Upplevd trötthet efter mentalt arbete

Transkript

1 1998:8 Upplevd trötthet efter mentalt arbete En experimentell utvärdering av ett mätinstrument Elizabeth Åhsberg Francesco Gamberale Klas Gustafsson arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN ISSN a

2 Arbetslivsinstitutet Centrum för arbetslivsforskning Arbetslivsinstitutet är nationellt centrum för forskning och utveckling inom arbetsmiljö, arbetsliv och arbetsmarknad. Kunskapsuppbyggnad och kunskapsanvändning genom utbildning, information och dokumentation samt internationellt samarbete är andra viktiga uppgifter för institutet. Kompetens för forskning, utveckling och utbildning finns inom områden som arbetsmarknad och arbetsrätt, arbetsorganisation, produktionsteknik och psykosocial arbetsmiljö, ergonomi, arbetsmiljöteknik och belastningsskador, arbetsmedicin, allergi, påverkan på nervsystemet, kemiska riskfaktorer och toxikologi. Totalt arbetar omkring 470 personer vid institutet, varav 350 med forskning. Forskning och utbildning sker i samarbete med universitet och högskolor. ARBETE OCH HÄLSA Redaktör: Anders Kjellberg Redaktionskommitté: Anders Colmsjö och Ewa Wigaeus Hjelm Arbetslivsinstitutet & författarna 1998 Arbetslivsinstitutet, Solna, Sverige ISBN ISSN Tryckt hos CM Gruppen

3 Introduktion 1 Metod 3 Fšrsškspersoner 3 Procedur 3 KorrekturlŠsning 4 Vigilansuppgift 5 Skattningar av trštthet 5 MŠtningar och apparatur 5 Statistisk analys 6 Resultat 6 Upplevd trštthet 6 Analyser av SOFI-faktorerna 9 Prestation 10 Fysiologiska reaktioner 12 Samband mellan upplevd trštthet, fysiologiska reaktioner och prestation 13 JŠmfšrelse med trštthet efter fysiskt arbete 14 Diskussion 16 Sammanfattning 19 Summary 19 Referenser 20

4

5 Introduktion BŒde inom forskningen och i praktiken finns det ett stort behov av en tillfšrlitlig och valid metod fšr att mšta trštthet i yrkesarbete. Subjektiva bedšmningar av de fysiska och motivationella resurser som individen utnyttjar i det dagliga arbetet kan vara av utomordentligt stor betydelse fšr fšrstœelsen av t.ex. uppkomst och utveckling av olika belastningsbesvšr, liksom nšr kriterier ska faststšllas fšr vad som Šr en rimlig arbetsbelastning vid olika typer av arbeten. Upplevd trštthet Šr ocksœ sšrskilt intressant t.ex. nšr individens všlbefinnande studeras, nšr man vill fœ en švergripande bild av miljšeffekter pœ mšnniskan eller nšr prestation och psykofysiologiska effekter ska utvšrderas (17). Begreppet trštthet Šr komplext och har anvšnts vid helt skilda typer av undersškningar, t.êex vid studier av stšrningar pœ cellnivœ (39), och studier av sšmnstšrningar till fšljd av exponering av lšsningsmedels (29). Vidare har begreppet anvšnts vid studier av sensoriska funktioner i det optiska (10) eller akustiska systemet (23, 37), samt i samband med studier av arbetsprestation (34) och av upplevelser i olika arbetssituationer (13, 21, 24). Vad trštthet Šn Šr, sœ finns det nœgot gemensamt i alla dessa typer av studier, nšmligen att det studerade utfallet fšršndras i nœgon riktning. Vid utveckling av trštthet i olika arbetssituationer, vilka Šr fšremœl fšr denna studie, spelar dessutom faktorer som upplevelser, informationsbearbetning, reflexer, motorkoordination, motivation och kšnslotillstœnd, en viktig roll. Mentalt arbete, eller mental belastning, har en inneboende komplexitet och Šr ofta svœrare att definiera Šn fysisk belastning (18, 19). Reid och Nygren (33) har fšreslagit en modell dšr upplevd mental belastning antas bestœ av tre aspekter: 1/ tidspress; vilket têex bestšms av den tid som Šr tillgšnglig och om arbetsuppgifterna Šr šverlappande i tiden. 2/ kraven pœ mental anstršngning; vilka têex bestšms av uppgiftens svœrighetsgrad och komplexitet. 3/ psykologisk stress; vilket t.êex. innebšr ršdsla fšr misslyckande och grad av erfarenhet. Arbete med huvudsakligen mental karaktšr kan givetvis variera i flera avseenden, t.êex. beroende pœ den mšngd information som ska bearbetas, eventuella krav pœ beslutsfattande och problemlšsning, hur lœng tid som ges fšr att klara av arbetet och hur rutinmšssigt arbetet Šr. ven individens prestation, upplevelse av arbetet och eventuella fysiologiska reaktioner pœverkas av dennes egna karaktšristika (têex kognitiv fšrmœga, erfarenhet, motivation fšr arbetet, och sensoriska fšrmœgor som syn och hšrsel) (32). Hur prestationen fšršndras šver dagen pœverkas Œtminstone delvis av uppgiftens karaktšr. T ex har prestationen visats bli bšttre frœn fšrmiddag till eftermiddag vid en enkel švervakningsuppgift (vigilanstest), medan prestationen har fšrsšmrats i mer kognitiva arbetsuppgifter (minnestest) (2). ven reaktionstid har visats fšrbšttras šver dagen, d.v.s. att reaktionstiden blir kortare pœ eftermiddagen jšmfšrt med fšrmiddagsvšrden (9). En enkel reaktionstidsuppgift har i flera sammanhang visats sig vara en kšnslig trštthetsindikator, t.êex. vid undersškningar av sšmnighet (30), buller (24) och lšsningsmedel (15). Vid mštningar av upplevd trštthet har man vanligen anvšnt en-dimensionella skattningsskalor. Borgs RPE skala (Ratings of Perceived Exertion) (4, 35) och CR10-skala (Category Ratio) (5) har i praktiken varit de enda tillgšngliga instrumenten, Œtminstone i Sverige, fšr bedšmning av trštthet i samband med arbete. Skattningar utfšrda med dessa instrument ger tillfšrlitliga mœtt pœ intensiteten i den allmšnna upplevelsen av trštthet. Samma grad av trštthet kan dock erhœllas frœn arbetsuppgifter av helt olika karaktšr, t. ex. vad avser energifšrbrukning, och som ger upphov till helt olika upplevelsekvaliteter. En sœdan allmšn 1

