Maj Sofia Kolmodin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Maj 2000. Sofia Kolmodin"

Transkript

1 Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla frœgor och med ledning av dessa frœgor kunde jag bedšma hur insatta fšreningsrepresentanterna var i skatteregleringen och vilka problem de stštt pœ. Detta fšredrag gav en mycket god inblick i vilka problem som fšrekommer bland ideella fšreningar. Under uppsatsens framvšxt har jag dšrfšr haft detta fšredrag i Œtanke. Jag har Šven varit i kontakt med Ingrid Karlsson som Šr skatteinformatšr pœ Skattemyndigheten i Gšteborg och som arbetar med ideella fšreningar, mina diskussioner med henne har varit mycket givande. Dessutom har min handledare Elleonor FagerfjŠll varit ett stort stšd och kommit med mœnga všrdefulla rœd och kommentarer. Ett stort tack till Er bœda. Maj 2000 Sofia Kolmodin 1

2 InnehŒllsfšrteckning F RORD...1 F RKORTNINGAR INLEDNING SYFTE OCH METOD AVGR NSNINGAR IDEELLA F RENINGAR Ð CIVILR TTSLIGA BEST MMELSER IDEELLA F RENINGAR Ð HISTORIK HUR EN IDEELL F RENING SKAPAS OCH BLIR EN JURIDISK PERSON ORGANISATIONSNUMMER BOKF RINGSSKYLDIGHET PERSONLIGT ANSVAR IDEELLA F RENINGAR Ð INKOMSTBESKATTNING BEGR NSAT SKATTSKYLDIGA IDEELLA F RENINGAR ndamœlskravet Verksamhetskravet ppenhetskravet Fullfšljdskravet Svenska kyrkan Ð ett exempel OBEGR NSAT SKATTSKYLDIGA IDEELLA F RENINGAR SKATTEBEFRIADE INKOMSTER Ršrelseinkomster Naturlig anknytning HŠvd Huvudsaklig del Inkomster undantagna frœn beskattning Fastighetsinkomster Fšrsta skattebefriade fastighetsinkomsten Andra skattebefriade fastighetsinkomsten Tredje skattebefriade fastighetsinkomsten Kapitalinkomster och realisationsvinster DEKLARATIONSSKYLDIGHET NEUTRALITETSPRINCIPEN OCH REGELSYSTEMET I 7 5 MOM SIL AVSLUTANDE SYNPUNKTER BILAGOR BILAGA 1. SIL 7 5 MOM. /TR DER I KRAFT I: / BILAGA 2. UTDRAG UR 7 KAPITLET INKOMSTSKATTELAG (1999:1229) BILAGA 3. UTDRAG UR 13 KAPITLET INKOMSTSKATTELAG (1999:1229) K LLF RTECKNING OFFENTLIGT TRYCK LITTERATUR R TTSFALL TIDSKRIFTER VRIGT

3 Fšrkortningar AGL Lag (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFL Bokfšringslagen (1976:125) FL Lag (1987:667) om ekonomiska fšreningar IL Inkomstskattelag (1999:1229) KL Kommunalskattelag (1928:370) LSK Lag (1990:325) om sjšlvdeklaration och kontrolluppgifter NJA Nytt Juridiskt Arkiv Prop Proposition RegR RegeringsrŠtten RSV Riksskatteverket R RegeringsrŠttens rsbok SBL Skattebetalningslag (1997:483) SIL Lag (1947:576) om statlig inkomstskatt SKM Skattemyndigheten SkU Skatteutskottet SOU Statens Offentliga Utredningar SvJT Svensk Juristtidning TL Taxeringslag (1990:325) 3

4 1. Inledning Ideella fšreningar Šr en stor del av den svenska kulturen och fšr mœnga en del av vardagen. MŒnga mšnniskor har dessutom nœgon gœng suttit i en fšreningsstyrelse eller haft uppdrag i en ideell fšrening. Okunskapen om ideella fšreningar och vilka regler som gšller fšr dessa Šr fšrvœnansvšrt stor. Skall exempelvis en ideell fšrening deklarera? Vem Šr i sœ fall ansvarig fšr att deklarationsskyldigheten efterlevs? Detta och mycket mer skall behandlas i denna uppsats. Ideella fšreningar Šr som huvudregel obegršnsat skattskyldiga. Detta innebšr att samma regler gšller fšr ideella fšreningar som fšr švriga juridiska personer. Om en ideell fšrening uppfyller vissa villkor blir den emellertid begršnsat skattskyldig. Med detta menas att fšreningen Œtnjuter vissa skattelšttnader som resulterar i att vissa typer av inkomster dœ kan undantas frœn beskattning. Det finns ingen civilršttslig lagstiftning fšr ideella fšreningar. Detta skapar ibland problem i den skatteršttsliga regleringen, eftersom civilrštten normalt utgšr grunden fšr den skatteršttsliga lagstiftningen. Jag kommer inledningsvis att Šgna ett kapitel Œt civilršttsliga aspekter pœ ideella fšreningar, dœ detta tjšnar som grund fšr den fšljande framstšllningen. Jag kommer dšrefter att behandla inkomstbeskattningen fšr ideella fšreningar. Fšrst skall utredas vad som kršvs fšr att bli begršnsat skattskyldig och dšrefter skall de inkomster som kan bli skattebefriade utredas. Avslutningsvis skall regelsystemet fšr ideella fšreningars skattebefrielse diskuteras utifrœn neutralitetsprincipen. 1.1 Syfte och metod Denna uppsats skall behandla de krav som stšlls pœ en ideell fšrening fšr att begršnsad skattskyldighet skall uppnœs. Den skall ocksœ utreda vilka typer av inkomster som Šr skattebefriade. Uppsatsens syfte Šr att faststšlla gšllande regler, fšrklara innebšrden av dessa och undersška vissa problem som kan finnas med lagstiftningen. Uppsatsen bygger pœ den reglering som finns i 7 5 mom SIL. Fšr att kunna tolka och fšrtydliga lagtexten har fšrarbeten i form av propositioner, utredningar, betšnkanden och direktiv lšsts och bearbetats. Jag har Šven anvšnt mig av ršttsfall frœn Hšgsta domstolen och RegeringsrŠtten i min analys. I den mœn jag hittat relevanta uttalanden i doktrinen har jag belyst dessa. Regleringen i SIL har numera ersatts av IL. Eftersom ingen egentlig Šndring Šr 4

5 avsedd vid švergœngen frœn SIL till IL kommer jag huvudsakligen att referera till SIL. De nya paragrafnumren i IL kommer dock att redovisas parallellt med lagrummen i SIL. 7 5 mom SIL i gšllande lydelse Œterfinns i bilaga 1. Dess motsvarigheter i IL, delar av 7 kap. Œterfinns som bilaga AvgrŠnsningar I doktrinen behandlas ofta ideella fšreningar i samband med stiftelser, eftersom regleringen av dessa tvœ associationer tidigare har haft en delvis gemensam framvšxt. I denna uppsats skall emellertid endast ideella fšreningar behandlas. De ideella fšreningar som uteslutande bedriver nšringsverksamhet kommer emellertid inte att behandlas, eftersom dessa regleras pœ samma sštt som ekonomiska fšreningar och aktiebolag vad gšller redovisning, skatter m.m. Uppsatsen har istšllet fokuserats pœ švriga ideella fšreningar, d.v.s. de som enligt huvudregeln Šr obegršnsat skattskyldiga samt de begršnsat skattskyldiga som uppfyller kraven fšr skattebefrielse och sœledes blir skattebefriade fšr vissa typer av inkomster. De obegršnsat skattskyldiga ideella fšreningarna kommer inte att utredas i uppsatsen eftersom de beskattas som švriga juridiska personer. Dessa ideella fšreningar skall dock kortfattat behandlas i en jšmfšrelse med de begršnsat skattskyldiga och vissa undantagsregler som gšller de obegršnsat skattskyldiga ideella fšreningarna skall kortfattat beršras. Sedan Œrsskiftet jšmstšlls registrerade trossamfund med ideella fšreningar. I uppsatsen kommer endast begreppet ideella fšreningar att fortlšpande anvšndas. Med ideella fšreningar avses sœledes sœvšl ideella fšreningar som registrerade trossamfund. NŠr det gšller vilka inkomster som Šr skattebefriade fšr de begršnsat skattskyldiga ideella fšreningarna kommer endast inkomstbeskattningen att beršras. Andra intressanta omrœden dšr ideella fšreningar kan Œtnjuta en begršnsad skattskyldighet Šr till exempel pœ mervšrdeskattens, fšrmšgenhetsskattens och fastighetsskattens omrœde. Dessa faller emellertid utanfšr ramen fšr denna uppsats. 5

