Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson"

Transkript

1 Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Tidigare publicerad i SprŒkbruk, grammatik och sprœkfšršndring. En festskrift till Ulf Teleman , (s.25-36) Institutionen fšr nordiska sprœk, Lunds universitet,

2 NŠr mšnniskor talar ett sprœk eller en sprœkvariant som de inte behšrskar sšrskilt všl, kan de fšrstœs bara uttrycka det som deras begršnsade sprœkbehšrskning tillœter. De framstœr dœ som lite dumma i huvudet, inte minst i sina egna šgon och šron och i jšmfšrelse med sin egen sjšlvbild frœn det egna sprœket. De tystnar. I ett samhšllsperspektiv sšgs de dœ tillhšra den "tysta majoriteten". Men mšnniskorna i den gruppen, Šr naturligtvis inte utan tankar och tal i sina egna, hemtama sprœkgemenskaper. Det Šr bara det att de inte hšrs pœ offentlighetens arena, dšr rollerna spelas av representerande aktšrer som fšr deras talan. De tysta kšnner dœ ofta inte igen sig i detta representerande tal. - Det vet všl alla! Vi stœr - kanske - infšr en europeisk centralisering. Samtidigt pœgœr en nationell och regional decentralisering av det samhšlleliga beslutsfattandet. Besluten ska ligga nšra de beršrda. Detta mœste, vad jag kan fšrstœ, innebšra en stšrre mšngd representerande tal i en stšrre mšngd offentliga organ. Betyder det att folk kommer att kšnna igen sig mer, eller innebšr det fler tillfšllen till icke-igenkšnnande? - Det vet všl ingen? Representanter som behšrskar de europeiska maktsprœken engelska, franska och tyska (inte latin eller esperanto som en del hoppas) kommer att tšnka och tala Œt oss pœ dessa sprœk i Europagemenskapen, och de och EG:s representanter kommer sannolikt att pœverka svenskan som nationalsprœk (Teleman 1992). Representanter som behšrskar offentlighetens svenska kommer dœ som nu att re-presentera vœra tankar i Sverigegemenskapen. Representanter pœ olika regionala nivœer och inom olika intressesfšrer kommer att re-formulera oss i en mšngd olika fšrsamlingar. De kommer naturligtvis ocksœ att rapportera till oss frœn sina positioner och reformulera synpunkter och beslut. Kommer detta att ška samhšrigheten mellan svenskar, smœlšnningar och medelœldringar? Kommer den škade gemenskapen i sœ fall att ske i harmoni mellan olika intressegrupper eller pœ bekostnad av grannsšmjan? I anslutning till dessa stora frœgor har jag i all ansprœkslšshet studerat hur vi och dom etableras i nšrradiosšndningar. I den sprœkvetenskapliga, filologiska, traditionen Šr det ett hedervšrt arbete att ge ut texter. Det har framfšr allt varit frœga om Šldre handskrifter med mer eller mindre utfšrliga kommentarer. Ett lika hedervšrt arbete Šr det, tycker jag, att ge ut och kommentera texter frœn vœr egen tid. Jag tšnker dœ i fšrsta hand pœ texter som bygger pœ inspelningar av tal och som riktar uppmšrksamhet mot fšreteelser som mœnga kanske Šr omedvetna om. Jag vill alltsœ bryta en lans fšr en sorts samtida talsprœksfilologi. Med utgœngspunkt i sœdana texter har jag dšrfšr hšr gjort ett utkast till en sorts sprœksociologisk studie av retoriken 'konsten att švertyga' i program som 2

3 sšndes i SkŒnepartiets nšrradio under nœgra dagar sommaren Partiet Šr ett lokalt missnšjesparti. SkŒnepartiets nšrradioprogram MŒnga av SkŒnepartiets och andra organisationers nšrradiosšndningar bygger pœ att lyssnare ringer till en programledare, skickar hšlsningar och šnskar en skiva. Programformen torde vara všlkšnd. Programledare under den period som jag har studerat Šr ibland partiledaren sjšlv och ibland andra skœnepartister. Kommunikationssituationen beskrivs bl.a. sœ hšr: "Vi tackar fšr uppringningen hit till vœr radio som inte har nœn sluss. Ni kommer rakt in i studion hšr till mej, och sen gœr vi ut i radion och pratar. Och vill ni inte ut i radion sœ fœr ni inte ringa hit, fšr vi har bara en ingœende telefon." MŒnga uppringare verkar vara gamla, sjuka och ensamma. De verkar lyssna varje dag och nšstan hela dagarna, mest kanske fšr musikens skull men antagligen ocksœ fšr att det ibland blir rštt sœ spšnnande med den kamp som fšrs mellan vi och dom. I programmen etableras nšmligen en pœtaglig všrme och gemenskap mellan programledarna och lyssnarna, och ocksœ mellan lyssnarna inbšrdes. Denna vi-samhet všxer sig stark genom hotet frœn olika dom-grupper, bl.a. en konkurrerande nšrradiofšrening, Opponentgruppen, med anknytning till socialdemokraterna. Den gruppens anhšngare och skœnepartisterna "busringer" till varandra och skapar dramatik i programmen. Musiken i programmen Šr till stšrsta delen folklig dansbandsmusik med texter om lšngtan, kšrlek och gemenskap. "Riktiga všnner" med Kurt Hagers var mest šnskad under min lyssnandeperiod. Att programledarna kan tillmštesgœ lyssnarnas šnskemœl om musik och texter om detta verkar bidra till den tillgivenhet som de trogna lyssnarna hyser fšr sina ledare. Vi-intimitet och harmoni Intimiteten markeras med igenkšnnande och všnliga tonfall, sšrskilt i samtal med kvinnliga programledare. Den manlige partiledaren Šr kšrvare. Alla kallar varandra vid fšrnamn och markerar nšrhet genom flitigt bruk av dem. En del anvšnder bara medlemsnummer eller nummer och fšrnamn som i det hšr exemplet med partiledaren: - Ja, hejsan, det Šr medlem 992, Gšran. - VŠlkommen hit 992! - Tack ska du ha! Jag ville šnska en liten lœt idag med Hasse Andersson, om du kan hitta den: En kvšll i juni. 3

