de fristœende kurserna anvšnder biblioteket flitigast enligt bibliotekarien. SO och humanisterna verkar všnda sig till folkbiblioteket. En del studenter sšger sig inte alls anvšnda biblioteket fšr att, som en SO uttrycker det Ó Vi Šr inte všlkomna dšr. (...)de har ju ingenting fšr oss. (...)Ó Det tilldelas fortfarande nšstan inga resurser fšr biblioteket, varken fšr inkšp av litteratur eller fšr nya tjšnster, sšger den vikarierande bibliotekarien under intervjun. Hon Šr den enda bibliotekarien pœ CH och har till sin hjšlp en ALU-anstŠlld. Orsaken till bristfšllig ekonomi kan enligt bibliotekarien vara, att de utbildningar som idag finns i Helsingborg styrs av Lunds universitet och det finns inga medel fšr att bygga upp ytterligare ett

16 bibliotek vid sidan av de institutionsbiblioteken som redan finns vid Lunds universitet. Fšr att fœ resursstšd frœn annat hœll Šn Lunds universitet, behšver biblioteket pœ CH en ordentlig marknadsfšring, vilket Šr nšrmast omšjligt att genomfšra med de personalresurser och den arbetsbšrda som finns idag. Alla frœgor och problem lšser bibliotekarien i samrœd med olika enheter vid Lunds universitet. NŠr det gšller penningmedel, dœ kan bibliotekarien inte riktigt fšrklara, vem hon všnder sig till och vem som stœr fšr verksamhetens materiella basis Framtiden fšr Campus Helsingborg En arbetsgrupp inom Lunds universitet tillsattes vœren 1997 med uppdrag att avge fšrslag fšr fortsatt hšgskoleutbildning i Helsingborg. Arbetsgruppens fšrslag faststšlldes av universitetsstyrelsen DŒ faststšlldes att Campus Helsingborg (CH) Šr namnet pœ Lunds universitets enhet i Helsingborg. CH kommer att ha ingenjšrsutbildningar, socionomutbildning, hotell-, turism- och restaurangutbildning (HTR), media- och kommunikationsutbildning (CoC), biologiutbildning och fristœende kurser. Beslutet innebšr att det kommer finnas ca helœrsstudieplatser totalt Œr Det finns ocksœ mœlsšttningar fšr den lœngsiktiga utbyggnaden av hšgskoleutbildningen i Helsingborg till studentplatser fram till Œr Den pœtšnkta, allmšnna utvecklingen fšr Helsingborgs stad kommer att ge konsekvenser Šven fšr hšgskolan. Det Šr tšnkt att Œr 2005, dœ arbetet med Sšdertunneln, vilket skall utgšra en del av landfšrbindelsen mellan Helsingborg och Helsing r, pœbšrjas, kommer det att finnas ca studieplatser vid hšgskolan. JŠrnvŠgstunneln till Danmark planeras vara invigd Œr 2015 och hšgskolan planeras dœ ha vuxit till studieplatser. 15 Campus Helsingborg kommer att lokaliseras i den s k Tretornsfastigheten som byggdes i bšrjan av 1900-talet fšr att tillgodose behovet av fabrikslokaler till Helsingborgs Gummifabrik. Fastigheten Šgs idag av fšrsškringsbolaget SPP och fšrvaltas av dess dotterbolag Celexa Fastighetskapital AB. Den totala bruttoarean inom fastigheten omfattar ca kvm och av denna kan de nšrmaste Œren ca kvm frigšras fšr hšgskoleetableringen, varav biblioteket fœr 255 kvm. Idag har nya fšretag har flyttat in i Gummifabrikens gamla lokaler. Bland dem Šr IKEA det stšrsta och viktigaste, som nyligen har inrett lokaler fšr sin IT-avdelning. 16 Framtiden innebšr med stor sannolikhet att gršnsen mellan hšgskolans verksamhet och nšringslivet blir allt otydligare genom att fšretagens krav pœ hšgskoleutbildad personal škar sœ fšrsšker man knyta studenterna till sig genom att t ex samarbeta med utbildningarna vad det gšller examensarbeten. Dessutom har de som planerar fšr hšgskolan all anledning att tro att bidragen frœn fšretagen vad avser utrustning, lokaler, forskningspengar kommer att ška. Hšgskolans etablering gšr att Tretorn-omrŒdet drar till sig nya fšretag, vilket i sin tur bidrar att gšra omrœdet livfullt och attraktivt. 15 Siffror frœn Utvecklingsprogram fšr Campus Helsingborg i Tretornfastigheten, Stadsbyggnadskontoret FFNS (Sweco) 16 Ibid 16

