Unga mäns och kvinnors arbetssituation

Transkript

1 1997:27 Unga mäns och kvinnors arbetssituation Carolina Sconfienza Francesco Gamberale arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN ISSN a

2 Arbetslivsinstitutet Centrum för arbetslivsforskning Arbetslivsinstitutet är nationellt centrum för forskning och utveckling inom arbetsmiljö, arbetsliv och arbetsmarknad. Kunskapsuppbyggnad och kunskapsanvändning genom utbildning, information och dokumentation samt internationellt samarbete är andra viktiga uppgifter för institutet. Kompetens för forskning, utveckling och utbildning finns inom områden som arbetsmarknad och arbetsrätt, arbetsorganisation, produktionsteknik och psykosocial arbetsmiljö, ergonomi, arbetsmiljöteknik och belastningsskador, arbetsmedicin, allergi, påverkan på nervsystemet, kemiska riskfaktorer och toxikologi. Totalt arbetar omkring 470 personer vid institutet, varav 350 med forskning. Forskning och utbildning sker i samarbete med universitet och högskolor. ARBETE OCH HÄLSA Redaktör: Anders Kjellberg Redaktionskommitté: Anders Colmsjö och Ewa Wigaeus Hjelm Arbetslivsinstitutet & författarna 1997 Arbetslivsinstitutet, Solna, Sverige ISBN ISSN Tryckt hos CM Gruppen

3 Fšrord Fšreliggande studie ingœr i Arbetslivsinstitutets (Arbetsmiljšinstitutet) forskningsprogram "Den goda arbetsmiljšn. Ungdomars villkor nu och i framtiden". Programmets syfte Šr att studera hur arbetsmiljšn i vid mening kan planeras ur fršmst beteendevetenskaplig synvinkel fšr att gynna ungdomarnas hšlsa, všlbefinnande och utveckling i och genom arbetet. Avsikten Šr bl.a. att klargšra betingelser fšr en sœdan arbetsmiljš samt tydliggšra hur den kan fšršndras i šnskvšrd riktning. Fšrutom en genomfšrd tvšrsnittsundersškning av ungdomar i Sverige fšdda ingœr i programmet tvœ longitudinella studier, en av sjukskšterskeelever frœn HŠlsohšgskolan i Stockholm (6) och en studie av elever pœ Tekniska Hšgskolan (kurs fšr 80/120 pošng) (7). De tvœ sistnšmnda ungdomsgruppernas yrkessocialisation studeras med undersškningar fšre resp. efter deras intršde pœ arbetsmarknaden. TvŠrsnittsundersškningen omfattar ett representativt urval av landets ungdomar i Œldrarna Œr. Avsikten Šr att studera všrderingar och fšrhœllningssštt till arbete bland ungdomar i Sverige. I en tidigare rapport (2) har resultaten frœn de frœgor som všnde sig till samtliga svarande presenterats. Huvudsyftet med fšreliggande rapport Šr att presentera de arbetande och arbetslšsa ungdomarnas svar pœ de frœgor i enkšten som beršrde dem enskilt. Tyngdpunkten ligger pœ de arbetande ungdomarna. Vi riktar ett varmt tack till ungdomarna fšr deras medverkan i undersškningen. Ett tack skall Šven Jenny Slunga och Krystyna Zawadska ha fšr deras hjšlp med datahanteringen. Studien har genomfšrts med medel frœn RŒdet fšr Arbetslivsforskning. Fšrfattarna Solna november 1997

4 InnehŒll Introduktion 1 Metod 2 Undersškningens genomfšrande 2 Analysmetoder och mštfšrfarande 3 Beskrivningen av arbete 3 Resultat 4 De arbetande ungdomarna 4 Tidsomfattning och anstšllningsform 4 Introduktion till arbetet 5 Organisationskultur 5 Arbetsuppgifterna 6 Sociala relationer 8 Kontroll i arbetet 9 Utvecklingsmšjligheter 10 Upplevelser av arbetet 10 De arbetslšsa ungdomarna 12 Diskussion 14 De arbetande ungdomarna 15 De arbetslšsa ungdomarna 16 NŒgra frœgestšllningar fšr fortsatt forskning 17 Sammanfattning 19 Summary 19 Referenser 20

5 Introduktion Denna rapport Šr den andra i ordningen som presenterar resultaten frœn en enkštundersškning av ett representativt urval av ungdomar i Sverige (2). Syftet med undersškningen Šr att studera ungdomars všrderingar och fšrhœllningssštt till arbete. Synen pœ arbete och dœ i synnerhet ungdomarnas, utgšr en viktig aspekt fšr fšrstœelsen av arbetslivets fšršndringar. Ungdomarnas syn pœ arbete ger Šven en antydan om i vilken riktning samhšllsutvecklingen kan vara pœ všg. Under t.ex. hšgkonjunkturen under senare delen av 80-talet, nšr det fanns gott om arbete, pœstods framfšr allt industrin ha svœrigheter att rekrytera och behœlla ungdomar i monotona och slitsamma arbeten. Detta var en av anledningarna till att forskningsprogrammet "Den goda arbetsmiljšn. Ungdomars villkor nu och i framtiden" sattes igœng. Situationen har sedan dess radikalt fšršndrats. Ungdomarna har idag svœrigheter att fœ jobb och riskerar att hamna i en ond cirkel av tillfšlliga arbeten som avlšses av perioder av arbetslšshet och arbetsmarknadspolitiska ŒtgŠrder. Ett viktigt mœl fšr arbetsmiljšforskningen Šr att fšrbšttra arbetssituationen fšr dem som befinner sig i arbete. tgšrderna kan avse fšršndringar i den fysiska, och/eller den sociala arbetsmiljšn. NŠr den enskilde individens hšlsa och všlbefinnande Šr i fokus blir de personliga všrderingarna och individens fšrhœllningssštt till arbetet viktiga eftersom de delvis bygger pœ den upplevda arbetssituationen. Ungdomarnas sštt att uppfatta arbetet och dess innebšrd samt vikten de lšgger vid olika aspekter av det kan ocksœ antas vara av stor betydelse fšr hur deras mšte med arbetslivet blir. I den fšregœende rapporten (2) behandlades ungdomarnas bakgrund, tidigare erfarenheter av arbete och arbetslšshet, attityder, všrderingar och syn pœ arbete samt deras hšlsa och všlbefinnande. Kšn, geografisk tillhšrighet, typ av ort och huvudsaklig sysselsšttning vid undersškningstillfšllet utgjorde indelningsgrundande variabler. De flesta skillnader i svarsfšrdelningar fšrelœg nšr ungdomarna jšmfšrdes utifrœn kšn och huvudsaklig sysselsšttning vid undersškningstillfšllet. Vid jšmfšrelserna utifrœn huvudsaklig sysselsšttning fšrstšrktes mœnga av skillnaderna nšr de fyra sysselsšttningsgrupperna slogs ihop i tvœ grupper, "de arbetsorienterade", inkluderande de arbetslšsa och de arbetande ungdomarna, och "de studieorienterade" innefattande de ungdomar som uppgivit att de studerade och de som bœde studerade och arbetade. I fšreliggande studie ligger fokus pœ de arbetsorienterade ungdomarna och deras arbetsfšrhœllanden. De arbetande ungdomarna beskrivs ingœende med avseende pœ fšljande frœgeomrœden: - anstšllningens/befattningens innehœll - lšrande och socialisation - relationer mellan generationer - utbildnings- och avancemangsmšjligheter - arbetsklimat Ð policy Ð "fšretagskultur" - arbetsbelastning frœn fysisk arbetsmiljš - arbetsbelastning frœn psykiska och sociala faktorer - kontroll i relation till arbetet. 1

