VATTENHÅL FÖR KUNSKAPSTÖRSTANDE ELEVER?
|
|
- Nils Sandström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VATTENHÅL FÖR KUNSKAPSTÖRSTANDE ELEVER? Om gymnasiebibliotek i förändring. Maud Harriman Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare: Sten Vedi BIVILs skriftserie 2000:12 ISSN Lunds universitet. Biblioteks- och informationsvetenskap 2000
2 2 Abstract Fountain of Knowledge? The Changing Role of the Library at the Upper Secondary School Level. There have been many changes in the Swedish society in general, and in the school system and hence the school library in particular during the last decade. The aim of this master thesis is then to study what students at the upper secondary school level consider to be the optimal school library to meet their specific information needs at school. In addition to and in comparison with this, the aim is also to study the present conditions of the upper secondary school library as described in documents, reports and other studies in this field. These aims were pursued from different perspectives in two different parts: - a theorectical part based on documents, reports and other studies - an empirical part based on interviews with students at an upper secondary school The theoretical part illustrates the present conditions and prospects of the upper secondary school library seen from different perspectives such as the librariansõ, the teachersõ and the school leadersõ point of view, as well as an overall perspective based on central government and local government documents and special studies. The present study indicates a change in attitude regarding the upper secondary library. The school library has come into focus and is looked upon as the knowledge centre of the school. Nevertheless, there is a discrepancy between words and deeds. One important task for librarians and school leaders is therefore to narrow the gap and act in accordance with the purpose of the school library in order to secure sufficient means and support for the libraries to the benefit of the students.
3 3 INNEH LLSF RTECKNING Fšrord 5 1. Inledning 6 2. Syfte och problemformulering ForskningsfrŒgor 8 3. Metoder AvgrŠnsningar Intervjumanual Metod fšr urval av program och klasser Metod fšr urval av respondenter Genomfšrande LitteraturgenomgŒng Gymnasiebiblioteket ur ett helhetsperspektiv Styrdokument Socio-ekonomiska faktorer Tekniska faktorer Organisation och resurser Gymnasiebibliotekets funktioner Problembaserat lšrande (PBL) Biblioteksrummet och dess placering inom skolan Sammanfattning: helhetsperspektiv Olika delperspektiv pœ gymnasiebiblioteket Bibliotekarieperspektivet LŠrarperspektivet Skolledarperspektivet Elevperspektivet Sammanfattning: delperspektiv Vad karaktšriserar ungdom idag? Synen pœ utbildning Ð arbete Framtidsperspektivet eller VarthŠn pekar det? 39 5 Resultatredovisning av intervjuer Elevernas definition av bibliotek och mediatek Elevernas syn pœ sitt behov av skolbibliotek idag och imorgon 42 uttryckt i kvantitativa termer 5.3 Elevernas syn pœ biblioteksverksamhet. Kvalitativ aspekt Elevernas syn pœ biblioteksrummet och dess utformning Sammanfattning: resultatredovisning 51 6 Diskussion och slutsatser 53 7 Sammanfattning 59
4 4 Referenser 61 Bilagor 1. David Loertschers taxonomier (frœn KŸhne 1993, s 61-65) Intervjumanual med frœgestšllningar och intervjufrœgor 67