17 PŒ vœrterminen 2000 kommer de fšrsta kurserna som ingœr i hotell-turism-restaurang (HTR) utbildningen att starta. Hela utbildningen kommer igœng hšstterminen 2000 och omfattar 160 pošng. Utbildningsprogrammet HTR Šr unikt i mœnga avseenden. Studenterna kommer t ex att ha gemensam studiegœng under hela utbildningen, oberoende av senare inriktning. Dessutom kommer studierna frœn bšrjan att knytas an till de aktuella branscherna genom att fallstudier hšmtas frœn resundsregionens nšringsliv. Delar av utbildningen kommer att fšrlšggas till Danmark. Senare Œrskurser beršknas fullfšlja delar av utbildningen Šven i andra lšnder. MŒlet Šr att i fšrsta hand gšra hela regionen till ett samarbetsfšlt fšr den nya utbildningen. 17 Media- och kommunikationsutbildningen Ð College of Communication (CoC) Ð kommer i sin helhet igœng hšstterminen Vissa fristœende kurser kommer dock att ges redan vœrterminen CoC Šr en magisterutbildning vilken omfattar 80 pošng. De sškande mœste alltsœ ha 80 hšgskolepošng nšr de sšker, fšr att vara behšriga. Utbildningen fšrutsštts ha tre integrerade inriktningar: en vetenskaplig, en konstnšrlig, samt en med praktisk kompetens. Utbildningen kommer att bestœ av tre huvudblock: kommunikation & kognition, skapande kommunikation, samt IT & multimedia. Fšr att CoC pœ sikt skall kunna erbjuda utbildning av internationell kvalitet kršvs aktiv forskning i miljšn. Helsingborgs stad har i avsikt att just inom detta omrœde skapa ett Òeget ansikteó 18 fšr hšgskolan och kan tšnkas bidra med en del medel bœde fšr uppbyggnad och utveckling av CoC. HTR och CoC kommer att bli relativt oberoende av Lunds universitet Šven om ett samarbete Šr oundvikligt i uppbyggnadsskedet och kompetensen kommer till stšrsta delen att hšmtas frœn Lund. Marinbiologiutbildningen kommer dock lšngre att vara knuten till institutionen vid Lunds universitet. Den kommer ocksœ att startas hšstterminen 2000 och avser 160 pošng. PŒ lite lšngre sikt finns det planer pœ att bygga ett akvarium i anknytning till havet dšr man kan studera marinbiologiska omstšndigheter som Šr speciella just fšr Helsingborg - Helsing r omrœdet. Forskningen kommer att bli en del av det naturvetenskapliga samarbetet mellan universiteten i Lund och Kšpenhamn. Ledningsgruppen fšr Lunds universitets verksamhet i Helsingborg har utarbetat en strategisk plan fšr Campus Helsingborg, vilken vi tycker Šr bra att delvis redovisa hšr: Ó(É) Campus Helsingborg (CH) skall vara en hšgskola som utifrœn den styrka det innebšr att ingœ i en etablerad universitetsorganisation utvecklar nya utbildnings- och forskningsomrœden. Verksamheten ska utformas sœ att den Šr till gagn fšr sœvšl regionen som LU. CH skall vara en regionens hšgskola med universitetets nationella och internationella tyngd. I sin samverkan med nšringslivet skall Campus Helsingborg fr a všnda sig mot mindre och medelstora fšretag. Nya programutbildningar inom Campus Helsingborg skall fr a utgšras av unika utbildningsomrœden som utgœr frœn regionala fšrutsšttningar. SŒdana 17 ur intervjun med ansvarig fšr HTR-utbildningen 18 SammantrŠdesprotokoll for ledningsgruppen fšr Helsingborgs hšgskola 17

18 programutbildningar skall ha en egen forskningsbas vid Campus Helsingborg. Campus Helsingborg skall stršva efter att skapa nœgot som utmšrker all utbildning vid Campus Helsingborg (É). I all planering och genomfšrande av utbildning och forskning skall mekanismer fšr att undvika konkurrens och splittring mellan LU och CH byggas in. CH skall utgšra en naturlig del inom resundsuniversitetet. r 2003 skall hela CH vara samlat i Tre Tornfabriken Ó. 19 I den nya hšgskolan i Tretornlokalerna skall biblioteket enligt ett remissvar frœn Planeringsenheten vid LU Ò(É) svara fšr biblioteksservice fšr all utbildning som Šr fšrlagd till Helsingborg. (É)Det Šr dšrfšr sjšlvklart med hšnsyn till att varje utbildning omfattar fšrhœllandevis smœ studentgrupper och dšrmed smœ ÒkundgrupperÓ att ett bibliotek av detta slag inte kan byggas upp sœ att det innehœller ett bestœnd som tillgodoser de studerandes alla litteraturbehov. Inriktningen mœste dšrfšr i huvudsak vara Ð och har hittills varit Ð pœ referenslitteratur och kurslitteratur. (É) Projektarbeten och examensarbeten liksom en planerad inriktning pœ problembaserat lšrande som en pedagogisk profil i Helsingborg stšller stora krav pœ biblioteksservice. Lšsningen pœ detta problem mœste grundas pœ samverkan med andra biblioteksresurser Šn de som fysiskt finns tillgšngliga i Helsingborg (É) Datorer kommer att utgšra ett centralt hjšlpmedel bœde fšr att lokalisera litteratur men ocksœ fšr att finna information i sig. Samtidigt mœste litteratur rent fysiskt kunna gšras tillgšnglig pœ ett enkelt och fšrhœllandevis snabbt sštt fšr studenter i Helsingborg trots att verksamheten bedrivs 50 km frœn Lund. (É)Ó Vision om informationsfšrsšrjningen pœ Campus Helsingborg De utbildningsansvariga planerar mycket undervisning pœ CH enligt de moderna pedagogiska metoderna, bl.a. PBL. Studenterna kommer att fœ en grund i Šmnena och attityd fšr det livslœnga lšrandet. Tack vare ett internationellt samarbete och nšringslivskontakter kommer studenter att fœ en bred insyn i moderna samhšllet, vilket ocksœ utgšr en grund till fortbildningen. Utbildningarna skall anpassas sœvšl till regionens behov som till hela samhšllets efterfrœgan. En utbildningsansvarig menar att studenterna kommer att jobba všldigt mycket som forskare sjšlva - sška och sammanstšlla information. DŒ behšver de mycket hjšlp av bibliotekarier, eftersom litteraturen Šr mycket mindre given. Informationen mœste vara 19 Strategisk plan Campus Helsingborg, Lunds Universitet, utkast 2 20 Remiss: UtvŠrdering av biblioteksverksamheten vid Lunds Universitet