4 - Ja just det. Det Šr alltsœ inte samma som JunikvŠll. - NŠ, jag hšrde att du letade efter en lœt som hette nœnting sœnt. SŒ jag tšnkte att det kanske Šr den. Men det var det alltsœ inte. Men det kvittar ju, fšr att nu Šr det ju juni mœnad, sœ dœ kan vi ju spela den hšr biten ocksœ. - Javisst Šr det det. Det Šr alldeles riktigt, Gšran. - Ja, dœ fœr ni ha en fortsatt fin dag dšruppe. - Ja tack, jag šnskar dej detsamma. En del lyssnare Šr sœ všl insatta i radions skivarkiv att de kan hjšlpa programledarna att leta upp skivor genom att ange en šnskad skivas arkivnummer. NŠrheten och gemenskapen markeras ocksœ av att en lyssnare kan hšlsa till en annan och lœta programledaren všlja skiva med motiveringen: "Du vet vad hon brukar vilja hšra". Ibland fšljs en hšlsning av en všlmenande fšrmaning, t.ex. om att mottagaren ska vara fšrsiktig med elden nšr hon grillar ikvšll. Programledarna tycks dock všja fšr alltfšr starkt personligt engagemang. En lyssnare, Rune, slutar t.ex. samtalet med att tacka fšr all všnlighet som kommer frœn "er dšruppe", dvs. pœ radion. Han hšlsar till alla cancersjuka som hœller pœ att dš, och han brister i grœt. Programledaren avbryter dœ och lšgger pœ en skiva. Strax efterœt ringer emellertid en kvinna och hšlsar till Rune som var sœ ledsen och ringde fšrut. Hon kšnner honom inte. Men han lšt sœ ledsen. - Ofta hšlsas lite devot till den Programledare som uppringaren just talar med: "Och sœ vill jag hšlsa till dej", ibland med tillšgget "och de dina". Grundmodellen pœ samtalen: presentation, skivšnskning och hšlsning byggs ibland ut med hyggesnack: - Fint všder idag! JŠtteskšnt va? - HŠrligt! Ja, det Šr det. Det Šr friskt ocksœ. - Ja, det skiftar lite grann. Den ena dan Šr det kallt. NŠsta dag Šr det varmt. - Jo, men vi fœr všl hoppas att vi ska fœ lite varmt och gott igen. - Jaja. - Nu Šr det snart midsommar. Det gœr ditœt. - Ja. Men sœ tycker jag, nšr det har varit midsommar sœ gœr det pœ andra hœllet igen sœ. - Jo. - Det tycker jag inte Šr roligt heller. - Men det Šr gott med sill och potatis. - Jo. A, det har jag Štit redan en tre, fyra gœnger innan. SŒ... - Ja, jag brukar gšra det ocksœ. Men i Œr sœ tšnkte jag, jag skulle fšrsška spara den glšdjen till midsommarafton. - svenska potatis! Aja, det har jag kšpt mœnga gœnger nu. - Ja, vad fœr du ge nu kilot? - Ja, det skiftar ju lite. FrŒn bšrjan var det 60 kronor, men nu har det gœtt ner till 18 kronor. - Ja. - SŒ, 18 och 20 Œ... Men vad jag reagerar pœ: jordgubbar. - Ja, det var ju inte svenska. Det var faktiskt belgiska. Det stœr pœ lappen. "Belgiskt" stœr det pœ, 46 kronor. Det tycker jag verkligen Šr i det saftiga laget. - Jaja. 4

5 - Va!? - Ja, det Šr vad det tœl. - dom Šr inte svenska. - Ja, det Šr vad det tœl. Det Šr det. Men dom blir všl billiga. Jag tror det kommer mœnga jordgubbar i Œr. Svenska. -, jag har nog, tšnker jag, i min koloni, sœ har jag egen SKRATTAR odling. - BerŠtta nu inte var du har kolonin. Fšr dœ kanske du fœr fršmmande dšr. Jag vet var du har kolonin. - JasŒ. Ska du gœ dit dœ? - Jag fœr všl gœ och titta till den, nšr jag gœr ut med hunden. - Ja, och sœ ska jag ta kamera med. Jag ska fotografera dej. - Ja, jag brukar bli fotograferad. - Ja, sœ akta dej! - JadŒ. - Jaja. Du fœr gšrna gœ dit och smygšta. Det gšr fœglarna ocksœ. Men dom ska ocksœ leva. Det hšr samtalet kan illustrera den privata stšmningen i radion. Det handlar om vardaglighet, kšnnedom om varandra, beundran och nšrhet till ledarna, svenskhetens fšretršden - pœ ett privat och ofšrargligt sštt - och om motstœndarna som spionerar och ocksœ fotograferar sina fiender. Det finns faktiskt en spanargrupp pœ dom-sidan. Den som vill vara med i gemenskapen Šr všlkommen: Ni som vill gœ tillsammans med oss pœ všgen mot demokrati, ni plockar fram penna och papper! - All makt Œt folket stœr det i grundlagen. Men hur Šr det egentligen? SŠtt in 50 kronor pœ pg x, och ni fœr tio gœnger tillbaka! Ni fœr kunskaper, ni fœr inblick och ni kan vara med i vœra interna fšrbund: ungdomsfšrbundet, kulturfšrbundet, seniorfšrbundet och kvinnofšrbundet. Den som fšrsšker vara med utan att betala avgiften kan drabbas av en tillršttavisning av partiledaren. Det hšnde med en lyssnare som ringde och beršmde programmen och menade att de borde sšndas i Riksradion, vilket naturligtvis Šr en fascinerande orimlig tanke. Ledaren frœgar dœ: - r du medlem i SkŒnepartiet? - NŠ, men jag Šr hundraprocentig sympatisšr. - DŒ ska du inte komma och stšlla krav, om du inte ens blitt fšrdig att bli medlem. Vi driver partiet sen slutet av 70-talet under oerhšrda fšrfšljelser. Den varma, harmoniska intimitet som utgšr grundtonen i programmen verkar Škta och fyller ett behov hos lyssnarna. Som framgœtt ovan Šr dock allt inte ett harmoniskt vi. Vi-kŠnslan fšrstšrks av ett fšrfšljande dom. 5

6 Dom stšr oss, vi fšrfasar oss - och ger igen DŒ och dœ under programmen kommer det fram uppringare som skšndar med uttryck som "BšgajŠvel!", "Hej Hitler", "Vet du, jag skulle skšmmas fšr att kalla mej politiker." Ibland beskriver programledarna hur besvšrlig situationen Šr: "Och telefonen ringer hšr bak. Jag Šr všldigt uppvaktad, det ska ni veta." Det Šr alltsœ dom som ringer och bl.a. kallar vi-sidan fšr hšns - det Šr oklart varfšr - som i fšljande drabbning, dšr sprœklig korrekthet blir till slagtrš, nšr en kvinna ringer upp: - HallŒ hallœ. Nu kommer du ut i radio. - Det var všl Hšnsakvartetten som sjungde dšr? - Sjungde? - Ja, det passar ert sprœk. Det var precis den dšr nere. Det var nog hšnsen. Det var Hšnsakvintetten. - Har du nœt politiskt? LUREN L GGS P. NŠ, inte det, nš. Det var nœn som sjungde hšr, sa hon. T.o.m. jag vet att det heter sjšng. OvanstŒende typ av samtal ger upphov till nya samtal, dšr vi-sidan fšrfasar sig. Efter samtalet ovan ringer t.ex. Gerda och hšvdar att sprœket inte alltid Šr det bšsta i "den andra radion". "Men vi har vœrdat sprœk i vœran radio", skrattar hon, medan programledaren fšrklarar att vœr radio skšts av vanligt folk och gšrs fšr vanligt folk. Slutsatsen hon drar av det intršffade Šr att "Šn en gœng har vi visat att vi Šr bšst, dšrfšr att vi vet ju om, nšr vi gšr fel. Vi har sjšlvkritik." Gerda frœgar varfšr vi Šr "hšns" utan att fœ svar. Hon Šr glatt stridslysten: - Men Šr vi "hšns", sœ mœste det ju finnas en tupp. den Šr všl pœ andra sidan dšr. - DŒ Šr den tuppakammen, den har nog inte vuxit ut Šnnu. - SKRATTAR HJ RTLIGT, sœ roligt! A, det Šr sœ lšjligt, sœ det Šr inte klokt bara, va. Indignationen šver dom-sidans uttryckssštt och beteende leder bl.a. till samtal dšr deltagarna visar oro fšr hur ungdomen ska pœverkas: - Men jag undrar sœ vad det Šr fšr folk som ringer upp? - Ja, ni skulle hšrt hšr bakom, kšra lyssnare. - Ja, det Šr inte klokt va. Man skulle ju tro att dom har blitt tappade nšr dom var smœ alltsœ. - Ja, det Šr nog inte sœ lindrigt. Jag tror inte det. - Ja, det Šr inte klokt. Jag sšjer det alltsœ. Dom klagar pœ ungdomen. Men dom Šldre Šr všl inte bšttre! /.../ Ja, det Šr inte klokt. AlltsŒ jag sšjer: Vi har sjšlv fyra barn. sen har vi tvœ barnbarn /.../, dom hšr pœ radion, sœ sšjer dom: "Vad Šr det fšr mšnskor? FŒr man lov Œ sšja sœnt nšr man blir gammal?ó AlltsŒ det Šr ju inte klokt ju. - T.o.m. ungarna fšrstœr var gršnsen gœr ja. 6