5 5 Fšrord Genom dessa rader vill jag tacka de intervjuade eleverna pœ SšderslŠttsgymnasiet, som sœ všlvilligt deltagit i den intervjuundersškning som utgšr grunden fšr den empiriska delen av denna magisteruppsats, och som utvecklat sina tankar om begreppet gymnasiebibliotek. Ett stort tack vill jag rikta till min handledare, Sten Vedi, fšr all positiv handledning och goda rœd under denna termin i arbetet med magisteruppsatsen. Jag vill ocksœ tacka Birgitta Olander, fšrestœndare fšr BIVIL, fšr upplšggningen av terminen i form av en tidsplan fšr uppsatsarbetet, i syfte att ge stadga Œt den process som detta Šr. Tidsplanen har varit till stor hjšlp fšr tillkomsten av denna magisteruppsats. Sist, men inte minst, vill jag framfšra ett varmt tack till goda všnner och till min son David fšr deras tœlamod och všnliga deltagande under denna tid. En tacksamhetens tanke sšnder jag Šven till den fyrbenta delen av familjen fšr att de hœllit skrivbordsstolen varmé Trelleborg i januari 2000 Maud Harriman
6 6 1. Inledning Fšreliggande magisteruppsats Šr ett examensarbete inom Biblioteks- och informationsvetenskap i Lund, BIVIL, och Šr slutpunkten fšr tvœ Œrs studier. Under en hel del Œr har jag arbetat som lšrare pœ en gymnasieskola. Att všlja gymnasiebibliotek som utgœngspunkt fšr ŠmnesomrŒde till uppsatsen fšll sig dšrfšr naturligt. Stora fšršndringar under 90-talet i skola och i samhšlle har pœverkat fšrutsšttningarna fšr sœvšl elever som personal. Gymnasiebibliotek och dess verksamhet har kommit i fokus. Jag blev nyfiken pœ vilken uppfattning elever pœ gymnasienivœ har av ett tšnkt gymnasiebibliotek och verksamheten dšr. MŒnga frœgor tršngde sig pœ: Har dagens stora informationsšverflšd pœverkat deras syn pœ gymnasiebibliotek? Behšver de hjšlp och handledning med att orientera sig i informationsšverflšdet? I vilken utstršckning har informationsteknologin fœtt genomslag hos eleverna? Vilka fšrestšllningar har de om verksamheter som idag finns pœ ett gymnasiebibliotek och vilka tycker de skulle kunna finnas? Men jag ville ocksœ undersška hur den faktiska situationen fšr gymnasiebibliotek ser ut idag sœsom den framgœr av styrdokument, tidigare forskning och undersškningsrapporter, och spegla denna bild mot elevernas. Syftet med en sœdan spegling Šr att sštta in elevernas bild av ett gymnasiebibliotek i ett stšrre sammanhang och ge den en djupare och vidare dimension. UpplŠggningen av uppsatsen Šr sœdan att den i huvudsak bestœr av tvœ delar: en teoretisk del och en empirisk del. Den teoretiska delen, kapitel 4, grundar sig pœ en litteraturgenomgœng, och behandlar gymnasiebiblioteket utifrœn ett helhetsperspektiv och fyra delperspektiv som delvis sammanfaller med yrkesroller. Den genomgœngna litteraturen redovisas i referenslistan i denna uppsats. Infallsvinklar som belyser helhetsperspektivet Šr skrivningar i olika styrdokument, socioekonomiska och tekniska faktorers pœverkan, gymnasiebibliotekets grad av integrering i den pedagogiska verksamheten, begreppet problembaserat lšrande samt betydelsen av biblioteksrummets utformning. De delperspektiv som behandlas Šr: - bibliotekarieperspektivet - lšrarperspektivet - skolledarperspektivet - elevperspektivet Framfšr allt betonas bibliotekarie- och lšrarperspektivet av dessa delperspektiv beroende pœ att dessa yrkesroller kommit i fokus. Detta beror delvis pœ de fšršndrade arbetsformer och arbetssštt som lšroplanen fšr gymnasieskolan medfšr men ocksœ som en fšljd av utvecklingen inom informationsteknologin och det stora informationsšverflšdet. Fšr att i viss mœn komplettera elevperspektivet har jag valt att i ett mindre avsnitt ta upp hur ungdom ser pœ utbildning och arbete. Det Šr ett stort forskningsomrœde som det Šr svœrt att fœ ett enkelt grepp om. SjŠlva begreppet ungdom kan definieras Šr olika sštt till exempel: r ungdom en tid i varje mšnniskas liv eller Šr ungdom en grupp ur ett socialt perspektiv?
