1 INLEDNING. 1.1 Problembeskrivning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 INLEDNING. 1.1 Problembeskrivning"

Transkript

1 1 INLEDNING Under det senaste Œrtiondet har relationen mellan handel och miljš kommit i internationellt fokus. Konflikten mellan handel och miljš uppkommer nšr lšnder har olika miljšpolitik. I vissa lšnder Šr miljšskyddet mycket strikt och miljšlagarna genomdrivs effektivt. Andra lšnder prioriterar inte miljšskyddet pœ samma sštt och genomdrivandet av miljšlagarna, om det finns nœgra, sker dšrefter. Det ligger i ett lands intresse att skydda miljšn inom sitt territorium, och skapa gynnsamma fšrutsšttningar fšr handeln. PŒverkan pœ miljšn kan komma bœde frœn inhemsk produktion och frœn produktion i andra lšnder. PŒverkan kan ocksœ ske genom att inhemska eller importerade varor hanteras inom det egna territoriet. LŠnders šnskemœl att komma till rštta med miljšproblem av olika slag, kan gšras med ŒtgŠrder som pœverkar den internationella handeln. Fšr tillfšllet pœgœr en politisk debatt som brukar benšmnas Óhandel och miljšó som omfattar en konflikt mellan internationell handelspolitik, som Šr uttryckt i GATT 1, och miljšpolitik. MŒnga menar att internationella handelsavtal, som inte inkorporerar miljšskydd i tillršcklig utstršckning, kan orsaka miljšfšrstšring genom att exempelvis uppmuntra ohœllbar konsumtion vilket leder till att djur och natur šverexploateras. Handelsregler kan bli anvšnda fšr att kšra šver miljšregler. GATT, vars regler styr 90% av všrldshandeln, Šr ett internationellt avtal som fršmjar handelsliberalisering genom att stšlla upp generella principer fšr regeringars handelspolitiska agerande. GATT gœr ut pœ att minimera gršnshinder fšr handel, hindra eller motverka protektionism och motverka diskriminering mellan olika exportlšnder, samt behandla importerade varor pœ samma sštt som inhemskt producerade. Vidare finns undantagsmšjligheter i artikel XX som medger handelsrestriktiva ŒtgŠrder fšr att uppnœ vissa samhšllsmœl. Det finns inget generellt undantag fšr miljšn, men begreppet kan tolkas in under (b) och (g) i artikel XX. Det finns inga generella regler inom internationell rštt, som ger ett land ršttigheten att anta handelsreglerande ŒtgŠrder till skydd fšr miljšn utanfšr sitt territorium. Princip 12 i Rio Deklarationen fšreskriver att unilaterala ŒtgŠrder, d.v.s ŒtgŠrder som vidtagits av ett land, fšr att skydda miljšn utanfšr det importerande landets territorium skall undvikas 2. Det Šr endast nšr en konvention fšreskriver att lšnder fœr vidta ŒtgŠrder fšr att skydda miljšn inom ett annat land, som en sœdan Šr tillœten i internationell rštt. DŒ GATT inte reglerar den inhemska handeln, finns det inget hinder fšr det avtalsslutande landet att pœ olika sštt, av bl.a miljšhšnsyn, begršnsa handeln fšr inhemska varor inom det egna landet. Under fšrutsšttning att samma begršnsningar gšller fšr inhemska varor av samma slag, kan Šven importen begršnsas utan att det strider mot GATT:s regler, om importbegršnsningen Šr kopplad till produktens skadlighet fšr miljšn. 1.1 Problembeskrivning De regler som finns fšr miljšskydd i GATT Šr undantag till huvudreglerna om likabehandling mellan olika exportlšnder och mellan inhemska varor och importerade varor samt det allmšnna fšrbud som finns mot kvantitativa restriktioner. Undantagen 1 General Agreement on Tariffs and Trade ( 1947/ 1966) 2 Rio Declaration on Environment and Development, 14 juni

2 Œterfinns i art XX punkterna (b) och (g). Handelsrestriktiva ŒtgŠrder kan vidtas som har till syfte att skydda mšnniskors, djurs och všxters liv och hšlsa, eller bevarande av uttšmliga naturresurser inom det importerande landets territorium. Dessa undantagsmšjligheter Šr begršnsade till ett lands reglering av varor och produkter, nšr det gšller produktens fysiska beskaffenhet och prestanda. Det Šr tillœtet att infšra handelsrestriktioner pœ skadliga produkter och varor som Šr uttšmliga naturresurser inom landet. Produktionsprocesser och metoder beršrs inte av GATT:s nuvarande bestšmmelser, varfšr det Šr tillœtet fšr ett land att anta standarder i form av utslšppsgršnser eller fœngstmetoder fšr den inhemska produktionen. DŠremot kan ett avtalsslutande land inte infšra nœgon form av importrestriktioner fšr varor framstšllda i ett annat land, beroende pœ dess produktionsmetoder, om inte produktionsprocessen pœverkar produktens kvalitet och prestanda. I konflikten mellan USA och Mexico i tuna fish case 3, fšrbjšd USA import av tonfisk frœn bland annat Mexico, pœ grund av att tonfisken fœngades pœ ett sštt som resulterade i att mœnga delfiner dog. Fšrbudet bedšmdes strida mot GATT-avtalet. I detta fall gjordes ingripanden beroende pœ produktionsmetoden, vilket inte har att gšra med produktens beskaffenhet. MŒnga miljškonventioner som finns fšreskriver handelsrestriktioner som ett sštt att genomdriva miljšskydd. Miljškonventionerna Šr giltiga internationella avtal och har samma status som GATT. I vissa konventioner fšreskrivs att handelsrestriktionerna kan tillšmpas pœ ett sštt som diskriminerar lšnder som inte Šr medlemmar i miljškonventionen. Montreal protokollet 4 strider mot GATT eftersom art 4, som fšrbjuder handel, endast gšller icke-medlemmar och GATT fšrbjuder ŒtgŠrder som diskriminerar mellan olika exportlšnder. Inte heller kan ŒtgŠrder undantas, eftersom artikel XX inte tillœter ŒtgŠrder som utgšr godtycklig eller oberšttigad diskriminering mellan lšnder dšr liknande fšrhœllanden rœder. I andra konventioner kan handelsrestriktioner infšras fšr att skydda miljšvšrden som inte finns representerade i GATT. CITES 5 fšreskriver anvšndningen av handelsrestriktioner fšr att skydda utrotningshotade djur i andra lšnder. Om bœda stater Šr parter i GATT, men endast en stat Šr medlem i miljškonventionen kan antagandet av en handelsrestriktion, som fšreskrivs i CITES, komma i konflikt med skyldigheter det importerande landet har genom GATT-avtalet. I turtle case 6 infšrde USA importfšrbud pœ rškor eller rškprodukter, nšr rškorna hade fœngats pœ ett sštt som ledde till att utrotningshotade havsskšldpaddor drunknade, nšr de fastnade i nšten. Importfšrbudet bedšmdes strida mot GATT-avtalet. ven om den amerikanska ŒtgŠrden inte tillšts erkšnde panelen att USAs handelsrestriktion till skydd fšr utrotningshotade havsskšldpaddor kunde undantas med stšd av artikel XX (g) till skydd fšr bevarandet av uttšmliga naturresurser. Skillnaden med tuna fish case Šr att havsskšldpaddor och inte delfiner anses vara utrotningshotade enligt bilaga 1 i CITES 7. Beslutet visar att handelsrestriktioner fšr att genomdriva internationella miljškonventioner inte strider mot GATT, nšr parterna i konflikten Šr medlemmar i miljškonventionen. 3 Panels on United States Restrictions on Import of Tuna (1991), vol. 30 ILM 1991 (tuna fish case) 4 Montreal Protokollet (1987) till Vienna Convention for the Protection of the Ozone Layer 5 The Convention of International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora, United States- Import Prohibition of certain Shrimp and Shrimp Products, Report of the Appelate Body, WT/DS58/ AB/R, 12 oktober 1998 (turtle case) 7 The Convention of International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora,

3 Jag har valt att inrikta mitt arbete pœ regleringar som ett land antar, genom att vidta handelsrestriktiva ŒtgŠrder eller regleringar som sšrbehandlar en produkt, fšr att skydda miljšn inom ett annat land. Regleringarna som jag syftar pœ Šr kopplade till hur en produkt produceras, exempelvis fœngstmetoder eller utslšppsstandard nšr en produkt tillverkas, och pœverkar dšrfšr inte varans fysiska beskaffenhet eller prestanda. GATT-avtalet tillœter inte ŒtgŠrder av detta slag. Jag kommer Šven att behandla den konflikt som kan uppstœ mellan olika internationella miljškonventioner och GATT, nšr handelsrestriktiva ŒtgŠrder vidtas fšr att genomdriva bestšmmelser i miljškonventionen. Inom doktrinen finns ett antal lšsningar, som syftar till att mšjliggšra att ett land antar handelsrestriktiva ŒtgŠrder som Šr kopplade till hur en vara produceras utan att ŒtgŠrderna strider mot GATT. Exempel pœ sœdana lšsningar Šr infšrandet av miljšrelaterande antidumping- och utjšmningstullar, samt infšrandet av ett nytt undantag i artikel XX, dšr produktionsrelaterade regleringar tillœts osv. Det finns fšrslag som innebšr att konflikten mellan internationella miljškonventioner och bestšmmelser i GATT-avtalet skall lšsas, genom att miljškonventionerna ges fšretršde framfšr bestšmmelser i GATT. 1.2 Syfte och frœgestšllningar Syftet med uppsatsen Šr att beskriva olika lšsningar som finns inom doktrinen, vilka skall mšjliggšra infšrandet av handelsrestriktiva ŒtgŠrder, eller sšrbehandlande regleringar i syfte att skydda miljšn, kopplade till hur en vara produceras i ett annat land utan att ŒtgŠrden strider mot GATT-avtalet. Det gšller regleringar dšr produktionsprocessen inte pœverkar produktens fysiska beskaffenhet eller prestanda. Finns lšsningar att tillgœ inom det nuvarande GATT-avtalet, eller mœste avtalet fšršndras? Kan ett land infšra miljšskatter pœ importerade produkter, eller infšra obligatorisk miljšmšrkning utan att det strider mot GATT-avtalet? Jag kommer sedan att ŒskŒdliggšra vilken konflikt som kan uppstœ mellan fšrpliktelser som ett land kan ha genom en internationell miljškonvention och GATT-avtalet. Vilka lšsningar fšresprœkas i doktrinen, fšr att lšnder skall kunna vidta handelsrestriktiva ŒtgŠrder till skydd fšr miljšn enligt vad som fšreskrivs i miljškonventioner utan att dessa ŒtgŠrder strider mot GATT? 1.3 Metod och material Numera finns litteratur som redogšr fšr mšjliga lšsningar sœ att lšnder kan anta handelsrestriktiva ŒtgŠrder som grundas pœ produktionsrelaterade regleringar, till skydd fšr miljšn i andra lšnder. Litteraturen bestœr till stšrst del av enskilda artiklar, men det finns ocksœ samlingsverk, dšr vissa kapitel Šr av intresse. Jag har studerat denna litteratur och relevant lagtext, samt relevanta panelavgšranden inom GATT. Jag har anvšnt mig av en ršttsbeskrivande metod, dšr jag analyserar det nu gšllande GATT-avtalet utifrœn det miljšskydd som finns i avtalet. Lšsningarna bygger pœ ett de lege ferenda resonemang, med syfte att fšršndra och utveckla GATT, till fšrmœn fšr miljšskydd. 2 EXTRATERRITORIELL MILJ POLITIK 3

