Finansiella rådgivares ansvar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finansiella rådgivares ansvar"

Transkript

1 Juridiska institutionen Handelshögsskolan vid Göteborgs universitet. Finansiella rådgivares ansvar Uppsats för tillämpade studier på jur. kand.- programmet 20 poäng Författare: Robert Mjösén Handledare: Univ. lektor Rolf Dotevall 1

2 1. INLEDNING SYFTE METOD AVGR NSNINGAR BEGREPP Vem Šr rœdgivare? Vad Šr rœdgivning? SKADEST NDSANSVARET ALLM NT SkadestŒndets funktioner SkadestŒndslagen BerŠkning av skadestœnd R DGIVNINGSANSVARET Objektiva ansvarsfšrutsšttningar Har skada uppstœtt? Skada har tršffat annan Orsakssamband och adekvans Orsakssamband Adekvans Culpaansvaret Professionsansvaret Metodansvaret Den pedagogiska plikten Resultatansvaret Den befogade tilliten Specialistansvaret Strikt ansvar RŒdgivarens ansvar fšr ren fšrmšgenhetsskada utanfšr direkta kontraktsfšrhœllanden SpŠrregel eller inte? Ren fšrmšgenhetsskada i kontraktsliknande fšrhœllanden FONDKOMMISSION RERS R DGIVNINGSANSVAR FONDKOMMISSION RER Undersškningen Hur Šr fondkommissionšrernas rœdgivning utformad? Hur tas de konkreta rœden fram? - Egna analyser eller informationsinsamling frœn andra kšllor? Ansvaret Hur ser rœden ut? - Konkreta placeringstips med utfšrliga motiveringar eller kortfattade kšpeller sšljrœd? Ansvaret Vilken betydelse har relationen kund - kommissionšr fšr rœdgivningsansvaret? Hur ser den kontraktsršttsliga relationen kund - kommissionšr ut? Ansvaret RŒd anpassade till en viss kund DiskretionŠr fšrvaltning Kunden placerar sjšlv RŒd som ges till samtliga kunder RŒd som fšrmedlas till mottagare utanfšr kundkretsen Hur nœr rœden mottagaren, och vilken betydelse har fšrmedlingssšttet? Hur fšrmedlas rœden till mottagarna? Ansvaret RŒd som ges vid en personlig kontakt RŒd som ges till en vid krets Massmedialt spridd information Marknadsbrev Information šver internet Kausalitetsbedšmningen Ansvarsfriskrivningar och deras giltighet

3 r fondkommissionšren specialist? FONDKOMMISSION RENS ERS TTNINGSSKYLDIGHET SkadestŒndsberŠkningen fšr finansiella rœdgivare JŠmkning av finansiella rœdgivares skadestœndsskyldighet FINANSIELLA R DGIVARES ANSVAR I FRAMTIDEN KONSUMENTPOLITISKA KOMMITTƒNS BET NKANDE AVSLUTANDE KOMMENTARER...55 K LLF RTECKNING

4 1. Inledning I en všrld dšr renodling Šr fšretagens mantra och specialisering nyckelordet fšr mšnniskors yrkesliv škar betydelsen av rœdgivning. I en alltmer komplex miljš mœste sœvšl fšretag som privatpersoner ta hjšlp av externa rœdgivare fšr att klara av de omrœden dšr man sjšlv saknar expertkunskaper. Det Šr dšrfšr av škande, sœvšl samhšlls- som privatekonomisk, betydelse att de rœd som fšrmedlas av professionella rœdgivare utformas med omsorg. Inte minst gšller detta mot bakgrund i den šverflyttning av sparande som skett frœn det traditionella sparandet i bank till olika typer av fonder och všrdepapper. De svenska hushœllens sparande i aktier och fonder har škat frœn 366 miljarder 1995 till 1111 miljarder 1999, eller frœn 28% av det totala sparandet till 49%. Under samma tid har banksparandet minskat frœn 452 miljarder (35%) till 433 miljarder (19%). 1 Det Šr ingen šverdrift att sšga att fond- och aktieplaceringarnas betydelse fšr hushœllens ekonomi škat dramatiskt under senare Œr. Intresset fšr information och rœdgivning kring denna typ av placeringar har škat i takt med ett škat fond- och aktiesparande, med en tilltagande betydelse av finansiell rœdgivning som fšljd. Det Šr likaledes viktigt att det finns ett fungerande ansvarssystem som fœngar upp de fall dšr rœden inte givits med sœdan tillbšrlig omsorg som erfordras. I Sverige finns ingen reglering av ansvaret fšr finansiell rœdgivning. I stšllet Šr vi hšnvisade till sysslomannareglerna i 18 kap HB. Dessa Œlderdomliga regler Šr i princip fortfarande tillšmpliga pœ fšrhœllandet mellan uppdragsgivare och uppdragstagare. DŒ det fšrsšker kortfattat tšcka allt slags ršttshandlande fšr huvudmannens rškning hœller kapitlet en tšmligen allmšn karaktšr. Dess betydelse fœr sšgas stœ tillbaka till fšrmœn fšr allmšnna skadestœndsršttsliga regler, analogier frœn nšrliggande ršttsomrœden och uttalanden i doktrinen. 1 Uppgifterna hšmtade frœn Finansinspektionen, http//www.fi.se 4

5 1.1 Syfte Uppsatsen syftar till att gšra en grundlig kartlšggning av ansvaret fšr professionella rœdgivare, med fokus instšllt pœ finansiella rœdgivare. RŒdgivningsansvaret i allmšnhet kommer utredas varefter en undersškning av den finansiella rœdgivning som ges av fondkommissionšrerna hšr i landet kommer genomfšras. Undersškningens syftar till att ge en praktisk inblick pœ omrœdet fšr finansiell rœdgivning. Avsikten Šr att dess resultat sedan skall kunna Œterknytas till det gšllande juridiska ansvaret fšr rœdgivning. Olika delar av fondkommissionšrers rœdgivning kommer analyseras utifrœn skadestœndsršttslig synvinkel. PŒ vilka omrœden och genom vilket agerande riskeras skadestœndsansvar? En kort šverblick kommer ges šver skadestœndsrštten i stort. DŠrefter kommer de specifika bestœndsdelarna i rœdgivningsansvaret att analyseras. Denna teoretiska bas kommer sedan att ligga till grund fšr den fortsatta undersškningen av praktiska fšrhœllanden inom sektorn fšr finansiell rœdgivning och deras juridiska relevans. I viss mœn kommer Šven finansiella rœdgivares framtida ansvar att analyseras, fršmst med utgœngspunkt i Konsumentpolitiska kommittžns betšnkande. 1.2 Metod Uppsatsen syftar till att kartlšgga gšllande rštt, fšr att Œstadkomma detta anvšnder jag traditionell juridisk metod. I den praktiska undersškningen anvšnds vedertagna undersšknings- och intervjumetoder anvšndas. Informationsinsamlingen sker genom telefonintervjuer. Denna teknik Šr šverlšgsen alternativen, sœsom besšksintervjuer och postenkšter, i sœ mœtto att de mšjliggšr ett snabbt informationsinhšmtande, har hšg svarsfrekvens och underlšttar uppfšljning av frœgor AvgrŠnsningar Uppsatsen sysselsštter sig endast med ansvaret fšr rœdgivningen i sig. Med detta avses att det Šr rœden och inte eventuella kringtjšnster, som kšp och fšrsšljning, som Šr av intresse. 2 Se Wiedersheim-Paul & Eriksson, Att utreda, forska och rapportera s. 85f. 5

6 Som framgœr av uppsatsens syfte Šr det fršmst finansiell rœdgivning som Šr fšremœl fšr undersškning. Detta hindrar dock inte att perspektivet i uppsatsens mer allmšnna del vidgas till att omfatta sœvšl tekniska konsulter som advokater, revisorer och všrderingsmšn av skilda slag. I samband med rœdgivningsansvar kommer man lštt in pœ frœgan om vœllande vid ingœende av avtal, culpa in contrahendo. Begreppet kan sšgas fšrekomma i tvœ situationer. Den ena Šr situationen nšr sšljaren eller annan part lšmnar oriktiga uppgifter till en kšpare och denne kšpare sedan ingœr avtal pœ dessa oriktiga grunder. Den andra situationen Šr att oriktiga uppgifter lšmnas vid avtalsfšrhandlingar men inget avtal kommer till stœnd. 3 Den fšrsta situationen fœr sšgas innebšra ett kontraktsbrott medan situation nummer tvœ ligger i gršnstrakterna till det utomobligatoriska ansvaret. Fšr rœdgivningsansvarets vidkommande Šr frœgan om culpa in contrahendo intressant i sœ mœtto att rœdgivningssituationen mœnga gœnger Šr ett fšrstadium till avtalet om utfšrandet av ett annat uppdrag. T.ex. ett kšp eller en fšrsšljning av nœgot slag. Om man všljer att se hela situationen som ett fšrlopp torde de uppgifter som rœdgivaren/uppdragstagaren avger nšr han i inledningen rœdfrœgas vara att bedšmas under ansvaret fšr culpa in contrahendo. Som kommer framgœ av den definition som i uppsatsen lagts i begreppet rœdgivning, avsnitt 1.4.2, Šr det den renodlade rœdgivningen som har undersškts. HŠrmed avses att rœdet Œtminstone mœste kunna ses som en sjšlvstšndig ansvarsgrundande enhet, och sœledes kunna skiljas ut frœn det eventuella švriga uppdraget. I det lšget kan man visserligen tšnka sig att rœdgivaren kan gšra sig skyldig till vœllande vid rœdgivningsavtalets ingœende, det Šr dock i praktiken knappast realistiskt att fšrsška skilja detta ansvar frœn det egentliga rœdgivningsansvaret varfšr frœgan om culpa in contrahendo hšrmed lšmnas Œt sidan. 4 Det Šr svensk rštt som Šr av primšrt intresse fšr uppsatsen. Viss utlšndsk juridisk litteratur kommer dock begagnas nšr detta kan tillfšra ytterligare aspekter. Detsamma gšller Šven utlšndsk domstolspraxis. Det hade fšrvisso varit av intresse att anlšgga ett internationellt perspektiv, sšrskilt i en omvšrld dšr avstœnden med teknikens hjšlp krymper i snabb takt. Samtidigt hade dœ problem med disparata skadestœndsršttsliga system uppkommit. Det Šr helt enkelt nšdvšndigt att dra gršnsen fšr det granskade omrœdet nœgonstans, och denna gršns har dragits vid svensk rštt. 3 Hellner, Speciell avtalsrštt II 2:a hšftet s Fšr en gedigen genomgœng av culpa in contrahendo hšnvisas till Simonsen, Prekontraktuelt ansvar. 6

7 1.4 Begrepp Vem Šr rœdgivare? Sedan 1985 finns en legaldefinition pœ vad som avses med begreppet rœdgivningsverksamhet. Denna Œterfinns i SFS 1985:354 - Lag om fšrbud mot rœdgivning i vissa fall, m.m. 1 Med rœdgivningsverksamhet avses i denna lag en verksamhet dšr nœgon yrkesmšssigt gœr andra till handa med rœd eller annat bitršde i juridiska eller ekonomiska angelšgenheter. Det finns en mšngd skilda yrkesgrupper som kan sšgas tillhandahœlla rœd i ekonomiska och juridiska frœgor. Advokater, ekonomer, revisorer och inte minst mšklare av olika slag tillhšr dessa grupper. Lagen har dock i detta sammanhang endast intresse nšr en definition av rœdgivningsverksamhet efterfrœgas. Detta dœ lagen syftar till att fšrhindra sœdan rœdgivning som Šr ett led i den ekonomiska brottsligheten. 5 Lagen riktar alltsœ in sig pœ att fšrhindra rœdgivning vars syfte Šr att underlštta klientens brottsliga verksamhet. Ytterligare ledning i bedšmningen av vem som Šr rœdgivare kan fœs ur NJA 1992 s 243 dšr Šgaren till Choklad AB Confecta infšr šverlœtelsen av aktierna i bolaget hade flera kontakter med en auktoriserad revisor. Denne hade sedan ca 20 Œr varit bolagets revisor. Han hade dessutom varit Šgaren och hennes make behjšlplig vid uppršttandet av deras sjšlvdeklarationer under lika lœng tid. Genom det lœngvariga engagemanget i bolaget och familjens privata ekonomi fann HD att bolagets Šgare haft goda skšl uppfatta revisorn som sin ekonomiske rœdgivare i affšren. Eftersom revisorn insett att Confectas Šgare sett honom som sin rœdgivare vid fšrsšljningen men inte tagit henne ur denna villfarelse ansœg HD att det vid en sammantagen bedšmning uppkommit ett uppdragsfšrhœllande mellan parterna. Kleineman betraktar fallet som en lšmplig utgœngspunkt fšr nšr en person skall anses vara rœdgivare. 6 Det Šr onekligen sœ att nœgot formellt avtal om rœdgivning angœende aktieaffšren inte hade kommit till stœnd. Trots det ansœg HD att ett uppdragsfšrhœllande hade uppkommit. Det torde ocksœ vara sœ att de flesta professionella rœd inte fšregœs av formella avtal utan fullgšrs utan nœgot fšregœende avtalsslut. 7 PŒlsson och Samuelsson utlšser tvœ faktorer ur ršttsfallet som de anser vara avgšrande fšr uppdragsfšrhœllandets uppkomst. Dessa Šr: FrŒgan om kunden bitršds i samma angelšgenhet av nœgon annan, dvs Šr "rœdgivaren" exklusiv. Den andra faktorn Šr frœgan om rœdgivaren 5 Prop. 1984/85: 90 s KLeineman, RŒdgivares informationsansvar - en probleminventering, SvJt nr s Jfr Šven Bengtsson, SŠrskilda avtalstyper I, s

8 markerar nœgon annan uppfattning om sin rœdgivningsroll Šn kunden har anledning rškna med. Om en bankkund rœdfrœgar sin bank, och banken dessutom Šr kundens enda rœdgivare i frœgan, bšr kunden kunna utgœ i frœn att ett rœdgivningsfšrhœllande uppkommit om inte banken uttryckligen deklarerat att sœ inte Šr fallet Vad Šr rœdgivning? De danska fšrfattarna Mšgelvang-Hansen och Lynge Andersen menar att rœdgivning som idealtyp bestœr i Œstadkommandet av ett tillfredsstšllande beslutsunderlag. HŠr ingœr: - framskaffande och/eller sammanstšllning av upplysningar. - uppstšllning av handlingsalternativ - pœtalande av konsekvenserna av givna val och/eller - švervšgande i ljuset av den rœdfrœgandes fšrutsatta eller tillkšnnagivna preferenser emedan det dock Šr den rœdfrœgande som fattar det ifrœgavarande beslutet. 9 Mšgelvang och Lynge pœpekar Šven att man mœste skilja rœdgivningstjšnsten frœn andra liknande tjšnster. KŠnnetecknande fšr rœdgivaren Šr att denne Šr sjšlvstšndig, oberoende och saknar egenintresse i de dispositioner som rœdgivningen angœr. Man menar att det Šr just avsaknaden av egenintresse som skiljer rœdgivaren frœn marknadsfšraren. Vidare skiljer fšrfattarna rœdgivning frœn upplysningsplikten -nšr sœdan finns- och Šven frœn tjšnster som gœr ut pœ ren effektuering av givna order frœn kunden. 10 Som framgœr Šr Mšgelvang och Lynges definition av rœdgivning snšv. Deras idealbild av rœdgivningen Šr svœr att leva upp till i praktiken. Det Šr svœrt att tšnka sig situationer dšr en professionell rœdgivare, av typen advokat eller finansiell rœdgivare, saknar egenintresse i de dispositioner som kunden kan fšrvšntas fšreta i anledning av rœdet. Om advokaten rœder sin klient att gœ till domstol, eller fondkommissionšren rœder kunden att kšpa ett visst všrdepapper, fšrvšntar sig rœdgivaren att gšra en vinst pœ att utfšra det fšreslagna rœdet. DŠrmed inte sagt att rœdgivaren lœter sig pœverkas att avge ett rœd som Šr fšrmœnligt fšr honom och dœligt fšr den rœdfrœgande, men det omtalade egenintresset Šr ŠndŒ nšrvarande. 8 PŒlsson och Samuelsson, Banks ansvar fšr ekonomisk rœdgivning, SvJt Nr s. 541f. 9 Lynge Andersen och Mšgelvang-Hansen, Finansiel rœdgivning s A. a. s. 12 ff. 8

9 Jag har i uppsatsen valt att anlšgga en mer pragmatisk syn pœ begreppet rœdgivning. RŒdgivning Šr hjšlp, upplysningar och fšrslag som ges pœ ett omrœde dšr rœdgivaren har kunskaper och erfarenheter av professionell karaktšr. RŒdgivaren skall vara i sœ mœtto oberoende och i avsaknad av egenintresse att han har den rœdfrœgandes bšsta fšr šgonen nšr rœdet avges. Att en finansiell rœdgivare har ett egenintresse i att kunden fšretar en transaktion torde vara sœ gott som ofrœnkomligt, rœdgivaren fœr dock inte lœta rœdet styras av att den egna vinsten skall maximeras. 2. SkadestŒndsansvaret 2.1 AllmŠnt SkadestŒndets funktioner SkadestŒndet anses traditionellt syfta till att sœvšl reparera som fšrhindra skada. Man torde Šven under begreppet kunna rškna in frœgor om kostnadsplacering och pulvrisering av fšrlusterna. Reparation kan sannolikt sšgas vara skadestœndets huvudfunktion. Den som blivit utsatt fšr en skadestœndsgrundande handling har rštt att bli kompenserad fšr denna av skadevœllaren. I stor utstršckning har fšrsškringar kommit att šverta reparationens trygghetsskapande och ŒterstŠllande effekt. SkadestŒndets preventiva funktion bygger pœ tanken att blotta vetskapen om att skadestœndsskyldighet kan intršda innebšr att en presumtiv skadevœllare avhœller sig frœn ett skadebringande handlingssštt. En indelning sker vanligtvis i individualpreventiv- och allmšnpreventiv effekt. Med detta avses att skadestœnd kan syfta till att avhœlla en viss individ frœn ett skadestœndsgrundande handlingssštt, eller en hel grupp presumtiva skadevœllare. SkadestŒndet innebšr Šven att samhšllet kan placera kostnaden fšr skadan pœ ett tillfredsstšllande sštt. Antingen fœr den skadelidande sjšlv bšra kostnaden fšr skadan eller om det finns en vœllande part som Œdšms skadestœndsskyldighet, denne. Genom skadestœndets nutida nšra sammankoppling med fšrsškring erhœlles Šven den effekt att kostnaden fšr skadan - det erlagda skadestœndet - pulvriseras pœ mœnga hšnder och hšrigenom blir lšttare att bšra Hellner, SkadestŒndsrŠtt s

10 2.1.2 SkadestŒndslagen Lagens tillšmpningsomrœde anges i 1kap 1 : "I denna lag meddelade bestšmmelser om skadestœnd tillšmpas, om ej annat Šr sšrskilt fšreskrivet eller fšranledes av avtal eller i švrigt fšljer av regler om skadestœnd i avtalsfšrhœllanden." Som framgœr har lagen ett omfattande tillšmpningsomrœde. Lagen kan tillšmpas bœde i kontraktsfšrhœllanden och i fšrhœllanden av utomkontraktuell karaktšr. I realiteten Šr dock lagen lœngt ifrœn sœ heltšckande som den synes vara. Bland annat pœ omrœdet fšr strikt ansvar Œterfinns regler pœ helt andra stšllen Šn i skadestœndslagen. Vid en genomlšsning av lagen framgœr det snabbt att den bestœr av allmšnt formulerade stadganden. MŒnga begrepp ges inte heller nœgon preciserad innebšrd. Detta sammantaget leder till att det i praktiken Šr ršttspraxis, och Šven i viss mœn lagens fšrarbeten som Šr všgledande fšr dess tillšmpning. 12 NŠr det gšller skadestœnd i kontraktsfšrhœllanden Šr det vanligtvis sœ att denna frœga reglerats av parterna vid avtalets ingœende. Detta behšver nu inte alltid vara fallet. I synnerhet gšller det i situationer dšr ett avtalsfšrhœllande uppkommit utan att parterna muntligen eller skriftligen kommit šverens om detaljfrœgorna. 13 Liksom i situationer dšr avtalsparterna inte uttšmmande reglerat frœgan om skadestœnd fšr kontraktsbrott. I sœ fall gšller skadestœndslagens regler BerŠkning av skadestœnd Den skadestœndsršttsliga huvudregeln Šr att den skadelidande skall fšrsšttas i samma situation som om skadan inte intršffat. 14 Den skadelidandes fšrmšgenhetslšge skall alltsœ vara detsamma sœvšl fšre som efter det att skadan intršffat och ersatts av skadevœllaren. I situationer dšr en person utanfšr ett kontraktsfšrhœllande lidit skada p.g.a. felaktig rœdgivning torde det dock vara fšrenat med betydande svœrighet att avgšra skadans storlek. I grunden mœste ligga en hypotetisk bedšmning av den skadelidandes aktuella fšrmšgenhetslšge med hur detta skulle ha tett sig om det felaktiga rœdet inte hade fšljts. NŠr skadan intršffat i ett inomkontraktuellt fšrhœllande gšller fortfarande att skadestœndet skall sštta den skadelidande i samma stšllning som om avtalet uppfyllts pœ ett riktigt sštt. Den 12 A.a. s NŠr det gšller ett rœdgivningsfšrhœllandes uppkomst kan NJA 1992 s 243, som refereras nedan, ge viss ledning. 14 Hellner, SkadestŒndsrŠtt, s

11 skadelidande har rštt att fœ det positiva kontraktsintresset ersatt. HŠrmed avses ersšttning Šnda upp till den vinst den skadelidande skulle ha gjort om avtalet fullgjorts pœ ett riktigt sštt. 15 De speciella problem som kan uppkomma vid skadestœndsberškning fšr i synnerhet felaktiga placeringsrœd kommer beršras nedan. 2.2 RŒdgivningsansvaret Objektiva ansvarsfšrutsšttningar Ansvar intršder fšr handlingar som Šr skadestœndssanktionerade. Fšr att bli drabbad av skadestœndsskyldighet kršvs det vanligtvis att vissa objektiva och subjektiva ansvarsfšrutsšttningar fšreligger. Kravet pœ subjektiva ansvarsfšrutsšttningar kan dock efterges bl.a. pœ de omrœden dšr strikt ansvar rœder. De objektiva ansvarsfšrutsšttningarna mœste dšremot alltid vara fšr handen om skadestœndsansvar skall kunna intršda. Objektiva ansvarsfšrutsšttningar faststšlls, som framgœr av namnet, utan att hšnsyn tas till individuella fšrhœllanden pœ skadevœllarens sida Har skada uppstœtt? En fšrsta objektiv ansvarsfšrutsšttning Šr att skada skall ha uppstœtt. Den normala fšrutsšttningen fšr skadestœndsansvar Šr att den skadelidande visar att det fanns ett alternativt handlingssštt som skulle ha medfšrt en motsvarande reduktion av skadan. Saknas sœdant alternativt handlingssštt Šr det visserligen fel i det utfšrda rœdgivningsuppdraget, men det kan dšrmed inte anses styrkt att rœdet fšrorsakat skada. Fšr detta mœste pœvisas ett alternativt handlingssštt som den rœdfrœgande kunde valt Skada har tršffat annan Det synes sjšlvklart att en skadevœllare inte kan bli skadestœndsskyldig mot sig sjšlv. En person som Œsamkar sig sjšlv skada kan varken bli beršttigad eller fšrpliktad att utge skadestœnd. 15 Hellner, Speciell avtalsrštt II 2:a hšftet s Kleineman, SvJt 1998 s JŠmfšr i detta sammanhang Šven fallen NJA 1991 s 625 och NJA 1992 s 58 som bœda ršr frœgan om skada uppkommit i anledning av felaktig skatterœdgivning. 11

12 NŠr det gšller juridiska personer torde dessa betraktas helt skilt frœn dess Šgare. 17 En rœdgivare som Œsamkar ett helšgt aktiebolag skada genom sin rœdgivning kan bli skadestœndsskyldig mot bolaget Orsakssamband och adekvans Orsakssamband Fšr att skadestœndsskyldighet skall uppkomma mœste ett beteende ha fšrelegat som lett fram till skadan. Beteendet mœste vara skadans orsak. Enligt Hellner utmšrker sig det typiska hšndelsefšrloppet "fšr att dels skadan uppstœtt genom att en hšndelse enligt naturens ordning eller samhšllets inršttande drar med sig en annan hšndelse, dels ocksœ skadan inte skulle ha intršffat om inte denna hšndelse intršffat." 19 SkadevŒllarens handlande eller underlœtenhet att handla skall alltsœ vara skadans orsak. Kausalitetsbegreppet kan analyseras utifrœn begreppen tillršcklig betingelse och nšdvšndig betingelse. En tillršcklig betingelse Šr en hšndelse som enligt naturens eller samhšllets ordning leder till en annan hšndelse. En nšdvšndig betingelse innebšr att en hšndelse inte skulle ha intršffat om inte den fšrra hšndelsen intršffat. En typisk orsak Šr vanligtvis en sœvšl tillršcklig som nšdvšndig betingelse. 20 Det kršvs i svensk skadestœndsrštt inte att vœllandet varit huvudorsaken till den intršffade skadan, utan det ršcker att vœllandet varit en bidragande orsak Adekvans Fšr att en skada skall vara adekvat orsakad kršvs att den uppkomna skadan orsakats inte bara enligt naturens och samhšllets beskaffenhet (kausalitet) utan Šven att det hšndelsefšrlopp som orsakat densamma var nœgorlunda normalt och pœrškneligt. 21 Kausaliteten skall vara adekvat. Fšr att skadestœndsskyldighet skall uppkomma kršvs att adekvat kausalitet fšreligger mellan skadevœllarens beteende och den uppkomna skadan. HD uttalar i NJA 1993 s 41 I och II "En grundsats inom skadestœndsrštten Šr att det skall fšreligga adekvat kausalitet mellan en 17 Hellner, SkadestŒndsrŠtt, s En annan bedšmning gšrs sannolikt av fšrsškringsbolaget om rœdgivaren fšrsšker ta sin ansvarsfšrsškring i ansprœk. RŒdgivaren identifieras med det egna bolaget. 19 Hellner, SkadestŒndsrŠtt, s A.a. s A.a. s

13 handling och en intršffad skada fšr att skadestœnd skall kunna utgœ. Genom kravet pœ adekvat kausalitet fšrhindras att alltfšr ovšntade och avlšgsna skadeverkningar ersštts." Ett vanligt sštt att undersška om en skada Šr ersšttningsgill ligger i om skadan lœg i farans riktning. Det intršffade skall inte vara en helt orimlig fšljd av handlingssšttet fšr att skadan skall ersšttas Culpaansvaret Efter att ha behandlat de objektiva ansvarsfšrutsšttningarna švergœr vi nu till att behandla de subjektiva. Fšr att rœdgivningsansvar skall intršda kršvs att rœdgivaren orsakat skadan uppsœtligen eller genom oaktsamhet. Ett alternativ Šr att rœdgivaren ŒlŠggs ett strikt ansvar: Detta kan ske nšr rœdgivaren lšmnat en garanti. Ansvaret Šr hšr helt oberoende av vœllande hos rœdgivaren. Det strikta ansvaret beršrs lšngre fram. HŠr skall uppsœt och oaktsamhet behandlas. RŒdgivaren ansvarar inte endast fšr de fall dšr han avsiktligt agerat fšr att Œsamka sin klient skada. Det ršcker med oaktsamt handlande. Av detta skšl Šr det endast intressant att hšr precisera var den undre gršnsen fšr skadestœndsgrundande oaktsamhet skall dras. Den grundlšggande frœgan vid en culpabedšmning mœste anses vara om den pœstœtt oaktsamme borde ha handlat pœ annat sštt. Traditionellt uppfattas skadestœndsgrundande oaktsamhet bestœ i en underlœtenhet att iaktta den grad av aktsamhet som kšnnetecknar bonus pater familias, den gode familjefadern. 22 Detta Šr en skšnsmšssig bedšmning som domstolen har att ta till i avsaknad av relevant lagtext, prejudikat och utvecklad sedvana. Den fria culpabedšmningen erbjuder en mera detaljerad analys av fšreliggande ansvar. I svensk rštt torde aktsamhetskravet kunna faststšllas genom att tre faktorer sammanstšlls. Dessa Šr 1. risken fšr skada, 2. den sannolika skadans storlek, 3. mšjligheterna att fšrekomma skadan. Till dessa kan lšggas faktor 4. den handlandes mšjligheter att inse risken fšr skada. 23 DŠrefter gšrs en sammanvšgd bedšmning av de omstšndigheter som fšreligger fšr att avgšra om det kan kršvas att skadevœllaren skulle ha agerat pœ ett annat sštt Šn han faktiskt gjort. 22 A.a. s Hellner, SkadestŒndsrŠtt s

14 Professionsansvaret Culpa fšreligger om man har handlat annorlunda Šn det kunde fšrvšntas, och det Šr dšrfšr nšdvšndigt att faststšlla de normer fšr fšrsvarligt handlande, som skall gšlla i den konkreta situationen. 24 Vid granskningen av rœdgivares culpa finns det, Œtminstone fšr ett antal yrkesgrupper, en mer handfast bedšmning att hœlla sig till Šn vad som erbjuds av den "fria culpabedšmningen". Denna bedšmning grundar sig pœ fastlagda regler, men Šven pœ seder och bruk inom den aktuella yrkesgruppen. Dessa sedvanor, eller normer och kutymer som Samuelsson & Sšgaard kallar dem, som kommit att gšlla fšr en yrkesgrupp vid utšvandet av dess verksamhet fœr alltsœ en avgšrande betydelse nšr eventuell culpa hos en enskild yrkesutšvare skall faststšllas. Det kan t.o.m. uttryckas sœ att den som yrkesmšssigt utšvar en bestšmd verksamhet, t.ex. som advokat eller revisor, och inte lever upp till branschens normer, som regel skall anses ha handlat culpšst. 25 Fšr vissa yrkesgrupper finns lagstadganden att hœlla sig till vid oaktsamhetsbedšmningen, sœ Šr fallet fšr bl.a. fastighets- och fšrsškringsmšklare. Fšr fšrsškringsmšklaren gšller att han "skall utfšra sitt uppdrag omsorgsfullt och med iakttagande av god fšrsškringsmšklarsed... FšrsŠkringsmŠklaren skall, i den utstršckning som omstšndigheterna kršver det, klarlšgga uppdragsgivarens behov av fšrsškring och, i fšrekommande fall, tjšnster i samband med sparande samt fšreslœ lšmpliga lšsningar." 26 Fšr fastighetsmšklare finns liknande regler uppstšllda. FastighetsmŠklaren skall utfšra sitt uppdrag "omsorgsfullt och i allt iakttaga god fastighetsmšklarsed." 27 Skulle mšklarna uppsœtligen eller av oaktsamhet ŒsidosŠtta dessa fšrpliktelser blir de skyldiga att ersštta uppdragsgivarens skada. Dessa lagregler torde Œtminstone till viss del kunna anvšndas till analogislut avseende innehœllet i andra yrkesutšvares professionsansvar. Fšr fastighets- och fšrsškringsmšklare finns det alltsœ fastlagda regler fšr hur de skall utfšra sitt uppdrag medan fšr andra till švervšgande del bedšmningen kommer ske utifrœn branschsedvana och kutym. Detta gšller inte minst fšr yrkeskategorin advokater. Wiklund skriver "Eftersom de speciella reglerna Šr fœ, kommer bedšmningen i allmšnhet att bestœ i en 24 Samuelsson och Sšgaard, RŒdgiveransvaret s Samuelsson och Sšgaard, RŒdgiveransvaret s Lag (1989: 508) om fšrsškringsmšklare FastighetsmŠklarlagen (1995:400). 14

15 pršvning av frœgan huruvida handlandet eller underlœtenheten att handla šverensstšmmer med eller strider mot god advokatsed." 28 Culpabedšmningen sker mot bakgrund av innehœllet i den goda advokatseden. Denna bedšmning gšrs Šven av Heuman. 29 En rœdgivare som Œterfinns inom en yrkesgrupp med bestšmda normbildande sedvanor och som inte agerar i enlighet med dessa vid utfšrandet av sitt uppdrag presumeras ha handlat culpšst. Detta fœr sšgas leda till att rœdgivaren fšr att undgœ skyldighet ersštta uppkommen skada mœste exculpera sig, d.v.s. rœdgivaren mœste visa att han trots sitt normbrott inte handlat culpšst. Har skada uppkommit och normbrott konstaterats torde alltsœ bevisbšrdan omkastas frœn den skadelidande till skadevœllaren, rœdgivaren. Ansvaret fšr en felande rœdgivare kan i detta sammanhang betecknas som tšmligen stršngt. RŒdgivarens professionsansvar torde fršmst kunna ses som ett ansvar fšr att det Œtagna uppdraget utfšrs pœ ett visst vedertaget sštt. KŠrnan i detta ansvar ligger i att vœrdslšshetsbedšmningen grundas pœ de regler och standarder som gšller fšr den aktuella yrkesgruppen. En annan benšmning pœ detta ansvar kan vara metodansvar. ven vad som brukar benšmnas rœdgivarens pedagogiska plikt bšr dock kunna inordnas under begreppet professionsansvar Metodansvaret HŠr kommer fšrst advokaters metodansvar beršras dœ det Šr en fšr Šmnet illustrativ yrkesgrupp. Med metodansvar avses hšr att advokaten skall ha gjort erforderliga undersškningar av lag, fšrarbeten, praxis och doktrin. Relevanta ršttskšllor skall alltsœ ha studerats. Heuman menar att det normalt bšr ankomma pœ advokaten att studera dessa viktiga ršttskšllor. 30 Har advokaten underlœtit gšra detta skall han anses ha utfšrt sitt arbete pœ ett ur metodologisk synpunkt fšrsumligt sštt. Advokaten presumeras ha varit culpšs vid utfšrandet av sitt uppdrag. Metodansvaret mœste dock i viss utstršckning vara beroende av ršttsfrœgans komplexitet. En mer komplicerad ršttsfrœga kršver ett noggrannare studium av ršttskšllorna Šn en okomplicerad dito. DŠrav fšljer att de beršttigade ansprœk en klient kan hysa kring den anlitade advokatens metod škar i takt med ršttsfrœgans komplexitet. Samtidigt mœste klienten kunna fšrvšnta sig att advokaten anvšnder sig av ett visst bepršvat och acceptabelt tillvšgagœngssštt Šven vid lšsandet av den enklaste av ršttsfrœgor. 28 Wiklund, God advokatsed s Heuman, Advokatens ršttsutredningar s A.a. s

16 I fallet NJA 1957 s 621 hade Jur. kand. H hade ett stœende uppdrag att placera pengar fšr en herr Gyllin. Denna gœng ršrde det sig om ett lœn till bolaget Eskilstunamaskiner som H fšrmedlat. Som sškerhet uppstšlldes tvœ fšrlagsinteckningar. SŠkerheten angavs av H vara betryggande. Eskilstunamaskiner gick efter en tid i konkurs varvid det uppdagades att de fšrlagsinteckningar som utgjorde sškerhet fšr Gyllins lœn till bolaget saknade fšrmœnsrštt. FšrmŒnsrŠtten hade gœtt fšrlorad dœ Eskilstunamaskiner flyttade frœn Eskilstuna till Vellinge. RR uttalade i sin dom, som faststšlldes av HD: "Det framgœr icke klart av lagtexten, att fšrmœnsrštten gœr fšrlorad vid fšretagets flyttning, och 1904 Œrs avgšrande av HD, vari denna princip fastslœs, fanns icke anmšrkt i 1952 Œrs lagedition. Trots detta borde H., dšrest han Šgnat frœgan tillbšrlig aktsamhet, kunnat skaffa sig tillfredsstšllande kunskap i saken bl.a. dšrfšr att, sœsom Gyllin pœpekat, frœgan Šr klarlagd i sten UndŽns Œr 1927 utgivna, bland jurister allmšnt kšnda arbete Svensk sakrštt" 31 Fallet visar pœ rœdgivarens - hšr en jurist - metodansvar. RŒdgivaren har i fall som detta en skyldighet att konsultera relevant lagtext, fšrekommande ršttsfall, samt standardlitteratur i Šmnet. Beroende pœ frœgans art och komplexitet och inte minst rœdgivarens egna kunskaper i frœgan mœste undersškningen vara mer eller mindre djuplodande. Det torde vara sœ att en klient som konsulterar en jurist har rštt att fšrvšnta sig att denne gœr till všga pœ ovannšmnt sštt. Det i ršttsfallet uppmšrksammade metodansvaret som ansvarsgrund Šr av stort intresse vid alla typer av kvalificerad rœdgivning. Exempel som belyser detta kommer ges nedan. Advokater har genom sin utbildning och specialistkompetens en sšrpršglad stšllning som rœdgivare. Trots detta kan man med all sškerhet dra paralleller till ansvaret fšr andra grupper av rœdgivare. NŠr det gšller rœdgivning i finansiella spšrsmœl finns det mšjlighet att pœ en všg, likartad den som beskrivits fšr advokater ovan, fastslœ ett korrekt tillvšgagœngssštt vid utfšrandet av rœdgivningsuppdraget, med pœfšljande ersšttningsansvar om rœdgivaren fšrsummar att anvšnda sig av en korrekt metod. 32 Utanfšr fšltet av god advokat- eller revisorssed finns det mšjligen inte lika tydligt fastslagna regler fšr hur ett korrekt utfšrt rœdgivningsuppdrag skall handlšggas. Utbildade regler torde dock utan stšrre svœrighet kunna Œterfinnas inom alla professioner av mera kvalificerad karaktšr. PŒlsson och Samuelsson menar att det kanske viktigaste kravet pœ en adekvat rœdgivning Šr att den bygger pœ vetenskaplighet och bepršvad erfarenhet. 33 Om en stor del av en yrkeskœr Šr ense om att vissa parametrar skall anvšndas och 31 NJA 1957 s 621, s PŒlsson och Samuelsson SvJt Nr s A.a. s

17 tas i beaktande vid uppdragets utfšrande bšr dessa utan tvivel tillmštas betydelse vid bedšmningen av om rœdgivaren genom oaktsamhet orsakat sin klient en skada. PŒ omrœdet fšr finansiell ekonomi finns fyra fundamentala teoribildningar: 34 - Capital Asset Pricing Model, CAPM - Teorin om effektiva marknader - Arbitragepristeorin - Optionspristeorin CAPM innebšr i korthet att det inte Šr mšjligt fšr en investerare att pœ sikt fœ en hšgre avkastning om han inte samtidigt Šr beredd att ta en hšgre risk. Vid en investering, gjord pœ sikt, kommer avkastning och risk att stœ i fšrhœllande till varandra pœ sœ vis att hšg risk ger hšg avkastning och vice versa. Teorin om effektiva marknader bygger pœ tanken att det rœdande priset pœ en tillgœng speglar all tillgšnglig information om den aktuella tillgœngen. Effekten av teorin blir att rœdgivning som utlovar en avkastning som Šr hšgre Šn vad som motiveras av risken, antingen grundar sig pœ (otillœten) insiderkunskap eller pœ bristfšllig rœdgivning. Arbitragepristeorin innebšr att om tvœ tillgœngar har samma risknivœ mœste de ocksœ erbjuda samma avkastning. Optionspristeorin handlar om prissšttning av vad som brukar kallas icke symmetriska finansiella instrument. PŒlsson och Samuelsson menar att vid finansiell rœdgivning dessa fundamentala ekonomiska teorier kan lšggas till grund fšr aktsamhetsbedšmningen "... och kan, fšr den hšndelse dessa redskap inte anvšnts pœ ett korrekt sštt, skapa en presumtion om oaktsamhet". 35 De menar att det vid en oaktsamhetsbedšmning gœr att rekonstruera ett placeringsrœd och kontrollera dess fšrenlighet med de ovan redovisade teorierna fšr att faststšlla skadestœndsskyldighet. Kunskap om de fyra ovan redovisade fundamentala teoribildningarna finns med all sškerhet hos det stora flertalet rœdgivare inom den finansiella sektorn. 36 Det finns ocksœ skšl, vilka 34 Bygger pœ PŒlsson och Samuelsson A.a. s A.a. s Detta visar bl.a. Šrende nr frœn ARN som ršrde en banks kšprekommendation av aktier i det finska bolaget Pohjola 17

18 redovisats, som talar fšr att teorierna kan lšggas till grund fšr en oaktsamhetsbedšmning pœ samma sštt som reglerna om god advokatsed. NŠr det gšller finansiell rœdgivning som pœ ett direkt sštt riktar sig till en specifik kund torde en rad ytterligare krav kunna stšllas pœ rœdgivarens utfšrande av sitt uppdrag. RŒdgivaren mœste ha tagit reda pœ kundens riskbenšgenhet, vilka švriga investeringar kunden har, pœ hur lœng sikt investeringen skall gšras o.s.v. Metodansvaret har med all sškerhet stšrst betydelse nšr rœdgivningen har ett betydande inslag av subjektiv bedšmning frœn rœdgivarens sida. I detta sammanhang Šr det extra svœrt att fastslœ om nœgon vœrdslšshet frœn rœdgivarens sida fšrelegat med avseende pœ resultatet av rœdgivningen. Den subjektiva bedšmningen kan mšjligtvis kritiseras med facit i hand, men att gšra bedšmningen att rœdgivaren varit culpšs i sin analys nšr den faktiskt fšretogs torde vara desto mer komplicerat. SŠrskilt framtršdande Šr detta nšr rœdgivningen gœr ut pœ att všrdera en viss tillgœng. FondkommissionŠrer och všrderingsmšn Šr sjšlvskrivna i denna kategori av všrderande rœdgivare, men Šven andra yrkesgrupper som har inslag av všrderingsbedšmningar i sitt uppdrag torde kunna innefattas i denna kategori. Som exempel kan nšmnas revisorer och fastighetsmšklare. NŠr det gšller všrderingsmšns metodansvar finns det lika belysande som beršmda Konefallet, NJA 1987 s 692. Fallet beršrs Šven i anledning av frœgan om ersšttning fšr ren fšrmšgenhetsskada i relationer utanfšr rena avtalsfšrhœllanden. Kone-fallet ršrde ett všrderingsutlœtande utfšrdat pœ uppdrag av Šgaren till ett stšrre markomrœde. HD uttalade angœende ansvaret fšr fastighetsvšrdering i allmšnhet: "Vid fastighetsvšrdering gœr det knappast att komma fram till ett všrde, som blir lika hšgt oavsett vilken kunnig všrderingsman som utfšr všrderingen. VŠrdering av fast egendom Šr nšmligen i mycket avhšngig av všrderingsmannens egen bedšmning. Betydande avvikelse 37 mellan všrderingsmannens uppskattning och vad som i efterhand visar sig vara fastighetens faktiska všrde mœste tillœtas utan att en všrderingsman kan anses ha fšrfarit fšrsumligt." 38 Vad som kan ršknas som en betydande avvikelse frœn faktiskt všrde mœste sannolikt bedšmas frœn fall till fall. NŒgon generell procentsats fšr nšr avvikelsen inte lšngre Šr acceptabel kan inte fastslœs. 37 Min kursivering 38 NJA 1987 s 692, s

19 Den subjektiva bedšmningen torde, som framgœr av HD:s uttalande i fallet, kunna vara av mer eller mindre god kvalitet utan att fšr den skull rœdgivaren skall anses ha agerat fšrsumligt mot den rœdfrœgande. Kleineman menar att všrderingsmannens ansvar ligger i att inte utfšra de undersškningar som det skšligen kan fšrvšntas att en yrkesutšvare av det aktuella slaget skall utfšra. 39 Undantaget de fall dšr gršnsen fšr en tillœten betydande avvikelse passerats Den pedagogiska plikten 40 En inte minst viktig del av en rœdgivares uppgift Šr att pœ ett begripligt sštt fšrklara det aktuella problemet fšr sin klient. Ur praxis kan visas pœ fall som pœ ett illustrativt sštt belyser denna pedagogiska plikt. Fallen NJA 1994 s 532 och NJA 1995 s 693 visar pœ vikten av att rœdgivaren ser till att den rœdfrœgande Šr tillršckligt informerad om det aktuella problemet och att denne Šven skall ha fœtt fullt klart fšr sig vad informationen innebšr. Domstolen ŒlŠgger hšrigenom en rœdgivare att sštta sig in i den rœdfrœgandes situation. Beroende pœ dennes kunskaps- och erfarenhetsnivœ mœste den information som fšrmedlas vara mer eller mindre explicit uttryckt. NivŒn pœ rœden eller i vart fall informationen om dessa mœste vara kundanpassad. I NJA 1997 s 65 synes HD ha ytterligare skšrpt rœdgivarens pedagogiska plikt. HŠr framhœller domstolen vikten av att rœdgivaren utšver vad som anges i de tvœ tidigare avgšrandena Šven upplyser den rœdfrœgande om eventuella fšljder av de risker och problem som framkommit genom rœdgivningen. HD hœller en konsekvent linje genom de redovisade avgšrandena. RŒdgivaren skall pœ ett begripligt sštt informera om sina resultat. Den rœdfrœgande skall kunna dra rimliga och korrekta slutsatser av dessa resultat. Fšr att detta skall vara mšjligt kršvs att resultaten framlšggs pœ ett sštt som inte Šr Šgnat att skapa missfšrstœnd kring deras innebšrd. DŠrtill kommer att behovet av klarlšggande uttalanden Šr beroende av omstšndigheterna. RŒdgivaren mœste sštta sig in i den rœdfrœgandes situation och anpassa informationen efter dennes kunskapsnivœ. Mot bakgrund i NJA 1997 s 65 och NJA 1994 s 532 finns det anledning pœpeka att i det fall den rœdfrœgande helt saknar fackkunskaper i Šmnet ršcker det inte att rœdgivaren visar pœ problemet, han mœste ocksœ fšrvissa sig om att klienten verkligen insett fšljden av detta problem fšr att pœ ett korrekt sštt ha utfšrt sitt uppdrag. 39 Kleineman, SvJt 1998 s Begreppet Šr hšmtat frœn Kleineman i SvJt 1998 s. 188ff. 19

20 Resultatansvaret En advokat bšr i allmšnhet inte nœgot resultatansvar och det oberoende av uppdragets svœrighetsgrad. Detta beror pœ det faktum att advokater inte uttryckligen Œtar sig att uppnœ ett visst av klienten efterstršvat resultat. 41 Advokatens uppgift Šr att efter bšsta fšrmœga tillvarata sin klients intressen. Heuman framhœller att om en advokat pœ grund av bristande fšrmœga lšmna korrekta rœd fšranleder att klienten fšrlorar en process detta i sig inte behšver medfšra att rœdgivningen Šr culpšs. Endast dœ rœdet Šr klart felaktigt, bšr rœdgivningen enligt Heuman betraktas som culpšs med hšnsyn till resultatet, dock endast under fšrutsšttning att advokaten uttryckt sig kategoriskt och av det skšlet felaktigt givit klienten en kšnsla av tillit. 42 Men vœrdslšsheten ligger i att advokaten byggt upp en oriktig kšnsla av tillit hos klienten. Heuman menar att skadestœndsansvar kan uppkomma vid uppenbara fel, t.ex. om advokatens rœd p.g.a. okunnighet stœr i klar strid med lag eller allmšnt erkšnd fast praxis. 43 NŠr det gšller rœd i ršttsfrœgor av mera svœrbedšmd art torde advokatens resultatansvar begršnsas ytterligare - sœ lšnge denne faktiskt klargjort fšr klienten att ršttslšget Šr oklart. Utrymmet fšr att ŒlŠgga advokater resultatansvar enbart p.g.a. att de genom oskicklighet eller slarv inte lyckas uppnœ efterstršvade mœl kan beskrivas som tšmligen begršnsat. NŠr det gšller finansiella rœdgivares eventuella resultatansvar torde bilden vara likartad. Om rœdgivaren uttryckligen garanterat ett visst utfall av det avgivna rœdet svarar han sjšlvfallet fšr om det verkliga utfallet blir sšmre Šn det av honom garanterade. Om rœdgivaren uttryckt sig kategoriskt utan att lšmna en garanti kan ansvar komma att intršda. Det Šr dock av stor betydelse fšr frœgan om ansvar skall intršda hur den rœdfrœgande kommit att uppfatta rœdet. En tillitsbedšmning mœste gšras. Den befogade tillitens betydelse fšr rœdgivningsansvaret behandlas i avsnitt Renodlat resultatansvar pœ lšsligare grunder kan knappast intršda. Det faktum att en finansiell rœdgivares rœd inte utfallit med ett tillfredsstšllande resultat kan inte ensamt innebšra att rœdgivaren fšrfarit pœ ett sštt som Šr ansvarsgrundande Den befogade tilliten Den tillit kan sšgas vara befogad som har sin grund i en fšrtroendeskapande relation mellan rœdgivare och rœdfrœgande eller i en situation dšr det i švrigt Šr rimligt hysa beršttigade fšrvšntningar pœ ett fšrmedlat rœd. 41 Heuman, Advokaten ršttsutredningar s Jfr Šven Bengtsson, SŠrskilda avtalstyper I, s Heuman, Advokatens ršttsutredningar s

21 Kleineman, som ivrigt fšresprœkar relevansen av befogad tillit, menar att den befogade tilliten Šr ett avgšrande analysmoment fšr rœdgivningsansvaret. Han hšvdar att om nœgon med fog fšrlitat sig pœ den information en rœdgivare fšrmedlat finns det goda skšl att anlšgga en stršng bedšmning av denne rœdgivares ansvar. 44 Har det Œ andra sidan funnits skšl fšr den rœdfrœgande att inte fšrlita sig pœ det avgivna rœdet kan det i sin tur leda till att rœdgivarens ansvar mildras, eller helt bortfaller. Tillitsbedšmningen torde kunna anvšndas sœvšl vid bedšmningen av om ett rœdgivningsfšrhœllande uppkommit, som nšr frœgan om en rœdgivares eventuella culpa skall avgšras. Ett rœdgivningsfšrhœllande kan alltsœ uppkomma som en kombination av befogad tillit (hos den rœdfrœgande) och andra avtalsgrundande faktorer. Den situation i vilken rœdet avgavs liksom omstšndigheterna i švrigt mœste granskas fšr att man skall kunna bedšma om en person haft fog fšr den tillit han hyst till ett avgivet rœd. Den viktigaste omstšndigheten nšr frœgan om befogad tillit skall avgšras Šr den om rœdet avgivits i en professionell kontext. RŒdgivning utanfšr rœdgivarens professionella sfšr Šr normalt befriad frœn ansvar. I amerikansk rštt kallas rœd som visserligen beršr rœdgivarens profession men ligger utanfšr den professionella sfšren fšr curbstone-advices. Ett typexempel torde vara juridiska rœd som en advokat ger till sitt middagssšllskap. 45 Advokaten blir inte ansvarig fšr dessa rœd Šven om de fšrmedlats všl lšttvindigt. 46 SkŠlet Šr naturligtvis att situationen dœ rœdet avgavs inte rimligtvis var sœdan att den rœdfrœgande kunde fšrvšnta sig att advokaten skulle Šgna tillršcklig mšda Œt problemet och att han dšrfšr inte kunde hysa nœgon befogad tillit till rœdet. Ett nšrbeslšktat omrœde Šr rœd som fšrmedlas utan ersšttning. Om nœgon lšmnar en felaktig upplysning om en tœgtid till en bekant faller rœdet utanfšr sœvšl den professionella sfšren som omrœdet fšr skadestœndsgrundande rœdgivning. Inte ovšntat blir det svœrt att konstatera nœgon skadestœndsskyldighet Šven om fšrmšgenhetsfšrlusten fšr den rœdfrœgande kan ha varit betydande. 47 verhuvudtaget faller rœd som Šr att hšnfšra till den privata sfšren inom det ansvarsfria omrœdet. En motsatsdefinition av detta omrœde kan utlšsas ur amerikansk skadestœndsrštt. "RŒdgivarens ansvar omfattar blott sœdan information som han fšrmedlar i sin kommersiella verksamhet... eller annan verksamhet som han har ett ekonomiskt intresse i 44 Kleineman, SvJt nr s Kleineman, Ren fšrmšgenhetsskada s Kleineman, SvJt nr s Bengtsson, SŠrskilda avtalstyper I s

22 och som Šr Šgnad att pœverka mottagaren av rœdet "in their business transactions"." 48 Med Kleinemans terminologi kan man sšga att rœdgivaren i dessa situationer Šr immun mot skadestœndsansprœk. NŠr det gšller rœd som avges inom den professionella sfšren men utan ersšttning torde ansvaret enligt Bengtsson vara att bedšma nœgot stršngare. 49 Man bšr dock inte stirra sig blind pœ det faktum att pekunišr ersšttning utgœtt eller ej fšr det konkreta rœdet. Det Šr snarast av intresse att utršna om ersšttning i annan form utgœtt och om rœdet Šr en del av ett rœdgivningsuppdrag som rœdgivaren normalt erhœller ersšttning fšr av den rœdfrœgande. Skulle sœ vara fallet bšr den stršngare bedšmningen som gšller fšr vanlig rœdgivning tillšmpas. FšrhŒllandet mellan den rœdfrœgande och rœdgivaren, pœ denna punkt, Šr sœdant att det finns skšl fšr den rœdfrœgande att hysa befogad tillit. Om rœdet Šr en isolerad fšreteelse, t.ex. en halvtimmas rœdgivning hos en jurist, faller fšrhœllandet in under det av Bengtsson avsedda omrœdet. FrŒgan blir dœ om omstšndigheterna i švrigt varit sœdana att den rœdfrœgande kunnat hysa en befogad tillit. Denna bedšmning mœste med nšdvšndighet bli individualiserad. Faktorer av betydelse bšr vara sœdana som i vilken miljš och i vilket sammanhang det vederlagsfria rœdet gavs. Bengtsson menar, sškerligen med all rštt, att det vid benefika avtal av detta slag fšreligger en ansvarslindring fšr rœdgivaren. 50 Till syvende og sidst blir ŠndŒ ansvarsbedšmningen beroende av om den rœdfrœgande haft anledning hysa befogad tillit till det givna rœdet. En annan sak Šr det faktum att en fšrsumlig rœdgivares ersšttningsskyldighet torde vara betydligt lšgre i ett fall av denna typ Šn om den rena fšrmšgenhetsskadan uppkommit i ett fšrhœllande av oneršs karaktšr. En annan sœdan omstšndighet som kan fšranleda att den rœdfrœgandes tillit inte kan anses befogad Šr om rœdgivaren mœst avge sitt rœd under stark tidspress. Det mœste dessutom ha blivit klargjort av rœdgivaren fšr den rœdfrœgande att tid saknades fšr den mer ingœende analys som frœgan erfordrade. 51 Den rœdfrœgande kan hšrigenom inte hysa den tillit som han annars haft fog fšr i en liknande situation. Som framgœtt ovan Šr frœgorna om befogad tillit och skadestœndsršttslig immunitet nšra sammankopplade. Ett ytterligare omrœde dšr rœdgivaren som huvudregel Šr immun mot skadestœndsansprœk fšrtjšnar att nšmnas. Detta omrœde kan benšmnas massmedialt spridd information, eller om man sœ vill rœd som ges till en vid krets Restatement (Second) of Torts, Kleinemans šversšttning i Ren fšrmšgenhetsskada s Bengtsson, SŠrskilda avtalstyper I s A.a. s Kleineman, SvJt nr s

23 OmrŒdet Šr komplext och kommer beršras mer i detalj nedan Specialistansvaret NŠr det fšr ett rœdgivningsuppdrags fullgšrande kršvs kunskaper utšver de som finns hos en vanlig rœdgivare erfordras experthjšlp. Uppdraget bšr alltsœ utfšras av en rœdgivare som innehar specialkunskaper pœ det aktuella omrœdet. Det Šr rimligt att anta att de fšrvšntningar och krav som kan stšllas pœ denne specialist Šr hšgre Šn de som Šr beršttigade nšr en vanlig rœdgivare anlitats. Om det vid uppdragsavtalets ingœende framgœtt fšr den rœdfrœgande, genom uttalanden eller pœ annat sštt, att rœdgivaren Šr specialist torde detta vara att tolka som att uppdragstagaren Œtagit sig att fullgšra uppdraget pœ ett sšrskilt skickligt sštt. Specialistansvaret kan sšgas utgšra ett eget avtalsvillkor. 52 I ršttspraxis Œterfinns fallet NJA 1981 s 1091 dšr en jurist i ett mœl mot staten avseende mistad bebyggelserštt underlœtit kršva indexupprškning av yrkat ersšttningsbelopp. Detta resulterade i en betydligt lšgre ersšttning fšr fastighetsšgaren Šn vad som annars hade varit fallet. Det framgick i mœlet att ršttslšget i viss mœn var oklart. Fšr att pœ bšsta sštt tillvarata sin klients intressen borde ombudet ha anvšnt sig av det fšr klienten fšrmœnligaste berškningssšttet vid framstšllandet av sitt yrkande. HD anknyter i sina domskšl till den anlitade juristfirmans verksamhet - inriktad speciellt mot fastighetsfrœgor. Specialistansvaret fšr fšretaget och det anstšllda ombudet knyts till detta faktum. 53 Det stršnga specialistansvaret Œvilar bolaget pœ denna grund. Specialistansvaret Šr vidare knutet till det rœdgivande bolaget som sœdant. Har man utgivit sig fšr att inneha specialistkunskaper inom ett visst ŠmnesomrŒde torde ocksœ den rœdfrœgande kunna fšrvšnta sig att oavsett vem den specifike rœdgivaren Šr, frœgan skall hanteras med specialistkompetens. Det Šr alltsœ knappast godtagbart fšr det rœdgivande bolaget att utœt hšvda specialistkompetens fšr att sedan i en situation dšr ansvar intršder gšra gšllande att den specifike rœdgivaren saknade sœdan kompetens. Heuman menar att det stršnga specialistansvaret inte skall intršda om en rœdgivningsfirma inte utœt givit uttryck fšr specialisering. Det bšr kršvas att man avsiktligt framhœllit sig sjšlv som innehavare av specialistkunskap Heuman, Advokatens ršttsutredningar s A.a. s A.a. s

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals 1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson

Läs mer

MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster

MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster TillŠmpade studier 20 p, HT 2000 Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster Vaiva BurgytŽ Handledare: Rolf Dotevall INNEH LL

Läs mer

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar

Läs mer

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr

Läs mer

Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet

Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen TillŠmpade Studier, 20 p Handledare: Jenny Peters VT 1999 Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Koceva Pauline

Läs mer

Fšreningsstyrelsens ansvar

Fšreningsstyrelsens ansvar Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Inledning 5

Läs mer

EgenmŠktighet med barn

EgenmŠktighet med barn Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:

Läs mer

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p. Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems

Läs mer

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats

Läs mer

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Personuppgifter pœ Internet Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999 2 InnehŒllsfšrteckning Sammanfattning ÉÉÉÉ..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...4 Fšrfattningsfšrslag

Läs mer

i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande

i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande Juridiska institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, HT 2000 vid Gšteborgs universitet FšrvŠrv av ršrelsefršmmande egendom i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren

Läs mer

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet

Läs mer

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................

Läs mer

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade

Läs mer

Lšnekostnader i fœmansfšretag

Lšnekostnader i fœmansfšretag HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen

Läs mer

- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5

- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 INNEH LL 1 INLEDNING 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 1.3 Syfte 5 1.4 AvgrŠnsningar 6 1.5 Disposition 6 2 METOD 8 2.1. AngreppssŠtt Ð studiens

Läs mer

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer

Läs mer

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst

Läs mer

BESITTNINGSBEGREPPET

BESITTNINGSBEGREPPET Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund

Läs mer

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet

Läs mer

Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut?

Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Jur. kand.-programmet TillŠmpade studier, 20 p VT 2000 Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? En uppsats om ršttskraft, retroaktivitet och

Läs mer

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning

Läs mer

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F

Läs mer

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr

Läs mer

F RMEDLARANSVAR INTERNET

F RMEDLARANSVAR INTERNET Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor

Läs mer

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson

Läs mer

Auktioner pœ Internet

Auktioner pœ Internet Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark

Läs mer

Stiftelsernas skattskyldighet

Stiftelsernas skattskyldighet Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur.kand.examen Handledare: Robert PŒhlsson Stiftelsernas skattskyldighet 1 InnehŒll 1.

Läs mer

Bolagsordningen i fšrsvaret mot

Bolagsordningen i fšrsvaret mot Henrik Hšfde Bolagsordningen i fšrsvaret mot fientliga fšretagsfšrvšrv TillŠmpade studier pœ Jur.Kand.-Programmet, 20 p Gšteborg HT 1999 Handledare: Professor Rolf Dotevall Sammanfattning Fšreteelsen att

Läs mer

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

Läs mer

DatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot!

DatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot! DatortillŠmpningar Det har hšnt nœgot! 1945: 1995: DatortillŠmpningar? Vad skall vi egentligen prata om? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? Nej! Vi har sett: n en bil

Läs mer

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens

Läs mer

Tillverkningshemligheter och

Tillverkningshemligheter och Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne

Läs mer

1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...

1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION... 1 InnehŒllsfšrteckning 1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...7 2 ALLM NT OM HANDELSBOLAG OCH

Läs mer

UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE

UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 10 pošng HT 1999 UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE Stefan Wik, 551118-6214 Handledare:

Läs mer

dess fšrhœllande till konkurrensrštten

dess fšrhœllande till konkurrensrštten Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget

Läs mer

Maj 2000. Sofia Kolmodin

Maj 2000. Sofia Kolmodin Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla

Läs mer

Störningsupplevelse av buller i klassrum

Störningsupplevelse av buller i klassrum 1997:21 Störningsupplevelse av buller i klassrum Pär Lundquist Kjell Holmberg arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 Enheten för fysiologi och teknik Bitr enhetschef: Ulf Landström a Fšrord 1991 utvidgades Arbetsmiljšlagen

Läs mer

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort

Läs mer

Alternativa vœrdformer

Alternativa vœrdformer Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare

Läs mer

HushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen

HushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen 99-05-18 Finansforums Sparbarometer 2/99 Finansforum har fr o m 1999 inlett en kvartalsvis redovisning av hur de svenska hushœllens sparande utvecklas. I den hšr andra rapporten redovisar vi vad som hšnt

Läs mer

Betalningar med e-pengar

Betalningar med e-pengar JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor

Läs mer

Samband mellan resurser och resultat

Samband mellan resurser och resultat Skolverkets rapport nr 170 Samband mellan resurser och resultat En studie av landets grundskolor med elever i Œrskurs 9 Sammanfattning: Denna studie omfattar nšrmare 900 kommunala grundskolor och drygt

Läs mer

Lšneadministration Handbok

Lšneadministration Handbok 2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok

Läs mer

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till

Läs mer

Lennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt

Lennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt Lennart Carlssons svenska šversšttning av Win -lose and Win -win Interactions and Organisational Responses to Scarcity Galvin Whitaker Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998 Om konsten att

Läs mer

Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet

Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Kerstin Webmark Juridiska institutionen Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 10 p Jur. Kand.-programmet HT 99 Handledare Eva-Maria Svensson

Läs mer

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos

Läs mer

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9

Läs mer

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare

Läs mer

George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed

George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed Fšr en tid sedan Šrvde jag en liten summa pengar. Dock inte tillršckligt fšr att med den norsk amerikanska nationalekonomen Thorstein Veblens

Läs mer

Social kompetens/všrdegrund

Social kompetens/všrdegrund Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund

Läs mer

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Tidigare publicerad i Svenskans beskrivning 22 (s.50-64) Lund University Press, 1997 1 Rubriken pœ mitt fšredrag Šr en anspelning pœ Bengt Lomans antologi med frœn

Läs mer

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3 Social rapport 2001 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande

Läs mer

kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07

kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 S Viktig information om sškerhet Det Šr av stšrsta vikt att denna bruksanvisning fšrvaras tillsammans med skœpet fšr framtida behov. LŒt alltid bruksanvisningen

Läs mer

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Liv & hälsa en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.

Läs mer

Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap Hšsten 2013 PROGRAM H STEN 2013. Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap

Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap Hšsten 2013 PROGRAM H STEN 2013. Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap PROGRAM H STEN 2013 Quisque: Hoppas det Šr full fart pœ všxtligheten hos er. Annars har det stora samtalsšmnet 2013 hos tršdgœrdsintresserade och Šven hos professionella odlare fšr den delen, varit den

Läs mer

1 INLEDNING. 1.1 Problembeskrivning

1 INLEDNING. 1.1 Problembeskrivning 1 INLEDNING Under det senaste Œrtiondet har relationen mellan handel och miljš kommit i internationellt fokus. Konflikten mellan handel och miljš uppkommer nšr lšnder har olika miljšpolitik. I vissa lšnder

Läs mer

Den nya bibliotekariens kompetens

Den nya bibliotekariens kompetens Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

För ett offensivt miljöarbete i Halland

För ett offensivt miljöarbete i Halland i För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan

Läs mer

TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING

TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING Karin Andersson Carina Celiné Peters Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare:

Läs mer

Jan Einarsson, Gud och attityd. Ett perspektiv pœ sprœk och kšn denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren.

Jan Einarsson, Gud och attityd. Ett perspektiv pœ sprœk och kšn denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Gud och attityd Ett perspektiv pœ sprœk och kšn Jan Einarsson Tidigare publicerad i Sprog og k n II. Opl¾g fra et seminar pœ RUC 28.4.1998 (s.87-117) Skrifter fra Dansk og Public Relations, Roskilde Universitetscenter,

Läs mer

VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS?

VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? En intervjuundersškning om sjukhusbibliotek, bokvagn och lšsning pœ Universitetssjukhuset i Malmš Marita Kristiansson Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen

Läs mer

Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa

Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa April 2000 Lisdoonvarna Mail Feeder Service Postbus, Ennis, Irland Metro Rural Parcel Bus, West Yorkshire, Storbritannien KTEL, kombinerad passagerar- och godstrafik,

Läs mer

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering TRITA-NA-D9811 CID-38, KTH, Stockholm, Sweden 1998 Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering Inger Boivie, Jan Gulliksen och Ann Lantz Inger Boivie, Enator AB och CID Jan Gulliksen,

Läs mer

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology

Läs mer

Agenda 21 en exempelsamling

Agenda 21 en exempelsamling Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp. Beställningsadress

Läs mer

Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse

Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Peter Lindelöf och Hans Löfsten IMIT WP: 1999_108 Datum: 1999 Antal sidor: 86 Institute for Management of Innovation and Technology 1 INLEDNING 1.1 Teknik-

Läs mer

Utbildning via Internet

Utbildning via Internet INSTITUTION F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Utbildning via Internet Jag har i detta examensarbete beskrivit den nya typen av undervisning nšmligen utbildning via Internet. Syftet

Läs mer

Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt.

Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt. Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet HT-00 TillŠmpade studier, 20 p Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt.

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.

Läs mer

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok 2001 Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT

Läs mer

Informationsförsörjning för nya högskolor

Informationsförsörjning för nya högskolor Informationsförsörjning för nya högskolor En modell för Helsingborgs högskolefilial. Anne Mobark Kersti Pullerits Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid

Läs mer

Offentlighetsprincipen, demokratin och den kommunala verksamheten

Offentlighetsprincipen, demokratin och den kommunala verksamheten Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats, 20 pošng Hšstterminen 1999 Offentlighetsprincipen, demokratin och den kommunala verksamheten Karin LeidzŽn Handledare:

Läs mer

EG-rŠttens diskrimineringsfšrbud och dess inverkan pœ den direkta beskattningen

EG-rŠttens diskrimineringsfšrbud och dess inverkan pœ den direkta beskattningen TillŠmparuppsats i skatterštt ht-2000, 20 p Programmet fšr juris kandidatexamen Juridiska Institutionen vid Handelshšgskolan i Gšteborg David Kleist Handledare: Robert PŒhlsson EG-rŠttens diskrimineringsfšrbud

Läs mer

Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs universitet

Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs universitet Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs universitet Avd. IV EG-fšrdraget: Visering, asyl, invandring och annan politik som ršr fri ršrlighet fšr personer

Läs mer

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport SERFIN 2 Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt 1999-05-05, slutrapport BFR 960664-3 BFR 960569-8 BFR 960665-8 BFR 969663-7 Skade- och erfarenhetsuppfšljning

Läs mer

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN OM SV TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN Lars Olsson April 1999 Fšrord Denna rapport har tagits fram pœ uppdrag av projektet Teknisk Framsyn. Syftet med studien Šr att belysa svœrigheterna med

Läs mer

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Tidigare publicerad i SprŒkbruk, grammatik och sprœkfšršndring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994, (s.25-36) Institutionen fšr nordiska sprœk, Lunds

Läs mer

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten FOI-R--0467--SE Maj 2002 ISSN 1650-1942 Vetenskaplig rapport Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

Buren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation.

Buren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation. FOI-R--0563--SE Oktober 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Buren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation. En litteraturstudie NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

Prospektansvar Ð sšrskilt om medverkande parters ansvar

Prospektansvar Ð sšrskilt om medverkande parters ansvar Juridiska Institutionen Tillämpade studier Handelshögskolan vid 20 poäng, HT 2000 Göteborgs Universitet Prospektansvar Ð sšrskilt om medverkande parters ansvar Uppsats för tillämpade studier vid jur. kand.

Läs mer

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA K O M P E N D I U M FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA 10 Teman och 30 Fall 16 Registerkort om förhållandena mellan Arbetsmarknadsparternas

Läs mer

Examensarbete, ytprofilmštning

Examensarbete, ytprofilmštning F RORD Denna rapport behandlar ett examensarbete vilket ingœr som en del i vœr civilingenjšrsutbildning pœ datatekniklinjen. Arbetet har utfšrts vid Tekniska Hšgskolan i LuleŒ under perioden april - augusti

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47) Målnummer: Ö3143-04 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2006-06-22 Rubrik: En konkursförvaltare som väcker talan om s.k. bristtäckning enligt

Läs mer

!""#$%&'("& *+#,-./(01213&'("& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)&

!#$%&'(& *+#,-./(01213&'(& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)& !! !""#$%&'("& )!!"#$%&&'(')* +!,'#-.'(')* +! /01-&$)0233* 4! 5-)0-33$6708#90(')90*:;3(.-?(:#:)(* @!,';(.-'$* @! A0:)':$* B! CD?3&:?* EF! G(9)':$&(8* EF! HD&:#:)(* EF! I($&:39&:#:)(*

Läs mer

Varfšr ett profilprogram?

Varfšr ett profilprogram? Profilprogram Varfšr ett profilprogram? Det ska finnas en tydlig intern profil fšr den kommunala organisationen. Denna profil ingœr som en del i ÓStrategi fšr Melleruds kommunó. Melleruds kommuns profil

Läs mer

SEKRETESS I SKOLAN. Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats pœ jur.kand.-programmet, 20 pošng VT 2000

SEKRETESS I SKOLAN. Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats pœ jur.kand.-programmet, 20 pošng VT 2000 Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats pœ jur.kand.-programmet, 20 pošng VT 2000 SEKRETESS I SKOLAN Johan Fršjelin 720620-5119 Handledare: Professor Lotta Vahlne

Läs mer

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen"

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 1 SWEBU Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen" Uno Engborg,

Läs mer

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie 1998:11 El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie Kjell Hansson Mild 1 Göran Anneroth 2 Jan Bergdahl 3 Nils Eriksson 4 Jonas Höög 4 Eugene Lyskov 1,5 Inger Marqvardsen 6 Ole Marqvardsen

Läs mer

5.4.2 Exempel pœ klara fall av utbetalningar Vad innefattas i begreppet utbetalning? Argument fšr direkt tillšmpning

5.4.2 Exempel pœ klara fall av utbetalningar Vad innefattas i begreppet utbetalning? Argument fšr direkt tillšmpning InnehŒllsfšrteckning Fšrkortningar... 3 1 Inledning... 4 1.1 Inledning... 4 1.2 Syfte...5 1.3 FrŒgestŠllningar...6 1.4 Metod...6 1.5 Disposition...6 2 Olika associationers ršttsliga stšllning... 7 2.1

Läs mer

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling 1999:6 Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling Erfarenheter från första fasen av ett traineeprogram vid Arbetslivsinstitutet i Östersund Stig Vinberg Frants Staugård Ulrika Lindström

Läs mer

Fšrfarandet vid EU:s koncentrationskontroll

Fšrfarandet vid EU:s koncentrationskontroll Juridiska institutionen Uppsats fšr tillšmpade studier Jur.kand.-programmet, 20 p. April 2000 Fšrfarandet vid EU:s koncentrationskontroll - med Telia/Telenor-Šrendet som exempel Fšrfattare: Lisa Engstrand

Läs mer

OFFENTLIG UPPHANDLING

OFFENTLIG UPPHANDLING Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ Jur.kand.-programmet, 20 pošng. Hšsten 1999. OFFENTLIG UPPHANDLING MED H NSYN TILL MILJ OCH SOCIALA ASPEKTER

Läs mer

Offentliga uppkšpserbjudanden

Offentliga uppkšpserbjudanden Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Offentliga uppkšpserbjudanden -skyddet fšr minoritetsaktiešgare Juris kandidatprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 Ann-Sofie

Läs mer

En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1

En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1 En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ 2000- talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1 Regeringen bemyndigade den 11 september 1997 chefen fšr StatsrŒdsberedningen att tillkalla

Läs mer

Det nya vertikala gruppundantaget och franchiseavtalen

Det nya vertikala gruppundantaget och franchiseavtalen Det nya vertikala gruppundantaget och franchiseavtalen Uppsats i TillŠmpade studier 20 p Juris Kandidatprogrammet, HT99 Handledare: Docent Filip Bladini Det nya vertikala gruppundantaget och franchiseavtalen

Läs mer

Principskiss av vingbalk

Principskiss av vingbalk Subtask nr 6 Principskiss av vingbalk Ett berškningsprogram fšr bestšmning av lšmplig hœllfasthet fšr en balk vid givna laster. av m98_asa t98_haa Sammanfattning Vi har tagit fram ett program som beršknar

Läs mer

KUNSKAPSHUS ELLER OFFENTLIGT VARDAGSRUM?

KUNSKAPSHUS ELLER OFFENTLIGT VARDAGSRUM? KUNSKAPSHUS ELLER OFFENTLIGT VARDAGSRUM? En undersškning av Lunds stadsbiblioteks ombyggnad Kerstin Svensson Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds

Läs mer