19 fšrsk fšr att vara intressant. I och med samarbetet med nšringslivet sœ kommer hel del av informationen inte vara av den traditionellt akademiska karaktšren. Biblioteket skall enligt de utbildningsansvariga vara centralt belšget inom hšgskolan, rent fysiskt och funktionsmšssigt. Ò (É)Biblioteket Šr ett nav kring vilket verksamheten cirkulerar. Och det Šr dšr man sœ att sšga hittar det man ska jobba med. (É)Det Šr ju hjšrtat, som jag upplever det, i universitetsvšrlden. (É) SŒ mœste det ocksœ bli i Helsingborg.(É) Det ska bli en sœdan hšr luftig šppen miljš dšr man kan hitta smœ minimiljšer, att man skulle kunna jobba kreativt, men samtidigt vara nšra resursbasen, dvs bibliotekarier och kšrnan. Och det skulle liksom likna nœgonting av det man kallar learning centre. (É)Man fœr en naturlig kontakt nšr biblioteket ligger i centrum av verksamheten. Att man stršmmar in och ut och det Šr sšllan man gœr till, utan man mer eller mindre automatiskt Šr dšr, dšr man jobbar. Och sœ slipper du den hšr fysiska friktionen av att avbryta sitt arbete, ta pœ sig och gœ ut till biblioteket. IstŠllet sœ kommer du att kunna gœ ut ur ditt tjšnsterum och liksom gœ en svšng in pœ biblioteket och sen tillbaka. SŒ att det kommer ju bli mer ett vardagsrum i en bostad.ó Informationsfšrsšrjningen skall enligt de utbildningsansvariga vara anpassad till studenterna som mœlgrupp och kunna omorganiseras fšr forskningen vid behov. Studentarbetsplatser i form av lšs- och datorarbetsplatser skall enligt dem finnas nšra till fysiska medier och kompetent hjšlp. De švriga inblandade och studenterna vill ocksœ koncentrera kompetensen inom informationssškning till hšgskolan Šven vid ett tštt samarbete med stadsbiblioteket. Studenterna har ingen direkt vision om den framtida informationsfšrsšrjningen pœ CH. Kanske fšr att studenterna i fšrhœllande till utbildningsansvariga inte ser pœ informationsbehov ur ett lšngre perspektiv. Det Šr fršmst den f.d. bibliotekarien, de utbildningsansvariga och planeringsgruppen som tšnkt pœ den framtida informationsfšrsšrjningen pœ CH. Dock finns det inga konkreta visioner om hur den skall se ut. Alla Šr šverens om att informationsfšrsšrjningen Šr mycket viktig. En av de utbildningsansvariga fšreslœr en rent virtuell variant av informationsfšrsšrjningen. De andra tre fšredrar mer ÓjordnŠraÓ varianter i form av ett samarbete med Lunds UB och stadsbiblioteket i Helsingborg framfšr allt nšr det gšller fysiska medier. En ST Šr ocksœ mer fšr det virtuella biblioteket och ser positivt pœ samarbetet med stadsbiblioteket. Stadsbibliotekets status skulle enligt ST hšjas avsevšrt om man placerar en del av hšgskolebibliotekets fysiska medier dšr. Bibliotekarier ser ocksœ en hel del fšrdelar i ett samarbete med stadsbiblioteket och Šven med gymnasiebiblioteken fšr att ge de studieovana grupperna tillgœng till lšttare teknisk litteratur. Det blir dock svœrt att dela pœ samlingarna och transportera de fysiska medierna mellan biblioteken. Dessutom finns det enligt bibliotekarier ŠmnesomrŒden som inte Šr av intresse fšr folkbibliotekets mœlgrupp. Samarbetet med folkbiblioteket nšmns ocksœ av de švriga inblandade, dock utan att ge konkreta fšrslag. 19

20 Fysiska medier Šr inget som de utbildningsansvariga anser att man bšr satsa stora pengar pœ. Ò(É)nŠr man tittar pœ utbildningens behov, sœ Šr det inte sškert att stora salarna med lšpmeter med bšcker Šr det jag ser framfšr mig, utan jag kan ju se framfšr mig just mšjligheterna att prenumerera pœ bra tidskrifter,(é) att man har fšrvisso en rejšl referensavdelning, att man i fšrsta hand fœr hjšlp att hitta i informationsfloden (É)Ó En av dem har synpunkter pœ kurslitteratur ÒDe (kursbšcker) kan dom (studenter) ju kšpa dœ. Det finns ju ingenting som sšger att man skall lœna sœnt hšr undervisningsmaterial, man kšper dom, lšser in dom, slšnger bšckerna (hšgljutt skratt)ó Den nuvarande bibliotekarien har inte nœgon framtidsvision troligtvis p.g.a. den tunga arbetsbšrdan. Mer resurser fšr att bšttra pœ medieutbud, arbetsplatser, anvšndarservice och samarbete med lšrare, vore šnskvšrt. Hon tycker att biblioteket ska integreras med datasalarna och fœ den tekniska hjšlp som behšvs fšr att kunna producera och bistœ studenterna med speciellt undervisningsmaterial, t ex video. Den administrativt ansvarige fšr CH och bibliotekarierna har som ambition att bilda en slags integration mellan biblioteket och den ÒlŠrandeÓ delen av hšgskolan. Biblioteket skall vara engagerat i det som studenter gšr. Informationsfšrsšrjningen skall skštas i samrœd, och alla parter skall vara involverade i utvecklingsarbetet. Den administrativt ansvarige vet dock inte om alla involverade i planeringen har samma Œsikt angœende detta. Bibliotekarierna klagar šver att de inte har varit involverade i uppbyggandet av hšgskolan, utan bara blivit informerade. Enligt de har studenterna inte heller kunnat pœverka, vilket bibliotekarierna tycker Šr ogenomtšnkt frœn planerarnas sida. Studentrepresentanterna i ledningsgruppen pœpekar att informationsfšrsšrjningsfrœgorna och dšrmed diskussionen kring biblioteket inte har haft den tyngd som man hade šnskat. Det Šr dock en bra och šppen stšmning och studenterna hoppas pœ att fœ fšra fram sina synpunkter inom kort. Man involverar personalen i undervisningen genom att knyta tšta kontakter med lšrarna redan pœ planeringsnivœn. Enligt den administrativt ansvarige Šr det inte všsentligt att lšgga nœgon stšrre vikt vid det praktiska nšr man bygger upp ett nytt bibliotek. Hur mycket bšcker som stœr i hyllorna, hur mycket datamaskiner eller hur mœnga lšsplatser man har, Šr enligt honom egentligen inte helt avgšrande. Helt avgšrande fšr en fungerande verksamhet Šr att man har rštt mšnniskor. Personalen ska vara kompetent och samtidigt fungera socialt. Fšr att personliga kontakter ska kunna knutas Šr miljšn i de gemensamma utrymmena mycket viktig. En allmšn samlingsplats fšr hela huset i form av en restaurang eller en cafeteria skulle kunna vara en omgivning som gynnar fria kontakter mellan forskare och nšringsliv men Šven mellan studenter och nšringsliv, det Šr alla šverens om. Representanterna frœn IKEA kommer att jobba i samma byggnad sida vid sida med hšgskolan, vilket innebšr stora fšrdelar nšr det gšller ett samarbete. De tror att CoC kan komma till tals som samarbetspartner vid marknadsfšringen av olika avdelningar inom IKEA och Šven hela fšretaget. LTHs tekniska utbildningar kan utfšra projekt som IKEA 20