6 2 Ideella fšreningar Ð civilršttsliga bestšmmelser Ideella fšreningar som organisationsform regleras inte i lag. Ideella fšreningar Šr sœledes den enda form av juridisk person som inte Šr definierad i lagtext. Att faststšlla vad som Šr en ideell fšrening kan dšrfšr tyckas svœrt. En ideell fšrening definieras dock ofta 1 som en fšrening som inte uppfyller fšrutsšttningarna fšr att vara en ekonomisk fšrening, vilket medfšr att en ideell fšrening sœledes Šr en negativt definierad juridisk person. Eftersom de ekonomiska fšreningarna Šr reglerade i lag Šr definitionen av dessa klar och tydlig. En ekonomisk fšrening skall ha till syfte att fršmja sina medlemmars ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet. 2 NŠr ett utav dessa tvœ rekvisit inte fšreligger hos en fšrening, har man en ideell fšrening fšr handen. Det kan sœlunda dels ršra sig om en fšrening som fršmjar sina medlemmars ekonomiska intressen utan att bedriva ekonomisk verksamhet, exempelvis fackfšreningar. Det kan ocksœ ršra sig om en fšrening som bedriver verksamhet som fršmjar ett ideellt syfte, Šven om den dessutom bedriver ekonomisk verksamhet. Floran av ideella fšreningar Šr stor. FrŒn fackfšreningar och sportklubbar till scoutkœrer, politiska partier och religišsa fšreningar mm. Att lagstifta om ideella fšreningar har i praktiken visat sig vara svœrt, dœ fšrslagen ofta mšter bœde missnšje och skepticism 3. Ideella fšreningar har ršttskapacitet och Šr juridiska personer, vilket skall beršras nedan under kapitel 2.2. Vissa enklare former som inte uppfyller kraven fšr att vara juridiska personer, som exempelvis smœ lšsecirklar 4, uppnœr inte ršttskapacitet och kan dšrmed inte binda fšreningen till avtal utan endast binda de fysiska personer som ingœtt avtalet. Dessa fšreningar lever šver huvud taget inte upp till kraven pœ att vara ideella fšreningar och faller sœledes utanfšr ramen fšr denna uppsats. 2.1 Ideella fšreningar Ð historik Rštterna till det vi idag kallar fšr ideella fšreningar gœr tillbaka till 1300-talet, nšmligen medeltidens gillen och skrœn. De fšrstnšmnda var grupper som verkade dels inom religišsa fšlt, dels inom sociala fšlt. SkrŒn var hantverksorganisationer som verkade inom respektive yrkeskategori och dessa reglerades genom kungliga fšrordningar. Den typ av ideella fšreningar med den juridiska form som vi idag kšnner till har influenser frœn utlandet, 1 Hemstršm, Bolag.. s. 95 f. 2 1:1FL. 3 SOU 1995:63 s. 178 och SOU 1987:33 del 3 s SOU 1995:63 s

7 nšrmare bestšmt USA och VŠsteuropa. Dessa influenser kom att i Sverige fœ sitt fšrsta uttryck i Svenska NykterhetssŠllskapet som bildades Œr Tanken att gœ samman och bilda en fšrening som samarbetsorgan har alltsœ funnits lšnge, Šven om formen hos 1300-talets gillen och skrœn Šr všsensskilt frœn dagens ideella fšreningar. Mot slutet av 1800-talet všxte fackfšreningsršrelsen fram och i deras kšlvatten bildades sedermera de politiska fšreningarna. Idrottens intœg i fšreningslivet kom pœ 1880-talet, men dess stora genombrott kom inte fšrršn pœ 1930-talet dœ den blev en massršrelse. Folkršrelseutredningen redogjorde i sitt betšnkande SOU 1987:33 fšr att det finns ungefšr fšreningar i Sverige och att dessa har ca 31 miljoner medlemmar. Av dessa fakta kunde man dra slutsatsen att varje svensk i genomsnitt Šr medlem i fyra fšreningar. 6 En motsvarande siffra torde gšlla idag. Hur pœverkar dœ det faktum att varje svensk statistiskt sett Šr medlem i en ideell fšrening kunskapsnivœn om ideella fšreningar i samhšllet? Jag skulle vilja hšvda att den juridiska kunskapen om ideella fšreningar Šr mycket lœg i samhšllet. Att ideella fšreningar som huvudregel skall betala skatt Šr inget som normalmedlemmen kšnner till. Detta i sig Šr som jag ser det inget problem, men nšr okunskapen stršcker sig in i fšreningars styrelser kan det bli det. Problemet behšver inte nšdvšndigtvis vara att fšreningen Šr ovetande om sin skattskyldighet, utan kan lika všl vara att fšreningen har blivit skattskyldig p.g.a. att stadgarna av ren okunskap har utformats pœ ett felaktigt sštt. 2.2 Hur en ideell fšrening skapas och blir en juridisk person Trots att ideella fšreningar inte regleras i lag, som fallet Šr med stiftelser och ekonomiska fšreningar, har i praxis framgœtt vad som kršvs fšr att en ideell fšrening skall anses existera. NŠr en grupp av fysiska eller juridiska personer av en eller annan anledning vill bilda en fšrening finns det sœledes faststšllt vad som kršvs fšr att fšreningen skall anses vara en ideell fšrening, dvs en fšrening med ršttskapacitet som inte Šr en ekonomisk fšrening. De fšrsta kraven som stšlls fšr att en fšrening skall anses vara en ideell fšrening Šr att fšreningen antagit stadgar och valt en styrelse. Detta framgœr enligt ett avgšrande frœn Hšgsta 5 SOU 1995:63 s. 57f och RSVs Handledning... s. 105f. 6 SOU 1995:63 s. 57f och RSVs Handledning... s. 105f. 7

8 Domstolen, ršttsfallet NJA 1973 s I senare ršttsfall har framgœtt att det i stadgarna skall anges fšreningens namn och ŠndamŒl samt hur beslut i fšreningens angelšgenheter skall Œstadkommas 7. Det finns inga formella krav pœ att stadgarna skall vara skriftliga, men det anses lšmpligt. Det finns heller inget krav pœ medlemsantal, Hemstršm menar dock att det finns en yttersta gršns, en fšrening kan aldrig enbart bestœ av de personer som bildade den. 8 Rent civilršttsligt finns det i nulšget inte nœgra andra krav pœ en ideell fšrening Šn att man har stadgar och styrelse fšr att fšreningen ršttsligt sett skall vara en juridisk person. 9 I stadgarna skall det dock gœ att utlšsa fšreningens namn och ŠndamŒl samt hur beslutsgœngen Šr i fšreningen. 10 Som framgœr av nšsta avsnitt kan det dock i vissa situationer kršvas mer av stadgarna fšr att en ideell fšrening skall kunna agera som en juridisk person. 2.3 Organisationsnummer Juridiska personer har organisationsnummer, till skillnad frœn fysiska personer som har personnummer. Fšr ideella fšreningar gšller att organisationsnummer kan tilldelas dem om fšreningen sjšlv begšr det. 11 Fšr detta kršvs en ansškan pœ sšrskild blankett 12 till den skattemyndighet dšr fšreningen har sitt sšte. Det finns inget krav pœ att en ideell fšrening skall ha ett organisationsnummer fšr att vara en juridisk person med ršttskapacitet. Om en ideell fšrening vill skaffa sig ett organisationsnummer, fšr att fšreningen skall kunna genomfšra vissa civilršttsliga transaktioner, stšller skattemyndigheten krav pœ att stadgarna skall innehœlla fler uppgifter Šn de som ovan nšmnts under 2.2. De uppgifter som skattemyndigheten kršver fšr att tilldela organisationsnummer Šr fšljande 13 : * firma (fšreningens namn), * sšte (ort dšr styrelsen finns), * ŠndamŒl, * regler fšr hur verksamheten skall bedrivas, * regler fšr medlemskap och uteslutning, 7 NJA 1987 s Hemstršm, Vertikala organisationsstrukturer, s SOU 1995:63 s A.a Lag (1974:174) om identitetsbeteckning fšr juridiska personer m. fl. 12 Blankett RSV Blankett RSV

