Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar

Transkript

1 Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar Planering, utformning, hšjd och placering Anders Simonsson Pablo Tapia Lagunas Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet Handledare: Gšran WidebŠck BIVIL :s skriftserie 2000:24 ISSN Lunds Universitet. Biblioteks- och informationsvetenskap,

2 Fšrord Vi skulle vilja tacka alla som direkt eller indirekt bidragit till denna uppsats. Speciellt vill vi tacka Max Nyberg för de fina illustrationerna och Lina Paulsson för excellent korrekturläsning. Uppsatsen tillägnas Luis Lagunas Alfaro Anders Simonsson och PabloTapia Lagunas 2

3 Abstract This Masters thesis in Library and Information Science has the title The New Information Desks at Malmö Public Library. During the rebuilding of the library in Malmö a new information desk was developed. This desk differs to a great extent from conventional information desks used in libraries. The information desk is triangular with rounded edges which allows the librarian and the user of the library to work side by side without any physical barriers. The aim of this thesis is to explore the requirements for the information desks formulated by the library and how they are perceived by the librarians and the users of the library. In the literature about information desks we identify four main areas of research: planning, design, height and placement of the information desk. These four categories are then used in analysing two empirical studies (interviews with librarians and a user questionnaire) and the planning documents regarding the information desk produced by the library. It is very clear that there is no such thing as the ideal information desk that suits each and every library. The optimal information desk for a library should be developed according to its specific conditions. Important factors are: who are the library users, what kind of questions are asked (difficulty level) and the rate of work at the desk. The main intention with the new information desks was to improve co-operation between librarian and the library user by designing a desk that makes it possible for them to work side by side without any physical barriers. This has been achieved by designing a nontraditional information desk. The thesis proves that Malmö public library has fulfilled its intentions with the new information desks. 3

4 1. UPPGIFTEN SYFTE OCH FR GEST LLNING AVGR NSNINGAR METOD OCH TEKNIK LITTERATURGENOMG NG PLANERING AV INFORMATIONSDISKAR INFORMATIONSDISKARS UTFORMNING INFORMATIONSDISKARS H JD INFORMATIONSDISKARS PLACERING SAMMANFATTNING AV LITTERATURGENOMG NG Planering Utformning Hšjd Placering PLANERINGEN AV INFORMATIONSDISKARNA P MALM STADSBIBLIOTEK BESKRIVNING AV MALM STADSBIBLIOTEKETS NYA INFORMATIONSDISKAR PLACERING AV DE NYA INFORMATIONSDISKARNA P MALM STADSBIBLIOTEK REDOVISNING AV PLANERINGSDOKUMENTEN PLANERING AV DE NYA INFORMATIONSDISKARNA P MALM STADSBIBLIOTEK Slott i parken: Biblioteksprogram fšr Malmš stadsbibliotek Inredningsprojekteringen Den preliminšra kravspecifikationen Fullskalelaboratoriet vid Lunds Tekniska Hšgskola Sammanfattning av personalens synpunkter Kravspecifikation Bilaga B SAMMANFATTNING: PLANERINGEN AV INFORMATIONSDISKARNA RESULTATREDOVISNING AV BES KAR- OCH BIBLIOTEKARIEUNDERS KNINGARNA BESKRIVNING AV BES KARUNDERS KNINGEN BESKRIVNING AV BIBLIOTEKARIEUNDERS KNINGEN INFORMATIONSDISKARNAS UTFORMNING Besškarundersškning Bibliotekarieundersškningen INFORMATIONSDISKARNAS H JD Besškarundersškningen Bibliotekarieundersškningen PLACERING Bibliotekarieundersškningen ANALYS ANALYS: PLANERING ANALYS: UTFORMNING ANALYS: H JD

5 5.4 ANALYS: PLACERING SLUTDISKUSSION...76 LITTERATURF RTECKNING...78 BILAGOR...80 BILAGA 1- INTERVJUGUIDE...80 BILAGA 2- ENK T...81 BILAGA 3- SAMMANST LLNING AV ENK TSVAR Uppgiften PŒ Malmš stadsbibliotek har man i samband med byggandet av det nya huvudbiblioteket Šven tagit fram nya informationsdiskar. Dessa skiljer sig frœn mer traditionella informationsdiskar framfšrallt betršffande utseende och form. De nya informationsdiskarna har en trekantig form som skall ge ett flexibelt mšte, d.v.s. att besškare och tjšnstgšrande personal kan všlja en rad olika positioner vid informationsdisken nšr de mšts och samarbetar. En annan skillnad Šr att bordskivan Šr hšj- och sšnkbar, sœ att informationsdiskens hšjd kan varieras. I detta sammanhang har vi funnit det intressant att beskriva planeringen av de nya informationsdiskarna och identifiera de idžer och krav som har varit všgledande fšr informationsdiskarnas utformning. Fšr att kunna problematisera informationsdiskars utformning studerar vi hur man inom biblioteksvšrlden har resonerat kring informationsdiskars utformning. Vi har framfšrallt intresserat oss fšr de krav som olika biblioteksforskare har stšllt pœ informationsdiskar. I denna litteraturgenomgœng mšrker vi att olika forskare pošngterar olika krav beroende pœ hur man definierar informationsdiskens funktion, d.v.s. det beror pœ vad biblioteken skall ha sin informationsdisk till och vems perspektiv, bibliotekariens eller besškarens, man utgœr ifrœn nšr man všljer vilken slags informationsdisk man skall ha pœ sitt bibliotek. I litteraturen finns det inte nœgot gemensamt sštt att beskriva informationsdiskar. De olika forskarna pošngterar olika aspekter och anvšnder sig av skilda beskrivningskategorier nšr de beskriver informationsdiskar. I vœr litteraturgenomgœng gšr vi en švergripande kategorisering av de krav och aspekter som finns pœ informationsdiskar fšr att kunna jšmfšra de olika forskarnas krav pœ informationsdiskar. 1.1 Syfte och frœgestšllning 5

