Tendenser i vänsterpartiets manifestvokabulär Jämförande studier av lexikala förändringar

Transkript

1 Thorwald Lorentzon Tendenser i vänsterpartiets manifestvokabulär Jämförande studier av lexikala förändringar April 2001

2 Projektet Det svenska ordförrådets utveckling Projektet Det svenska ordförrådets utveckling finansieras med generösa bidrag från den kulturvetenskapliga donationen, som administreras av Riksbankens Jubileumsfond. I projektet deltar forskare från fem olika universitets- och högskoleorter och lika många discipliner. Projektet startade den 1 januari Den gängse förkortningen av projektnamnet är ORDAT (Det svenska ordförrådets utveckling från artonhundra till tjugohundra). Resultat från projektets olika delundersökningar publiceras till stor del i föreliggande rapportserie. Redaktörer för rapportserien är prof. Sven-Göran Malmgren och FD Hans Landqvist, båda verksamma vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Skrifter som ingår i rapportserien säljs till självkostnadspris och kan rekvireras från ORDAT (att. Hans Landqvist), Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet, Box 200, Göteborg.

3 ISSN Författaren Produktion: Institutionen för svenska språket Göteborgs universitet Box 200 SE GÖTEBORG Reprocentralen, Humanisten Göteborg

4 InnehŒllsfšrteckning 1. Inledning Material Tidigare forskning AllmŠnretorisk forskning Statsvetenskapligt orienterad forskning SprŒkvetenskapligt orienterad forskning Metod De sakpolitiskt relaterade begreppsomrœdena En (hypotetisk) distinktion mellan frœgorna vad? och hur? VŠrdeladdade ord Modala hjšlpverb MilitŠra metaforer / ord med militšra konnotationer Resultat De sakpolitiskt relaterade begreppsomrœdena 1948Ð Fšrsvars-/utrikesomrŒdet ArbetsmarknadsomrŒdet SkatteomrŒdet Arbetsgivare-arbetskšpare och vinst-profit En grupp centrala politisk-ideologiska termer Demokrati osv JŠmlikhet osv RŠttvisa osv Frihet osv SamstŠmmighet i bruket av termerna? Fler ideologiska termer Kapitalism, kapital och socialism Arbetare, klass och arbetande De všrdeladdade orden KrŠva/krav, mœste, vilja och bšra samt nœgra bestšmningsord De militšrt metaforiska/konnoterande orden... 69

5 6. Sammanfattning och slutord Litteratur Appendix Tabell- och figurfšrteckning Tabeller 1. Valmanifestens omfœng i antal lšpande ord De sakpolitiskt relaterade begreppsomrœdena (SRB) TŠnkbara kategorier av všrderande ord Urvalet av militšrt metaforiska/konnoterande ord Arbetsmarknadsrelaterade ord Centrala politisk-ideologiska termer Fšrsvars-/utrikespolitiskt relaterade ord Ord med ideologisk anknytning KrŠva och krav med sammansšttningar Skatterelaterade ord Figurer 1. Det fšrsvars-/utrikesrelaterade begreppsomrœdets relativa frekvens (%) 1948Ð Det arbetsmarknadsrelaterade begreppsomrœdets relativa frekvens (%) 1948Ð Det skatterelaterade begreppsomrœdets relativa frekvens (%) 1948Ð De centrala politisk-ideologiska termernas relativa frekvens (%) 1948Ð Relativ frekvens (%) av kapitalism, kapital och socialism med anslutande konstruktioner 1948Ð Relativ frekvens (%) av arbetare, klass och arbetande med anslutande konstruktioner 1948Ð Relativ frekvens (%) av kršva/krav, mœste, vilja och bšra 1948Ð TŠnkbara fšršndringar i bruket av militšrt metaforiska/ konnoterande ord 1948Ð

6 1 1. Inledning Ett av de fackomrœden som granskas inom ORDAT Šr den politiska terminologin. Fšreliggande rapport kommer att behandla tendenser till fšršndring i manifestvokabulšren hos (nuvarande) všnsterpartiet. Undersškningen tar sin bšrjan vid det fšrsta andrakammarvalet efter krigsslutet (1948) och stršcker sig till det senaste valet (1998). Men Šven detta begršnsade forskningsomrœde Šr stort, och sœvšl material som infallsvinklar mœste begršnsas. ndœ bšr det vara mšjligt att ge en tredimensionell bild av fšršndringen, i nœgon mœn baserad pœ de tre frœgorna nšr?, vad? och hur? (uttrycks sakpolitiskt innehœll). FrŒgan vad? kommer att fšrknippas med fršmst ett urval lexikala enheter (i det fšljande kallade ord eller termer) som bygger upp tre sakpolitiskt relaterade begreppsomrœden (fšrsvars-/utrikesomrœdet, arbetsmarknadsomrœdet och skatteomrœdet). DŠrtill granskas bruket av ett antal centrala politisk-ideologiska termer (demokrati, jšmlikhet, ršttvisa och frihet) samt nœgra termer vilkas bruk Šr (Šn mer) specifikt fšr ett socialistiskt parti (kapitalism, arbetare m.fl.). FrŒgan vad? kan dšrmed nšrmast knytas till politiskt/ideologiskt sakinnehœll. Hur detta sakinnehœll framstšlls (vilket Šr den viktigaste, men kanske ocksœ teoretiskt och metodiskt mest komplicerade frœgan) kopplas fršmst till ett antal lexikala kategorier, vilkas primšra funktion kan antas vara att pœverka lšsaren genom att framkalla kšnslor. Hšgst sekundšrt Šr de dšrmed avsedda att fšrmedla politiska stœndpunkter och mœl, och skapar istšllet en positiv, negativ, undfallande eller aggressiv politisk diskurs. DŠrmed blir hur? starkare knuten till avsaknad av politiskt/ ideologiskt sakinnehœll. Naturligtvis Šr distinktionen mellan vad? och hur? inte skarp. Den Šr heller inte avsedd som nœgon absolut tudelning, utan som ett instrument fšr indelning i tvœ nœgorlunda všl urskiljbara grupper. En nœgot utvidgad diskussion av problemet fšrs i avsnitt 4.2. Det švergripande syftet med rapporten Šr att redogšra fšr lexikala fšršndringar i všnsterpartiets 1 valmanifest under den aktuella perioden. DŠrmed anlšggs ett diakront perspektiv, som dock bygger pœ en 1 Jag kommer att i de flesta fall omtala partiet som (v), namnbytena till trots.

7 2 synkron beskrivning av fšrhœllandet inom och mellan de sakpolitiskt relaterade begreppsomrœdena och de lexikala kategorierna vid givna tidpunkter (valœren).