9 * uppgift om medlemsavgifter eller regler fšr hur de faststšlls, * uppgift om rškenskapsœr, * uppgift om hur revisorerna utses, * uppgift om beslutande organ (ordinarie och extra fšreningsstšmma) och regler fšr detta, * regler fšr kallelse till fšreningsmšte, * regler fšr ršstrštt, * uppgift om styrelsens sammansšttning (antal ledamšter och suppleanter) och hur den všljs samt regler fšr dess arbete, * regler fšr Šndring av stadgarna, *regler fšr upplšsning av fšreningen med angivande av hur eventuella kvarvarande tillgœngar skall disponeras. Situationer nšr det kan vara aktuellt att skaffa sig ett organisationsnummer Šr om fšreningen vill betala ut lšner, betala skatt och arbetsgivaravgifter, men det kan Šven vara nšdvšndigt fšr att exempelvis redovisa mervšrdesskatt eller fšr att ha mšjlighet att šppna ett postgiro- eller bankkonto. Vissa av de uppgifter som skattemyndigheten kršver Šr dessutom nšdvšndiga fšr att en ideell fšrening skall kunna Œtnjuta de skattefšrdelar som kommer att beršras under avsnitt 3.1. NŠr en ideell fšrening bildas bšr alla dessa uppgifter finnas med i stadgarna, fšr att fšreningen skall bli en juridisk person som kan utnyttja sin ršttskapacitet till fullo. Trots att fšreningen civilršttsligt kan vara en ideell fšrening utan alla dessa uppgifter, bšr efterstršvas att med tydlighet i stadgarna undvika situationer dšr skatterštten blir en belastning fšr den ideella verksamheten. 2.4 Bokfšringsskyldighet Enligt bokfšringslagen Šr ideella fšreningar som bedriver nšringsverksamhet bokfšringsskyldiga. 14 Detta innebšr att flertalet ideella fšreningar inte Šr bokfšringsskyldiga Idrottsfšreningar Šr ett tydligt exempel pœ detta. Gunne m.fl. menar att bokfšringslagens begrepp Óbedriver nšringsverksamhetó i detta sammanhang torde innefatta att bedriva ršrelse eller inneha fastighet. 15 Ideella fšreningar som bedriver ršrelse eller innehar fastighet skulle dšrmed vara bokfšringsskyldiga. Bokfšringslagens 1 2 st stadgar om bokfšringsplikt fšr ideella fšreningar som hyr ut byggnad eller del av byggnad. Detta gšller dock endast om 14 1 Bokfšringslagen (1976:125). 15 Gunne m.fl. s. 121ff. 9

10 Óverksamheten Šr att anse som hotell- eller pensionatršrelse eller omfattar mer Šn tvœ lšgenheter som regelmšssigt uthyresó. 16 Ideella fšreningar som inte bedriver nšringsverksamhet bšr dock, enligt Riksskatteverket, fšlja Ógod fšreningssedó. 17 Vad begreppet Ógod fšreningssedó innebšr upplyses inte om, men att ha en god ordning pœ fšreningens ekonomi torde innefattas. Att ha en ordnad bokfšring som granskas regelbundet Šr nœgot som de flesta fšreningar har krav pœ enligt sina stadgar. Detta skulle kunna tšnkas ingœ i begreppet Ógod fšreningssedó. TillŠggas bšr att en ordnad bokfšring dšr inkomster redovisas enligt bokfšringsmšssiga grunder ofta underlšttar deklarationsarbetet. Fšr det stora flertalet fšreningar innebšr Ógod fšreningssedó inte nœgot stšrre problem eftersom de flesta ideella fšreningar har en ordnad bokfšring och valda revisorer som Œrligen granskar bokfšringen. Endast i de fall dœ fšreningen driver nšring finns krav pœ revisor. Fšreningen Auktoriserade Revisorer menar att fšreningens egna stadgar fœr vara všgledande fšr vad som skall gšlla vid sœvšl redovisning som revision Personligt ansvar En ideell fšrening Šr en form av juridisk person och med detta fšljer att medlemmarna som huvudregel inte Šr personligt ansvariga fšr fšreningens handhavanden. En ideell fšrening fšretršds av styrelsen och beroende pœ hur fšreningens stadgar Šr utformade kan Šven andra personer fšretršda fšreningen. PŒ civilršttslig grund kan sœledes inte medlemmar i en ideell fšrening bli betalningsansvariga fšr fšreningens skulder. 19 Vad gšller den skatteršttsliga regleringen kan emellertid fšretršdare fšr en fšrening bli personligt betalningsansvariga. r 1997 kom Skattebetalningslagen (1997:483) som bland annat stadgar om ansvar fšr fšretršdare fšr juridisk person att betala in skatt. Detta ansvar kallas fšretršdaransvar och Œterfinns i 12:6 SBL. Denna paragraf stadgar om personligt ansvar fšr fšretršdare fšr juridiska personer. Att ideella fšreningar innefattas i detta stadgande och att sœdant betalningsansvar Šven kan omfatta fšretršdare fšr ideella fšreningar fšljer av ett ršttsfall frœn st. BFL. 17 RSVs HandledningÉ s. 110f. 18 FARs samlingsvolym s Hemstršm, Organisationernas ršttsliga stšllning s. 150ff. En viss civilršttslig mšjlighet finns dock via institutet ansvarsgenombrott, se Hemstršm a.a. 10