6 En huvudfrœga Šr vilka skillnader som finns mellan mšnnens och kvinnornas arbetssituation. Utredningen om kvinnors arbetsmarknad (11) beskriver en mycket kšnssegregerad arbetsmarknad. T.ex. fanns 1990 "endast 9 procent av alla kvinnor och mšn i yrken med jšmn kšnsfšrdelning. I starkt kvinnodominerade yrken (minst 90 procent kvinnor) arbetade 21 procent. Lika stor andel fanns i starkt mansdominerade yrken. Resten, 49 procent, fanns i yrken som innehšll procent av vardera kšnet" (ibid. s. 38). Om man ser till ungdomarnas tidigare erfarenheter sœ framtršder en liknande uppdelning (2). Hela 85% av de svarande hade tidigare erfarenheter av arbete, kvinnorna i nœgot hšgre grad Šn mšnnen. En indelning av de tidigare arbetserfarenheterna i olika branscher visade att andelen mšn i branscherna industriell tillverkning/underhœll, bygg- och anlšggning, transport och kommunikation, jord/skog/tršdgœrd, datayrken och bevakning i samtliga fall var šver 70%, inom bygg- och anlšggning hela 95%. PŒ motsvarande sštt var andelen kvinnor inom branscherna socialt och kyrkligt arbete, hotell/ restaurang och storhushœll, hšlso- och sjukvœrd, administration/juridik/ekonomi, pedagogiskt arbete och kroppsvœrd stšrre Šn 70%, inom hšlso- och sjukvœrden 92%. Ungdomarna všrderade i genomsnitt arbetet relativt hšgt oberoende av vad de hade som huvudsaklig sysselsšttning (2). DŠremot skilde sig unga mšn och kvinnor Œt pœ sœ vis att kvinnorna skattade arbetets roll i livet som viktigare Šn vad mšnnen gjorde. Kvinnor och mšn skilde sig ocksœ Œt vad gšller bedšmningen av betydelsen av olika aspekter av arbetet. Fšr kvinnorna var sociala relationer, sjšlvfšrverkligande, arbetsfšrhœllanden och altruism viktigare aspekter Šn fšr mšnnen, medan mšnnen lade stšrre vikt vid fšrmœner och karrišr. En intressant frœga i sammanhanget Šr huruvida de kšnsskillnader som framkommit vad gšller synen pœ ett idealt arbete Šr všrderingsskillnader av grundlšggande karaktšr eller om de skall tolkas som ett uttryck fšr att kvinnor och mšn faktiskt arbetar under olika arbetsbetingelser. ven de arbetslšsa ungdomarnas situation behandlas. Huvudsaklig frœgestšllning i beskrivningen av dessa ungdomars situation Šr hur de ersštter arbetet vid arbetslšshet. Metod Undersškningens genomfšrande FrŒn ett register šver samtliga personer boende i Sverige, svenska likvšl som utlšndska medborgare, gjordes ett slumpmšssigt urval av 1600 ungdomar. Fšr en detaljerad beskrivning av urvalsfšrfarandet hšnvisas till den fšregœende rapporten (2). Urvalsgruppen fick, under mars-april 1995 sig tillsšnt ett frœgeformulšr. FrŒgeformulŠret som anvšndes vid insamlingen av information har utvecklats vid Arbetsmiljšinstitutets enhet fšr psykofysiologi. Det finns beskrivet i en enskild publikation (5). FormulŠret besvarades av 1117 personer. Fšr att fœ en uppfattning om huruvida det kunde skšnjas nœgon systematik i bortfallet jšmfšrdes bortfallsgruppen och undersškningsgruppen med urvalsgruppen. Undersškningsgruppen 2

7 och bortfallsgruppen skilde sig inte nšmnvšrt. Enda skillnad var att nœgot fler kvinnor Šn mšn besvarat formulšret vilket medfšrde att kvinnorna var nœgot šverrepresenterade i undersškningsgruppen (52,7% kvinnor mot 47,3% mšn). Analysmetoder och mštfšrfarande Samtliga statistiska analyser genomfšrdes med SPSS fšr Macintosh. De statistiska metoder som anvšndes var i huvudsak av beskrivande karaktšr. Svarsfrekvenser beskrevs genomgœende i procent och nšr frœgorna utgjordes av skattningar anvšndes aritmetiskt medelvšrde och standardavvikelse fšr att beskriva centraltendenser. Signifikanspršvningar av kšnsskillnader gjordes i samtliga fall dšr sœ var mšjligt, varvid parametriska (envšgs variansanalys) och icke-parametriska (Chi2 och Kruskal-Wallis) metoder anvšndes. De redovisas dock endast nšr signifikansnivœn Šr lšgre Šn 0,1. SignifikansnivŒn anges i absoluta tal ned till p=0,001 (vid lšgre všrden anvšnds p<0,001) och redovisas vanligtvis i anslutning till tabeller eller figurer. I texten beskrivs skillnader med signifikansnivœer upp till 0,05 som statistiskt sškerstšllda och nivœer mellan 0,05 och 0,1 som tendenser. Vid samtliga medelvšrdesangivelser var lšgsta všrde vid berškningarna alltid noll. Vanligast fšrekommande var att de svarande tog stšllning till olika pœstœenden pœ en sjugradig skala. Skalans Šndpunkter definierades pœ olika sštt, exempelvis aldrig - alltid, inte alls - helt och hœllet, inte alls - i mycket hšg grad, instšmmer inte alls - instšmmer helt och hœllet, beroende av frœgans karaktšr. NŠr svarsfšrdelningar i frœgorna beskrivs avser procentsatserna vanligtvis summan av de tvœ hšgsta resp. de tvœ lšgsta všrdena pœ skalan. NŠr sœ inte Šr fallet pœpekas det i texten. Beskrivningen av arbete Beroende pœ innehœll kategoriserades frœgorna i enkšten som gšllde ungdomarnas arbete, i fšljande omrœden: anstšllningsform och tidsomfattning, introduktion till arbetet, organisationskultur, arbetsuppgifterna, sociala relationer, kontroll i arbetet samt utvecklingsmšjligheter. Under rubriken "arbetsuppgifterna" togs arbetsuppgifternas kvantitativa resp. kvalitativa krav upp. Avsnittet om sociala relationer handlar om ungdomarnas upplevelse av socialt stšd, bœde frœn nšrmaste chef och frœn arbetskamrater, och rollfšrvšntningar. Beskrivningen av rollfšrvšntningar handlar i detta fall om relationen mellan ungdomarna och de Šldre (i studien definierade som "ungefšr 40 Œr eller Šldre"). Kontroll i arbetet tar upp ungdomarnas upplevelse av kontroll šver arbetsuppgiften samt inflytande. En upprškning av samtliga frœgor samt till vilken kategori de hšnfšrts finns i Bilaga. DŠr redovisas ocksœ medelvšrden och standardavvikelser, samt signifikanspršvning av kšnsskillnader. Som ledning fšr kategoriseringen anvšndes Nordiska rœdets enkšt fšr frœgor kring arbetsmiljš och organisationsklimat (9). 3