7 - Ja, det Šr inte klokt alltsœ, va! Det existerade inte nšr en annan všxte upp. Man hšrde ju aldrig nœnting sœnt ju. - A, det hšr det kan jšmfšras med fšrr i tiden nšr tanterna var nere och tšmde soporna i soptunnan, nšr dom stod Œ sladdrade. Det Šr bara det att nu Šr det i nšrradion i stšllet. /.../ Men jag vill bara sšja: Det Šr helt vansinnigt! Vuxna mšnskor! Vilken vokabulšr! r det klokt? - NŠ, jag tycker faktiskt synd om dom, dšrfšr att livet Šr sœ hšrligt om man tar till vara pœ dom smœ stunderna. sol Œ sommar Œ kunna va všn med mšnskor Œ uppleva fina saker. IstŠllet sitter dœ gamla mšnskor pœ 60 Œr Œ dšromkring Œ bšr sej illa Œt. - Jag tycker inte det Šr klokt alltsœ. Det Šr helt vansinnigt! Som framgœtt blandas det omstšndliga fšrfasandet med retsamma tjyvnyp pœ dom-sidan. Men det fšrekommer ocksœ mer organiserade retsamheter, t.ex. nšr det organiseras en frœgetšvling som riktar sig enbart till "alla dom dšr mšnskorna". "Det Šr enbart medlemmarna i den socialdemokratiska fšrfšljargruppen som fœr lov att vara med." FrŒgetŠvlingen annonseras upprepade gœnger. Programledaren presenterar till slut tšvlingen lœngsamt och dramatiskt: "Ja, dœ kšra terrorister! Har ni nu papper och penna, sœ ska ni fœ nœt annat att gšra Šn att hœlla pœ hšr och terrorisera pœ telefon." Hon ger sœ tydliga anvisningar om hur svaren ska skickas i kuvert med pœskriften "SkŒnes bšsta radio". I instruktionen nšmner hon ocksœ ett antal frœgor som inte Šr aktuella den hšr gœngen, bl.a. ska hon inte frœga hur mœnga gram det gœr pœ ett kilo: r ni beredda nu? Det Šr ju sommar. Och dœ kan vi ta en frœga som passar till det: Om jag stickar en baddrškt eller ett par badbyxor av rent yllegarn - ni vet att yllegarn, det Šr varmt - hœller jag mej dœ varmare i vattnet nšr jag badar? FrŒgan upprepas fšrolšmpande lœngsamt liksom adressen med betoning pœ att det ska stœ "SkŒnes bšsta radio" pœ kuvertet. SŒ spelas det musik, varefter programledaren retsamt och fšrnšjt sšger: "Under tiden har telefonen ringt všldigt mycket hšr. Det Šr klart vi Šr ju SkŒnes bšsta radio." Fšrargligheten har haft avsedd effekt. Det ideliga upprepandet av "SkŒnes bšsta radio" Šr naturligtvis ett sštt att markera vi-sidans šverlšgsenhet, och uppgiften att dom ska sštta detta pœ pršnt Šr ett rštt sœ raffinerat skšnderi. Den hšr retfulla utmaningen backas upp av flera samtal: - sen betršffande den hšr frœgesporten som du utlyste hšr fšr en liten stund sen, sœ tror jag inte alls du kommer Œ fœ nœt svar. - Inte det? - NŠ, jag kan inte tšnka mej dom kan skriva. det skulle ta alldeles fšr lœng tid om dom ska ha skrivhjšlp. - A, man vet inte. Dom kanske lyckas plita ner nœt svar. /AlltsŒ ja eller nej./ - A, dœ Šr dom bšttre Šn man tror. Men jag kan inte tšnka mej det. Programledarna har en pœtaglig stršvan efter att hœlla rent, framfšr allt pœ det sprœkliga planet: "Nu Bengt, har du svurit tre gœnger. Det Šr snudd pœ avstšngningsknappen." - "Du ska inte svšra sœ mycket, Greta!" Men ocksœ 7

8 bruket av ett ord som utrotning kan leda till starkt avstœndstagande, som nšr Rickard hetsar upp sig: - Ja, dom skulle gšra en revolution och skjuta hela riksdan helt enkelt. - Au, som du sšjer. Det sšjer jag helt emot, fšrstœr du. - Jo, du fœr gšra som Castro helt enkelt, utrota dom. - NŠŠ. NŠ, nš. Nu fœr du inte sšja sœ mer pœ denna radion. Fšr det tycker jag inte alls om. - NŠnŠ. SKRATTAR LITE GENERAT. - DŠrfšr att man utrotar inga folk. Absolut inte. Det Šr jag absolut emot pœ att du sšjer. Det fœr du ta tillbaka - Ja, just det. - SŒ gšr man inte. STR NGT Man sšjer inte sœna saker om andra mšnskor. - Men dom tar ju kœl pœ dom annre stackarna hšr. - Ja, men man sšjer ŠndŒ inte sœ. - NŠ. - Det gšr man inte. - NŠnŠ FšrlŒt mej! - du, vi fœr všl spela VŒr dotter med Tommies. - Ja, SKRATTAR TILL GENERAT det Šr kanske sškrast. - Men utrotning ska vi inte ha. Absolut inte hšr! TŠnk pœ det! - Men riksdan Šr inte fšr vanligt folk. - NŠ, men dœ ska man inte sšja att man ska utrota dom. Det Šr ju hemskt ju. - NŠnŠ. OK. - DŒ har du tatt tillbaka det, Rickard. Detta utfšrliga fšrfasande huvudsakligen šver sjšlva anvšndningen av ordet fšljs sœ upp med ytterligare avstœndstaganden frœn den efter hand skamsne Rickard. Han var inte skœnepartist, framhœlls det i en kommentar efterœt. Den stšndiga kampen mellan vi och dom skapar spšnning och dramatisk nšrvarokšnsla i direktsšndningen. Den ger en sorts Kalle Blomkvist-stŠmning Œt vardagen. Och det kan behšvas. Privatoffentligheten Det hittills presenterade skulle jag vilja hšnfšra till en privat sfšr i nšrradions offentlighet. Men gršnsen mellan det privata och det offentliga Šr mycket diffus, det kommer att framgœ. Och jag tror att det Šr just denna svaga Œtskillnad mellan privat och offentligt som ger programmen retorisk effektivitet. De mer politiska Šmnen som tas upp, fr.a. av partiledaren, fšrankras nšmligen i den privata vi- och dom-anda som jag just beskrivit. De terroriserande uppringarnas samtal anvšnds fšr att misstšnkliggšra domsidans argumentering, och dom betyder dœ ofta 'socialdemokraterna': - Goddag Kal. Du snšar... - Ja. Goddag! Vad heter du? - Sverre. 8