11 Hšgsta domstolen. RŠttsfallet, NJA 1994 s. 170, slœr fast att en fšretršdare fšr en ideell fšrening i princip kan drabbas av personligt betalningsansvar, Šven om utgœngen i ršttsfallet inte blev sœdan. FšretrŠdare fšr en ideell fšrening Šr fšreningens styrelse. En fysisk person som sitter i en fšrenings styrelse kan sœledes bli personligt betalningsansvarig fšr fšreningens obetalda skatter. 20 FrŒgan Šr dœ vilka skatter som omfattas av skattebetalningslagen. Tidigare har inte inkomstskatt kunnat bli fšremœl fšr fšretršdaransvar. 21 Numera omfattas dock inkomstskatt sœvšl som exempelvis mervšrdesskatt, arbetsgivaravgift, skattetillšgg och fšrseningsavgift av SBL. 22 Okunskap om vilka skatteregler som gšller fšr ideella fšreningar kan innebšra att en fšrening inte fullgšr sin skatteplikt pœ ett korrekt sštt. Detta medfšr dœ en risk fšr att fšreningens fšretršdare kan bli personligt betalningsansvariga. FšretrŠdaransvaret Šr sœledes en mycket všlgrundad anledning till att studera vilka skatteregler som gšller fšr ideella fšreningar. 3 Ideella fšreningar Ð Inkomstbeskattning Ideella fšreningar Šr som huvudregel skyldiga att betala inkomstskatt enligt 6 1 mom b SIL 23. Denna huvudregel har dock ett flertal undantag. Det talas dšrfšr ofta om tvœ former av ideella fšreningar vad gšller beskattning. BegrŠnsat skattskyldiga ideella fšreningar, s.k. allmšnnyttiga ideella fšreningar och obegršnsat skattskyldiga ideella fšreningar. Man finner undantaget till nšmnda huvudregel i 7 5 mom SIL dšr det stadgas om befrielse frœn skattskyldighet fšr ideella fšreningar som uppfyller vissa villkor. Genom att uppfylla dessa villkor kan en ideell fšrening bli skattebefriad fšr vissa inkomster. Det finns inte vissa typer av ideella fšreningar per automatik Šr begršnsat skattskyldiga. Det kršvs alltid att ett visst antal kriterier Šr uppfyllda, vilka kommer att undersškas nšrmare i kapitel 3.1. De obegršnsat skattskyldiga ideella fšreningarna kommer att behandlas under kapitel 3.2. DŠrefter kommer frœgan om vilka inkomster som Šr skattebefriade enligt 7 5 mom SIL att behandlas utfšrligt i kapitel 3.3. Inledningsvis skall dock kort redogšras fšr hur inkomstbeskattningen fšr ideella fšreningar har všxt fram. Ideella fšreningar har inte alltid haft mšjligheten till begršnsad skattskyldighet. Vid Kommunalskattelagens tillkomst var ideella fšreningar inte med bland de subjekt som var 20 Lšfgren m.fl. s. 102ff. 21 Lšfgren m.fl. s. 99f. 22 1:1 SBL. 23 Motsvarigheten i IL Œterfinns i 6 kap

12 begršnsat skattskyldiga. r 1942 infšrdes bestšmmelser i KL 24 om undantag frœn skattskyldighet fšr de stiftelser och ideella fšreningar som fršmjade vissa ŠndamŒl. Inkomster som undantogs frœn skattskyldighet var de inkomster som inte hšnfšrde sig till fastighet eller ršrelse. Dessa regler fanns i 53 KL. r 1977 kom den lagstiftning fšr ideella fšreningar som vi idag kšnner till, 25 Šven denna infšrdes i 53 KL. Innebšrden av denna lagstiftning var en utvidgning av dœ gšllande rštt och kom att innebšra att kretsen av de ideella fšreningar som kunde bli skattebefriade utškades. Den innebar ocksœ att man utškade de inkomster som fšreningarna kunde bli skattebefriade frœn. Vissa fastighets- och ršrelseinkomster lades till listan šver inkomster som kunde bli skattebefriade. Den kommunala taxeringen av juridiska personer togs 1984 bort och de regler som tidigare funnits i 53 KL flyttades i samband med detta šver till mom SIL. 26 r 1988 beslutades att skattereglerna fšr stiftelser och ideella fšreningar skulle ses šver. 27 Stiftelseoch fšreningsskattekommittžn tillsattes och kom med slutbetšnkande 1995, SOU 1995:63. Utredningen kom med ett fšrlag till lag om befrielse frœn skattskyldighet fšr stiftelser och ideella fšreningar. Lagfšrslaget har Šnnu inte medfšrt nœgon lagstiftning. r 1999 utvidgades reglerna i 7 5 mom SIL, som gšller ideella fšreningar, till att ocksœ omfatta registrerade trossamfund. 28 Denna lagstiftning tršdde i kraft den fšrsta januari 2000 och hade sitt ursprung i Svenska kyrkans separation frœn staten. I slutet av 1999 kom inkomstskattelagen 29, en lag som ersštter mer Šn trettio lagar inom skatteršttens omrœde - dšribland SIL och KL. I inkomstskattelagen har stiftelser och ideella fšreningar fœtt ett eget kapitel, 7:e kapitlet, och dšr Œterfinns den lagtext som tidigare fanns i 7 SIL. Lagstiftningen om skattebefrielse fšr vissa ideella fšreningar i 7 5 mom SIL har genomgœtt nœgra redaktionella Šndringar, men nœgon Šndring i gšllande rštt Šr inte avsedd. 30 Inkomstskattelagen tršdde Šven den ikraft den fšrsta januari 2000, men kommer enligt ikrafttršdandelagen att tillšmpas fšrst vid taxeringsœret SFS 1942: SFS 1977: SFS 1984: Dir. 1988:6. 28 SFS 1999: Inkomstskattelag (1999:1229). 30 Prop /2000:2 del II s. 80ff. 31 SFS 1999:

13 Det sštt som den svenska lagstiftaren har valt fšr att begršnsa skattskyldigheten fšr ideella fšreningar kallas fšr skattefrihetsmetoden och innebšr att ett subjekt (den ideella fšreningen) kan bli skattebefriat fšr vissa slags inkomster om det uppfyller vissa krav. Uppfyller fšreningen inte alla kraven beskattas fšreningen fšr hela sin inkomst. 32 I exempelvis Danmark har man valt en annan metod, avdragsmetoden, fšr att begršnsa skattskyldigheten nšr det gšller stiftelser och vissa ideella fšreningar. Med denna metod beskattas subjektet som huvudregel och fœr gšra avdrag nšr inkomsterna anvšnds pœ ett speciellt sštt, t.ex. som utdelning till allmšnnyttigt ŠndamŒl BegrŠnsat skattskyldiga ideella fšreningar De fšreningar som Œtnjuter skattefšrmœner i form begršnsad inkomstskatteplikt Šr ideella fšreningar som uppfyller fšljande fyra kriterier. Fšr det fšrsta kršvs det att den ideella fšreningen har ett allmšnnyttigt ŠndamŒl. Fšr det andra kršvs att verksamheten Šr inriktad pœ att tillgodose detta ŠndamŒl. Fšr det tredje att fšreningen Šr šppen och slutligen fšr det fjšrde att avkastningen gœr till verksamheten. 34 En ideell fšrening mœste uppfylla alla dessa fyra krav fšr att bli begršnsat skattskyldig. Syftet Šr att ideella fšreningar som bedriver allmšnnyttig verksamhet skall kunna gšra det utan att inkomstbeskattas, om fšreningen bedrivs pœ ett visst sštt. De fyra kraven kommer att behandlas utfšrligt under kapitel till och med kapitel DŠrefter kommer svenska kyrkan tas upp som exempel i kapitel ndamœlskravet AllmŠnnyttigt ŠndamŒl Šr det fšrsta av de fyra krav som lagen stšller pœ en ideell fšrening fšr att skattebefrielse skall kunna uppnœs. Kravet innebšr att fšreningen skall ha till huvudsakligt syfte att fršmja ett allmšnnyttigt ŠndamŒl, utan att vara begršnsad till vissa personers ekonomiska intressen. 35 Begreppet allmšnnyttigt ŠndamŒl har, konstaterade Skatteutskottet redan i samband med lagstiftningens tillkomst, en nœgot svšvande innebšrd. 36 Utskottet menar att om en verksamhet frœn allmšn synpunkt Šr všrd att stšdja, kan den omfattas av begreppet. 32 SOU 1995:63 s SOU 1995:63 s.74f mom 4 st. SIL mom 4 st. a) SIL. 36 SkU 1976/77:45 s. 27f. 13