4 Fšr att fšrstœ konflikten mellan frihandel och miljš Šr det viktigt att anlšgga ett internationellt perspektiv pœ situationen. Ett land som genomfšr sin miljšpolitik sœ att det pœverkar andra lšnder anvšnder sig av extraterritoriell miljšpolitik 8. Detta kan yttra sig genom att ett land antar normer, som de anser vara bšttre Šn andra lšnders, och sedan tillšmpar reglerna pœ importerade varor frœn det andra landet. Anledningen till att ett land antar regleringar som har extraterritoriell effekt kan vara att fšrsška Šndra det andra landets beteende och miljšpolicy, eller helt enkelt att det importerande landet vill hœlla en hšg miljšstandard oavsett om produkten Šr importerad eller inhemsk. Extraterritoriell miljšpolitik har kritiserats fšr att vara oacceptabel inblandning i det drabbade landets inrikespolitik och ett intrœng i ett lands suveršna sjšlvbestšmmande 9. Princip 12 i Rio deklarationen 10, som antogs av 172 stater, fšreskriver att unilaterala ŒtgŠrder fšr att skydda miljšn utanfšr det importerande landets territorium skall undvikas. LŠnderna i OECD 11 har kommit šverens om att de inte skall vidta handelsœtgšrder fšr att pressa andra lšnder att Šndra sin politik och praxis, nšr det gšller miljšproblem som Šr begršnsade till jurisdiktionen inom landet dšr miljšskadan uppstœr 12. Professor Thomas Schoenbaum anser att lšnder mœste tillœtas att všlja sina egna prioriteringar och sin egen politik. Motsatsen, menar han, skulle troligtvis leda till att vissa lšnder skulle diktera villkoren och bestšmma vilka standarder som skulle gšlla, vilket kan anses vara att inkrškta pœ ett annat lands suveršna sjšlvbestšmmande. Att tillœta varje land att pœ egen hand anta handelsrestriktioner, som grundas pœ varierande miljšstandard i olika lšnder, skulle i en fšrlšngning leda till kaos och anarki. 13 Trots dessa argument Šr det osškert om extraterritoriell miljšpolitik alltid skall anses strida mot internationell rštt. Det finns ršttsliga argument, som stšdjer pœstœendet att extraterritoriell miljšpolitik strider mot internationell rštt. Ett lands inhemska miljšpolitik Šr inte fšremœl fšr internationella restriktioner, sœ lšnge inte ŒtgŠrder inom ett land leder till att andra lšnder drabbas av miljšskador, eller att ett land handlar i konflikt med en internationell miljškonvention som tillœter handelsrestriktioner som landet Šr part till. Ett land har sjšlvbestšmmanderštt šver sitt eget territorium, bl.a. nšr det gšller miljšfrœgor. Detta uttrycks i princip 2 i Rio deklarationen frœn 1992 och innebšr att varje land sjšlva skall forma sin miljšpolitik, utifrœn sin egen miljšsituation och utveckling utan pœverkan frœn andra lšnder, sœ lšnge inte miljšpolitiken leder till gršnsšverskridande fšroreningar. Stater skall inte lšgga sig i andra lšnders beslut att exploatera sin miljš, om besluten inte resulterar i gršnsšverskridande miljšeffekter. Om ett land tillœter ŒtgŠrder, som har gršnsšverskridande effekter, exempelvis genom tillœta att inhemska producenter tillverkar varor pœ ett miljšskadligt sštt, eller 8 Begreppet anvšnds ofta i GATT-sammanhang och innebšr att ett land vidtar ŒtgŠrder riktade mot eller grundade pœ effekter utanfšr det egna landets territorium. 9 Andre«Noellkaemper, Rethinking states«rights to promote extra-territoral environmental values, i INTERNATIONAL ECONOMIC LAW WITH A HUMAN FACE, utgiven av Weiss mfl s Rio Declaration on Environment and Development, 14 juni Organisation for Economic Co-Operation and Development har 29 medlemmar som bestœr av alla EU-lŠnder, USA, Canada, Mexico, Australien, Korea, Tjeckien, Norge, Nya Zeeland, Polen, Ungern, Schweitz, Island, Japan och Turkiet. 12 OECD, Report on Trade and Environment (1995), paragraf Thomas Schoenbaum, Agora: Trade and Environment. Free International Trade and Protection of the Environment: Irreconcilable Conflict. AJIL vol 86:700 (1992),s 723 ( Schoenbaum 1) 4

5 tillšmpar fœngstmetoder som leder till att fiskbestœndet i havet minskar, kan man stšlla sig frœgan om det drabbade landet eller andra lšnder inte fœr vidta ŒtgŠrder som har extraterritoriell effekt. Friendly Relations resolutionen, 14 som antagits av FNs generalfšrsamling fšrbjuder vissa former av inblandning, nšr det gšller ett lands politiska, ekonomiska och kulturella utveckling, och fšrsšker fšrhindra ekonomiska och politiska ŒtgŠrder som syftar till att Šndra landets utveckling. ven om resolutioner inte Šr bindande Šr normen všletablerad och innebšr att ett land har friheten att utveckla och utnyttja sina egna naturresurser utan att andra lšnder har rštten att ingripa. Jag har tidigare nšmnt andra dokument som stšdjer denna princip, bl.a Rio deklarationen frœn 1992 och ett officiellt yttrande av ministrarna i OECD frœn Dokumenten konstaterar att det kan finnas former av ingripanden, exempelvis ekonomiska, som Šr olagliga inom den internationella rštten, Šven om de inte fšrbjuds specifikt. Slutsatsen Šr att det finns en všletablerad norm inom internationell rštt, som fšreskriver att stater har den suveršna rštten att bestšmma šver sin egen miljšpolitik, sœ lšnge den inte leder till gršnsšverskridande fšroreningar. Finns en princip inom internationell rštt som tillœter extraterritoriell miljšpolitik, nšr ett land tillœter verksamheter som medfšr gršnsšverskridande eller globala fšroreningar? Vissa deklarationer som antagits av FNs generalfšrsamling fšreslœr att alla fšrsšk att pœverka andra stater till att Šndra sin miljšpolitik, genom att vidta ŒtgŠrder av olika slag, Šr olagliga 16. Problemet med dessa resolutioner Šr, att de inte Šr bindande och att de Šr sœ allmšnt formulerade, att det Šr svœrt att se vilka ršttigheter och skyldigheter som ett land har. Det finns vissa former av ingripanden som Šr tillœtna i internationell rštt, exempelvis alla former av diplomati, som inte syftar till att tvinga ett annat land att anta nya miljšregler 17. I internationella domstolen (ICJ) bedšmdes USAs agerande i en konflikt i Nicaragua 18. ICJ konstaterade att ingripanden Šr otillœtna i internationell rštt, nšr ingripandet syftar till att tvinga landet att Šndra sitt beteende, och nšr det gšller politiska frœgor som tillhšr varje lands sjšlvbestšmmanderštt. Men domstolen drog inte slutsatsen att de ekonomiska ŒtgŠrder som vidtogs av USA, var ett sœdant tvœng och dšrmed ett brott mot internationell rštt 19. Andre«Noellkaemper anser dšrfšr att extraterritoriell miljšpolitik inte alltid kan anses falla inom kategorin av fšrbjudna ŒtgŠrder 20. Detta strider dock mot princip 12 i Rio Deklarationen, som fšreskriver att extraterritoriell miljšpolitik utanfšr jurisdiktionen i det importerande landet skall undvikas. Rio Deklarationen Šr inte ett bindande dokument och pœverkar dšrfšr inte uttalandet som gjordes av internationella domstolen. Noellkaemper pœpekar att Rio Deklarationen Šr sœ allmšnt formulerad att den skulle vara oanvšndbar som en ršttslig norm, Šven om den var ett bindande dokument Resolution on Friendly Relations, Resolution 2625 (XXV) 1970, Ga Resolution 1803 on Permanent Soverenity over Natural Resources (1962) 15 OECD, Report on Trade and Environment (1995), paragraf Resolution on Friendly Relations, Resolution 2625 (XXV) 1970, Ga Resolution 1803 on Permanent Soverenity over Natural Resources (1962) 17 Noellkaemper, not 9 a a, s Nicaragua v. United States of America, ICJ Rep Nicaragua v. United States of America, ICJ Rep 1986, paragraf Noellkaemper, i not 9 a a, s Noellkaemper, not 9 a a, s 186 5

6 Jag har konstaterat att det finns en všletablerad norm, som innebšr att ett land har rštt att bestšmma sin egen miljšpolitik sœ lšnge inte miljšskador uppstœr i andra lšnder. Trots detta finns ingen uttalad norm, som fšreskriver att ett land har rštten att pœverka andra lšnder genom extraterritoriell politik, om gršnsšverskridande negativa effekter pœ miljšn uppstœr. GATT-avtalet stšrker normen om ett lands suveršna rštt att bestšmma sin egen miljšpolitik. GATT Šr ett handelsliberaliserande avtal, som bygger pœ teorin om komparativa fšrdelar, vilket innebšr att ett land skall producera de varor som passar landet ifrœga. Variationerna mellan lšnderna uppkommer av olika produktionsfšrutsšttningar och olika všrderingar. Fšrsšk att infšra sitt eget lands všrderingar pœ andra lšnder nšr det gšller miljšfrœgor skulle undergršva denna teori. I tuna fish case 22 godkšnde inte panelen extraterritoriell miljšpolitik. I Canada-US tuna case 23 uttalade panelen att det inte Šr tillœtet fšr en stat att anta lagar som tvingar andra lšnder att Šndra sin miljšpolitik. Slutsatsen Šr att internationell rštt, och speciellt internationella handelsregler, skyddar varje lands rštt att bestšmma šver sin egen miljš. 2.1 En ny effekt-doktrin Andre«Noellkaemper fšreslœr mšjligheten att pœverka andra lšnders miljšpolitik, genom en ny effekt doktrin. Hans argument bygger pœ att ett land har ansvar att inte skada ett annat lands miljš. Princip 2 i Rio Deklarationen fšreskriver att ett land har rštten att utnyttja sina egna resurser. Principen konstaterar ocksœ att ett land har ansvar att fšrsškra att aktiviteter inom sin jurisdiktion eller kontroll inte orsakar skada pœ miljšn i en annan stat, eller omrœden utanfšr nationell jurisdiktion. Samma sak fšreskrivs i princip 21 i Stockholm deklarationen 24 och i Train smelter case 25, dšr orsakandet av gršnsšverskridande utslšpp av giftiga gaser frœn ett smšltverk stred mot internationell rštt. FrŒgan Šr om gršnsšverskridande fšroreningar ger ett land rštt att vidta handelsrestriktioner mot landet som orsakar fšroreningarna. Edith Brown Weiss anser att mšjligheten att fšrbjuda produkter som producerats pœ ett miljšskadligt sštt, Šr ett viktigt instrument fšr att uppnœ miljšmšssig hœllbar utveckling och hindra ošnskade produktionsmetoder. Alla handelsembargon skall inte tillœtas, men en utgœngspunkt vid bedšmningen av tillœtligheten av sœdana ŒtgŠrder skall vara, att de Šr nšdvšndiga fšr att uppnœ miljšmšssig hœllbar utveckling. 26 Det finns de som tycker att alla handelsrestriktioner till skydd fšr miljšn skall tillœtas, vare sig miljšfrœgan Šr under nationell jurisdiktion eller inte. Vissa menar att varje form av miljšfšrstšring slutligen kommer att ha effekt fšr hela jorden och pœverka lšnder som inte har nœgon jurisdiktion šver miljšfšrstšringen. Det verkar som om miljšprinciper som Ó question of global concernó och Ócommon heritage of mankindó kommer i konflikt med Šldre principer om nationell suveršnitet och territoriell jurisdiktion. 27 EG-kommissionen har fšreslagit att lšnder kan vidta handelsrestriktioner fšr att 22 tuna fish case, not 3 a a 23 United States- Prohibition of imports of tuna and tuna products from Canada (BISD 28S/92) Declaration of the United Nations Conference on the Human Environment, Stockholm The United States v Canada, 3 United Nations Reports of International Arbitral Awards frœn 1938 (1941) 26 Edith Brown Weiss, Environment and Trade as Partners in Sustainable Development: A Commentary, AJIL vol 86 ( Brown Weiss commentary) s Andreas R. Ziegler, WTO rules supporting environmental protection, INTERNATIONAL ECONOMIC LAW WITH A HUMAN FACE, i Weiss mfl (utgivare) s 212 6