6 skattning ger sœledes ingen information om kvalitativa skillnader mellan olika trštthetstillstœnd. Denna begršnsning skulle undvikas om mštningar kunde utfšras samtidigt i ett antal dimensioner. Ett flerdimensionellt instrument fšr mštning av trštthetsupplevelser i arbetslivet, Swedish Occupational Fatigue Inventory (SOFI ), har tidigare utvecklats (45). UtifrŒn tidigare forskning t.ex. (3, 7, 22, 28), granskning av lexikon och nya utfšrda intervjuer, erhšlls en samling av 172 verbala uttryck som bedšmdes vara relevanta fšr att beskriva upplevd trštthet som en fšljd av olika typer av kršvande arbeten. Med hjšlp av frœgeformulšr skattade 705 personer, frœn olika yrken, sin trštthet med hjšlp av 95 av de 172 uttrycken. DŠrefter utfšrdes explorativa faktoranalyser, vilka resulterade i en femfaktor modell av upplevd trštthet. Denna modell bekršftades senare i konfirmatoriska faktoranalyser. Faktorerna benšmndes Brist pœ energi, Fysisk anstršngning, Fysiskt obehag, Brist pœ motivation och Sšmnighet med en gemensam fšrklarad varians om 60%. Faktorn Brist pœ energi har hšga laddningar i variabler som beskriver allmšnna kšnslor av att krafterna tagit slut. Fysisk anstršngning beskriver helkroppsupplevelser som ofta Šr symptom vid dynamiskt arbete och till viss del tecken pœ metabolisk utmattning. Fysiskt obehag beskriver mer lokala kroppsupplevelser som kan vara symptom vid statisk belastning eller isometriskt arbete. Brist pœ motivation beskriver tillstœnd som karaktšriseras av att man Šr oengagerad och bristande entusiasm, medan faktorn Sšmnighet beskriver tillstœnd av att man Šr sšmnig. Antalet verbala uttryck kunde reduceras till 25, med en fšrdelning av fem uttryck per faktor. UtifrŒn resultatet skapades mštinstrumentet SOFI, dšr individen skattar sin trštthet med hjšlp av de 25 uttrycken pœ en elva-gradig numerisk skala. Olika hšg grad av korrelation erhšlls mellan de fem faktorerna. Framfšrallt fanns ett samband mellan Brist pœ energi och de švriga fyra faktorerna, vilket tyder pœ att Brist pœ energi kan vara en mer generell och underliggande trštthetsdimension. Mellan de švriga faktorerna fanns det starkaste sambandet mellan Brist pœ motivation och Sšmnighet. I flera studier har trštthet betraktats som endera fysisk eller mental t. ex. (7, 41). I mštinstrumentet SOFI representeras den fysiska trštthetsdimensionen av Fysisk anstršngning och Fysiskt obehag, medan den mentala dimensionen representeras av Brist pœ motivation och Šven Sšmnighet. Som redan nšmnts framstœr Brist pœ energi som en generell faktor av bœde fysisk och mental karaktšr. Som ett led i valideringen av SOFI planerades tvœ experimentella studier, med lika design avseende antal fšrsškspersoner, antal arbetsuppgifter, trštthetsskattningar och laborativ miljš. I den fšrsta studien pršvades mštinstrumentet i samband med fysiskt arbete (44). TvŒ arbetsuppgifter simulerades, dšr den ena uppgiften, dynamiskt helkroppsarbete pœ cykelergometer, fršmst pœverkade bedšmningarna av Fysisk anstršngning, medan den andra uppgiften, statisk muskelbelastning vid uthœllighetsfšrsšk i en arm med 90 o skulderflexion, fršmst pœverkade bedšmningarna av Fysiskt obehag. Bedšmningarna av Brist pœ energi var ocksœ relativt hšga efter bœda arbetsuppgifterna. Resultatet tolkades som en indikation pœ validitet fšr de fysiska dimensionerna av mštinstrumentet, d.v.s. att upplevelsen av Fysisk anstršngning respektive Fysiskt obehag fšljer arbeten av skild fysisk karaktšr, liksom att upplevelsen av Brist pœ energi fšljer efter fysiskt arbete. Som ett ytterligare resultat av denna fšrsta pršvning av mštinstrumentet kom uttrycket blodsmak i mun, i faktorn Fysisk anstršngning, att ersšttas av uttrycket varm. Syftet med detta andra experiment var att studera trštthet i samband med mentalt arbete. Genom att simulera tvœ situationer med mentalt arbete av olika karaktšr fšrvšntades de mentala faktorerna, Brist pœ motivation, Sšmnighet och Brist pœ energi, dominera i den 2

7 rapporterade tršttheten. Arbetsuppgifterna var dels korrekturlšsning vilket innebar en komplex informationsbearbetning, dels en vigilansuppgift vilket innebar en enkel perceptuell diskriminering. BŒda uppgifterna fšrvšntades ge fšrhšjda skalvšrden i faktorn Brist pœ energi, i enlighet med en tidigare fšltstudie av mentalt arbete (43). Dessutom fšrvšntades faktorerna Brist pœ motivation och Sšmnighet framfšr allt pœverkas av den enklare repetitiva vigilansuppgiften, som kršvde kontinuerlig uppmšrksamhet. DŠremot antogs att skalvšrdena i Fysisk anstršngning och Fysiskt obehag skulle komma att vara relativt lœga vid bœda arbetsuppgifterna. Arbetstiden antogs vara en viktig komponent i trštthetsutvecklingen och experimentet pœgick under en hel dag. BŒda arbetsuppgifterna utfšrdes tvœ gœnger, och upprepningen fšrvšntades leda till en fšrstšrkning av trštthetsreaktionerna pœ eftermiddagen. Ett ytterligare syfte var att studera om kvinnors och mšns upplevelser av trštthet skiljer sig Œt, kvalitativt eller kvantitativt, efter mentalt arbete. Fšr att kunna relatera trštthetsupplevelser till eventuella fysiologiska reaktioner genomfšrdes vissa fysiologiska mštningar. Bl.Êa mšttes hjšrtfrekvensvariabilitet (HRV), och muskelaktivitet i corrugator supercilii. HRV definieras som spontana fšršndringar i hjšrtslagens cykellšngd, och styrs fršmst av det sympatiska och parasympatiska nervsystemet (26). En minskning av HRV antas spegla en škad mental belastning, Šven om det finns motstridiga resultat, se Meshkati fšr en šversikt (31). Corrugatormusklerna sitter i pannan och anvšnds fšr att rynka šgonbrynen. Dessa har visats reagera med škad muskelaktivitet vid negativa emotioner som ilska, ršdsla och obehag vid buller (12, 25), liksom vid mental belastning (38, 40). Fšr att fœ en indikation pœ eventuella trštthetseffekter, utšver sjšlvskattningarna, genomfšrdes Šven testningar av reaktionstid i bšrjan och slutet av fšrsšksdagen. Metod Fšrsškspersoner Fšrsškspersoner var 20 mšn och 20 kvinnor, som var friska med god syn, hade svenska som modersmœl, och deltog frivilligt mot arvode. MŠnnen (m= 34 Œr, sd= 9.9) var nœgot Šldre Šn kvinnorna (m= 28 Œr, sd= 7.7). Procedur TvŒ fšrsšksledare, en kvinnlig och en manlig, instruerade fšrsškspersonerna. Instruktionerna gavs bœde skriftligt och muntligt. Varje person utfšrde tvœ typer av mentalt arbete, korrekturlšsning och vigilansuppgift. Syftet var att Œstadkomma en hel arbetsdag med upprepade inslag av mentalt arbete, dšr upplevd trštthet, prestation och fysiologiska reaktioner skulle vara utfallsmœtt. Se Tabell 1 fšr studiens upplšggning. Fšrsšket inleddes med att information gavs till fšrsškspersonen, och elektroder applicerades fšr mštning av hjšrtfrekvens (HR) och muskelaktivitet i pannan (elektromyografi, EMG). Efter ca tio minuters stillasittande mšttes utgœngsvšrden manuellt fšr hjšrtfrekvens och blodtryck. DŠrefter registrerades en baslinjemštning av EMG pœ corrugatormuskeln, hjšrtfrekvens och hjšrtfrekvensvariabilitet, dšr fšrsškspersonen satt i en 3