14 Lagtexten visar exempel pœ vad som menas med allmšnnyttigt ŠndamŒl; religišsa, všlgšrande, sociala, politiska, konstnšrliga, idrottsliga och andra jšmfšrliga kulturella ŠndamŒl nšmns. UpprŠkningen Šr dock inte uttšmmande. Lagtexten hšnvisar ocksœ till 7 6 mom SIL och de allmšnnyttiga ŠndamŒl som ršknas upp dšr. Det huvudsakliga syftet skall alltsœ vara att fršmja ett allmšnnyttigt ŠndamŒl utan begršnsning till vissa personers ekonomiska intressen. Med huvudsakligt syfte avses enligt RSV ca procent av fšreningens verksamhet. 37 Gunne m.fl. menar dock att det i praxis har kršvts att minst 75 % av verksamheten hšnfšr sig till det allmšnnyttiga syftet, vilket bšr beaktas. 38 Dessutom stšlls krav pœ att den ideella fšreningen inte fœr begršnsa sig till vissa personers ekonomiska intressen. Detta innebšr att exempelvis fackfšreningar, som har till ŠndamŒl att fršmja sina medlemmars ekonomiska intressen, inte Šr skattebefriade. Av detta fšljer att en familj eller en grupp av personer inte kan anvšnda institutet ideell fšrening fšr att driva ekonomisk verksamhet som har till syfte att fršmja familjen eller personerna utan att vara skattskyldiga. AllmŠnnyttigt ŠndamŒl Šr som nšmnts ovan ett svšvande begrepp. Att religišsa, všlgšrande, sociala, politiska, konstnšrliga, idrottsliga eller dšrmed jšmfšrliga kulturella ŠndamŒl Šr allmšnnyttiga framgœr av 7 5 mom SIL. I nšmnda lagrum finns Šven en hšnvisning till 7 6 mom SIL. I detta moment finner vi vad som Šr s.k. kvalificerade ŠndamŒl fšr stiftelser vilket alltsœ gšller Šven fšr ideella fšreningar. De kvalificerade ŠndamŒlen fšr stiftelser Šr: sjukvœrd, rikets fšrsvar, vœrd eller uppfostran av barn, undervisning eller utbildning, hjšlpverksamhet bland behšvande, vetenskaplig forskning och slutligen nordiskt samarbete. HŠr kan konstateras att gršnsen fšr vad som Šr allmšnnyttiga ŠndamŒl sœledes Šr mer utvidgad vad gšller ideella fšreningar Šn vad gšller stiftelser. Fšr stiftelser gšller upprškningen i 7 6 mom SIL, medan ideella fšreningar har ytterligare kvalificerade ŠndamŒl uppršknade i 7 5 mom 4 st a) SIL. TillŠggas bšr dessutom att upprškningen fšr ideella fšreningar inte Šr uttšmmande utan skall ses som en všgledning. Fšr att ŠndamŒlskravet skall anses tillgodosett kršvs enligt fšrarbetena att fšreningens ŠndamŒl varit allmšnnyttigt under hela beskattningsœret. Gšrs en stadgešndring under 37 RSVs HandledningÉ s Gunne m.fl. s

15 pœgœende beskattningsœr kršvs sœledes att ŠndamŒlet bœde fšre som efter Šndringen var allmšnnyttigt fšr att skattefrihet skall Œtnjutas. 39 I nya IL Œterfinns ŠndamŒlskravet i 7 kap. 8. Lagtexten har, i fšrhœllande till SIL, gjorts mer tydlig, men ingen Šndring i sak Šr avsedd Verksamhetskravet Det andra kravet som stšlls pœ en ideell fšrening fšr att den skall bli skattebefriad frœn inkomstskatt Šr kravet pœ verksamhetens inriktning. Det kršvs att den ideella fšreningen i sin verksamhet uteslutande eller sœ gott som uteslutande tillgodoser det allmšnnyttiga ŠndamŒlet. 41 Detta krav innebšr i praktiken att det inte ršcker att en ideell fšrening har ett fint allmšnnyttigt syfte formulerat i sina stadgar. Det kršvs ocksœ att man faktiskt tillgodoser detta syfte. En ideell fšrening med huvudsakligt syfte att bedriva idrottsverksamhet fšr ungdomar mœste sœledes ocksœ tillhandahœlla idrottsverksamhet fšr ungdomar. Paragrafens formulering Óuteslutande eller sœ gott som uteslutandeó Šr en hšnvisning om vad som kan tolereras nšr det gšller annan verksamhet i fšreningen Šn just den som tillgodoser det allmšnnyttiga ŠndamŒlet. ToleransnivŒn fšr annan verksamhet Šr lœg. Vill den ideella fšreningen fœ statusen begršnsat skattskyldig, kan det inte blandas in alltfšr stor del icke stadgeenlig allmšnnyttig verksamhet utan att uppenbar risk fšreligger fšr att bli obegršnsat skattskyldig. FrŒgan Šr om toleransnivœn pœ nœgot sštt kan mštas. NŠr det gšller stiftelser menar Hagstedt att det Šr godtagbart att anvšnda 5-10 % av avkastningen till ett okvalificerat ŠndamŒl. Fšr ideella fšreningar torde samma procenttal gšlla. 42 Stiftelse- och fšreningsskattekommittžn menar att man i vissa fšreningar kan anvšnda sig av procenttal av avkastning, men att det i slutšndan Šr en helhetsbedšmning dšr de okvalificerade ŠndamŒlen inte fœr vara mer Šn en ovšsentlig bisak Prop 1976/77:135 s Prop 1999/2000:2 del II s mom 4 st b) SIL. 42 Hagstedt s SOU 1995:63 s. 112f. 15

16 Jag anser att det bšr ifrœgasšttas om uppfyllelsen av verksamhetskravet tillfredsstšllande kan mštas genom att mšta procent av avkastningen. Risken Šr att man blandar ihop verksamhetskravet med kravet pœ fullfšljd, vilket Šr olyckligt. Verksamhetskravet handlar om att man skall ha faktisk verksamhet i fšreningen som tillgodoser det allmšnnyttiga ŠndamŒlet. Bedšmningen fœr gšras frœn fall till fall och bšr enligt min mening inte mštas genom procenttal av avkastningen som gœr till annan verksamhet. Verksamhetskravet Œterfinns i IL i 7 kap. 9. Lagtexten Šr, jšmfšrt med SIL, i sak den samma ppenhetskravet Det tredje kravet de ideella fšreningar som vill bli begršnsat skattskyldiga stœr infšr Šr šppenhetskravet. Det framgœr av 7 5 mom 4 st c) SIL. ppenhetskravet innebšr att den ideella fšreningen inte fœr všgra nœgon intršde som medlem. I vissa situationer kan fšreningen dock všgra intršde. HŠnsyn till fšreningens verksamhets art och omfattning eller fšreningens syfte kan dœ motivera undantag. 45 Lagen om ekonomiska fšreningar har varit fšrebild fšr šppenhetskravet. 46 Vill man Œtnjuta skattebefrielse fœr inte nœgon všgras intršde i fšreningen. Fšrarbetena 47 fastslœr dock att vissa krav kan stšllas pœ en person fšr att denne skall beviljas intršde i fšreningen. Som exempel pœ godtagbara intršdeskrav anges ett fysiskt handikapp fšr att fœ bli medlem i en handikappfšrening, minimiœlder fšr en skyttefšrening, musikalitet i en musikfšrening. Detta Šr exempel pœ vad som kan anses vara godtagbara intršdeskrav med hšnsyn till verksamheten. Under senare Œr har begršnsningar av medlemskretsen varit fšremœl fšr ršttslig pršvning. Ett fall ršrde fšreningen Stockholmsgillet som hade begršnsat sin medlemskrets till enbart mšn. RŠtten fann att denna begršnsning inte hade ett naturligt samband med fšreningens mœlsšttning och verksamhet och att skattefrihet sœledes inte fšrelœg. 48 I ett annat fall, dšr medlemsbegršnsningen utgjordes av personer som avlagt viss examen och mšn som var aktivt 44 Prop 1999/2000:2 del II s mom 4 st c) SIL. 46 SOU 1995:63 s Prop 1976/77:135 s R 1989 ref