9 - Jaha. Det tror vi sœ mycket vi vill pœ. LUREN L GGS P. Vi tackar hšr fšr ytterligare ett exempel pœ argumentationsteknik frœn vœra motstœndare, som ju alla vet huvudsakligen Šr socialdemokraterna. Liknande kommentarer Šr det normala efter sœdana hšr busringningar som vi alltsœ drar fšrdel av i kampen mot dom. Busringningarna anvšnds ocksœ i angrepp pœ motstœndarnas organisation och representanter och i kampen om anhšngare. Birgit ringer t.ex. och beršmmer partiledaren fšr att han spelar upp "det dšr hemska", och hon beršttar att hon hšrt en lyssnare som ringt och vittnat om sin omvšndelse frœn dom till vi-sidan: "Och det var en socialdemokrat, sa hon. Fšr det /dvs. det hemska/ var nœnting i hšstvšg". Ledaren instšmmer och sšger att visserligen tycker mœnga att det Šr "inte roligt" att hšra pœ "sœnt", och man fœr ha fšrstœelse fšr att "folk liksom inte vill veta det hšr hemska som socialdemokraterna hœller pœ med i nšrradion i Malmš". Men det Šr viktigt att det "dœ och dœ ŠndŒ kommer fram lite grann utav det". - De antydande uttrycken Šr mœnga i programmen, och de bygger fšrstœs pœ en gemensam uppfattning om verkligheten. Antydningar som uppfattas stšrker gemenskapen ytterligare. Om de inte uppfattas skapar de avstœnd. Ett skšl till att "det hemska" bšr komma fram Šr att det avslšjar motstœndarens organisation: "Fšr dom avlšser varandra. Dom har uppringningsmaskiner." Partiledaren glider sœ šver till att fšrsvara sig mot de uppringare som tycker att det Šr fel att han, som har tjšnst som politisk sekreterare i kommunen, sitter och spelar skivor pœ kommunens bekostnad. Den fšrsta punkten i fšrsvaret Šr att det Šr viktigt att hœlla kontakt med všljarna och ge dessa mšjlighet att pœpeka missfšrhœllanden. - "JadŒ. Man fœr mycket fina informationer", stšdjer lyssnaren, och ger dšrmed (omedvetet) ytterligare ett tšnkbart argument. Den andra punkten Šr att socialdemokraterna har en egen sekreterare. "Och deras socialdemokratiska lyssnare vet inte ens vad hon heter, och Šn mindre vad hon gšr." Lyssnaren suckar fšrfšrad. Detta fšrsvar anvšnds sœ som utgœngspunkt fšr att fšrklara verkligheten fšr lyssnarna och angripa motstœndarna: - Men det Šr sœ det gœr till, fšrstœr du, nšr sossarna ska vrida om šronen pœ folk och lura dom riktigt rejšlt. - BEGEISTRAT Jaja. - DŒ lœter dom sœna hšr missinformationer och felaktiga informationer och ofullstšndigheter komma fram utan att fšrklara helheten. - BEUNDRANDE h ja. - Utan Œ redogšra fšr hur det i verkligheten ligger till. Under uppringarens hšngivna samtalsstšdjande signaler drar sœ ledaren antydande paralleller till tvœ fall, dšr det fšrhœller sig "pœ samma sštt". Det fšrsta fallet ršr lokaltrafiken (ML), dšr socialdemokraterna sšgs ha fœtt folk att tro att de ville behœlla den i kommunens Šgo, nšr de i sjšlva verket varit med om att den "skulle konkurrensutsšttas med en fjšrdedel Œt gœngen 9

10 under fyra Œr efter varandra i stršck". Detta Šr ett Šmne som Œterkommer ofta: Det var ingen dšr. UPPRINGAREN HAR LAGT P. vi vet ju att folk ringer hela tiden fšr att blockera linjen. Det gšr dom pœ uppdrag av socialdemokraterna. Och det Šr ju socialdemokraterna i Malmš som beter sig. Dom har inga argument lšngre i politiken. Och dom argument dom har, dom fšrnekar dom sen i den politiska debatten, exempelvis i MLfrŒgan. /.../ Ja, sœ beter sig det hšr tidigare steriliseringspartiet. Det stšrsta všljarbedragarpartiet i svensk historia. Dom vilseleder alltsœ, dom Šr opœlitliga, dom fœr nedsšttande beteckningar. Det andra parallellfallet Šr kšrnkraftsfrœgan. Socialdemokraterna ville bygga ut kšrnkraften under 70-talet, dšrefter ville de avveckla den. Dom byter alltsœ Œsikt och Šr dšrigenom opœlitliga. SŒ hela den hšr svansen av sosse-eftersšgare, dom fick dœ hœlla pœ och fšrklara hur bra kšrnkraften var. Och sedan dœ nšsta dag fick dom fšrklara hur farlig och dœlig den var. Dom har alltsœ eftersšgare, dom Šr opœlitliga. OpŒlitligheten ges intensitet genom upprepning och genom de tvœ samtalandes fšrfasande šver tillstœndet. Dom-sidans busringningar och privata ohyfs fšrs alltsœ upp pœ en offentlig nivœ. Genom parallellstšllning - "det Šr likadant med" - anvšnds det tadliga beteendet fšr att angripa motstœndarpartiet fšrst pœ lokal nivœ och sedan pœ nationell nivœ. Ledaren Ledaren har svœrt fšr att bli emotsagd eller ifrœgasatt. I sœdana fall har han ett oslagbart argument, avstšngningsknappen: En uppringande Ivan hšvdar att en dam i ett tidigare program har ringt till radion och varit uppršrd šver att invandrare fœr ha egen ršrelse och šver att de, men inga andra, fœr bidrag till detta. Den kvinnliga programledaren skulle dœ, enligt Ivan, ha svalt detta och sagt: "Det vet ju alla". Detta fšrnekar ledaren, och det uppstœr en dispyt om vad som sagts. Enligt ledaren sa hon: Det fœr i och fšr sig svenskar ocksœ./.../ Men hon sa: Svenskarna blir ŠndŒ oršttvist behandlade, dšrfšr att utlšnningar som fœr sœn hjšlp, nšr dom sen gœr i konkurs kan dom ofta lœta ršrelsen gœ vidare med nytt startbidrag genom nœn slškting. SŒ sa hon. Det uppstœr en diskussion om vilka som handlšgger sœdana hšr Šrenden och som dšrfšr skulle kunna ge besked om hur det verkligen fšrhœller sig. Det kan man ta reda pœ, menar Ivan: 10

11 - Om man nu Šr intresserad av att sanningen ska komma fram och att korrekta uppgifter ska fšrekomma i radion. - Tror du inte att jag Šr det dœ? - NŠ, jag Šr inte riktigt sšker pœ det. - Ah, det ar en mycket grov fšrolšmpning. Efter en stund trycker ledaren pœ avstšngningsknappen och reder ensam ut hur fšrhœllandena enligt honom Šr i verkligheten. Han Šr sœrad, men fšrsonlig, sœ Ivan fœr trots allt hšra sin šnskemelodi. Lyssnare som hšrt det omdiskuterade samtalet uppmanas att ringa. Och det gšr de, fšrfasar sig och tršstar: "Det var sškert nœn sosse som ringde.'' - "Ah, det Šr dšsnack helt enkelt ju." - "Det Šr ofattbart bara" - "Ja, det Šr skršmmande". SŒ har antagligen en "sanning" etablerats i lyssnarnas sinnen. Ledaren blev angripen och lštt sœrad, men det verkar som om striden stšrkte hans stšllning. Folket fick anledning att visa honom sitt stšd. Det var ohyfsat att ifrœgasštta. Den som gjorde sœ var en av dom, sœ vi gœr stšrkta ur striden, och den engagerande fiendskapen hœlls vid liv. Ledaren och offentlighetens texter Ett markant inslag, fršmst i ledarens program, Šr hšglšsning av tidningstexter, huvudsakligen av artiklar i Svenska Dagbladet. Dessa behandlar skiftande Šmnen, som t.ex. frœgan om Sverige ska skicka FNsoldater till f.d. Jugoslavien, frœgan om Europagemenskapen och fšrstœs om Sveriges flyktingpolitik som Šr ett centralt Šmne fšr SkŒnepartiet. Dessa texter lšser ledaren med ett tonfall som starkt pœminner om det hos den karikerade nyhetsupplšsaren i det gamla radioprogrammet Mosebacke monarki. ven om detta lœter lšjligt i mina šron, kan tonen ge en klang av officišs kommunikž hos lyssnarna. De upplšsta texterna Šr avsedda fšr mottagare som lšser dem tyst fšr sig sjšlva. Det Šr dšrfšr svœrt att fšrstœ dem vid upplšsning, Šven fšr en som Šr van vid texttypen. Jag antar att de framstœr som mycket svœrbegripliga fšr huvuddelen av SkŒnepartiets nšrradiolyssnare. UpplŠsningarna kan bli mycket lœnga. Vid enstaka tillfšllen kommenteras innehœllet. Ibland Šr kommentaren: "Ja, det var lite krœngligt/ršrigt det hšr". Jag fšrestšller mig att upplšsningarna ger lyssnarna intrycket att ledaren Šr en man som har kontakt med den offentliga, avlšgsna och obegripliga makten. Han fšrstœr den och det sprœk som den talar. Han framstœr som Maktens representant bland det vanliga folket. 11

12 Ledaren ger lšsningar Den position som ledaren fœr genom sin kontakt med den avlšgsna, offentliga makten och genom den nšrhet till folket som han fœr genom viskapet gšr fšrstœs att man kan komma till honom med sina tankar och frœgor om det svœrfšrstœeliga samhšlle som omger oss: - Hej, det Šr Nisse. Skurup - vem fœr betala det? - Hur dœ? - Kalaset, det hela, vem fœr betala det? r det inte vi skattebetalare? - Vilket kalas? - Skurup - tomma lšgenheter. r det inte vi skattebetalare som fœr betala det? - Jo, det Šr klart att det Šr. - Ja, det var bara det jag ville sšja. Och sœ vill jag ha en bra inspelning av Oh, mein Papa. - Ja, vi har en. Om den Šr bra fœr du bedšma sjšlv. Hej dœ! Det svar som uppringaren ger pœ sin egen frœga fœr alltsœ en nœgot kšrv bekršftelse av ledaren. Men ledaren ger inte bara stšd Œt de betungades klagan. Han ger ocksœ lšsningar som i fšljande samtal med en manlig lyssnare som inleder med en mycket allmšn frœga: - NŠr ska vi fœ bšttre politik hšr? - Ja, vad Šr det du tšnker pœ? - Ja, det Šr bœde det ekonomiska och hela det hšr samhšllet och flyktingmottagningen och alltihopa. - Ja, det blir nšr man všljer det parti som har det riktiga programmet. - Ska dom svšlta lite hœrdare fšr att dom ska fšrstœ bšttre? - Ja, det verkar ju sœ tydligen. /É / Jag begriper inte varfšr dom gœr och ršstar pœ dom vanliga partierna som dom har gjort. - Det gœr ju inte alls. - NŠ, det gšr det ju inte. - Vi fœr ha en utrensning hšr. - Ja, všljarna fœr alltsœ ta sej samman och tšnka efter lite grann. Fšrklaringen till livets elšnde Šr alltsœ att folk inte ršstar pœ SkŒnepartiet, och fršlsningen infinner sig om de tror pœ ledaren och ršstar rštt. I annat fall fœr vi ta till utrensning bland dom. Ordet utrensning bršnnmšrks inte hšr sœ som skedde med utrotning i ett tidigare exempel. Ledaren visar hur ologiskt folk argumenterar - om de Šr socialdemokrater. Exemplet nedan handlar om en socialdemokrat som sagt sig vara fšdd socialdemokrat och dšrfšr ršstade i enlighet med detta: Och du vet nšr mšnskor liksom resonerar pœ det viset att dom Šr dœ fšdda med tvœ šron, och dom Šr fšdda med tvœ ben, och dom Šr fšdda med en nšsa. Och sœ Šr dom fšdda med en politisk uppfattning som heter att dom Šr socialdemokrater, sœ Šr det ju všldigt svœrt att Šndra pœ det. 12

13 Den hšr všltaliga och švertygande argumentationen lšggs sœ som grund fšr en anklagelse mot socialdemokraternas ledare som sšgs veta om att deras všljare ršstar pœ dem vad som Šn hšnder. DŠrfšr kan de gšra som de vill. Anklagelsen underbyggs med exempel pœ socialdemokraternas omsvšngningar i olika frœgor: De har varit fšrst fšr kšrnkraft, sedan emot; mot EG, sedan fšr. Dessutom - och detta Šr ocksœ ett Œterkommande argument - har de fšrt en politik fšr tvœngskastrering som de skyller pœ andra. Den lyckade argumentationen mot medfšddheten mynnar alltsœ ut i anklagelser om opœlitlighet och maktfullkomlighet hos ledarna och fœraktig skockmentalitet hos všljarna. Den uppringande mannen understšdjer och fšrstšrker argumentationen: "Dom Šr nœgra konstiga mšnskor i alla fall. Jag hoppas inte dom kommer tillbaks. Fšr dœ har vi ju folkfšngelset direkt". Dom Šr alltsœ konstiga och farliga. Det verkar som ledaren har tvœ standardlšsningar pœ landets problem. De framfšrs ofta, t.ex. i fšljande sekvens dšr uppringaren fšrst pekar pœ behovet av lšsning. - Vi behšver ha igœng ekonomin hšr i Sverige pœ kanon alltsœ. - Javisst, och det kan vi fœ med. Det Šr inte svœrt. Det Šr bara att gšra som vi sšjer. - Om vi sšnker timlšnerna och jobbar fler timmar, dœ behœller vi efterfrœgan inom landet, och sen fœr vi ner priserna. - Ja, men det Šr ocksœ fel att alla de hšr flyktingarna Œker hem och har ett par, tre hundra tusen var med sej. Och Šr dšr dœ en miljon i Sverige, sœ gœr hela vœrt kapital ut ju. - Ja, men dom fœr inte med sej nšr dom Œker hšrifrœn. - Ja, dom har en hel stor del pengar nšr dom Œker hšrifrœn pœ semester. Vi hœller en mœnads semester, och dom hœller tvœ mœnaders semester i sina hemland. - Ja, men dom fœr ju inte sœ mycket pengar med sej. Men dšremot sœ kan dom ju fœ diverse bidrag hšr och fšrbšttringar som dom sen kan ta med sej hem. - Men dom har smœ fšretag som dom gœr och samlar pœ hšr i nio mœnader om Œret ju. Allt det dšr det tar dom ju med sej sen nšr dom Œker hem, och sen kommer dom tillbaks bara igen. Sen sštter dom igœng i nio mœnader. - Mm. - Det Šr sœ det gœr till hšr idag ju. Det Šr dšrfšr vi Šr bankrutt hšr oppe. - Nja, det Šr inte enda anledningen. Men det Šr en betydande orsak till att ekonomin Šr dœlig. - Det Šr ju hela den s.k. flyktingpolitiken, det Šr ju helt klart. - Ja, vi har ju alldeles fšr mœnga av dom nu hšr. - Ja. Enkla och begripliga lšsningar ges pœ den obegripliga offentligheten. Det andra argumentet i citatet ovan om "den s.k." flyktingpolitiken kopplas till det fšrsta om produktiviteten, och invandrarna ges skuld fšr allt elšnde. Synpunkterna formuleras i stor utstršckning av den uppringande och nyanseras en aning av ledaren. Men tillsammantaget blir samtalet ett horribelt stšd fšr den invandrarfientlighet som Šr utmšrkande fšr de flesta 13