8 Tabell 1. Studiens upplšggning. fšrmiddag, ca kl eftermiddag, ca kl Reaktionstidstest, ca 7 min. -KorrekturlŠsning I, 90 min. pœ ackord -KorrekturlŠsning II, 90 min. Registrering av EMG corrugator, HRV Registrering av EMG corrugator, HRV under sju minuter, efter minut 1, 40 och 80. under sju minuter, efter minut 1, 40 och 80. Manuell mštning av hjšrtfrekvens och blodtryck Manuell mštning av hjšrtfrekvens och blodtryck mot slutet av arbetsuppgiften. mot slutet av arbetsuppgiften. Skattningar av trštthet. Skattningar av trštthet. -Vigilanstest I, 60 min. -Vigilanstest II, 60 min. Registrering av EMG corrugator, HRV Registrering av EMG corrugator, HRV under sju minuter, efter minut 1, 30 och 50. under sju minuter, efter minut 1, 30 och 50. Manuell mštning av hjšrtfrekvens och blodtryck Manuell mštning av hjšrtfrekvens och blodtryck mot slutet av arbetsuppgiften. mot slutet av arbetsuppgiften Skattningar av trštthet. Skattningar av trštthet. -Reaktionstidstest, ca 7 min. bekvšm stol inne i testkammaren. Ytterligare en baslinjemštning gjordes efter lunch, fšre eftermiddagens arbetspass. Mot slutet av varje utfšrd arbetsuppgift mšttes hjšrtfrekvens och blodtryck, och direkt efter varje avslutad arbetsuppgift skattade fšrsškspersonen sin trštthet. Efter varje skattningstillfšlle gavs en paus pœ ca 10 minuter. Effektiv arbetstid var totalt fem timmar. Dessutom testades enkel reaktionstid (16) vid tvœ tillfšllen, skattningar utfšrdes, och det gavs utrymme fšr tvœ korta pauser och en lunchpaus. Totalt var fšrsškspersonen ca Œtta timmar i laboratoriet. Fšrsšket utfšrdes i en testkammare dšr fšrsškspersonen kunde arbeta ostšrt och dšr ljus, temperatur (ca 22 o C) och luftfuktighet (ca 23%rH) hšlls konstant. Fšrsškspersonerna hade kšnnedom om hur mycket klockan var under arbetspassen. KorrekturlŠsning Uppgiften fšr komplex informationsbearbetning utgjordes av korrekturlšsning av en svensk text, vilken utfšrdes pœ papper. Feltyperna var stavfel (en felaktig bokstav per felstavat ord), grammatiska fel (verb i fel form) och typografiska fel (en kursiv bokstav i ord med normalt typsnitt). Av felen var 60% stavfel, 20% var grammatiska fel och 20% var typografiska fel. Det totala antalet fel varierade mellan 0-10 /sida, med ett medelvšrde pœ 5 fel/sida. Felen skulle markeras med en penna. Textens typsnitt var Helvetica 14, och endast lšpande text fšrekom (inga rubriker, tabeller, eller figurer). Textens svœrighetsgrad bedšmdes med en metod fšr lšsbarhet, dšr antal ord per mening och antal bokstšver per ord analyseras (1). PŒ tio slumpmšssigt utvalda sidor beršknades ett lšsbarhetsindex pœ (sd=4.01), vilket innebar att texten bedšmdes som relativt svœrlšst. Under den fšrsta korrekturlšsningen fick fšrsškspersonerna instruktioner om att arbetet skulle ske pœ ackordsliknande villkor. Det innebar att fšrsškspersonerna ombads att arbeta bœde sœ noggrant och sœ snabbt som mšjligt, och att ju fler fel som fšrsškspersonen upptšckte desto mer pengar kunde han eller hon tjšna. I verkligheten fick dock samtliga fšrsškspersoner 200 kr utšver den avtalade ersšttningen, vilken var 500 kr. Syftet med ackordsinstruktionerna var att motivera fšrsškspersonerna till en ordentlig arbetsinsats, fšr att de dšrmed skulle bli sœ trštta som mšjligt. Det har tidigare visats att individers motivation pœverkas av vilken sorts belšning de fœr, dšr en extra ekonomisk ersšttning, jšmfšrt med att fœ kšnnedom om sina resultat i en reaktionstidsuppgift, škade den psykologiskt medierade muskelspšnningen i skuldrorna. Det tolkades som att det, trots att det inte fanns nœgra fysiska krav pœ 4

9 muskelarbete i skuldrorna, uppstod en škad fysiologisk kostnad fšr att nœ en god prestation nšr motivationen styrdes av en ekonomisk ersšttning (42). Vigilansuppgift Vigilansuppgiften innebar en enkel perceptuell diskriminering av ljussignaler. Uppgiften fšr fšrsškspersonen var att bevaka en bildskšrm med punkter, vilka bildade en fyrkant, fšr att upptšcka avvikande ljussignaler. Punkterna tšndes en efter en i en fšljd, med en sekunds mellanrum. Fšrsškspersonen skulle upptšcka nšr en punkt blev šverhoppad, d.v.s. en avvikande ljussignal, och markera detta med en tangenttryckning. De avvikande signalerna fšrekom med ojšmna intervall. 60 avvikande signaler fanns att upptšcka pœ en timme, vilket innebar i genomsnitt en avvikande signal per minut, eller knappt tvœ avvikande signaler per 100 ljussignaler. I industriell inspektion fšrekommer mellan 1-49 avvikande signaler per 100 signaler (11). Skattningar av trštthet De kvalitativa dimensionerna i upplevd trštthet skattades med mštinstrumentet SOFI (45). FrŒgan lšd "Hur všl motsvarar nedanstœende uttryck hur Du kšnde Dig mot slutet av arbetsuppgiften?" Dessutom skattades sex nya verbala uttryck, med syfte att eventuellt kunna fšrbšttra SOFI. Dessa nya uttryck var "svœrt att hœlla mig vaken", "oengagerad", "kšnsla av meningslšshet", "nickar till", "fryser", och "halvsovande". Skattningarna utfšrdes pœ en numerisk skala frœn 0 till 10, dšr endast extremvšrdena hade en verbal beskrivning (0 = "stšmmer inte alls", 10 = "stšmmer i mycket hšg grad") (Bilaga 1). Vidare skattades intensiteten i den allmšnna trštthetsnivœn med Borgs CR10-skala (5). CR10 Šr en všl utvecklad kategori-skala med kvotegenskaper (6), och anvšndes hšr fšr att fœ ett jšmfšrelsemœtt mot de kvalitativa dimensionerna i den upplevda tršttheten (Bilaga 2). Dessutom skattades anstršngningsgrad, med frœgan "Hur mycket anstršngde Du Dig under de sista 15 minuterna? Svara i procent, i fšrhœllande till Din maximala fšrmœga?" MŠtningar och apparatur Blodtryck mšttes akustiskt med stetoskop och traditionell blodtrycksmanschett (von Recklinghausens Tonometer). HjŠrtfrekvens beršknades dels manuellt, dels frœn antal hjšrtslag under 20 sek. via EKG. R-R intervall, fšr berškning av HRV, registrerades med en tachometer (Coulbourn Instruments) och en bandspelare (TEAC RD-135T Dat Data Recorder). Registreringen av R-R intervall gjordes under 7 min. per mšttillfšlle. BerŠkningarna av HRV gjordes pœ 5 min., dšr den fšrsta och den sista minuten uteslutits frœn analysen, vilket rekommenderats som standardtid (20). Fšr att fœ ett mœtt pœ HRV som var oberoende av nivœn pœ hjšrtfrekvensen beršknades standardavvikkelser, och dšrefter separata regressionsanalyser fšr varje individ. Detta korrigerade standardavvikelsen fšr variationer i medelnivœn pœ hjšrtfrekvensen. Muskelaktiviteten i corrugator supercilii registrerades via Beckmans miniatyr Ag/AgCl hudelektroder och en bandspelare (TEAC RD-135T Dat Data Recorder). Elektroderna placerades ovanfšr všnster šgonbryn enligt Fridlund och Cacioppos anvisningar (14). EMG-signalerna registrerades med filter pœ 8 Hz respektive 250 Hz (Coulbourn Bioamplifier S75-01), och analyserades med en konturintegrator (Coulbourn S76-01), med en tidskonstant pœ 20 ms. Den integrerade signalen registrerades med ett intervall pœ 5 Hz. Responsen i EMG uttrycktes i mikrovolt som fšršndring frœn medelvšrdet av de fyra fšregœende sekunderna, d.v.s. medelamplitud. EMG och HRV registrerades i bšrjan, mitten och slutet av varje arbetsuppgift (Tabell 1). 5