6 Uppsatsens syfte Šr att undersška de intentioner som lœg till grund fšr Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar samt hur den fšrdiga disken uppfattas av dess anvšndare, d.v.s. bibliotekarier och bibliotekets besškare. Uppsatsens frœgestšllning Šr: Vilka krav stšlls pœ informationsdiskar pœ bibliotek? Vi kommer att fšrsška besvara frœgan utifrœn tre undersškningsmaterial. De Šr: dokument avseende Malmš stadsbiblioteks planering av nya informationsdiskar; biblioteksbesškarnas syn pœ de nya informationsdiskarna i en enkštundersškning; bibliotekariernas syn pœ de nya informationsdiskarna i en intervjuundersškning. I bibliotekarie- och besškarundersškningarna stšlls inga direkta frœgor pœ dessa gruppers krav pœ informationsdiskar. Vi tolkar istšllet deras synpunkter och Œsikter som indirekta krav. 1.2 AvgrŠnsningar Denna uppsats behandlar informationsdiskar pœ bibliotek. Vi har valt att fokusera pœ hur informationsdiskar ser ut, d.v.s. deras form. DŠrmed har vi valt att inte behandla det referensarbete som sker vid informationsdisken. Uppsatsen behandlar informationsdiskar pœ bibliotek utifrœn fšljande aspekter: planering, utformning och hšjd samt placering. Dessa har vi valt fšr att de Šr mest framtršdande i den litteratur som behandlar informationsdiskars utformning. Naturligtvis finns det mœnga andra infallsvinklar pœ informationsdiskars form, t.ex. ergonomiska aspekter pœ arbetsmiljšn, sekretess fšr den som frœgar vid informationsdisken och kšbildning vid informationsdisken. Dessa i och fšr sig intressanta perspektiv behandlas inte i denna uppsats eftersom vi inte funnit tillršckligt med material kring dem i litteraturgenomgœngen och dšrfšr inte har kunnat diskutera och problematisera dessa. 1.3 Metod och teknik I den hšr uppsatsen vill vi identifiera krav och synpunkter utifrœn tre skilda undersškningsmaterial: dokument avseende bibliotekets planering av nya informationsdiskar, en intervjustudie av bibliotekariernas synpunkter pœ den nya informationsdisken och en enkšt avseende biblioteksbesškarnas synpunkter pœ dessa informationsdiskar. 6

7 NŠr det gšller Malmš stadsbiblioteks planering av nya informationsdiskar anvšnder vi en deskriptiv metod fšr att strukturera de fakta som finns i materialet. En deskriptiv metod innebšr att uppsatsfšrfattaren med hjšlp av vald teknik fšr faktainsamling beskriver ett fšrhœllande, Šmne eller problemomrœde. I beskrivningen mœste det finnas en systematik, d.v.s. de fakta som samlas in kategoriseras och organiseras i syfte att strukturera och dšrmed fšrklara studieobjektet. Vi sammanfattar med andra ord de krav och kriterier som stšlls pœ informationsdiskar i dessa texter. Syftet med genomgœngen av Malmš stadsbiblioteks planering av nya informationsdiskar Šr att identifiera och redovisa de krav som stšlldes pœ de nya informationsdiskarna pœ Malmš stadsbibliotek. Undersškningen Šr uppdelad efter de olika dokument som skrevs i planeringsprocessen. Syftet med intervjuundersškningen av bibliotekariernas syn pœ de nya informationsdiskarna respektive enkštundersškning av biblioteksbesškarnas syn pœ dessa, har varit att skapa underlag fšr en jšmfšrelse med intentionerna bakom informationsdiskarnas utformning sœsom de framkommer i kapitel 3. Planering av informationsdiskarna pœ Malmš stadsbibliotek. Strukturen i de empiriska undersškningarna, grundas pœ resultatet av en litteraturgenomgœng som redovisas i kapitel 2. I detta sammanhang Šr det viktigt att understryka att vi inte ser de kriterier och krav som framkommer i genomgœngen av den biblioteksrelaterade litteraturen som nœgon fast norm fšr hur en informationsdisk skall utformas. Detta innebšr fšljaktligen att vi inte gšr nœgon utvšrdering av de nya informationsdiskarna pœ Malmš stadsbibliotek med enkšterna och intervjuerna, utan syftet med de empiriska undersškningarna Šr att klarlšgga vad de tvœ undersškningsgrupperna har fšr Œsikter om diskarnas utformning, hšjd och placering pœ Malmš stadsbibliotek. FrŒn bšrjan var denna uppsats tšnkt att vara en utvšrdering av de nya informationsdiskarna pœ Malmš stadsbibliotek. Vi ville undersška om de mœl som formulerades i mœldokumenten fšr framtagningen av de nya informationsdiskarna, framfšrallt mœlsšttningen att skapa en šppen dialog utan barrišr mellan bibliotekarie och besškare, uppfylldes med de nya informationsdiskarna. 1 Uppsatsens ursprungliga 1 I uppsatsarbetets inledning fick vi indikationer på att man på Malmö stadsbibliotek befarade att det fanns besökare som drog sig för att fråga vid den gamla informationsdisken. En möjlig förklaring till detta var att dessa besökare upplevde informationsdisken som formell och att detta var ett slags psykologiskt hinder. En 7

8 frœgestšllning var: Bidrar de nya informationsdiskarna till att skapa ett šppet mšte utan barrišrer mellan bibliotekarie och biblioteksbesškare och pœ vilket sštt uppnœs detta? Fšr att svara pœ dessa frœgor genomfšrde vi, dels enkštundersškningen med 87 deltagande biblioteksbesškare, dels Œtta intervjuer med bibliotekarier. Problem uppstod nšr vi skulle analysera undersškningsresultatet. Vad menades egentligen med en šppen dialog utan barrišrer? Begreppen hade aldrig blivit ordentligt definierade, varken i mœldokumenten eller i den biblioteksrelaterade litteraturen. Vi kunde inte heller sjšlva gšra en tillršckligt bra definition av vad som kan betecknas som Óšppet mšteó. Ett annat problem var att utvšrderingen implicit kršvde att vi hade kunskaper om hur fšrhœllandena var innan man bšrjade anvšnda de nya informationsdiskarna pœ Malmš stadsbibliotek. VŒr tanke var att jšmfšra fšrhœllandena fšre och efter infšrandet av de nya informationsdiskarna. DŒ vi pœbšrjade uppsatsarbetet fanns de nya informationsdiskarna redan pœ plats. Detta gjorde det omšjligt att genomfšra empiriska studier fšre och efter fšršndringen. Vi kunde inte utifrœn det insamlade materialet dra nœgra slutsatser om att det var sœ att de nya informationsdiskarna bidragit till att skapa fšrutsšttningar fšr en šppen dialog utan barrišrer mellan biblioteksbesškare och bibliotekarie. Som tidigare nšmnts valde vi istšllet att ge undersškningen dess nuvarande inriktning. Uppsatsens inriktning innebšr att vi Šr intresserade av besškarnas Œsikter om de nya informationsdiskarna. Vi anvšnder besškarundersškningen pœ ett kvalitativt vis genom att fokusera pœ de kommentarer som besškare gav i enkšten. Visserligen hade vi kunnat intervjua besškarna pœ Malmš stadsbibliotek fšr att undersška vad de tycker om de nya informationsdiskarna, men dels fick vi in fler Œsikter med en enkštundersškning 2 och dels bedšmer vi att det hade varit svœrt att stšlla frœgor om Šmnet i en intervjusituation. Vi fšrutsatte att besškarna inte hade reflekterat mycket kring informationsdiskars utformning och att det dšrfšr skulle vara svœrare fšr respondenten att svara pœ frœgor i en intervjusituation jšmfšrt med att svara pœ frœgor i en enkšt. I enkšten stšlls besškaren infšr konkreta frœgor med svarsalternativ och mšjlighet att skriva kommentarer. Den andra empiriska undersškningen bestœr av en intervjuundersškning med bibliotekarier. Resultatredovisningen av dessa tvœ undersškningar presenteras i kapitel 4. SammanstŠllningen av enkštsvaren finns i Bilaga 3. Anledningen till att de bœda undersškningarna av målsättningarna var att informationsdisken skulle utformas så att detta hinder minimerades. 2 Observera att inte alla respondenter kommenterar sina svar i enkäten. Trots detta får vi i enkäten in ett bredare urval av kommentarer än vad som hade varit möjligt med intervjuer. 8