8 Resultat Av de 1117 ungdomar som besvarade enkšten arbetade 42% medan 17% var arbetslšsa eller genomgick nœgon form av arbetsmarknadspolitisk ŒtgŠrd. Den sistnšmnda gruppen benšmns, fšr enkelhetens skull, fortsšttningsvis bara fšr de arbetslšsa. Tabell 1 visar mšnnens och kvinnornas fšrdelning i de tvœ grupperna som presenteras i det fšljande. Som synes av tabellen fšrelœg det ingen skillnad vad gšller fšrhœllandet mellan andelen arbetande och andelen arbetslšsa kvinnor resp. mšn. Tabell 1. Kšnsfšrdelningen i de tvœ sysselsšttningsgrupper som presenteras. Nuvarande huvudsaklig sysselsšttning MŠn Kvinnor Samtliga Arbetslšsa 95 (30%) 97 (29%) 192 (29%) Arbetande 223 (70%) 240 (71%) 463 (71%) Totalt 318 (100) 337 (100) 655 (100) De arbetande ungdomarna Tidsomfattning och anstšllningsform Av samtliga svarande i undersškningen uppgav 463 personer att de huvudsakligen arbetade. Av dessa arbetade 82% heltid och 17% deltid (sju personer har inte uppgivit tidsomfattning). MŠnnen var heltidsarbetande i hšgre omfattning Šn kvinnorna (92% av mšnnen mot 75% av kvinnorna; Chi2 (df=1) =23,87; p<0,001). Arbetstiderna skiftade. Femtionio procent av ungdomarna arbetade dagtid, 17% olika tider olika dagar och 14% skiftade mellan dagarbete och kvšlls/nattarbete. Fyra procent hade enbart kvšlls- och/eller nattarbete. Sex procent uppgav att de hade en annan arbetstid Šn uppršknade alternativ. Som annan arbetstid uppgavs exempelvis "fšrskjuten arbetstid", "alla dagar", och "nšr som helst". Ett vanligt tillšgg var "helger". De enda statistiskt sškerstšllda kšnsskillnaderna vad gšller arbetstiden Šr att en stšrre andel mšn Šn kvinnor markerat att de arbetade dagtid (65% av mšnnen mot 54% av kvinnorna: Chi2 (df=1) =5,52; p=0,019) och att andelen kvinnor som uppgav att de arbetade olika tider olika dagar var stšrre i jšmfšrelse med andelen mšn (22% av kvinnorna mot 12% av mšnnen: Chi2 (df=1) =6,84; p=0,009). BetrŠffande anstšllningsform fick ungdomarna markera ett av flera alternativ (svarsalternativen framgœr av Tabell 2) pœ olika typer av anstšllningsformer. Sextiosju procent av ungdomarna hade en fast anstšllning. Sex procent uppgav att de hade en annan typ av anstšllningsform. Det som dœ avsœgs var framfšr allt timanstšllning eller behovsanstšllning. Den stora kšnsskillnaden i svaren pœ denna frœga bestod i att en mycket stšrre andel kvinnor Šn mšn vikarierade utan fast tjšnst i botten medan mšnnen i stšrre utstršckning Šn kvinnorna hade en fast, tillsvidareanstšllning (Chi2 (df=2) =33,14; p<0,001). 4

9 Tabell 2. De arbetande ungdomarnas svarsfšrdelning, uppdelat pœ kšn, pœ frœgan: Vilken anstšllningsform har Du? Svarsalternativ MŠn Kvinnor Samtliga Fast anstšllning/tillsvidare 157 (72%) 130 (55%) 287 (63%) Vikariat med fast tjšnst i botten 5 ( 2%) 13 ( 5%) 18 ( 4%) Vikariat utan fast tjšnst i botten 9 ( 4%) 54 (23%) 63 (14%) ProvanstŠllning 10 ( 5%) 10 ( 4%) 20 ( 4%) Praktik 6 ( 3%) 4 ( 2%) 10 ( 2%) Feriearbete 1 ( 0%) 1 ( 0%) 2 ( 0%) SŠsongsarbete 4 ( 2%) 4 ( 2%) 8 ( 2%) Objekt/ProjektanstŠllning 7 ( 3%) 4 ( 2%) 11 ( 2%) Eget fšretag 7 ( 3%) 5 ( 2%) 12 ( 3%) vrigt 13 ( 6%) 13 ( 5%) 26 ( 6%) Totalt 219 (100) 238 (100) 457 (100) Introduktion till arbetet Ungdomarna fick Šven besvara frœgor om hur introduktionen till arbetet varit. Dels frœgades efter introduktionsutbildning, dels om de fœtt handledning. FemtiotvŒ procent av ungdomarna (118 mšn och 123 kvinnor) uppgav att de inte hade genomfšrt nœgon introduktionsutbildning och 31% (62 mšn och 80 kvinnor) hade inte fœtt handledning. Av de 222 personer som genomfšrt introduktionsutbildning var 25% i hšg grad nšjda med den medan 10% inte var det. MedelvŠrdet pœ denna frœga var M=3,31 (s=1,74). MŠnnen tenderade att vara nœgot nšjdare Šn kvinnorna (F (1,220) =3,20; p=0,075). Handledning hade 307 personer fœtt; 24% var i hšg grad nšjda med den medan 12% inte var det. MedelvŠrdet pœ denna frœga var M=3,50 (s=1,52). Ungdomarna var, som synes, i genomsnitt nœgot nšjdare med handledningen Šn med introduktionsutbildningen. PŒ frœgan om de satsade pœ det aktuella arbetet fšr framtiden svarade 16% "inte alls". TjugoŒtta procent satsade pœ arbetet "i nœgon mœn" och 38% "ganska mycket". Nitton procent av ungdomarna satsade pœ arbetet de hade "helt och hœllet". Det fšrelœg ingen skillnad mellan mšn och kvinnor i denna frœga. Organisationskultur Kšnsfšrdelning. Sextiosex procent av de svarande hade en man som nšrmaste chef, 34% hade en kvinna. De flesta mšnnen (88%) hade en manlig chef. Fšr kvinnorna var fšrdelningen manlig resp. kvinnlig chef jšmnare. Fyrtiosju procent av kvinnorna hade en man som nšrmaste chef, 53% hade en kvinnlig nšrmaste chef. Ungdomarna fick Šven en frœga om hur kšnsfšrdelningen i den egna arbetsgruppen sœg ut. Tabell 3 visar svarsfšrdelningen, uppdelat pœ kšn, fšr denna frœga. Som framgœr av tabellen arbetade ungdomarna i arbetsgrupper med en tydlig kšnsuppdelning. Nitton procent av ungdomarna arbetade i grupper som i švrigt bestod av endast mšn. Tre av dessa svarande var kvinnor. Tio procent av ungdomarna arbetade i grupper bestœende av enbart kvinnor. Ingen av dessa svarande var man. Majoriteten av mšnnen resp. kvinnorna arbetade i grupper bestœende till huvuddelen av samma kšn (73% av mšnnen och 63% av kvinnorna). 5

10 Tabell 3. Ungdomarnas svar, uppdelat pœ kšn, pœ frœgan: Hur Šr kšnsfšrdelningen i din arbetsgrupp? Kšnsfšrdelningen i arbetsgruppen MŠn Kvinnor Samtliga Gruppen bestœr av endast mšn 84 (38%) 3 ( 1%) 87 (19%) Gruppen bestœr av mest mšn 77 (35%) 31 (13%) 108 (24%) Gruppen bestœr ungefšr jšmt fšrdelat av mšn och kvinnor 31 (14%) 54 (23%) 85 (19%) Gruppen bestœr av mest kvinnor 29 (13%) 103 (44%) 132 (29%) Gruppen bestœr av endast kvinnor 0 ( 0%) 44 (19%) 44 (10%) Totalt 221 (100) 235 (100) 456 (100) Chi2 (df=4) =186,46; p<0,001 Det sociala klimatet. (Tabell I i Bilaga) Ungdomarna, sšrskilt mšnnen, uppgav att det var hšgt till tak pœ deras arbetsplatser. Man hade gemensamma všrderingar om mycket och man uppfattade att det rœdde en speciell anda eller "vi-kšnsla" pœ arbetsplatsen, men man tillšts Šven ha olika Œsikter. PŒ de arbetsplatser dšr mšnnen arbetade tenderade man att kunna ha olika Œsikter i hšgre grad Šn dšr kvinnorna arbetade. Synen pœ de anstšllda. (Tabell I i Bilaga) BŒde mšn och kvinnor arbetade i organisationer dšr man var angelšgen om att alla anstšllda arbetade mot samma mœl. DŠremot var ungdomarna inte lika švertygade om att man hade en bra personalpolitik. Endast 19% av ungdomarna instšmde i pœstœendet. Engagemang. (Tabell I i Bilaga) Ungdomarna var i genomsnitt relativt stolta šver sin arbetsplats. Trettionio procent av de svarande instšmde i pœstœendet "jag kšnner mig stolt šver att arbeta inom mitt fšretag". Arton procent tyckte inte att det stšmde. Arbetsuppgifterna De flesta ungdomarna (85%) upplevde sina arbetsuppgifter som "lagom" svœra. Endast sju personer (2%) uppgav att de hade fšr svœra arbetsuppgifter medan 13% uppgav att de var fšr lštta. MŠn och kvinnor skilde sig inte hšrvid lag. Krav av kvalitativ karaktšr. (Tabell II i Bilaga) Trettiosex procent av de svarande ansœg att de kunde anvšnda sin utbildning i arbetet. En nšstan lika stor andel (29%) var av motsatt uppfattning, dvs de uppgav att de inte kunde anvšnda sig av sin utbildning i arbetet. Kvinnorna tenderade att kunna anvšnda sig av sin utbildning i hšgre grad Šn mšnnen (p=0,059). Ungdomarna uppfattade i genomsnitt sina arbeten som relativt lšrorika. FyrtiotvŒ procent av de svarande uppgav att de i hšg grad fick lšra sig nya saker i sitt arbete. Sexton procent ansœg att de nšstan inte alls fick lšra sig nœgot nytt. PŒ en nšstan likalydande frœga, om arbetet gav dem mšjligheter att lšra sig nœgot nytt och utvecklas i yrket, svarade 45% att sœ var fallet medan 17% uppgav att dessa mšjligheter fanns endast i lœg grad eller inte alls. MŠnnen och kvinnorna var av samma uppfattning. Korrelationen mellan dessa tvœ frœgor var r=0,88. 6

