SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING"

Transkript

1 SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr juris kandidatexamen, Juridiska institutionen, Gšteborgs Universitet. Handledare: Filip Bladini Gšteborg den 15 maj 2000

2 2 INNEH LL 1 INLEDNING BAKGRUND PROBLEMFORMULERING SYFTE METOD AVGR NSNINGAR LAGENS SYFTE OCH BAKGRUND INLEDNING SVENSK R TT F RE EU-MEDLEMSSKAPET NUVARANDE LAGSTIFTNING ALLM NT OM SKADEST ND ENLIGT LOU INLEDNING GRUNDEN F R SKADEST ND SKADANS ART SKADANS STORLEK Det positiva kontraktsintresset enligt 7 kap KORT OM OFFENTLIG UPPHANDLING INLEDNING BEGREPPET AFF RSM SSIGT ENLIGT 1 KAP UPPHANDLINGENS PARTER Begreppet leverantšr Begreppet upphandlande enhet F RFARANDET Annonsering Upphandlingsformer AnbudsutvŠrdering KOMMUNEN SOM UPPHANDLARE INLEDNING KOMMUNEN SOM UPPHANDLANDE ENHET Kommunernas kompetens Stšrre kommuner Mindre kommuner Organisation KOMMUNALA BOLAG SOM UPPHANDLANDE ENHET Bolagens kompetens FEL OCH BRISTER VID UPPHANDLING RISKEN F R SKADEST ND INLEDNING R TTSLIGA SK L Leverantšrens bevisbšrda Preskription ANDRA ORSAKER Ekonomiska skšl vriga skšl SLUTSATS...32

3 3 7 SKYDDSM JLIGHETER INLEDNING F RS KRING FšrsŠkringsvillkor fšr LOU-skada Ekonomiska konsekvenser av fšrsškring CAPTIVES AllmŠnt om captive Kommunala captives St Erik FšrsŠkring FšrsŠkrings AB Gšta Lejon ANDRA L SNINGAR SKYDDETS F REKOMST RISKB RARENS SYN P SKADEST ND ENLIGT LOU AKT RER P KOMMUNF RS KRINGSMARKNADEN F RS KRINGSGIVARNAS SYN P RISKEN FšrsŠkringsgivare A FšrsŠkringsgivare B FšrsŠkringsgivare C SammanstŠllning ANDRA K LLOR FšrsŠkringsmŠklare FRAMTIDA F R NDRINGAR R TTSLIGA NDRINGAR EG-rŠttsligt inflytande ndringar i svensk rštt Marknadsskadeavgift ndrad talerštt SkadestŒnd Preskription FšrŠndringar i 6 kapitlet PRAKTISKA EFFEKTER AV F RESLAGNA F R NDRINGAR SLUTSATS HAR LAGSTIFTARENS SYFTE UPPN TTS? LAGENS VERGRIPANDE SYFTE SKADEST NDETS SYFTE SITUATIONEN IDAG FRAMTIDEN F RSLAG TILL PRAKTISKA TG RDER UPPHANDLANDE ENHETER F RS KRINGSGIVARE SAMMANFATTNING...56 F RKORTNINGAR...59 K LLOR OCH LITTERATUR...59

4 4 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Inom EU regleras offentlig upphandling genom sex direktiv. 1 Dessa har implementerats i svensk rštt genom lag om offentlig upphandling, LOU. Denna lag gœr dessutom lšngre Šn vad direktiven kršver genom att ocksœ innefatta upphandling under vissa, i lagen angivna, tršskelvšrden. Den svenska lagen Šr, bortsett frœn att den Šr en svœrtolkad och hšggradigt tekniskt produkt, tšmligen intetsšgande vad gšller skadestœndet och dess berškning. 2 Detta innebšr att offentlig upphandling i vissa fall kan vara en komplicerad och ekonomiskt riskfylld verksamhet. 1.2 Problemformulering Kommunal verksamhet kan idag anses som mœngfacetterad, och bedrivs ofta inom olika avdelningar inom en kommun. Det Šr dessutom vanligt att kommuner driver verksamhet i bolagsform. NŠr en del av en kommunal verksamhet šverfšrs till ett bolag uppstœr skilda juridiska personer. Detta kan innebšra problem nšr det gšller tillšmpningen av lag om offentlig upphandling. Lagen skall tillšmpas av upphandlande enheter, och det stœr klart att en kommun Šr en sœdan enhet. Vad gšller fšr de kommunala bolagen? SkadestŒnd fšr fel vid offentlig upphandling kan omfatta det positiva kontraktsintresset, och kan dšrmed bli mycket omfattande. Offentlig upphandling kan dšrfšr vara riskabel, och mœste utfšras pœ ett kompetent sštt. Hur stor Šr kommuners och kommunala bolags kompetens inom omrœdet? 1 RŒdets direktiv 93/36/EEG om samordning av fšrfarandet vid upphandling av varor, rœdets direktiv 93/37/EEG om samordning av fšrfarandena vid tilldelning av offentliga upphandlingskontrakt fšr bygg- och anlšggningsarbeten, rœdets direktiv 92/50/EEG om samordning av fšrfarandena vid upphandling av tjšnster och rœdets direktiv 89/665/EEG om samordning av lagar och andra fšrfattningar fšr pršvning av offentlig upphandling av varor, bygg- och upphandlingsarbeten. Vidare gšller fšr fšrsšrjningssektorerna rœdets direktiv 93/38/EEG om samordning av upphandlingsfšrfarandet fšr verksamhet inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationssektorerna och rœdets direktiv 92/13/EEG om samordning av lagar och andra fšrfattningar om gemenskapsregler om upphandlingsfšrfaranden som tillšmpas av fšretag och verk inom fšrsšrjningssektorerna. 2 Se lag om offentlig upphandling 7 kap 6 dšr det anges att upphandlande enhet som inte fšljt bestšmmelserna i lagen skall ersštta ÓdŠrigenom uppkommen skada [min kursivering] fšr leverantšr.ó

5 5 Vilka fel begœs under offentliga upphandlingar, och hur pœverkar dessa fel risken fšr skadestœnd? Hur stor Šr den faktiska risken? Hur har kommuner och kommunala bolag valt att skydda sig mot risken fšr skadestœnd? Varfšr har en viss lšsning valts, och vilka effekter fœr denna lšsning? Hur Šr situationen fšr riskbšraren, t ex ett fšrsškringsbolag? Vilka švervšganden gšr dessa aktšrer innan fšrsškringsskydd medges fšr denna typ av skada? Har lagstiftarens syfte med skadestœndsbestšmmelserna uppnœtts? Det genomfšrs idag en šversyn šver vissa omrœden av lag om offentlig upphandling, bl a skadestœndsbestšmmelserna. Vilka effekter kan en fšršndring fšrvšntas fœ fšr de inblandade parterna? 1.3 Syfte Det primšra syftet med uppsatsen Šr att undersška de praktiska effekterna av skadestœndsbestšmmelserna i lag om offentlig upphandling fšr kommuner, kommunala bolag och deras riskbšrare. Uppsatsens sekundšra syfte Šr att jšmfšra dessa effekter med lagstiftarens intentioner med skadestœndsbestšmmelserna fšr att bedšma om de praktiska effekterna šverensstšmmer med de teoretiska mœlen. Min ambition Šr inte att redovisa exakt statistik šver omrœdet, utan snarare att belysa en bild av verkligheten utifrœn de kšllor jag anvšnt. 1.4 Metod Fšr att kunna redovisa nœgra av de praktiska effekter som skadestœnd enligt lag om offentlig upphandling fšr med sig bygger uppsatsen till stor del pœ information frœn relevanta aktšrer. Informationen har delvis samlats in genom muntliga kšllor, dvs telefonsamtal och personliga samtal med fšretršdare fšr kommuner, kommunala bolag, fšrsškringsgivare, fšrsškringsmšklare och advokater. Vidare har en mindre enkštundersškning anvšnts fšr att utršna fšrsškringsgivares instšllning till omrœdet.