10 Statistisk analys Data frœn SOFI bearbetades genom att medelvšrden beršknades fšr varje person, av de fem skattningarna i varje faktor. DŠrefter beršknades gruppmedelvšrden (hšrefter kallat skalvšrden) och standardavvikelser fšr varje mšttillfšlle. En tre-všgs variansanalysmodell, med kšn (kvinnor, mšn) x arbetsuppgift (korrekturlšsning, vigilansuppgift) x tid (fšrmiddag, eftermiddag) som variationskšllor, tillšmpades fšr att studera skillnader avseende trštthetsskattningar, prestation, reaktionstid och fysiologiska reaktioner. Vid jšmfšrelse av tvœ prestationsmœtt i korrekturlšsningen (andel upptšckta fel per lšsta sidor och antal lšsta sidor) transformerades data till z-všrden. Cronbachs alfa beršknades fšr varje enskild faktor vid varje mšttillfšlle, fšr att fœ ett mœtt pœ intern konsistens. Sambandsanalyser utfšrdes, varvid Pearsons produktmomentkorrelation och multipla regressionskoefficienter beršknades. Fšr att studera eventuella individuella fšršndringar, šver tid och šver arbetsuppgifter, analyserades samtliga fysiologiska variabler som avvikelsemœtt frœn de utgœngsvšrden som mšttes fšre arbetets start. Vid jšmfšrelse av skattningar frœn tvœ skilda studier (denna studie och studien med fysiskt arbete (44)) tillšmpades envšgs variansanalyser fšr oberoende mštningar. DŒ ett flertal varians- och korrelationsanalyser utfšrs fšreligger en risk fšr massignifikans. Fšr att minska risken fšr att dra felaktiga slutsatser bedšmdes analysresultaten konservativt, d.v.s. att endast p-všrden mindre Šn.01 betraktades som statistiskt signifikanta. Resultat Upplevd trštthet De šverlag hšgsta skalvšrdena, vid bœda arbetsuppgifterna under fšr- och eftermiddagen, Œterfanns i faktorerna Sšmnighet, Brist pœ motivation och Brist pœ energi (Tabell 2). SkalvŠrdena i Fysisk anstršngning och Fysiskt obehag var genomgœende lšgst. Resultaten av variansanalyserna visade inga signifikanta interaktioner (p<.01) mellan kšn, typ av arbetsuppgift och tid pœ dagen dœ skattningarna av tršttheten utfšrdes, fšr de enskilda faktorerna i SOFI eller CR10-skalan (Tabell 3). Inte heller visade variansanalyserna nœgon signifikant huvudeffekt av kšn eller tid pœ dagen. DŠremot skilde sig bedšmningarna Œt mellan de bœda arbetsuppgifterna vad gšller Brist pœ motivation, Sšmnighet, och pœ CR10- skalan, dšr vigilansuppgiften upplevdes som mer tršttande Šn korrekturlšsningen (Figur 1). 6

11 Tabell 2. MedelvŠrden (m) och standardavvikelser (sd) fšr skattningar av de enskilda uttrycken och skalvšrden i SOFI-faktorerna (fet stil), och skattningar pœ CR10-skalan, efter korrekturlšsning och vigilansuppgift pœ fšrmiddagen (fm) och eftermiddagen (em), n=40. korrektur 1, fm vigilans 1, fm korrektur 2, em vigilans 2, em m sd m sd m sd m sd Brist pœ energi utarbetad uttšmd slut utmattad sliten Fysisk anstršngning flœsar andfœdd varm svettig hjšrtklappning Fysiskt obehag všrker gšr ont stela leder domnande kšnsla spšnda muskler Brist pœ motivation ointresserad 2, likgiltig passiv hœglšs ofšretagsam Sšmnighet sšmnig gšspar dœsig šgonen faller ihop slš nya uttryck halvsovande fryser nickar till kšnsla av meningslšshet oengagerad svœrt att hœlla mig vaken CR

12 Tabell 3. Sammanfattning av resultat frœn variansanalyser av skillnader mellan kšn, arbetsuppgifter och tid pœ dagen, fšr trštthetsskattningar (fem SOFI faktorer, CR10-skalan). Brist pœ Fysisk Fysiskt Brist pœ Sšmnighet CR10 energi anstršngning obehag motivation kšn df 1/38 1/38 1/38 1/38 1/38 1/38 F p arbets- df 1/38 1/38 1/38 1/38 1/38 1/38 uppgift F p tid pœ df 1/38 1/38 1/38 1/38 1/38 1/38 dagen F p kšn x df 1/38 1/38 1/38 1/38 1/38 1/38 arbete F p kšn x df 1/38 1/38 1/38 1/38 1/38 1/38 tid F p arbete x df 1/38 1/38 1/38 1/38 1/38 1/38 tid F p kšn x df 1/38 1/38 1/38 1/38 1/38 1/38 arbete x tid F p korrektur vigilans Brist pœ energi Fysisk anstršngning Fysiskt obehag Brist pœ motivation Sšmnighet CR10 Figur 1. Bedšmningar av trštthet efter korrekturlšsning och vigilansuppgift, pœ eftermiddagen, n=40. 8