11 Tabell 4. Ungdomarnas svarsfšrdelning, uppdelad pœ kšn, fšr huruvida arbetet kršver fortlšpande vidareutbildning. Svarsalternativ MŠn Kvinnor Samtliga Ja, det finns ett stšndigt behov av fortsatt upplšrning 79 (36%) 58 (24%) 137 (30%) Ja. det finns i viss utstršckning behov av fortsatt upplšrning 61 (28%) 89 (37%) 150 (33%) Nej, behovet av fortsatt upplšrning Šr begršnsat 35 (16%) 41 (17%) 76 (16%) Nej, man lšr sig všldigt snabbt 43 (20%) 51 (22%) 94 (21%) Totalt 218 (100) 239 (100) 457 (100) Chi2 (df=3) =8,65; p=0,034 Ungdomarna ansœg att deras arbeten kršvde bœde skicklighet och pœhittighet, skicklighet i nœgot hšgre grad Šn pœhittighet. MŠnnen uppgav att deras arbete kršvde en hšgre grad av skicklighet, i jšmfšrelse med kvinnorna (p=0,027). Det fšrelœg ocksœ en tendens att mšnnen ansœg att deras arbete kršvde en hšgre grad av pœhittighet Šn kvinnornas (p=0,071). Det stšlldes Šven en frœga om arbetenas krav pœ fortlšpande vidareutbildning. Svarsalternativen framgœr av Tabell 4 som visar svarsfšrdelningen, uppdelad pœ kšn, fšr denna frœga. Som kan utlšsas av tabellen var 63% av ungdomarna sysselsatta i arbeten som kršvde fortsatt upplšrning i Œtminstone nœgon grad. Kvinnorna hade arbeten med lšgre krav pœ fortlšpande upplšrning (p=0,034). Krav av kvantitativ karaktšr. (Tabell II i Bilaga) De kvantitativa aspekterna av arbetsutfšrandet kan beskrivas i termer av tidspress och mšjligheter till arbetsbyten. Trettiosex procent av de svarande uppgav att de nšstan alltid arbetade under tidspress medan 11% uppgav att de nšstan aldrig gjorde det. Trettiotre procent av ungdomarna hade i hšg grad mšjligheter till arbetsbyten. Fšr 26% av dem fšrelœg sœdana mšjligheter i lœg grad. Sju procent av ungdomarna kšnde sig ofta splittrade av alltfšr mœnga arbetsuppgifter. I denna frœga fšrelœg en statistiskt sškerstšlld kšnsskillnad (p=0,031) pœ sœ sštt att kvinnor, oftare Šn mšn, upplevde denna splittring. OmvŠxling i arbetet. (Tabell II i Bilaga) PŒ frœgan om arbetet var varierat svarade 7% "inte alls" medan 20% uppgav att deras arbete var varierat "i mycket hšg grad". PŒ den omvšnda frœgan om arbetet innebar att man gjorde samma sak om och om igen svarade 5% "inte alls" medan 22% uppgav "i mycket hšg grad". Kvinnorna uppfattade sina arbeten som repetitiva i hšgre grad Šn mšnnen (p=0,018). Korrelationen mellan dessa tvœ frœgor var r=-0,47. Beroende av andra. (Tabell II i Bilaga) De flesta ungdomarna uppfattade sin arbetstakt som relativt oberoende av andra mšnniskor. Fyrtiosju procent av de svarande var aldrig eller nšstan aldrig beroende av andra mšnniskor. Tjugoen procent var alltid eller nšstan alltid beroende av andra. MŠnnen uppgav att de oftare befann sig i denna typ av beroende (p=0,039). 7

12 Sociala relationer Socialt stšd frœn nšrmaste chef. (Tabell III i Bilaga) Skattningarna av fšrekomsten av olika typer av stšd som ungdomarna uppfattade att de fick frœn sina nšrmaste chefer skilde sig inte nšmnvšrt. Det man instšmde minst i att man fick, var všrdefulla rœd och hur man skulle utfšra sina arbetsuppgifter. NŠst minst instšmde man i att man fick arbetsuppgifter som škade ens kunskaper. Information om hur bra man utfšrde sitt arbete, var oftare fšrekommande. MŠn och kvinnor var av samma uppfattning. De tre pœstœendena visade sinsemellan positiva korrelationer som varierade mellan r=0,58 och r=0,77. Socialt stšd frœn arbetskamrater. (Tabell III i Bilaga) Sextiosex procent av ungdomarna uppgav att de kšnde att arbetsgruppen accepterade dem helt och hœllet eller nšst intill. Endast 2% instšmde inte i detta pœstœende. Fyrtiotre procent av de svarande uppgav att de var personlig všn med flera arbetskamrater. Sjutton procent instšmde inte alls i detta pœstœende. FŒ ungdomar (3%) uppgav att de ofta var ršdda fšr att bli kritiserade fšr sitt sštt att skšta arbetet. De flesta (64%) kšnde sšllan eller aldrig av denna kšnsla i det vid undersškningstillfšllet aktuella arbetet. Dock fšrelœg hšr en statistiskt sškerstšlld kšnsskillnad pœ sœ vis att kvinnorna, oftare Šn mšnnen, erfor denna ršdsla. Relationen arbete-privatliv. (Tabell III i Bilaga) Femton procent av ungdomarna instšmde i att man fick mšjligheter att via arbetet Šgna sig Œt fritidsaktiviteter. Fšr 51% av ungdomarna fšrelœg inte dessa mšjligheter. Situationen skilde sig inte Œt mellan mšn och kvinnor. Relationen till Šldre. (Tabell III i Bilaga) Tio procent av de svarande uppgav att de inte hade nœgra kontakter alls med Šldre i arbetet. Av švriga ungdomar instšmde 57% i att "kontakten fungerar utan konflikter" och 53% i att "man lšr sig saker av de Šldre". Omtanken frœn de Šldre upplevdes inte som sšrskilt stark. Trettiofem procent av ungdomarna instšmde inte i att de Šldre intresserat fšljde hur de utvecklades i arbetet. NŒgot fšrre (23%) uppgav att de inte upplevde att de Šldre brydde sig om hur det gick fšr dem. I denna frœga skilde sig mšn och kvinnor Œt i uppfattning. Kvinnor instšmde, i jšmfšrelse med mšnnen, i hšgre grad i pœstœendet att "de Šldre bryr sig om hur det gœr fšr mig". TrettioŒtta procent av ungdomarna instšmde inte i att "de Šldre har en annan uppfattning om arbetsmoral Šn de yngre" medan 22% uppgav att de instšmde i pœstœendet. I denna frœga fšrelœg ingen skillnad mellan kvinnor och mšn. Fšrutom frœgorna om den direkta kontakten med Šldre i arbetslivet fick ungdomarna ocksœ ta stšllning till om de ansœg att de fick utfšra monotona och trœkiga arbetsuppgifter, samt om de fick utfšra tyngre arbeten Šn andra fšr att de var unga. SŒ tycks dock inte vara fallet. Endast 2% uppgav att de ofta fick utfšra monotona och trœkiga arbetsuppgifter p g a sin unga Œlder. Fšr 80% av ungdomarna skedde detta nšstan aldrig. Vad gšller tyngre arbeten uppgav Šven hšr endast 2% att de alltid eller nšstan alltid fick utfšra tyngre arbeten Šn andra p g a sin Œlder. 8