14 uppringare som yttrar sig i frœgan. Ledaren instšmmer hummande i ryktesspridningen, gšr inget fšr att hœlla rent i det hšr avseendet. I vi- domrelationen stœr nu dom fšr 'invandrare šver huvud taget'. Retoriken och demokratin Den politiska retoriska kraften i programmen Œstadkoms knappast av nœgon aristoteliskt logisk argumentation. vertygandet sker i stšllet genom fšrsœtliga kopplingar mellan privathet och offentlighet. En vi-samhet byggs upp mellan programledare och lyssnare genom vardaglig nšrhet, smœprat, musik, sjšlvhšvdelse, renhœllning i ordbruk m.m. Vi-samheten fšrstšrks genom antagonism mot dom som busringer, skšndar och smutsar ner. Detta ger vi-sidan anledning att fšrfasa sig och stšrka gemenskapen genom motangrepp pœ dom. Denna ungdomsboksaktiga kamp fšrs sedan šver till en mer offentlig nivœ dšr dom fœr stšrre betydelseomfœng. Oftast stœr dœ d o m fšr 'socialdemokraterna' eller 'invandrarna'. Ledaren framstœr som en Kristus-gestalt som har kontakt med Makten och kan Maktens sprœk. Men eftersom, han ocksœ talar den tysta majoritetens sprœk, kan man všnda sig till honom med sin lšngtan till en bšttre tillvaro. Han kan fršlsa frœn okunskap och anonymitet. Han framstšller sig som sanningsšlskande och fšrsonlig, men ocksœ som sœrbar och i behov av de sinas dyrkan. Han behšver sitt folk fšr att fœ ytterligare makt och lœter dšrfšr t.ex. invandrarfientligheten breda ut sig oemotsagd i formuleringar som han nog inte skulle anvšnda offentligt sjšlv. Han framstœr som stark trots "oerhšrd fšrfšljelse''. r den hšr typen av nšrradioprogram ett uttryck fšr demokrati? FŒr folk mšjlighet att uttrycka sig sjšlva stšllet fšr att bli representerade och reformulerade? Visst fœr de ringa och gšra sig hšrda och kšnna igen sig i varandra. Men huvudintrycket Šr att de blir lurade pœ mšjligheten att resonera om offentligheten. SakfrŒgorna kommer i skymundan. Den sprœkliga formen fšrdšms, men inte innehœllet i utsagor. Folk lockas in i sprœkets gemenskapsskapande kraftfšlt och till att sštta gloria pœ ledaren. De fœr inte handledning i att sška kunskap om offentlighetens mysterier. De fœr ingen hjšlp till perspektiv, till lyft šver hšr-et och nu-et, och till insikt om olika dom-gruppers villkor och Œsikter. Churchill lšr ha sagt: "Demokrati Šr inte det bšsta - det Šr bara det bšsta vi har kommit pœ hittills." Risken Šr stor fšr att en škad mšngd gemenskaper škar mšngden fiendskaper. Det Šr naturligtvis bra med gemenskaper, men demokratin fršmjas inte bara av en mœngfald gemenskaper. De bšr ocksœ vara vidsynta och goda. 14

15 Litteratur Teleman, Ulf: Det svenska rikssprœkets utsikter i ett integrerat Europa. I: SprŒkvŒrd nr 4. Stockholm

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till

Läs mer

Lšneadministration Handbok

Lšneadministration Handbok 2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok

Läs mer

EgenmŠktighet med barn

EgenmŠktighet med barn Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:

Läs mer

DatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot!

DatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot! DatortillŠmpningar Det har hšnt nœgot! 1945: 1995: DatortillŠmpningar? Vad skall vi egentligen prata om? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? Nej! Vi har sett: n en bil

Läs mer

Social kompetens/všrdegrund

Social kompetens/všrdegrund Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund

Läs mer

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals 1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson

Läs mer

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr

Läs mer

George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed

George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed Fšr en tid sedan Šrvde jag en liten summa pengar. Dock inte tillršckligt fšr att med den norsk amerikanska nationalekonomen Thorstein Veblens

Läs mer

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Liv & hälsa en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.

Läs mer

dess fšrhœllande till konkurrensrštten

dess fšrhœllande till konkurrensrštten Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget

Läs mer

Samband mellan resurser och resultat

Samband mellan resurser och resultat Skolverkets rapport nr 170 Samband mellan resurser och resultat En studie av landets grundskolor med elever i Œrskurs 9 Sammanfattning: Denna studie omfattar nšrmare 900 kommunala grundskolor och drygt

Läs mer

Störningsupplevelse av buller i klassrum

Störningsupplevelse av buller i klassrum 1997:21 Störningsupplevelse av buller i klassrum Pär Lundquist Kjell Holmberg arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 Enheten för fysiologi och teknik Bitr enhetschef: Ulf Landström a Fšrord 1991 utvidgades Arbetsmiljšlagen

Läs mer

Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap Hšsten 2013 PROGRAM H STEN 2013. Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap

Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap Hšsten 2013 PROGRAM H STEN 2013. Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap PROGRAM H STEN 2013 Quisque: Hoppas det Šr full fart pœ všxtligheten hos er. Annars har det stora samtalsšmnet 2013 hos tršdgœrdsintresserade och Šven hos professionella odlare fšr den delen, varit den

Läs mer

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet

Läs mer

Jan Einarsson, Gud och attityd. Ett perspektiv pœ sprœk och kšn denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren.

Jan Einarsson, Gud och attityd. Ett perspektiv pœ sprœk och kšn denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Gud och attityd Ett perspektiv pœ sprœk och kšn Jan Einarsson Tidigare publicerad i Sprog og k n II. Opl¾g fra et seminar pœ RUC 28.4.1998 (s.87-117) Skrifter fra Dansk og Public Relations, Roskilde Universitetscenter,

Läs mer

Auktioner pœ Internet

Auktioner pœ Internet Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark

Läs mer

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats

Läs mer

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer

Läs mer

TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING

TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING Karin Andersson Carina Celiné Peters Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare:

Läs mer

Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet

Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen TillŠmpade Studier, 20 p Handledare: Jenny Peters VT 1999 Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Koceva Pauline

Läs mer

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Tidigare publicerad i Svenskans beskrivning 22 (s.50-64) Lund University Press, 1997 1 Rubriken pœ mitt fšredrag Šr en anspelning pœ Bengt Lomans antologi med frœn

Läs mer

kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07

kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 S Viktig information om sškerhet Det Šr av stšrsta vikt att denna bruksanvisning fšrvaras tillsammans med skœpet fšr framtida behov. LŒt alltid bruksanvisningen

Läs mer

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort

Läs mer

Alternativa vœrdformer

Alternativa vœrdformer Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare

Läs mer

Lennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt

Lennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt Lennart Carlssons svenska šversšttning av Win -lose and Win -win Interactions and Organisational Responses to Scarcity Galvin Whitaker Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998 Om konsten att

Läs mer

VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS?

VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? En intervjuundersškning om sjukhusbibliotek, bokvagn och lšsning pœ Universitetssjukhuset i Malmš Marita Kristiansson Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen

Läs mer

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare

Läs mer

Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet

Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Kerstin Webmark Juridiska institutionen Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 10 p Jur. Kand.-programmet HT 99 Handledare Eva-Maria Svensson

Läs mer

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Personuppgifter pœ Internet Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999 2 InnehŒllsfšrteckning Sammanfattning ÉÉÉÉ..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...4 Fšrfattningsfšrslag

Läs mer

- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5

- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 INNEH LL 1 INLEDNING 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 1.3 Syfte 5 1.4 AvgrŠnsningar 6 1.5 Disposition 6 2 METOD 8 2.1. AngreppssŠtt Ð studiens

Läs mer

Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut?

Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Jur. kand.-programmet TillŠmpade studier, 20 p VT 2000 Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? En uppsats om ršttskraft, retroaktivitet och

Läs mer

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst

Läs mer

Bolagsordningen i fšrsvaret mot

Bolagsordningen i fšrsvaret mot Henrik Hšfde Bolagsordningen i fšrsvaret mot fientliga fšretagsfšrvšrv TillŠmpade studier pœ Jur.Kand.-Programmet, 20 p Gšteborg HT 1999 Handledare: Professor Rolf Dotevall Sammanfattning Fšreteelsen att

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.

Läs mer

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens

Läs mer

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok 2001 Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT

Läs mer

BESITTNINGSBEGREPPET

BESITTNINGSBEGREPPET Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund

Läs mer

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

Läs mer

Utbildning via Internet

Utbildning via Internet INSTITUTION F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Utbildning via Internet Jag har i detta examensarbete beskrivit den nya typen av undervisning nšmligen utbildning via Internet. Syftet

Läs mer

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade

Läs mer

Agenda 21 en exempelsamling

Agenda 21 en exempelsamling Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp. Beställningsadress

Läs mer

Lšnekostnader i fœmansfšretag

Lšnekostnader i fœmansfšretag HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen

Läs mer

Betalningar med e-pengar

Betalningar med e-pengar JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor

Läs mer

UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE

UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 10 pošng HT 1999 UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE Stefan Wik, 551118-6214 Handledare:

Läs mer

MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster

MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster TillŠmpade studier 20 p, HT 2000 Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster Vaiva BurgytŽ Handledare: Rolf Dotevall INNEH LL

Läs mer

F RMEDLARANSVAR INTERNET

F RMEDLARANSVAR INTERNET Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor

Läs mer

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet

Läs mer

Fšreningsstyrelsens ansvar

Fšreningsstyrelsens ansvar Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Inledning 5

Läs mer

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar

Läs mer

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p. Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems

Läs mer

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering TRITA-NA-D9811 CID-38, KTH, Stockholm, Sweden 1998 Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering Inger Boivie, Jan Gulliksen och Ann Lantz Inger Boivie, Enator AB och CID Jan Gulliksen,

Läs mer

Maj 2000. Sofia Kolmodin

Maj 2000. Sofia Kolmodin Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla

Läs mer

Den nya bibliotekariens kompetens

Den nya bibliotekariens kompetens Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

För ett offensivt miljöarbete i Halland

För ett offensivt miljöarbete i Halland i För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan

Läs mer

1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...

1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION... 1 InnehŒllsfšrteckning 1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...7 2 ALLM NT OM HANDELSBOLAG OCH

Läs mer

Finansiella rådgivares ansvar

Finansiella rådgivares ansvar Juridiska institutionen Handelshögsskolan vid Göteborgs universitet. Finansiella rådgivares ansvar Uppsats för tillämpade studier på jur. kand.- programmet 20 poäng Författare: Robert Mjösén Handledare:

Läs mer

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F

Läs mer

Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa

Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa April 2000 Lisdoonvarna Mail Feeder Service Postbus, Ennis, Irland Metro Rural Parcel Bus, West Yorkshire, Storbritannien KTEL, kombinerad passagerar- och godstrafik,

Läs mer

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3 Social rapport 2001 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande

Läs mer

Stiftelsernas skattskyldighet

Stiftelsernas skattskyldighet Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur.kand.examen Handledare: Robert PŒhlsson Stiftelsernas skattskyldighet 1 InnehŒll 1.

Läs mer

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos

Läs mer

HushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen

HushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen 99-05-18 Finansforums Sparbarometer 2/99 Finansforum har fr o m 1999 inlett en kvartalsvis redovisning av hur de svenska hushœllens sparande utvecklas. I den hšr andra rapporten redovisar vi vad som hšnt

Läs mer

i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande

i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande Juridiska institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, HT 2000 vid Gšteborgs universitet FšrvŠrv av ršrelsefršmmande egendom i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren

Läs mer

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology

Läs mer

Tillverkningshemligheter och

Tillverkningshemligheter och Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne

Läs mer

Informationsförsörjning för nya högskolor

Informationsförsörjning för nya högskolor Informationsförsörjning för nya högskolor En modell för Helsingborgs högskolefilial. Anne Mobark Kersti Pullerits Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid

Läs mer

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning

Läs mer

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen"

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 1 SWEBU Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen" Uno Engborg,

Läs mer

Varfšr ett profilprogram?

Varfšr ett profilprogram? Profilprogram Varfšr ett profilprogram? Det ska finnas en tydlig intern profil fšr den kommunala organisationen. Denna profil ingœr som en del i ÓStrategi fšr Melleruds kommunó. Melleruds kommuns profil

Läs mer

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN OM SV TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN Lars Olsson April 1999 Fšrord Denna rapport har tagits fram pœ uppdrag av projektet Teknisk Framsyn. Syftet med studien Šr att belysa svœrigheterna med

Läs mer

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson

Läs mer

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................

Läs mer

Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse

Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Peter Lindelöf och Hans Löfsten IMIT WP: 1999_108 Datum: 1999 Antal sidor: 86 Institute for Management of Innovation and Technology 1 INLEDNING 1.1 Teknik-

Läs mer

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9

Läs mer

Principskiss av vingbalk

Principskiss av vingbalk Subtask nr 6 Principskiss av vingbalk Ett berškningsprogram fšr bestšmning av lšmplig hœllfasthet fšr en balk vid givna laster. av m98_asa t98_haa Sammanfattning Vi har tagit fram ett program som beršknar

Läs mer

En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1

En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1 En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ 2000- talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1 Regeringen bemyndigade den 11 september 1997 chefen fšr StatsrŒdsberedningen att tillkalla

Läs mer

HISNANDE HISTORIER: FRÅN BELLMAN TILL BATMAN.