7 7 Den empiriska delen av uppsatsen bestœr av en intervjuundersškning som behandlas i kap 5, ÓResultatredovisning av intervjueró. Intervjusvaren ger uttryck fšr elevernas syn pœ begreppet gymnasiebibliotek och dess verksamhet idag och framšver. Den genomfšrda intervjuundersškningen Šr inte en utvšrdering av de intervjuade elevernas eget gymnasiebibliotek vilket eleverna var helt infšrstœdda med. Jag har valt att ta med en del citat frœn eleverna fšr att pœ sœ sštt gšra deras ršster mer hšrda. Det finns en rakhet och fršschšr i mœnga ungdomars sštt att uttrycka sig pœ. Ó ntligen! Sydliga TrelleborgÓ SŒ stœr det pœ stora skyltar vid Trelleborgs infarter. I denna kommun, som Šr Sveriges sydligaste, ligger SšderslŠttsgymnasiet. Det Šr en stor skola i en relativt liten kommun (knappt invœnare). Antalet elever hšstterminen Ð99 uppgœr till Fšrutom dessa tillkommer de elever, som gœr pœ skolans individuella program, det s k IV-programmet. Det Šr alltsœ eleverna pœ denna skola som ingœr i denna undersškningen. Skolans elever kommer naturligtvis frœn den egna kommunen men ocksœ till stor del frœn en angršnsande kommun, nšmligen Vellinge kommun. Det Šr stor skillnad mellan de tvœ kommunerna. Trelleborg Šr en industristad omgiven av mœnga gamla byar och har en mœngœrig socialdemokratisk majoritet i kommunalpolitiska sammanhang. Vellinge kommun saknar stadsbildning men har tštorten Vellinge som kommunalt centrum. BoendeomrŒden med i huvudsak villabebyggelse omfattar fšrutom tštorten Šven FalsterbonŠset, ett populšrt sommar- och semesterparadis. Vellinge kommun har en starkt moderatpolitisk pršgel. I Trelleborg finns mœnga flyktingar och invandrare medan Vellinge kommun har motsatt sig all flyktingmottagning. Sedan man byggt en egen gymnasieskola, Sundsgymnasiet, i Vellinge tštort har antalet elever, som sšker till SšderslŠttsgymnasiet, minskat markant. Men dœ Sundsgymnasiet inte alls har de yrkesinriktade programmen sœsom till exempel Bygg- och Fordonsprogrammen sšker sig fortfarande en hel del elever frœn Vellinge kommun till SšderslŠttsgymnasiet. ven det omvšnda mšnstret finns, nšmligen att Trelleborgsungdomar sšker sig till Vellinge. I viss mœn undviker man att erbjuda samma utbildningar i kommunerna och fšrsšker i stšllet komplettera varandra. Ett intressant sammantršffande Šr, att de intervjuade elevernas befintliga gymnasiebibliotek pœ SšderslŠttsgymnasiet ska byggas om. DŠrtill ska ett helt nytt bibliotek byggas pœ en annan del av deras skola med start hšstterminen Detta innebšr, att de synpunkter, som eleverna har framfšrt, kan komma att fœ stor betydelse vid planeringen av de tvœ biblioteken.
8 8 2. Syfte och problemformuleringar Syftet med uppsatsen Šr att undersška hur eleverna pœ gymnasienivœ tšnker sig att ett gymnasiebibliotek ska vara utformat fšr att bšst mšta deras behov idag och framšver. Samtidigt vill jag ocksœ se hur denna bild šverensstšmmer med den faktiska situationen fšr gymnasiebibliotek. Mot bakgrund av den bild av gymnasiebiblioteket, som styrdokument, rapporter och tidigare forskning visar pœ, vill jag stšlla elevernas uppfattning, om vilka funktioner och vilken utformning ett gymnasiebibliotek bšr ha, fšr att mšta deras behov ForskningsfrŒgor De frœgor, som behandlas i litteraturgenomgœngen, kapitel 4, gšller den bild av gymnasiebiblioteket sœsom den framkommer i olika styrdokument, tidigare forskning och undersškningar. Vilka riktlinjer och mœl fšr gymnasiebiblioteket anges i olika styrdokument? Vilken pœverkan har socio-ekonomiska och tekniska faktorer pœ gymnasiebiblioteket och dess verksamhet? Vilken bild av gymnasiebiblioteket framkommer ur olika delperspektiv? Vilken syn har ungdom pœ utbildning och arbete generellt sett? IntervjufrŒgorna i intervjumanualen Šr utformade pœ sœ vis att de kan sorteras in under nedanstœende forskningsfrœgor och gšller fšr den empiriska delen av uppsatsen. Vilken Šr elevernas definition av gymnasiebibliotek respektive mediatek? Vilken syn har eleverna pœ sitt behov av skolbibliotek idag uttryckt i kvantitativa termer? Vilken Šr elevernas syn pœ gymnasiebiblioteksverksamhet ur en kvalitativ aspekt? Hur ser eleverna pœ biblioteksrummet (lokalerna) med avseende pœ dess placering och utformning? 3. Metoder