13 Analyser av SOFI-faktorerna Itemanalyser utfšrdes initialt fšr att undersška den interna konsistensen inom SOFIfaktorerna. Analyserna visade att uttrycket ofšretagsam bidrog minst till den interna konsistensen inom faktorn Brist pœ motivation, och att uttrycket oengagerad korrelerade hšgre med summan av de švriga variablerna inom faktorn. Med hšnsyn till detta, och fšrfattarnas egen bedšmning av uttryckens innebšrd, beslutades att oengagerad hšrefter skulle komma att ersštta ofšretagsam. Detta innebar enbart en marginell škning av Chronbachs alfa, liksom av medelvšrdet fšr skalvšrdena i faktorn Brist pœ motivation. Den interna konsistensen, d.v.s. Chronbachs alfa, inom varje faktor varierade mellan Korrelationerna mellan bedšmningarna av trštthet vid de tvœ mšttillfšllena, per arbetsuppgift och faktor, varierade mellan (Tabell 4). Av alfavšrdena och korrelationerna mellan mšttillfšllena framgœr att Brist pœ motivation Šr mer konsistent Šn de švriga faktorerna. Interkorrelationerna mellan skalvšrden i SOFI-faktorerna frœn de fyra mšttillfšllena visade att ett visst samband fšrelœg mellan samtliga faktorer, men att de stšrsta sambanden Œterfanns mellan mštningarna inom varje faktor (Tabell 5). Korrelationskoefficienter beršknades mellan de fem SOFI-faktorerna och den švergripande trštthetsskattningen (CR10) fšr de tvœ uppgifterna vid de tvœ tillfšllena. De šverlag hšgsta positiva koefficienterna erhšlls mellan bedšmningarna pœ CR10-skalan och i faktorerna Brist pœ energi, Brist pœ motivation och Sšmnighet, men till viss del Šven i Fysiskt obehag. Multipla regressionsanalyser genomfšrdes ocksœ, med CR10-skalan som beroende variabel och SOFI-faktorerna som oberoende variabler. Gemensamt fšrklarade faktorerna drygt tvœ Tabell 4. Chronbach's alfa (a) fšr de fem SOFI-faktorerna samt sambandet (Pearsons r) mellan bedšmningar av trštthet frœn fšr- och eftermiddagen, fšr de tvœ arbetsuppgifterna, n=40. Brist pœ Fysisk Fysiskt Brist pœ energi anstršngning obehag motivation Sšmnighet CR10 korrektur fm, a korrektur em, a vigilans fm, a vigilans em, a korrektur, r vigilans, r Tabell 5. Pearsons produktmomentkorrelation (r*) mellan skalvšrden i SOFI-faktorer frœn fyra mšttillfšllen, n=40. Brist pœ Fysisk Fysiskt Brist pœ energi anstršngning obehag motivation Sšmnighet Brist pœ energi, r Fysisk anstršngning, r Fysiskt obehag, r Brist pœ motivation, r Sšmnighet, r * r>.312=p<.05, r>.402=p<.01, r>.501=p<

14 tredjedelar av variansen (r 2 ) i CR10-skalan, vid samtliga fyra arbetsuppgifter (Tabell 6). Standardiserade regressionskoefficienter (b) frœn regressionsanalysen visade att fršmst faktorerna Brist pœ energi och Sšmnighet fšrklarade den stšrsta andelen av variansen i skattningarna pœ CR10-skalan efter korrekturlšsningen. Efter vigilansuppgiften fšrklarade fršmst Sšmnighet den stšrsta andelen av variansen i skattningarna pœ CR10-skalan. Faktorn Brist pœ energi fšrklarade en viss andel av variansen pœ eftermiddagen (Tabell 6). Tabell 6. Samband (Pearsons r, multipel regressionskoefficient (r 2 ), med CR10 som beroende variabel och SOFI-faktorerna som oberoende variabler, standardiserade regressionskoefficienter (b) mellan bedšmningar pœ CR10-skalan och i SOFI, vid bœda arbetsuppgifterna pœ fšrmiddagen (fm) och eftermiddagen (em), n=40. Koefficienter p<.01 Šr markerade med fet stil i tabellen. Brist pœ Fysisk Fysiskt Brist pœ energi anstršngning obehag motivation Sšmnighet r 2 korrektur fm, r korrektur em, r vigilans fm, r vigilans em, r korrektur fm, b korrektur em, b vigilans fm, b vigilans em, b Prestation Vid korrekturlšsningen bedšmdes prestationen efter antal upptšckta fel och antal lšsta sidor, medan prestationen i vigilansuppgiften bedšmdes efter antal upptšckta signaler (Tabell 7). Prestationen i korrekturlšsningen fšrbšttrades šver dagen sœ till vida att individerna lšste fler sidor och upptšckte totalt fler fel pœ eftermiddagen jšmfšrt med fšrmiddagen. DŠremot sjšnk andelen upptšckta fel per sida frœn 75% till 66%. Flertalet individer verkar ha Šndrat lšsstrategi sœ till vida att hastigheten škade pœ bekostnad av tršffsškerheten, vilket innebar att de lšste fortare men slarvigare pœ eftermiddagen jšmfšrt med fšrmiddagen. Fšr att prestationsfšršndringen i bœda variablerna skulle vara direkt jšmfšrbar standardiserades rœdata (Figur 2). Slutsatsen om fšršndrad lšsstrategi styrks av att fšrsškspersonerna tenderade att upptšcka fler stavfel och typografiska fel, men fšrre verbfel, pœ eftermiddagen (Tabell 7). Stavfelen och de typografiska felen var relativt lštta att upptšcka Šven nšr texten lšstes fortare, medan fšrsškspersonerna behšvde fšrstœ sammanhanget i texten fšr att upptšcka verbfelen. Ingen kšnsskillnad i prestation kunde pœvisas vid korrekturlšsningen (Tabell 8). Prestationen i vigilansuppgiften fšrsšmrades nœgot šver dagen, d.v.s. att individerna, oberoende av kšn, missade nœgot fler fel pœ eftermiddagen jšmfšrt med fšrmiddagen. Det fanns ocksœ en tendens till att missarna gjordes mot slutet av varje arbetspass. Inte heller vid vigilansuppgiften kunde nœgon kšnsskillnad pœvisas avseende prestationen (Tabell 8). Skattningar av hur mycket fšrsškspersonerna anstršngde sig mot slutet av varje arbetsuppgift visade att de anstršngde sig nœgot mindre mot slutet av arbetsdagen (frœn 72% till 63% av maximal anstršngning). 10

15 Tabell 7. MedelvŠrden (m) och standardavvikelse (sd) fšr prestationen i korrekturlšsningen och vigilansuppgiften, n=40. fšrmiddag eftermiddag arbetsuppgifter m sd m sd Korrektur antal lšsta sidor totalt antal upptšckta fel % upptšckta fel antal upptšckta stavfel antal upptšckta verbfel antal upptšckta typografiska fel Vigilans % % upptšckta signaler (94.2) (92.2) 3.82 missade signaler 3.48 ( 5.8) ( 7.8) 3.82 felmarkeringar 3.17 ( 5.3) ( 4.9) 2.61 Tabell 8. Sammanfattning av resultat frœn variansanalyser av skillnader mellan kšn och tid pœ dagen, fšr prestation i korrekturlšsningen och vigilansuppgiften. Korrektur Vigilans % upptšckta fel missade signaler kšn df 1/38 1/38 F p tid pœ dagen df 1/38 1/38 F p kšn x tid df 1/38 1/38 F p ,5 1,0 andel upptšckta fel antal lšsta sidor 0,5 z-všrden 0,0-0,5-1,0-1,5 fšrmiddag eftermiddag Figur 2. Prestation vid korrekturlšsningen. Standardiserade medelvšrden (z) och medelfel fšr antal lšsta sidor (hastighet) och andel upptšckta fel/lšsta sidor (tršffsškerhet) pœ fšr- respektive eftermiddagen, n=40. 11

16 Reaktionstiden var kortare i bšrjan av experimentet (m=235 ms.) jšmfšrt med mot slutet av experimentet (m=250 ms.) (F=14.86, df=1/38, p<.001). Den fšrsšmrade reaktionstiden indikerar att en trštthetseffekt uppstod efter arbetsdagen. NŒgon kšnsskillnad kunde inte pœvisas i reaktionstid. Fysiologiska reaktioner Vissa kšnsskillnader avseende nivœer fšrelœg i de fysiologiska variablerna, dšrfšr redovisas centraltendenser separat fšr de bœda kšnen (Tabell 9). Variansanalyser, avseende de fysiologiska reaktionerna, utfšrdes pœ avvikelsemœtt frœn de utgœngsvšrden som mšttes fšre arbetets start. HjŠrtfrekvensen škade mer under korrekturlšsningen jšmfšrt med under vigilansuppgiften. Ingen statistisk skillnad kunde pœvisas mellan kšnen, men kvinnorna tenderade att ška mer i pulsnivœ Šn mšnnen. HjŠrtfrekvensvariabiliteten škade mer under vigilansuppgiften jšmfšrt med under korrekturlšsningen. Det systoliska blodtrycket škade nœgot mer under korrekturlšsningen jšmfšrt med under vigilansuppgiften. Det diastoliska blodtrycket minskade nœgot pœ eftermiddagen jšmfšrt med fšrmiddagen. Muskelaktiviteten, uttryckt som mikrovolt, škade under vigilansuppgiften jšmfšrt med under korrekturlšsningen (Tabell 10). Tabell 9. MedelvŠrden (m) och standardavvikelse (sd) fšr de fysiologiska mštvariablerna, mštta mot slutet av varje arbetsuppgift, n=40. kvinnor mšn m sd m sd Korrektur fm hjšrtfrekvens, slag/min variabilitet, sd ms systoliskt BT, mmhg diastoliskt BT, mmhg EMG corrugator, mv Korrektur em hjšrtfrekvens, slag/min variabilitet, sd ms systoliskt BT, mmhg diastoliskt BT, mmhg EMG corrugator, mv Vigilans fm hjšrtfrekvens, slag/min variabilitet, sd ms systoliskt BT, mmhg diastoliskt BT, mmhg EMG corrugator, mv Vigilans em hjšrtfrekvens, slag/min variabilitet, sd ms systoliskt BT, mmhg diastoliskt BT, mmhg EMG corrugator, mv

17 Tabell 10. Sammanfattning av resultat frœn variansanalyser av skillnader mellan kšn, arbetsuppgift, och tid pœ dagen, fšr fysiologiska reaktioner (hjšrtfrekvens (HR), hjšrtfrekvensvariabilitet (HRV), blodtryck, muskelaktivitet i corrugator). HR HRV systoliskt diastoliskt corrugator blodtryck blodtryck kšn df 1/38 1/38 1/38 1/38 1/38 F p arbets- df 1/38 1/38 1/38 1/38 1/38 uppgift F p tid pœ df 1/38 1/38 1/38 1/38 1/38 dagen F p kšn x df 1/38 1/38 1/38 1/38 1/38 arbete F p kšn x df 1/38 1/38 1/38 1/38 1/38 tid F p arbete x df 1/38 1/38 1/38 1/38 1/38 tid F p kšn x df 1/38 1/38 1/38 1/38 1/38 arbete x tid F p Samband mellan upplevd trštthet, fysiologiska reaktioner och prestation Vissa negativa samband kunde pœvisas mellan bedšmningar av trštthet och blodtryck. I švrigt kunde inga statistiskt signifikanta samband mellan hjšrtfrekvens, hjšrtfrekvensvariabilitet eller muskelaktivitet i corrugator supercilii och bedšmningar av trštthet pœvisas (Tabell 11). Vad gšller sambanden mellan trštthetsskattningar och prestation under korrekturlšsningen kunde inga statistiska signifikanser pœvisas under en-procentsnivœn (Tabell 12). 13

18 Tabell 11. Pearsons produktmomentkorrelation (r) mellan bedšmningar av trštthet (SOFI-faktorer, CR10) och fysiologiska reaktioner (hjšrtfrekvens, hjšrtfrekvensvariabilitet, systoliskt och diastoliskt blodtryck, muskelaktivitet i corrugator), vid var och en av arbetsuppgifterna under fšrmiddagen (fm) och eftermiddagen (em). Koefficienter p<.01 Šr markerade med fet stil i tabellen. Brist pœ Fysisk Fysiskt Brist pœ energi anstršngning obehag motivation Sšmnighet CR-10 fm em fm em fm em fm em fm em fm em Korrektur hjšrtfrekvens variabilitet systoliskt blodtryck diastoliskt blodtryck corrugator Vigilans hjšrtfrekvens variabilitet systoliskt blodtryck diastoliskt blodtryck corrugator Tabell 12. Pearsons produktmomentkorrelation (r) mellan bedšmningar av trštthet (SOFI-faktorer, CR10) och prestation, vid var och en av arbetsuppgifterna under fšr- (fm) och eftermiddagen (em). Brist pœ Fysisk Fysiskt Brist pœ energi anstršngning obehag motivation Sšmnighet CR-10 fm em fm em fm em fm em fm em fm em Korrektur lšsta sidor upptšckta fel/lšsta sidor upptšckta stavfel upptšckta verbfel upptšckta typograf. fel totalt upptšckta fel % upptšckta fel Vigilans upptšckta ljussignaler missade ljussignaler felmarkerade ljussign JŠmfšrelse med trštthet efter fysiskt arbete Upplevelsen av trštthet efter dessa arbeten av huvudsakligen mental karaktšr kan jšmfšras med trštthetsupplevelser efter arbeten av huvudsakligen fysisk karaktšr. Data frœn den tidigare valideringsstudien (44) gšr en sœdan jšmfšrelse mšjlig, dœ den experimentella upplšggningen var liknande. I bœda experimenten fšrekom det tvœ skilda arbetsuppgifter, samma upplevelsebedšmningar utfšrdes, 20 kvinnor och 20 mšn deltog, och 14

19 laboratoriemiljšn var identisk. De mentala arbetsuppgifterna i denna undersškning var korrekturlšsning under 90 min. och en vigilansuppgift under 60 min., medan de fysiska arbetsuppgifterna i det tidigare experimentet var cykling pœ cykelergometer med 70% av estimerad maximal kapacitet som belastningsnivœ (dynamiskt helkroppsarbete) och uthœllighetsfšrsšk till utmattning med en utstršckt arm (lokal muskelbelastning). Figur 3 illustrerar trštthetsprofiler dels frœn de hšgsta belastningsnivœerna vid det fysiska arbetsuppgifterna, dels frœn eftermiddagens arbetspass vid de mentala arbetsuppgifterna (vilka ocksœ visades i Figur 1). SkalvŠrden i Fysisk anstršngning var hšgre efter cyklingen pœ 70% av beršknad maximal kapacitet jšmfšrt med skalvšrden efter de tre švriga arbetsuppgifterna (Tabell 13). SkalvŠrden i Brist pœ energi var nœgot lšgre efter cyklingen jšmfšrt med uthœllighetsfšrsšket och vigilansuppgiften. SkalvŠrden i Fysiskt obehag var hšgre efter uthœllighetsfšrsšket i en arm, jšmfšrt med skalvšrden efter de tre švriga arbetsuppgifterna. Efter korrekturlšsningen, liksom efter vigilansuppgiften, var skalvšrdena i faktorerna Brist pœ motivation och Sšmnighet hšgre Šn efter bœde cykling och uthœllighetsfšrsšk. Skattningarna pœ CR10-skalan var nœgot hšgre efter vigilansuppgiften jšmfšrt med korrekturlšsningen. OvannŠmnda skillnader tyder pœ att skilda arbetsuppgifter leder till kvalitativt skilda trštthetsupplevelser cykel 70% arm 100% korrektur em vigilans em Brist pœ energi Fysisk anstršngning Fysiskt obehag Brist pœ motivation Sšmnighet CR10 Figur 3. Skattningar av upplevd trštthet vid fyra olika arbetsuppgifter, cykling pœ 70% av maximal kapacitet, uthœllighetsfšrsšk till utmattning i en arm (44), korrekturlšsning i 90 min. och vigilansuppgift vid bildskšrm i 60 min. 15

20 Tabell 13. Sammanfattning av resultat frœn variansanalyser fšr upprepade mštningar och fšr oberoende mštningar*, fšr skillnader i trštthetsskattningar (SOFI faktorer, CR10-skalan) efter olika arbetsuppgifter. * Brist pœ Fysisk Fysiskt Brist pœ Sšmnighet CR10 energi anstršngning obehag motivation cykel-arm df 1/38 1/38 1/38 1/38 1/38 1/38 F p korr-vig df 1/38 1/38 1/38 1/38 1/38 1/38 F p cykel-korr* df 1/78 1/78 1/78 1/78 1/78 1/78 F p cykel-vig* df 1/78 1/78 1/78 1/78 1/78 1/78 F p arm-korr* df 1/78 1/78 1/78 1/78 1/78 1/78 F p arm-vig* df 1/78 1/78 1/78 1/78 1/78 1/78 F p Diskussion Syftet med detta experiment var att gšra en pršvning av mštinstrumentet SOFI efter arbete av huvudsakligen mental karaktšr. Den rapporterade tršttheten pršglades fršmst av de mentala dimensionerna, Brist pœ energi, Brist pœ motivation och Sšmnighet, efter bœda arbetsuppgifterna, medan de fysiska dimensionerna, Fysisk anstršngning och Fysiskt obehag, inte framstod som lika betydelsefulla (Figur 1). Dessa data, tillsammans med det tidigare experimentet med fysiskt arbete (44), visar att det gœr att rapportera kvalitativt skilda trštthetstillstœnd, i fšrhœllande till vilket arbete som utfšrts. Av Figur 3 framgœr att intensiteten i trštthetsupplevelsen (CR10) Šr relativt likvšrdig fšr de fyra skilda arbetsuppgifterna, men att de kvalitativa tillstœnden (SOFI) skiljer sig Œt. Det innebšr att man med SOFI kan skilja mellan olika typer av trštthetsupplevelser. Skattningsprofilerna efter de bœda mentala arbetsuppgifterna var liknande šver de fem dimensionerna (Figur 1). SkalvŠrdena i faktorerna Brist pœ energi, Fysisk anstršngning och Fysiskt obehag var jšmfšrbara, dšremot ledde vigilansuppgiften till hšgre skalvšrden i faktorerna Brist pœ motivation och Sšmnighet jšmfšrt med korrekturlšsningen. Den rapporterade tršttheten skilde sig dock mer i grad Šn i art efter de bœda mentala arbetsuppgifterna. KorrekturlŠsningen kan uppfattas som ett aktivt arbete. ven om skalvšrden i faktorn Sšmnighet var signifikant hšgre efter vigilansuppgiften jšmfšrt med korrekturlšsningen, skattades Sšmnighet ovšntat hšgt Šven efter korrekturlšsningen. Under den fšrsta korrekturlšsningen rapporterades ocksœ en nœgot hšgre grad av Fysiskt obehag Šn under den andra korrekturlšsningen (Tabell 2 och 3). Det kan Œtminstone delvis fšrklaras av att arbetet 16