21 stšller sig bakom. Men om biblioteket kan vara nyttigt fšr fšretaget finns det ingen uppfattning om. Alla Šr šverens om att CH mœste se framœt, hitta en egen nisch bland andra hšgskolor, som Šven kan gagna staden och regionen. Ett utœtriktat samarbete skall absolut inte pœverka universitetets starka stšllning. FrŒn nšringslivets sida vill man dock ha en viss vinst med samarbetet, men man kan Šven tšnka sig sponsra den delen som gynnar Šven hšgskolan. Enligt lokalplaneraren vid Lunds universitet skall en fšretagspark, ungefšr som IDEON etableras i Tretorn lokalerna. Tanken Šr att fšrsška ha en šppnare struktur Šn vad det Šr pœ Lunds universitet. Tyngdpunkten fšr informationsfšrsšrjningen skall ligga vid gemensamma funktioner. 5.2 Hšgskolan i Halmstad Hšgskolan i Halmstad var frœn bšrjan en del av Lunds universitet, men sedan mitten av 1980-talet Šr den sjšlvstšndig och beskriver sig som Óen av Sveriges modernaste och mest expansiva hšgskolor.ó 21 Det finns drygt 6000 studenter, vilket inkluderar studenter pœ bœde program och kurser. Det finns fem institutioner som bedriver utbildning inom ekonomi, humaniora, teknikoch naturvetenskap, samhšlls- och beteendevetenskap, samt hšlsovetenskap. Hšgskolan rekryterar studenter frœn hela Sverige och har dessutom en hel del utlšndska utbytesstudenter. ÓHonnšrsorden fšr oss Šr kreativitet och entreprenšrskap och det genomsyrar all vœr undervisning.ó Biblioteket pœ hšgskolan i Halmstad I policyn fšr kvalitetsarbetet vid hšgskolan i Halmstad nšmns biblioteket och man framhœller att biblioteket har en viktig och sšrskild funktion som informationsfšrsšrjare och utbildare i informationskompetens. Biblioteket skall utgšra ett stšd fšr personal och studenter vad det gšller IT och den utbildning som kršvs inom detta. 23 Bibliotekets anslag fšr 1999 var 2,6% av hšgskolans totala budget. Fšr Œr 2000 har man begšrt škade anslag, 3,1%, beršttar bibliotekschefen vid vœrt mšte med honom. I en broschyr utgiven av biblioteket/hšgskolan framstšlls hšgskolebiblioteket i Halmstad som en grundlšggande pedagogisk resurs och basen fšr informationssškning och litteraturfšrsšrjning. Man hšvdar att biblioteket inte har fšrlorat i betydelse med tanke pœ Ibid