HISNANDE HISTORIER: FRÅN BELLMAN TILL BATMAN. HISNANDE HISTORIER: FRÅN BELLMAN TILL BATMAN. Utvärdering av ett läs- och skrivfrämjande projekt i Ystad under höstterminen 1998. Marta Hedener Maria Svensson Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen

Läs mer

Swe intro1200 12/10/99 12:11 pm Page i

Swe intro1200 12/10/99 12:11 pm Page i Swe intro1200 12/10/99 12:11 pm Page i Alla ršttigheter fšrbehœllna. Ingen del av detta dokument fœr reproduceras, lagras i ett Œtersškningssystem, eller pœ nœgot sštt eller i nœgon form šverfšras elektroniskt,

Läs mer

ISO/IEC Riktlinje 22 och EN 45014. 3-5 Owa 3-chome, Suwa-shi, Nagano-ken 392- Japan

ISO/IEC Riktlinje 22 och EN 45014. 3-5 Owa 3-chome, Suwa-shi, Nagano-ken 392- Japan Alla ršttigheter fšrbehœllna. Ingen del av detta dokument fœr reproduceras, lagras i ett Œtersškningssystem, eller pœ nœgot sštt eller i nœgon form šverfšras elektroniskt, mekaniskt, genom fotokopiering,

Läs mer

Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar

Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar Planering, utformning, hšjd och placering Anders Simonsson Pablo Tapia Lagunas Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

Buren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation.

Buren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation. FOI-R--0563--SE Oktober 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Buren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation. En litteraturstudie NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten FOI-R--0467--SE Maj 2002 ISSN 1650-1942 Vetenskaplig rapport Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

Teoretisk Elektroteknik. Repetition i ellšra. Henrik Otterheim. Copyright 2003 Teoretisk Elektroteknik, KTH

Teoretisk Elektroteknik. Repetition i ellšra. Henrik Otterheim. Copyright 2003 Teoretisk Elektroteknik, KTH Teoretisk Elektroteknik Repetition i ellšra Henrik Otterheim Copyright 200 Teoretisk Elektroteknik, KTH Repetition i EllŠra 2() nnehœll. nledning 2. Elektrisk stršm. Elektrisk spšnning 4. Ohms lag 5. Seriekoppling

Läs mer

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA K O M P E N D I U M FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA 10 Teman och 30 Fall 16 Registerkort om förhållandena mellan Arbetsmarknadsparternas

Läs mer

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie 1998:11 El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie Kjell Hansson Mild 1 Göran Anneroth 2 Jan Bergdahl 3 Nils Eriksson 4 Jonas Höög 4 Eugene Lyskov 1,5 Inger Marqvardsen 6 Ole Marqvardsen

Läs mer

Examensarbete, ytprofilmštning

Examensarbete, ytprofilmštning F RORD Denna rapport behandlar ett examensarbete vilket ingœr som en del i vœr civilingenjšrsutbildning pœ datatekniklinjen. Arbetet har utfšrts vid Tekniska Hšgskolan i LuleŒ under perioden april - augusti

Läs mer

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport SERFIN 2 Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt 1999-05-05, slutrapport BFR 960664-3 BFR 960569-8 BFR 960665-8 BFR 969663-7 Skade- och erfarenhetsuppfšljning

Läs mer

Logikprogrammering. KŠnnetecken. Exempel pœ relation. Relationer. Varianter. KŠnnetecken och fšrutsšttningar Prolog

Logikprogrammering. KŠnnetecken. Exempel pœ relation. Relationer. Varianter. KŠnnetecken och fšrutsšttningar Prolog Logikprogrammering KŠnnetecken och fšrutsšttningar Prolog FšrtjŠnster BegrŠnsningar Praktiska tillšmpningar KŠnnetecken Hšg abstraktionsnivœ Deklarativt, ej proceduralt Specificerar šnskade resultat snarare

Läs mer

Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i

Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i Alla ršttigheter fšrbehœllna. Ingen del av detta dokument fœr reproduceras, lagras i ett Œtersškningssystem, eller pœ nœgot sštt eller i nœgon form šverfšras elektroniskt,

Läs mer

Peter: John visar Šven pœ att Friedmans tes bygger pœ efterhandskonstruktion, vilket ger att politisk korrekthet Šr icke tidsbundet.

Peter: John visar Šven pœ att Friedmans tes bygger pœ efterhandskonstruktion, vilket ger att politisk korrekthet Šr icke tidsbundet. Nedan redovisas de mest relevanta delarna av ventileringen mellan Peter Hallberg och John JŠrvenpŠŠ. Hallberg opponerar pœ JŠrvenpŠŠ som skrivit magisteruppsatsen Den politiska korrekthetens teori och

Läs mer

KUNSKAPSHUS ELLER OFFENTLIGT VARDAGSRUM?

KUNSKAPSHUS ELLER OFFENTLIGT VARDAGSRUM? KUNSKAPSHUS ELLER OFFENTLIGT VARDAGSRUM? En undersškning av Lunds stadsbiblioteks ombyggnad Kerstin Svensson Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds

Läs mer

1 INLEDNING. 1.1 Problembeskrivning

1 INLEDNING. 1.1 Problembeskrivning 1 INLEDNING Under det senaste Œrtiondet har relationen mellan handel och miljš kommit i internationellt fokus. Konflikten mellan handel och miljš uppkommer nšr lšnder har olika miljšpolitik. I vissa lšnder

Läs mer

Årets medarbetare inom njurmedicin 2003

Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden Pris: 35:- Nr.2/2004 Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Dialys och njurtransplantation under 1900-talet Rädda det som räddas kan

Läs mer

Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt.

Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt. Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet HT-00 TillŠmpade studier, 20 p Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt.

Läs mer

Scen 1. Personer. 1977 är Emma 38 och. emma jerry robert en servitör

Scen 1. Personer. 1977 är Emma 38 och. emma jerry robert en servitör 1978 Scen 1. Personer emma jerry robert en servitör 1977 är Emma 38 och Jerry och Robert 40. * Betrayal hade premiär på National Theatre i London, 15 november 1978, i regi av Peter Hall. Pub. 1977. Vår.

Läs mer

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling 1999:6 Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling Erfarenheter från första fasen av ett traineeprogram vid Arbetslivsinstitutet i Östersund Stig Vinberg Frants Staugård Ulrika Lindström

Läs mer

Svenska. Tryckt på återvunnet papper

Svenska. Tryckt på återvunnet papper Alla ršttigheter fšrbehœllna. Ingen del av detta dokument fœr reproduceras, lagras i ett Œtersškningssystem, eller pœ nœgot sštt eller i nœgon form šverfšras elektroniskt, mekaniskt, genom fotokopiering,

Läs mer

SEKRETESS I SKOLAN. Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats pœ jur.kand.-programmet, 20 pošng VT 2000

SEKRETESS I SKOLAN. Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats pœ jur.kand.-programmet, 20 pošng VT 2000 Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats pœ jur.kand.-programmet, 20 pošng VT 2000 SEKRETESS I SKOLAN Johan Fršjelin 720620-5119 Handledare: Professor Lotta Vahlne

Läs mer