21 utfšrdes under ackordsliknande villkor, vilket tidigare har visats kunna ge en psykologiskt medierad muskelspšnning (42). Multipla regressionsanalyserna utfšrdes fšr att studera hur stor andel av variansen i CR10- skalan som kan fšrklaras av SOFI-faktorerna. Analyserna visade att SOFI-faktorerna gemensamt fšrklarade drygt tvœ tredjedelar av variansen i skattningarna pœ CR10-skalan, vid samtliga skattningstillfšllen. Vid korrekturlšsningen bidrog faktorerna Brist pœ energi och Sšmnighet med det stšrsta fšrklaringsvšrdet, medan det fršmst var faktorn Sšmnighet som bidrog med det stšrsta fšrklaringsvšrdet fšr skattningarna pœ CR10-skalan vid vigilansuppgiften. Sammanfattningsvis tyder det pœ att den trštthet som uppstod efter korrekturlšsningen fršmst karaktšriserades av Brist pœ energi och Sšmnighet, medan den trštthet som uppstod efter vigilansuppgiften fršmst pršglades av Sšmnighet. Upplevelsen av Brist pœ motivation korrelerade visserligen med den allmšnna trštthetsupplevelsen i bœda arbetsuppgifterna, men inget eget fšrklaringsvšrde kunde pœvisas med regressionsanalyserna. Inget tydligt mšnster kunde urskiljas fšr sambanden mellan bedšmningar av trštthet och fysiologiska reaktioner, d.v.s. avvikelser frœn utgœngsvšrden. De negativa sambanden mellan diastoliskt blodtryck och trštthetsbedšmningar kan vara en effekt av arbetsbelastning (46). En relativt god intern konsistens fšrelœg fšr de mentala faktorerna Brist pœ energi, Brist pœ motivation och Sšmnighet (Chronbachs a= ), medan den interna konsistensen varierade nœgot i de fysiska faktorerna Fysisk anstršngning och Fysiskt obehag (a= ). De lšgre alfavšrdena fšr Fysisk anstršngning och Fysiskt obehag kan ha berott pœ att variansen var lšgre Šn i de švriga faktorerna. Korrelationskoefficienterna mellan de tvœ mšttillfšllena per arbetsuppgift gav ocksœ en viss information om test-retest reliabiliteten. Vid korrekturlšsningarna varierade koefficienterna fšr de olika faktorerna mellan.37 (Sšmnighet) och.71 (Brist pœ energi), medan de varierade mellan.58 (Sšmnighet) och.85 (Brist pœ motivation) vid vigilansuppgifterna. Dessa koefficienter bšr dock betraktas som en underskattning av reliabiliteten, dœ de bl.a. Šr en funktion av de relativt lœga spridningarna i skattningarna. De relativt lœga koefficienterna fšr faktorn Sšmnighet kan delvis fšrklaras av att upprepningen i sig kan ha olika effekt pœ sšmnigheten hos olika individer. Prestationen vid korrekturlšsningen fšrsšmrades šver tid sœ till vida att fšrsškspersonerna lšste fortare men slarvigare pœ eftermiddagen, jšmfšrt med fšrmiddagen. Prestationen fšrbšttrades dock šver dagen, om man betraktar antalet lšsta sidor, eller det totala antalet felaktiga ord som upptšcktes. Instruktionen som gavs var att lšsa sœ noggrant, och samtidigt sœ snabbt som mšjligt. Eftersom antalet upptšckta fel per sida minskade, vilket torde vara det všsentliga vid en verklig korrekturlšsning, bšr slutsatsen bli att prestationen fšrsšmrades šver dagen. Liknande fšršndring i lšsstrategi har tidigare visats i en studie med korrekturlšsning under tvœ timmar vid bullerexponering (27). Med undersškningens upplšggning kan prestationsfšrsšmringen antingen fšrklaras av att en trštthetseffekt uppstod, eller av att motivationen var lšgre pœ eftermiddagen dœ ingen extra ersšttning gavs. DŒ skattningarna inte visade nœgon trštthetseffekt šver dagen, kan fšrsšmringen i prestation mšjligen fšrklaras av en lšgre grad av motivation. Denna fšrklaring motsšgs dock av att skalvšrdena i faktorn Brist pœ motivation inte var hšgre pœ eftermiddagen Šn pœ fšrmiddagen. ven i vigilansuppgiften fšrsšmrades prestationen nœgot šver dagen. Eftersom det var relativt fœ signaler att upptšcka (60 fel/timme) kan uppgiften ha varit fšr lštt fšr att fœ en tydlig prestationsfšrsšmring. HjŠrtfrekvensen och blodtryck škar normalt under arbete Šven om det fršmst har studerats i samband med fysiskt arbete. Diastoliskt blodtryck, mštt med blodtrycksmanschett som i denna studie, har visats vara konstant eller minska med škad arbetsbelastning (46). 17

22 HjŠrtfrekvensen och det systoliska blodtrycket i denna studie var nœgot hšgre under korrekturlšsningen jšmfšrt med under vigilansuppgiften. Dessutom, de enda statistiskt signifikanta samband som fšrelœg mellan fysiologiska reaktioner och trštthetsupplevelser var negativa samband mellan blodtryck, fršmst diastoliskt, och trštthetsskattningar. Detta indikerar att korrekturlšsningen, som tidigare nšmnts, var ett mer aktivt arbete jšmfšrt med vigilansuppgiften. En škad mental belastning antas normalt ger en lšgre hjšrtfrekvensvariabilitet (31). HjŠrtfrekvensvariabiliteten var lšgre under korrekturlšsningen jšmfšrt med vigilansuppgiften, vilket tyder pœ en relativt hšg mental belastning under korrekturlšsningen. Variabiliteten škade ocksœ šver dagen, vilket tillsammans med den fšrsšmrade prestationen i bœda arbetsuppgifterna och skattningarna av anstršngningsgrad, tyder pœ en minskande grad av anstršngning. En hšg muskelaktivitet i corrugator supercilii har tidigare visats vid enkla uppmšrksamhetskršvande arbetsuppgifter (8). Muskelaktiviteten i corrugator var hšgre under vigilansuppgiften jšmfšrt med under korrekturlšsningen. Det Šr dock oklart i vilken mœn skillnaden i pannans muskelaktivitet hšr beror pœ arbetets karaktšr eller om det Šr en effekt av huvudets position vid de tvœ arbetsuppgifterna. Vid korrekturlšsningen var huvudet nœgot framœtlutat och blicken sšnkt, medan huvudet var nœgot mer upprštt och blicken riktad framœt vid vigilansuppgiften. Den hšgre muskelaktiviteten vid vigilansuppgiften kan antingen ha speglat den visuella anstršngningen vid kontinuerlig uppmšrksamhet pœ en bildskšrm, eller en upplevelse av obehag till fšljd av arbetsuppgiften. Reaktionstiden pœverkas av dygnsrytmen och normalt minskar reaktionstiden vid mštningar pœ eftermiddagen, jšmfšrt med morgonmštningar (9, 36). Resultaten i denna studie visade en škning av reaktionstiden šver dagen, vilket Šr en stark indikation pœ att den samlade arbetsdagen var tršttande. Trots detta kunde ingen škning av den upplevda tršttheten pœvisas šver dagen. Det kan mšjligen fšrklaras av en spurteffekt, d.v.s. att fšrsškspersonerna vid det sista skattningstillfšllet var sœ lšttade šver att arbetsdagen nšstan var slut, att tršttheten šverskuggades av en kšnsla av lšttnad. Andra studier har visat pœ liknande resultat, d.v.s. en škad reaktionstid utan nœgon parallell škning av den rapporterade tršttheten efter arbete (23, 34). Det Šr intressant att notera att inga kšnsskillnader avseende skattningar fšrelœg i detta experiment, eller i det tidigare experimentet med fysiskt arbete (44), vilka bœda utfšrdes under kontrollerade betingelser. DŠremot har kvinnliga studenter rapporterat en hšgre grad av trštthet efter en skrivning, jšmfšrt med mšn, i en tidigare fšltstudie av mentalt arbete (43). Dessutom kan mental belastning, liksom det totala sammanhanget, i en realistisk arbetssituation sannolikt orsaka mer lœngsiktiga trštthetseffekter Šn vad som kan Œstadkommas i en experimentell studie. MŠtinstrumentet SOFI avser dock fršmst att mšta relativt akuta trštthetseffekter. Ett flertal jšmfšrelser har gjorts mellan de olika SOFIfaktorerna i resultatredovisningen ovan. Det Šr dock viktigt att pœpeka att direkta jšmfšrelser mellan de fem delskalorna kan vara missledande. Varje verbalt uttryck som skattas kan uppfattas ha en given intensitet, têex kan en kšnsla av att man flœsar uppfattas som en mer intensiv upplevelse jšmfšrt med om man kšnner sig dœsig. MedelvŠrdet i varje faktor pœverkas dšrmed av uttryckens intensitet. Sammanfattningsvis visar resultatet att simulerat mentalt arbete fršmst orsakade en trštthet vilken kan beskrivas som en upplevelse av Brist pœ energi, Brist pœ motivation och Sšmnighet. Detta, tillsammans med faktorernas interna konsistens, Šr en indikation pœ validitet i den mentala dimensionen av trštthet. Resultaten frœn de bœda experimentella studierna tyder pœ att mštinstrumentet SOFI fšrmœr skilja mellan skilda fysiska och mentala trštthetstillstœnd. 18