22 de elektroniska informationsresursernas framvšxt. Samtidigt vill man framhœlla att den tryckta boken fortfarande Šr viktig. ÓBoken i pappersformat fœngar vœra sinnen, brukar idag mer av det skrivna ordet pœ papper trots Internet och e-post.ó 24 Den professionella bibliotekarien pœ hšgskolebiblioteket i Halmstad skall fungera som en motvikt till informationssamhšllets brus. Hon/han blir všgledande i det informationsflšdet som skšljer šver anvšndaren. Hšgskolans nya bibliotek Šr grunden i byggandet av en hšgskola som stœr fšr kvalitž. 25 Biblioteket ses fršmst som en mštesplats dšr individer och Šmnen mšts, enligt bibliotekschefen. Man ser ocksœ att pedagogiken gœr mot sjšlvstšndigt arbete och informationssškning, med biblioteket som den naturliga arbetsplatsen. Bibliotekschefen i Halmstad Šr sœvšl chef som systemansvarig och det blir všldigt ÓkšrigtÓ fšr honom ibland, sšger han sjšlv. Det finns visserligen en systemavdelning pœ hšgskolan, men hittills har biblioteket klarat sig pœ egen hand, dock med hjšlp av tjšnster kšpta utifrœn. Hšgskolan i Halmstad Šr ju relativt ÓungÓ och eftersom chefen beršttade fšr oss att han var med redan frœn starten, sœ undrade vi vilken roll han hade i planeringen av biblioteket. Han tonar ner bibliotekspersonalens och sin egen roll i planeringen. Han sšger dock att de var mycket delaktiga nšr det gšllde utformningen av lokalerna. Ó(É)man fšrsšker ju tšnka sig in i framtiden (É) vilken roll kan biblioteket ha i framtiden (É)det virtuella biblioteket kontra mštesplatsen. (É) Visst diskuterade vi olika sštt dœ. Men jag menar vœr inkšpspolitik Šndrades ju inte. Vi Šndrade ju ŠndŒ bara byggnaden.ó En stor fšrdel fšr biblioteket Šr att hšgskolan datoriserades všldigt tidigt. Bibliotekschefen har nu ansškt om pengar fšr att biblioteket ska kunna bšrja ta hand om elektronisk publicering inom hšgskolan. De publikationer som ges ut pœ hšgskolan skall gšras tillgšngliga via Internet. Han sšger att det Šr inte bibliotekets traditionella uppgift, men pošngterar att personalen pœ biblioteket Šr ju bra pœ att organisera, samla och gšra kšllor sškbara. De kunskaperna kommer všl till anvšndning vid elektronisk publicering. MŒlgruppen fšr biblioteket Šr i fšrsta hand studenter och anstšllda vid hšgskolan. Bibliotekspersonalen har diskuterat Óden tredje uppgiften som hšgskolan har - att serva det omgivande samhšlletó. Man har diskuterat mšjligheten att infšra s.k. A-kort som ger full service och B-kort som ger rštt att lœna, dock inte kurslitteratur. BegrŠnsade resurser Šr naturligtvis ett Œterkommande problem fšr informationsfšrsšrjningen. Bibliotekschefen menar att hšgskolan har en stor ŠmnesmŠssig bred och det Šr svœrt fšr biblioteket att tšcka in alla omrœden. Det finns en risk att de studenter och lšrare som Šr mest aktiva fœr det de behšver och de andra glšms 24 Hšgskolebiblioteket i Halmstad (informationsfolder) 25 Ibid 22

23 bort. Till sin hjšlp har man ett system med kontaktbibliotekarier som inom sina ŠmnesomrŒden kšper in det som behšvs. Den rœdande personalbristen hindrar dock chefen frœn att var helt nšjd med kontaktbibliotekariernas arbete. Chefen fšrstœr inte riktigt frœgan om vad mœlgruppen efterfrœgar mest. Han sšger att personalen aldrig frœgat folk varfšr de kommer in. Han tror att studenterna kommer fšr att det Šr en bra plats att studera pœ och det Šr kanske mœnga gœnger bara den tjšnsten de anvšnder. Sen kommer de som jagar kurslitteratur eller de som gšr ett grupparbete och behšver slœ i referenslitteratur eller sška i databaser. Bibliotekschefen vill pošngtera att biblioteket egentligen inte har till uppgift att serva studenterna med kurslitteratur. Han beklagar att det fortfarande finns de som tror att biblioteket Šr till fšr att lœna ut och fšrse studenterna med kurslitteratur. Bibliotekschefen tror att detta beror pœ att lšrarna inte ger studenterna en rštt bild av vad biblioteket Šr till fšr. Biblioteket Šr till fšr fšrdjupningsstudier, menar han. Vi ber chefen att slutligen sšga vad han tycker Šr bra med biblioteket och dœ tror han att vi Šr ute efter en jšmfšrelse med andra hšgskolor och det vill han inte gœ in pœ. Han vet inte vad som Šr bra pœ biblioteket utšver byggnaden. Han sšger att biblioteket Šr tšnkt som arbetsplats och att dšr finns gott om grupprum och tysta lšsplatser vilka anvšnds flitigt av studenterna. Han medger dock att det borde finnas Šnnu fler fšr att kunna tšcka behovet. TE i Halmstad gœr nšstan aldrig pœ biblioteket, utan bara nšr de skall slœ upp nœgon konkret sak i en uppslagsbok. Detta kan enligt TE bero pœ att deras institutioner ligger lœngt frœn biblioteket och att dšr finns det všldigt god tillgœng till datorer. Samtidigt Šr TE medvetna om att tillgœngen till datorer inte Šr lika god fšr alla studerande vid hšgskolan. TE tror inte heller att de kommer att anvšnda biblioteket sœ mycket nšr de všl Šr ute i arbetslivet. De sšger att: Ó(É)det Šr kanske dšrfšr vi inte anvšnder biblioteket sœ mycket fšr dšr Šr ju pœ nœt sštt gammal kunskapéoch det Šr inte riktigt relevant fšr oss. I och fšr sig fœr man ju efter ett tag gœ in och kolla vad som finns innan, inom patent(é)ó 5.3 Hšgskolan i Kalmar Hšgskolan har ca studenter och antalet kommer att ška de nšrmaste Œren. Man har utbildning och forskning inom naturvetenskap, teknik, sjšfart, samhšllsvetenskap, ekonomi, turism, pedagogik och metodik, medieproduktion, sprœk och humaniora, vœrdvetenskap och socialt arbete. Det finns 27 utbildningsprogram. Grundutbildningen utgšr 71% av hšgskolans verksamhet. 26 Forskningens profilomrœden Šr biomedicin/bioteknik, miljšvetenskap, marinekologi, automation och fšretagsekonomi, men forskning pœgœr inom de flesta av hšgskolans

Social kompetens/všrdegrund

Social kompetens/všrdegrund Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund

Läs mer

Störningsupplevelse av buller i klassrum

Störningsupplevelse av buller i klassrum 1997:21 Störningsupplevelse av buller i klassrum Pär Lundquist Kjell Holmberg arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 Enheten för fysiologi och teknik Bitr enhetschef: Ulf Landström a Fšrord 1991 utvidgades Arbetsmiljšlagen

Läs mer

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr

Läs mer

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals 1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson

Läs mer

Utbildning via Internet

Utbildning via Internet INSTITUTION F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Utbildning via Internet Jag har i detta examensarbete beskrivit den nya typen av undervisning nšmligen utbildning via Internet. Syftet

Läs mer

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Personuppgifter pœ Internet Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999 2 InnehŒllsfšrteckning Sammanfattning ÉÉÉÉ..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...4 Fšrfattningsfšrslag

Läs mer

Lšneadministration Handbok

Lšneadministration Handbok 2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok

Läs mer

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort

Läs mer

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr

Läs mer

DatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot!

DatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot! DatortillŠmpningar Det har hšnt nœgot! 1945: 1995: DatortillŠmpningar? Vad skall vi egentligen prata om? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? Nej! Vi har sett: n en bil

Läs mer

Samband mellan resurser och resultat

Samband mellan resurser och resultat Skolverkets rapport nr 170 Samband mellan resurser och resultat En studie av landets grundskolor med elever i Œrskurs 9 Sammanfattning: Denna studie omfattar nšrmare 900 kommunala grundskolor och drygt

Läs mer

F RMEDLARANSVAR INTERNET

F RMEDLARANSVAR INTERNET Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor

Läs mer

dess fšrhœllande till konkurrensrštten

dess fšrhœllande till konkurrensrštten Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget

Läs mer

Den nya bibliotekariens kompetens

Den nya bibliotekariens kompetens Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer

Läs mer

Auktioner pœ Internet

Auktioner pœ Internet Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark

Läs mer

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till

Läs mer

Alternativa vœrdformer

Alternativa vœrdformer Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare

Läs mer

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet

Läs mer

Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut?

Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Jur. kand.-programmet TillŠmpade studier, 20 p VT 2000 Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? En uppsats om ršttskraft, retroaktivitet och

Läs mer

Finansiella rådgivares ansvar

Finansiella rådgivares ansvar Juridiska institutionen Handelshögsskolan vid Göteborgs universitet. Finansiella rådgivares ansvar Uppsats för tillämpade studier på jur. kand.- programmet 20 poäng Författare: Robert Mjösén Handledare:

Läs mer

Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet

Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen TillŠmpade Studier, 20 p Handledare: Jenny Peters VT 1999 Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Koceva Pauline

Läs mer

EgenmŠktighet med barn

EgenmŠktighet med barn Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:

Läs mer

Fšreningsstyrelsens ansvar

Fšreningsstyrelsens ansvar Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Inledning 5

Läs mer

Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet

Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Kerstin Webmark Juridiska institutionen Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 10 p Jur. Kand.-programmet HT 99 Handledare Eva-Maria Svensson

Läs mer

Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap Hšsten 2013 PROGRAM H STEN 2013. Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap

Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap Hšsten 2013 PROGRAM H STEN 2013. Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap PROGRAM H STEN 2013 Quisque: Hoppas det Šr full fart pœ všxtligheten hos er. Annars har det stora samtalsšmnet 2013 hos tršdgœrdsintresserade och Šven hos professionella odlare fšr den delen, varit den

Läs mer

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar

Läs mer

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst

Läs mer

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

Läs mer

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare

Läs mer

Bolagsordningen i fšrsvaret mot

Bolagsordningen i fšrsvaret mot Henrik Hšfde Bolagsordningen i fšrsvaret mot fientliga fšretagsfšrvšrv TillŠmpade studier pœ Jur.Kand.-Programmet, 20 p Gšteborg HT 1999 Handledare: Professor Rolf Dotevall Sammanfattning Fšreteelsen att

Läs mer

Agenda 21 en exempelsamling

Agenda 21 en exempelsamling Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp. Beställningsadress

Läs mer

VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS?

VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? En intervjuundersškning om sjukhusbibliotek, bokvagn och lšsning pœ Universitetssjukhuset i Malmš Marita Kristiansson Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen

Läs mer

BESITTNINGSBEGREPPET

BESITTNINGSBEGREPPET Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund

Läs mer

Lennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt

Lennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt Lennart Carlssons svenska šversšttning av Win -lose and Win -win Interactions and Organisational Responses to Scarcity Galvin Whitaker Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998 Om konsten att

Läs mer

För ett offensivt miljöarbete i Halland

För ett offensivt miljöarbete i Halland i För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan

Läs mer

Maj 2000. Sofia Kolmodin

Maj 2000. Sofia Kolmodin Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla

Läs mer

Lšnekostnader i fœmansfšretag

Lšnekostnader i fœmansfšretag HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen

Läs mer

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p. Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems

Läs mer

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade

Läs mer

kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07

kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 S Viktig information om sškerhet Det Šr av stšrsta vikt att denna bruksanvisning fšrvaras tillsammans med skœpet fšr framtida behov. LŒt alltid bruksanvisningen

Läs mer

MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster

MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster TillŠmpade studier 20 p, HT 2000 Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster Vaiva BurgytŽ Handledare: Rolf Dotevall INNEH LL

Läs mer

- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5

- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 INNEH LL 1 INLEDNING 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 1.3 Syfte 5 1.4 AvgrŠnsningar 6 1.5 Disposition 6 2 METOD 8 2.1. AngreppssŠtt Ð studiens

Läs mer

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet

Läs mer

i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande

i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande Juridiska institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, HT 2000 vid Gšteborgs universitet FšrvŠrv av ršrelsefršmmande egendom i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren

Läs mer

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens

Läs mer

UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE

UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 10 pošng HT 1999 UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE Stefan Wik, 551118-6214 Handledare:

Läs mer

Betalningar med e-pengar

Betalningar med e-pengar JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor

Läs mer

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F

Läs mer

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats

Läs mer

George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed

George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed Fšr en tid sedan Šrvde jag en liten summa pengar. Dock inte tillršckligt fšr att med den norsk amerikanska nationalekonomen Thorstein Veblens

Läs mer

TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING

TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING Karin Andersson Carina Celiné Peters Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare:

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.