7 fšrsška lšsa globala eller gršnsšverskridande miljšproblem 28. USA Šr en av de stater som anvšnder sig av handelsrestriktioner fšr att driva igenom en viss miljšpolitik i andra lšnder. Det har pœgœtt en debatt i USA angœende lagligheten att anta handelsrestriktioner till skydd fšr miljšn. Diskussionen gšllde om USA skulle kunna anvšnda handelsrestriktioner i fall dšr arter, oavsett var de fanns i všrlden, var utrotningshotade. USA och EG har kommit fram till att ett land kan tillœtas anvšnda handelsrestriktioner fšr att skydda miljšn, om sœdana ŒtgŠrder syftar till att skydda den gemensamma všrldsmiljšn, exempelvis den biologiska mœngfalden och regnskogen. Det Šr svœrt att sšga vad dessa uttalanden har fšr ršttslig betydelse. Fšr att ny internationell rštt skall skapas, kršvs en stšrre internationell konsensus Šn vad som Šr fallet. 29 Professor Schoenbaum konstaterar att det Œtminstone finns tvœ teoretiska beršttiganden fšr att vidta unilaterala ŒtgŠrder till skydd fšr miljšn i ett annat land. Ett land kan handla de lege ferenda, vilket innebšr att andra lšnder accepterar ŒtgŠrden och ny internationell sedvanerštt bildas. Det finns ingen internationell konsensus, i varje fall inte till den grad att unilaterala ŒtgŠrder till skydd fšr miljšn utanfšr sitt eget territorium, Šr beršttigade enligt sedvanerštt. Extraterritoriell miljšpolitik kan beršttigas som en motœtgšrd i enlighet med internationell rštt. Fšr att motœtgšrder skall vara tillœtna, kršvs att ett land har brutit mot en internationell bestšmmelse. MotŒtgŠrder Šr tillœtna endast under speciella omstšndigheter. Ekonomiska ŒtgŠrder som Šr ett hot mot ett lands suveršnitet eller politiska sjšlvstšndighet, mœste undvikas. MŠnskliga ršttigheter och tvingande normer i internationell rštt skall fšljas, och ršttsliga skyldigheter mot tredje lšnder iakttas. Innan en motœtgšrd vidtas, mœste landet som bryter mot internationella bestšmmelser ges en chans att Šndra sitt beteende, och om landet ifrœga inte gšr det skall motœtgšrden vara i proportion till det andra landets olagliga handling. USA:s importfšrbud pœ mexikansk tonfisk eller tonfiskprodukter 30, kan ses som ett fšrsšk av USA att skapa ny internationell sedvanerštt, till skydd fšr marina dšggdjur oavsett om de Šr utrotningshotade eller ej. tgšrden som USA vidtog, kan ocksœ ses som en motœtgšrd fšr att Mexico inte skyddade marina levande resurser i strid mot FNs sjšršttskonvention 31. Eftersom motœtgšrder inte fœr vidtas till nackdel fšr tredje land, kan USA:s ŒtgŠrd inte beršttigas som en giltig motœtgšrd, eftersom importfšrbudet gšllde all tonfisk frœn Mexico, Šven om den tog všgen om ett tredje land. 32 Slutsatsen som jag ser det, Šr att handelsœtgšrder fšr att driva igenom en viss miljšpolitik utanfšr eget territorium, inte tillœts inom generell internationell rštt. Det finns viss acceptans inom ett fœtal lšnder, nšr det gšller handelsœtgšrder som vidtas till skydd fšr gršnsšverskridande och globala miljšproblem. Det kan dock inte anses att stšdet fšr sœdana ŒtgŠrder Šr sœ stort inom det internationella samfundet, att ny sedvanerštt har bildats. Det finns ingen internationell konventionen som beršttigar handelsrestriktioner fšr att skydda miljšn pœ ett generellt plan. Endast vissa 28 Communication from the Commission to the Council and the European Parliament on Trade and Environment, 28 februari 1996, COM (96)54 final, paragraph 2.3 och Noellkaemper, not 9 a a, s tuna fish case, not 3 a a 31 United Nations Convention on the Law of Sea, 21 ILM 1261 (1982) 32 Schoenbaum, International trade and protection of the environment: The continuing search for reconciliation AJI 1997 Vol 91:268 ( Schoenbaum 2) s 299 f 7

8 miljškonventioner, exempelvis CITES 33 och Montrealprotikollet 34 fšreskriver att handelsrestriktioner fœr anvšndas som ett instrument, att driva igenom konventionernas bestšmmelser, men det gšller endast under de fšrutsšttningar som anges i konventionen och fšr de omrœden som dšr Šr skyddade. ICJ kunde inte konstatera att ekonomiska ŒtgŠrder mot ett annat land var ett brott mot internationell rštt 35. Som jag ser det Šndrar detta uttalandet ingenting, eftersom det inte finns nœgon mšjlighet att veta under vilka fšrutsšttningar sœdana ŒtgŠrder fœr tillšmpas, eller om ekonomiska ŒtgŠrder fœr anvšndas fšr att skydda miljšn utanfšr landets egna territorium. 3 GATT 3.1 Historik GATT Šr ett internationellt handelsavtal som tillkom GATT var Šven under perioden ett forum fšr multilaterala handelsfšrhandlingar (rundor) om lšgre tulltaxor och andra handelshinder skapades World Trade Organisation (WTO) som ett resultat av Uruguayrundan, som pœgick mellan Œren Idag Šr GATT endast ett handelsavtal fšr varor och en del av WTO-systemet. Inom WTO finns andra avtal, exempelvis ett avtal om tjšnster (GATS 36 ) och immaterialrštter (GATRIPS 37 ), samt ett forum fšr konfliktlšsning. WTO har 138 medlemmar och 90% av všrldshandeln styrs av reglerna inom systemet. 38 Internationell handel har utvecklas i snabbt takt sedan andra všrldskriget. Detsamma kan inte sšgas om den internationella miljšrštten. Det var fšrst under slutet av 60-talet och bšrjan av 70-talet som miljšfrœgor kom i internationell fokus. Inom GATT gjordes det fšrsta fšrsšket att tackla miljšproblem under fšrberedelserna till Stockholmskonferensen utkom en rapport angœende industriell fšroreningskontroll och internationell handel 40, men trots detta, startade inte miljšdebatten inom GATT fšrršn i bšrjan av 90-talet. Diskussionen kom igœng efter tuna fish case och infšr Riokonferensen Samma Œr handlade den Œrliga rapporten inom GATT 42 delvis om miljšfrœgor i relation till handel, och ett par mœnader efter Riokonferensen utkom en rapport angœende uppfšljning av vad lšnderna enats om under konferensen januari 1995 tršdde avtalet som bildade World Trade Organisation (WTO) i kraft, tillsammans med de andra avtal, som hade fšrhandlats fram under Uruguay rundan, exempelvis nšr det gšller immaterialrštter (GATRIPS) och tjšnsteavtal (GATS). Trots en avancerad debatt angœende miljšfrœgor inom WTO-systemet, blev pœverkan pœ 33 The Convention of International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora, Montreal Protocol to Vienna convention for the Protection of the Ozone Layer, Nicaragua v. United States of America, ICJ Rep 1986, paragraf General Agreement on Trade and Services 37 General Agreement on Trade Related aspects of Intellectual Property Rights 38 Informationen Šr hšmtad pœ WTO:s hemsida, 39 United Nations Conference on the Human Environment, Stockholm GATT, Studies in International Trade ( Geneva: GATT, 1971), No Tuna fish case, not 3 a a 42 GATT, International Trade ( Geneve: GATT, 1992) 43 BISD (Geneva: GATT, 1993) 39S/303 8

9 WTO-avtalet minimal. Uttrycket ÓhŒllbar utvecklingó skrevs in i den slutliga preambeln till WTO-avtalet. Efter Riokonferensen fortsatte diskussionen om relationen mellan handel och miljš inom GATT, och 1993 bildades Committee on Trade and Environment (CTE). GATT innehœller inte nœgon klar hšnvisning till miljšfrœgor, men i preambeln till avtalet som bildar WTO, inkluderas en klar hšnvisning till debatten, som gšller balansen mellan handel och miljšintressen och anger ÓhŒllbar utveckling Ó som en av sina referenser. ÒRecognizing that their relations in the field of trade and economic endeavour should be conducted whith a view to raising standards of living, ensuring full employment and a large and steadily growing volyme of real income and effective demand, and expanding the production and trade in goods and services, while allowing for the optimal use of the world«s resourses in accordance with the objective of sustainable development, seaking both to protect and preserve the environment and enhance the means for doing so in a manner consistent with their respective needs and concerns at different levels of economic developmentéó 44 Det finns ingen fšrklaring till hur begreppet ÒhŒllbar utvecklingó skall tolkas utšver vad preambeln sšger 45. Begreppet introducerades i texten i ett slutligt skede, eftersom trycket frœn allmšnheten och dœ i synnerhet hœrd kritik frœn olika miljšgrupper i USA var stort. Vissa anser att inskrivning av hœllbar utveckling Šr ett stort steg framœt i miljšutvecklingen, medan andra Šr mycket skeptiska till dess betydelse fšr att fšra miljšprocessen framœt inom GATT. Andreas R Ziegler anser inte att begreppet hœllbar utveckling har mindre betydelse fšr att det har skrivits in i preambeln istšllet fšr i nœgon artikel. 46 Idag fœr miljšgrupper av olika slag stšrre och stšrre inflytande i olika frœgor som behandlas inom internationella forum. Icke-statliga organisationer, exempelvis Green Peace och všrldsnaturfonden, integreras mer och mer i det internationella miljšarbetet. Det finns numera en hšnvisning till samarbete med dessa organisationer i WTO-avtalet (art V:2), som etablerades Min personliga Œsikt Šr att dessa grupper kan skapa debatt och opinion fšr miljšfrœgor, samt bidra med specialkunskaper, som gšr att miljšproblematiken kan lšsas inom GATT och inte utanfšr. 3.2 GATT-avtalet GATT-avtalet reglerar handel mellan olika lšnder, genom det stšller upp generella regler fšr en stats handelspolitiska agerande. GATT-avtalet Šr indelat i fyra delar. Del I omfattas av artiklarna I och II och ršr tullfšrhœllandena. I Art I fšreskrivs mestgynnad-nationsbehandling mellan parterna nšr det gšller tullar, avgifter samt regler 44 Agreement establishing the World Trade Organisation, GATT secretariat, GATT Final Act Embodying the Results of the Uruguay Round of Multilateral Trade negotiations, GATT Doc. MTN. TNC/W/FA (1991), Kallas ÒDunkel DraftÓ 46 Ziegler, not 27 a a, s 207 9