6 6 I de avsnitt som behandlar upphandlande enheters faktiska beteende och kompetens Šr uppsatsens fršmsta kšlla rapporter frœn tillsynsmyndigheten, NŠmnden fšr offentlig upphandling. Jag har ocksœ anvšnt mig av klassiska ršttskšllor sœsom fšrarbeten, ršttsfall och doktrin. 1.5 AvgrŠnsningar Uppsatsen behandlar effekter av skadestœnd. Fšr att kunna ge en bild av de olika effekterna behandlas inte enbart skadestœndsbestšmmelserna utan ocksœ andra regler som kan pœverka fšrekomsten av skadestœndsprocesser. Arbetet avgršnsas till att omfatta effekterna av skadestœndsbestšmmelsernas huvudregel, 7 kap 6 i lag om offentlig upphandling. Det Šr genom denna regel som skadestœnd omfattande det positiva kontraktsintresset kan komma ifrœga. Det Šr dšrfšr min uppfattning att det endast Šr denna skadestœndsbestšmmelse som Šr intressant fšr uppsatsens syfte. Detta grundar jag pœ att ersšttning enligt den sekundšra bestšmmelsen i 7 kap 7 i lagen endast omfattar det negativa kontraktsintresset vilket medfšr betydligt lšgre ekonomiska risker fšr den upphandlande enheten. DŠrmed omfattas inte upphandling enligt 4 kap i lagen som reglerar fšrsšrjningssektorerna och dšr ersšttning enligt 7 kap 7 kan komma i frœga. Vidare avgršnsas arbetet till att omfatta effekterna fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Med kommuner avses endast primšrkommuner.

7 7 2 LAGENS SYFTE OCH BAKGRUND 2.1 Inledning Det švergripande syftet med lag om offentlig upphandling Šr att sškerstšlla att offentlig upphandling sker med utnyttjande av marknadens spelregler. Upphandling skall dšrmed vara sœ šppen och konkurrensutsatt som mšjligt. 3 Ett annat syfte med den svenska lagen Šr att uppfylla de fšrpliktelser Sverige numera har som medlem av EU. Som medlemsstat Šr vi skyldiga att implementera EU-direktiv i vœr nationella lagstiftning. De svenska bestšmmelser som fanns tidigare pœ omrœdet var inte tillršckliga i jšmfšrelse med de krav som stšlldes i direktiven, varfšr lagstiftaren fick konstruera lag (1992:1528) om offentlig upphandling som tršdde i kraft den 1 januari Svensk rštt fšre EU-medlemsskapet De bestšmmelser som tidigare gšllde pœ omrœdet var den statliga upphandlingsfšrordningen, UF, och det kommunala upphandlingsreglementet, UR. Dessa tvœ regelverk innehšll i allt všsentligt samma bestšmmelser. DŠr tillšmpning av upphandlingsfšrordningen var tvingande fšr staten hade kommunerna en, i vart fall teoretisk, mšjlighet att inte tillšmpa upphandlingsreglementet. Kommunfšrbunden rekommenderade dock sina medlemmar att anta UR vilket ocksœ gjordes av de flesta kommuner. TillŠmpningen av UR Šr fortfarande intressant nšr det gšller 6 kap LOU som innehœller regler fšr upphandling under tršskelvšrdena. Detta kapitel i lagen Šr inte styrt av EG-direktiv, men upphandling under tršskelvšrdena omfattas ocksœ av de grundlšggande principerna i Romfšrdraget. I svensk rštt har lagstiftaren valt att šverfšra de materiellt intressanta bestšmmelserna frœn UF och UR till 6 kap LOU. Eftersom de flesta upphandlingar 4 som genomfšrs i Sverige všrdemšssigt understiger de tršskelvšrden som anges i direktiven Šr 6 kap LOU det mest tillšmpade i lagen. Detta gšller i synnerhet fšr kommuners och kommunala bolags upphandlingar. Det numera upphšvda kommunala upphandlingsreglementet kan dšrfšr fortfarande anses betydelsefullt vid tolkningar av 6 kap LOU. 5 3 Prop. 1992/93:88 s 36 4 SOU 1999:139 s Hentze/SylvŽn, Offentlig upphandling s 396.

8 8 2.3 Nuvarande lagstiftning I Sverige regleras offentlig upphandling genom tre lagar, varav LOU Šr den centrala. vriga lagar som kan tillšmpas i sammanhanget Šr fršmst lagen (1994:615) om ingripande mot otillbšrligt beteende avseende offentlig upphandling (LIU), och konkurrenslagen (1993:20). LOU Šr en fšrfarandelag som behandlar upphandlingsprocessens olika stadier. Lagen behandlar ocksœ de ršttsmedel, bl a skadestœnd, som stœr till buds nšr upphandlaren inte uppfyller de krav som stšlls i lagtexten. Som ett komplement till LOU finns LIU som Šr tillšmplig dœ upphandlaren beter sig otillbšrligt, t ex pœtagligt diskriminerar ett fšretag. Lag om offentlig upphandling Šr indelad i sju kapitel. 1 kap innehœller allmšnna bestšmmelser som bland annat reglerar lagens tillšmpningsomrœde. Detta kapitel Šr i huvudsak tillšmpligt pœ alla former av offentlig upphandling. 2-5 kap reglerar fšrfarandet inom olika tillšmpningsomrœden, och 6 kap reglerar fršmst fšrenklade upphandlingar som inte omfattas av direktiven. 7 kap behandlar de ršttsmedel som stœr till buds nšr en upphandlande enhet inte fšljt bestšmmelserna i lagen. HŠr finns bestšmmelser om šverpršvning, som kan anvšndas under pœgœende upphandling, och skadestœnd, som kan utkršvas nšr en upphandling Šr avslutad. 3 ALLM NT OM SKADEST ND ENLIGT LOU 3.1 Inledning Genom ršttsmedelsdirektiven gavs fšrfšrdelad leverantšr mšjlighet att kršva skadestœnd fšr fel vid upphandling. Denna mšjlighet fanns inte tidigare i svensk rštt, dœ leverantšrs enda mšjlighet att fœ uppršttelse var laglighetspršvning enligt kommunallagen. Numera ges mšjlighet till bœde šverpršvning i fšrvaltningsdomstol och skadestœndstalan i allmšn domstol. Syftet med ršttsmedlen Šr fršmst att avhœlla de upphandlande enheterna frœn att bryta mot upphandlingsreglerna. SkadestŒndets primšra syfte Šr dšrfšr allmšnpreventivt.