17 anslutna till en viss nšringsgren och hade intresse fšr fšreningen ansœgs dock begršnsningen vara fšrenlig med šppenhetskravet. 49 En intressant frœga Šr hur man skall bedšma šppenheten i en fšrening som endast har andra fšreningar som medlemmar. I exempelvis en regional fšrening dšr medlemmarna bestœr av lokala fšreningar som i sin tur Šr šppna, kan enligt propositionen šppenhetskravet anses vara tillgodosett. Det kršvs att moderfšreningen inte bedriver diskriminerande eller godtycklig medlemspolitik samt att medlemsfšreningarna Šr šppna. 50 ppenhetskravet har i IL fœtt sin placering i 7 kap. 13. ven denna paragraf har tydliggjorts i fšrhœllande till SIL, utan att nœgon saklig Šndring Šr avsedd Fullfšljdskravet Det fjšrde kravet som stšlls pœ en ideell fšrening fšr att den skall Œtnjuta skattebefrielse Šr kravet pœ fullfšljd. HŠrvid kršvs det att fšreningen i sin verksamhet fullfšljer det allmšnnyttiga ŠndamŒlet. Regeln, som Œterfinns i 7 5 mom 4 st d) SIL stadgar den ideella fšreningen mœste bedriva en verksamhet som skšligen svarar mot avkastningen av fšreningens tillgœngar. Enligt den senaste statliga utredningen pœ omrœdet Šr fullfšljdskravet helt inriktat pœ inkomstanvšndningen. Fšreningen mœste under en period pœ omkring 5 Œr anvšnda ca 80 procent av fšreningens avkastning till det kvalificerade ŠndamŒlet. 52 HŠnsyn tas sœledes till att en ideell fšrening kan ha varierande inkomster frœn ett Œr till ett annat. I genomsnitt skall dock 80 % av avkastningen anvšndas. 53 Om fšreningen Šr nystartad Šr det enligt skattemyndigheten nšdvšndigt att anvšnda 80% av inkomsterna Œrligen, Œtminstone de fšrsta fem Œren 54. Detta Šr dock inte pršvat av RegeringsrŠtten. Med tanke pœ den markering som gjorts i IL angœende att inkomstanvšndningen skall ses šver en period av Œr Šr det všrt att ifrœgasštta om en nystartad fšrening mœste anvšnda 80 % av inkomsterna Œrligen de fšrsta Œren. 49 R 1979 Aa Prop 1976/77:135 s Prop 1999/2000:2 del II s SOU 1995:63 s. 102f. 53 Prop 1976/77:135 s. 78ff. 54 Fšredrag Skatteregler fšr ideella fšreningar, skatteinformatšr Ingrid Karlsson SKM Gšteborg. 17

18 Av intresse Šr att studera nšrmare vad som skall ršknas som avkastning. Departementschefen utredde noga hur denna skulle ršknas ut i propositionen till lagen. I avkastningsbegreppet bšr inršknas de fastighets-, ršrelse- och kapitalinkomster som Šr skattepliktiga enligt huvudregeln, men som kan bli skattefria p.g.a. fšreningens ideella ŠndamŒl. 55 Detta betyder att alla de inkomster som fšreningen har under ett Œr som har konstaterats vara skattebefriade skall ršknas med i avkastningen. Det anges dessutom i propositionen att de ršrelseinkomster som Šr skattepliktiga bšr utelšmnas vid berškningen av avkastningen. 56 Eftersom dessa inkomster beskattas finns ingen anledning att stšlla krav pœ hur de skall anvšndas. Detta innebšr att de ršrelse- eller fastighetsinkomster som fšreningen skattar fšr inte skall lšggas till avkastningen vid berškningen av denna. Realisationsvinster 57 omfattas inte av avkastningsbegreppet enligt fšrarbetena, eftersom de Šr av en tillfšllig natur. FŒr en fšrening en realisationsvinst uppkommer dšrfšr inget problem ur fullfšljdssynpunkt om man lšgger denna vinst till kapitalet. NŠr avkastningens storlek skall beršknas skall man ta hšnsyn till kostnader fšr intškternas fšrvšrvande och bibehœllande. 58 Man anvšnder sig hšr av samma berškningssštt som fšr fšreningar som Šr skattskyldiga, dvs man reducerar bruttoinkomsten med kostnaderna fšr intškternas fšrvšrvande och fœr ett netto som beskattas eller i detta fall lšggs till avkastningsbeloppet. RSV ger ett exempel pœ nšr detta Šr tillšmpligt. NŠr fšreningar bedriver bingoverksamhet eller sšljer lotter Šr det nettoavkastningen av denna verksamhet som skall lšggas till avkastningsbeloppet. 59 Medlemsavgifter, gœvor frœn enskilda och bidrag frœn stat och kommun Šr som huvudregel inte inkomstskattepliktiga och skall dœ, enligt tidigare fšrt resonemang, som huvudregel inte lšggas till nšr avkastningen skall beršknas. Dessa kan dock i vissa situationer beaktas vid bedšmningen av fšreningens avkastning, trots att nœgon beskattningsbar intškt inte fšreligger enligt SIL. 60 Fšrarbetena menar att den delen av nšmnda intškter som Šr till fšr att tšcka fšreningens lšpande utgifter bšr medršknas vid berškningen av avkastningen fšr att se om fullfšljdskravet tillgodoses. Om dessa intškter inte skulle ršknas med i avkastningsbeloppet kunde det innebšra att en fšrening hade mšjlighet att argumentera fšr att fšreningens lšpande utgifterna tšcktes av avkastningen frœn fšreningens egna kapital vilket i sin tur skulle kunna 55 Prop 1976/77:135 s Prop 1976/77:135 s I IL har begreppet realisationsvinster bytt namn till kapitalvinster. 58 Prop 1976/77:135 s RSVs HandledningÉ s Prop 1976/77:135 s

19 vara ett argument fšr att tillœta fšreningen att lšgga medlemsavgifter och offentliga bidrag till kapitalet. Detta skulle medfšra att en del av inkomsterna skulle undandras frœn kravet pœ fullfšljd, vilket stœr i strid med 7 5 mom 4 st d) SIL. I dessa fall, nšr allmšnna bidrag, medlemsavgifter m.m. skall ršknas med i avkastningsbeloppet kan frœgan uppkomma hur stor del av utgifterna som tšcks av švriga intškter och hur stor del som skall tas frœn det allmšnna bidraget. HŠrvid fœr en proportioneringsmetod anvšndas, som innebšr att alla intškter som skall ingœ i avkastningsbeloppet lšggs ihop. Fšreningens utgifter jšmfšrs dšrefter med denna summa fšr att bedšma om fullfšljdskravet Šr uppnœtt. 61 HŠr fšljer ett exempel pœ hur avkastningen skall beršknas. En fšrening har under ett beskattningsœr haft kronor i utgifter fšr den ideella verksamheten. Inkomsterna uppgœr till kronor, varav kronor Šr avkastning av fšreningens tillgœngar (t.ex. fastighets- och kapitalinkomster), kronor medlemsavgifter och allmšnna kommunala bidrag samt kronor gœvor som inte Šr till fšr fšreningens lšpande utgifter. De belopp som skall medršknas Šr endast de kronorna och de kronorna. De kronorna skall inte medršknas eftersom de hšr till kategorin av inkomster som inte ršknas med om de inte Šr avsedda fšr lšpande utgifter, vilket inte var i detta fall. Fšreningen har ett beršknat avkastningsbelopp pœ kronor och utgifter pœ kronor. Fšreningen har sœledes anvšnt 90 % till den ideella verksamheten, vilket innebšr att den uppfyller kravet pœ fullfšljd. 62 Det finns en mšjlighet fšr den ideella fšreningen att fœ dispens frœn fullfšljdskravet. Denna dispensregel framgœr av 7 5 mom 5-6 st SIL. Med denna mšjlighet kan fšreningen spara kapital under ett antal Œr och investera kapitalet i t ex. en fastighet fšr den ideella verksamheten, utan att fšreningen fšrlorar sin status som begršnsat skattskyldig ideell fšrening. Om den ideella fšreningen avser att fšrvšrva en fastighet eller annan anlšggningstillgœng till den ideella verksamheten kan undantag frœn kravet pœ fullfšljd gšras efter ansškan till skattemyndigheten som behandlar Šrendet. 63 Dispens kan Šven ges fšr att utfšra byggnads-, reparations- eller anlšggningsarbeten pœ en fastighet som fšreningen brukar RSVs HandledningÉ s Exemplet Šr hšmtat frœn Prop 1976/77:135 s mom 5 st SIL mom 6 st SIL. 19