10 och formaliteter i samband med import och export. Detta innebšr att alla avtalsslutande parter skall behandlas lika nšr det gšller tullar, avgifter, tullformaliteter, interna skatter, avgifter och lagar, och bestšmmelser som ršr intern fšrsšljning, kšp, transport eller anvšndning av varor. Detta innebšr ocksœ att ett land som inte Šr avtalsslutande part kan missgynnas men inte gynnas. Art II innehœller fšreskrifter ršrande de tullmedgivanden som givits vid tullfšrhandlingarna. De varor som har reglerats fœr inte belšggas med hšgre tulltaxor Šn vad som šverenskommits. Del II omfattas av art II-XXIII och innehœller bestšmmelser om interna avgifter, regler om transittrafik, antidumpingtullar, tullformaliteter och ursprungsbeteckningar samt ett fšrbud mot kvantitativa import- och exportrestriktioner. Det finns ocksœ bestšmmelser om subventioner och statliga handelsfšretag, samt undantagsbestšmmelser och regler fšr tillgripande av skyddsœtgšrder. Art III stadgar likabehandling mellan det egna landets och andra lšnders varor. Ett land fœr inte belšgga en importerad vara med hšgre skatter och avgifter Šn en inhemsk vara av liknande slag. En inhemsk vara fœr inte heller gynnas, nšr det gšller fšrsšljning, kšp, transporter och anvšndning mm. Art VI reglerar antidumping- och utjšmningstullar. Fšr att motverka dumping kan ett land i vissa fall pœfšra antidumping- och utjšmningstullar pœ importerade varor. Detta gšller i de fall dœ ett lands varor infšrs pœ marknaden i ett annat land, till ett lšgre pris, Šn sitt normala všrde, om importen fšrorsakar eller hotar att fšrosaka všsentlig skada pœ en inhemsk industri, eller avsevšrt fšrsenar uppršttandet av en inhemsk sœdan. NŠrmare bestšmmelser om tolkning och tillšmpning finns i den s.k. antidumpingkoden 47. Art XI talar om i vilka fall en stat fœr infšra kvantitativa restriktioner. Fšrbud eller restriktioner av annat slag Šn tullar, skatter eller andra avgifter skall icke infšras eller bibehœllas i frœga om import eller export. Det kan i vissa fall ligga i ett lands intresse att fšrbjuda eller begršnsa infšrseln av en miljšfarlig, vara eller fšr miljšn ett skadligt Šmne. I mœnga fall Šr det just kvantiteten av ett Šmne som har betydelse fšr omfattningen av miljšskadan. Ett sœdant fšrbud eller restriktion strider mot denna artikel. Men om ett land har kritisk brist pœ livsmedel, tillœts att staten tillfšlligt vidtar exportrestriktioner. Det finns Šven undantag fšr importrestriktioner avseende jordbruks- eller fiskeriprodukter, samt fšreskrifter angœende klassificering, kvalitetskontroll eller saluhœllande av varor i den internationella handeln. Arikel XX Šr det allmšnna undantaget och ger ett land mšjlighet att vidta ŒtgŠrder till skydd fšr vissa sšrskilt angelšgna intressen, trots att dessa egentligen strider mot GATT. Artikel XX kršver inte att landet som hšvdar att undantaget Šr tillšmpligt, mœste ingœ i fšrhandlingar med beršrda lšnder. Det Šr varje lands sjšlvstšndiga rštt att skydda sšrskilt angelšgna intressen. Men artikel XXII fšreskriver att ŒtgŠrder som ett land vidtar, skall fšregœs av en mšjlighet till šverlšggning mellan parterna som ŒtgŠrden beršr. I fšrsta hand gšrs dock bedšmningen av landet som Œberopar undantaget. Det Šr fšrst dœ beršrda lšnder anser att ŒtgŠrden strider mot GATT, som en panel kan pršva fallet. tgšrden skall inte vara godtycklig eller oberšttigad diskriminering mellan lšnder dšr samma fšrhœllanden rœder, eller ett fšrtšckt handelshinder. Skydd fšr miljšn finns inte angivet, men kan tolkas in under punkterna (b) och (g). Ett land kan genomfšra ŒtgŠrder som Šr nšdvšndiga fšr att skydda mšnniskors, djurs och všxters liv eller hšlsa (b), genomfšra ŒtgŠrder fšr att bevara uttšmliga naturtillgœngar om sœdana ŒtgŠrder genomfšres i samband med 47 Agreement on implementation of article VI of the General Agreement on Tariffs and Trade

11 begršnsningar av inhemsk produktion eller konsumtion (g). I punkt (b) finns ytterligare ett kriterium, ŒtgŠrden skall vara nšdvšndig fšr att tillœtas. Artikel XX tolkas mycket restriktivt, och i synnerhet undantagen som Šr kopplade till miljšn. Del III omfattar artiklarna XXIV-XXXV, och innehœller regler om tullunioner och frihandelsomrœden, samt bestšmmelser av administrativ karaktšr ršrande avtalets tillšmpning. Slutligen innehœller del IV (XXXVI-XXXVIII) bestšmmelser om vissa fšrmœner fšr u-lšnderna tgšrder till skydd fšr miljšn inom GATT I Canada-US tuna case 48 fšrbjšd USA import av alla typer av tonfisk och tonfisk produkter frœn Canada med stšd av sektion 205 av the Fisheries Conservation and Management Act. Canada gjorde gšllande att fšrbudet stred mot artikel I, mest gynnad nationsbehandling, och artikel XI (1), allmšnt avskaffande av kvantitativa restriktioner. USA fšrsvarade sitt importfšrbud som en bevarandeœtgšrd enligt artikel XX (g). Panelen konstaterade att importfšrbudet stod i strid med artikel XI, eftersom ŒtgŠrden var en kvantitativ importrestriktion. DŠrefter pršvade panelen om undantaget i artikel XX (g) var tillšmpligt pœ det amerikanska importfšrbudet. BŒda sidor var šverens om att tonfiskbestœndet var en uttšmlig naturtillgœng. Panelen fann att villkoren i preambeln till artikel XX var uppfyllda, eftersom diskrimineringen mot Canada inte var godtycklig eller oberšttigad, dœ liknande ŒtgŠrder hade vidtagits mot andra lšnder av samma skšl. tgšrden ansœgs inte heller vara en fšrtšckt handelsrestriktion, eftersom den hade vidtagits i form av en handelsœtgšrd. Fšr att punkt (g) skall vara tillšmplig, kršvs dock att samma ŒtgŠrder vidtas pœ inhemsk produktion och konsumtion. Importfšrbudet mot Canada gšllde all tonfisk och alla tonfiskprodukter, medan restriktionen fšr inhemsk produktion endast gšllde vissa tonfiskarter. Detta ledde till att panelen inte ansœg att undantaget i artikel XX (g) kunde tillšmpas. En annan panelrapport av intresse Šr den som gšllde Thailands begršnsning av import av cigaretter 49. Tvisten gšllde Thailands ŒtgŠrd att fšrbjuda import av tobak och tobaksprodukter. Thailand gjorde gšllande att denna ŒtgŠrd var tillœten med hšnvisning till artikel XX (b) till skydd fšr mšnniskors liv och hšlsa. Importfšrbudet hade infšrts fšr att kontrollera rškningen i Thailand, och fšr att amerikanska cigaretter var mer skadliga Šn cigaretter som tillverkats i Thailand, eftersom de innehšll mer tillsatser och kemikalier. Panelen konstaterade att ŒtgŠrden stred mot artikel XI (1), eftersom den thailšndska ŒtgŠrden var en kvantitativ importrestriktion. Med hšnsyn tagen till artikel XX (b), hšll panelen med om att rškning var en allvarlig risk fšr mšnsklig hšlsa, och ŒtgŠrden att begršnsa konsumtionen av cigaretter var fšrenlig med artikeln. Fšr att ŒtgŠrden skall tšckas av artikel XX (b), skall den ocksœ bedšmas vara nšdvšndig. ImportbegrŠnsningarna kunde anses nšdvšndiga, endast om det inte fanns nœgon alternativ ŒtgŠrd, som var mindre ofšrenlig med GATT-avtalet, som skulle leda till samma resultat, d.v.s begršnsa konsumtionen av cigaretter. Genom utredningar kom panelen fram till att det fanns alternativa ŒtgŠrder fšr att kontrollera kvantitet och kvalitet av cigaretter, exempelvis genom mšrkning. DŠrfšr 48 United States- Prohibition of tuna and tuna products from Canada (BISD 29S/91) Thailand- Restrictions on importation of and internal taxes on cigarettes (BISD 37S/200)

12 ansœgs ŒtgŠrden att fšrbjuda import av cigaretter inte nšdvšndig i den bemšrkelsen som avses i artikel XX (b). NŠr en ŒtgŠrd vidtas fšr att skydda miljšn, och ŒtgŠrden Šr relaterad till en produkts fysiska beskaffenhet och prestanda, skall man bšrja med att undersška om ŒtgŠrden strider mot nœgon av GATT:s artiklar, eller om ŒtgŠrden kan godtas med stšd av de undantag som finns i vissa artiklar, exempelvis kvalitetskontroll i artikel XI:2. Om man finner att ŒtgŠrden strider mot GATT Šr nšsta steg att se om ŒtgŠrden kan undantas med stšd av artikel XX (b) eller (g). BetrŠffande alla undantag i artikel XX, gšller att ŒtgŠrden inte skall vara fšremœl fšr godtycklig eller oberšttigad diskriminering, eller vara ett fšrtšckt handelshinder. En ŒtgŠrd Šr inte oberšttigad diskriminering i de fall ŒtgŠrden har vidtagits av liknande skšl fšr import av liknande varor frœn andra lšnder. Vidare kršvs att importerade varor och inhemska varor av samma slag behandlas pœ samma sštt. Artikel XX (g) fšreskriver dessutom att ŒtgŠrderna skall vara vidtagna i anslutning till begršnsningar pœ inhemsk produktion och konsumtion. Artikel XX (b) tillœter parterna i GATT att prioritera mšnniskors, djurs och všxters liv och hšlsa framfšr handelsliberalisering. tgšrden mœste dock bedšmas vara nšdvšndig fšr att den skall kunna godtas. Fšr att den vidtagna ŒtgŠrden skall bedšmas vara nšdvšndig, mœste det pœ nœgot sštt vara vetenskapligt sškerstšllt att den aktuella varan kan skada mšnniskors, djurs och všxters liv och hšlsa MILJ REGLERINGAR AVSEENDE PRODUKTIONS-PROCESSEN TillŠmpning av artikel XX, Šr begršnsad till att gšlla ett lands reglering av varor nšr de Šr inom landet och dšr orsakar skada pœ sœdana intressen, som enligt artikeln kan vara godtagbara anledningar till att vidta sšrskilda ŒtgŠrder. Som jag redan har pœpekat Šr punkterna (b) och (g) av intresse fšr miljšregleringar. Fšrutom att ett land kan anta handelsregleringar som Šr relaterad till produkten i sig, exempelvis dess miljšfarlighet, kan det dessutom vara av intresse att tillœtas vidta handelsœtgšrder, som grundas pœ hur en produkt Šr producerad. Skador pœ miljšn kan likavšl uppkomma nšr en produkt produceras, som nšr den hanteras. NŠr det gšller produktionsmetoder som pœverkar varans fysiska beskaffenhet eller prestanda, exempelvis osanitšra fšrhœllanden i slakthus som leder till att kšttprodukter blir hšlsofarliga, kan artikel XX (b) tillšmpas till skydd fšr mšnniskors, djurs och všxters liv och hšlsa. Dessutom finns numera Agreement on the Application of Sanitary and Phytosanitary Measures (SPS-avtalet) 51, som inriktar sig just pœ problem av denna sorten. HŠr finns grundlšggade regler fšr livsmedels sškerhet, samt standarder som relaterar till djur och všxter. NŠr det gšller tekniska regleringar som kan variera mellan lšnderna, tillšmpas Agreement on Technical barriers to trade (TBT-avtalet) 52. Avtalet tillœter miljšstandarder pœ produktion, om produktionsprocessen har betydelse fšr produktens fysiska beskaffenhet och prestanda. Andra regleringar som har att gšra med produktionsprocessen och som inte pœverkar produktens beskaffenhet eller prestanda, faller utanfšr det nuvarande GATT-avtalet och tillœts dšrfšr inte. 50 Thailand- Restrictions on importation of and internal taxes on cigarettes (BISD 37S/200) Avtalet tršdde i kraft 1 jan Agreement On Technical Barriers to Trade of the Tokyo Round, omtryckt I GATT, The Tokyo Round Agreements (Geneva: GATT, 19866) s