9 presenteras tillsammans Šr att skillnaderna och likheterna mellan biblioteksbesškarnas och bibliotekariernas krav och Œsikter dœ tydliggšrs. 2. LitteraturgenomgŒng I denna litteraturgenomgœng redovisar vi en rad olika fšrfattares syn pœ informationsdiskar pœ bibliotek.. HŠr skapas en teoretisk ram genom en šversikt av litteraturen som har skrivits inom uppsatsens ŠmnesomrŒde. I denna kategoriseras, jšmfšrs och sammanfattas det som producerats av forskare och fšrfattare inom ŠmnesomrŒdet. NŠr vi bšrjade sška litteratur till uppsatsen fann vi rikligt med material om referens- och informationstjšnsten pœ bibliotek men mycket begršnsat material om informationsdisken som ett fysiskt objekt och om dess betydelse fšr mštet mellan personal och besškare. Litteratur som behandlar informationsdiskar bestœr till stšrsta delen av artiklar frœn bibliotekstidskrifter, men Šven av bšcker om biblioteksinredning. De artiklar som vi anvšnder i litteraturgenomgœngen innehœller alla krav, i en eller annan form, pœ informationsdiskars planering, utformning, hšjd eller placering i bibliotek. Artiklar som inte anvšnds Šr exempelvis de som behandlar informationsdiskar i andra verksamheter Šn bibliotek och artiklar om biblioteksinredning som inte innehœller nœgra specifika krav pœ informationsdiskarnas utformning. Den švervšgande mšngden litteratur Šr amerikansk. Vi anser att nšr det gšller Šr fšrhœllandena pœ amerikanska och svenska bibliotek jšmfšrbara. Uttšmmande sškningar i bl.a. LISA 3 samt uppfšljningar av de referenser som gavs i artiklarna gšr att vi bedšmer att vi har funnit de flesta artiklar som skrivits om uppsatsens Šmne. Den litteraturgenomgœng vi hšr presenterar kan alltsœ anses vara relativt komplett. Ytterligare en indikation pœ detta Šr att de artiklar vi redovisar i litteraturgenomgœngen refererar till varandra och inte till andra artiklar. 3 En förkortning för databasen Library and Information Science Abstracts. 9

10 LitteraturgenomgŒngen bestœr av en genomgœng av de krav som i litteraturen har stšllts pœ informationsdiskars planering, utformning, hšjd och placering. De olika kraven presenteras i fyra avsnitt: 2.1 planering av informationsdiskar, 2.2 informationsdiskars utformning, 2.3 informationsdiskars hšjd och 2.4 informationsdiskars placering. 2.1 Planering av informationsdiskar I litteraturen om informationsdiskar beskriver de olika artikelfšrfattarna vilka krav som kan stšllas pœ dessa. Artikelfšrfattarna beskriver viktiga aspekter att ha i Œtanke nšr man pœ bibliotek planerar en ny informationsdisk. Dessa krav kan ses som rekommendationer, baserade pœ artikelfšrfattarnas personliga erfarenheter. Carol R. Brown beskriver i boken Planning Library Interiors planeringen av bibliotekets inredning. Enligt Brown skall biblioteksbyggnader och inredning planeras utifrœn de krav och mœl som uppdragsgivaren har stšllt pœ biblioteken. Bibliotekets utformning skall gšra det mšjligt fšr personalen att uppfylla dessa mœl och visioner. Dessutom menar Brown att biblioteksbyggnadens utformning och inredning skall vara sœ flexibel att den skall kunna anpassas till nya krav pœ bibliotekets service och samlingar. Enligt Brown utformar en del bibliotek formella strategiska planer med mœl och visioner fšr verksamheten. PŒ andra bibliotek har man mer informella mœl fšr sin verksamhet, d.v.s. mœl som inte nšdvšndigtvis finns i nœgot dokument men som personalen ŠndŒ arbetar efter. Oberoende av hur man specificerar mœl och visioner bšr bibliotekets personal som planerar fšr en ny- eller ombyggnad, slœ fast vad den vill Œstadkomma med de nya lokalerna. NŠsta steg i planeringen Šr att utarbeta ett underlag fšr arkitekter och designers. Detta underlag som Brown kallar Óbuilding programó 4, bšr innehœlla de generella krav man stšller pœ bibliotekets lokaler och de olika utrymmenas funktion och storlek. Fšr bibliotekets inredning utarbetas ett liknande program. I ett Ófurniture programó 5 anges de krav och specifikationer som behšvs nšr biblioteket sedan skall všlja inredning. Dessa krav och specifikationer bestšms av vad som definierats i byggprogrammet; t.ex. besškarnas Œlder; antalet besškare; vilka medier som skall fšrvaras och skyltas; antalet tjšnstgšrande bibliotekarier och fšrvšntade fšršndringar av verksamheten. Brown pekar pœ tre huvudfaktorer som bšr beaktas nšr man všljer inredning: fšremœlets 4 Brown, Carol R. Planning library interiors. Phoenix, Ariz: Oryx, 1995, s Ibid. 10

11 funktion, dess hœllbarhet och slitstyrka, samt fšremœlets utseende. NŠr det gšller inredningens funktion bšr man inte bara beakta vad den skall anvšndas till utan ocksœ vem som kommer att anvšnda den och hur ofta. Brown fastslœr att planeringen av informationsdiskar bšr ske med utgœngspunkt i bibliotekets specifika fšrutsšttningar. Hon pošngterar att det inte Šr mšjligt att definiera den ideala informationsdisken, utan informationsdiskens utformning beror pœ det enskilda bibliotekets krav och fšrutsšttningar. Brown tar i detta sammanhang upp betydelsen av de principer som ligger till grund fšr referensarbetet, Óthe reference philosophy of the organization.ó 6 Exempelvis menar hon att ett bibliotek som har en anvšndarorienterad policy i sitt referensarbete antagligen lšgger en stšrre vikt vid informationsdiskens form. Ett sœdant bibliotek borde enligt Brown inte anvšnda en u-formad informationsdisk som stšnger in bibliotekarien bakom disken och minskar hennes ršrlighet. ÓSometimes staff members tend to stay within the confines of the desk instead of approaching the user and are less apt to go with the user to the catalog or shelves to provide extra assistance.ó 7 Denna benšgenhet att stanna kvar vid informationsdisken passar inte i de bibliotek som har en anvšndarorienterad policy. Bibliotekets personal bšr enligt Brown aktivt delta i arbetet med att planera informationsdiskens utformning. Personalen bšr vara med och utarbeta de krav som skall stšllas pœ informationsdisken, storleken pœ de delar som informationsdisken bestœr av och vilka redskap och material som skall fœ plats i informationsdisken. Personalens lœnga erfarenhet av informationsarbete Šr en viktig kunskapskšlla fšr de personer som ansvarar fšr den slutgiltiga utformningen av informationsdisken t.ex. inredningsarkitekter. Fšrfattaren tar upp fyra aspekter som Šr viktiga ha i Œtanke nšr det planeras fšr en ny informationsdisk: informationsdiskens placering i relation till bibliotekets samlingar; antalet anstšllda som kommer att tjšnstgšra vid informationsdisken; utrymmet fšr referenslitteratur, datorer m.m; typen av frœgor som kommer att stšllas vid informationsdisken (korta eller lœnga frœgor). Margaret Becket och Henry B.Smith beskriver i en artikel hur de gick tillvšga nšr de planerade fšr en ny informationsdisk. De bšrjar, i likhet med Brown, med att visa pœ vikten av att bibliotekets personal aktivt medverkar i planeringens alla stadier. Fšr att utnyttja all den erfarenhet och kunskap som perso- 6 Brown, Carol R. Planning library interiors. Phoenix, Ariz: Oryx, 1995, s ibid, s