9 9 3.2 Grunden fšr skadestœnd Fšr att skadestœnd skall kunna utgœ kršvs att den upphandlande enheten inte har fšljt bestšmmelserna i lagen. Dessutom kršvs att det fel som begœtts medfšrt skada fšr den klagande. Fšr att en leverantšr skall kunna fœ skadestœnd enligt huvudregeln, 7 kap 6, kršvs i princip att han skall ha fšrlorat kontraktet till fšljd av upphandlarens fel, fšr att skada skall anses ha uppkommit. 6 Kravet pœ faktisk skada Šr lšgre fšr skadestœnd enligt 7 kap 7, dšr det endast kršvs att upphandlarens fel Ómenligt har pœverkaté [leverantšrens]émšjligheter att tilldelas upphandlingen.ó Eftersom 7 endast Šr tillšmplig vid upphandling enligt 4 kapitlet och enbart beršttigar till Ó ersšttning fšr kostnader fšr att fšrbereda anbud och i švrigt delta i upphandlingenó, dvs ersšttning fšr det negativa kontraktsintresset, Šr denna regel av underordnad betydelse i fšrhœllande till huvudregeln. 3.3 Skadans art Den skada som leverantšr kan lida pœ grund av upphandlares brott mot LOU Šr en ren fšrmšgenhetsskada, eftersom skadan inte har nœgot samband med sak- eller personskada. Huvudregeln i svensk skadestœndsrštt Šr att i utomkontraktuella fšrhœllanden ersštts ren fšrmšgenhetsskada om den vœllats genom brott, SkL 2 kap 4. I kontraktuella fšrhœllanden kan skadestœnd avseende ren fšrmšgenhetsskada utgœ pœ grund av bestšmmelser i avtal. HŠr kršvs inte brottslig handling som skadestœndsgrund. Eftersom LOU Šr en fšrfarandelag som reglerar upphandlingens stadier innan avtal tršffas, kan skadestœndsbestšmmelserna inte betraktas som kontraktuella. SkadestŒndsbestŠmmelserna i LOU Šr istšllet att betrakta som sšrskilt fšreskrivna stadganden i speciallagstiftning. Denna typ av reglering Šr vanlig i speciallagstiftning som ršr ren fšrmšgenhetsskada, t ex inom immaterialrštt, konkurrensrštt och associationsrštt Skadans storlek Det positiva kontraktsintresset enligt 7 kap 6 Med positivt kontraktsintresse menas fullt skadestœnd, dvs ersšttning fšr fšrlorad handelsvinst. I svensk rštt fšrekom inte ersšttning fšr det positiva kontraktsintresset i utomobligato- 6 Hentze/SylvŽn s Hellner, SkadestŒndsrŠtt, femte uppl s 71 f.

10 10 riska fšrhœllanden fšre LOU:s tillkomst. Infšrandet av denna bestšmmelse medfšrde dšrfšr en hšftig debatt i doktrinen. Flera kritiker 8 menade att det inte var mšjligt att utdšma skadestœnd avseende det positiva kontraktsintresset i upphandlingstvister, eftersom det inte var frœga om ett kontraktuellt fšrhœllande mellan upphandlande enhet och leverantšr fšrršn avtal ingœtts. Andra 9 ansœg att ršttsmedelsdirektiven kršver att en leverantšr skall kunna tillerkšnnas fullt skadestœnd. Wahl menar att ÓI likhet med de andra medlemsstaterna har Sverige att rštta sin lagstiftning efter direktivens krav, alldeles oavsett huruvida dessa strider mot etablerade principer i respektive ršttsordning. Att kravet pœ full ersšttning mšjligen skulle vara fršmmande fšr svenska skadestœndsršttsliga principer Šr sœledes inget skšl fšr att všgra sœdan ersšttning.ó 10 Hšgsta Domstolen har i det sk HebymŒlet, NJA 1998 s 873, fastslagit att det positiva kontraktsintresset skall ersšttas vid fel enligt 7 kap 6 LOU. NŠr det gšller berškningen av skadestœndets storlek var detta tidigare fšremœl fšr betydande osškerhet. LagrŒdet hšnvisade i propositionen 11 till ršttstillšmpningen, och i doktrinen angavs att vid berškning av den fšrlorade handelsvinsten Ókan viss ledning fœs frœn kšprštten.ó 12 I det ovannšmnda HebymŒlet ansœg Hšgsta Domstolen att det saknades skšl att frœngœ tingsršttens berškning av skadestœndet. TingsrŠtten anvšnde sig av subtraktionsprincipen, vilket innebšr att skadestœndet skulle beršknas som skillnaden mellan de intškter som bolaget skulle ha fœtt om bolaget erhœllit uppdraget och dess ršrliga kostnader, dvs som fšrlorat tšckningsbidrag. Denna princip fœr dšrmed anses som normen fšr berškning av skadestœndets storlek. 4 KORT OM OFFENTLIG UPPHANDLING 4.1 Inledning Offentlig upphandling Šr i Sverige en mycket omfattande form fšr kommuners och kommunala bolags tillgœng till varor och tjšnster. Det saknas exakt statistik šver kommunernas upphandling, men enligt uppgift frœn Ekonomistyrningsverket kan svenska kommuners samlade upphandling uppskattas till 100 miljarder kronor Œrligen. 13 Enligt en utredning genomfšrd av 8 Se t ex Hellner, a a s 468 f och Palm/Riberdahl i SvJT 1996 s 644 ff. 9 Hentze/SylvŽn, Offentlig upphandling s 474 f. 10 Wahl i JT 1997/98 s 620 ff. 11 Prop 1992/93:88 s Hentze/SylvŽn s SOU 1999:139 s 52.

11 11 NOU och SCB i samverkan uppgœr de kommunala bolagens Œrliga upphandling till ca 15 miljarder kronor. 14 Eftersom dessa miljarder till švervšgande del bestœr av skattemedel Šr det naturligtvis av stort intresse fšr kommunens invœnare att upphandlingen skšts affšrsmšssigt. Med andra ord, upphandling skall hanteras sœ att upphandlaren fœr mesta mšjliga všrde fšr pengarna. Den marknad dšr upphandling skall genomfšras mœste dšrfšr vara sœ šppen och konkurrensutsatt som mšjligt. Detta Šr ocksœ det huvudsakliga syftet med de EU-direktiv som ligger till grund fšr LOU. 15 Vid offentliga upphandlingar har dšrfšr begreppet affšrsmšssigt fœtt en central betydelse. NŒgot fšrenklat kan det sšgas att en offentlig upphandling som inte Šr affšrsmšssigt utfšrd Šr felaktig, och kan dšrmed vara skadestœndsgrundande. 4.2 Begreppet affšrsmšssigt enligt 1 kap 4 Fšr att sškerstšlla att upphandlingen hanteras objektivt och pœ det ekonomiskt mest fšrdelaktiga sšttet anges i lagens 1 kap 4 att Upphandling skall gšras med utnyttjande av de konkurrensmšjligheter som finns och Šven i švrigt genomfšras affšrsmšssigt. [min kursivering] Anbudsgivare, anbudssškande och anbud skall behandlas utan ovidkommande hšnsyn. Eftersom denna paragraf finns i lagens allmšnna bestšmmelser och dessutom rubriceras ÓHuvudregel om affšrsmšssighetó anses den gšlla fšr hela upphandlingsfšrfarandet, oavsett upphandlingsomrœde. 16 Dessutom gšller den fšr alla stadier i upphandlingsprocessen, Šven sœdana som inte uttryckligen anges i lagtexten. Genom att anvšnda utryckssšttet Óde konkurrensmšjligheter som finnsó har lagstiftaren markerat att upphandlaren inte alltid mœste ta hšnsyn till den totala marknaden. Urvalet skall istšllet gšras utifrœn de regler som uppstšlls i lagen och utifrœn den faktiskt relevanta marknaden fšr varje upphandlingsobjekt. 17 I begreppet affšrsmšssigt ingœr fšljaktligen att upphandlaren inte fœr begršnsa konkurrensen genom att stšlla krav som inte Šr fšrenliga med lagens bestšmmelser. 14 NOU: Effekter av lagen om offentlig upphandling s Prop. 1992/93:88 s Forsberg, Offentlig upphandling i praktiken s Nord i Karnov 1998/99, s 1445