13 Fšr 83% var detta nšstan aldrig fallet. BŒde vad gšller skattningen av hur ofta man fick utfšra monotona och trœkiga arbeten och tyngre arbeten fšrelœg en statistiskt sškerstšlld skillnad mellan kvinnor och mšn. En absolut majoritet av ungdomarna och dœ framfšr allt kvinnorna, ansœg inte att de fick utfšra monotonare, trœkigare och tyngre arbeten Šn andra pœ grund av sin unga Œlder. Kontroll i arbetet Kontroll šver arbetsuppgiften. (Tabell IV i Bilaga) FyrtiotvŒ procent av ungdomarna uppgav att de nšstan alltid kunde ta paus dœ och dœ under arbetsdagen medan 15% nšstan aldrig kunde gšra det. Ungdomarna hade Šven i genomsnitt stšrre frihet att bestšmma hur arbetet skulle utfšras Šn vad som skulle utfšras i arbetet. Det fšrelœg ingen skillnad mellan kvinnor och mšn i nœgon av dessa frœgor. Inflytande. (Tabell IV i Bilaga) Ungdomarna ansœg att de hade relativt mycket att sšga till om i sitt arbete. Tjugonio procent av de svarande uppgav att de kunde pœverka beslut som hade betydelse fšr dem i arbetet i hšg grad. Sjutton procent hade nšstan inga sœdana mšjligheter alls. Ungdomarnas mšjligheter att pœverka viktiga beslut om verksamhetens inriktning var mycket lšgre. Femtioen procent instšmde inte i detta pœstœende medan 9% uppgav ett hšgt instšmmande. Trettiosex procent av ungdomarna uppgav att de kunde fatta sjšlvstšndiga beslut i sitt arbete medan endast 7% uppgav sig inte alls kunna gšra det. Ungdomarna fick ocksœ en frœga om egen beslutsstšllning. Tabell 5 visar svarsfšrdelningen, uppdelad pœ kšn, fšr denna frœga. Som framgœr av tabellen saknade 81% av ungdomarna beslutsrštt šver andra, medan 16% var arbetsledare/fšrmšn šver en mindre grupp och 3% var chefer pœ mellannivœ eller hšgre. MŠnnen tenderade att ha nœgon form av beslutsposition i hšgre grad Šn kvinnorna (23% av mšnnen mot 16% av kvinnorna: Chi2 (df=1) =3,37; p=0,066). Om man ser till skillnaden mellan att besluta pœ lšgre resp. pœ mellan/hšgre nivœ fšrelœg en statistiskt sškerstšlld skillnad pœ sœ sštt att mšnnen i hšgre grad Šn kvinnorna hade beslutanderštt pœ mellannivœ eller hšgre (Chi2 (df=1) =5,48; p=0,019). Tabell 5. Ungdomarnas svarsfšrdelning, uppdelad pœ kšn, fšr frœgan: Vilken beslutsstšllning har du i arbetet? Svarsalternativ MŠn Kvinnor Samtliga Beslutar ej šver nœgra andra 171 (77%) 197 (84%) 368 (81%) Beslutar šver en mindre grupp - Šr arbetsledare/fšrman etc. 39 (18%) 36 (15%) 75 (16%) pœ lšgre nivœ Beslutar šver en stšrre grupp - Šr chef pœ mellannivœ eller hšgre nivœ 12 ( 5%) 2 ( 1%) 14 ( 3%) Totalt 222 (100) 235 (100) 457 (100) Chi2 (df=2) =8,74; p=0,013 9

14 Utvecklingsmšjligheter (Tabell V i Bilaga) Det var 19% som instšmde i att man fick i uppdrag att utfšra svœrare uppgifter nšr man hade lšrt sig utfšra enklare sœdana. NŠstan dubbelt sœ mœnga, 39%, var av motsatt uppfattning. Stšd fšr att lšra sig nya och svœrare saker var oftare fšrekommande. Motsvarande andelar som instšmde i detta pœstœende var 31% medan 24% av ungdomarna inte instšmde. Trettiofyra procent av ungdomarna instšmde i att de fick všgledning av mer erfarna arbetskamrater i hur de skulle utfšra sitt arbete. Tjugotre procent instšmde inte i detta pœstœende. Det fšrelœg ingen statistiskt sškerstšlld skillnad mellan kvinnor och mšn i nœgon av dessa frœgor. De tre pœstœendena visade sinsemellan positiva korrelationer som varierade mellan r=0,40 och r=0,58. Ungdomarna fick Šven ta stšllning till huruvida deras arbete erbjšd dem olika mšjligheter. Trettiofem procent av uppgav att de i sitt arbete hade mšjligheter att vidareutvecklas och 28% hade mšjlighet att avancera till hšgre kompetens. Mšjligheter att gšra karrišr i sitt arbete hade 20% av de svarande medan det fšr 24% av ungdomarna fanns mšjligheter att arbeta utomlands. Ser man till det omvšnda fšrhœllandet, dvs. avsaknaden av mšjligheter, var fšrhœllandet fšr ungdomarna fšljande: 21% hade fœ mšjligheter att vidareutvecklas i arbetet, 31% hade fœ mšjligheter att avancera till hšgre kompetens, 49% hade fœ mšjligheter att gšra karrišr och 54% nšst intill saknade mšjligheter att arbeta utomlands. Det fšrelœg statistiskt sškerstšllda skillnader mellan mšnnens och kvinnornas utvecklingsmšjligheter i arbetet. MŠnnen hade stšrre mšjligheter att gšra karrišr Šn kvinnorna (p=0,012) och Šven stšrre mšjligheter att avancera till hšgre kompetens (p=0,048). De tenderade ocksœ att ha stšrre mšjligheter att arbeta utomlands. ven dessa fyra pœstœenden visade sinsemellan positiva korrelationer. Dessa varierade mellan r=0,45 och r=0,74. Upplevelser av arbetet OsŠkerhet och ršdsla. PŒ frœgan om ungdomarna var osškra pœ om de skulle klara av arbetet svarade 82% att sœ aldrig eller nšstan aldrig var fallet. Tre procent uppgav att de alltid eller nšstan alltid kšnde sœ. Kvinnorna tenderade att vara nœgot osškrare Šn mšnnen (M=0,97, s=1,25 fšr kvinnorna mot M=0,76, s=1,25 fšr mšnnen: F (1,455) =3,83; p=0,051). Ungdomarna fick Šven ta stšllning till i vilken grad de oroade sig personligen fšr att olika saker skulle hšnda med arbetet. Alternativen framgœr av Figur 1 som visar medelvšrdena fšr mšnnens resp. kvinnornas skattningar av grad av oro fšr olika hšndelser. Ungdomarna var i genomsnitt mest oroliga fšr att man skulle minska personalstyrkan pœ arbetsplatsen. Detta gšllde i hšgre grad kvinnorna Šn mšnnen. DŠrnŠst kom oron fšr att bli sjuk som en fšljd av arbetet. ven hšr tenderade kvinnorna att vara oroligare Šn mšnnen. Det man i genomsnitt oroade sig minst fšr var att ny teknik skulle infšras pœ arbetsplatsen och att arbetsplatsen skulle flyttas till annan ort. TeknikfrŒgan oroade kvinnorna i hšgre grad Šn mšnnen. ven att arbetsplatsen skulle omorganiseras oroade kvinnorna i hšgre grad Šn mšnnen sœvšl som att man skulle utsšttas fšr vœld eller repressalier i arbetet (se Figur 1). 10