12 nalen har. ven om personalens medverkan Šr viktig anser Becket och Smith att man ocksœ behšver anlita specialister inom t.ex. ljussšttning och ergonomisk design fšr att fœ en sœ bra slutprodukt som mšjligt. Idealet Šr att skapa fšrutsšttningar fšr en kreativ dialog mellan experter och bibliotekets personal. Det Šr Šven viktigt att tšnka pœ att informationsdisken skall vara placerad sœ att den Šr všl synlig fšr besškaren och dšr flest besškare ršr sig, d.v.s. vid bibliotekets naturliga gœngstrœk. Om informationsdisken bestœr av flera stationer dšr besškaren kan frœga bšr typen av frœgor studeras, d.v.s. antalet, svœrighetsgrad och inom vilka Šmnen frœgorna stšlls, fšr att kunna bestšmma var de olika stationerna skall placeras. Det Šr Šven viktigt att studera typen av frœgor fšr att kunna besluta om fšrdelningen av referensmaterial och utrustning till informationsdiskens olika stationer. Hyllor och švrigt mšblemang bšr placeras sœ att de inte skymmer informationsdisken. 8 Becket och Smith pekar ocksœ pœ att det i planeringsstadiet Šr všsentligt att man všljer ut den utrustning och de hjšlpmedel, t.ex. datorer och referensmaterial, som skall anvšndas i informationsdisken. Det Šr lika viktigt att se till att det finns tillršckligt med utrymme fšr utrustningen samt plats fšr personalen att arbeta. Becket och Smith uppmšrksammar ocksœ betydelsen av en bra ljussšttning och ljuddšmpande material sœ att inte ljudnivœn blir fšr hšg kring informationsdisken. Fšr framtida behov rekommenderar de att man planerar in flexibilitet i informationsdisken. Fšr eventuella ommšbleringar kan det t.ex. vara praktiskt om informationsdisken Šr uppbyggd av ett antal moduler. Den snabba tekniska utvecklingen gšr att utrustning snabbt fšrœldras och dšrfšr mœste bytas ut. DŒ mœste man dels ha tillršckligt med utrymme fšr denna och dels ha mšjlighet att koppla in den nya utrustningen. Detta fšrutsštter att bibliotekets el- och telenšt Šr všl utbyggt sœ att man pœ valfri plats i bibliotek kan koppla in den nya utrustningen. Becket och Smith avslutar med att konstatera att det trots alla tekniska och funktionella krav inte fœr glšmmas bort hur viktigt det Šr med informationsdiskens estetiska utformning. Robert Pierson uppmšrksammar i en artikel frœn 1977 de olika krav som stšlls pœ informationsdiskar pœ bibliotek och pœ de olika utformningar som finns representerade inom biblioteksvšrlden. Han pošngterar att informationsdiskars utformning inte Šr lika betydelsefull fšr referensarbetet som bibliotekariens kunskap och erfarenhet och de samlingar och databaser som Šr tillgšngliga pœ biblioteket. Men inte desto mindre pekar Pierson pœ att en všl utformad informationsdisk kan fšrbšttra referensarbetet: ÓEven 8 Becket, Margaret & Smith, Henry Bradford. Designing a reference station for t h e information age. Library Journal, 1986, 111, 15 april, s

13 so, a good desk can make, if not Õall the differenceõ a real difference - especially in conventional situations where people arrive in the flesh, looking for service points readily identifiable as inquiry stations.ó 9 Hur skall dœ en všl utformad informationsdisk se ut enligt Pierson? Fšr att svara pœ det stšller han den retoriska frœgan: Vilken typ av informationsdisk vill biblioteket ha? Artikelfšrfattaren svarar pœ frœgan genom att ange de krav som han menar kan stšllas pœ informationsdiskar. Informationsdiskens storlek Šr av betydelse. Den skall inte vara fšr stor, bibliotekarien mœste kunna nœ all utrustning och alla hjšlpmedel utan att behšva fšrflytta sig fšr mycket. Pierson menar ocksœ att det Šr viktigt att informationsdisken Šr tillršckligt liten fšr att besškaren skall kunna uppleva att bibliotekarien bara finns till fšr honom eller henne. Den skall samtidigt vara stor nog fšr minst tvœ bibliotekarier att tjšnstgšra pœ samma gœng. Disken skall heller inte framstœ som sœ monumental att den avskršcker osškra och ovana besškare; En informationsdisk skall pœ ett effektivt sštt avgršnsa personalutrymmet frœn den publika delen av biblioteket. Men pœ samma gœng mœste den inbjuda besškaren till att komma och frœga; Informationsdisken skall vid behov kunna anvšndas som en extra cirkulationsdisk; Fšr att informationsdisken inte skall bli šverbelastad med papper och annat material sœ mœste det finnas fšrvaringsutrymme i nšrheten; Informationsdisken skall bœde vara funktionell och visa pœ bibliotekariens status. Enligt Pierson uppfylls det fšrsta kriteriet av en informationsdisk i diskhšjd och det andra av en i bordshšjd; Informationsdisken skall vara placerad všl synligt; Informationsdiskens utformning skall pœ en och samma gœng fšrmedla informationstjšnstens funktion utan att vara vara alltfšr išgonenfallande nšr den inte Šr bemannad. 10 Flera av de ovanstœende kraven kan verka ofšrenliga. NŠr det gšller t.ex. storleken finns det argument bœde fšr stora och smœ informationsdiskar. Pierson presenterar tre tšnkbara fšrklaringar till dessa ofšrenliga krav. Hans fšrsta fšrklaring fokuserar pœ att det finns flera olika definitioner pœ bibliotekarierollen. Hur fšrhœller sig bibliotekarien till besškarna? IngŒr det t.ex. i bibliotekariens uppgifter att undervisa besškarna, att ge lšstips, eller skall bibliotekarien bara finna information Œt besškaren? En annan frœga Šr hur myck- 9 Pierson, Robert. On reference desks. RQ, 1977, 17, Winter, s ibid. 13