12 12 I en vidare mening ingœr ocksœ kravet pœ objektivitet i begreppet affšrsmšssigt. I lagtexten anges detta genom kravet pœ behandling Óutan ovidkommande hšnsyn.ó Detta krav har sin grund i Romfšrdragets artikel 12, den sœ kallade icke-diskrimineringsregeln. Utšver denna allmšnna regel om fšrbud mot diskriminering p g a nationalitet, har EG-domstolen fastslagit att lika fall inte skall behandlas olika sœvida inte denna behandling Šr objektivt motiverad. 18 Begreppet affšrsmšssigt har dock inte sitt ursprung i EG:s upphandlingsdirektiv, utan hšrstammar frœn de svenska bestšmmelser som fanns tidigare pœ omrœdet, upphandlingsfšrordningen och upphandlingsreglementet. I anvisningarna till UR 3 angavs att ÓMyndighet skall iaktta affšrsmšssighet vid sin upphandling. Begreppet affšrsmšssighet kan ha skiftande innebšrd beroende pœ fšrhœllandena i det enskilda fallet. Det inrymmer alla de hšnsynstaganden som mœste gšras fšr att upphandlingen skall bli sœ ekonomisk och ŠndamŒlsenlig som mšjligt fšr myndigheten.ó 19 Vid tolkning av begreppet idag mœste hšnsyn ocksœ tas till EG-rŠttsliga principer. Att exakt definiera begreppet affšrsmšssigt lœter sig knappast gšras. Tillsynsmyndigheten NOU menar i en rapport att 1 kap 4 LOU borde tas bort, fšr att istšllet uttryckligen ersšttas av de relevanta EG-rŠttsliga principerna om icke-diskriminering, likabehandling, šppenhet, proportionalitet och šmsesidigt erkšnnande. 20 En mer funktionell tolkning av begreppet affšrsmšssigt kan mšjligen gšras med stšd av de bestšmmelser i lagen som reglerar kvalifikation av leverantšrer samt pršvning av anbud. 21 Enkelt uttryckt kan det sšgas att om en upphandlande enhet fšljer alla relevanta bestšmmelser i lagen sœ har upphandlingen utfšrts affšrsmšssigt. 4.3 Upphandlingens parter I civilršttslig mening Šr, nšr avtal har tršffats, upphandlingens parter den upphandlande enheten och den faktiska leverantšren. Innan avtal tršffas, dvs under sjšlva upphandlingsfšrfarandet, kan begreppet leverantšr omfatta flera parter. 18 Se t ex fšrenade mœlen 117/78 och 16/77 Ruckdeshel mot Hauptzollant Hamburg-St Annen. 19 Kommunalt upphandlingsreglemente jšmte anvisningar 1983, s NOU: KartlŠggning av fel och brister vid offentlig upphandling, s 38 f 21 Hentze/SylvŽn, Offentlig Upphandling s 54. De bestšmmelser som avses Šr 1 kap 17,18 och 22 samt 6 kap 12 LOU.

13 Begreppet leverantšr Enligt 1 kap 5 LOU avses med begreppet leverantšr Óden som tillhandahœller varor eller utfšr arbeten eller tillhandahœller tjšnster Šven om han inte varit den som i det sšrskilda fallet tillhandahœllit eller utfšrt det som upphandlats.ó Som leverantšr anses dšrmed Šven den som avstœtt frœn att lšmna anbud i en upphandling. Denne kan ŠndŒ anses ha lidit skada i en upphandling, om han t ex pœ grund av bristande annonsering frœn den upphandlande enhetens sida inte kšnt till att en upphandling skulle inledas. Begreppet leverantšr omfattar fysiska personer, juridiska personer samt grupper av leverantšrer Begreppet upphandlande enhet Att faststšlla vad som avses med begreppet upphandlande enhet Šr inte alltid sœ enkelt. En bedšmning mœste dock alltid gšras infšr en anskaffning av t ex en vara eller tjšnst, eftersom det endast Šr upphandlande enheter som mœste tillšmpa LOU i sin upphandling. Om en organisation eller ett fšretag gšr en felaktig bedšmning avseende den egna omfattningen av begreppet kan detta fœ skadestœndsgrundande effekter vid upphandlingar. Felaktiga bedšmningar och missuppfattningar avseende begreppet upphandlande enhet synes t ex vara vanligt inom kommunala bolag. 23 Enligt lagtextens ordalydelse, 1 kap 5, avses med upphandlande enhet fršmst staten, kommuner, landsting och kyrkliga kommuner. NŠr det gšller tolkning av begreppet upphandlande enhet uppstœr inga stšrre svœrigheter avseende de nšmnda juridiska personerna. En kommun Šr, nšr det gšller upphandling inom den klassiska sektorn, att anse som en upphandlande enhet, vilket innebšr att felaktigheter i upphandling som begœs av enskilda kommunala enheter eller fšrvaltningar drabbar kommunen som juridisk person. Olika enheter inom en kommun Šr inte sœ sjšlvstšndiga som kršvs fšr att omfattas av begreppet upphandlande enhet. 24 Det kan kort konstateras att kommunala enheter inte kan ingœ bindande avtal med varandra, dvs inom samma juridiska person. Detta innebšr bl a att en vanligt fšrekommande kommunal verksamhetsform, sk bestšllar-utfšrarenheter, inte omfattas av LOU Hentze/SylvŽn s Ett tydligt exempel pœ detta problem beskrivs i en artikel med rubriken ÓGšteborg trotsar upphandlingslagó ur Dagens Industri frœn den 13 september Forsberg, Offentlig upphandling i praktiken, s Madell, Det allmšnna som avtalspart, s 152.

14 14 Vid upphandling inom fšrsšrjningssektorerna 26, som inte vidare behandlas i denna uppsats, kan dšremot en uppdelning gšras inom en och samma upphandlande enhet. Den avgršnsade delen av den upphandlande enheten kallas sjšlvstšndig enhet, och det kršvs att enheten har en egen inkšpsorganisation och att enheten kan upptršda sjšlvstšndigt i sin upphandling. Denna uppdelning har sannolikt endast betydelse pœ sœ sštt att en sjšlvstšndig enhet kan utgœ frœn de egna behoven vid berškning av tršskelvšrden. SkadestŒndsskyldighet vid fel under upphandling drabbar troligen Šven hšr den upphandlande enheten. 27 NŠr det gšller statlig upphandling, som inte beršrs i detta arbete, Šr huvudregeln att staten Šr en upphandlande enhet, och att enskilda myndigheter fšretršder staten. Enskilda myndigheter omfattas dšrfšr av staten som upphandlande enhet. 28 Enligt Margareta Hentze och Hans SylvŽn vid NOU kan en uppdelning dock gšras Šven inom en myndighet. ÓEn del av en myndighet som har en sjšlvstšndig funktion kan vara en egen upphandlande enhet ( t ex ett sjukhus, ett militšrregemente, en skogsvœrdsstyrelse).ó 29 NŠr det gšller staten kan en sœdan uppdelning gšras bœde inom den klassiska sektorn och inom fšrsšrjningssektorerna. Med en analog tolkning av begreppet sjšlvstšndig enhet inom fšrsšrjningssektorerna borde det kršvas att enheten har en egen inkšpsorganisation och en sjšlvstšndig upphandling fšr att anses som en upphandlande enhet. En sjšlvstšndig del av en statlig myndighet kan dšrmed bli skadestœndsskyldig vid offentlig upphandling. NŠr det gšller bolag, fšreningar, samfšlligheter och stiftelser kan tolkningsproblem uppkomma. Enligt lagtexten, 1 kap 5 med hšnvisning till 6, skall Šven dessa anses som upphandlande enhet om de har inršttats i syfte att tšcka behov i det allmšnnas intresse, under fšrutsšttning att behovet inte Šr av industriell eller kommersiell karaktšr och 1. vars kapital huvudsakligen har tillskjutits av staten, en kommun, ett landsting, en kyrklig kommun eller en annan upphandlande enhet, eller 26 Med fšrsšrjningssektorerna avses vatten-, energi-, transport-, och telekommunikationsomrœdena. 27 Forsberg, a a s Hentze/SylvŽn, Offentlig upphandling, s A a s 88.