20 Skattemyndigheten kan bevilja dispens under hšgst fem Œr i fšljd och kan dessutom fšrena dispensen med villkor om stšllande av sškerhet. Om en fšrenings ansškan om dispens avslœs kan det beslutet šverklagas hos RSV. RSV:s beslut fœr dock inte šverklagas. 65 Undantagsregeln innebšr att fšreningen inte mœste uppfylla kravet pœ fullfšljd, d.v.s. viss fšrbrukning av avkastningen, fšr att anses som en begršnsat skattskyldig ideell fšrening. Om den ideella fšreningen inte inom dispenstiden genomfšr den investering som dispensen avser skall fšreningen beskattas enligt de regler som hade gšllt om dispens inte beviljats. 66 Dispensmšjligheten Šr mycket viktig fšr fšreningar som vill gšra stšrre investeringar, men utnyttjas enligt skattemyndigheten všldigt sšllan. Som vi skall se i avsnitt kan just denna mšjlighet bli viktig fšr svenska kyrkan som numera omfattas av 7 5 SIL. Fullfšljdskravet och dispensmšjligheten har i IL fœtt tre egna paragrafer i 7:e kapitlet, Lagstiftaren har i 7 kapitlet 10 IL valt att genom en markering i lagtexten tydliggšra att inkomstanvšndningen skall ses šver en period av Œr. 67 Detta Šr dock att ses som ett fšrtydligande av redan gšllande rštt Svenska kyrkan Ð ett exempel Svenska kyrkans separerades frœn svenska staten frœn och med Œrsskiftet 1999/2000. DŒ Svenska kyrkan tidigare varit helt skattebefriad enligt 7 3 mom SIL uppkom i samband med separationen frœgan hur svenska kyrkan fortsšttningsvis skulle behandlas skatteršttsligt. Lagstiftaren har infšrt en ny typ av associationsform fšr trossamfund, s.k. registrerat trossamfund. Svenska kyrkan blev efter separationen frœn staten ett sœdant registrerat trossamfund. 69 Utredningar har kommit fram till att Svenska kyrkan skall likstšllas med ideella fšreningar i skatteršttsligt hšnseende och lydelsen i 7 5 mom SIL har sœledes Šndrats frœn och med den mom 5 st SIL mom 7 st SIL. 67 Prop 1999/2000:2 del II s. 86f. 68 SOU 1997:2 del II s /99:KU 18, bilaga /99:SkU4y s

Lšnekostnader i fœmansfšretag

Lšnekostnader i fœmansfšretag HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen

Läs mer

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst

Läs mer

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Personuppgifter pœ Internet Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999 2 InnehŒllsfšrteckning Sammanfattning ÉÉÉÉ..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...4 Fšrfattningsfšrslag

Läs mer

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning

Läs mer

EgenmŠktighet med barn

EgenmŠktighet med barn Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:

Läs mer

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer

Läs mer

Fšreningsstyrelsens ansvar

Fšreningsstyrelsens ansvar Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Inledning 5

Läs mer

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals 1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson

Läs mer

Lšneadministration Handbok

Lšneadministration Handbok 2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok

Läs mer

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet

Läs mer

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar

Läs mer

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr

Läs mer

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort

Läs mer

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

Läs mer

F RMEDLARANSVAR INTERNET

F RMEDLARANSVAR INTERNET Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor

Läs mer

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet

Läs mer

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade

Läs mer

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr

Läs mer

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p. Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems

Läs mer

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens

Läs mer

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................

Läs mer

Auktioner pœ Internet

Auktioner pœ Internet Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark

Läs mer

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats

Läs mer

Alternativa vœrdformer

Alternativa vœrdformer Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare

Läs mer

BESITTNINGSBEGREPPET

BESITTNINGSBEGREPPET Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund

Läs mer

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F

Läs mer

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson

Läs mer

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare

Läs mer

Betalningar med e-pengar

Betalningar med e-pengar JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor

Läs mer

Tillverkningshemligheter och

Tillverkningshemligheter och Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne

Läs mer

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9

Läs mer

Social kompetens/všrdegrund

Social kompetens/všrdegrund Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund

Läs mer

dess fšrhœllande till konkurrensrštten

dess fšrhœllande till konkurrensrštten Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget

Läs mer

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos

Läs mer

För ett offensivt miljöarbete i Halland

För ett offensivt miljöarbete i Halland i För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan

Läs mer

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till

Läs mer

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3 Social rapport 2001 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande

Läs mer

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering TRITA-NA-D9811 CID-38, KTH, Stockholm, Sweden 1998 Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering Inger Boivie, Jan Gulliksen och Ann Lantz Inger Boivie, Enator AB och CID Jan Gulliksen,

Läs mer

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Liv & hälsa en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.

Läs mer

Varfšr ett profilprogram?

Varfšr ett profilprogram? Profilprogram Varfšr ett profilprogram? Det ska finnas en tydlig intern profil fšr den kommunala organisationen. Denna profil ingœr som en del i ÓStrategi fšr Melleruds kommunó. Melleruds kommuns profil

Läs mer

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok 2001 Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT

Läs mer

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Tidigare publicerad i Svenskans beskrivning 22 (s.50-64) Lund University Press, 1997 1 Rubriken pœ mitt fšredrag Šr en anspelning pœ Bengt Lomans antologi med frœn

Läs mer

Den nya bibliotekariens kompetens

Den nya bibliotekariens kompetens Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology

Läs mer

Agenda 21 en exempelsamling

Agenda 21 en exempelsamling Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp. Beställningsadress

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.

Läs mer

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA K O M P E N D I U M FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA 10 Teman och 30 Fall 16 Registerkort om förhållandena mellan Arbetsmarknadsparternas

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Tidigare publicerad i SprŒkbruk, grammatik och sprœkfšršndring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994, (s.25-36) Institutionen fšr nordiska sprœk, Lunds

Läs mer

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten FOI-R--0467--SE Maj 2002 ISSN 1650-1942 Vetenskaplig rapport Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling 1999:6 Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling Erfarenheter från första fasen av ett traineeprogram vid Arbetslivsinstitutet i Östersund Stig Vinberg Frants Staugård Ulrika Lindström

Läs mer

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen"

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 1 SWEBU Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen" Uno Engborg,

Läs mer

!""#$%&'("& *+#,-./(01213&'("& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)&

!#$%&'(& *+#,-./(01213&'(& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)& !! !""#$%&'("& )!!"#$%&&'(')* +!,'#-.'(')* +! /01-&$)0233* 4! 5-)0-33$6708#90(')90*:;3(.-?(:#:)(* @!,';(.-'$* @! A0:)':$* B! CD?3&:?* EF! G(9)':$&(8* EF! HD&:#:)(* EF! I($&:39&:#:)(*

Läs mer

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie 1998:11 El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie Kjell Hansson Mild 1 Göran Anneroth 2 Jan Bergdahl 3 Nils Eriksson 4 Jonas Höög 4 Eugene Lyskov 1,5 Inger Marqvardsen 6 Ole Marqvardsen

Läs mer

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport SERFIN 2 Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt 1999-05-05, slutrapport BFR 960664-3 BFR 960569-8 BFR 960665-8 BFR 969663-7 Skade- och erfarenhetsuppfšljning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 augusti 2012 KLAGANDE Föreningen Gnarpsviljan c/o AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Snogeholms slott, Skåne 24 oktober 2011 Innehåll Vilka organisationsformer kan vara aktuella? Vad är skillnaden mellan de olika formerna? Vilken form passar

Läs mer

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN OM SV TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN Lars Olsson April 1999 Fšrord Denna rapport har tagits fram pœ uppdrag av projektet Teknisk Framsyn. Syftet med studien Šr att belysa svœrigheterna med

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

PROTOKOLL FR N SESAM R DSM TE

PROTOKOLL FR N SESAM R DSM TE SESAM Sida 1 (1) NŠrvaro- och sšndlista Intressent NŠrvarande Protokoll AerotechTelub Claes Wadsten, ordf. SESAM rœd Bofors AB Curt Merkell CelsiusTech Electronics AB Billy Johansson CelsiusTech System

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 21 mars 2014 KLAGANDE HSB Bostadsrättsförening Ektorpshöjden i Nacka, 769607-4256 Ombud: AA HSB Stockholm 112 84 Stockholm MOTPART Skatteverket

Läs mer

Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i

Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i Alla ršttigheter fšrbehœllna. Ingen del av detta dokument fœr reproduceras, lagras i ett Œtersškningssystem, eller pœ nœgot sštt eller i nœgon form šverfšras elektroniskt,

Läs mer

Årets medarbetare inom njurmedicin 2003

Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden Pris: 35:- Nr.2/2004 Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Dialys och njurtransplantation under 1900-talet Rädda det som räddas kan

Läs mer

Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati?

Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati? Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati? IMIT WP: 2000_112 Datum: 2000 Antal sidor: 21 Institute for Management of Innovation and Technology VIRTUELL KONTAKT OCH KUNSKAPSSPRIDNING -

Läs mer

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD TOTALF RSVARETS FORSKNINGSINSTITUT NBC-skydd 901 82 UmeŒ FOI-R--0405--SE Mars 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Ulf Danielsson VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD Utgivare Rapportnummer, ISRN

Läs mer

Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön

Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön 1998:13 Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön Birgit Pingel Hans Robertsson.. arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045 476 0 ISSN 0346 7821 http://www.niwl.se/ah/ah.htm a Arbetslivsinstitutet

Läs mer

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 STORA PÅ KONTOR STÖRRE PÅ MÄNNISKOR 2000 i korthet Innehåll Sökregister flikens insida VD-kommentar 2 Årsredovisning 2000 översikt 6 Strategisk inriktning 8 Ägarförhållande

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 53

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 53 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 53 Målnummer: 3498-00 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2000-11-10 Rubrik: Lagrum: En idrottsförening har till ett helägt aktiebolag upplåtit rätten att i reklamsammanhang

Läs mer

Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB.

Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB. Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB. SW-systemet enligt ÓSven Wimnells hemsida http://w1.861.telia.com/~u86105430/ SamhŠllsplaneringens problem.

Läs mer

16 Ideella föreningar 16.1 Bildande

16 Ideella föreningar 16.1 Bildande 121 16 Ideella föreningar 16.1 Bildande För att en ideell förening ska vara juridisk person krävs att den har antagit stadgar av viss fullständighet och valt styrelse. Stadgarna ska innehålla namn, ändamål

Läs mer

Bolag eller inte bolag? det är frågan

Bolag eller inte bolag? det är frågan Anläggningskonferens 2014-11-05 Bolag eller inte bolag? det är frågan Annika Nordqvist, 08-563 072 44 annika.nordqvist@se.gt.com Tomas Rosenqvist, 018-65 81 21 tomas.rosenqvist@se.gt.com Föreningen inskränkt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 28 maj 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Klövern Adam AB, 556594-9699 Ombud: AA och BB Skeppsbron Skatt AB Skeppsbron 20

Läs mer

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06 Rättsföljden i skatteflyktslagen Stockholm 20-05-06 lagtext & förarbeten Skatteflyktslagen 998 - : Rättsföljden 2 Vid fastställandet av underlag (för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt) ska hänsyn

Läs mer

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58)

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) KKV1007, v1.1, 2010-03-04 YTTRANDE 2010-03-25 Dnr 729/2009 1 (5) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) Fi2009/1548 Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103 Grundavdrag 103 11 Grundavdrag 63 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 670-675 SOU 1997:2, del II s. 496-500 Lag (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 27 februari 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB SET Konsulter KB Järnvägsgatan 7 252 24 Helsingborg ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

Exponering för aluminium i smältverk

Exponering för aluminium i smältverk 1997:15 Exponering för aluminium i smältverk Effekter på nervsystemet Anders Iregren 1 Bengt Sjögren 2 Marlène Andersson 1 Wolfgang Frech 3 Maud Hagman 2 Lotta Johansson 2 Arne Wennberg 2 1. Enheten för

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter; SFS 2005:344 Utkom från trycket den 31 maj 2005 utfärdad den 19 maj 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter; SFS 2008:1044 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 27 november 2008. Enligt riksdagens

Läs mer

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto Objekt och klasser - Introduktion Objekt Ð Begreppet objekt Ð Hur klasser anvšnds fšr att skapa objekt Ð Fšr-definierade klasser Ð Metoder och parameteršverfšring Ð Definiera klasser Ð Modifierare Ð Statiska

Läs mer

Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser

Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser Utgiven 2002 av Riksskatteverket Skattemyndigheten informerar Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser Ideella föreningar Vad är en ideell förening? En förening är en sammanslutning av ett antal

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

29 Registrerade trossamfund

29 Registrerade trossamfund 183 29 Registrerade trossamfund Allmänt 29.1 Civilrättsligt Genom Lag (1998:1593) om trossamfund infördes en ny associationsform, registrerat trossamfund. Lagstiftningen trädde i kraft vid årsskiftet 1999/2000.

Läs mer

36 Kapitalvinst andra tillgångar

36 Kapitalvinst andra tillgångar 661 36 Kapitalvinst andra tillgångar 52 kap. IL prop. 1989/90:110 s. 473 478, 726, SkU30 prop. 1999/2000:2, del 2, s. 604 608 Vad beskattas? När sker beskattning? Hur beräknas vinsten? Sammanfattning Avyttring

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

praktikan Stiftelser och fonder Uppdaterat 2005-05-02 Stiftelser och fonder

praktikan Stiftelser och fonder Uppdaterat 2005-05-02 Stiftelser och fonder praktikan Stiftelser och fonder Stiftelser och fonder Christina Gotting Sveriges Frikyrkosamråd praktikan Stiftelser och fonder INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Stiftelselagen 1 2. Innebörden av begreppet stiftelse

Läs mer

Regeringens proposition 2004/05:139

Regeringens proposition 2004/05:139 Regeringens proposition 2004/05:139 Inskränkt skattskyldighet för Right Livelihood Award Stiftelsen Prop. 2004/05:139 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 19 maj 2005 Göran

Läs mer

Byggnadsrörelse när bedrivs det inkomstskatterättsligt?

Byggnadsrörelse när bedrivs det inkomstskatterättsligt? Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete med praktik i finansrätt, särskilt skatterätt 30 högskolepoäng Byggnadsrörelse när bedrivs det inkomstskatterättsligt? En studie om verksamhetens

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 70

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 70 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 70 Målnummer: 1211-99 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2002-10-16 Rubrik: Den omständigheten att en utlandssvensk inte varit oinskränkt skattskyldig i ett annat land

Läs mer

Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser

Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser Ideella föreningar Vad är en ideell förening? En förening är en sammanslutning av ett antal personer för ett gemensamt ändamål. Det finns två huvudtyper

Läs mer

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 2 mars 2009 i mål nr 425-08, se bilaga

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 april 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART IKEA Investfast AB, 556409-4596 Box 700 343 81 Älmhult ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 5 november 2014 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AB Segulah, 556488-6736 Ombud: AA och BB Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 13 Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked

Läs mer

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN 1951 fick Sverige sin första religionsfrihetslag vilket bl a innebar att man ej var skyldig att tillhöra något trossamfund. Senare kom också frågan om stat och kyrka upp på dagordningen

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 25

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 25 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 25 Målnummer: 469-97 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 1999-04-29 Rubrik: Lagrum: Friluftsfrämjandet har ansetts ha till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer