MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster"

Transkript

1 TillŠmpade studier 20 p, HT 2000 Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster Vaiva BurgytŽ Handledare: Rolf Dotevall

2 INNEH LL F RKORTNINGAR INLEDNING PROBLEMST LLNINGAR Inledning Den viktigaste lagstiftningen angœende mervšrdesbeskattning i všrdepappersinstitut Konflikten mellan ett legal och ett tekniskt system Internationella aspekter MervŠrdesskatt pœ fšrvaltningsarvode DISPOSITION OCH AVGR NSNINGAR V RDEPAPPERSINSTITUT Begreppet Regelverket Kort historik bakom tillkomsten av LVR GŠllande lagstiftning ršrande všrdepappersinstitut TillstŒndspliktiga verksamheter som konstituerar všrdepappersršrelse Inledning Kommissionshandel (1 kap. 3 punkt 1 LVR) Fšrmedlingsverksamhet (1 kap. 3 punkt 2 LVR) Handel fšr egen rškning (1 kap. 3 punkt 3 LVR) Fšrvaltning av finansiella instrument (1 kap. 3 punkt 4 LVR) Medverkan vid emission av fondpapper och kšp eller fšrsšljning av finansiella instrument (1 kap. 3 punkt 5 LVR) Kombination av flera verksamheter Corporate finance-tjšnster Inledning Beskrivning av tjšnsterna RSV:s skrivelse

3 4.4.4 Provision VŠrdepappersinstituts sidoverksamhet BestŠmmelsen VŠrdepappersfšrvaring och rœdgivning i finansiella frœgor Typisk organisation i ett mindre všrdepappersbolag UNDANTAG FR N MERV RDESSKATT F R FINANSIELLA TJ NSTER BestŠmmelsen i 3 kap. 9 ML Inledning Syftet med undantaget fšr finansiella tjšnster Arbetet med utformningen av undantaget i 3 kap. 9 ML Utredningsfšrslaget (KIS) LagrŒdsremissen Propositionen Sammanfattning angœende utformningen av 8 punkt 3 GML Nuvarande lydelse av lagbestšmmelsen Begreppet finansiell tjšnst. Definiering och klassificering av finansiella tjšnster Konstruktionen av 3 kap. 9 ML Undantag frœn mervšrdesskatt fšr finansiella tjšnster i EG:s mervšrdesskattedirektiv Inledning TillŠmpningen av EG:s mervšrdeskattedirektiv Direkt effekt Direktivkonform tolkning SkadestŒnd Tolkning och tillšmpning av undantaget fšr finansiella tjšnster i EG-direktivet Undantagets utformning NŒgot om tolkning av undantaget TillŠmpning av ML i fšrhœllande till EG-direktivet Om undantaget i EG-direktivet Šr vidare Šn undantaget i 3 kap. 9 ML Om undantaget i 3 kap. 9 ML Šr vidare Šn undantaget i EG-direktivet NŒgra tolknings- och tillšmpningsaspekter Inledning Subjekts- eller objektsrelaterad tolkning

4 Svensk praxis EG-praxis Sammanfattande synpunkter Tolkningsmetod Konkurrensaspekter Huvudsaklighetsprincipen ANALYS AV TILL MPNINGEN AV 3 KAP. 9 ML P V RDEPAPPERSBOLAGS TJ NSTER Svensk praxis Inledning RŠttsfallsreferat KammarrŠttens dom, mœl nr KammarrŠttens dom, mœl nr samt KammarrŠttens dom, mœl nr 6473Ñ NŒgra synpunkter ršrande ršttsfallen Analys av begreppet všrdepappershandel Begreppets omfattning Krav pœ regelbunden omsšttning? GrŠnsdragning mellan begreppen všrdepappershandel och bank- och finansieringsverksamhet AllmŠnt om fšrmedling av všrdepapper Fšrmedling av všrdepapper i flera led Fšrmedling, sjšlvstšndig kapitalfšrvaltning och rœdgivning Ð en avgršnsning NŒgra avslutande synpunkter Retroaktivt uttagande av mervšrdesskatt Begreppet všrdepappersršrelse i ett internationellt perspektiv SLUTKOMMENTAR...59 K LLF RTECKNING

5 F RKORTNINGAR EEG Europeiska ekonomiska gemenskapen EES Europeiska ekonomiska samarbetsomrœdet EG Europeiska gemenskapen EU Europeiska unionen Fi Finansdepartementet GML Lagen (1968:430) om mervšrdesskatt KIS KommittŽn fšr indirekta skatter LVR Lagen (1991:981) om všrdepappersršrelse ML MervŠrdesskattelagen (1994:200) OTC Over the Counter Prop. Proposition RF Regeringsformen RR RegeringsrŠtten RSV Riksskatteverket R RegeringsrŠttens Œrsbok SAX Stockholm Automated Exchange SFS Svensk fšrfattningssamling SN Skattenytt SOU Statens offentliga utredningar SRN SkatterŠttsnŠmnden VAT Value Added Tax VPC VŠrdepapperscentralen AB 5

6 1 INLEDNING Den svenska kapitalmarknaden har, i likhet med de flesta utlšndska kapitalmarknaderna, genomgœtt stora fšršndringar under de tvœ senaste decennierna. OmsŠttningen pœ de olika bšrserna har škat lavinartat samtidigt som flera nya marknader vuxit fram. ven antalet aktšrer pœ de olika marknaderna har škat kraftigt 1, inte minst beroende pœ att allt fler privatpersoner placerar sina sparpengar pœ kapitalmarknaden. Banker och všrdepappersinstitut spelar en viktigt roll fšr en všl fungerande kapitalmarknad, genom att de intar stšllning som mellanmšn mellan sšljare och kšpare av finansiella instrument. En aktiešgare kommer aldrig i direktkontakt med bšrsen. Han kšper eller sšljer aktier via sin bank eller všrdepappersinstitut. AktieŠgaren sedan kan všlja att fšrvara sina aktier pœ ett všrdepapperskonto (vp-konto) hos VŠrdepapperscentralen eller i en depœ hos en bank eller ett všrdepappersinstitut. PŒ senare Œr har en rad nya všrdepappersinstitut etablerats i Sverige. Merparten av svenska všrdepappersinstitut Šr relativt smœ och saknar medlemskap i SAX-systemet (Stockholm Automated Exchange Ð Stockholms Fondbšrs handelssystem dšr handel bedrivits sedan slutet av 1980-talet) 2. Dessa všrdepappersinstitut stœr, som skall framgœ nedan, infšr vissa speciella problem med anknytning till fršmst skatterštten. 2 PROBLEMST LLNINGAR 2.1 Inledning Vid mervšrdesbeskattning av všrdepappersinstitut Šr det fršmst tre problem som uppstœr. TvŒ av dem, konflikten mellan ett legalt och ett tekniskt system samt skillnaderna i mervšrdesbeskattningen av fšrvaltningsarvoden, har sin utgœngspunkt i konkurrenssituationen mellan všrdepappersinstitut. Det tredje anknyter till internationaliseringen av všrdepappersmarknaden. 1 Fšr statistik se t ex 6

7 Nedan skall dessa problem diskuteras mer ingœende, men fšrst skall den viktigaste lagstiftningen pœ omrœdet presenteras i korthet Den viktigaste lagstiftningen angœende mervšrdesbeskattning i všrdepappersinstitut Den nya mervšrdesskattelagen (1994:200) (ML), som tršdde i kraft den 1 juli 1994, fšreskriver bl a att všrdepappershandel och dšrmed jšmfšlig verksamhet Šr mervšrdesskattefri (3 kap. 9 ML). Vad som utgšr všrdepappershandel definieras i samma paragraf som omsšttning och fšrmedling av bl a aktier samt fšrvaltning av všrdepappersfonder. I fšrarbetena till bestšmmelsen anges att syftet med lagen var att gšra all všrdepappershandel mervšrdesskattefri. NŒgon nšrmare definition av všrdepappershandel ges i varken ML eller nœgon lag. Vilka verksamhetstyper som konstituerar všrdepappersršrelse anges i 1 kap. 3 lagen (1991:981) om všrdepappersršrelse (LVR). Bolag, som šnskar att bedriva dessa verksamheter och benšmna sig všrdepappersbolag, mœste ansška om tillstœnd hos Finansinspektionen. Fšrmedling av všrdepapper utgšr endast en av verksamheterna i bestšmmelsen. 2.2 Konflikten mellan ett legal och ett tekniskt system Ett relativt vanligt problem inom juridiken Šr nonkonformitet mellan olika lagar som mœste tillšmpas pœ en och samma frœga. SŒdan nonkonformitet brukar efter hand lšsas genom antingen anpassningen av den gamla lagstiftningen eller utfšrdandet av en ny lag. Nonkonformiteten kan bero pœ bakomliggande motridiga motiv och syften med lagarna eller pœ att man vid utfšrdandet av en ny lag inte uppmšrksammat att den (oftast endast till en viss obetydligt del) strider mot en redan befintlig lag och dšrfšr inte ŒtgŠrdat detta. Om nonkonformitet mellan olika lagar Šr ett relativt vanligt problem, sœ Šr det Šnnu vanligare att lagarna fšrœldras i fšrhœllande till utvecklingen i samhšllet. IT-lagstiftningen utgšr det tydligaste exemplet pœ detta. Men Šven inom andra, mindre dynamiska, omrœden kan utvecklingen leda till att lagar som reglerar dessa kan uppfattas som alltfšr rigida och fšga korresponderande med verkligheten. 2 Se Finansinspektionens beteckning šver svenska všrdepappersinstitut pœ 7

8 I frœga om všrdepappersbolag och handel med všrdepapper uppstœr det ibland en kollision mellan det legala och det tekniska systemet. Skattemyndigheterna har Œtminstone tidigare tolkat ML sœ att fšrutsšttningen fšr mervšrdesskattefrihet fšr handel med všrdepapper var att všrdepappersbolaget sjšlvt bar ansvar fšr den slutliga handlšggningen av transaktionen. PŒ senare Œr har det dock blivit mycket vanligt att ett mindre všrdepappersbolag fšrmedlar sina kunders order till ett stšrre všrdepappersbolag som effektuerar dessa (se avsnitt 4.6). En sœdan verksamhet skulle enligt skattemyndighetens uppfattning vara underkastad mervšrdesskatt. I grunden handlar problemet om vilken tolkningsmetod som skall tillšmpas vid tolkningen av 3 kap. 9 ML. Valet stœr mellan en subjektsrelaterad tolkning och en objektsrelaterad tolkning. Ursprungligen var den fšrra rœdande, men de senaste tendenserna inom ršttstillšmpningen tyder pœ att den objektsrelaterade tolkningsmetoden har vunnit fšretršde (se mer om detta i avsnitt samt 6.1.3). 2.3 Internationella aspekter Det sker en kontinuerlig internationalisering av finansiell verksamhet i allmšnhet och všrdepappershandel i synnerhet. Man kan med sškerhet sšga att konkurrensen mellan olika finansmarknader har škat kraftigt under senare Œr. Till fšljd av den snabba teknikutvecklingen och den globala avregleringen Šr tillhandahœllandet av de finansiella tjšnsterna inte lšngre knutna till ett visst land eller marknad. Om internationaliseringen inte fšranleder samordning av nationella lagstiftningar, kommer de nationella skattemyndigheterna fœ det allt svœrare att beskatta všrdepappershandel. Arbetet med att samordna de nationella skattelagarna angœende mervšrdesbeskattning av všrdepappersinstitut har i EU-medlemslŠnderna styrts av bl a EG:s sjštte mervšrdesskattedirektiv. I Sverige har direktivet dels fšranlett en anpassning av ML, dels orsakat en attitydfšršndring hos de svenska domstolarna vad gšller tillšmpningen av ML vid mervšrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster. 2.4 MervŠrdesskatt pœ fšrvaltningsarvode Ytterligare ett problem avseende konkurrenssnedvridning pœ finansmarknaderna Œterspeglas i det fšrhœllandet att fšrvaltningsarvodet i en všrdepappersfond Šr mervšrdesskattefritt, medan 8

9 fšrvaltningsarvodet i ett všrdepappersdepœ Šr mervšrdesskattepliktigt (se 1 kap. 3 punkt 4 LVR samt 3 kap. 9 2 st punkt 2 ML; Šven artikel 13B (d) punkt 6 i EG:s sjštte mervšrdesskattedirektiv). Som kommer att konstateras lšngre fram i uppsatsen, sšker všrdepappersinstitut oftast tillstœnd fšr flera olika verksamheter i enlighet med 1 kap. 3 LVR. Detta fšr att tšcka in sœ mœnga affšrsomrœden som mšjligt. De mindre všrdepappersbolagen saknar normalt tillršckliga resurser fšr att inneha ett eget lager med finansiella instrument eller fšr att medverka vid emissioner i egenskap av s k marknadsgaranter. Av dessa skšl Šr det i princip endast tillstœnd enligt punkterna 1, 2 och 4 i 1 kap. 3 LVR (kommissionshandel, fšrmedlingsverksamhet, fšrvaltningsverksamhet) som Šr aktuella fšr de mindre všrdepappersbolagen. 3 DISPOSITION OCH AVGR NSNINGAR mnet mervšrdesbeskattning i všrdepappersinstitut omfattar, som framgœtt ovan, flera ršttsomrœden, t ex bšrsrštt, EG-rŠtt och skatterštt. Det skulle vara fšr besvšrligt att i en uppsats utreda alla de problem som uppstœr inom de olika omrœden. Avsikten med denna uppsats Šr i fšrsta hand att undersška vad som utgšr gšllande rštt vid mervšrdesbeskattning av flera av de tjšnster som tillhandahœlls av všrdepappersinstitut samt vilka fšršndringar som har skett betršffande tillšmpningen och tolkningen av ML i fšrhœllande till LVR och vilka fšršndringar kan všntas. KammarrŠtten har t ex i sina senaste avgšranden intagit en mer tillmštesgœende attityd nšr det gšller att bevilja mervšrdesskattefrihet fšr všrdepappersinstituts tjšnster Šn tidigare. Det kan spekuleras om vad som har fšranlett en sœdan fšršndring, men faktum kvarstœr att det blir allt svœrare fšr skattemyndigheterna att mervšrdebeskatta de tjšnster som brukar ingœ i ett všrdepappersinstituts utbud. Man kan Šven skšnja en benšgenhet att fšrsška etablera en koppling mellan 1 kap. 3 LVR och 3 kap. 9 ML. BestŠmmelsen om vad som utgšr všrdepappersršrelse i LVR Šr relativt vidstršckt och det skulle naturligtvis vara fšrmœnligt fšr všrdepappersbolag om Šven tillšmpningen av 3 kap. 9 ML utvidgades sœ mycket som mšjligt. Man kan dessutom 9

10 argumentera att det ur ršttssškerhets- och fšrutsebarhetssynvinkel skulle vara lšmpligast att lœta LVR styra šver ML (eller tvšrtom). Uppsatsen har fšljande disposition. I avsnitt 4 beskrivs všrdepappersinstitut och den verksamhet, som dessa bedriver, kallad všrdepappersršrelse. Avsnittet Šgnas Œt att nšrmare fšrklara begreppet všrdepappersinstitut, redogšra fšr gšllande lagstiftningen och bakgrunden fšr dess tillkomst. Varje av de tillstœndspliktiga verksamheter som bildar všrdepappersršrelse enligt LVR har tilldelats ett eget delavsnitt (4.3.2 till 4.3.6). SŠrskild uppmšrksamhet riktas till en speciell typ av tjšnster som vanligen ingœr i všrdepappersinstituts tjšnsteutbud, s k corporate finance-tjšnster (avsnitt 4.4). Beskattningen av dessa tjšnster vœllar inte sšllan problem, eftersom de innehœller komponenter som behandlas pœ olika sštt i mervšrdesskattehšnseende. Slutligen ges en kort inblick i vilka verksamhetsorganisationsformer som kan fšrekomma i de mindre všrdepappersbolagen. Beskrivningen Šr viktig sœtillvida att den belyser vissa ur mervšrdebeskattnings synpunkt viktiga skillnader mellan de stšrre och de mindre všrdepappersbolagen. I avsnitt 5 redogšrs fšr undantaget frœn mervšrdesskatt fšr finansiella tjšnster i 3 kap. 9 ML. HŠr klargšrs syftet med bestšmmelsen, redovisas fšr det arbete som lett fram till undantagets nuvarande lydelse samt ges en šverblick šver undantagets konstruktion. I samband med det definieras ocksœ begreppet finansiell tjšnst (avsnitt 5.3), eftersom det utgšr en av de viktigaste rekvisiten i bestšmmelsen. Den svenska mervšrdesskattelagstiftningen har i hšg grad pœverkats av EG-rŠtt. I avsnitt 5.5 redogšrs dšrfšr fšr undantaget frœn mervšrdesskatt fšr finansiella tjšnster i EG:s sjštte mervšrdesskattedirektiv. Den avlutande delen i avsnittet 5 handlar vidare om tolkning och tillšmpning av bestšmmelsen i 3 kap. 9 ML. Avsnitt 6 Šgnas Œt analys av tillšmpningen av undantaget frœn mervšrdesskatt fšr finansiella tjšnster i 3 kap. 9 ML pœ všrdepappersinstituts tjšnster. Den centrala delmomenten i detta avsnitt utgšrs av ršttsfallsreferaten (avsnitt 6.1.2). Det var nšmligen dessa ršttsfall som gav upphov till idžn att fšrfatta denna uppsats. I avsnitt 6.2 analyseras sedan begreppet všrdepappershandel. Liksom begreppet finansiell tjšnst utgšr begreppet všrdepappershandel en av de viktigaste rekvisiten i 3 kap. 9 ML. Avsnittet avslutas med nœgra funderingar kring begreppet všrdepappersršrelse i ett internationellt perspektiv. 10

11 I avsnitt 7 ges, slutligen, en sammanfattning av uppsatsen och en mšjlig lšsning pœ de i uppsatsen behandlade problemen presenteras. 4 V RDEPAPPERSINSTITUT 4.1 Begreppet VŠrdepappersinstitut Šr benšmningen pœ fšretag som Šr etablerade i Sverige och hšr yrkesmšssigt tillhandahœller vissa tjšnster pœ kapitalmarknaden 3, s k všrdepappersršrelse. VŠrdepappersinstituts verksamhet bestœr huvudsakligen i att pœ olika sštt bitršda investerare vid deras kapitalplaceringar samt bistœ juridiska personer och stat och kommuner vid kapitalanskaffning. Ofta agerar dessa institut ocksœ som sjšlvstšndiga aktšrer fšr att t ex upprštthœlla marknader i finansiella instrument (s k market makers). PŒ den svenska kapitalmarknaden finns det tre olika typer av všrdepappersinstitut: svenska všrdepappersbolag 4, svenska bankinstitut som fœtt tillstœnd enligt LVR att driva všrdepappersršrelse samt utlšndska fšretag som driver všrdepappersršrelse frœn filial i Sverige, oavsett om det utlšndska fšretaget hšr hemma i ett EES-land eller inte 5. Fšretag i EES-lŠnder som erbjuder sina tjšnster i Sverige genom filial hšr eller genom gršnsšverskridande verksamhet lyder under sitt hemlands lag och behšver inget sšrskilt tillstœnd i Sverige (2 kap. 3c LVR). 4.2 Regelverket Kort historik bakom tillkomsten av LVR Fšre 1991 fanns det i princip en enda viktiga lag som reglerade handel med všrdepapper, lag (1979:748) om fondkommission 6. FondkommissionŠrerna hade ensamrštt att yrkesmšssigt 3 Kapitalmarknad brukar delas in i aktie- och kreditmarknaden. Kreditmarknaden omfattar i sin tur obligationsoch penningmarknaden samt marknaden fšr bankernas in- och utlœning. Som komplement till dessa finns Šven derivatmarknaden. Andersson, s. 16 samt Afrell m fl, s VŠrdepappersbolag Šr alltsœ ett snšvare begrepp Šn všrdepappersinstitut. 5 1 kap. 2 punkt 4 LVR. 6 Vid sidan av lagen fanns en fšrordning (1987:655) om fondkommissionsbolag och finansbolag. FondkommissionŠrernas verksamhet pœverkades naturligtvis Šven av en rad andra lagar, t ex lag (1979:749) om Stockholms Fondbšrs och lag (1985:571) om všrdepappersmarknad. Se Moberg & Samuelsson, s

12 bedriva handel med všrdepapper fšr annans rškning i eget namn, men kunde Šven agera som marknadsgaranter i OTC-handeln med aktier. Vissa sidoverksamheter (sœsom placeringsrœdgivning, fšrvaring samt fšrvaltning av všrdepapper m m) var ocksœ tillœtna fšr att underlštta handeln. Fondkommissionsršrelse var kunde endast bedrivas efter tillstœnd frœn bankinspektionen. Vid sidan av fondkommissionšrer fanns det ett antal aktšrer pœ finansmarknaden som inte var underkastade bankinspektionens tillsyn och tillstœndskrav, trots att de bedrev en likartad verksamhet som fondkommissionšrer (sœsom medverkan vid emissioner av fondpapper pœ den allmšnna marknaden, fšrvaltning av všrdepapper, fšrmedling av všrdepappersaffšrer). Behovet av en lag som skulle reglera dessa aktšrers verksamhet var uppenbart. I propositionen angav departementschefen sœledes fšljande skšl till en ny lagstiftning: ÓAllmŠnhetens fšrtroende torde inte kunna upprštthœllas om inte samhšllet ges mšjlighet att ingripa mot en aktšr som inte bedriver sin verksamhet pœ ett tillfredsstšllande sštt. DŠrfšr bšr Œtminstone sœdana aktšrer som bedriver yrkesmšssig všrdepappershandel, fšrmedling eller annan liknande verksamhet som kan pœverka allmšnhetens intressen inom handeln stœ under det allmšnnas tillsyn och kunna bli fšremœl fšr korrigerande ingripanden frœn en statlig myndighets sida. Det bšr i likhet med vad som fšr nšrvarande gšller betršffande fondkommissionsršrelse kršvas tillstœnd fšr att engagera sig i de avsedda verksamheterna.ó 7 Sedan gick departementschefen in fšr att beskriva de typer av verksamhet som enligt hans uppfattning borde omfattas av en tillstœndsplikt. Alla de nšmnda verksamheterna har sedermera blivit underkastade tillstœndskravet enligt den nya lagen (LVR) GŠllande lagstiftning ršrande všrdepappersinstitut VŠrdepappersinstituts verksamhet regleras i fšrsta hand genom lagen (1991:981) om všrdepappersršrelse (LVR). LVR Šr en nšringsršttslig lag, d v s reglerar fšrhœllandet mellan det allmšnna och enskilda fšretag. 7 Prop. 1990/91:142, s

13 Lagen šverlšmnar Œt Finansinspektionen att lšmna nšrmare fšreskrifter och detaljbestšmmelser (se t ex 5 kap. 3 och 6 kap. 2 LVR). VŠrdepappersbolag Šr dessutom skyldiga att iaktta ett stort antal s k sjšlvregleringsdokument som utfšrdats av t ex Stockholms Fondbšrs, NŠringslivets BšrskommittŽ, Fondhandlarefšreningen och AktiemarknadsnŠmnden. Vidare Šr naturligtvis bestšmmelserna i t ex Aktiebolagslagen (1975:1385), lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, lagen (1994:2004) om kapitaltšckning och stora exponeringar fšr kreditinstitut och všrdepappersbolag (samt tillhšrande fšrordningen (1994:2024)), Insiderlagen (1990:1342) och en rad andra lagar tillšmpliga i relevanta delar. 4.3 TillstŒndspliktiga verksamheter som konstituerar všrdepappersršrelse Inledning VŠrdepappersršrelse Šr verksamhet som bestœr i att yrkesmšssigt tillhandahœlla vissa i LVR angivna tjšnster. I yrkesmšssighetskravet ligger att enstaka uppdrag inte kršver tillstœnd (lšngre fram i uppsatsen skall det dock visas att Šven enstaka fšrmedling av aktier sannolikt utgšr handel med všrdepapper enligt ML och Šr befriad frœn mervšrdesskatt, se avsnitt 6.2.2). TillstŒnd att bedriva všrdepappersršrelse meddelas av Finansinspektionen 8 och kan erhœllas fšr fšljande typer av tjšnster: 1) handel med finansiella instrument fšr annans rškning i eget namn, 2) fšrmedling av kontakt mellan kšpare och sšljare av finansiella instrument eller i annat fall medverkan vid transaktioner avseende sœdana instrument, 3) handel med finansiella instrument fšr egen rškning, 4) fšrvaltning av nœgon annans finansiella instrument, 5) garantigivning eller annan medverkan vid emissioner av fondpapper eller erbjudanden om kšp eller fšrsšljning av finansiella instrument som Šr riktade till šppen krets. Denna uppsats skall koncentreras pœ punkterna 1, 2 och 4. Nedan fšljer dock en kort beskrivning av alla ovannšmnda tillstœndspliktiga tjšnster. 8 Fšr vissa undantag frœn tillstœndsplikten se 1 kap. 1 3 st samt 3a-d LVR. 13

14 4.3.2 Kommissionshandel (1 kap. 3 punkt 1 LVR) Handel med finansiella instrument som ett všrdepappersinstitut bedriver i eget namn fšr annans rškning kallas fšr kommissionshandel medan sjšlva institutet ofta benšmns fondkommissionšr. Vid kommissionshandeln blir všrdepappersinstitutet inte sjšlvt Šgare till de finansiella instrumenten, vilket i sin tur betyder att det inte stœr kursrisken. Utšver LVR skall fondkommissionšrer Šven iaktta bestšmmelserna i lagen (1914:45) om kommission Fšrmedlingsverksamhet (1 kap. 3 punkt 2 LVR) Fšrmedlingsverksamhet i LVR:s mening bestœr i att fšrmedla kontakt mellan kšpare och sšljare av finansiella instrument eller pœ annat liknande sštt 9 medverka vid transaktioner avseende sœdana instrument. VŠrdepappersinstitutet kallas i detta fall ofta fšr mšklare eller broker. UtmŠrkande fšr en mšklare Šr att han sjšlv inte disponerar šver de finansiella instrument han fšrmedlar och han utsštter sig dšrfšr inte (lika lite som en fondkommissionšr) fšr nœgon kursrisk i sin fšrmedlingsverksamhet. En všrdepappersfšrmedlarens verksamhet bidrar till effektivisering och fšrbšttrad likviditet av handel med finansiella instrument dels genom att den skapar fler mšjligheter till kombinationsaffšrer, dels genom att fondkommissionšrernas kundbas breddas. PŒ senare tid har det dessutom blivit mycket vanligt att všrdepappersfšrmedlare anlitas nšr investerare vill fšrbli anonyma vid kšp eller fšrsšljning av finansiella instrument. SkŠlet till detta Šr oftast att man vill undvika kurspœverkan i samband med t ex ett fšrestœende uppkšpserbjudande. I stšllet fšr att sjšlv kšpa aktier i mœlbolaget innan uppkšpserbjudandet offentliggšrs, uppdrar det erbjudande bolaget Œt en mšklare att kšpa aktier pœ marknaden Handel fšr egen rškning (1 kap. 3 punkt 3 LVR) Fšre 1980 hade fondkommissionšren en obegršnsad mšjlighet att handla med všrdepapper fšr egen rškning. Genom fondkommissionslagen 1980 infšrdes en bestšmmelse om handelslager 9 HŠr avses bl a fšrmedling av lœn av finansiella instrument. Definitionen omfattar bœde de fall dœ lœnet fšrmedlas mellan en lœngivare och lœntagare och de fall dœ všrdepappersinstitutet fšrst lœnar aktier i eget namn fšr att dšrefter lœna ut dem till nœgon annan (prop. 1990/91:142, s. 109). 10 Detta utgšr inte insiderbrott, trots det faktum att det erbjudande bolaget vet att aktiekursen i mœlbolaget kommer att pœverkas efter det att uppkšpserbjudandet offentliggšrs (se 7 punkt 4 Insiderlagen). 14

15 som begršnsade det totala innehavet av všrdepapper 11. Den enda begršnsningen avseende innehavet av finansiella instrument Šr i dag relaterad till kravet pœ všrdepappersinstitutets kapitaltšckning. Den typiska egenhandlaren Šr en s k marknadsgarant (market maker). Marknadsgaranter škar všrdepappersmarknadens likviditet genom att fšr egen rškning kšpa och sšlja olika finansiella instrument. Oftast Šr ett sœdant Œtagande inskrivet i det avtal som dessa institut har med en bšrs eller en emittent. Inkomsterna i ršrelsen kommer normalt frœn en s k spread, d v s skillnaden mellan kšp- och sšljkurser, eller frœn avgifter. Det Šr alltsœ inte i fšrsta hand genom všrdetillvšxt pœ de finansiella instrumenten som vinsten skapas. Det bšr observeras att det finns fšretag som utšvar denna verksamhet utan tillstœnd enligt LVR 12. FšrutsŠttningen fšr tillstœndsplikten Šr nšmligen att egenhandel bedrivs yrkesmšssigt och har som primšra syfte att utfšra tjšnster Œt andra aktšrer pœ marknaden. Brister detta, Šr handeln att betrakta som ett bolags normala kapitalfšrvaltning och omfattas inte av bestšmmelserna i 1 kap. 3 LVR Fšrvaltning av finansiella instrument (1 kap. 3 punkt 4 LVR) Fšrvaltning av finansiella instrument innefattar uppdrag fšr nœgon att yrkesmšssigt mot betalning eller efter vissa riktlinjer fšrvalta annans všrdepapper. Detta kallas ibland fšr portfšljfšrvaltning. Uppdraget kan vara utformad sœ att fšrvaltaren sjšlv kan bestšmma nšr och vilka omplaceringar skall gšras (s k diskretionšr fšrvaltning), men det kan ocksœ vara inskršnkt till att endast innefatta kšp och fšrsšljningar efter uppdragsgivarens order eller medgivande. Fšrvaltaren Šr uppdragsgivarens ombud. 11 BegrŠnsningen gšllde fšr bœde fondkommissionšrsbolag och banker med fondkommissionstillstœnd. Handelslagret begršnsades till 10 milj. kr. GrŠnsen har hšjts vid tre tillfšllen och Šr idag 100 milj. kr (prop. 1990/91:142, s. 109). 12 Det kan t ex vara industrifšretag eller fšrsškringsfšretag som i sin finansfšrvaltning handlar med finansiella instrument. Afrell m fl, s. 184 samt prop. 1990/91:142, s

16 4.3.6 Medverkan vid emission av fondpapper och kšp eller fšrsšljning av finansiella instrument (1 kap. 3 punkt 5 LVR) TillstŒnd enligt 1 kap. 3 punkt 5 LVR kršvs fšr alla former av medverkan vid emissioner och andra erbjudanden som Šr riktade till en šppen krets 13. Anledningen till detta Šr att ett marknadserbjudande, antingen det gšller emission av fondpapper eller annat erbjudande till ett obestšmt antal personer att kšpa eller sšlja finansiella instrument, normalt kršver ett omfattande fšrberedelsearbete. Detta arbete syftar till att ta fram underlag fšr bedšmning av emissionsvillkoren och utfšrs i samarbete mellan emittenten och det všrdepappersinstitut som medverkar vid emissionen. Emissionsfšrmedlaren har ocksœ till uppgift att granska de uppgifter som emittenten lšmnar om sin verksamhet, se till att prospektet Šr utformat pœ rštt sštt och att innehœllet fšljer vad som anses vara god sed pœ marknaden. Fšrberedelsearbetet kršver sœledes bœde personella och tekniska resurser samt Šven viss finansiell styrka hos den som medverkan vid emissionen 14. Genom tillstœndskravet kan dessa behov tillgodoses. Garantigivning i samband med en emission, som Šr en form av medverkan, kan vara att institutet vid en nyemission lovar att teckna de ÓšverblivnaÓ aktierna eller obligationerna eller sjšlv teckna hela emissionen fšr vidare spridning till allmšnheten 15. I tillstœndet fšr den som medverkar vid emission eller erbjudanden ingœr dšrfšr Šven rštt att fšrvšrva finansiella instrument fšr egen rškning Kombination av flera verksamheter Ett všrdepappersinstitut kan bedriva en eller flera tillstœndspliktiga verksamheter. TillstŒnd skall dœ sškas fšr var och en av dessa verksamheter. Genom lagkonstruktionen ges det en mšjlighet fšr všrdepappersinstitut att bli s k ÓnischinstitutÓ. Det Šr dock viktigt att observera att de tillstœndspliktiga verksamheterna stšller olika krav pœ eget kapital. Det kan vara billigare fšr ett všrdepappersinstitut att vid behov anlita t ex en mšklare Šn att sjšlv inom institutet skaffa den kompetens och teknisk utrustning som erfordras 16. Dessutom kršver vissa 13 Med Óšppen kretsó avses enligt prop. 1990/91:142 (s. 113) ett obestšmt antal personer (se Šven 2 kap. 1 LHF). Enligt 4 kap. 18 ABL skall emissionsprospekt uppršttas nšr vissa bolag eller aktiešgare offentliggšr eller pœ annat sštt till en Óvidare kretsó riktar erbjudanden att fšrvšrva bl a aktier. Med Óvidare kretsó avses ca 200 personer. 14 Prop. 1990/91:142, s Afrell m fl, s a a s

17 kombinationer av verksamheter speciella kostnadskršvande organisatoriska lšsningar. Detta till fšljd av fšreskrifterna i bl a Insiderlagen. 4.4 Corporate finance-tjšnster Inledning De flesta všrdepappersinstitut bedriver flera av de tillstœndsœpliktiga verksamheter som anges i 1 kap. 3 LVR. En speciell typ av en sœdan integrerad verksamhet utgšrs av corporate finance-uppdrag. Eftersom corporate finance-tjšnster ofta vœllar svœrigheter vid mervšrdesbeskattningen av všrdepappersinstitut, skall i detta kapitel en presentation av tjšnsterna ges Beskrivning av tjšnsterna Corporate finance-tjšnster Šr en heterogen grupp av tjšnster som tillhandahœlls av bœde banker och všrdepappersbolag och som underlšttar kapitalanskaffningen fšr fšretagen. De typiska corporate finance-tjšnster utgšrs av medverkan vid nyemissioner, bšrsintroduktioner samt fšretagsšverlœtelser och fšretagsfšrvšrv. ven avancerad ekonomisk rœdgivning hšr hit 17. Eftersom corporate finance-tjšnster bestœr av en mšngd olika komponenter, kan dem inte enkelt kvalificeras som antingen mervšrdeskattepliktiga eller mervšrdesskattefria. Det fordras en ingœende analys av varje transaktions karaktšr. Ett uppdrag om fšrmedling av aktier inom corporate finance skiljer sig všsentligt frœn vanlig aktiefšrmedling via bšrsens automatiska handelssystem, SAX. I SAX-systemet finns det tre sštt att fœ avslut till stœnd: automatiskt avslut (s k automatisk matchning), manuell registrering och acceptfšrfarande 18. Systemet medger inte val av motpart vid transaktionen utan fšrdelningen av kšp- och sšljorder sker genom kurs- och tidsprioritering. En mšklare som mottagit en order om kšp eller fšrsšljning registrerar denna via sin dator. DŠrvid anges aktieantal, sort, pris och huruvida ordern gšller kšp eller fšrsšljning. Transaktionsparterna (d v s kšparen och sšljaren) har všgledning av gšllande bšrskurser och bšrsbolagens officiella 17 Fšr utfšrlig redogšrelse fšr corporate finance-tjšnster se Hultqvist, s. 166ff. 18 Avslut i bšrsposter kan ske manuellt eller automatiskt, medan avslut i smœposter sker alltid automatiskt. I blockorder-handel sker avsluten manuellt. Afrell m fl, s

18 information. Huvudprincipen Šr att orderna skall sammanfšras till avslut genom SAXorderbok, men vissa affšrer fœr genomfšras Šven vid sidan av orderboken. Vid avslut som sker via SAX-orderbok Šger bšrsombudet inte kšnnedom om vem som Šr motpart. Det Šr fšrst senare som fondbšrsen tillkšnnager bšrsombudet motpartens identitet. I frœga om affšrer utanfšr systemet (s k efteranmšld affšr) Šr det parterna (eller ršttare sagt bšrsombuden) som inrapporterar affšren till bšrsen. Av det ovansagda framgœr att aktiefšrmedling via SAX-systemet kšnnetecknas av hšg grad av automatisering och en ringa insats frœn mšklaren. Uppdraget kan normalt utfšras pœ nœgon minut. Provisionerna fšr aktiefšrmedling i SAX-systemet (s k courtage) Šr ocksœ lšgre Šn provisioner fšr andra fšrmedlingstjšnster, sœsom fastighets-, fšrsškringsfšrmedling eller auktioner. Provisionerna fšr corporate finance Šr avsevšrt hšgre Šn vid fšrmedling i SAXsystemet. Vid corporate finance-tjšnster finns inga gšllande bšrskurser. VŠrdet av det bolag, som skall bšrsintroduceras, kan inte bestšmmas endast utifrœn den redan offentligjorda informationen om bolaget. Inte heller kan en morpart nœs och avtal slutas automatiskt. Vid en bšrsintroduktion mœste bolaget presenteras pœ ett noggrant och utfšrligt sštt 19 och bolaget och de nyemitterade aktierna mœste ŒsŠttas ett všrde, i avsaknad av bšrskurser. Av fšrmedlare som har fœtt ett corporate finance-uppdrag, kršvs alltsœ en betydande arbetsinsats, fršmst i form av en grundlig undersškning av det bšrsintroducerande bolaget och den bransch inom vilken bolaget verkar. VŠrdepappersinstitut, som medverkar vid en bšrsintroduktion, hjšlper till med att upprštta ett prospekt, vilket kršver omfattande genomgœngar av bolagets verksamhet och ekonomiska stšllning, detta fšr att pœ ett riktigt sštt kunna redovisa bakgrunden och skšlen till det offentliga erbjudandet. Ett syfte med fšrmedlarens arbete med att presentera bolaget och att ŒsŠtta ett pris pœ aktierna Šr att finna kšpare vid nyemission. Beslut om aktiekšp fšrutsštter naturligtvis att investerarna har fœtt tillršcklig information om bolaget. Men sœdan information anses av lagstiftaren vara minst lika viktig fšr att undvika vilseleddande av potentiella kšpare. Fšljaktligen har i olika lagar och fšrfattningar fšreskrivits hur fšrmedling av aktier vid en marknadsintroduktion skall gœ till och hur bolaget skall beskrivas i ett prospekt 20. Formellt Šr det utgivaren av fondpappren som svarar fšr prospektet, men det anses allmšnt ingœ i corporate finance- 19 Se t ex BCL, NBK:s prospektrekommendation, samt Finansinspektionens fšreskrifter om prospekt. ven Bšrsens Listnings och Registreringskrav. 20 Se t ex 5 kap. 5 BCL, FFFS 1995:21 och NBK:s rekommendation om prospekt (1999). 18

19 uppdraget att upprštta ett prospekt. Fšr potentiella kšpare innebšr ett všrdepappersinstituts medverkan vid en bšrsintroduktion en kvalitetsstšmpel och en garanti att prospektet uppfyller gšllande krav samt att rekommendationer har iakttagits och att de ŒsŠtta villkoren fšr erbjudandet dšrfšr Šr rimliga. Brott mot lagar och andra fšreskrifter angœende prospektansvar beivras bl a med sanktioner frœn Finansinspektionen. Corporate finance-tjšnster kšnnetecknas av en omfattande kundbearbetning. Det av všrdepappersinstitutet upparbetade kontaktnštet anvšnds flitigt fšr att finna potentiella investerare. Denna kundbearbetning spelar en central roll fšr corporate finance-uppdrag Šven sœ till vida att den ofta pœverkar priset pœ aktierna. Det Šr nšmligen vanligt att priset i erbjudandet Šr bestšmt inom ett visst intervall, och det efterfšljande intresset frœn kšparna blir avgšrande fšr det slutliga exakta priset. Sammanfattningsvis Œligger det typiskt sett en fšrmedlare att vid corporate finance fšrmedling medverka vid framtagande och distribution av prospekt, medverka vid faststšllande av fšrsšljningspris fšr aktierna (ofta i tvœ omgœngar: fšrst vid ett intervall, sedan det exakta priset) samt vilka kategorier av potentiella investerare bolaget skall rikta sig till, medverka vid genomfšrande av marknadsfšring av aktierna, bl a genom sammantršffanden med olika potentiella investerare, ta emot kšpanmšlningar, fšrdela de utbjudna aktierna pœ olika kšpare (vid aktiešverteckning), samt administrera likvider och leverans av aktierna och svara fšr anmšlan till VPC RSV:s skrivelse RSV har utfšrdat en skrivelse avseende hanteringen av corporate finance-frœgor, som hittills varit den mest betydelsefulla handlingen i dessa sammanhang i Sverige. HŠr skall hela skrivelsen dšrfšr Œterges: ÓBegreppet corporate finance-verksamhet kan inte anses utgšra ett entydligt begrepp. SŒdan verksamhet kan bestœ av ett flertal olika tjšnster, sœsom marknadsundersškningar, fšretagsvšrderingar, juridiska- och ekonomiska konsultationer, uppršttande av prospekt, 21 SRN:s fšrhandsbesked den 2 november

20 genomfšrande av introduktioner pœ bšrsen m m. Det Šr inte ovanligt att sœdana tjšnster ibland tillhandahœlls pœ konsultbasis av advokater, auktoriserade revisorer, skattekonsulter m fl och ibland av den egna bankens personal. Oberoende av om sœdana i sig skilda tillhandahœllanden kan ingœ som ett led i en eventuell framtida fšretagsšverlœtelse, i form av exempelvis aktiešverlœtelse, innebšr inte detta att samtliga tjšnster Šr att anse som všrdepappershandel och dšrmed undantagna frœn skatteplikt enbart av denna anledning. De olika tjšnsternas eventuella skatteplikt mœste i stšllet ur mervšrdesskattesynpunkt bedšmas var fšr sig. Av punkt 6 av anvisningarna till 14 lagen om mervšrdesskatt 22 framgœr att i de fall gemensamt vederlag utgœr vid omsšttning av varor eller tjšnster, av vilka an del inte Šr skattepliktiga, bestšms beskattningsvšrdet genom uppdelning av vederlaget efter skšlig grund. HŠrav fšljer att i det fall vederlag utgœr mœste všrdet av de olika tjšnsterna bedšmas var fšr sig, fšr att skatten skall kunna beršknas pœ ett korrekt beskattningsunderlag. Den frœn mervšrdesskatteplikt undantagna ersšttningen som sjšlva aktiešverlœtelse eller fšrmedlingen betingar, kan dœ lšmpligen jšmfšras med den courtageavgift som normalt tas ut i samband med handel avseende šverlœtelse eller fšrmedling av aktier.ó Provision ErsŠttning som ett všrdepappersinstitut erhœller fšr utfšrda corporate finance-tjšnster benšmns en provision. Detta Šr en korrekt beskrivning fšr de fall dšr fšrmedlingen sker i eget namn, men fšr annans rškning (s k kommissionshandel). Det Šr dock vanligt fšrekommande att všrdepappersinstitutet fšrvšrvar aktierna i eget namn och fšr egen rškning. Den mest typiska egenhandlaren Šr en s k marknadsgarant (market maker). En marknadsgarant fœr sina intškter i fšrsta hand genom att upprštthœlla en skillnad mellan aktiernas kšp- och sšljkurser, s k spread (se avsnitt 4.3.4). De aktier som všrdepappersinstitutet fšrvšrvat fšr egen rškning šverlœts alltsœ senare till den hšgre sšljkursen till dem som anmšlt intresse att kšpa dessa. Denna metod kallas fšr bought deal och innebšr att všrdepappersinstitutet tillgodogšr sig handelsvinst pœ aktierna i stšllet fšr att uppbšra nœgon sšrskild provision frœn bolaget. 22 Numera 7 kap. 7 ML. 23 RSV:s svar till Bankfšreningen , dnr /D29. 20

21 Den ovannšmnda skrivelsen frœn RSV fšrutsštter att ett corporate finance-uppdrag bestœr av sšrskiljbara tjšnster och att det gemensamma vederlaget kan alltsœ delas upp. BestŒr den erbjudna tjšnsten i stšllet av en huvudtjšnst och en eller flera underordnade bitjšnster, skall tjšnsten i sin helhet ges en korrekt bedšmning i mervšrdesskattehšnseende 24. Hultqvist pœpekar att det Šr svœrt att ange vad som Šr ett normalt courtage fšr skršddarsydda tjšnster: ÓSlutligen torde det vara vanskligt att [É] ange vad som Šr ett normalt courtage, eftersom det i varje fall Šr frœga om skršddarsydda tjšnster. Mšjligen kan man sšga att courtagen normalt varierar mellan 1-5% i frœga om dessa specialtjšnster, men dœ blir det ŠndŒ inte nœgonting šver fšr en eventuell uppdelning mellan všrdepappershandel och konsulttjšnster, eftersom courtagen i sin helhet Šr normalt. Uttalandet [i RSV:s skrivelse] fšrefaller emellertid ha uppfattats som att man skall utgœ frœn normalt courtage vid enstaka smœposter via SAX-systemet (ca 0,3%), en jšmfšrelse som fœr den effekten att stora všrdepappersaffšrer presumeras kunna ske till samma kostnader som den nšst intill automatiserade handeln, vilket rimligen mœste vara felaktigt.ó VŠrdepappersinstituts sidoverksamhet BestŠmmelsen VŠrdepappersbolag fœr, utšver všrdepappersršrelsen, som ett led i den ršrelsen, bedriva fšljande i 3 kap. 4 LVR angiven sidoverksamhet 26 : 1. rœdgivning i finansiella frœgor 2. fšrvaring av všrdepapper 3. mottagande av medel frœn kunder med redovisningsskyldighet 4. mottagande av kunders medel pœ konto fšr att underlštta všrdepappersršrelsen 5. kreditgivning mot sškerhet i finansiella instrument samt 6. valutavšxling. 24 Jfr R 1996 not Hultqvist, s BestŠmmelsen gšller Šven ett utlšndskt fšretag hemmahšrande i ett stat utanfšr EES som fœtt ett tillstœnd att driva všrdepappersršrelse. FšrutsŠttningen fšr beviljande av tillstœndet Šr att det utlšndska fšretaget fœr bedriva motsvarande verksamhet i sitt hemland. Se 3 kap. 4 1 och 5 st LVR. 21

22 Kravet pœ att verksamheten skall ÓunderlŠtta ršrelsenó innebšr att den inte fœr utvecklas till en fristœende verksamhet, utan den mœste ha direkt anknytning till kundernas všrdepappersaffšrer. TillstŒnd fšr sidoverksamheter skall sškas hos Finansinspektionen. Fšr den hšr uppsatsen Šr endast punkterna 1 och 2 relevanta och skall ges en kort kommentar VŠrdepappersfšrvaring och rœdgivning i finansiella frœgor VŠrdepappersfšrvaring och placeringsrœdgivning utgšr hos mœnga všrdepappersinstitut en naturlig och underordnad del av de i 1 kap. 3 LVR nšmnda tillstœndspliktiga verksamheterna. Med rœdgivning i finansiella frœgor avses i fšrsta hand placering av medel. Men Šven rœd i samband med t ex fšretagsfinansiering, fšretagsstrukturella frœgor och fšretagsfšrvšrv, s k corporate finance-verksamhet, omfattas av bestšmmelsen (se avsnitt 4.4 ovan). RŒdgivning omfattar placering i finansiella instrument nšr en kund pœ eget initiativ frœgar om rœd i enskilda affšrer, men inte sœdan fšrvaltning som avses i 1 kap. 3 punkt 4 LVR dœ institutet fœtt i uppdrag av kunden att gšra omplaceringar av dennes innehav av finansiella instrument 27. VŠrdepappersfšrvaring avser kundernas finansiella instrument. Vid fšrvaring skall institutet hœlla dessa instrument avskilda frœn sina egna tillgœngar (1 kap. 4 FFFS 1997:36). 4.6 Typisk organisation i ett mindre všrdepappersbolag En mer automatiserad handel med aktier i bšrsnoterade bolag sker pœ sœ sštt att kšparen kontaktar en bank eller ett všrdepappersbolag, som senare utfšr ordern i eget lager eller genom SAX-systemet. Denna typ av všrdepappershandel Šr alltid mervšrdesskattefri. PŒ senare Œr har det blivit vanligt att kunder všnder sig till fšrmedlare, som har fœtt tillstœnd frœn Finansinspektionen att bedriva všrdepappersršrelse enligt LVR, men som inte uppfyller de speciella krav som stšlls fšr att bli ansluten till SAX-systemet och som dšrfšr inte sjšlva kan handla dšr. Dessa všrdepappersbolag brukar ha samarbetsavtal med en bank eller ett stšrre všrdepappersbolag, som hœller ett eget lager eller utfšr affšrer via SAX-systemet. 27 Prop. 1990/91:142, s

23 Det mindre všrdepappersbolaget tar upp kšp- och sšljordrar frœn sina kunder och vidarebefordrar dem till det stšrre všrdepappersinstitutet, som sedan effektuerar orderna. Det courtage som det mindre všrdepappersinstitutets kunder betalar fšr affšren Šr normalt detsamma som om de skulle betala om de všnt sig direkt till det stšrre všrdepappersinstitutet. De bœda instituten delar dock sedan courtagen mellan sig genom ett avrškningsfšrfarande. Det Šr inte heller ovanligt att samarbetet innebšr att kunderna t o m har en depœ hos det stšrre všrdepappersinstitutet. Kundernas innehav av všrdepapper kan fšrvaltas antingen i ett depœ eller i en všrdepappersfond 28. VŠrdepappersbolag erbjuder oftast bœda mšjligheterna och fšrvaltningssšttet avgšrs av innehavsvolymen. Eftersom omfattningen av fšrvaltningsarbetet i smœ depœer inte stœr i rimlig proportion till fšrvaltningsarvodet, samlas de mindre innehaven av všrdepapper i en fond, som sedan fšrvaltas av všrdepappersbolagets mšklare. Stora kunder har dšremot allt som oftast egna depœer. Som har framhœllits ovan (avsnitt 2.4) Šr arvodet fšr fšrvaltning av en všrdepappersfond mervšrdesskattefritt, medan arvodet fšr fšrvaltning av ett všrdepappersdepœ Šr belagt med mervšrdesskatt. Ett všrdepappersbolag kan naturligtvis skapa andra former av fšrvaltning av kundernas všrdepappersinnehav. Verksamheten kan utformas sœ att bolaget skriver ett fšrvaltningsavtal betršffande fšrvaltningen av kundernas innehav i andra fonder. Arvodet fšr verksamheten Šr mervšrdesskattepliktigt eftersom det inte Šr frœga om en fšrvaltning av en sšrskild fond. Alternativt kan ett všrdepappersbolag skapa en egen fond som sedan kšper sig in i andra fonder, en s k Ófond i fondmodelló. Kunderna kommer att pœ sœ sštt indirekt Šga andelar i de fonder som všrdepappersbolagets egna fond investerar i. Fšrvaltningsarvodet i en sœdan fond Šr mervšrdesskattefritt i enlighet med 3 kap. 9 2 st punkt 2 ML. 28 En všrdepappersfond Šr en fond som bestœr av fondpapper och andra finansiella instrument och som bildats genom kapitaltillskott frœn allmšnheten. Till všrdepappersfonder ršknas t ex aktiefonder, tillvšxtfonder, utdelningsfonder, penningmarknadsfonder, obligationsfonder, ršntefonder, avkastningsfonder, utlandsfonder, hedgefonder, m m. Fšr utfšrlig presentation av olika typer av fonder se t ex Andersson, s. 86ff och TivŽus, s. 58f. 23

24 5 UNDANTAG FR N MERV RDESSKATT F R FINANSIELLA TJ NSTER VŠrdepappersinstituts huvuduppgift Šr att tillhandahœlla diverse finansiella tjšnster och bedriva všrdepappershandel. MervŠrdesbeskattningen av všrdepappersinstitut Šr beroende av huruvida de tillhandahœllna tjšnsterna faller under undantagsbestšmmelsen i 3 kap. 9 ML. Det Šr dšrfšr viktigt att tydligt avgršnsa de finansiella tjšnsterna och všrdepappershandeln. Precisering av innebšrden av begreppet všrdepappershandel Šr ytterst viktig, inte minst av den anledning att všrdepappershandel alltid Šr mervšrdesskattefri. 5.1 BestŠmmelsen i 3 kap. 9 ML Inledning BestŠmmelsen om undantag frœn mervšrdesskatt fšr finansiella tjšnster Œterfinns i 3 kap. 9 ML och har fšljande lydelse: FrŒn skatteplikt undantas omsšttning av bank- och finansieringstjšnster samt sœdan omsšttning som utgšr všrdepappershandel eller dšrmed jšmfšrlig verksamhet. Med bank- och finansieringstjšnster avses inte notariatverksamhet, inkassotjšnster, administrativa tjšnster avseende factoring eller uthyrning av fšrvaringsutrymmen. Med všrdepappershandel fšrstœs 1. omsšttning eller fšrmedling av aktier, andra andelar och fordringar, oavsett om de representeras av všrdepapper eller inte, och 2. fšrvaltning av všrdepappersfond enligt lagen (1990:1114) om všrdepappersfonder. Undantaget infšrdes ursprungligen 1991och hade dœ sin motsvarighet i 8 punkt 3 samt anvisningspunkt 5 till 8 GML. Det har varit fšremœl fšr tre utredningar sedan det infšrdes, vilket fšranledde vissa Šndringar av bestšmmelsen. Innebšrden av undantaget har dock i huvudsak alltid varit detsamma. I detta avsnitt skall i korta drag redogšras fšr bakgrunden fšr undantagets tillkomst. 24

25 5.1.2 Syftet med undantaget fšr finansiella tjšnster Fšre 1991 Œrs skattereform var finansiella tjšnster inte skattepliktiga. Genom skattereformen utvidgades mervšrdesskatten till att gšlla alla de varor och tjšnster som inte var sšrskilt undantagna. KommittŽn fšr indirekta skatter (KIS) ansœg, principiellt sett, att finansiella tjšnster borde vara mervšrdesskattepliktiga. Detta motiverades dels med att ett undantag frœn mervšrdesskatt skulle medfšra en konkurrenssnedvridning, dels med att en s k kumulativ effekt skulle uppstœ, genom att tjšnsten skulle komma att innehœlla en dold mervšrdesskatt, som inte kan dras av i nšsta led, och dels, slutligen, med att undantaget skulle resultera i fšrlorade skatteintškter 29. Samtidigt ansœg KIS att tekniska och internationella aspekter fšrhindrar att finansiella tjšnster gšrs mervšrdesskattpliktiga utan en fšregœende omfattande analys. Med tekniska aspekter syftade man framfšrallt pœ hur mervšrdesskatt skulle beršknas pœ ršnta 30. Med internationella aspekter avsœgs den av KIS genomfšrda analys av EG:s sjštte mervšrdesskattedirektiv, dšr ett motsvarande undantag fšr finansiella tjšnster fanns, samt en studie av internationell utveckling avseende beskattning av finansieringsverksamhet, dšr flera tendenser pekade pœ en breddad skattebas pœ finansieringsomrœdet. Sammanfattningsvis framhšlls fšljande: ÓDen internationella aspekten Šr fršmst frœgan vilka effekter det skulle fœ om Sverige som fšrsta (och kanske enda) land i Europa infšrde en sœdan beskattning. Vilka effekter fœr det fšr vœr samordning med EG om de skulle všlja att inte mervšrdeskattebelšgga finansiella tjšnster medan vi gšr det?ó 31 KIS fšreslog dšrmed att finansiella tjšnster undantogs frœn mervšrdesskatt i avvaktan pœ en utredning. Departementschefen gjorde samma bedšmning och uppdrog Œt en sšrskild utredare att utreda beskattningen av den finansiella sektorn 32. NŒgot fšrslag om utvidgning av mervšrdesskattebasen, sœ att den Šven skulle omfatta finansiella tjšnster, lades inte fram i utredarens betšnkande. Motivet till detta var att de skattetekniska svœrigheterna med att inordna tjšnsterna i den finansiella sektorn under mervšrdesskatten var betydande (se avsnitt 29 SOU 1989:35, del I, s. 193ff. 30 SOU 1989:35, del I, s. 113f. 31 SOU 1989:35, del I, s

26 5.3). Den stšrsta svœrigheten, enligt utredaren, var att identifiera det underlag pœ vilket den utgœende mervšrdesskatten skulle beršknas, vilket var en fšljd av att tjšnsterna i den finansiella sektorn inte prissattes pœ samma sštt som andra varor eller tjšnster 33. Utredningen beaktade ocksœ att EG:s sjštte mervšrdesskattedirektiv i princip undantar finansiella tjšnster och fšrsškringstjšnster frœn den mervšrdesskattebas som anses gšlla inom gemenskapen. Senare omarbetning av 8 punkt 3 GML och dess anvisningspunkt 5 samt ersšttande av denna bestšmmelse med 3 kap. 9 ML Šr att betrakta endast som en teknisk omarbetning. Inga nya allmšnna syften tillkom. Anpassningen av ML till EG-rŠtten har inte heller fšranlett ett nœgot nytt allmšnt syfte med 3 kap. 9 ML, utan bestšmmelsen Šndrades endast i lagstiftningsteknisk mening. Man har fšr švrigt ansett att den svenska lagbestšmmelsen i 3 kap. 9 ML var EG-konform, d v s uppfyllde de krav som stšlldes i EG:s sjštte mervšrdesskattedirektiv. 5.2 Arbetet med utformningen av undantaget i 3 kap. 9 ML Utredningsfšrslaget (KIS) KIS fšreslog att bestšmmelsen om ett undantag frœn mervšrdesskatt fšr finansiella tjšnster skulle utformas negativt, sœtillvida att man i den ršknar upp vad som inte utgšr bank- och finansieringstjšnster. Som angavs i anvisningarna till 8 GML, skulle upprškningen dock endast ha ett fšrtydligande och exemplifierande syfte. I allmšnmotiveringen klargjorde KIS vad som menades med finansiella tjšnster: ÓMed finansiella tjšnster avses bank- och finansieringsverksamhet, t. ex. in- och utlœningstjšnster, betalningsfšrmedling och všrdpappershandel. Notariatverksamhet och bankfackuthyrning ršknas inte hit utan fšreslœs i likhet med annan rœdgivning och fšrvaring bli mervšrdeskattebelagd.ó 34 Det Šr viktigt att notera att všrdepappershandel utgšr ett exempel pœ bankfinansieringsverksamhet i detta fšrslag. 32 Fi 1989: SOU 1990:46, s. 181 ff. 34 SOU 1989:35, del I, s

Lšnekostnader i fœmansfšretag

Lšnekostnader i fœmansfšretag HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen

Läs mer

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar

Läs mer

i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande

i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande Juridiska institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, HT 2000 vid Gšteborgs universitet FšrvŠrv av ršrelsefršmmande egendom i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren

Läs mer

Finansiella rådgivares ansvar

Finansiella rådgivares ansvar Juridiska institutionen Handelshögsskolan vid Göteborgs universitet. Finansiella rådgivares ansvar Uppsats för tillämpade studier på jur. kand.- programmet 20 poäng Författare: Robert Mjösén Handledare:

Läs mer

Auktioner pœ Internet

Auktioner pœ Internet Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark

Läs mer

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens

Läs mer

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson

Läs mer

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals 1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson

Läs mer

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet

Läs mer

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer

Läs mer

Bolagsordningen i fšrsvaret mot

Bolagsordningen i fšrsvaret mot Henrik Hšfde Bolagsordningen i fšrsvaret mot fientliga fšretagsfšrvšrv TillŠmpade studier pœ Jur.Kand.-Programmet, 20 p Gšteborg HT 1999 Handledare: Professor Rolf Dotevall Sammanfattning Fšreteelsen att

Läs mer

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning

Läs mer

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst

Läs mer

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr

Läs mer

EgenmŠktighet med barn

EgenmŠktighet med barn Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:

Läs mer

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Personuppgifter pœ Internet Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999 2 InnehŒllsfšrteckning Sammanfattning ÉÉÉÉ..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...4 Fšrfattningsfšrslag

Läs mer

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p. Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems

Läs mer

F RMEDLARANSVAR INTERNET

F RMEDLARANSVAR INTERNET Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor

Läs mer

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

Läs mer

Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut?

Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Jur. kand.-programmet TillŠmpade studier, 20 p VT 2000 Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? En uppsats om ršttskraft, retroaktivitet och

Läs mer

- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5

- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 INNEH LL 1 INLEDNING 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 1.3 Syfte 5 1.4 AvgrŠnsningar 6 1.5 Disposition 6 2 METOD 8 2.1. AngreppssŠtt Ð studiens

Läs mer

Fšreningsstyrelsens ansvar

Fšreningsstyrelsens ansvar Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Inledning 5

Läs mer

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr

Läs mer

Maj 2000. Sofia Kolmodin

Maj 2000. Sofia Kolmodin Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla

Läs mer

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats

Läs mer

Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet

Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen TillŠmpade Studier, 20 p Handledare: Jenny Peters VT 1999 Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Koceva Pauline

Läs mer

Stiftelsernas skattskyldighet

Stiftelsernas skattskyldighet Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur.kand.examen Handledare: Robert PŒhlsson Stiftelsernas skattskyldighet 1 InnehŒll 1.

Läs mer

Tillverkningshemligheter och

Tillverkningshemligheter och Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne

Läs mer

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................

Läs mer

UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE

UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 10 pošng HT 1999 UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE Stefan Wik, 551118-6214 Handledare:

Läs mer

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet

Läs mer

1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...

1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION... 1 InnehŒllsfšrteckning 1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...7 2 ALLM NT OM HANDELSBOLAG OCH

Läs mer

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade

Läs mer

dess fšrhœllande till konkurrensrštten

dess fšrhœllande till konkurrensrštten Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget

Läs mer

Lšneadministration Handbok

Lšneadministration Handbok 2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok

Läs mer

BESITTNINGSBEGREPPET

BESITTNINGSBEGREPPET Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund

Läs mer

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos

Läs mer

Betalningar med e-pengar

Betalningar med e-pengar JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor

Läs mer

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare

Läs mer

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9

Läs mer

Störningsupplevelse av buller i klassrum

Störningsupplevelse av buller i klassrum 1997:21 Störningsupplevelse av buller i klassrum Pär Lundquist Kjell Holmberg arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 Enheten för fysiologi och teknik Bitr enhetschef: Ulf Landström a Fšrord 1991 utvidgades Arbetsmiljšlagen

Läs mer

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort

Läs mer

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F

Läs mer

Alternativa vœrdformer

Alternativa vœrdformer Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare

Läs mer

DatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot!

DatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot! DatortillŠmpningar Det har hšnt nœgot! 1945: 1995: DatortillŠmpningar? Vad skall vi egentligen prata om? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? Nej! Vi har sett: n en bil

Läs mer

Lennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt

Lennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt Lennart Carlssons svenska šversšttning av Win -lose and Win -win Interactions and Organisational Responses to Scarcity Galvin Whitaker Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998 Om konsten att

Läs mer

Samband mellan resurser och resultat

Samband mellan resurser och resultat Skolverkets rapport nr 170 Samband mellan resurser och resultat En studie av landets grundskolor med elever i Œrskurs 9 Sammanfattning: Denna studie omfattar nšrmare 900 kommunala grundskolor och drygt

Läs mer

HushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen

HushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen 99-05-18 Finansforums Sparbarometer 2/99 Finansforum har fr o m 1999 inlett en kvartalsvis redovisning av hur de svenska hushœllens sparande utvecklas. I den hšr andra rapporten redovisar vi vad som hšnt

Läs mer

Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet

Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Kerstin Webmark Juridiska institutionen Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 10 p Jur. Kand.-programmet HT 99 Handledare Eva-Maria Svensson

Läs mer

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till

Läs mer

kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07

kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 S Viktig information om sškerhet Det Šr av stšrsta vikt att denna bruksanvisning fšrvaras tillsammans med skœpet fšr framtida behov. LŒt alltid bruksanvisningen

Läs mer

Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap Hšsten 2013 PROGRAM H STEN 2013. Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap

Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap Hšsten 2013 PROGRAM H STEN 2013. Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap PROGRAM H STEN 2013 Quisque: Hoppas det Šr full fart pœ všxtligheten hos er. Annars har det stora samtalsšmnet 2013 hos tršdgœrdsintresserade och Šven hos professionella odlare fšr den delen, varit den

Läs mer

1 INLEDNING. 1.1 Problembeskrivning

1 INLEDNING. 1.1 Problembeskrivning 1 INLEDNING Under det senaste Œrtiondet har relationen mellan handel och miljš kommit i internationellt fokus. Konflikten mellan handel och miljš uppkommer nšr lšnder har olika miljšpolitik. I vissa lšnder

Läs mer

Social kompetens/všrdegrund

Social kompetens/všrdegrund Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund

Läs mer

Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa

Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa April 2000 Lisdoonvarna Mail Feeder Service Postbus, Ennis, Irland Metro Rural Parcel Bus, West Yorkshire, Storbritannien KTEL, kombinerad passagerar- och godstrafik,

Läs mer

TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING

TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING Karin Andersson Carina Celiné Peters Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare:

Läs mer

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering TRITA-NA-D9811 CID-38, KTH, Stockholm, Sweden 1998 Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering Inger Boivie, Jan Gulliksen och Ann Lantz Inger Boivie, Enator AB och CID Jan Gulliksen,

Läs mer

George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed

George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed Fšr en tid sedan Šrvde jag en liten summa pengar. Dock inte tillršckligt fšr att med den norsk amerikanska nationalekonomen Thorstein Veblens

Läs mer

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology

Läs mer

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3 Social rapport 2001 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande

Läs mer

VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS?

VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? En intervjuundersškning om sjukhusbibliotek, bokvagn och lšsning pœ Universitetssjukhuset i Malmš Marita Kristiansson Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen

Läs mer

Den nya bibliotekariens kompetens

Den nya bibliotekariens kompetens Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.

Läs mer

Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse

Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Peter Lindelöf och Hans Löfsten IMIT WP: 1999_108 Datum: 1999 Antal sidor: 86 Institute for Management of Innovation and Technology 1 INLEDNING 1.1 Teknik-

Läs mer

Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt.

Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt. Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet HT-00 TillŠmpade studier, 20 p Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt.

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Tidigare publicerad i SprŒkbruk, grammatik och sprœkfšršndring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994, (s.25-36) Institutionen fšr nordiska sprœk, Lunds

Läs mer

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Liv & hälsa en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder; SFS 2011:882 Utkom från trycket den 30 juni 2011 utfärdad den 22 juni 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i

Läs mer

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok 2001 Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT

Läs mer

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Tidigare publicerad i Svenskans beskrivning 22 (s.50-64) Lund University Press, 1997 1 Rubriken pœ mitt fšredrag Šr en anspelning pœ Bengt Lomans antologi med frœn

Läs mer

För ett offensivt miljöarbete i Halland

För ett offensivt miljöarbete i Halland i För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan

Läs mer

Offentliga uppkšpserbjudanden

Offentliga uppkšpserbjudanden Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Offentliga uppkšpserbjudanden -skyddet fšr minoritetsaktiešgare Juris kandidatprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 Ann-Sofie

Läs mer

Informationsförsörjning för nya högskolor

Informationsförsörjning för nya högskolor Informationsförsörjning för nya högskolor En modell för Helsingborgs högskolefilial. Anne Mobark Kersti Pullerits Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid

Läs mer

Offentlighetsprincipen, demokratin och den kommunala verksamheten

Offentlighetsprincipen, demokratin och den kommunala verksamheten Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats, 20 pošng Hšstterminen 1999 Offentlighetsprincipen, demokratin och den kommunala verksamheten Karin LeidzŽn Handledare:

Läs mer

Jan Einarsson, Gud och attityd. Ett perspektiv pœ sprœk och kšn denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren.

Jan Einarsson, Gud och attityd. Ett perspektiv pœ sprœk och kšn denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Gud och attityd Ett perspektiv pœ sprœk och kšn Jan Einarsson Tidigare publicerad i Sprog og k n II. Opl¾g fra et seminar pœ RUC 28.4.1998 (s.87-117) Skrifter fra Dansk og Public Relations, Roskilde Universitetscenter,

Läs mer

Agenda 21 en exempelsamling

Agenda 21 en exempelsamling Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp. Beställningsadress

Läs mer

Prospektansvar Ð sšrskilt om medverkande parters ansvar

Prospektansvar Ð sšrskilt om medverkande parters ansvar Juridiska Institutionen Tillämpade studier Handelshögskolan vid 20 poäng, HT 2000 Göteborgs Universitet Prospektansvar Ð sšrskilt om medverkande parters ansvar Uppsats för tillämpade studier vid jur. kand.

Läs mer

Utbildning via Internet

Utbildning via Internet INSTITUTION F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Utbildning via Internet Jag har i detta examensarbete beskrivit den nya typen av undervisning nšmligen utbildning via Internet. Syftet

Läs mer

Upplysningar om ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare 2007-11-01

Upplysningar om ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare 2007-11-01 Upplysningar om ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare 2007-11-01 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 1. BAKGRUND 3 1.1 Bakgrund till föreslagna ändringar 3 1.2 Nya lagregler 3 1.3 Nuvarande regler

Läs mer

Varfšr ett profilprogram?

Varfšr ett profilprogram? Profilprogram Varfšr ett profilprogram? Det ska finnas en tydlig intern profil fšr den kommunala organisationen. Denna profil ingœr som en del i ÓStrategi fšr Melleruds kommunó. Melleruds kommuns profil

Läs mer

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten FOI-R--0467--SE Maj 2002 ISSN 1650-1942 Vetenskaplig rapport Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA K O M P E N D I U M FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA 10 Teman och 30 Fall 16 Registerkort om förhållandena mellan Arbetsmarknadsparternas

Läs mer

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport SERFIN 2 Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt 1999-05-05, slutrapport BFR 960664-3 BFR 960569-8 BFR 960665-8 BFR 969663-7 Skade- och erfarenhetsuppfšljning

Läs mer

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling 1999:6 Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling Erfarenheter från första fasen av ett traineeprogram vid Arbetslivsinstitutet i Östersund Stig Vinberg Frants Staugård Ulrika Lindström

Läs mer

2016-02-05 BESLUTSPROMEMORIA. FI Dnr 14 13970. Sammanfattning

2016-02-05 BESLUTSPROMEMORIA. FI Dnr 14 13970. Sammanfattning 2016-02-05 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 14 13970 Ändringar i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd med anledning av en ny förordning om förbättrad värdepappersavveckling och om värdepapperscentraler

Läs mer

Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar

Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar Planering, utformning, hšjd och placering Anders Simonsson Pablo Tapia Lagunas Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

!""#$%&'("& *+#,-./(01213&'("& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)&

!#$%&'(& *+#,-./(01213&'(& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)& !! !""#$%&'("& )!!"#$%&&'(')* +!,'#-.'(')* +! /01-&$)0233* 4! 5-)0-33$6708#90(')90*:;3(.-?(:#:)(* @!,';(.-'$* @! A0:)':$* B! CD?3&:?* EF! G(9)':$&(8* EF! HD&:#:)(* EF! I($&:39&:#:)(*

Läs mer

SEKRETESS I SKOLAN. Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats pœ jur.kand.-programmet, 20 pošng VT 2000

SEKRETESS I SKOLAN. Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats pœ jur.kand.-programmet, 20 pošng VT 2000 Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats pœ jur.kand.-programmet, 20 pošng VT 2000 SEKRETESS I SKOLAN Johan Fršjelin 720620-5119 Handledare: Professor Lotta Vahlne

Läs mer

EG-rŠttens diskrimineringsfšrbud och dess inverkan pœ den direkta beskattningen

EG-rŠttens diskrimineringsfšrbud och dess inverkan pœ den direkta beskattningen TillŠmparuppsats i skatterštt ht-2000, 20 p Programmet fšr juris kandidatexamen Juridiska Institutionen vid Handelshšgskolan i Gšteborg David Kleist Handledare: Robert PŒhlsson EG-rŠttens diskrimineringsfšrbud

Läs mer

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen"

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 1 SWEBU Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen" Uno Engborg,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i revisorslagen (2001:883); SFS 2016:430 Utkom från trycket den 31 maj 2016 utfärdad den 19 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om revisorslagen

Läs mer

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie 1998:11 El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie Kjell Hansson Mild 1 Göran Anneroth 2 Jan Bergdahl 3 Nils Eriksson 4 Jonas Höög 4 Eugene Lyskov 1,5 Inger Marqvardsen 6 Ole Marqvardsen

Läs mer

Lagrådsremiss. Försäkringsförmedling. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Försäkringsförmedling. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Försäkringsförmedling Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 17 februari 2005 Sven-Erik Österberg Tord Gransbo (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

5.4.2 Exempel pœ klara fall av utbetalningar Vad innefattas i begreppet utbetalning? Argument fšr direkt tillšmpning

5.4.2 Exempel pœ klara fall av utbetalningar Vad innefattas i begreppet utbetalning? Argument fšr direkt tillšmpning InnehŒllsfšrteckning Fšrkortningar... 3 1 Inledning... 4 1.1 Inledning... 4 1.2 Syfte...5 1.3 FrŒgestŠllningar...6 1.4 Metod...6 1.5 Disposition...6 2 Olika associationers ršttsliga stšllning... 7 2.1

Läs mer

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN OM SV TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN Lars Olsson April 1999 Fšrord Denna rapport har tagits fram pœ uppdrag av projektet Teknisk Framsyn. Syftet med studien Šr att belysa svœrigheterna med

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen; SFS 2003:514 Utkom från trycket den 15 juli 2003 utfärdad den 26 juni

Läs mer

En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1

En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1 En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ 2000- talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1 Regeringen bemyndigade den 11 september 1997 chefen fšr StatsrŒdsberedningen att tillkalla

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen; SFS 2002:150 Utkom från trycket den 16 april 2002 utfärdad den 4 april

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 113

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 113 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 113 Målnummer: 4800-99 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2002-12-16 Rubrik: Lagrum: Bolag, som sålt prenumerationer på allmänna nyhetstidningar och utländska periodiska

Läs mer