15 15 2. vars upphandling stœr under statlig eller kommunal tillsyn eller en tillsyn av en annan upphandlande enhet, eller 3. vars styrelse till mer Šn halva antalet ledamšter utses av staten, en kommun, ett landsting, en kyrklig kommun eller en annan upphandlande enhet. Dessutom omfattas sammanslutningar av de i 6 nšmnda subjekten av LOU. 30 EG-domstolen har i en dom 31 behandlat frœgan om nšr offentligšgda bolag skall omfattas av begreppet upphandlande enhet. MŒlet gšllde ett šsterrikiskt fšretag vars verksamhet till švervšgande del bestod i ren affšrsverksamhet. FrŒga uppkom om detta fšretag skulle tillšmpa direktiv 93/37/EEG vid upphandling av en byggentreprenad. Fšretaget hade bildats i syfte att framstšlla officiella handlingar och Šgdes av šsterrikiska staten. Domstolen konstaterade att det inte har nœgon betydelse om en enhet har full frihet att ingœ kommersiella avtal med andra uppdragsgivare Šn sœdana som omfattas av direktivet, om enheten har bildats i syfte att tšcka behov i det allmšnnas intresse, och dessa behov inte Šr av industriell eller kommersiell karaktšr. DŠrav fšljer, att andelen uppdrag fšr det allmšnna Šr ointressant, om enheten i sig omfattas av direktivet. Av nšmnda ršttsfall kan ocksœ dras slutsatsen, att om en enhet visserligen har bildats i syfte att tšcka behov i det allmšnnas intresse, men detta behov Šr av industriell eller kommersiell karaktšr, sœ omfattas denna enhet inte av upphandlingsdirektiven Šven om enheten Šgs i sin helhet av en myndighet. Detta mœl har i Sverige givit upphov till olika tolkningar av begreppet kommersiell karaktšr, vilket har inneburit praktiska tillšmpningsproblem vid kommunala bolags upphandling. De olika tolkningarna har medfšrt ošnskade effekter avseende leverantšrers mšjlighet att erhœlla skadestœnd, och jag Œterkommer till detta problem nedan. 30 Forsberg, Offentlig upphandling i praktiken, s MŒl C-44/96 Mannesmann Anlagenbau Austria AG m fl mot Strohal Rotationsdruck GesmbH.

16 Fšrfarandet Lagens fšrsta kapitel Šr i huvudsak tillšmpligt pœ alla former av offentlig upphandling. I den enskilda upphandlingen Šr det flera olika faktorer som styr vilka švriga regler i LOU som blir tillšmpliga. Enkelt uttryckt handlar det om vad som skall upphandlas och všrdet av det upphandlade. NŠr det gšller varor och byggentreprenader regleras fšrfarandet av i lagen angivna tršskelvšrden som avgšr om en upphandling skall omfattas av de direktivstyrda bestšmmelserna i 2 och 3 kapitlen eller av de nationella reglerna i 6 kapitlet. Upphandling av tjšnster regleras olika beroende pœ om den aktuella tjšnsten Šr en A- eller B-tjŠnst. Fšr A- tjšnster anvšnds ocksœ tršskelvšrden fšr att bestšmma om upphandlingen skall genomfšras med tillšmpning av 5 eller 6 kapitlet. B-tjŠnster regleras i sin helhet i 6 kapitlet. I grova drag kan det sšgas att de olika kapitlen reglerar: annonsering upphandlingens form utformning av fšrfrœgningsunderlag utvšrdering av anbud ršttsmedel Annonsering En offentlig upphandling šver tršskelvšrdena eller av A-tjŠnster skall annonseras i Europeiska Gemenskapernas Tidning (EGT). Syftet med detta Šr att fršmja konkurrensen mellan staterna. 32 Lagen innehœller ocksœ bestšmmelser om fšrhandsannonsering i vissa fall Upphandlingsformer Lagen innehœller fem olika upphandlingsformer: 1) ppen upphandling 2) Selektiv upphandling 3) Fšrhandlad upphandling 4) Fšrenklad upphandling 32 SOU 1999:139 s 75

17 17 5) Direktupphandling Vilken upphandlingsform som skall anvšndas beror pœ omstšndigheterna i det enskilda fallet. I en šppen upphandling fœr alla intresserade leverantšrer lšmna anbud. Denna upphandlingsform anvšnds vid upphandling šver tršskelvšrdet. Som huvudregel infordras anbud genom annons, och anbuden pršvas och antas utan fšrhandling med anbudsgivarna. En selektiv upphandling kšnnetecknas av samma grundfšrutsšttningar som en šppen upphandling, och den upphandlande enheten skall annonsera om de fšrutsšttningar som kršvs fšr anbud. DŠrefter fœr den upphandlande enheten všlja ut minst fem leverantšrer som erbjuds att lšmna anbud. En selektiv upphandling kan anvšndas fšr att uppnœ ett rimligt fšrhœllande mellan upphandlingens všrde och de kostnader som Šr fšrbundna med fšrfarandet. Som huvudregel fœr selektiv upphandling anvšndas endast om det finns ett stort antal tšnkbara leverantšrer inom omrœdet. Fšrhandlad upphandling Šr en upphandlingsform som fœr anvšndas i undantagsfall. FšrutsŠttningen Šr att de anbud som lšmnats vid šppen eller selektiv upphandling inte motsvarar de krav som uppstšllts i fšrfrœgningsunderlaget, eller att det vid en šppen eller selektiv upphandling inte har lšmnats nœgra anbud. Om dessa krav Šr uppfyllda kan den upphandlande enheten inbjuda vissa leverantšrer att lšmna anbud. Fšrhandlingar fœr ingœs med en eller flera leverantšrer. Fšrenklad upphandling Šr den upphandlingsform som anvšnds vid upphandlingar enligt sjštte kapitlet, vilket innebšr upphandlingar under tršskelvšrdena och upphandlingar av B-tjŠnster. Alla leverantšrer har rštt att delta, leverantšrer skall lšmna skriftligt anbud och den upphandlande enheten fœr fšrhandla med anbudsgivare. Anbud fœr antas utan fšregœende fšrhandling om detta anges i fšrfrœgningsunderlaget. Vid en direktupphandling kan en upphandlande enhet upphandla direkt frœn en leverantšr utan infordrande av anbud. FšrutsŠttningarna fšr en direktupphandling Šr strikt reglerade. Formen fœr anvšndas vid synnerliga skšl, t ex stor brœdska som orsakats av omstšndigheter utanfšr den upphandlande enhetens kontroll. Direktupphandling fœr ocksœ anvšndas om všrdet av det upphandlade Šr lœgt. GrŠnsen fšr vad som skall anses som lœgt všrde sštts av den

18 18 upphandlande enheten, men NOU har ansett att ett všrde om tvœ basbelopp Šr rimligt som gršns vid direktupphandlingar av kvalificerade tjšnster. Fšr varor anser NOU att ett basbelopp Šr en lšmplig gršns. 33 NŠmnden har ocksœ angivit att en upphandling till ett všrde om fem basbelopp aldrig kan anses som lœgt. Om de angivna kraven fšr direktupphandling inte uppfylls, Šr det frœga om en otillœten direktupphandling enligt tillsynsmyndighetens terminologi FšrfrŒgningsunderlag En mycket viktig post i upphandlingsfšrfarandet utgšrs av fšrfrœgningsunderlaget. Det Šr genom detta underlag som den upphandlande enheten skall fšrmedla alla de krav och šnskningar som leverantšrerna har att beakta nšr de utformar sina anbud. Ett fšrfrœgningsunderlag skall normalt bestœ av en kravspecifikation, kontraktsvillkor, administrativa bestšmmelser samt utvšrderingskriterier. Den upphandlande enheten mœste t ex ange om andra kriterier Šn det lšgsta priset skall anvšndas vid val av anbud. Om sœ Šr fallet mœste dessa kriterier rangordnas och om mšjligt viktas sœ att en leverantšr kan ta stšllning till de angivna kraven. Det Šr av central betydelse att den upphandlande enheten utformar fšrfrœgningsunderlaget pœ sœ sštt att det šverensstšmmer med de EG-rŠttsliga principerna om likabehandling och šppenhet. De krav som mœste uppfyllas av leverantšren skall framgœ av fšrfrœgningsunderlaget, och dessa krav fœr den upphandlande enheten inte avvika ifrœn nšr de olika anbuden senare utvšrderas AnbudsutvŠrdering Om fšrfrœgningsunderlagets kravspecifikation anger lšgsta pris som grund fšr antagande av anbud, fœr anbudsutvšrderingen inte ske efter nœgra andra kriterier Šn det lšgsta priset. NŠr det angivits att det ekonomiskt mest fšrdelaktiga anbudet kommer att antagas, bšr anbudsutvšrderingen ske i tvœ steg: dels en kvalitativ bedšmning utifrœn de kriterier som angivits i underlaget, dels en bedšmning av anbudspris och švriga affšrsvillkor. Den kvalitativa bedšmningen skall sedan všgas mot resultatet av bedšmningen avseende pris och affšrsvillkor. I vissa fall skall en avslutad upphandling annonseras och rapporteras till ByrŒn fšr Europeiska gemenskapernas officiella publikationer. Dessutom skall naturligtvis de olika anbudsgivarna 33 SOU 1999:139 s 78.

19 19 informeras om utgœngen av upphandlingen. Den leverantšr som anser att upphandlingen gœtt till pœ ett felaktigt sštt kan anvšnda sig av de ršttsmedel som anges i 7 kapitlet. 5 KOMMUNEN SOM UPPHANDLARE 5.1 Inledning Dagens kommuner bedriver verksamhet inom vitt skilda omrœden och denna verksamhet pœverkar i hšg grad kommunens invœnare i deras dagliga liv. En stor del 34 av Sveriges arbetsfšra befolkning Šr dessutom anstšllda av kommuner. Som exempel pœ kommunal verksamhet kan nšmnas driften av skolor och omsorg, viss švrig vœrd, transporter, skštsel av gator och parker, tillhandahœllande av kulturell verksamhet sœsom bibliotek, teatrar och museer osv. Kommunerna Šger ocksœ betydande fastighetsbestœnd som mœste bebyggas och underhœllas. De allmšnna offentligršttsliga ramarna fšr kommunala uppgifter bestšms i kommunallagen (1991:900), KomL. UtgŒngspunkten fšr en kommuns befogenheter kan utlšsas i KomL 2 kap 1, nšmligen att: Kommuner och landsting fœr sjšlva ha hand om sœdana angelšgenheter av allmšnt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets omrœde eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller nœgon annan. I detta stadgande ryms kommunens allmšnna kompetens. Lagtexten bygger pœ ett antal principer som utformats i praxis och sedermera kodifierats i 1991 Œrs kommunallag. Den viktigaste principen Šr allmšnintresset, som innebšr att om kommunen bedriver en verksamhet och det Šr av allmšnt intresse att verksamheten bedrivs, sœ Šr kommunen beršttigad att gšra detta Šven om endast en liten del av kommunens invœnare kan dra nytta av denna verksamhet. 35 AllmŠnintresset Šr sœledes ett mycket vitt begrepp och kommunal verksamhet kan ha stor spšnnvidd. Den offentliga upphandlingen inom kommunerna kan dšrfšr utšvas inom mœnga olikartade sektorer. 34 Enligt SCB, Statistiska meddelanden, var antalet anstšllda inom primšrkommunerna under 3:e kvartalet 1999 ca personer. Av den totala arbetsmarknaden utgšr dessa anstšllda 22,4%.

20 20 Eftersom KomL 2 kap 1-3 fršmst bestœr av principer av allmšn karaktšr som nšrmast Šr att betrakta som mœlsšttningsstadganden och vars materiella innebšrd fœr avgšras i praxis, anges i 2 kap 4 att det finns sšrskilda fšreskrifter fšr kommuners och landstings kompetens pœ vissa omrœden. Exempel pœ sœdan specialreglerad kompetens finns i t ex socialtjšnstlagen och renhœllningslagen. I KomL 2 kap 7 finns grunden fšr kommuns rštt att bedriva nšringsverksamhet, om:...den drivs utan vinstsyfte och gœr ut pœ att tillhandahœlla allmšnnyttiga anlšggningar eller tjšnster Œt medlemmarna i kommunen... NŠr en kommun bedriver nšringsverksamhet genom t ex aktiebolag fœr denna verksamhet dšrmed inte bedrivas i vinstsyfte, och verksamheten mœste omfattas av allmšnintresset. InnehŒllet i KomL 2 kap 7 šverensstšmmer till stora delar med lagtexten i LOU 1 kap 6, med det undantaget att det behov, i det allmšnnas intresse, som bolaget bildats fšr att uppfylla inte fœr vara av kommersiell karaktšr fšr att falla under definitionen upphandlande enhet enligt LOU. Skillnaderna i lagtextens skrivning Šr sannolikt inte avsedda att tolkas sœsom materiella skillnader, utan avsikten Šr troligen att alla kommunala bolag skall omfattas av termen upphandlande enhet i enlighet med EG-domstolens tidigare omnšmnda dom i mœl C-44/ Skillnaderna i ordalydelse har emellertid medfšrt praktiska problem vid tolkningen av om ett kommunalt bolag skall omfattas av LOU. Det fšrekommer att fšretršdare fšr kommunala bolag anser att bolaget inte skall omfattas av LOU eftersom bolagets verksamhet gœr med vinst utan att detta Šr verksamhetens syfte, vilket ligger inom ramen fšr kommunallagens bestšmmelser. DŠrmed har enligt dessa representanter fšr bolagsledningen verksamheten kom mersiell karaktšr och upphandling kan dšrfšr gšras utan beaktande av bestšmmelserna i LOU. 37 Tillsynsmyndigheten NOU delar inte denna uppfattning. Enligt tillsynsmyndigheten skall rekvisitet kommersiell karaktšr tolkas sœ, att enhetens behov mœste vara kommersiellt fšr att falla utanfšr definitionen av upphandlande enhet. NOU har inte tillerkšnts talerštt i lagen och kan dšrmed inte sjšlvstšndigt fšra talan fšr att fœ tolkningen pršvad. Vad gšller betydelsen av skillnaderna i tolkning fšr t ex fšrsškringsgivare sœ Œterkommer jag till detta nedan. 35 Fšr en diskussion om de olika principerna i KomL 2 kap och de ršttsliga ramarna fšr dessa se t ex Bohlin, KommunalrŠttens grunder s 83 ff och Madell, Det allmšnna som avtalspart s 181 ff. 36 Hentze/SylvŽn, Offentlig upphandling s Se t ex artikeln "Gšteborg trotsar upphandlingslag" ur Dagens Industri

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals 1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson

Läs mer

Lšnekostnader i fœmansfšretag

Lšnekostnader i fœmansfšretag HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen

Läs mer

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet

Läs mer

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet

Läs mer

Fšreningsstyrelsens ansvar

Fšreningsstyrelsens ansvar Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Inledning 5

Läs mer

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar

Läs mer

EgenmŠktighet med barn

EgenmŠktighet med barn Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:

Läs mer

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Personuppgifter pœ Internet Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999 2 InnehŒllsfšrteckning Sammanfattning ÉÉÉÉ..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...4 Fšrfattningsfšrslag

Läs mer

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................

Läs mer

F RMEDLARANSVAR INTERNET

F RMEDLARANSVAR INTERNET Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor

Läs mer

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning

Läs mer

Tillverkningshemligheter och

Tillverkningshemligheter och Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne

Läs mer

BESITTNINGSBEGREPPET

BESITTNINGSBEGREPPET Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund

Läs mer

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort

Läs mer

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p. Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems

Läs mer

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

Läs mer

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer

Läs mer

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens

Läs mer

Auktioner pœ Internet

Auktioner pœ Internet Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark

Läs mer

dess fšrhœllande till konkurrensrštten

dess fšrhœllande till konkurrensrštten Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget

Läs mer

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst

Läs mer

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade

Läs mer

Maj 2000. Sofia Kolmodin

Maj 2000. Sofia Kolmodin Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla

Läs mer

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr

Läs mer

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats

Läs mer

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson

Läs mer

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F

Läs mer

Alternativa vœrdformer

Alternativa vœrdformer Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare

Läs mer

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9

Läs mer

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare

Läs mer

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos

Läs mer

Betalningar med e-pengar

Betalningar med e-pengar JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor

Läs mer

Lšneadministration Handbok

Lšneadministration Handbok 2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok

Läs mer

För ett offensivt miljöarbete i Halland

För ett offensivt miljöarbete i Halland i För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan

Läs mer

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering TRITA-NA-D9811 CID-38, KTH, Stockholm, Sweden 1998 Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering Inger Boivie, Jan Gulliksen och Ann Lantz Inger Boivie, Enator AB och CID Jan Gulliksen,

Läs mer

Social kompetens/všrdegrund

Social kompetens/všrdegrund Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund

Läs mer

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3 Social rapport 2001 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande

Läs mer

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till

Läs mer

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology

Läs mer

Agenda 21 en exempelsamling

Agenda 21 en exempelsamling Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp. Beställningsadress

Läs mer

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Liv & hälsa en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.

Läs mer

Den nya bibliotekariens kompetens

Den nya bibliotekariens kompetens Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA K O M P E N D I U M FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA 10 Teman och 30 Fall 16 Registerkort om förhållandena mellan Arbetsmarknadsparternas

Läs mer

Varfšr ett profilprogram?

Varfšr ett profilprogram? Profilprogram Varfšr ett profilprogram? Det ska finnas en tydlig intern profil fšr den kommunala organisationen. Denna profil ingœr som en del i ÓStrategi fšr Melleruds kommunó. Melleruds kommuns profil

Läs mer

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok 2001 Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT

Läs mer

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten FOI-R--0467--SE Maj 2002 ISSN 1650-1942 Vetenskaplig rapport Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 STORA PÅ KONTOR STÖRRE PÅ MÄNNISKOR 2000 i korthet Innehåll Sökregister flikens insida VD-kommentar 2 Årsredovisning 2000 översikt 6 Strategisk inriktning 8 Ägarförhållande

Läs mer

!""#$%&'("& *+#,-./(01213&'("& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)&

!#$%&'(& *+#,-./(01213&'(& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)& !! !""#$%&'("& )!!"#$%&&'(')* +!,'#-.'(')* +! /01-&$)0233* 4! 5-)0-33$6708#90(')90*:;3(.-?(:#:)(* @!,';(.-'$* @! A0:)':$* B! CD?3&:?* EF! G(9)':$&(8* EF! HD&:#:)(* EF! I($&:39&:#:)(*

Läs mer

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling 1999:6 Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling Erfarenheter från första fasen av ett traineeprogram vid Arbetslivsinstitutet i Östersund Stig Vinberg Frants Staugård Ulrika Lindström

Läs mer

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Tidigare publicerad i Svenskans beskrivning 22 (s.50-64) Lund University Press, 1997 1 Rubriken pœ mitt fšredrag Šr en anspelning pœ Bengt Lomans antologi med frœn

Läs mer

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie 1998:11 El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie Kjell Hansson Mild 1 Göran Anneroth 2 Jan Bergdahl 3 Nils Eriksson 4 Jonas Höög 4 Eugene Lyskov 1,5 Inger Marqvardsen 6 Ole Marqvardsen

Läs mer

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Tidigare publicerad i SprŒkbruk, grammatik och sprœkfšršndring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994, (s.25-36) Institutionen fšr nordiska sprœk, Lunds

Läs mer

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport SERFIN 2 Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt 1999-05-05, slutrapport BFR 960664-3 BFR 960569-8 BFR 960665-8 BFR 969663-7 Skade- och erfarenhetsuppfšljning

Läs mer

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN OM SV TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN Lars Olsson April 1999 Fšrord Denna rapport har tagits fram pœ uppdrag av projektet Teknisk Framsyn. Syftet med studien Šr att belysa svœrigheterna med

Läs mer

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen"

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 1 SWEBU Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen" Uno Engborg,

Läs mer

Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB.

Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB. Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB. SW-systemet enligt ÓSven Wimnells hemsida http://w1.861.telia.com/~u86105430/ SamhŠllsplaneringens problem.

Läs mer

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD TOTALF RSVARETS FORSKNINGSINSTITUT NBC-skydd 901 82 UmeŒ FOI-R--0405--SE Mars 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Ulf Danielsson VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD Utgivare Rapportnummer, ISRN

Läs mer

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 14 b 1 (5) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING Fastställd av kommunstyrelsen 2013-05-07, 101 Sammanfattning Vägledande råd och bestämmelser är ett komplement till

Läs mer

Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati?

Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati? Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati? IMIT WP: 2000_112 Datum: 2000 Antal sidor: 21 Institute for Management of Innovation and Technology VIRTUELL KONTAKT OCH KUNSKAPSSPRIDNING -

Läs mer

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10)

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10) Upphandlingspolicy MA Upphandlingsenheten Upphandlingspolicy 1(10) Innehållsförteckning Upphandlingspolicy... 3 Upphandlingsrutiner... 3 Inledning... 3 Grunderna för offentlig upphandling... 3 Omfattning...

Läs mer

Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön

Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön 1998:13 Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön Birgit Pingel Hans Robertsson.. arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045 476 0 ISSN 0346 7821 http://www.niwl.se/ah/ah.htm a Arbetslivsinstitutet

Läs mer

Kvinnor som brandmän. arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 1998:4. Utvärdering av rekrytering, grundutbildning och praktik vid Stockholms brandförsvar

Kvinnor som brandmän. arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 1998:4. Utvärdering av rekrytering, grundutbildning och praktik vid Stockholms brandförsvar 1998:4 Kvinnor som brandmän Utvärdering av rekrytering, grundutbildning och praktik vid Stockholms brandförsvar Désirée Gavhed Margareta Torgén Lennart Högman Bertil Törestad Ann Cathrine Andersson Jan

Läs mer

Offentlig upphandling - affärer för miljoner -

Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Åsa Johansson Årlig omsättning Sverige ca 500 miljarder SEK Flen ca 330 miljoner SEK Syfte! Att konkurrensutsätta inköp så att skattemedel används på bästa

Läs mer

Regelförenkling för upphandlingar som inte ingår i upphandlingsdirektivet

Regelförenkling för upphandlingar som inte ingår i upphandlingsdirektivet Finansdepartementet Enheten för Upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Regelförenkling för upphandlingar som inte ingår i upphandlingsdirektivet Vid möte på Finansdepartementet, Enheten för upphandlingsrätt,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 oktober 2013 T 1637-12 KLAGANDE Gotlands kommun, 212000-0803 621 81 Visby Ombud: Advokat RH MOTPART SÖ Ombud: Advokat BT SAKEN Skadestånd

Läs mer

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är:

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är: Upphandlingsbestämmelser inom Ale kommun 1. Syfte Syftet med dessa bestämmelser är att säkra Ale kommuns upphandlingsprocess. Varor och tjänster ska upphandlas korrekt enligt lagar, beslut och förordningar

Läs mer

Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i

Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i Alla ršttigheter fšrbehœllna. Ingen del av detta dokument fœr reproduceras, lagras i ett Œtersškningssystem, eller pœ nœgot sštt eller i nœgon form šverfšras elektroniskt,

Läs mer

Exponering för aluminium i smältverk

Exponering för aluminium i smältverk 1997:15 Exponering för aluminium i smältverk Effekter på nervsystemet Anders Iregren 1 Bengt Sjögren 2 Marlène Andersson 1 Wolfgang Frech 3 Maud Hagman 2 Lotta Johansson 2 Arne Wennberg 2 1. Enheten för

Läs mer

Årets medarbetare inom njurmedicin 2003

Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden Pris: 35:- Nr.2/2004 Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Dialys och njurtransplantation under 1900-talet Rädda det som räddas kan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling; SFS 2002:594 Utkom från trycket den 24 juni 2002 utfärdad den 13 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

PROTOKOLL FR N SESAM R DSM TE

PROTOKOLL FR N SESAM R DSM TE SESAM Sida 1 (1) NŠrvaro- och sšndlista Intressent NŠrvarande Protokoll AerotechTelub Claes Wadsten, ordf. SESAM rœd Bofors AB Curt Merkell CelsiusTech Electronics AB Billy Johansson CelsiusTech System

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 2(5) Inledning Karlskrona kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

KONKURRENSVERKET. Ansökan om upphandlingsskadeavgift ANSÖKAN. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm

KONKURRENSVERKET. Ansökan om upphandlingsskadeavgift ANSÖKAN. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm ANSÖKAN Swedish Competition Authority 2011-11-18 Dnr 702/11 1(8) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart Försvarsmakten,

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Inköps- och upphandlingspolicy

Inköps- och upphandlingspolicy STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Inköps- och upphandlingspolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2008-10-30, 111 Sidan 1 av 3 Inköps- och upphandlingspolicy för kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad

Läs mer

DOM 2014-07-03 Meddelad i Göteborg

DOM 2014-07-03 Meddelad i Göteborg DOM 2014-07-03 Meddelad i Göteborg Mål nr 6078-14 Avdelning 2 Enhet 23 1 SÖKANDE Berendsen Textil Service AB, 556022-4171 Ombud: Advokat Nicklas Hansson MAQS Law Firm Advokatbyrå i Malmö KB Box 226 201

Läs mer

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun 2012-10-19 Sidan 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun Förutsättningar Härnösands kommun (kommunen) bedriver en verksamhet vars tyngdpunkt ligger

Läs mer

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-08-27 69 Dnr 2014/149.050 POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN 1 Allmänt Kommunens inköp/upphandlingar

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 11 juni 2009 KLAGANDE Vägverket Ombud: Verksjurist Rogert Andersson Vägverket 781 87 Borlänge MOTPART Grundels Fönstersystem & Måleri AB, 556447-4038

Läs mer

BYGGENTREPRENADUPPHANDLINGAR UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV

BYGGENTREPRENADUPPHANDLINGAR UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV BYGGENTREPRENAD UPPHANDLINGAR UR ETT OSUND JURIDISKT STRATEGISK PERSPEKTIV ANBUDSGIVNING Anna Ulfsdotter Forssell / Partner / Advokat Kristian Pedersen / Delägare Partner / / Advokat 21 27 september oktober

Läs mer

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-05-14 Dnr 761/2013 1 (7) Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Riktlinjer för Piteå kommun upphandling

Riktlinjer för Piteå kommun upphandling Riktlinjer för Piteå kommun upphandling Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för Piteå kommuns upphandling Riktlinjer KF 2008-12-15, 255 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie

Läs mer

Medgivande av AMS att ett upphandlingskontrakt får övertagas av annan leverantör än den som tilldelats kontraktet

Medgivande av AMS att ett upphandlingskontrakt får övertagas av annan leverantör än den som tilldelats kontraktet DATUM DIARIENR 1 (7) ERT DATUM ER BETECKNING Arbetsmarknadsstyrelsen Juridiska enheten 113 99 STOCKHOLM Medgivande av AMS att ett upphandlingskontrakt får övertagas av annan leverantör än den som tilldelats

Läs mer

Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet

Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet Avdelningen för juridik Ulf Palm E-post: ulf.palm@skl.se Maj 2015 INNEHÅLL Sid. Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) Ogiltigförklarat avtal

Läs mer

Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun

Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-28 93 Gäller från och med 2013-11-26 Reviderad 2014-11-03 av upphandlingsenheten Innehåll Syfte...3 Regler...3

Läs mer

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter. Upphandlingspolicyn gäller för kommunerna och innehåller riktlinjer

Läs mer

Skillnader mellan LOU och LUF

Skillnader mellan LOU och LUF Skillnader mellan LOU och LUF Upphandling The VÄRMEK Way Lag om offentlig upphandling, LOU, är en lagstiftning som är processinriktad. Den är gjord så för att garantera att små leverantörer ska ha samma

Läs mer

Teknik och säkerhetsupphandlingar

Teknik och säkerhetsupphandlingar Presentation OffSÄK:s höstkonferens 2011 Anna Ulfsdotter Forssell /Partner /Advokat Stockholm den 2 Agenda Inledning vad, varför, vem och när? Principerna för offentlig upphandling Kort genomgång av de

Läs mer

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner Eva Sveman Nya upphandlingsdirektiv Direktiv om upphandling inom den klassiska sektorn Direktiv om upphandling inom försörjningssektorn Direktiv om upphandling

Läs mer

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto Objekt och klasser - Introduktion Objekt Ð Begreppet objekt Ð Hur klasser anvšnds fšr att skapa objekt Ð Fšr-definierade klasser Ð Metoder och parameteršverfšring Ð Definiera klasser Ð Modifierare Ð Statiska

Läs mer

Riktlinjer för direktupphandling inom Vetlanda kommun

Riktlinjer för direktupphandling inom Vetlanda kommun 1 (5) Riktlinjer för inom Vetlanda kommun Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelse (2014-11-05 181) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2014-11-05 Dokumentansvarig: Leif Henriksson,

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling Fastställt av kommunfullmäktige 2006-06-21 143 Ersätter kommunfullmäktiges beslut 1994-10-27 90 Senast förändrat av kommunfullmäktige 2008-08-27, 184 INLEDNING 3 OMFATTNING 3

Läs mer

Yttrande i Kammarrättens i Sundsvall mål 16-07 mellan Hallstahammars kommun och Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Yttrande i Kammarrättens i Sundsvall mål 16-07 mellan Hallstahammars kommun och Länsstyrelsen i Gävleborgs län Handläggare Datum Diarienummer 1(5) Charlotte Brunlid 2007-04-17 Ert datum Er beteckning 2007-01-26 Mål nr 16-07 Kammarrätten i Sundsvall Box 714 851 21 SUNDSVALL Yttrande i Kammarrättens i Sundsvall mål

Läs mer

Styrelseutbildning för koncernen Stockholms Stadshus AB 2015. Catharina Gyllencreutz, stadsjurist Stockholms stads juridiska avdelning

Styrelseutbildning för koncernen Stockholms Stadshus AB 2015. Catharina Gyllencreutz, stadsjurist Stockholms stads juridiska avdelning Styrelseutbildning för koncernen Stockholms Stadshus AB 2015 Catharina Gyllencreutz, stadsjurist Stockholms stads juridiska avdelning The Capital of Scandinavia Väsentliga regelverk EU-rätten Regeringsformen

Läs mer