15 I vilken grad oroar Du Dig personligen fšr Att man skall minska pœ personalstyrkan pœ arbetsplatsen Att bli sjuk som fšljd av arbetet Att genom misstag skada nœgon Att genom misstag Œstadkomma skador fšr stora belopp Att drabbas av olycksfall i arbetet Att arbetsplatsen skall omorganiseras Att utsšttas fšr vœld eller repressalier i arbetet Att arbetsplatsen skall flyttas till annan ort Att ny teknik skall infšras pœ arbetsplatsen 1,51 2,02 1,73 1,67 1,87 1,63 1,79 1,53 1,8 1,47 1,07 1,01 0,48 0,79 0,71 0,68 0,38 2,66 Kvinnor MŠn p<0,001 p=0,099 p=0,241 p=0,339 p=0,114 p=0,009 p<0,001 p=0,596 p=0,004 Oroar mig inte alls Oroar mig i mycket hšg grad Figur 1. MedelvŠrden fšr mšnnens resp. kvinnornas skattningar av grad av oro fšr de olika alternativen som svar pœ frœgan: Olika saker kan hšnda i ett arbete. I vilken grad oroar Du Dig personligen fšr nedanstœende i Ditt arbete? P-vŠrden i figuren avser skillnaden mellan kšnen. Har Du kšnt av det hšr i Ditt arbete? Tunga lyft Upprepade ensidiga ršrelser BesvŠrande buller BesvŠrande všrme Smutsig miljš Dagligen svettig Drag DŒlig luft (t.ex. lšsningsmedel, svetsršk) BesvŠrande kyla Vibrationer och skakningar (frœn verktyg eller fordon Inte alls 0,59 1,19 1,12 1,36 1,33 1,32 1,54 1,41 1,98 1,87 2,00 2,31 2,20 2,15 2,92 3,03 2,79 2,45 2,38 2,58 Kvinnor MŠn p=0,602 p=0,103 p<0,001 p<0,001 p<0,001 p<0,001 p<0,001 p=0,016 p<0,001 p<0,001 I mycket hšg grad Figur 2. MedelvŠrden fšr mšnnen resp. kvinnornas skattningar av besvšr frœn olika fysiska arbetsmiljšfaktorer. P-vŠrdena i figuren avser skillnaden mellan kšnen. 11

16 Fysiska arbetsmiljšfaktorer. Figur 2 visar medelvšrden fšr mšnnens resp. kvinnornas skattningar av besvšr frœn tio olika fysiska arbetsmiljšfaktorer. De arbetsmiljšfaktorer som ungdomarna i genomsnitt kšnde av mest i sina arbeten var tunga lyft, upprepade ensidiga ršrelser och besvšrande buller. Minst kšnde man av vibrationer och skakningar, besvšrande kyla och dœlig luft. Som framgœr av figuren skattade mšnnen hšgre i samtliga faktorer utom upprepade ensidiga ršrelser vilka kvinnorna kšnde av i hšgre grad. HŠlsa relaterad till arbetssituationen. Ungdomarna kšnde sig i genomsnitt i hšgre grad kroppsligt trštta efter dagens arbete (M=2,82, s=1,92) Šn psykiskt uttršttade (M=2,50, s=1,81). Vad kroppslig trštthet anbelangar fšrelœg det ingen kšnsskillnad. DŠremot uppgav kvinnorna en hšgre grad av psykisk trštthet efter dagens arbete Šn mšnnen (F (1,454) =12,03; p<0,001). PŒ frœgan om ungdomarna varit borta frœn arbetet pœ grund av olust eller trštthet som hade samband med arbetet, angav 17% att detta hade hšnt nœgon gœng Tjugofyra procent av ungdomarna ansœg att de under de senaste Œren fœtt nœgon sjukdom, skada eller nœgot hšlsobesvšr pœ grund av fšrhœllandena pœ arbetsstšllet. Vanligast fšrekommande var problem i ršrelse- och stšdjeorganen sœsom exempelvis ryggbesvšr, nackspšrr, stela axlar, knšskador och inflammationer i muskler och leder. Andra problem som omnšmndes var astma, magsœr eller magkatarr, eksem och andra hudbesvšr, besvšr med luftršren och vissa sšmnbesvšr. Ytterligare en grupp problem som togs upp var olika typer av olycksfall i arbetet som t.ex. klšmskada, skšrskada, bršnnskada och fršt- och brandskada. De arbetslšsa ungdomarna EtthundranittiotvŒ personer (95 mšn och 97 kvinnor) uppgav att de vid undersškningstillfšllet var arbetslšsa. Av dem genomgick nšstan hšlften, 49%, (42 mšn och 53 kvinnor) nœgon form av arbetsmarknadspolitisk ŒtgŠrd. Tabell 6 visar antalet ungdomar som svarat "ja" pœ nœgot av de uppršknade ŒtgŠrdsalternativen. Som framgœr av tabellen uppgav 32% nœgon annan typ av verksamhet som hade till syfte att gšra det lšttare att fœ arbete. Exempel pœ sœdan typ av verksamhet var ALU (arbetslivsutveckling), ungdomsintroduktion och datautbildning. Det var fler kvinnor Šn mšn som genomgick nœgon form av arbetsmarknadspolitisk ŒtgŠrd (Chi2 (df=1) =4,50; p=0,034). Ungdomarna tillfrœgades om det viktigaste skšlet till att de slutat sitt senaste arbete. Svarsalternativen framgœr av Tabell 7 som visar svarsfšrdelningen, uppdelat pœ kšn, fšr denna frœga. Som framgœr av tabellen hade 13% av de arbetslšsa aldrig haft nœgot arbete tidigare. Att notera Šr dock att denna grupp ungdomar i genomsnitt var yngre Šn švriga grupper (M=20,75 Œr mot M=22,82 Œr fšr švriga: F (1,182) =26,65; p<0,001). Till kategorin "annat" hšnfšrdes exempelvis "jag bšrjade plugga", "militšrtjšnst", "flyttade till en annan stad". En stšrre andel kvinnor Šn mšn hade slutat p. g. a. att arbetet var tillfšlligt/tidsbegršnsat medan en stšrre andel mšn Šn kvinnor hade blivit uppsagda genom att arbetsplatsen eller jobbet drogs in. 12

17 Tabell 6. Antalet ungdomar som jakande besvarat frœgan "GenomgŒr Du nœgon arbetsmarknadspolitisk etc. ŒtgŠrd fšr nšrvarande och i sœ fall vilken? Svarsalternativ MŠn Kvinnor Samtliga Arbetsmarknadsutbildning 4 ( 9%) 9 (16%) 13 (13%) Beredskapsarbete 2 ( 5%) 1 ( 2%) 3 ( 3%) Ungdomspraktik 21 (49%) 29 (53%) 50 (51%) Utbildningsvikariat 0 ( 0%) 1 ( 2%) 1 ( 1%) NŒgon annan verksamhet som syftar till att gšra det lšttare att fœ arbete/anstšllning 16 (37%) 15 (27%) 31 (32%) Totalt 43 (44%) 55 (56%) 98 (100) Tre av de svarande hade markerat att de genomgick tvœ olika typer av marknadspolitiska ŒtgŠrder. Tabell 7. De arbetslšsa ungdomarnas svarsfšrdelning, uppdelat pœ kšn, pœ frœgan om det viktigaste skšlet till att de slutade sitt senaste arbete. Svarsalternativ MŠn Kvinnor Samtliga Har aldrig haft nœgot arbete tidigare 9 (10%) 15 (16%) 24 (13%) TillfŠlligt, tidsbegršnsat arbete 42 (45%) 48 (53%) 90 (49%) Uppsagd genom att arbetsplatsen/jobbet drogs in 17 (18%) 10 (11%) 27 (15%) Uppsagd av andra skšl 2 ( 2%) 1 ( 1%) 3 ( 2%) Ville pršva nœgot nytt 7 ( 8%) 5 ( 6%) 12 ( 6%) Annat 16 (17%) 12 (13%) 28 (15%) Totalt 93 (100) 91 (100) 184 (100) Chi2 (df=5) =4,93; p=0,424. Tabell 8. De arbetslšsa ungdomarnas svarsfšrdelning, uppdelat pœ kšn, fšr vad som bšst ersatt arbetet under arbetslšsheten. Svarsalternativ MŠn Kvinnor Samtliga r inte arbetslšs 1 1 ( 1%) 12 (15%) 13 ( 8%) Inga andra aktiviteter kunde ersštta arbete 3 ( 4%) 7 ( 9%) 10 ( 6%) Musik 13 (16%) 3 ( 4%) 16 (10%) Idrott, sport 17 (21%) 9 (11%) 26 (16%) Resor 1 ( 1%) 1 ( 1%) 2 ( 1%) Andra fritidssysselsšttningar 16 (20%) 9 (11%) 25 (15%) Hemarbete 2 ( 2%) 14 (18%) 16 (10%) Sysslor och gšromœl som liknar arbete 15 (18%) 4 ( 5%) 19 (12%) Annat 14 (17%) 21 (26%) 35 (22%) Totalt 82 (100) 80 (100) 162 (100) 1 " r inte arbetslšs" fanns med som svarsalternativet Šven fšr dem som i en tidigare frœga uppgivit att de var arbetslšsa eller genomgick nœgon form av arbetsmarknadspolitisk ŒtgŠrd. Detta resultat diskuteras pœ s