13 4.1 Tuna Fish case I en konflikt mellan USA och Mexico stšlldes frœgan om produktionsrelaterade regleringar som inte pœverkar produktens beskaffenhet tillœts i GATT-avtalet 53. Vid tonfiskfœngst med snšrpvad (en sorts nštfiske), fœngas oavsiktligt i vissa delar av všrlden delfiner samtidigt med tonfisken. I USA antogs en lagstiftning, som fšreskriver mšngden delfiner som fœr fœngas vid tonfiskfœngst, och lagen fšreskriver importfšrbud fšr tonfisk som inte uppfyller USA:s standard i detta avseende. Om ett land inte uppfyller bestšmmelserna nšr de fœngar tonfisk, ger lagstiftningen USA mšjligheten att fšrbjuda all import av fisk frœn landet. Med stšd av lagstiftningen infšrde USA 1990 ett handelsembargo mot fem stater, varav Mexico var en av dessa. Sedan de beršrda staterna visat att de tillšmpade fœngstmetoder som uppfyllde kraven i den amerikanska lagstiftningen, hšvdes embargot, men senare samma Œr infšrdes ett nytt embargo mot Mexico som gšllde all tonfiskimport. Detta skulle gšlla tills Mexico kunde visa att andelen av en viss delfinart inte šversteg 15% av den totala volymen. Importšrer var ocksœ tvungna att visa att det importerade partiet inte innehšll tonfisk som hade fœngats i Mexico, samt mšrka produkten med ursprungslandet och Ódolphin safeó. Mexico och USA fšrhandlade, men kunde inte komma fram till en lšsning, och 1991 tillsattes en GATT-panel. 54 De amerikanska importfšrbudet innebar alltsœ att USA vidtog ŒtgŠrder som var grundade pœ effekter utanfšr sitt eget territorium, dvs pœ grund av de fœngstmetoder som anvšndes i Mexico. Mexico anfšrde fšljande: 1. De amerikanska ŒtgŠrderna stœr i strid med GATT:s artikel XI, fšrbud mot kvantitativa restriktioner. 2. BestŠmmelserna som kršver en sšrskild dokumentation av den mexicanska tonfisken Šr en negativ sšrbehandling av en importerad vara, och strider mot artikel I. 3. Mšjligheten i lagstiftningen att utvidga embargot till att gšlla all fisk frœn lšnder som inte bedšms uppfylla kraven vad gšller tonfisk strider mot artikel XI. 4. VarumŠrkningen av godkšnda produkter, med etiketten Òdolphin safeó, Šr diskriminerande och strider mot artikel I och IX. USA anfšrde till sitt fšrsvar: 1. tgšrderna som USA har genomfšrt Šr i šverrensstšmmelse med artikel III. De importerade varorna behandlas pœ samma sštt som likartade inhemska produkter. 2. Om ŒtgŠrderna skulle anses strida mot artikel III, kan de ŠndŒ anses vara fšrsvarliga med hšnvisning till artikel XX (b) till skydd djurs liv och hšlsa och (g) till skydd fšr uttšmliga naturtillgœngar. GATT- panelen beslutade att de amerikanska ŒtgŠrderna stred mot artikel III, som stadgar att importerade produkter skall behandlas pœ samma sštt som inhemska. En jšmfšrelse av behandlingen av likartade importerade och inhemska produkter, skall gšras. Endast ŒtgŠrder som har att gšra med produkten i sig, kan tillmštas betydelse om en produkt anses vara likartad enligt artikel III. Panelen ansœg att fœngstmetoderna 53 tuna fish case, not 3 a a 54 Lindskog och Westerlund, MiljšhŠnsyn i GATT: Fšrslag till miljškriterier 1993, B1 26 f 13

14 fšr tonfisk inte pœ nœgot sštt kunde pœverka produkten tonfisk. Detta innebšr att varor inte kan delas in i olika kategorier, p g a hur den Šr producerad (fœngad). Detta leder till att mexicansk tonfisk blir negativt sšrbehandlad, jšmfšrt med den inhemska, eftersom tonfisk som produkt tillhšr samma kategori, oavsett hur den fœngats. Panelen konstaterade att importfšrbudet var en kvantitativ restriktion som stred mot artikel XI. Undantaget i artikel XX (b) eller (g) kunde inte tillšmpas, eftersom ŒtgŠrder med hšnvisning till artikel XX (b), endast kan motiveras fšr att skydda liv och hšlsa hos mšnniskor, djur och všxter inom det egna landets territorium, vilket innebšr att en extraterritoriell tillšmpning inte kan komma i frœga. Panelen resonerade pœ samma sštt nšr det gšllde artikel XX (g), och konstaterade att handelsrestriktioner endast kunde genomfšras fšr att skydda inhemska naturtillgœngar, samtidigt som restriktioner vidtogs pœ inhemsk produktion och konsumtion. Panelen konstaterade att importrestriktioner av detta slag inte kan undantas med stšd av artikel XX (b) och (g), nšr kriterier fšr ett sœdant undantag saknas. De ansœg att sœdana importrestriktioner endast skulle vara tillœtna vid en Šndring av fšrdragstexten. Att mšrka varorna med Òdolphin safeó ansœgs inte strida mot GATT-avtalet, eftersom inga statliga fšrmœner var knutna till mšrkningen. Panelrapporten kom inte att antas av bœda parter, och fšr att rapporten skulle bli bindande kršvdes bœda parters godkšnnande. De reglerna kom att Šndras nšr WTO-avtalet tršdde i kraft 1 januari Numera mœste WTO medlemmarna enhšlligt neka panelavgšrandet godkšnnande inom 60 dagar fšr att det inte skall gšlla Turtle case I oktober 1998 utkom ett nytt avgšrande frœn en GATT-panel, som i princip ršrde samma frœga som i tuna fish case. Turtle case 56 gšller ett handelsembargo som USA infšrt pœ rškor och pœ rškprodukter frœn lšnder som inte har certifierade av amerikanska myndigheter. Ett land blir certifierat nšr det har antagit ett handlingsprogram, som har till syfte att minska antalet havsskšldpaddor som dšr vid rškfœngst. Havsskšldpaddorna som USA fšrsšker skydda Šr utrotningshotade, och listade bilaga 1 i CITES 57. Anledningen till att havsskšldpaddor dšr vid rškfœngst Šr att de fœngas i nšten och drunknar antogs en lag i USA, som fšreskriver att andra lšnder skall stršva efter att anvšnda sig av en teknologi som minskar dšdligheten hos havsskšldpaddor 58. Lagen fšreskriver att amerikanska myndigheter skall initiera fšrhandlingar med andra lšnder fšr att lšsa problemet. Lagen stadgar ocksœ att import av rškor eller rškprodukter skall fšrbjudas om fœngsten sker med kommersiell fisketeknik som negativt pœverkar arten havsskšldpaddor. Till denna regeln finns ett undantag, som innebšr att import av rškprodukter tillœts, om det exporterande landet har certifierats av amerikanska myndigheter, genom att detta land har antagit ett handlingsprogram, som Šr likartat med det program som USA tillšmpar. Det exporterande landet ges ocksœ importtillstœnd om det har en fiskemiljš som inte utgšr en risk fšr havsskšldpaddors dšd. NŠr amerikanska myndigheter tillšmpade lagen ledde detta till att Indien, Pakistan, Malaysia och Thailand begšrde šverlšggningar med USA. De hšvdade att importfšrbudet stred mot artikel XI i GATT, eftersom det var en kvantitativ importrestriktion. USA fšrsvarade sina 55 Understanding on Rules and Procedures Governing the Settlement of Disputes, artikel Turtle case, not 6 a a 57 The Convention of International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora, Section 609 of Public Law , 16 U.S.C

15 ŒtgŠrder med att de var tillœtna enligt artikel XX (b) eller (g), eftersom de var nšdvšndiga fšr skyddet av djurliv och relaterade till bevarandet av uttšmliga naturresurser. Panelen bšrjade med att analysera ŒtgŠrderna utifrœn preambeln till artikel XX, om ŒtgŠrden var fšremœl fšr oberšttigad diskriminering. Panelen erkšnde att USAs ŒtgŠrd tšcktes av artikel (g), som relaterar till bevarandet av uttšmliga naturresurser 59. tgšrden hade dock tillšmpats av amerikanska myndigheter pœ ett sštt som utgjorde godtycklig och oberšttigad diskriminering mellan medlemmar i WTO. Certifieringsprocessen gjorde det omšjligt fšr amerikanska myndigheter att kunna bedšma olika lšnders fisketeknik, vilket ledde till att lšnder som hade bra fisketeknik inte alltid certifierades. Det fanns ingen formell mšjlighet fšr det sškande landet att hšras, eller att svara pœ kritik frœn andra lšnder. DŠrfšr konstaterade panelen att den amerikanska ŒtgŠrden inte kunde undantas med stšd av artikel XX, vilket ledde till att den stred mot artikel XI. Panelen uttalade att medlemmar i WTO kan vidta ŒtgŠrder fšr att skydda utrotningshotade arter, exempelvis havsskšldpaddor. SuverŠna stater bšr samarbeta i WTO eller andra forum, fšr att skydda utrotningshotade arter eller fšr att skydda miljšn i švrigt Betydelsen av tuna fish case och turtle case I bœda fallen konstaterade panelerna att handelsrestriktionerna stred mot GATTavtalet. I tuna fish case 61 grundade panelen sitt beslut pœ att tonfisk skall betraktas som likartad, oberoende av hur den har fœngats. Den mexicanska tonfisken sšrbehandlades gentemot den inhemska, vilket strider mot artikel III. Importfšrbudet strider ocksœ mot artikel IX, eftersom det Šr en kvantitativ restriktion. Undantaget i artikel XX (b) eller (g) kunde inte tillšmpas, eftersom ŒtgŠrden skulle skydda delfiner utanfšr USA:s territorium. I turtle case 62 erkšnde panelen att USAs ŒtgŠrd tšcktes av artikel XX (g), som relaterar till bevarandet av uttšmliga naturresurser, men den amerikanska certifieringen skšttes pœ ett sštt som ledde till att WTO medlemmar diskriminerades, eftersom lšndernas fœngstmetoder inte blev rštt bedšmda. Det finns dock en mšjlighet, fšr lšnder att under vissa fšrutsšttningar anvšnda sig av importrestriktioner fšr att skydda miljšn utanfšr eget territorium. En skillnad mellan tuna fish case och turtle case, Šr att havsskšldpaddor till skillnad frœn delfiner Šr listade som utrotningshotade, i bilaga 1 i CITES 63. Det finns en internationell konsensus att skydda havsskšldpaddor, och alla parter i konflikten Šr dessutom medlemmar i konventionen. Panelens uttalande i turtle case 64, tyder pœ att handelsrestriktioner, i enlighet med internationella miljškonventioner fšr att skydda djur eller andra delar av miljšn, inte strider mot GATT-avtalet, om inte WTOmedlemmar diskrimineras pœ ett godtyckligt sštt Mattew A. Cole, Examining the environmentel case against free trade, J WT vol 33 (1999) s turtle case, not 6 a a, paragraf tuna fish case, not 3 a a 62 turtle case, not 6 a a 63 The Convention of International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora, turtle case, not 6 aa, paragraf turtle case, not 6 aa, paragraf

16 5 OLIKA ALTERNATIVA L SNINGAR INOM GATT 5.1 Miljšrelaterade antidumping- och utjšmningstullar Mšjligheten fšr ett medlemsland att anvšnda sig av antidumping- och utjšmningstullar regleras i GATT-avtalet. Fšrhandlingar inom ramen fšr olika Gattrundor har lett till sidošverenskommelser, och skapat det nuvarande regelsystemet inom omrœdet. MedlemslŠnderna har vitt skilda uppfattningar angœende antidumpingoch utjšmningstullar. Vissa staters fšretršdare har beskrivit dem som ett viktigt skydd mot oršttvis konkurrens, medan andra anser att infšrandet av dessa tullar handlar om ett beršttigande av protektionistiska ŒtgŠrder. Infšrandet av miljšrelaterade antidumping- eller utjšmningstullar skulle tvinga motstršviga stater att infšra och genomdriva miljšlagar, eller exportšrer att betala fšr skador de orsakar pœ miljšn, genom att en antidumping eller utjšmningstull skulle pœfšras importerade produkter. Detta skulle i sin tur leda till utplœnandet av Ópollution havensó 66. Ett fšrslag som har diskuterats inom doktrinen, Šr mšjligheten att infšra utjšmningstullar i GATT-avtalet fšr att genomdriva miljšskydd. Lšsningen grundar sig pœ ekonomiska argument, som innebšr att industrier som Šr belšgna i lšnder med lœg utslšpps- eller miljšstandard har en kostnadsfšrdel jšmfšrt med industrier i lšnder med strikt miljšskydd, vilket ger upphov till oršttvisa konkurrensfšrutsšttningar. UtjŠmningstullar skulle tillœtas pœ importerade produkter, om importen skadar den inhemska industrin i ett land, dšr fšrorenings- eller utslšppsstandarden Šr hšg. Ibland gšrs en distinktion mellan olika miljšstandarder, som grundas pœ om den lœga standarden beror pœ mšjligheten att tillgodogšra sig miljšvšnlig teknik, eller om den utgšr en strategi som syftar till att ge den inhemska industrin fšrdelar. Vinod Rege anser att utjšmningstullar skall tillœtas fšr att motverka ett strategiskt beteende. 67 I artikel VI punkt 3 i GATT, fšreskrivs att en utjšmningstull inte skall vara stšrre Šn understšdet som utdelas direkt eller indirekt till produktionen eller exporten av produkten i ursprungslandet. Den existerande regeln tillœter inte lšnder att behandla kostnadsfšrdelen, som Šr ett resultat av skillnader i obligatoriska miljšstandarder, som ett understšd. I subsidiekoden 68 artikel 1, definieras understšd som ett statligt ekonomiskt bidrag. Detta klargšr att ett understšd Šr en aktiv ŒtgŠrd som direkt eller indirekt resulterar i ekonomiska bidrag eller fšrdelar. Definitionen tšcker inte situationer dšr lšnder, enligt sina handelsparter, har misslyckats att anta miljšregleringar eller genomfšra dessa. Fšrslaget att infšra miljšrelaterade antidumpingtullar grundar sig pœ liknande teorier som fšr utjšmningstullar, d.v.s att lšgre miljškostnader i ett land Šn ett annat leder till oršttvisa konkurrensfšrdelar. 66 Schoenbaum 2, not 32 a a, s 290. Pollution havens innebšr paradis fšr fšrorenare, pœ sœ sštt att det inte finns miljšlagar,som tvingar producenter att betala fšr de skador pœ miljšn, som deras verksamhet orsakar. 67 Vinod Rege, GATT Law and Environmental-Related Issues Affecting the trade of Developing Countries, JWT L vol 28 (1994) s Agreement on Subsidies and Countervailing Measures 16

17 Artikel VI i GATT Ó1.De avtalsslutande parterna erkšnner att dumping, varigenom ett lands varor infšrs pœ marknaden till ett lšgre pris Šn varornas normala všrde, bšr fšrdšmas om den orsakar eller hotar att fšrosaka všsentlig skada pœ en inom en avtalsslutande parts omrœde befintlig industri eller avsevšrt fšrsenar uppršttandet av en inhemsk industri.ó Dumping innebšr att en vara sšljs till ett lšgre pris Šn sitt normala všrde. Priset som vara exporteras till, skall var lšgre Šn priset fšr samma slags produkt pœ marknaden i det exporterande landet. I avsaknad av ett sœdant pris, jšmfšrs varans exportpris med vad produkten kostar att producera i ursprungslandet, med ett rimligt tillšgg fšr fšrsšljningskostnad och vinst (artikel VI). Om produkten kostar samma i ursprungslandet som vid export Šr det, enligt min mening, inte dumping. Detta grundar jag pœ artikel VI och antidumpingkoden artikel Priset pœ produkten skall i fšrsta hand jšmfšras med priset i ursprungslandet. Finns det dšremot ingen produkt att jšmfšra med, skall det i andra hand gšras en kalkylering av vad kostnaden fšr produkten Šr. I artikel VI b (ii), fšreskrivs att produktionskostnaden skall ršknas till varans všrde. I antidumpingkoden artikel 2.2.1, skall allmšnna kostnader ršknas in i priset. Om kostnader fšr miljšn, sœsom energifšrbrukning, skador som orsakas pœ naturen vid produktion, kan ršknas in i produktionskostnader och allmšnna kostnader Šr det ingen som vet. Fšr att en antidumpingtull skall vara i šverensstšmmelse med GATT artikel VI, kršvs ocksœ en viss skada pœ den inhemska industrin samt ett samband mellan dumpingen och skadan. Om det importerande landet trots allt skulle kunna visa att varan Šr dumpad, samt att det skadar den inhemska industrin, finns en liten chans att en avtalsslutande part fœr infšra en miljšrelaterad antidumpingtull (artikel VI,p 2). Tullen fœr inte šverstiga skillnaden mellan varans normala pris, och det pris som varan sšljs fšr vid exporten, den sœ kallade dumpingmarginalen. TillŒtligheten av en miljšrelaterad antidumpingtull fšrutsštter att miljškostnader fœr ršknas in i produktionskostnader och allmšnna kostnader, och att det inte finns en produkt av samma slag med samma pris pœ marknaden i ursprungslandet som dœ den exporteras. Teoretiskt sett finns en mšjlighet att miljšrelaterade antidumpingtullar skulle godkšnnas, men i praktiken ser jag fšr mœnga hinder fšr att det skulle vara praktiskt mšjligt. DŠrfšr Šr slutsatsen att det inte finns en praktisk mšjlighet, som GATT-avtalet Šr utformat idag, att infšra en antidumpingtull, som baseras pœ en lœg miljšstandard i det exporterande landet 70. Det faktum, att exportpriset pœ produkten Šr lœgt eller lšgre Šn priser, som producenter i det importerande landet sšljer sina produkter av samma slag fšr, p.g.a att de betalar en hšgre kostnad fšr miljšskydd, gšr det inte tillœtet att behandla produkterna som dumpade. Genom att Šndra texten i artikel VI och i subsidie- och antidumpinkoden, skulle det bli tillœtet att infšra miljštullar utan att det strider mot GATT. Priset pœ en produkt skulle alltid jšmfšras med vad produkten kostar att producera, inklusive skada pœ miljšn osv. LikasŒ skulle avsaknaden av miljšregleringar, eller avsaknaden av lagarnas genomfšrande definieras som ett understšd. Skall reglerna Šndras sœ att det 69 Agreement on implementation of article VI of the General Agreement on Tariffs and Trade, Rege, not 67 a a, s

18 blir tillœtet att infšra antidumping- och utjšmningstullar, fšr att jšmna ut de oršttvisa kostnadsfšrdelar som producenter i lšnder med lšgre miljškrav har? Skillnader i miljšskydd kan variera mellan olika lšnder, beroende pœ skillnader i den totala utslšppsmšngden, lšnders mšjlighet att tillgodogšra sig teknologi, skilda prioriteringar och sociala preferenser. I artikel 15 i antidumpingkoden,sšgs att sšrskild hšnsyn skall tas till utvecklingslšnderna och deras fšrutsšttningar. Med stšrsta sannolikhet skulle en majoritet av u-lšnderna drabbas av miljštullar, eftersom de inte har ett lika utvecklat miljšskydd. FrŒgor, gšllande fšrsšrjningen av befolkningen, Šr troligtvis av hšgre prioritet Šn miljšskydd i de allra fattigaste lšnderna. I princip 21 rekommenderas att Ó countries should seek to avoid the use of trade restrictions as a means to offset differences cost arising from environmental standardsó 71. Edith Brown Weiss anser att den teoretiska lšsningen av miljšrelaterade antidumpingoch utjšmningstullar verkar ganska klar, men att infšrandet av dessa i GATT-avtalet skulle vara mycket svœrt att genomfšra. Miljšskydd varierar mycket mellan olika lšnder och det skulle vara svœrt att identifiera och bestšmma vilken storlek understšdet skall ha. Det ter sig med andra ord som en omšjlighet att mšta skadan pœ miljšn i pengar. I mœnga lšnder dšr det finns miljšregleringar, Šr genomdrivandet av dessa inte vad det borde vara. ven om lšnder kan samla in fakta, som de kan grunda sin miljštull pœ skulle undersškningen vara svœr att genomfšra. Genomdrivandet av miljšpolitiken Šr vanligtvis ett samarbete mellan olika myndigheter i den statliga sektorn, och det Šr inte alltid som kommunikationen dem emellan fungerar. Undersškningen som skall ligga till grund fšr storleken pœ miljštullen, kommer troligtvis att uppfattas som mycket pœtršngande. Det finns en risk att infšrandet av miljštullar kommer att pœverka genomfšrandet av den nationella miljšpolitiken, pœ sœ sštt att den inte inte kommer att grunda sig pœ det aktuella behovet i landet, utan snarare pœ hotet om infšrandet av en miljštull. Edit Brown Weiss anser att infšrande av miljšrelaterade antidumping- och utjšmningstullar i GATT, skulle leda till att genomdrivandet av miljšstandarder som pœverkade samhšllsservicen, exempelvis kommunalt vatten eller bevarandet av naturresurser som parker och levande djur, troligtvis skulle ges lšgre prioritet Šn produktionsstandarder. 72 Professor Jagdish Bagwagati och Srinivasan Šr negativa till en antidumpingtull, som grundas pœ lœg miljšstandard. De anser att miljšrelaterade antidumpingtullar skulle šppna upp fšr protektionistiska ŒtgŠrder. Eftersom det Šr sœ svœrt att berškna de verkliga kostnader som avsaknad av miljšreglering leder till, blir berškningen av dumpingmarginalen godtycklig, vilket šppnar upp fšr protektionism 73. Jag anser inte heller, att infšrandet av miljštullar kan vara mšjlig att genomfšra. Hur Šr det mšjligt att mšta miljšskadan i pengar? MŒnga viktiga miljšproblem bestšms av summan av en mšngd smœ inrepp, dšr varje ingrepp om det vore det enda, skulle vara fšrsumbart. Skall ett fšretag som Šr belšget i ett land, dšr det inte finns en stor industri tvingas att fšlja samma standard, som ett fšretag i ett land med stor industri? Vissa Šmnen Šr skadligare i ett kallt klimat Šn ett varmt klimat, och pœverkan pœ miljšn varierar mellan olika omrœden. 74 LŠnder med olika fšrhœllande kan inte jšmfšras med 71 Declaration of the United Nations Conference on the Human Environment, Stockholm Brown Weiss, not 26 a a, s 733 f 73 J Bhagwati and T.N Srinivasan, Trade and the Environment: Does Environmental Diversity Detract from the Case for Free Trade, FAIR TRADE AND HARMONISATION vol , (utgivare) Bhagwagati and Hudec (Bhagwati och Hudec, vol 1), s Lindskog och Westerlund, not 54 a a, s B 78 18

19 varandra, och dšrfšr Šr det enligt min mening inte mšjligt att berškna den verkliga kostnaden som avsaknaden av miljšreglering leder till. LikasŒ skulle omarbetandet av avtalstexten kršva ett enhšlligt beslut och ett sœdant skulle inte vara lštt att uppnœ med tanke pœ de konsekvenser det skulle han fšr vissa lšnder. 5.2 Like products i artikel I och III Ett annat fšrslag Šr att lšgga en varas produktionsprocess till grund fšr att bedšma om en produkt Šr likartad eller inte. En sœdan tolkning av Ólike productó skulle tillœta ett land att vidta produktionsrelaterade regleringar, som pœverkade importerade produkter. Artikel I (mest gynnad-nations-behandling) och artikel III (nationell behandling av importerade varor) har blivit fšremœl fšr en rad tvister nšr det gšller tolkningen av uttrycket Ólike productsó. Artikel I fšrbjuder diskriminering mellan likartade produkter, som Šr importerade frœn olika lšnder, och artikel III fšrbjuder diskriminering mellan importerade och likartade inhemska produkter. Detta innebšr att en handelsœtgšrd som ett land vidtar, alltid skall jšmfšras med hur likartade produkter behandlas, vare sig det Šr en jšmfšrelse mellan importerade varor frœn olika lšnder, eller en jšmfšrelse mellan inhemska och importerade produkter. En sšrskiljande behandling kan godtas med stšd av artikel XX. Definitionen av Ólike productó blir en mycket viktig frœga, nšr ett land anvšnder sig av handelsœtgšrder fšr att skydda miljšn. HuvudfrŒgan ur en miljšaspekt, nšr det gšller tolkningen av uttrycket, Šr om produktionsprocessen skall medršknas nšr det gšller att avgšra en varas likhet med andra produkter, eller om en sœdan tolkning helt faller utanfšr den ram som GATT-avtalet innebšr. Om en tolkning av uttrycket Ólike productsó innefattar hur en vara produceras, skulle det leda till att varor som till synes verkar likartade, skulle kunna behandlas olika. Tonfisk skulle t.ex. kunna behandlas sšrskiljande jšmfšrt med annan tonfisk, som fœngats pœ annat sštt. FšresprŒkare fšr miljšfrœgor stšder sig pœ principer som ÓfrŒn graven till vagganó och kretsloppsprinciper 75, medan motstœndare till dessa ideer fšresprœkar principen om komparativa fšrdelar. De menar att skillnader mellan lšnders fšrutsšttningar som leder till olika produktionsmšjligheter, Šr hšrnstenarna i GATT-avtalet. Det finns ingen definition av vad som menas med Ólike productó i GATT, och tillšmpningen av uttrycket har avgjorts frœn fall till fall av de olika GATT-panelerna. Varornas klassificering i tulllistorna har allmšnt sett varit en del av deras bedšmning. Kriterier som produktens beskaffenhet, dess anvšndning, dess kommersiella všrde, pris och utbytbarhet skall ocksœ medtas i en bedšmning, fšr att avgšra vad som Šr likartade produkter. 76 I konkurrensrštten gšrs en bedšmning av vad som Šr utbytbara produkter, nšr det gšller att faststšlla om ett fšretag har dominerande stšllning pœ marknaden, kopplat till fšretagets marknadsandel. KonkurrensrŠtten har sitt ursprung i USA dšr man reglerar dominerande fšretagsggrupper i bl.a Clayton Act. Artikel 85 och 86 i Romfšrdraget, samt 19 i den svenska konkurrenslagen fšrbjuder ett eller flera fšretag att missbruka en dominerande stšllning pœ marknaden. Fšr att faststšlla att det handlar om en dominerande stšllning, gšrs enligt alla dessa lagar en bedšmning av vad som Šr den relevanta produktmarknaden, och vad som Šr den relevanta geografiska marknaden. En relevant produktmarknad omfattar alla varor och 75 OECD, Trade and environment: Process and production methods ( Paris: OECD; 1994 )s 149 ff, annex 1 76 Rege, not 67 a a, s

20 tjšnster som pœ grund av sina egenskaper, sitt pris eller den tilltšnkta anvšndningen av konsumenterna, betraktas som utbytbara. Som jag har pœpekat, gšrs en liknande bedšmning av vad som Šr Ólike productsó i art I och III i GATT-avtalet, varfšr en nšrmare analys av den relevanta produktmarknaden i konkurrensrštten Šr pœ sin plats. Inom konkurrensrštten Šr det till stšrst delen konsumentens val av produkt, som ligger till grund fšr en produkts substituerbarhet. Produktmarknaden avgršnsas fšrst och fršmst genom att man faststšller pœ vilket sštt en konsument všljer sin vara. Om konsumenten vid prisfšršndringar lika gšrna tar en annan vara, eller godtyckligt tar endera produkten, Šr produkterna direkt utbytbara med varandra. Det kan finnas produkter som inte motsvarar varandra, men som ŠndŒ anses vara substituerbara. Genom att hšja priset pœ en produkt, kan det konstateras om konsumenten avstœr frœn varan eller ersštter den med en snarlik. 77 I ett uppmšrksammat mœl i EG-domstolen mellan, United Brands och kommissionen 78, konstaterades att bananer tillhšrde en egen produktmarknad. Bananer kunde visserligen bytas ut mot annan frukt i de flesta fall, men fšr gamla mšnniskor som tappat sina tšnder, och fšr smœbarn som Šnnu inte fœtt nœgra tšnder, var denna frukt inte utbytbar mot nœgon annan. I EG-kommissionens tillkšnnagivande om definitionen av en relevant marknad, anges att fšretag utsštts fšr tre typer av konkurrenstryck, d v s utbytbarhet pœ efterfrœgesidan, pœ utbudssidan och potentiell konkurrrens. Den fšrsta Šr den viktigaste, eftersom det Šr ršrligheten hos konsumenterna som skapar det stšrsta trycket. Hur lœngt kan stater med sin inhemska miljšpolitik som grund, gšra Œtskillnad mellan likartade produkter, om den sšrskiljande behandlingen beror pœ faktorer som riskbedšmning, produktens effekt pœ miljšn genom fšroreningar osv? FšresprŒkare fšr miljšn menar, att vid faststšllandet om en produkt Šr likartad eller inte, skall grunden, fšrutom tullklassificeringen, bl.a vara hur produkten produceras. VŠrldsnaturfonden pœpekar att det finns starka ršttsliga och miljšmšssiga argument till stšd fšr en definition av Ólike productsó, dšr produktionsmetoder tas i beaktande. Ur en miljšaspekt finns det en sjšlvklar skillnad mellan produkter som produceras pœ ett sštt, som innebšr att stora mšngder av freoner frigšrs, och produkter som tillverkas utan att detta sker GATT-panelers tillšmpning av Ólike productsó I tuna fish case anfšrde USA bla till sitt fšrsvar att ŒtgŠrden var i šverensstšmmelse med art III punkt 1 och 4, eftersom produkten behandlades pœ samma sštt som den inhemska. Amerikanska fiskare fick inte, nšr de fiskade tonfisk, šverskrida en viss kvot av dšda delfiner. Om utlšndska fiskare inte hšll sig inom kvoten fšrbjšds import. Panelen tolkade att nationella regleringar pœ importerade produkter Šr tillœtna som sœdana, sœ lšnge de inte gšr skillnad mellan importerade produkter frœn olika lšnder enligt artikel I, och sœ lšnge de importerade produkterna inte behandlas mindre gynnsamt Šn de inhemska enligt artikel III. Fšr att avgšra vad som Šr Ólike productsó, konstaterade panelen, att endast produkten i sig kunde tillmštas betydelse, inte hur 77 Kommissionens tillkšnnagivande om definitionen an relevant marknad i gemenskapens konkurrenslagstiftning, EGT nr C372, 1997, s 3 78 United Brands Continental BV v Commission ( Case 27/76 ), 1978 ECR s Rege,not 67 a a, s 160 f 20

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet

Läs mer

EgenmŠktighet med barn

EgenmŠktighet med barn Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:

Läs mer

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals 1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson

Läs mer

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Personuppgifter pœ Internet Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999 2 InnehŒllsfšrteckning Sammanfattning ÉÉÉÉ..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...4 Fšrfattningsfšrslag

Läs mer

Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut?

Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Jur. kand.-programmet TillŠmpade studier, 20 p VT 2000 Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? En uppsats om ršttskraft, retroaktivitet och

Läs mer

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer

Läs mer

Fšreningsstyrelsens ansvar

Fšreningsstyrelsens ansvar Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Inledning 5

Läs mer

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare

Läs mer

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr

Läs mer

Bolagsordningen i fšrsvaret mot

Bolagsordningen i fšrsvaret mot Henrik Hšfde Bolagsordningen i fšrsvaret mot fientliga fšretagsfšrvšrv TillŠmpade studier pœ Jur.Kand.-Programmet, 20 p Gšteborg HT 1999 Handledare: Professor Rolf Dotevall Sammanfattning Fšreteelsen att

Läs mer

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr

Läs mer

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar

Läs mer

1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...

1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION... 1 InnehŒllsfšrteckning 1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...7 2 ALLM NT OM HANDELSBOLAG OCH

Läs mer

- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5

- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 INNEH LL 1 INLEDNING 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 1.3 Syfte 5 1.4 AvgrŠnsningar 6 1.5 Disposition 6 2 METOD 8 2.1. AngreppssŠtt Ð studiens

Läs mer

Lšnekostnader i fœmansfšretag

Lšnekostnader i fœmansfšretag HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen

Läs mer

Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet

Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen TillŠmpade Studier, 20 p Handledare: Jenny Peters VT 1999 Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Koceva Pauline

Läs mer

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet

Läs mer

UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE

UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 10 pošng HT 1999 UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE Stefan Wik, 551118-6214 Handledare:

Läs mer

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens

Läs mer

i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande

i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande Juridiska institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, HT 2000 vid Gšteborgs universitet FšrvŠrv av ršrelsefršmmande egendom i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren

Läs mer

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade

Läs mer

MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster

MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster TillŠmpade studier 20 p, HT 2000 Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster Vaiva BurgytŽ Handledare: Rolf Dotevall INNEH LL

Läs mer

BESITTNINGSBEGREPPET

BESITTNINGSBEGREPPET Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund

Läs mer

Störningsupplevelse av buller i klassrum

Störningsupplevelse av buller i klassrum 1997:21 Störningsupplevelse av buller i klassrum Pär Lundquist Kjell Holmberg arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 Enheten för fysiologi och teknik Bitr enhetschef: Ulf Landström a Fšrord 1991 utvidgades Arbetsmiljšlagen

Läs mer

F RMEDLARANSVAR INTERNET

F RMEDLARANSVAR INTERNET Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor

Läs mer

Tillverkningshemligheter och

Tillverkningshemligheter och Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne

Läs mer

Maj 2000. Sofia Kolmodin

Maj 2000. Sofia Kolmodin Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla

Läs mer

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning

Läs mer

Finansiella rådgivares ansvar

Finansiella rådgivares ansvar Juridiska institutionen Handelshögsskolan vid Göteborgs universitet. Finansiella rådgivares ansvar Uppsats för tillämpade studier på jur. kand.- programmet 20 poäng Författare: Robert Mjösén Handledare:

Läs mer

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats

Läs mer

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort

Läs mer

Auktioner pœ Internet

Auktioner pœ Internet Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark

Läs mer

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

Läs mer

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst

Läs mer

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p. Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems

Läs mer

Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet

Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Kerstin Webmark Juridiska institutionen Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 10 p Jur. Kand.-programmet HT 99 Handledare Eva-Maria Svensson

Läs mer

DatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot!

DatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot! DatortillŠmpningar Det har hšnt nœgot! 1945: 1995: DatortillŠmpningar? Vad skall vi egentligen prata om? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? Nej! Vi har sett: n en bil

Läs mer

Stiftelsernas skattskyldighet

Stiftelsernas skattskyldighet Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur.kand.examen Handledare: Robert PŒhlsson Stiftelsernas skattskyldighet 1 InnehŒll 1.

Läs mer

Lennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt

Lennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt Lennart Carlssons svenska šversšttning av Win -lose and Win -win Interactions and Organisational Responses to Scarcity Galvin Whitaker Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998 Om konsten att

Läs mer

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson

Läs mer

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................

Läs mer

dess fšrhœllande till konkurrensrštten

dess fšrhœllande till konkurrensrštten Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget

Läs mer

Social kompetens/všrdegrund

Social kompetens/všrdegrund Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund

Läs mer

Alternativa vœrdformer

Alternativa vœrdformer Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare

Läs mer

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9

Läs mer

Lšneadministration Handbok

Lšneadministration Handbok 2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok

Läs mer

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till

Läs mer

Samband mellan resurser och resultat

Samband mellan resurser och resultat Skolverkets rapport nr 170 Samband mellan resurser och resultat En studie av landets grundskolor med elever i Œrskurs 9 Sammanfattning: Denna studie omfattar nšrmare 900 kommunala grundskolor och drygt

Läs mer

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F

Läs mer

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos

Läs mer

Betalningar med e-pengar

Betalningar med e-pengar JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS?

VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? En intervjuundersškning om sjukhusbibliotek, bokvagn och lšsning pœ Universitetssjukhuset i Malmš Marita Kristiansson Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen

Läs mer

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology

Läs mer

För ett offensivt miljöarbete i Halland

För ett offensivt miljöarbete i Halland i För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan

Läs mer

Agenda 21 en exempelsamling

Agenda 21 en exempelsamling Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp. Beställningsadress

Läs mer

Kan EG-rŠttens spšrrverkan hindras?

Kan EG-rŠttens spšrrverkan hindras? Kan EG-rŠttens spšrrverkan hindras? En analys av EG-domstolens praxis kring artikel 30 i Romfšrdraget och direktiv som har bristande kvalitet eller inte fšljs Uppsats i TillŠmpade studier 20 p Programmet

Läs mer

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Liv & hälsa en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.

Läs mer

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3 Social rapport 2001 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande

Läs mer

TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING

TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING Karin Andersson Carina Celiné Peters Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare:

Läs mer

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering TRITA-NA-D9811 CID-38, KTH, Stockholm, Sweden 1998 Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering Inger Boivie, Jan Gulliksen och Ann Lantz Inger Boivie, Enator AB och CID Jan Gulliksen,

Läs mer

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Tidigare publicerad i Svenskans beskrivning 22 (s.50-64) Lund University Press, 1997 1 Rubriken pœ mitt fšredrag Šr en anspelning pœ Bengt Lomans antologi med frœn

Läs mer

George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed

George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed Fšr en tid sedan Šrvde jag en liten summa pengar. Dock inte tillršckligt fšr att med den norsk amerikanska nationalekonomen Thorstein Veblens

Läs mer

kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07

kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 S Viktig information om sškerhet Det Šr av stšrsta vikt att denna bruksanvisning fšrvaras tillsammans med skœpet fšr framtida behov. LŒt alltid bruksanvisningen

Läs mer

Den nya bibliotekariens kompetens

Den nya bibliotekariens kompetens Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

EG-rŠttens diskrimineringsfšrbud och dess inverkan pœ den direkta beskattningen

EG-rŠttens diskrimineringsfšrbud och dess inverkan pœ den direkta beskattningen TillŠmparuppsats i skatterštt ht-2000, 20 p Programmet fšr juris kandidatexamen Juridiska Institutionen vid Handelshšgskolan i Gšteborg David Kleist Handledare: Robert PŒhlsson EG-rŠttens diskrimineringsfšrbud

Läs mer

Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs universitet

Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs universitet Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs universitet Avd. IV EG-fšrdraget: Visering, asyl, invandring och annan politik som ršr fri ršrlighet fšr personer

Läs mer

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok 2001 Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT

Läs mer

Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt.

Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt. Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet HT-00 TillŠmpade studier, 20 p Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt.

Läs mer

Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap Hšsten 2013 PROGRAM H STEN 2013. Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap

Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap Hšsten 2013 PROGRAM H STEN 2013. Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap PROGRAM H STEN 2013 Quisque: Hoppas det Šr full fart pœ všxtligheten hos er. Annars har det stora samtalsšmnet 2013 hos tršdgœrdsintresserade och Šven hos professionella odlare fšr den delen, varit den

Läs mer

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Tidigare publicerad i SprŒkbruk, grammatik och sprœkfšršndring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994, (s.25-36) Institutionen fšr nordiska sprœk, Lunds

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.

Läs mer

HushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen

HushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen 99-05-18 Finansforums Sparbarometer 2/99 Finansforum har fr o m 1999 inlett en kvartalsvis redovisning av hur de svenska hushœllens sparande utvecklas. I den hšr andra rapporten redovisar vi vad som hšnt

Läs mer

Åtgärderna i samband med tillämpningen av konventionen

Åtgärderna i samband med tillämpningen av konventionen 60 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 15/Vol 04 382R3626 311282 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING Nr L 384/ 1 RÅDETS FÖRORDNING ( EEG ) nr 3626/82 av den 3 december 1982 om genomförande

Läs mer

Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa

Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa April 2000 Lisdoonvarna Mail Feeder Service Postbus, Ennis, Irland Metro Rural Parcel Bus, West Yorkshire, Storbritannien KTEL, kombinerad passagerar- och godstrafik,

Läs mer

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten FOI-R--0467--SE Maj 2002 ISSN 1650-1942 Vetenskaplig rapport Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

Logikprogrammering. KŠnnetecken. Exempel pœ relation. Relationer. Varianter. KŠnnetecken och fšrutsšttningar Prolog

Logikprogrammering. KŠnnetecken. Exempel pœ relation. Relationer. Varianter. KŠnnetecken och fšrutsšttningar Prolog Logikprogrammering KŠnnetecken och fšrutsšttningar Prolog FšrtjŠnster BegrŠnsningar Praktiska tillšmpningar KŠnnetecken Hšg abstraktionsnivœ Deklarativt, ej proceduralt Specificerar šnskade resultat snarare

Läs mer

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie 1998:11 El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie Kjell Hansson Mild 1 Göran Anneroth 2 Jan Bergdahl 3 Nils Eriksson 4 Jonas Höög 4 Eugene Lyskov 1,5 Inger Marqvardsen 6 Ole Marqvardsen

Läs mer

Jan Einarsson, Gud och attityd. Ett perspektiv pœ sprœk och kšn denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren.

Jan Einarsson, Gud och attityd. Ett perspektiv pœ sprœk och kšn denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Gud och attityd Ett perspektiv pœ sprœk och kšn Jan Einarsson Tidigare publicerad i Sprog og k n II. Opl¾g fra et seminar pœ RUC 28.4.1998 (s.87-117) Skrifter fra Dansk og Public Relations, Roskilde Universitetscenter,

Läs mer

Offentlighetsprincipen, demokratin och den kommunala verksamheten

Offentlighetsprincipen, demokratin och den kommunala verksamheten Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats, 20 pošng Hšstterminen 1999 Offentlighetsprincipen, demokratin och den kommunala verksamheten Karin LeidzŽn Handledare:

Läs mer

Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse

Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Peter Lindelöf och Hans Löfsten IMIT WP: 1999_108 Datum: 1999 Antal sidor: 86 Institute for Management of Innovation and Technology 1 INLEDNING 1.1 Teknik-

Läs mer

Informationsförsörjning för nya högskolor

Informationsförsörjning för nya högskolor Informationsförsörjning för nya högskolor En modell för Helsingborgs högskolefilial. Anne Mobark Kersti Pullerits Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid

Läs mer

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA K O M P E N D I U M FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA 10 Teman och 30 Fall 16 Registerkort om förhållandena mellan Arbetsmarknadsparternas

Läs mer

Buren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation.

Buren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation. FOI-R--0563--SE Oktober 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Buren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation. En litteraturstudie NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

Utbildning via Internet

Utbildning via Internet INSTITUTION F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Utbildning via Internet Jag har i detta examensarbete beskrivit den nya typen av undervisning nšmligen utbildning via Internet. Syftet

Läs mer

OFFENTLIG UPPHANDLING

OFFENTLIG UPPHANDLING Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ Jur.kand.-programmet, 20 pošng. Hšsten 1999. OFFENTLIG UPPHANDLING MED H NSYN TILL MILJ OCH SOCIALA ASPEKTER

Läs mer

SEKRETESS I SKOLAN. Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats pœ jur.kand.-programmet, 20 pošng VT 2000

SEKRETESS I SKOLAN. Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats pœ jur.kand.-programmet, 20 pošng VT 2000 Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats pœ jur.kand.-programmet, 20 pošng VT 2000 SEKRETESS I SKOLAN Johan Fršjelin 720620-5119 Handledare: Professor Lotta Vahlne

Läs mer

Offentliga uppkšpserbjudanden

Offentliga uppkšpserbjudanden Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Offentliga uppkšpserbjudanden -skyddet fšr minoritetsaktiešgare Juris kandidatprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 Ann-Sofie

Läs mer

!""#$%&'("& *+#,-./(01213&'("& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)&

!#$%&'(& *+#,-./(01213&'(& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)& !! !""#$%&'("& )!!"#$%&&'(')* +!,'#-.'(')* +! /01-&$)0233* 4! 5-)0-33$6708#90(')90*:;3(.-?(:#:)(* @!,';(.-'$* @! A0:)':$* B! CD?3&:?* EF! G(9)':$&(8* EF! HD&:#:)(* EF! I($&:39&:#:)(*

Läs mer

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen"

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 1 SWEBU Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen" Uno Engborg,

Läs mer

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN OM SV TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN Lars Olsson April 1999 Fšrord Denna rapport har tagits fram pœ uppdrag av projektet Teknisk Framsyn. Syftet med studien Šr att belysa svœrigheterna med

Läs mer

Det nya vertikala gruppundantaget och franchiseavtalen

Det nya vertikala gruppundantaget och franchiseavtalen Det nya vertikala gruppundantaget och franchiseavtalen Uppsats i TillŠmpade studier 20 p Juris Kandidatprogrammet, HT99 Handledare: Docent Filip Bladini Det nya vertikala gruppundantaget och franchiseavtalen

Läs mer

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport SERFIN 2 Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt 1999-05-05, slutrapport BFR 960664-3 BFR 960569-8 BFR 960665-8 BFR 969663-7 Skade- och erfarenhetsuppfšljning

Läs mer

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling Rio-deklarationen Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Rio-deklarationen om miljö och utveckling Ingress Förenta Nationernas konferens

Läs mer

Varfšr ett profilprogram?

Varfšr ett profilprogram? Profilprogram Varfšr ett profilprogram? Det ska finnas en tydlig intern profil fšr den kommunala organisationen. Denna profil ingœr som en del i ÓStrategi fšr Melleruds kommunó. Melleruds kommuns profil

Läs mer

Internationella Investeringsavtal och Miljšskydd

Internationella Investeringsavtal och Miljšskydd Internationella Investeringsavtal och Miljšskydd TillŠmparuppsats i Internationell rštt, Hšstterminen 1999 Fšrfattare Niklas Andersson Handledare Per CramŽr Juridiska Institutionen, Gšteborgs Universitet

Läs mer

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling 1999:6 Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling Erfarenheter från första fasen av ett traineeprogram vid Arbetslivsinstitutet i Östersund Stig Vinberg Frants Staugård Ulrika Lindström

Läs mer

HISNANDE HISTORIER: FRÅN BELLMAN TILL BATMAN.

HISNANDE HISTORIER: FRÅN BELLMAN TILL BATMAN. HISNANDE HISTORIER: FRÅN BELLMAN TILL BATMAN. Utvärdering av ett läs- och skrivfrämjande projekt i Ystad under höstterminen 1998. Marta Hedener Maria Svensson Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen

Läs mer

En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1

En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1 En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ 2000- talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1 Regeringen bemyndigade den 11 september 1997 chefen fšr StatsrŒdsberedningen att tillkalla

Läs mer

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Läs mer