8 3 2. Material Materialet har begršnsats i tvœ steg: (1) Endast skrivet material Šr aktuellt. En stšrre undersškning skulle kunna utgœ frœn bœde skriftsprœk och en kvantitativt likvšrdig mšngd talsprœk, t.ex. radio- och TV-debatter eller riksdagsanfšranden. Fšr detta arbetes omfœng Šr dock det aktuella materialet kvantitativt och metodologiskt tillfredsstšllande. 1 (2) BegrŠnsning sker till valmanifest. 2 Dessa har valts av tvœ skšl: (a) de Œterkommer periodiskt, vilket inte alltid gšller specialprogram, broschyrer och punktvisa sammanfattningar under diverse olika namn. (b) De tillhandahœlls av samtliga partier, vilket mšjliggšr vidare forskning. ven parti- eller handlingsprogram uppfyller dessa bœda krav, men skapar problem genom ett omfœng som svœrligen skulle medge ett noggrannare studium. Vidare kan programmen dels inte antas spegla samhšllsfšrhœllanden i samma omfattning som manifesten, dels bšr den arena de fungerar i vara en annan och hšr mindre intressant. 3 Ett viktigt mœl med denna och eventuella kommande rapporter Šr att beskriva de olika partitexternas propagandistiska inslag, och dšrfšr všljer jag att anvšnda material som Šr direktriktat till všljarkœren. 4 1 En utvidgning av materialet till att omfatta ocksœ talsprœk hade fšrt med sig svœrigheter vad gšller mšjligheten att dra generella(re) slutsatser om partiets vokabulšr. Problemen skulle nog fršmst orsakats av sprœkanvšndarnas individuella sprœkvanor, men kanske ocksœ mer diffust av skillnader mellan olika kommunikationssituationer. Valmanifesten kan sšgas utgšra en egen genre och fungerar i en kommunikationssituation som kan beskrivas som envšgs masskommunikation (jfr H igœrd 1978:15). 2 De skrifter som populšrt kallas valmanifest har ibland andra beteckningar, t.ex. valplattform. Oavsett detta kan de alla betraktas som kvalitativt jšmfšrbara, med syftet att sammanfatta partipolitiken infšr ett val. 3 Man talar om olika arenor fšr politisk kommunikation, och skiljer dšrvid bl.a. mellan den interna, parlamentariska och všljararenan (H igœrd 1978:14). Parti- och handlingsprogram torde verka fršmst internt, sœsom riktlinjer fšr partiarbetarna. 4 Att valmanifesten Ð till viss skillnad frœn partiprogrammen Ð har všljarna som primšr mœlgrupp har bekršftats per brev av (v):s bitršdande partisekreterare Bo Leinerdal. En svœrare Ð men hšr nœgot mindre relevant Ð frœga Šr till vilka všljare partierna huvudsakligen riktar sina manifest: de oliktšnkande eller sympatisšrerna. Troligast Šr de senare, Šven om (v) har vunnit och vinner všljare frœn (s).

9 4 Resultaten skall betraktas med reservationen att de gšller partiets vokabulšr i valmanifest. DŒ hela partiet i normalfallet stœr bakom dessa Šr det emellertid rimligt att anta att resultaten pœ ett tillfredsstšllande sštt speglar en ofta Ð men inte alltid Ð anvšnd vokabulšr inom partiet. 1 De 16 valmanifesten innehœller totalt 24Ê576 lšpande ord, vilka fšrdelar sig enligt tabell 1: TABELL 1. Valmanifestens omfœng i antal lšpande ord OmfŒnget kan kanske tyckas litet, men materialet har sannolikt hšg specifik vikt, dvs. det kan antas innehœlla mycket information pœ litet utrymme. Vidare kan siffrorna kommenteras: (1) Antalet lšpande ord Šr exklusive rubriker i vissa fall, inklusive rubriker i andra. Rubrikerna har exkluderats om de inte kan sšgas hšra till det politiska budskapet, utan snarast fungerar som metatext. Exempel Šr Kommunistiska partiets valmanifest Andra rubriker inkluderas dœ de nšrmast sammanfattar innehœllet: Fšr en fredsfršmjande och demokratisk politik (1956). (2) Som všntat Šr inte valmanifestens omfœng kvantitativt likvšrdiga. Detta Šr emellertid av mindre vikt vid resultatredovisningen, i och med att antalet belšgg omvandlats till relativa frekvenser (dvs. ett ords eller en terms procentuella andel av antalet lšpande ord). 2 1 HŒkansson (1999:55) bedšmer graden av partikontroll šver valmanifesten som ÓhšgÓ. 2 Fšrekomsten av termer som bedšms vara av sšrskilt intresse kan dock komma att redovisas utifrœn absolut fšrekomst, varmed fokus lšggs pœ att de šverhuvudtaget fšrekommer. Detta kan t.ex. gšlla perspektivmarkerande termer som arbetsgivarearbetskšpare och vinst-profit.

10 5 3. Tidigare forskning Forskningen om politiskt sprœk och Ð i ett vidare perspektiv Ð om relationen mellan sprœk, politik och verklighet Šr omfattande och bedrivs inom flera vetenskaper utifrœn skilda perspektiv. Det kan vara motiverat att gšra en grundlšggande uppdelning mellan statsvetenskapligt och sprœkvetenskapligt orienterad forskning. GrŠnsen Šr dock inte alltid tydlig, och kan nog inte heller bli det. Jag kommer dšrfšr att redovisa relevanta arbeten ur bœda grupperna, efter att ha sagt nœgot om den allmšnretoriskt inriktade svenska forskningen AllmŠnretorisk forskning Eftersom jag sšker propagandistiska inslag spelar antaganden om pœverkande sprœk en stor roll. Det bšr observeras att vi hšr alltsœ tillfšlligt slšpper anknytningen till just politikernas sprœkbruk. De sprœkliga fenomen som tillskrivs pœverkande funktion Šr allmšnsprœkliga, men eftersšks i materialet dšrfšr att manifesten kan antas vara Šmnade att pœverka. Arbeten inom omrœdet Šr t.ex. Hellspong & Sšderberg (1975), Hedquist (1982), Andersson & Furberg (1984) och Fredriksson ([1962] 1992). I stort sett gemensamt fšr dem alla Šr beskrivningen av de sprœkliga medel som stœr till fšrfogande nšr sprœkanvšndaren šnskar fšrga, vinkla eller rentav omstrukturera verkligheten utifrœn sina egna šnskemœl. Politikerna har givetvis mycket att vinna pœ att všljarnas verklighetssyn stšmmer nœgorlunda šverens med deras. DŠrfšr pœgœr det stšndigt en kamp inom det politiska sprœket, kanske allra fršmst om vissa centrala ideologiska termer (se vidare avsnitt 5.3). Eftersom dessa termer knappast Šr frikopplade frœn švrigt politiskt sprœkbruk, Šr det helt naturligt att kampen om sprœket sprider sig till alla delar av den politiska vokabulšren. Beskrivningen av pœverkande sprœk kan ske ocksœ ur ett stilistiskt perspektiv, sœsom hos Cassirer (1993), Hellspong & Ledin (1996) och Melin & Lange (2000). Johannesson (1990) och Rydstedt (1993) ger

11 6 švergripande redovisningar av den klassiska retorikens syn pœ uppbyggnaden och framfšrandet av tal. Forskarna anlšgger alltsœ skilda perspektiv, men de utgœr alla frœn antagandet att det finns fenomen i sprœket vilkas primšra funktion Šr att švertyga. I vid mening handlar de dšrfšr om retorik, vilket gšller ocksœ detta arbete Statsvetenskapligt orienterad forskning FrŒn statsvetenskapligt hœll har man redogjort fšr t.ex. valretorik (HŒkansson 1999) och nyliberalismens genomslag i idžsystem och sprœkbruk (BorŽus 1994). HŒkansson undersšker valretorik i ett diakront perspektiv i valmanifest, partiledaranfšranden och TV-debatter, utifrœn hypotesen att retoriken inte varierar systematiskt mellan partierna. Han menar att det finns Óen del som talar fšr att det finns klara, stabila mšnster i partiernas retorik som gœr utšver de enskilda valens, partiernas eller lšndernas specifika egenskaperó (s. 13). Resultaten, menar han, pekar mot en verifiering av hypotesen. DŠrmed kan hans resultat antas strida mot t.ex. Johannesson (1990), som talar om ett massmedieanpassat politikersprœk. Det Šr intressant att notera att HŒkansson mestadels anvšnder termen retorik i en betydelse som skiljer sig frœn den gšngse sprœkvetenskapliga. Synen pœ retorikens mœl verkar dock sammanfalla (s. 11, kurs. i orig.): Jag utgœr frœn att partiernas mœl med valbudskapen till allmšnheten Šr att švertyga všljarna. Partierna utformar dšrfšr sina budskap efter vad de tror bšst uppfyller mœlet. Den sprœkliga strategi som dœ tillšmpas benšmner jag retorik. Men till de retoriska kategorierna ršknar HŒkansson t.ex. om och med vilken frekvens enskilda sakfrœgor och fšrslag fšrekommit, och gšr dšrvid en viktig avgršnsning (s. 28): Andra sprœkliga variationer, till exempel utifrœn lingvistiska utgœngspunkter, kommer inte att beaktas. Framfšrallt syftet, men Šven sjšlva definitionerna av termer som sprœk och retorik gšr att HŒkanssons resultat Šr svœra att kontrastera mot mina. Skillnader finns inte minst i synen pœ positivitet och negativitet. Han skriver visserligen att en Ó[n]egativ všrdering innebšr ogillande av eller avstœndstagande till nœgot objektó, men negativiteten behšver inte Œterfinnas pœ det lexikala planet Ð i form av všrdeladdade ord Ð fšr att

12 7 HŒkansson skall fastslœ en negativ všrdering. 1 Generellt utgœr han frœn tematiskt definierade analysenheter, 2 inte frœn nœgra sprœkliga enheter. BorŽus, dšremot, har en tydligare lexikal infallsvinkel genom studiet av termer som Šr viktiga Šven i detta arbete, bl.a. frihet, demokrati, jšmlikhet och ršttvisa. Hon har tvœ huvudsyften (kurs. i orig., min fotnot): 1. [É] att undersška om hšgervœgen innebar att den nyliberala ideologin i slutet av 1980-talet blivit hegemonisk 3 i den offentliga debatten och om inte, hur omfattande genomslaget pœ debattarenorna var. 2. [É] att analysera olika medvetna fšrsšk att pœverka det rœdande sprœkbruket i samband med den svenska hšgervœgen. De medvetna fšrsšk som omtalas i (2) innebšr bl.a. att en part fšrsšker monopolisera en term eller ett begrepp, t.ex. genom att undergršva en existerande performativ funktion hos denna. Att en term Šr performativ innebšr, i BorŽus modifierade anvšndning, att termen (med nšdvšndighet) innefattar en beršmmande eller fšrdšmande komponent. Fšrsšk till pœverkan kan ocksœ bl.a. innebšra fšršndring av termens s.k. applikationskriterier, dvs. kriterierna fšr i vilka sammanhang termen normalt anvšnds (BorŽus 1994:239ff.). NŠr kampen om sprœket gšller ett etablerat positivt ideologiskt begrepp som demokrati, Šr det senare tillvšgagœngssšttet mest rimligt (se vidare avsnitt 5.3). Resultaten visar, menar BorŽus, att en nyliberal hšgervœg, dock icke-hegemonisk, skapades i den offentliga debatten (fršmst riksdagsoch dagstidningsdebatt) vid slutet av 1970-talet eller bšrjan av talet. Innebšrden av termer som frihet, demokrati, jšmlikhet och rštt- 1 Han skriver (s. 48): ÓEn typisk (fiktiv) negativ verklighetsbeskrivning Šr Óvi har idag sju procent arbetslšsa Ð det Šr dubbelt sœ mœnga som fšr tre Œr sedanó medan en positiv beskrivning skulle kunna lyda: Óvi har idag sju procent arbetslšsa Ð och fšrre blir det fšr varje mœnadó. Ó PŒ ett lexikalt plan Œterfinns ingen negativ všrdering i dessa meningar, Šven om arbetslšs mycket všl kan framkalla negativa kšnslor (se vidare avsnitt 5.3). Men att jag har en annorlunda utgœngspunkt betyder inte att en negativ verklighetsbeskrivning (av nœgot slag) skulle vara ointressant, tvšrtom. Vid en kartlšggning av retoriska medel Šr alla sštt att švertyga och švertala intressanta. Mina sakpolitiskt relaterade begreppsomrœden syftar bl.a. till att pœvisa negativitet och positivitet som inte manifesteras genom lexikal všrdeladdning. 2 HŒkansson definierar analysenheten som Óen textenhet fšr vilken vardera en Ð men endast en Ð av de fšljande egenskaperna kan registreras: sšndare (parti), ŠmnesinnehŒll, perspektiv, všrdering av omvšrlden, budskapsnivœ, omtalad aktšr, všrdering av omnšmnd aktšró (s. 62 f.). 3 Ett hegemonifšrhœllande rœder enligt BorŽus (s. 26; kurs. i orig.) om Óen ideologi (eller en fšrestšllning) É inte Šr ifrœgasattó (av inflytelserika samhšllsaktšrer o.d.). Fredriksson (1992:31) omtalar hegemoni som Óen tankevšrld som ingen kommer fšrbi, oavsett politisk stœndpunkt.ó

13 8 visa pœverkades, men den nyliberalistiska anvšndningen 1 av dem nœdde inte hegemonisk status. Demokrati och jšmlikhet fšrlorade troligen i performativ funktion medan ršttvisa och frihet vann (s. 253 ff.). Att centrala begrepp som dessa inte nyliberaliserades antas av BorŽus vara en skillnad av stor betydelse gentemot ett fšrhœllande av idealtypisk nyliberal hegemoni. Det skedde ocksœ vissa medvetna fšrsšk att pœverka sprœkbruket. De av de undersškta begreppen som explicit utmanades av borgerliga debattšrer var ekonomisk demokrati, samhšlle och všlfšrdsstat (s. 321). DŠremot finns det, enligt BorŽus, inga exempel alls pœ att arbetarršrelsen tog šppen strid om bruket av nœgon term. PŒ det hela taget agerade arbetarršrelsen defensivt och det privata nšringslivet och de borgerliga politikerna offensivt SprŒkvetenskapligt orienterad forskning Ett flertal forskare skulle kunna refereras hšr. Jag begršnsar mig emellertid till tvœ av dem som jag anknyter nšrmast till: Malmgren (1989) och H igœrd (1978). Malmgren undersšker ett stort material, allt riksdagssprœk under 1978Ð79, med syfte att visa vilka emotiva och ideologiskt laddade ord som Šr snedfšrdelade (fršmst šverrepresenterade) mellan de fem riksdagspartierna. Huvudresultatet Šr att všnsterpartiet kommunisterna i lœngt stšrre utstršckning Šn švriga partier anvšnder dessa typer av ord Ð av drygt 300 snedfšrdelade ord stœr (vpk) fšr šver hšlften. PŒ andra plats kommer Moderata samlingspartiet medan švriga partier kommer lœngt efter. Malmgren kommenterar (s. 65): Den slutsats man bšr kunna dra Šr att vpk bedriver en tydligare och mer direkt propaganda Šn švriga partier, bland vilka moderaternas debatteknik i detta avseende mest liknar vpk:s. 2 Att (vpk) anvšnder fler negativt laddade ord tolkar Malmgren som att partiet Šr det parti som Šr minst tillfredsstšllt med det svenska samhšllet. 3 Detta, menar han, ÓmŠrks ocksœ pœ vpk-ledamšternas fšrkšrlek 1 Se vidare avsnitt HŒkansson (1999) visar samma resultat: (v) har Óden starkaste negativa retorikenó (s. 186) och en Óaccentuerad polemikó (s. 202). 3 Man bšr dock alltid všnta sig att finna fler negativt Šn positivt všrdeladdade ord inom politiken. Malmgren (1989:60) antar att detta ligger i den politiska debattens natur. HŒkansson (1999:90) menar att det Ómilt uttryckt [Šr] betydligt vanligare med

14 9 fšr en grupp ord som uttrycker betydelserna ÕkampÕ, ÕkonfliktÕ, Õdramatiskt skeendeõ o.d. Vpk-plusord frœn denna betydelsesfšr Šr bl.a. drabba [É] kamp [É] och strid ÉÓ (s. 65). 1 Med viss modifiering fšljer jag upp detta resultat fšr att kunna pœvisa en eventuell fšršndring šver tiden. Som framgœr anknyter min undersškning till Malmgrens, inte minst med avseende pœ syfte och metod. Anledningen till att jag valt att fokusera just (v) Šr att hans resultat ger vid handen att en partiundersškning av detta slag absolut bšr inkludera (v), gšrna som fšremœl fšr en inledande studie. Men det finns betydande skillnader mellan detta arbete och Malmgrens. En Šr att han begršnsar termindelningen till tvœ grupper, och en annan Ð kanske viktigare Ð Šr att han undersšker talat sprœk, om Šn knappast spontant sœdant. Detta innebšr att vœra resultat inte utan vidare kan jšmfšras. Emellertid kommer jag sœ smœningom att kunna visa om ett likartat sprœkligt fšrhœllande mellan partierna rœder Šven inom det skrivna sprœket. MŒnga av de ord Malmgren noterade kommer sannolikt ocksœ att Œterfinnas i valmanifesten. H igœrd, dšremot, anvšnder skriftligt material Ð handlingsprogram frœn norska H yre och Arbeiderpartiet Ð i sin undersškning av vad som karakteriserar sprœkbruket i dessa. Hon vill visa bl.a. vilken slags information politikerna ger och hur man utformar budskapet till en ŒsiktsmŠssigt heterogen mottagargrupp. Hon skriver (s. 16): Ett og samme program skal formidle forskjellige budskap til sine respektive mottakergrupper. Dette forholdet gj r sprœkbruken i programmene interessant. Hvordan kan sprœket romme slike motstridende interesser? Hvilke sprœklige teknikker benytter avsender seg av for Œ dekke de ulike behovene? Materialet hšrršr frœn perioden 1973Ð1977 och omfattar cirka 32Ê000 lšpande ord. HŠri undersšks bl.a. vad H igœrd kallar Ób¾reravhengige ordó (s. 61 ff.). BenŠmningen kommer med modifierad innebšrd frœn Andersson & Furberg som, enligt H igœrd, anvšnde den om Óemotive svart- Šn skšnmœlning av verklighetenó. Ett annat, sannolikt universellt, drag kan spœras i det faktum att H igœrds (1978) material i betydligt hšgre grad uppvisar maximerande ord, med vilket hon menar ord som bšr med sig Ómer av den kvaliteten ordet refererer tiló (s. 74). FrŠmst gšller detta komparativen av stor, bra och stark. Mindre vanligt fšrekommande Šr minimerande ord sœsom liten (mindre). 1 TŠnnsjš (2000:141) kallar kamp m.fl. ord fšr ÓsprŒkliga trygghetssymboleró och ÓkodordÓ, och betonar den škade motviljan inom (v) mot revolutionšrt sprœkbruk som fšljde pœ kommunismens fall. AngŒende sitt medfšrfattarskap till partiets grundsatser infšr partikongressen 1990 skriver han: ÓJag sškte med hjšlp av ordbehandlingsprogrammet upp alla fšrekomster av ordet ÓkampÓ i dokumentet och tryckte pœ ÓdeleteÓknappenÓ (s.141). Jfr avsnitt 5.7.

15 10 uttrykkó. H igœrd tšnjer begreppet till att gšlla en stor grupp Óord som impliserer vurderingaró, och slœr fast att H yre har en nœgot švervšgande anvšndning av dessa. En annan viktig grupp Šr Óholdningsmarkerende ordó, som inkluderar fršmst de modala hjšlpverben och Ð nœgot oklart Ð en snšvare avgršnsad grupp med všrdeladdade ord. Till detta undersšks pronomenet vi och vissa syntaktiska drag. Resultaten visar likartade tendenser hos bœda partierna: de informerar i endast ringa grad om sin politik. Ordval, syntaktiska drag och plattheter hšmmar fšrstœelsen. DŠrtill har bœda programmen dels nšrhetsskapande, dels avstœndsskapande drag. H igœrd instšmmer i den kritik som man ofta hšr framfšras mot politiker: att sprœket som en av flera faktorer bidrar till att fjšrma dem frœn všljarna.

16 11 4. Metod FrŒgorna nšr?, vad? och hur? utgšr pœ sštt och vis undersškningens utgœngspunkt, samtidigt som de bœda senare endast med svœrighet kan sšrskiljas. Att visa nšr ett parti uttrycker nœgot Šr i sig inget komplicerat, men man bšr motivera valet av de Œrtal som utgšr gršnserna. Motiveringen kan i denna undersškning sammanfattas pœ fšljande vis: (1) 1948 och 1998 Šr bœda valœr (2) Perioden tšcker det kalla kriget, den všrldsomspšnnande šst-všst-konflikt som kom att styra den politiska hšndelseutvecklingen i 45 Œr. Som kommer att framgœ spelar det všrldspolitiska klimatet en stor roll inte minst i de tidiga valmanifesten, och det Šr rimligt att anta att alla vœra partier Ð och dšrmed deras sprœk Ð pœverkades pœ ett mer eller mindre direkt sštt av det kalla kriget. Jag anser det dšrfšr vara en fšrdel att fšlja hela konflikten. 1 Att undersškningsperioden Šr sœ pass lœng gšr det ocksœ mšjligt att pœvisa sprœkfšršndringar som Šr oberoende av enskilda politiska hšndelser, dvs. det Šr mšjligt att i hšgre grad fœ ett helhetsperspektiv pœ (v):s vokabulšr och dšrigenom dra mer generella slutsatser. I detta kapitel kommer jag att redogšra fšr (a) metoderna fšr att besvara frœgorna vad? och hur? samt (b) vissa gršnsdragningsproblem mellan dem (avsnitt 4.2) De sakpolitiskt relaterade begreppsomrœdena Det praktiska arbetet bakom indelningen i bœde sakpolitiskt relaterade begreppsomrœden (i det fšljande kallade SRB) och lexikala kategorier utfšrdes genom granskning och datorbearbetning av de valmanifest som finns fšrtecknade i tabell 1. Jag noterade i princip alla ord som hade potential att ingœ i ett SRB, och fšljden blev ett mycket stort antal 1 Det kalla kriget upphšrde successivt 1989Ðl991, men bœde sprœkliga och politiska efterverkningar ses Šnnu. Man kan t.o.m. anse att de mest intressanta fšršndringarna under hela undersškningsperioden har skett just efter, och inte under, kalla kriget. En sœdan Šr de kommunistiska termernas sannolika fšršndring mot negativitet hos det allmšnna sprœksamfundet Ð vilket dock inte Šr detsamma som en škad negativitet fšr socialismens idžer, tvšrtom (se Gilljam & Holmberg 1995:135).

17 12 som nu reducerats kraftigt. Ett antagande som styrt urvalet Šr att det finns ett antal kšrnord som semantiskt kan knytas till respektive SRB. SŒlunda kan en stor majoritet av materialets sammansšttningar och avledningar utifrœn arbete, arbeta, jobb, jobba och sysselsšttning sšgas fungera i en arbetsmarknadsrelaterad diskurs. DŠrutšver finns ett stort antal alltmer perifera ord som inte lika sjšlvklart hšr dit. I dessa fall Šr alltsœ kontexten av stšrre vikt fšr om orden skall inršknas eller ej. DŒ det inte har varit mšjligt att studera kontexten fšr alla enskilda ord bestœr begreppsomrœdena fršmst Ð men inte alltid enbart Ð av kšrnord. Att anvšnda SRB, och att kalla dem sœ, Šr givetvis inte den enda tillgšngliga metoden, men de bšr pœ ett tillfredsstšllande sštt kunna anvšndas fšr att dra nœgorlunda tydliga gršnser inom mšngden av ord och termer. UtifrŒn frekvenserna i respektive SRB anlšggs sedan ett kvalitativt perspektiv dšr viktiga drag sammanfattas och granskas, fršmst de propagandistiskt markerade inslagen. Med propagandistiska inslag avses bl.a. všrdeladdade ord och termer med perspektivmarkerande funktion. ven manifestens verklighetsbeskrivningar kommer att uppmšrksammas, och det Šr kanske fršmst fšr detta syfte som de sakpolitiskt relaterade begreppsomrœdena Šr viktiga. HŠrtill gšr jag nedslag bland ett urval speciellt intressanta retoriska fenomen. Ett kort exempel pœ tillvšgagœngssšttet kan ges utifrœn fšljande citat ur 1952 Œrs valmanifest. (Mina markeringar i samtliga citat om inget annat anges.) Den amerikanska ockupationen av Island och Gršnland, den fšrestœende ockupationen av Danmark och Norge och VŠst-Tysklands upprustning har icke fšranlett nœgon gensaga frœn den svenska regeringens sida. Regeringen stšdjer det ohyggliga amerikanska ršvarkriget i Korea. Samordningen till tid och rum av den stora svenska flygoch flottmanšvern i stersjšn med Atlantpaktsstaternas provokatoriska krigsšvningar Šr ytterligare ett tecken pœ hur lœngt regeringen och militšrledningen redan dragit in Sverige i de amerikanska krigsfšrberedelserna. Man talar alltsœ inte om Ómšjlighet till fredó utan snarast om Órisk fšr krigó. Verklighetsbeskrivningen kan ur denna synvinkel sšgas vara negativ. Till detta kommer sedan de negativt všrdeladdade orden, sœsom ohygglig, provokatorisk och ordleden ršvare-. Ockupation kan Ð i vidare mening Ð sšgas ha en perspektivmarkerande funktion; man fokuserar vissa skeenden och egenskaper i verkligheten och bortser frœn andra. Samtliga faktorer har retorisk relevans. Tre stycken sakpolitiskt relaterade begreppsomrœden Šr aktuella i arbetet (se tabell 2):

18 13 TABELL 2. De sakpolitiskt relaterade begreppsomrœdena (SRB) Sakpolitiskt relaterade begreppsomrœden (SRB) fšrsvars-/utrikesomrœdet arbetsmarknadsomrœdet skatteomrœdet Att just dessa SRB har valts har flera orsaker. Det fšrsvars-/utrikesrelaterade begreppsomrœdet Šr intressant genom sin Œterspegling av internationella politiska och militšra fšrhœllanden. Eftersom perioden tšcker det kalla kriget Šr det motiverat att undersška de delar av vokabulšren som i kanske hšgst grad kan antas vara en produkt av konfliktens hšndelser. SRB arbetsmarknad motiverar, menar jag, sin existens genom att termer som arbetslšshet, arbete, jobb och sysselsšttning hšr till de mest centrala i den politiska debatten. Extra intressant Šr anvšndningen šver tiden av arbetslšshet i relation till (fršmst) arbete. Det skatterelaterade begreppsomrœdet, slutligen, visar om och i sœ fall hur (v) fšršndrat synen pœ skatter och skatteuttag šver tiden. DŠrtill innehœller valmanifesten ytterligare termer som skall Šgnas sšrskild uppmšrksamhet. Detta gšller dem som Ð i varierande grad Ð har varit och Šr viktiga i kampen om sprœket, fršmst demokrati, frihet, jšmlikhet och ršttvisa. Dessa kallas centrala politisk-ideologiska termer. Det gšller vidare vissa termer med en tydligare anknytning till en specifik ideologi, hšr alltsœ socialismen, t.ex. socialism, kommunism, kapitalism, klass och arbetare. Motbegrepp av olika slag finns ocksœ, t.ex. vinst-profit och arbetsgivare-arbetskšpare (se vidare 4.2 och 5.2) En (hypotetisk) distinktion mellan frœgorna vad? och hur? Det torde stœ klart att mœnga ord, t.ex. reallšn, vapenexport och bostadsbyggande, har som primšr funktion att fšrmedla politiskt sakinnehœll. Detta kan inte sšgas gšlla vissa ord ur de andra kategorierna, t.ex. en del všrdeladdade ord (šversitteri, svika) och de modala hjšlpverben, vilka istšllet kan antas bidra att skapa en diskurs med vissa retorisk-propagandistiska sšrdrag. GrŠnsen mellan de ord som har den ena eller andra funktionen Šr knappast mšjlig att upprštthœlla i praktiken. tminstone fšljande tvœ gršnsfall Šr extra tydliga: (1) SammansŠttningar med en sakpolitiskt och en všrdemšssigt orienterad led, t.ex. krigshetsare och kvinnofšrakt. Dessa fyller

19 14 uppenbarligen funktioner i nœgot fšrsvars-/utrikespolitiskt resonemang respektive den fšr (v) viktiga feminismen. Samtidigt vill man fokusera vissa fšrhœllanden och gšr detta genom en negativt všrdeladdad ordled. Denna typ av ord kan dšrfšr antas fylla sœvšl sakpolitisk som propagandistisk funktion och kommer att dubbelredovisas. (2) De ord eller termer som i kontrast till sina motbegrepp nšrmast Šr att betrakta som perspektivmarkšrer. Ett exempel Šr arbetskšpare och arbetsgivare, dšr arbetsgivare genom sin allmšnt spridda anvšndning kan sšgas vara det omarkerade sšttet att omnšmna referenten; man torde inte uppmšrksamma termen fšrršn den kontrasteras mot arbetskšpare. 1 Vid všxelvis anvšndning fokuseras referentens bšttre eller sšmre egenskaper. De bœda perspektiven kan kallas ÓsnikenhetsperspektivetÓ och (i kontrast Ð men endast i kontrast Ð till detta) ÓgivmildhetsperspektivetÓ. Den dubbla kopplingen, till bœde politisk verklighet och propagandistiskt perspektivbyte, gšr dylika termer till gršnsfall. I resten av kapitlet skall jag diskutera de lexikala kategorierna, vars ingœende komponenter i Œtminstone lšgre grad anknyter till materialets politiska sakinnehœll VŠrdeladdade ord sikterna om ords beskaffenhet med avseende pœ všrdeladdning Šr sannolikt ganska likartade genom sprœksamfundet. Ingen menar att všnlig och hjšltemodig Šr negativt všrdeladdade ord eller att grym och arrogant Šr positivt všrdeladdade. Ingen torde heller anse att tršd och gardin har nœgon všrdeladdning. I mœnga fall Šr sœledes gršnserna mellan všrdeladdning och neutralitet skarpa, och Ð om Šn inte bevisade Ð vetenskapligt godtagbara genom sitt stšd hos sprœksamfundet. Detta stšd kommer att fšrutsšttas och Œberopas i det fšljande. 2 Jag utgœr dšrvid ifrœn att det i normalfallet impliceras en negativ attityd till referenten om denna benšmns som brutal och en positiv om den 1 Att arbetsgivare (i nœgon mening) mœste anses som omarkerad bšr, ur socialistiskt perspektiv, ses som resultatet av att den borgerliga sidan vunnit kampen om termen. Man bšr alltsœ fundera šver anledningen till att man anser termen vara omarkerad. 2 Det Šr fršmst jag sjšlv som representerar sprœksamfundet, men andra medlemmar kommer att ge sin syn pœ resultaten. Jag tror mig vara en genomsnittlig och dšrmed god representant, med svenska som modersmœl och relativt stor erfarenhet av texter av olika slag. Det skall framhœllas att hšnvisningar till sprœksamfundet Šr ett etablerat tillvšgagœngssštt inom forskningen.

20 15 benšmns som oskattbar. 1 Kriteriet fšr medlemskap i gruppen všrdeladdade ord blir dœ denna institutionaliserade všrdeladdning. 2 Vid behov kan orden studeras i sina kontexter, och likasœ finns ordbšcker att tillgœ. Om man emellertid ville ge denna ordgrupp skarpare yttre gršnser skulle det inte gœ att bortse frœn de omfattande teoretiska och praktiska problem som finns inom omrœdet. Jag avser inte att dra sœdana gršnser, men vill ŠndŒ kort diskutera fšljande tre problemfall, i ett allmšnsprœkligt Ð ej politiskt sprœkligt Ð perspektiv. (1) Ord som i sin grundbetydelse Šr neutrala men tidvis Ð och ganska ofta Ð fšrefaller bli všrdeladdade i kontext. 3 Ett exempel Šr experiment. Varken Svenska Akademiens ordlista, Svensk ordbok eller Nationalencyklopedins ordbok anger att ordet kan anvšndas nedsšttande. Men neutraliteten verkar fšrsvinna dœ ÓfšrsšketÓ i nœgon mening kan gœ fel med fšljden att nœgon eller nœgot drabbas. Fšljande utdrag ur en artikel av Gun Hellsvik (m) fœr illustrera detta ganska svœrfœngade problem (ur SprŒkbankens konkordanser (press-98), min kursivering): I hennes [AnnBritt GrŸnewalds] artikel finns emellertid inget alls i denna frœga, trots att vi har allt fler som plšderar fšr att den stabila svenska narkotikapolitiken ska skrotas fšr att ersšttas av, icke angivna, sociala experiment. Ordet kan hšr fšrknippas med ÕobetŠnksamhetÕ, ÕvŒrdslšshetÕ, ÕnonchalansÕ o.d., vilket ocksœ kan fšrstšrkas av det kontrasterande positivt všrdeladdade stabil och farhœgan att detta stabila skall skrotas. I andra fall anvšnds ordet pœ sœ vis att tankarna gœr till ÕutnyttjandeÕ o.d., dvs. mšnniskor anvšnds pœ samma sštt som substanser i vetenskapliga experiment. Det Šr intressant att notera att ordet pœfallande ofta bestšms av negativt všrdeladdade ord sœsom misslyckat, groteskt och hjšrtlšst (ett 1 Faktum Šr att man begœr ett brott mot sprœkliga konventioner om inte dessa och andra ords hela innebšrd beaktas vid anvšndningen. Cassirer (1993:159): Ó[O]m man anvšnder dessa ord [slšdder m.fl.] med positiv emotiv laddning avviker man frœn normalt sprœkbruk. Det Šr dock under vissa omstšndigheter fullt mšjligt, men dœ Šr dessa omstšndigheter inte ÓnormalaÓ!Ó. Det Šr rimligt att anta att valmanifesten fungerar under normala omstšndigheter. Fšr ett likartat resonemang, se Hedquist (1982:87 f.). 2 Med denna term fšljer jag Cassirer (1993:159) som talar om institutionaliserad všrdeladdning hos ord som ruckel, skjul, barack, slšdder och sadist. Jfr Šven Hedquist (1977:17) i ett resonemang om tjallare. 3 Jfr Hedquist (1977:22) som tillskriver dylika ord Óockasionellt emotiv betydelseó.

21 16 flertal exempel i press-98). Men i dessa fall blir orsaken till všrdeladdningen lšttare att peka ut. 1 Ett fall som kan nšmnas hšr Šr ironi, vilket mycket fšrenklat innebšr att meningen hos det utsagda stœr i ett semantiskt motsatsfšrhœllande till meningen med detsamma (se vidare t.ex. Cassirer 1993: 43). Ett ord som bra fœr dœ Ð i hšgre eller lšgre grad Ð innebšrden ÕdŒligÕ, och fšršndras Ð liksom experiment Ð mot negativitet under pœverkan av kontexten. 2 Sannolikt Šr ironi bœde lšttare och effektivare att fšrmedla i tal Šn i skrift, men detta hindrar inte att vi ofta stšter pœ fenomenet i diverse skriftliga material. I valmanifesten anvšnds det dock nšstan inte alls. (2) Ord som Šr neutrala, men kanske kan fšrefalla i nœgon mening icke-neutrala. Exempel kan ges om vi Œter betraktar tršd och gardin, men nu i kontrast till kyrkogœrd och giftorm. Det Šr rimligt att anta att de flesta uppfattar en svœrbeskrivbar skillnad mellan de bœda ordparen. Troligtvis kan vi aldrig vara kšnslomšssigt neutrala infšr kyrkogœrd och giftorm sœsom infšr tršd och gardin. Men det kan vara motiverat att Œtskilja det sprœkliga uttryckets grundbetydelser och dess bibetydelser Ð med andra ord skilja pœ denotation och konnotation. Konnotationerna omtalas av ett flertal svenska och utlšndska forskare som de associationer som utgœr frœn denotationen, och dessa torde vara negativa dœ vi hšr vissa ord. 3 Hellspong & Ledin (1996:33), skriver t.ex. (kurs. i orig., min fotnot): NŠr du mšter ordet ÓjŠtteskšldpaddaÓ Ð vad tšnker du pœ? Ser du bara framfšr dig en ovanligt stor skšldpadda? Eller gœr dina tankar vidare? Kanske till nœgot urœldrigt och outgrundligt. Kanske ocksœ till fridsamhet och moderlighet [É].HŠr mšter vi en skillnad mellan ett ords grundbetydelse eller denotation och dess bibetydelser eller konnotationer. Grundbetydelserna Šr olika associationer frœn den kšrnan. [É] Grundbetydelsen brukar vi kunna finna i ett lexikon, men bibetydelserna fšr oss 1 I dessa fall skulle bestšmningsordets všrdeladdning sprida sig till huvudordet. Hedquist (1982:88) kallar fšrhœllandet parallellstšllning, och ršknar det som ett vanligt sštt att emotivisera ett ord. 2 I det hšr fallet kan orden alltsœ inte bestšmmas semantiskt om man inte beaktar sprœksituationen; den institutionaliserade všrdeladdningen hos bra ŒsidosŠtts tillfšlligt av pragmatiska faktorer. 3 Lyons (1977; vol. 1:176): Ó[É] the connotation of a word is thought of as a emotive or affective component additional to its central meaningó. Begreppet institutionaliserad všrdeladdning innebšr dšremot att den všrdekomponent Lyons nšmner Šr en del av denotationen, inte endast utgœende frœn denna.

22 17 vidare, ut i de myter och allmšnna fšrestšllningar som vœr kultur knyter till ett fenomen. 1 JŠmfšr mšjliga konnotationer till grundbetydelsen hos tršd (gršnt, lummigt, susande, och vidare kanske sommar osv.) med dem till grundbetydelsen hos giftorm (aggressiv, lšmsk, och vidare bett, smšrta osv.). Detta betyder dock inte att giftorm har en všrdekomponent knuten till denotationen; lika lite som tršd och gardin fšrmedlar giftorm och kyrkogœrd en positiv eller negativ attityd till referenten. 2 Hedquist (1982:87) gšr fšljande likartade distinktion (understrykning i orig.): Det visar sig /É/ att vissa ord kan uttrycka ett gillande eller ogillande, medan andra bara kan framkalla en kšnsla av obehag e dyl. Det finns sœledes anledning att skilja mellan olika kategorier av všrdeladdade ord. Till de ord som kan uttrycka gillande/ogillande ršknar Hedquist t.ex. konstruktiv och avskyvšrd, medan ord som endast kan framkalla kšnslor representeras av krig Ð och hit vill jag alltsœ fšra kyrkogœrd och giftorm. Den senare typen, menar Hedquist, ÓanvŠnds fšr att fœ en mottagare att mœ bra eller dœligt, t.ex. genom att talaren všljer att tala om sœdana fšrhœllanden som Šr positiva eller som Šr otrevligaó (s. 95). Dessutom, menar han, finns det ord som saknar en kognitiv betydelsekomponent, dvs. denotation, och endast bestœr av en všrderande, t.ex. bra och usch. En sista grupp, som alltsœ skulle utgšras av de ord som saknar všrdekomponent och endast har en kognitiv komponent, diskuterar Hedquist inte. Men jag menar att den skulle utgšras av ord som tršd och gardin och i sœ fall ocksœ experiment. (3) Fšr de všrdeladdade orden i allmšnsprœket gšller alltsœ att všrdekomponenten erkšnns av sprœksamfundet (všnlig, grym osv.). Inom den politiska vokabulšren fšrefaller det emellertid finnas ord vilkas konnotationer Ð eller kanske všrdeladdningar Ð varierar mellan olika sprœkbrukare, t.ex. nyliberalism och kommunism. 3 Om jag hade 1 Cassirer (1993:159) skiljer mellan emotiva och additiva element, dšr ett additivt element t.ex. Šr fšrestšllningen hšst i samband med ordet gnšgga, och dšrfšr torde vara ungefšr vad Hellspong & Ledin Œsyftar med konnotation. 2 DŠremot kan nog kyrkogœrd Ð och i synnerhet giftorm Ð betydligt lšttare bli negativt všrdeladdade i metaforisk anvšndning. En diskussion om detta Šr dock inte aktuell just hšr. 3 Jag fšljer hšr t.ex. Bj rgo & Heradstveit (1996:46; kurs. i orig.): ÓInom en kultur eller sprœkgemenskap kan man ha de grundlšggande, denotativa koderna gemensamt, medan olika undergrupper eller subkulturer kan ha helt olika konnotativa underkoder.ó Det som sprœkbrukarna har gemensamt Šr i sœ fall Œsikten att bœde kommunismen och nyliberalismen Šr ideologier, varefter man skiljer sig Œt i synen pœ dessa. Min tveksamhet i valet mellan konnotation och všrdeladdning Šr ett resultat av att det,

23 18 fokuserat endast pœ všrdeladdade ord, hade det blivit nšdvšndigt att reda ut bl.a. detta fšrhœllande noggrant. Men hšr skall endast konstateras att dessa och mœnga andra ideologiska ord kanske inte kan sšgas vara institutionaliserat všrdeladdade. DŠremot kan de komma att bli det. Profit, som kunde anvšndas neutralt fšr 50Ð100 Œr sedan, har genomgœtt en sœdan fšršndring (se Malmgren 1989:77). Nu vidršrs dock ett helt problemkomplex: nšr švergœr ett ord eller en term frœn att ha konnotationer hos delar av sprœksamfundet till att kunna ses som institutionaliserat všrdeladdat? Har kommunism trots allt redan nœtt dit? Och hur Šr egentligen fšrhœllandet med nazism? Termen Šr positivt konnoterande fšr en liten del av sprœksamfundet, men denna del Šr (troligen) mindre Šn den del fšr vilken kommunism Šr positivt konnoterande. r denna skillnad ett skšl att tillskriva nazism, men inte kommunism, en institutionaliserat negativ všrdeladdning? Eller skulle skšlet vara att nazism (sœsom fascism; se NEO) har kommit att anvšndas alltmer som allmšnt skšllsord? Liknande problem verkar gšlla fler ideologiska termer, bland dem demokrati. Termen beskrivs šverlag som Ópositivt všrdeladdadó, men ogillas av en mindre grupp individer. Sammantaget finns det nog ŠndŒ skšl att se demokrati som institutionaliserat všrdeladdat. 1 Fšr de nu diskuterade tre grupperna gšller att de samtliga innehœller ord som pœ nœgot vis Ð och i hšgre eller lšgre grad Ð avviker frœn detta arbetes grundlšggande definition av všrdeladdade ord: Ord som dœ de betraktas individuellt och i nœgon grundbetydelse har en všrdeladdning som en del av sin denotation, och som med visshet har všrdeladdningen fšrankrad hos en stor majoritet av det allmšnna sprœksamfundet. sœsom Hedquist pœpekar, mœnga gœnger kan Óvara svœrt att skilja mellan ord som har begršnsat intersubjektiv emotiv betydelse och ord som endast kan utlšsa en kšnsla eller attitydó (1977:33). Om orden skall ršknas som begršnsat intersubjektivt emotiva mœste man karakterisera všrdeladdningen som institutionaliserad hos en viss grupp sprœkbrukare. Det kšnns trots allt nœgot underligt att sšga att všrdeladdningen hšr till denotationen hos nyliberalism och kommunism. Kanske Šr det dšrfšr rimligare att tala om skillnader i konnotation. 1 H igœrd (1978) resonerar annorlunda om fenomenet všrdeladdning (s. 96): ÓI partiprogrammene finner vi inga klare eksempler pœ permanent verdiladde ord. Derimot finner vi en rekke eksempler pœ ord som o f t e vil v¾re verdiladde, f.eks. demokrati, fred, frihet, rettferdig, fornuftig o.l., alle med faktoren <pos.>, krig, overgrep, urett, usunn o.l., alle med faktoren <neg.>. Vi kan imidlertid godt tenke oss situasjoner der disse ordene brukes uten at den emosjonelle komponenten blir aktivisert. Ordet demokrati kan f.eks. v¾re emotivt n ytralt nœr det brukes i en statsvitenskaplig forelesning [É]Ó.

24 19 Att tala om visshet i samband med antaganden om sprœksamfundet kan tyckas Šventyrligt. Men utgœngspunkten Šr, sœsom beršrts, att sprœksamfundet Šr medvetet om att det Šr ett brott mot gšngse sprœkbruk att inte beakta všrdeladdningen. Betrakta fšljande exempel ur 1968 Œrs valmanifest: Vietnamesernas kamp har blivit ett fšredšme fšr alla progressiva krafter. (1968) ven ett kontextlšst fšredšme Šr positivt všrderande, dvs. fšrfattaren skulle inte kunna motsšga att referenten tillskrevs en positiv egenskap. (Enda undantaget Šr om syftet vore att ironisera, vilket man dock inte har nœgon anledning att tro.) 1 Fšr tydlighetens skull fšljer nedan en tabell som sammanfattar mina grundlšggande antaganden om fenomenet všrdeladdning. Observera dock att indelningen Šr avsedd fšr viss všgledning och fšrstœelse endast i detta arbete. Avsikten Šr alltsœ inte att den skall vara praktiskt tilllšmpbar i ett stšrre sammanhang. Exempelvis Šr distinktionen mellan (1) och (2) kanske inte ens mšjlig att upprštthœlla i speciellt mœnga fall. Se tabell 3 pœ nšsta sida. Det Šr alltsœ grupp (1) som motsvarar definitionen ovan. Av teoretiska skšl och utrymmesskšl kommer studiet att begršnsas till denna grupp. Av flera skšl begršnsas den ocksœ till att gšlla de negativt všrdeladdade orden. Dessa fyller, som pœpekats tidigare, en viktigare funktion i politisk vokabulšr Šn de positivt všrdeladdade och fšrefaller Šven vara lšttare att identifiera. DŠrtill har ett kriterium vid detta fšrsta urval varit att ord (eller nœgon ordled) skall ha en nœgorlunda stark anknytning till allmšnsprœket. Man bšr emellertid notera att Šven (3) innehœller intressanta ord, t.ex. urholka, som i denna politiska diskurs givetvis fšrekommer endast med den šverfšrda, negativt všrdeladdade innebšrden. En del av orden kommer att falla inom nœgot SRB, eller Œtminstone anknyta dit, t.ex. demokrati. Vidare Šr det všrt att observera att ordgrupperna Šr inbšrdes heterogena. I (1) har orden diktatur t.o.m. hasardpolitik en konkret eller abstrakt referent, vilket inte gšller orden bra t.o.m. vanvettig. De fšrra kan dšrfšr kanske sšgas ha hšgre grad av kognitivt innehœll, medan de senare skulle kunna kallas rena všrdeord (Hedquist 1982:87). HŠr finns inte skšl nog att tudela grupp (1) pœ denna grund, och jag kommer inte fortsštt- 1 Att vi fšrstœr att (v) inte ironiserar fšrutsštter naturligtvis sprœklig fšrstœelse, men inte i ett vakuum, utan intimt fšrknippad med fšrstœelse och kunskap om verkligheten. HŠr fšrutsštts sœlunda kunskap om aktuella fšrhœllanden i Vietnam: att det pœgœr ett krig dšr, vilka parter som Šr inblandade, (v):s Œsikter om dessa osv.

25 20 ningsvis att uppmšrksamma distinktionen. Det Šr ocksœ lštt att urskilja olika styrkegrader pœ všrdeladdningen; t.ex. Šr vanvettig starkare Šn sund (jfr Cassirer 1993:71ff. om intensitet). Slutligen bšr man ha i Œtanke att t.ex. element Šr institutionaliserat všrdeladdat i endast en av sina grundbetydelser: 1 Õperson med tvivelaktiga egenskaperõ (NEO). TABELL 3. TŠnkbara kategorier av všrderande ord. Ord Semantiska egenskaper 1. diktatur, framstegsvšn, demokrati (?), Orden har en institutionaliserad nazism (?), fascism, element, všrdeladdning som i normalfallet beaktas hasardpolitik, ohygglig, sund, oršttmštig, av sprœksamfundet. 2 vanvettig m.fl. 2. krig, fred, fattig, konflikt, oro, optimism, arbetslšshet, fšrbittrad, brottsoffer, drog, reallšnesšnkning, sjukdom m.fl. 3. experiment, kampanj, konkurrens, urholka m.fl. 4. nyliberalism, kommunism, kapitalism, socialism, nazism (?) m.fl. 3 Orden har knappast všrdeladdning. DŠremot Šr konnotationer av ett visst slag sannolika. Orden blir ofta všrdeladdade under pœverkan av kontexten, t.ex. genom parallellstšllning. Orden har olika konnotationer (ev. všrdeladdningar) fšr olika sprœkbrukare. Vid studiet av všrdeladdade ord finns en uppenbar mšjlig felkšlla: ett všrdeladdat ord kan i sin kontext fšrmedla den omvšnda všrdeladdningen; om kontexten till dœlig lyder Óinte dœligó blir ju innebšrden snarast ÕbraÕ. Detta problem beaktas, men kan antas fœ škad betydelse fšrst i kvantitativa studier av stšrre material (jfr Malmgren 1989:61) Modala hjšlpverb De modala hjšlpverbens funktion har traditionellt ansetts vara att uttrycka en avsšndares attityd till eller bedšmning av t.ex. mšjlighet eller sanningshalt i sitt yttrande. I Svenska Akademiens grammatik 1 Jfr Hedquist (1977:23): emotiv polysemi. 2 Det fšrefaller lšttare att peka ut adjektiv med denna egenskap Šn ord ur andra ordklasser. Hedquist (1977:22) pœpekar att adjektiven sannolikt Šr den ordklass som rymmer flest ord med permanent emotiv betydelse. 3 Hedquist (1982:99 f.) ršknar Œtminstone kapitalism till gruppen begršnsat intersubjektivt všrdeladdade ord. Han menar att Ódessa ord utlšser en positiv eller negativ kšnsla eller anvšnds fšr att uttrycka en viss kšnsla bara inom en viss grupp. NŠr ordet anvšnds fungerar det sammanhœllandeó.

26 21 (1999) fšrs ett utfšrligt resonemang kring Šmnet (vol. 4:282Ð322). DŠr skiljer man inledningsvis pœ epistemiska, deontiska, potentiella och intentionella hjšlpverb. De hjšlpverb som jag vill undersška hšr Šr det intentionella vilja samt bšra och mœste. De senare har bœda antingen epistemisk eller deontisk betydelse. SAG (vol. 4:282): De epistemiska hjšlpverben anger i vilken mœn satsen enligt talaren Šr en sann beskrivning av den faktiska verkligheten, alltifrœn logisk nšdvšndighet till subjektivt bedšmd sannolikhet eller mšjlighet. [É] De deontiska hjšlpverben anger pœ liknande sštt om satsinnehœllet Šr nšdvšndigt eller mšjligt enligt samhšlleliga eller funktionella normer [É] (alltsœ inte frœn sanningssynpunkt som epistemiska hjšlpverb): om det Šr en skyldighet, [É] om det Šr lšmpligt, rštt, rimligt, šnskvšrt [É] etc. Det Šr rimligt att anta att bšra och mœste i valmanifesten sœ gott som enbart har deontisk (dvs. ÕuppfordrandeÕ o.d.) betydelse. Men de skiljer i styrka. Fšrutsatt att de har deontisk betydelse anger mœste ÕnšdvŠndighetÕ och bšra ÕrekommendationÕ (vol. 4:287). Ett rimligt antagande Šr dšrfšr att ett bruk av mœste pœ bekostnad av bšra ger mottagaren en bild av škad bestšmdhet, handlingsvilja o.d MilitŠra metaforer / ord med militšra konnotationer Urvalet till en kategori av detta slag Šr naturligtvis av hšgst subjektiv natur, men min utgœngspunkt Šr att det finns vissa ord och fraser som i mœnga fall tyder pœ ett mer eller mindre konfrontativt tšnkande hos manifestets fšrfattare. Exempel pœ sœdana Šr offensiv, kamp, frontlinje och slœ tillbaka. Ordgruppen Šr kanske inte i fšrsta hand av intresse om den relateras till andra partier; snarare Šr det partiets eventuella inbšrdes fšršndringar som bšr fokuseras. Denna delundersškning Šr gjord fršmst i syfte att fšlja upp Malmgrens (1989) resultat. Samtidigt Šr den bœde snšvare och vidare Šn hans undersškning, dvs. materialet Šr mindre men spridningen šver tid stšrre. Orden redovisas kvantitativt och (i nœgon mœn) kvalitativt i avsnitt 5.7.