14 et tid bibliotekarien Šgnar besškarna. r det kvalitet (tidskršvande) eller kvantitet som Šr ledstjšrnan? Denna komplexitet och ambivalens Œterspeglas i hur bibliotekariens arbete definieras och pœ sœ sštt Šven i de krav som stšlls pœ hans/hennes arbetsplats, d.v.s. informationsdisken. Pierson menar att det i detta sammanhang kan finnas en skillnad mellan bibliotekariernas behov och de behov som inredningsarkitekter utgœr frœn vid utformningen av informationsdiskar. Den andra fšrklaringen Pierson presenterar Šr av mer bibliotekshistorisk karaktšr. Under lœng tid anvšndes kombinerade cirkulations- och informationsdiskar pœ biblioteken. Cirkulationsdisken fick en central placering i biblioteket. Efterhand har man pœ biblioteken i allt stšrre utstršckning separerat cirkulationsoch informationsfunktionen och den senare har placerats som en egen enhet pœ biblioteket. Av tradition har cirkulationsdisken kvarstœtt som den viktigaste disken, d.v.s. centralt placerad och všl synlig. Den tredje fšrklaring som Pierson presenterar redogšr vi mer utfšrligt fšr i avsnitt 2.3 Informationsdiskars hšjd. Pierson pekar pœ att bibliotekariers stršvan att hšja sin professionella status, d.v.s. viljan att distansera sig frœn yrkesgrupper som affšrsbitršden och bartendrar, som ocksœ arbetar vid disk, Šven pœverkar hur informationsdiskar utformas. Ett resultat av denna stršvan Šr att man pœ mœnga bibliotek har bšrjat anvšnda informationsdiskar i bordshšjd. Att sitta vid en skrivbordsliknande disk skulle enligt detta resonemang ge ett mer professionellt intryck. 11 Precis som mœnga andra artikelfšrfattare utgœr Joyce M. Crooks frœn egna erfarenheter nšr hon resonerar kring de krav som kan stšllas pœ en informationsdisk. Hon menar att nšr det gšller att utforma en informationsdisk, Šr det fšrsta steget att bestšmma vilken typ av informationsdisk biblioteket behšver. Enligt Crooks bšr fšljande frœgor stšllas: Vilka arbetsuppgifter skall utfšras vid informationsdisken och vilken utrustning och hjšlpmedel behšvs fšr att utfšra dessa arbetsuppgifter? Vilka fysiska egenskaper, hos personal och besškare skall man ta hšnsyn till? Hur skall informationsdisken fšrhœllas till hur besškarna ršr sig i biblioteket? Var i biblioteket finns det tillršckligt med plats att placera informationsdisken? Hur hšg belastning, d.v.s. hur mœnga frœgor, tror man kommer att stšllas och hur lœng tid tar frœgorna i genomsnitt att besvara? Fšr att kunna besvara dessa frœgor menar Crooks att planeringsarbetet bšr genomgœ fšljande steg: 1. Tag reda pœ hur arbetet utfšrs vid informationsdisken genom att intervjua bibliotekarierna som tjšnstgšr dšr. 14

15 2. FaststŠll de enskilda bibliotekariernas behov nšr det gšller att utfšra sina arbetsuppgifterna. 3. Observera hur arbetet fungerar vid informationsdisken i nulšget och lšgg speciellt mšrke till de arbetsuppgifter som Šr fysisk kršvande eller som leder till stress. 4. Notera om bibliotekarierna har tillgœng till fotstšd. 5. Undersšk om det finns tillršckligt med utrymme vid informationsdisken samt om belysningen Šr tillršcklig. 6. Notera personalens lšngd, Šr t.ex. alla utpršglat lœnga eller korta? 7. Notera i vilken utstršckning bibliotekarierna anvšnder datorer. 8. Observera hur ofta bibliotekarierna reser sig upp och sštter sig ner. 12 NŠr det gšller utrymmet vid informationsdisken Šr det viktigt faststšlla hur stor bordsyta den enskilde bibliotekarien behšver. Crooks anser dessutom att det Šr viktigt att berškna vilket utrymme som behšvs fšr den referenslitteratur som bibliotekarierna vill ha nšra till hands. NŠr det gšller belysning anser Crooks att man inte skall anvšnda material som kan blšnda besškare och bibliotekarie vid informationsdisken. Hon rekommenderar anvšndandet av neutrala fšrger pœ informationsdiskens bordsskiva. GrŠlla fšrger kan vara arbetssamma fšr šgonen dœ kontrasten blir fšr stor mellan det man lšser och bordsskivans fšrg. Eftersom det fšr det mesta inte finns mšjlighet att stšlla in informationsdiskens hšjd Šr det enligt Crooks betydelsefullt att de stolar som anvšnds vid informationsdisken Šr justerbara. Fšr att informationsdisken skall bli flexibel och anpassningsbar rekommenderar Crooks, i likhet med Becket & Smith, att den byggs upp av moduler eftersom dessa kan Šndras om och bytas ut. NŠr man všljer informationsdisksmodulerna skall man enligt Crooks tšnka pœ att de skall vara av hšg kvalitet, sškra, hœllfasta och bekvšma. Hugh Macdonald presenterar krav och specifikationer fšr den informationsdisk som utformades vid Texas Christian UniversityÕs bibliotek. Nedan presenteras de krav och specifikationer som Šr av allmšngiltig karaktšr, d.v.s. som inte enbart har betydelse fšr planeringen av ovannšmnda biblioteks informationsdisk. arbetsytor fšr personalen skall vara generšst tilltagna och všl belysta; 11 ibid. 12 Crooks, Joyce M. Designing the perfect reference desk. Library Journal, 1983, 108, 15 maj, s

16 vid de enskilda arbetsstationerna skall det vara mšjligt att koppla in telefon, terminal o.s.v.; arbetsstationerna skall inte vara personliga men det skall vara mšjligt fšr den enskilde bibliotekarien att fšrvara visst arbetsmaterial; referensbšckerna skall vara nšra tillhands; informationsdisken skall vara všl skyltad. 13 Anne Wood Humphries beskriver i en artikel sitt arbete med att utforma en ny informationsdisk. Arbetet delas in i Œtta steg: 1. GŒ igenom relevant litteratur pœ omrœdet. 2. RŒdfrŒga en mšbeldesigner om priser och design. 3. LŠgg fram ett fšrslag till utformning, budget, projektplan och tidsplan till biblioteksledningen fšr godkšnnande. 4. Tag kontakt med den personal som skall installera den nya informationsdisken (elektriker, snickare osv). 5. Informera bibliotekets personal om planerna och hur lœng tid det kommer att ta. 6. Lšs de praktiska problem som uppkommer under installationen av den nya informationsdisken. 7. Tag den nya informationsdisken i bruk. 8. UtvŠrdera informationsdiskens funktionalitet Informationsdiskars utformning Biblioteksmiljšn har under 1900-talet genomgœtt stora fšršndringar. Under seklet har enligt Pierre Evald, som studerat danska fšrhœllanden, tvœ stora fšršndringar av biblioteksarbetet Šgt rum. I bšrjan av seklet var bibliotekens samlingar, bœde pœ folk- och forskningsbibliotek uppstšllda pœ icke publika hyllor. Biblioteksbesškaren kom aldrig i kontakt med den fysiska samlingen utan bestšllde fram bšcker vid expeditionsdisken. Bibliotekarien skštte bœde cirkulations- och informationsarbetet šver en gemensam disk, en expeditionsdisk. DŒ biblioteksanvšndaren lœnade, lšmnade tillbaka eller bestšllde fram bšcker 13 Macdonald, Hugh. Designing a reference desk. Texas Library Journal, 1986, 62, Fall, s Humphries, Anne Wood. Designing a functional reference desk: planning t o completion. RQ, 1993, 33, 1, Fall, s

17 frœn magasinet, uppstod en naturlig kontaktyta fšr informationsarbetet mellan bibliotekarie och biblioteksanvšndaren. 15 Den fšrsta stora fšršndringen av biblioteksarbetet, och indirekt av bibliotekets fysiska miljš, Šgde rum kring En ny syn pœ folkbibliotekens roll i samhšllet slog igenom. Fšrutom det traditionella tillhandahœllandet av skšnlitteratur bšrjade man nu fokusera mer pœ bibliotekens kunskapsfšrmedlande roll. Detta innebar bl.a. att facklitteraturens stšllning stšrktes. Folkbibliotekens nya roll som folkutbildare stšllde nya krav pœ bibliotekens organisation och arbetssštt. Under denna period infšrdes šppna hyllor pœ de danska folkbiblioteken, dšr biblioteksanvšndaren kunde botanisera bland bibliotekets samlingar. Dessutom infšrdes ett rationaliserat ut- och ŒterlŠmningssystem (ficka med kort lšngs bak i boken), och ett standardiserat klassifikationssystem. Dessa nyheter inom biblioteksvšrlden ledde till att folkbiblioteken kunde utvecklas i sin roll som folkbildare och kunskapsfšrmedlare genom att biblioteksarbetet rationaliserades. 16 NŠsta stora fšršndring fšr bibliotekets arbetsorganisation och verksamhet intršffade enligt Pierre Evald pœ 1960-talet. Detta var folkbibliotekens expansionsperiod och en funktionsindelning av biblioteksarbetet infšrdes. Kontoransatte inddrages i ett stort tal i arbejdet, sœ der ved en gennemf rt arbejdsdeling kan overf res bibliotekarressourcer til formidlingsarbejdet overfor bibliotekets brugere. Og nu med hj¾lp fra en systematisk kortkatalog i udlœnslokalet. De kontoransatte overtog en r¾kke interne oppgaver i teknisk afdelning og sekretariat, men de afl ste ogsœ bibliotekarerne i den mest udpr¾gede publikumsafdelning: udlœnsekspeditionen, i mange biblioteker med fotonotering til afl sning af fordums stempelpuder. 17 Denna uppdelning i personalkategorier innebar bl.a. att informations- och cirkulationsarbetet skildes Œt, d.v.s. de fick separata diskar och denna rationalisering pœverkade diskarnas utformning. Pierre Evald pekar pœ att infšrandet av ny informationsteknologi pœ biblioteken Šr den senaste omvšlvande fšršndringen av biblioteksarbetet. Exempelvis har OPAC (Online Public Access Catalogue) pœverkat biblioteksarbetet och biblioteksmiljšn. Tidigare hade kortkatalogen en central plats bœde i bib- 15 Evald, Pierre. Jobudvikling - også for bibliotekarer. ( ). 16 ibid. 17

18 lioteksarbetet och biblioteksrummet. I och med infšrandet av onlinekataloger kan den enskilde besškaren enkelt fœ tillgœng till bœde det enskilda bibliotekets bestœnd och externa bibliotekskataloger samt andra databaser. Infšrandet av datorkataloger gšr att biblioteken mœste ta stšllning till hur datorer skall placeras i biblioteket. PŒ sœ sštt skapas en ny typ av biblioteksmiljš. Det enskilda biblioteket kan všlja mellan att t.ex. samla katalogdatorerna pœ en plats i biblioteket eller att placera dem utspridda i biblioteket. Biblioteken mœste ocksœ všlja om de skall utformas fšr sittande eller stœende bruk. Evald anger som tredje punkt att remote access, d.v.s. mšjlighet fšr biblioteksanvšndarna att koppla upp sig mot bibliotekets publika nštverk frœn annan plats, ocksœ pœverkar bibliotekets utformning. Om det i en nšra framtid blir allt vanligare att biblioteksanvšndarna anvšnder biblioteket utan att fysiskt befinna sig dšr, behšver kanske inte biblioteken lika stor publik yta. 18 Evald menar att samspelet mellan bibliotekarie och biblioteksanvšndare pœverkas av infšrandet av ny informationsteknologi pœ bibliotek. I och med att sškningar i bibliotekets kortkatalog har ersatts med sškningar vid en terminal eller dator pœverkar ocksœ detta bibliotekets inredning, mer specifikt utformningen av informationsdiskar och publika datorbord. Evald menar att informationsdiskar bšr utformas sœ att samspelet mellan bibliotekarie och besškare optimeras. Detta kan uppnœs genom utformningen tillœter att biblioteksbesškaren och bibliotekarien gemensamt kan titta pœ bildskšrmen. PŒ sœ sštt fœr biblioteksbesškaren bšttre insyn i sškprocessen och detta leder till ett bšttre samarbete mellan dem. Ett annat sštt att fšrbšttra samspelet Šr att anvšnda en informationsdisk i diskhšjd, dšr bœde bibliotekarie och besškare stœr upp, vilket underlšttar dialogen. En informationsdisk som utformas enligt ovanstœende kriterier, i kombination med en informationsdisk i bordshšjd dšr bibliotekarien kan všlja att gšra katalogsškningar sittande Šr enligt Evald bœde utifrœn ett ergonomiskt perspektiv och utifrœn samspelet mellan de bœda aktšrerna det optimala. Evald pœpekar att denna situation motsvaras av arbetet som bibliotekarien utfšrde vid kortkatalogen i Šldre tider Evald, Pierre. Jobudvikling - også for bibliotekarer. ( ), s Evald, Pierre. Forvandlingsbillede Bibliotek - visuelle miljøer og virtuelle rum. Biblioteksarbejde 1997, 49, ibid. 18