18 Fyrtionio procent (n=182) av ungdomarna hade varit arbetslšsa mindre Šn ett halvœr. Ytterligare 26% hade varit arbetslšsa mellan ett halvœr och ett Œr och 11% mellan ett och tvœ Œr. Fjorton procent (18 mšn och 7 kvinnor) hade varit utan jobb i mer Šn tvœ Œr. MŠnnen hade i genomsnitt varit arbetslšsa lšngre Šn kvinnorna (Chi2 K-W =5,85; p=0,016 2 ). De arbetslšsa ansœg sig kunna ersštta arbetet med andra aktiviteter relativt bra. MedelvŠrdet pœ denna frœga var M=3,94 (s=1,74). MŠnnen tyckte att de kunde ersštta arbetet med andra aktiviteter bšttre Šn kvinnorna (M=4,12, s=1,55 fšr mšnnen mot M=3,76, s=1,91 fšr kvinnorna). Denna skillnad Šr dock inte statistiskt sškerstšlld. Ungdomarna fick Šven všlja ett av flera alternativ (svarsalternativen framgœr av Tabell 8) som bšst ersatte arbetet under arbetslšsheten. Sport och idrott var tillsammans med "annat" det som flest uppgav som bšsta ersšttningsalternativ. Till "annat"-alternativet hšnfšrdes olika typer av specificeringar av aktiviteter sœsom exempelvis "hšstgšromœl och tršning", "mœleri", "jakt", "fiske", "renoverar gamla mšbler", "renoverar nya lšgenheten". Sju personer Šgnade sig Œt studier av olika slag (inlšsning till omtentor, kurser, "tar kšrkort" o dyl.) och fem personer tog hand om familjen, dottern eller barnen. Som framgœr av Tabell 8 fšredrog en hšgre andel mšn Šn kvinnor musik, sport och idrott och andra fritidssysselsšttningar samt sysslor och gšromœl som liknar arbete. Kvinnorna i sin tur hade i hšgre grad markerat att de inte var arbetslšsa (se not. 1). De uppgav ocksœ, i hšgre grad Šn mšnnen, hemarbete som den aktivitet som bšst ersatte arbete vid arbetslšshet. 3 Diskussion Syftet med denna undersškning Šr att studera všrderingar och fšrhœllningssštt till arbete bland ungdomar i Sverige. I den fšregœende rapporten (2) beskrevs ett representativt urval ungdomars situation med avseende pœ deras bakgrund och hšlsa samt deras všrderingar och syn pœ bl.a. arbete. JŠmfšrelser gjordes mellan olika ungdomsgrupper varvid hšnsyn togs till kšn, var de bodde och deras huvudsakliga sysselsšttning vid undersškningstillfšllet. Det fšrelœg skillnader framfšr allt mellan mšn och kvinnor och mellan olika sysselsšttningsgrupper. Ungdomarna fick ocksœ, beroende pœ huvudsaklig sysselsšttning, besvara en del frœgor i anslutning till denna. I fšreliggande rapport Šr resultaten av svaren frœn de arbetsorienterade ungdomarna beskrivna. Flest frœgor stšlldes till de ungdomar som arbetade. De fick beskriva sin arbetssituation utifrœn ett antal olika aspekter sœsom exempelvis tidsomfattning och anstšllningsform, introduktion, organisationskultur, arbetsuppgifternas krav, de sociala relationerna, kontroll och inflytande i arbetet samt utvecklingsmšjligheter. 2 Chi2 K-W stœr fšr Chi2 fšr skillnaden mellan kšnen beršknad enligt Kruskal-Wallis envšgs ANOVA med korrektion fšr "ties". 3 Av tabell 8 framgœr att antalet svarande pœ denna frœga var n=162. Detta stšmmer dock inte. Av de trettio personer som i tabellen utgšr internbortfall beror detta i 22 av fallen pœ att de markerat mer Šn ett alternativ. 14

19 De arbetande ungdomarna Det fšrelœg en hel del skillnader mellan mšnnens och kvinnornas anstšllningsfšrhœllanden. T.ex. arbetade en stšrre andel mšn Šn kvinnor heltid. En stšrre andel kvinnor hade en mer oregelbunden arbetstid. Exempelvis arbetade kvinnorna oftare olika tider olika dagar. MŠnnen hade i stšrre utstršckning en tillsvidareanstšllning, medan kvinnorna i hšgre utstršckning arbetade pœ vikariat utan nœgon fast tjšnst i botten. Arbetsgrupper med jšmn kšnsfšrdelning var inte vanligt fšrekommande. Endast en av fem arbetade i en grupp som bestod av ungefšr lika mœnga mšn som kvinnor. Kvinnorna arbetade huvudsakligen med kvinnor, mšn huvudsakligen med mšn. DŠremot hade 66% av ungdomarna en man som nšrmaste chef. Den beskrivning av anstšllningsfšrhœllandena som de arbetande ungdomarnas svar ger stšmmer všl šverens med beskrivningen av den kšnsuppdelade arbetsmarknad som utredningen om kvinnors arbetsmarknad presenterar (11). Vad gšller organisationskulturen pœ arbetsplatserna var ungdomarna i genomsnitt nšjda. SŠrskilt framtršdande var att man kunde ha olika Œsikter samt att arbetsgivarna var angelšgna att de anstšllda arbetade mot samma mœl. DŠremot ansœg bara en femtedel av ungdomarna att man fšrde en bra personalpolitik. Arbetsuppgifterna var bœde kvantitativt och kvalitativt kršvande men inte i nœgon stšrre omfattning. FŒ ungdomar kšnde sig splittrade av alltfšr mœnga arbetsuppgifter. FŒ ungdomar uppgav ocksœ att deras arbetstakt var alltfšr beroende av andra mšnniskor. MŠnnen upplevde dessa problem i hšgre grad Šn kvinnorna, medan kvinnorna i hšgre grad hade arbeten som innebar att man gjorde samma sak om och om igen. NŠr ungdomarna beskrev ett idealt arbete var sociala relationer den aspekt av arbetet som skattades hšgst. DŠrefter fšljde sjšlvfšrverkligande, arbetsfšrhœllanden, altruism, fšrmœner/karrišr, oberoende/sjšlvstšndighet. Minst viktig var inflytandeaspekten (2). De arbetande ungdomarnas skattning av de sociala relationerna pœ arbetet, framfšr allt socialt stšd frœn nšrmaste chef, var lšgre Šn andra arbetsfšrhœllanden. Detta resultat antyder att det kan finnas en motsšttning mellan vad man šnskar och hur situationen faktiskt ser ut. Ungdomarna všrderar sociala relationer, bœde till chefer och arbetskamrater hšgt men det verkar som att arbetet i genomsnitt erbjuder litet av detta. Vad gšller inflytandeaspekten var fšrhœllandet det motsatta. Den var minst viktig i det ideala arbetet. Men pœ arbetsplatserna hade ungdomarna relativt goda pœverkansmšjligheter med ett undantag. De ansœg sig inte kunna pœverka viktiga beslut om verksamhetens inriktning i nœgon hšgre utstršckning. De kšnsskillnader i upplevelsen av olika arbetsfšrhœllanden som resultaten visar kan tšnkas hšra samman med vilken typ av verksamhet som ungdomarna arbetar inom. I denna studie har inte givits nœgon beskrivning av i vilken verksamhet ungdomarna arbetar, inte heller med vilka arbetsuppgifter. Detta bšr man ha i Œtanke nšr man lšser resultaten. I tidigare nšmnda utredning (11) presenteras siffror som sšger att Œr 1995 befann sig 56% av de arbetande kvinnorna i offentlig sektor medan 44% arbetade i privata nšringslivet. Motsvarande siffror fšr mšn var 22% i offentlig sektor och 78% i privata nšringslivet (s.13). Att arbeta i den 15