Läs mer

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering TRITA-NA-D9811 CID-38, KTH, Stockholm, Sweden 1998 Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering Inger Boivie, Jan Gulliksen och Ann Lantz Inger Boivie, Enator AB och CID Jan Gulliksen,

Läs mer

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Liv & hälsa en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.

Läs mer

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Tidigare publicerad i SprŒkbruk, grammatik och sprœkfšršndring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994, (s.25-36) Institutionen fšr nordiska sprœk, Lunds

Läs mer

Jan Einarsson, Gud och attityd. Ett perspektiv pœ sprœk och kšn denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren.

Jan Einarsson, Gud och attityd. Ett perspektiv pœ sprœk och kšn denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Gud och attityd Ett perspektiv pœ sprœk och kšn Jan Einarsson Tidigare publicerad i Sprog og k n II. Opl¾g fra et seminar pœ RUC 28.4.1998 (s.87-117) Skrifter fra Dansk og Public Relations, Roskilde Universitetscenter,

Läs mer

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos

Läs mer

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson

Läs mer

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Tidigare publicerad i Svenskans beskrivning 22 (s.50-64) Lund University Press, 1997 1 Rubriken pœ mitt fšredrag Šr en anspelning pœ Bengt Lomans antologi med frœn

Läs mer

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology

Läs mer

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9

Läs mer

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3 Social rapport 2001 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande

Läs mer

Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa

Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa April 2000 Lisdoonvarna Mail Feeder Service Postbus, Ennis, Irland Metro Rural Parcel Bus, West Yorkshire, Storbritannien KTEL, kombinerad passagerar- och godstrafik,

Läs mer

Stiftelsernas skattskyldighet

Stiftelsernas skattskyldighet Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur.kand.examen Handledare: Robert PŒhlsson Stiftelsernas skattskyldighet 1 InnehŒll 1.

Läs mer

1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...

1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION... 1 InnehŒllsfšrteckning 1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...7 2 ALLM NT OM HANDELSBOLAG OCH

Läs mer

Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar

Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar Planering, utformning, hšjd och placering Anders Simonsson Pablo Tapia Lagunas Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

KUNSKAPSHUS ELLER OFFENTLIGT VARDAGSRUM?

KUNSKAPSHUS ELLER OFFENTLIGT VARDAGSRUM? KUNSKAPSHUS ELLER OFFENTLIGT VARDAGSRUM? En undersškning av Lunds stadsbiblioteks ombyggnad Kerstin Svensson Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds

Läs mer

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning

Läs mer

VATTENHÅL FÖR KUNSKAPSTÖRSTANDE ELEVER?

VATTENHÅL FÖR KUNSKAPSTÖRSTANDE ELEVER? VATTENHÅL FÖR KUNSKAPSTÖRSTANDE ELEVER? Om gymnasiebibliotek i förändring. Maud Harriman Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare:

Läs mer

Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse

Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Peter Lindelöf och Hans Löfsten IMIT WP: 1999_108 Datum: 1999 Antal sidor: 86 Institute for Management of Innovation and Technology 1 INLEDNING 1.1 Teknik-

Läs mer

En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1

En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1 En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ 2000- talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1 Regeringen bemyndigade den 11 september 1997 chefen fšr StatsrŒdsberedningen att tillkalla

Läs mer

Varfšr ett profilprogram?

Varfšr ett profilprogram? Profilprogram Varfšr ett profilprogram? Det ska finnas en tydlig intern profil fšr den kommunala organisationen. Denna profil ingœr som en del i ÓStrategi fšr Melleruds kommunó. Melleruds kommuns profil

Läs mer

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok 2001 Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT

Läs mer

Tillverkningshemligheter och

Tillverkningshemligheter och Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne

Läs mer

EN R TTVISANDE BILD AV BIBLIOTEKEN?

EN R TTVISANDE BILD AV BIBLIOTEKEN? EN R TTVISANDE BILD AV BIBLIOTEKEN? - problem och mšjligheter kring folkbibliotekens verksamhetsberšttelser Anna Chantre Magnus Holmqvist Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................

Läs mer

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport SERFIN 2 Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt 1999-05-05, slutrapport BFR 960664-3 BFR 960569-8 BFR 960665-8 BFR 969663-7 Skade- och erfarenhetsuppfšljning

Läs mer

Berit Funke Henrik Strandberg

Berit Funke Henrik Strandberg NetSšk InternetvŠgledning fšr referensbibliotekarier Berit Funke Henrik Strandberg Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare:

Läs mer

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen"

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 1 SWEBU Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen" Uno Engborg,

Läs mer

Peter: John visar Šven pœ att Friedmans tes bygger pœ efterhandskonstruktion, vilket ger att politisk korrekthet Šr icke tidsbundet.

Peter: John visar Šven pœ att Friedmans tes bygger pœ efterhandskonstruktion, vilket ger att politisk korrekthet Šr icke tidsbundet. Nedan redovisas de mest relevanta delarna av ventileringen mellan Peter Hallberg och John JŠrvenpŠŠ. Hallberg opponerar pœ JŠrvenpŠŠ som skrivit magisteruppsatsen Den politiska korrekthetens teori och

Läs mer

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling 1999:6 Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling Erfarenheter från första fasen av ett traineeprogram vid Arbetslivsinstitutet i Östersund Stig Vinberg Frants Staugård Ulrika Lindström

Läs mer

Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt.

Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt. Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet HT-00 TillŠmpade studier, 20 p Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt.

Läs mer

HushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen

HushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen 99-05-18 Finansforums Sparbarometer 2/99 Finansforum har fr o m 1999 inlett en kvartalsvis redovisning av hur de svenska hushœllens sparande utvecklas. I den hšr andra rapporten redovisar vi vad som hšnt

Läs mer

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA K O M P E N D I U M FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA 10 Teman och 30 Fall 16 Registerkort om förhållandena mellan Arbetsmarknadsparternas

Läs mer

Teoretisk Elektroteknik. Repetition i ellšra. Henrik Otterheim. Copyright 2003 Teoretisk Elektroteknik, KTH

Teoretisk Elektroteknik. Repetition i ellšra. Henrik Otterheim. Copyright 2003 Teoretisk Elektroteknik, KTH Teoretisk Elektroteknik Repetition i ellšra Henrik Otterheim Copyright 200 Teoretisk Elektroteknik, KTH Repetition i EllŠra 2() nnehœll. nledning 2. Elektrisk stršm. Elektrisk spšnning 4. Ohms lag 5. Seriekoppling

Läs mer

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN OM SV TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN Lars Olsson April 1999 Fšrord Denna rapport har tagits fram pœ uppdrag av projektet Teknisk Framsyn. Syftet med studien Šr att belysa svœrigheterna med

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

DET ATTRAKTIVA FOLKBIBLIOTEKET?

DET ATTRAKTIVA FOLKBIBLIOTEKET? DET ATTRAKTIVA FOLKBIBLIOTEKET? En undersökning av användarna på fyra bibliotek i Malmö Karin Andréasson Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet.

Läs mer

1 INLEDNING. 1.1 Problembeskrivning

1 INLEDNING. 1.1 Problembeskrivning 1 INLEDNING Under det senaste Œrtiondet har relationen mellan handel och miljš kommit i internationellt fokus. Konflikten mellan handel och miljš uppkommer nšr lšnder har olika miljšpolitik. I vissa lšnder

Läs mer

SEKRETESS I SKOLAN. Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats pœ jur.kand.-programmet, 20 pošng VT 2000

SEKRETESS I SKOLAN. Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats pœ jur.kand.-programmet, 20 pošng VT 2000 Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats pœ jur.kand.-programmet, 20 pošng VT 2000 SEKRETESS I SKOLAN Johan Fršjelin 720620-5119 Handledare: Professor Lotta Vahlne

Läs mer

Offentlighetsprincipen, demokratin och den kommunala verksamheten

Offentlighetsprincipen, demokratin och den kommunala verksamheten Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats, 20 pošng Hšstterminen 1999 Offentlighetsprincipen, demokratin och den kommunala verksamheten Karin LeidzŽn Handledare:

Läs mer

Examensarbete, ytprofilmštning

Examensarbete, ytprofilmštning F RORD Denna rapport behandlar ett examensarbete vilket ingœr som en del i vœr civilingenjšrsutbildning pœ datatekniklinjen. Arbetet har utfšrts vid Tekniska Hšgskolan i LuleŒ under perioden april - augusti

Läs mer

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten FOI-R--0467--SE Maj 2002 ISSN 1650-1942 Vetenskaplig rapport Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

Likabehandlingsplan. - Œrlig plan mot diskriminering, trakasserier och kršnkande behandling. HenŒns skola i Ellšs Grundskola Œr 7-9

Likabehandlingsplan. - Œrlig plan mot diskriminering, trakasserier och kršnkande behandling. HenŒns skola i Ellšs Grundskola Œr 7-9 ! Likabehandlingsplan HenŒns skola i Ellšs Grundskola Œr 7-9 LŠsŒret vt- 2016 - Œrlig plan mot diskriminering, trakasserier och kršnkande behandling ÓAlla barn och elever har rštt att utvecklas och lšra

Läs mer

Principskiss av vingbalk

Principskiss av vingbalk Subtask nr 6 Principskiss av vingbalk Ett berškningsprogram fšr bestšmning av lšmplig hœllfasthet fšr en balk vid givna laster. av m98_asa t98_haa Sammanfattning Vi har tagit fram ett program som beršknar

Läs mer

EG-rŠttens diskrimineringsfšrbud och dess inverkan pœ den direkta beskattningen

EG-rŠttens diskrimineringsfšrbud och dess inverkan pœ den direkta beskattningen TillŠmparuppsats i skatterštt ht-2000, 20 p Programmet fšr juris kandidatexamen Juridiska Institutionen vid Handelshšgskolan i Gšteborg David Kleist Handledare: Robert PŒhlsson EG-rŠttens diskrimineringsfšrbud

Läs mer

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie 1998:11 El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie Kjell Hansson Mild 1 Göran Anneroth 2 Jan Bergdahl 3 Nils Eriksson 4 Jonas Höög 4 Eugene Lyskov 1,5 Inger Marqvardsen 6 Ole Marqvardsen

Läs mer

Från satsdel till satsled En översikt av orden för satsens delar

Från satsdel till satsled En översikt av orden för satsens delar Maia Andréasson Från satsdel till satsled En översikt av orden för satsens delar 1806-1999 Mars 2001 Projektet Det svenska ordförrådets utveckling 1800 2000 Projektet Det svenska ordförrådets utveckling

Läs mer

Årets medarbetare inom njurmedicin 2003

Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden Pris: 35:- Nr.2/2004 Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Dialys och njurtransplantation under 1900-talet Rädda det som räddas kan

Läs mer