19 Evalds resonemang om fšrdelarna med att bibliotekarien och biblioteksbesškaren stœr sida vid sida i informationssškningsprocessen stšds av beteendeforskaren Robert Sommers forskning kring mšnskligt samarbetsbeteende. I ett experiment kommer Sommer fram till att individer i stor utstršckning všljer att placera sig vid sidan av varandra nšr de skall samarbeta. I Sommers experiment fick studenter visa, pœ ett diagram, hur de fšredrog att placera sig kring ett bord nšr det gšllde att konversera, samarbeta, samagera (co-acting) och tšvla. Studenterna valde att placera sig sida vid sida nšr de skulle samarbeta och fšrklarade detta beteende med att det var enklare att arbeta tillsammans med nœgon uppgift nœgot nšr de var placerade pœ detta vis. I de fall dšr studenterna skulle tšvla mot varandra valde de flesta att placera sig mittemot varandra. Enligt Sommers resonemang uppstœr de bšsta fšrutsšttningarna fšr samarbete nšr de bœda inblandade Šr placerade bredvid varandra Informationsdiskars hšjd Ett av de mest diskuterade Šmnena i den litteratur vi gœtt igenom Šr vilken hšjd pœ informationsdiskar som kan anses optimal. I litteraturen debatteras framfšrallt tvœ alternativa hšjder pœ informationsdiskar: Ócounter- heightó och Ódesk-heightÓ. Det finns inte nœgra riktigt bra svenska ord fšr dessa begrepp, men fšr att undvika engelska termer kommer vi att anvšnda begreppen diskhšjd, som i t.ex. bardisk, och bordshšjd som i skrivbord. Ett alternativ hade varit termerna informationsdisk i stœhšjd respektive sitthšjd. Begreppen beskriver informationsdiskens hšjd všl men blir svœrhanterliga nšr vi senare diskuterar frœgan om hur interaktionen mellan bibliotekarie och besškare vid informationsdisken pœverkas av om de sitter eller stœr upp. Det Šr mšjligt att sitta vid en informationsdisk i stœhšjd, exempelvis pœ en hšg barstol. DŠrfšr Šr det fšrvirrande att anvšnda dessa begrepp. Bruket av termen disk som i diskhšjd kompliceras dock av att termen Šven fšrekommer i det allmšnna begreppet informationsdisk, som bœde kan vara i diskhšjd och bordshšjd. Samma problem uppstœr i det engelska sprœket dœ det allmšnna begreppet reference desk inbegriper bœde desk och counter. Fšr lšsaren kan detta framstœ som fšrvirrande och dšrfšr ser vi det som viktigt att definiera begreppen. Dessutom Šr likheten i stavning och uttal mellan svenskans disk och engelskans desk stor. I litteraturen beskriver artikelfšrfattarna oftast en specifik informationsdisk med en specifik hšjd utan att gšra en generell definition av vad som ršknas som diskhšjd eller bordshšjd. Men i en artikel av Joyce M. Crooks definieras maximum- och minimumhšjd fšr bords- respektive diskhšjd. En informations- 20 Sommer, Robert. Personal space: the behavioral basis of design. Englewood Cliffs, New Jersey: Prentice-Hall,

20 disk i bordshšjd skall enligt Crooks vara mellan 76 och 89 cm hšg (30-35 tum) och en i diskhšjd mellan 89 och 107 cm (35-42 tum). 21 Denna definition pœ informationsdiskars hšjd kommer vi fortsšttningsvis att anvšnda oss av. Vi har tidigare i uppsatsen nšmnt att Robert Pierson i en artikel frœn 1977 beskriver att det blir allt vanligare att biblioteken anvšnder informationsdiskar i bordshšjd. Han finner att fšrklaringen ligger i bibliotekariekœrens stršvan att hšja det egna yrkets status. Pierson menar att bibliotekariekœren vill distansera sig frœn yrkesgrupper som bartendrar och butiksbitršden som ofta arbetar vid diskar som kan likna en informationsdisk i diskhšjd. PŒ samma vis vill bibliotekarierna profilera sig gentemot cirkulationsdisken och de arbetsuppgifter som skšts dšr. 22 Som vi tolkar Pierson, handlar detta om att bibliotekarien genom att sitta ner vid ett skrivbord ger ett mer professionellt intryck. I likhet med Pierson, skriver Norma J. Shosid att man pœ en del bibliotek har bytt ut informationsdisken i diskhšjd mot mer kontorsliknande informationsdiskar i bordshšjd. ven hon menar att anledningen till detta Šr att biblioteken vill skapa en mer professionell atmosfšr. Denna typ av informationsdisk lšmpar sig fšr lœnga samtal och komplexa frœgor men kan vara opraktiskt fšr korta frœgor. Till exempel kan det vara svœrt fšr aktšrerna att veta om de skall sitta eller stœ upp nšr bibliotekarie och besškare mšts: ÓNeither party may be sure when the interaction begins whether to sit or stand. The inquirer may expect the interaction to take only a few seconds. The librarian may find himself rising just as the inquirer is lowering himself into a chair.ó 23 Linda Morgan kritiserar i en artikel det škade anvšndandet av informationsdiskar i bordshšjd. Morgan, som tjšnstgjorde pœ universitetsbiblioteket i Houston, Texas, upptšckte att biblioteksbesškare hellre všnde sig till en bibliotekarie vid en informationsdisk i diskhšjd. Detta fšranledde henne att genomfšra en empirisk studie, fšr att kontrollera om sœ var fallet. Morgan studerade tvœ informationsdiskar pœ samma vœningsplan: den allmšnna referensdisken och referensdisken fšr naturvetenskap. BŒda informationsdiskarna hade en del i bordshšjd och en del i diskhšjd fšr bibliotekarierna. Fšr besškarna var informationsdiskarna dšremot genomgœende i diskhšjd. Detta innebšr att en del av informationsdiskarna var nersšnkt pœ bibliotekariens sida (Bild 1). Vid bœda informationsdiskarna fanns det plats fšr tvœ 21 Crooks, Joyce M. Designing the perfect reference desk. Library Journal, 1983, 108, 15 maj, s Pierson, Robert. On reference desks. RQ, 1977, 17, Winter, s Shosid, Norma. Problematic interaction: the reference encounter. I P. L. Stewart och M. G. Cantor (Eds.), Varieties of work experience: the social control of occupational groups and roles, New York: John Wiley and Sons, 1974, s

21 tjšnstgšrande bibliotekarier. Morgan observerade vilken del av informationsdisken som besškarna všnde sig till. Vid den allmšnna referensdisken fšredrog 72 procent av besškarna att frœga vid den del av informationsdisken som var i diskhšjd. Vid referensdisken fšr naturvetenskap var motsvarande siffra 52 procent. Denna skillnad beror enligt Morgan pœ vilket hœll besškaren kommer ifrœn. Vid den allmšnna referensdisken ser besškaren fšrst bibliotekarien vid den del av informationsdisken som Šr i diskhšjd. I det andra fallet ser besškaren fšrst den bibliotekarie som befinner sig vid den lšgre delen av informationsdisken. Ytterligare ett argument fšr att biblioteksbesškare fšredrar att frœga vid diskhšjd Šr enligt Morgan att mœnga besškare fšredrar att všnta pœ att bibliotekarien vid diskhšjdsdelen blir ledig, istšllet fšr att frœga den lediga bibliotekarien vid den del av informationsdisken som Šr i bordshšjd. nnu ett tecken pœ denna preferens hos besškarna Šr att nšr den allmšnna referensdisken, som tidigare endast var i bordshšjd, byttes till den nuvarande, škade frœgorna markant. Bild 1. Informationsdiskar vid universitetsbiblioteket, Houston, Texas. (KŠlla: Morgan, Linda. Patron reference in reference service points. RQ, 1980, 19, Summer, s ) Undersškningsresultatet diskuterades av personalen vid Morgans bibliotek och man fšreslog flera anledningar till att besškare fšredrar att frœga vid en informationsdisk i diskhšjd. Personalen trodde bl.a. att informationsdiskar i diskhšjd upplevs som mindre formella, att de skapar bra fšrutsšttningar fšr šgonkontakt mellan bibliotekarie och besškare samt att bibliotekarien i mindre utstršckning verkar upptagen. Om dessa fšrklaringar Šr korrekta eller inte gœr enligt Morgan inte att fastslœ genom studien. Men inte desto mindre, menar Morgan, Šr det faktum att besškarna hellre frœgar vid en informationsdisk i diskhšjd viktigt att komma ihœg nšr det gšller att utforma en informationsdisk. Morgan Œterknyter i artikeln till Robert Piersons redogšrelse fšr den škade anvšndningen av informationsdiskar i bordshšjd. Morgan menar att om nu besškarna fšredrar att frœga vid en informationsdisk i diskhšjd framfšr en i bordshšjd bšr biblioteken anvšnda sig av informationsdiskar i diskhšjd Morgan, Linda. Patron reference in reference service points. RQ, 1980, 19, Sum - mer, s

22 Det Šr tydligt att Piersons och Morgans resonemang har olika utgœngspunkter. Pierson utgœr frœn bibliotekariernas preferenser och deras vilja att hšja yrkets status. Morgan uppmšrksammar snarare besškarnas perspektiv och vill gšra det sœ enkelt fšr dem som mšjligt. Larry Larason och Judith S. Robinson menar att en informationsdisk i diskhšjd lšttare identifieras som en informationsdisk Šn en i bordshšjd. De menar att mœnga bibliotek har problem med att besškarna stšller frœgor vid cirkulationsdisken (som ofta Šr i diskhšjd) istšllet fšr att frœga vid informationsdisken som Šr i bordshšjd. Detta Šr fšrvirrande bœde fšr besškare och personal och ger upphov till fšrsening och frustration. Larson och Robinson menar att om biblioteket anvšnder en informationsdisk i bordshšjd, Šr det viktigt att den utformas, skyltas och ges en inramning som tydligt markerar att det Šr en informationsdisk. 25 En annan artikelfšrfattare som uppmšrksammar informationsdiskens hšjd Šr Hugh Macdonald. Han konstaterar att den litteratur som behandlar hšjden pœ informationsdiskar inte uppvisar en enhetlig uppfattning om vilken hšjd som Šr den ideala. Macdonald menar att argumenten och bevisen som framfšrs i artiklar om disk- eller bordshšjd pœ informationsdiskar Šr motsšgelsefulla och ofullstšndiga. PŒ grund av brist pœ klara rekommendationer valde man vid Hugh Macdonalds bibliotek att gšra sina egna observationer. Observationerna visade pœ att de flesta besškare fšredrar att fšrst mšta bibliotekarien pœ samma nivœ, Óeye-level contactó 26, men att en del sedan fšrblev stœende medan andra valde att sštta sig ner vid informationsdisken. Macdonalds slutsats Šr att det vid den ideala informationsdisken finns mšjlighet fšr besškarna att bœde stœ och sitta. NŠr man vid biblioteket utarbetade specifikationerna fšr de nya informationsdiskarna utgick man frœn dessa observationer. Det bestšmdes att informationsdiskarna skulle ha en del i bordshšjd (72 cm) och en del i diskhšjd (99 cm). Man avpassade diskhšjden sœ att den inte skulle vara sœ hšg att den skymde en sittande bibliotekarie. Macdonald observerade att om informationsdisken var alltfšr belamrad av bibliotekariens arbetsmaterial var det flera besškare som tvekade att nšrma sig informationsdisken eftersom bibliotekarien dœ sœg upptagen ut. Enligt Macdonald Šr detta ytterligare en anledning till att en del av informationsdisken skall vara i diskhšjd, eftersom arbetsmaterialet dœ kan dšljas fšr besškaren. 25 Larason, Larry & Robinson, Judith Schiek. The reference desk: service point o r barrier?. RQ, 1984, 23, Spring, 3, s Macdonald, Hugh. Designing a reference desk. Texas Library Journal, 1986, 62, Fall, s

23 Margaret Becket och Henry Bradford Smith stšller sig ocksœ frœgan vilken hšjd pœ informationsdisken som Šr den ideala infšr en ombyggnad av biblioteket vid universitet i Rochester, New York och specifikt fšr deras referensdisk. Med hjšlp av litteraturstudier och studiebesšk pœ andra bibliotek kommer de fram till att informationsdiskar i diskhšjd uppmuntrar besškare att komma fram och stšlla frœgor. Informationsdiskar i bordshšjd inbjuder besškare till att sitta ner och diskutera lšngre frœgor. Den nya informationsdisken utformades bœde med disk- och bordshšjd. Den del av informationsdisken som Šr i diskhšjd vetter mot entržn och Šr det fšrsta besškaren mšter. Tanken med denna planlšsning Šr att vid den del som Šr i diskhšjd, sorteras lœnga frœgor bort frœn korta. De korta frœgorna och hšnvisningsfrœgor besvaras vid denna del av informationsdisken medan de lšngre och mer komplexa frœgorna vidarebefordras till de bibliotekarier som arbetar vid de delar av informationsdisken som Šr i bordshšjd. Vid den utvšrdering som genomfšrdes ett Œr efter ombyggnaden kunde Becket och Smith konstatera att sorteringen av korta och lœnga frœgor vid den nya informationsdisken fungerade všl. Besškare som bara hade en kort frœga všnde sig till den delen av informationsdisken som var i diskhšjd medan de som hade mer komplicerade referensfrœgor direkt všnde sig till den del av informationsdisken som var i bordshšjd. Becket och Smith stšrker med denna observation att antagandet om att informationsdiskar i bordshšjd inbjuder till att stšlla lšngre frœgor Šr korrekt. 27 Precis som Becket och Smith beskriver Anne Wood Humphries hur man pœ biblioteket dšr hon tjšnstgšr ocksœ har bestšmt sig fšr att utforma en informationsdisk med bœde disk- och bordshšjd. Huvuddelen av informationsdisken Šr i diskhšjd och argumentet fšr detta Šr, enligt Humphries, att de flesta besškare vid det hšr biblioteket stšller korta frœgor som bšst besvaras vid en sœdan disk. 28 ven Pierre Evald framhœller en informationsdisk i kombinerad bords- och diskhšjd som den bšsta lšsningen fšr bœde bibliotekarie och besškare. Som vi har beskrivit i avsnitt 2.2 resonerar Evald utifrœn antagandet att det Šr viktigt att samspelet mellan bibliotekarie och besškare Šr optimerat. Evald framhœller att samspelet blir bšttre vid en informationsdisk i diskhšjd eftersom bœde bibliotekarie och besškare stœr upp och att detta underlšttar dialogen. Han menar ocksœ att det Šr att fšredra att en del av 27 Becket, Margaret & Smith, Henry Bradford. Designing a reference station for t h e information age. Library Journal, 1986, 111, 15 april, s Humphries, Anne Wood. Designing a functional reference desk: planning t o completion. RQ, 1993, 33, 1, Fall, s