20 sociala servicesektorn, oavsett verksamhetsomrœde (sjukvœrd, barn- eller Šldreomsorg) stšller helt andra krav pœ individen Šn att arbeta vid en maskin. Detta har naturligtvis betydelse fšr vilka arbetsmiljšfaktorer som blir viktiga och vilka som kan upplevas som problematiska. Vid lœgkonjunkturer, nšr mšnniskor riskerar att bli arbetslšsa, aktualiseras ofta hšlsofrœgor. HŠlsobegreppet tršder i fokus, och man fšrsšker uppskatta konsekvenserna av uppsšgningar och arbetslšshet. rsboken om ungdom frœn 1996 har t.ex. just ungdomars hšlsa som tema (12). I den fšregœende rapporten (2) beskrevs ungdomarnas hšlsa bœde i fysisk och psykisk bemšrkelse. De arbetande ungdomarna hade, i jšmfšrelse med de studieorienterade och de arbetslšsa, den bšsta hšlsan, bœde i fysisk och psykisk bemšrkelse. Men resultaten i denna rapport visar att 17% av de arbetande ungdomarna varit borta frœn arbetet p.g.a. olust eller trštthet. Det faller sig naturligt att frœga sig hur relationen mellan framfšr allt psykisk hšlsa och arbetssituation ser ut fšr dessa ungdomar. Hur mœr t.ex. de ungdomar som har ett stort behov av socialt stšd och arbetar pœ arbetsplatser dšr endast litet sœdant fšrekommer? Ytterligare ett intressant resultat Šr att kvinnorna i samtliga grupper rapporterade sšmre psykisk hšlsa Šn mšnnen. Vad detta kan bero pœ Šr tills vidare en šppen frœga. De arbetslšsa ungdomarna EtthundranittiotvŒ personer, lika mœnga mšn som kvinnor, var vid undersškningstillfšllet arbetslšsa. Av dem var knappt hšlften, nœgot fler kvinnor Šn mšn, sysselsatta i nœgon form av arbetsmarknadspolitisk ŒtgŠrd. En stšrre andel kvinnor Šn mšn hade blivit arbetslšsa p.g.a. att deras tidigare arbete hade varit tillfšlligt och tidsbegršnsat, medan en stšrre andel mšn Šn kvinnor hade blivit uppsagda genom att arbetsplatsen eller jobbet drogs in. De tidigare presenterade resultaten visade att de arbetslšsa ungdomarna hade en lšgre utbildningsnivœ Šn švriga sysselsšttningsgrupper. Detta innebšr dock inte att de var okvalificerade. Sjuttio procent av dem uppgav att de var kvalificerade inom nœgot yrkes- eller arbetsomrœde. Ofta handlade det dœ om nœgon form av yrkeseller arbetsorienterad gymnasieutbildning. Kanske Šr just detta, att vara kvalificerad och arbetslšs, inte bara ett resultat av en tuffare arbetsmarknad. Det skulle Šven kunna tolkas som en avspegling av en fšršndring i synen pœ arbete. Dagens ungdomar skulle utifrœn detta perspektiv inte vara intresserade av att prova alla mšjliga typer av jobb bara fšr pršvandets skull utan sška sig till omrœden som mer stšmmer šverens med deras grundlšggande všrderingar. Detta innebšr dock att hšgre krav stšlldes pœ exempelvis arbetsfšrmedlare. Chanserna att fœ jobb inom en sšrskild yrkesverksamhet Šr ju rimligen mindre fšr de unga, allra helst som de fortfarande saknar praktisk yrkeserfarenhet. Resultaten frœn en studie (10) pekar ocksœ mot att det fšr ungdomarna idag sannolikt Šr viktigare att skaffa sig en relevant yrkeserfarenhet Šn bara en allmšn arbetslivserfarenhet. De arbetslšsa ungdomarna tycktes, i genomsnitt, heller inte ha alltfšr svœrt att ersštta arbetet med andra aktiviteter. Detta skulle kunna tolkas som att man kanske tycker att 16

21 man kan kosta pœ sig en kortare tid av arbetslšshet fšr att, pœ lšngre sikt fœ ett arbete som man verkligen vill ha. De aktiviteter som bšst ersatte arbetet vid arbetslšshet var olika typer av fritidsaktiviteter, idrott/sport och musik. Ett intressant resultat Šr att kvinnorna inte upplevde sig vara arbetslšsa i samma omfattning som mšn (se Tabell 8). Detta resultat synes vara motsšgelsefullt. En fšrklaring skulle kunna vara att man inte ser sig som arbetslšs om man genomgœr nœgon form av arbetsmarknadsœtgšrd. En annan fšrklaring skulle kunna vara att kvinnor och mšn kanske lšgger olika betydelse i begreppet arbetslšs beroende pœ hur arbete definieras. Det talas ju ofta om kvinnans arbete ute pœ arbetsmarknaden och i hemmet som ett dubbelarbete. Att inte ha ett fšrvšrvsarbete behšver i dessa fall inte innebšra att man Šr arbetslšs utan, bšttre uttryckt, att man just saknar fšrvšrvsarbete. Kvinnorna uppgav ocksœ, i hšgre grad Šn mšn, hemarbete som bšsta ersšttningsaktivitet. Hagstršm (3, 4) presenterar en tentativ modell utifrœn vilken de arbetslšsa ungdomarnas fšrhœllningssštt skulle kunna studeras. Modellen utgœr frœn ett handlingsteoretiskt perspektiv. Fšrfattaren menar att de ungdomar som saknar arbetsmarknadsfšrankring antingen kan fšrhœlla sig aktivt eller passivt till sin situation. De aktivt orienterade ungdomarna som Šr arbetslšsa skulle i en sœdan modell drivas i sitt agerande av idealism och sjšlvfšrverkligande, všrderingar som šverensstšmmer med en postmaterialistisk orientering. De arbetslšsa ungdomar som var passivt orienterade dšremot, skulle i samma modell sšgas leva mer fšr dagen och sštta upp kortsiktiga mœl. Fšr de ungdomar som inte klarade av att leva pœ dessa villkor skulle risken att de hamnar bland de utslagna i samhšllet vara stor. Det finns de som menar att ekonomiska motgœngar fršmjar postmaterialistiska všrderingar (1). Detta bemšts och motargumenteras av Inglehart och Abramson (8), som menar att de arbetslšsa generellt uppvisar materialistiska tendenser. I den hšr presenterade undersškningen var de arbetslšsa i genomsnitt nœgot mer postmaterialistiskt orienterade Šn de som arbetar (2). BetrŠffande synen pœ ett idealt arbete všrderade de, i jšmfšrelse med de arbetande ungdomarna fšrmœner och karrišr lšgre vilket skulle kunna stšdja de fšrstnšmnda (1). Men Šven sjšlvfšrverkligandeaspekten, som vanligen uppfattas vara uttryck fšr en postmaterialistiskt orienterad všrdering skattades av de arbetslšsa som mindre viktig. En djupare analys av de arbetslšsa i enlighet med Hagstršms modell skulle kunna kasta ett ljus šver denna grupps všrderingsmšnster. Ytterligare en intressant frœga i anslutning till de arbetslšsa ungdomarna Šr huruvida de arbetsmarknadspolitiska ŒtgŠrderna har nœgra effekter fšr ungdomarnas syn pœ arbete och hšlsa. En analys av skillnader och likheter mellan de ungdomar som genomfšr nœgon form av arbetsmarknadspolitisk ŒtgŠrd och švriga arbetslšsa skulle kunna belysa denna frœga. NŒgra frœgestšllningar fšr fortsatt forskning Synen pœ arbete kan antas fšrgas av bœde vad man har fšr bakgrund i form av tidig socialisation, och vilka ens personliga erfarenheter av att arbeta Šr. De všrderingar och synsštt pœ arbete som utvecklas kan Šven anvšndas fšr att fšršndra organisa- 17