9 9 Den švergripande metoden bestœr i att jšmfšra teoretiska perspektiv med ett empiriskt perspektiv fšr att se hur idžer och mœl fšr ÓgymnasiebiblioteketÓ šverensstšmmer med elevers bild av hur ett gymnasiebibliotek pœ bšsta sštt kan vara utformat fšr att mšta deras behov pœ kort sikt och lšngre fram sœsom det speglas i intervjuer med gymnasieelever. Den teoretiska delen, som bygger pœ studier av ett antal relevanta styrdokument, kompletteras av forskningslitteratur och undersškningar som behandlar gymnasiebibliotek, och som Šr av intresse fšr fšreliggande arbete. Sammanfattningsvis kan man sšga att den teoretiska delen syftar till att belysa ÓHur man ser pœ gymnasiebibliotek idagó frœn olika perspektiv. I det fšljande redogšr jag fšr de metodiska švervšganden som jag har gjort med hšnsyn till det empiriska tillvšgagœngssšttet, medan de teoretiska resonemangen framgœr av litteraturgenomgœngen (kap.4) AvgrŠnsningar Vid den fšrsta formuleringen av syfte och problemstšllningar fšrefšll det mest givande empiriska tillvšgagœngssšttet vara att utfšra en enkšt bland eleverna. Metoden dœ skulle ha varit att indela enkštsvaren i olika strata, till exempel yrkesfšrberedande/studiefšrberedande program, flick-/pojkdominerade program eller att stšlla olika Œrskurser mot varandra. Efterhand, under inlšsningen av bakgrundslitteraturen, bšrjade det istšllet verka mer givande att utfšra ett antal kvalitativa intervjuer med ett urval elever och i ett senare skede gšra en uppfšljning i form av en enkšt, dock inte inom ramen fšr denna uppsats. Bland de program, som idag finns inom gymnasieskolan, d v s de nationella programmen, de specialinriktade programmen och de individuella programmen har jag valt att helt bortse frœn det individuella programmet, eftersom det inte regleras av skollagen. Det individuella programmet innebšr bl a att varje enskild elev har sin egen speciella utformning av skolgœngen bœde vad det gšller lšngd och innehœll (Sjšgren, Boo 1994, s 224). Inte heller har jag tagit med det specialinriktade programmen SMID (samhšllsprogram med specialinriktning: idrott) dœ detta program kommer att fšrsvinna pœ SšderslŠttsgymnasiet fšr att uppgœ i samhšllsvetenskapsprogrammet. Fšr nšrvarande finns endast har tvœ Œrskurser (en Œk 2 och en Œk 3) av detta program. Ytterligare ett specialinriktat program Šr SMT (samhšllsprogram med specialinriktning: teknik), som jag ocksœ valt bort, eftersom en hel del av undervisningen sker i form av praktik pœ olika fšretag och inte pœ skolan Intervjumanual FrŒgestŠllningar och intervjufrœgor Œterspeglar syfte och problemformulering och belyser dessa. Fšr att fœ mšjlighet att modifiera och fšrbšttra intervjufrœgorna, ifall dessa inte vid bearbetning av svaren skulle vara tillršckligt belysande, hade jag fšr avsikt att genomfšra en liten pilotstudie. Det skulle helt enkelt ha inneburit, att jag valde ut ett par elever pœ skolan fšr att genomfšra provintervjuer. I ett fšrsta skede fann jag det angelšget att fœ deras synpunkter pœ bœde upplšggningen av intervjun och pœ frœgorna. Men eftersom jag utgick frœn att Šmnesvalet i sig, elevernas syn pœ gymnasiebibliotek, skulle innebšra svœrigheter fšr eleverna att ge uttryck fšr sina Œsikter, lšmnade jag den tanken, och fšrlitade mig pœ, att intervjufrœgorna tillsammans med underfrœgorna, skulle vara tillršckligt konkreta fšr att hjšlpa eleverna att utveckla sina svar.
10 10 De frœgestšllningar som belyses genom intervjufrœgorna Šr fšljande: Vilken Šr elevernas definition av gymnasiebibliotek respektive mediatek? Vilken syn har eleverna pœ sitt behov av skolbibliotek idag uttryckt i kvantitativa termer? Vilken Šr elevernas syn pœ gymnasiebiblioteksverksamhet ur en kvalitativ aspekt? Hur ser eleverna pœ biblioteksrummet (lokalerna) med avseende pœ dess placering och utformning? Till dessa frœgestšllningar formulerades 14 intervjufrœgor och Œtskilliga underfrœgor, som utgjorde undersškningens intervjumanual. (Bilaga 2). Den intervjuform, som fšrefšll lšmpligast, Šr sœ kallad halvstrukturerad intervju. UpplŠggningen av denna intervjuform kan definieras pœ fšljande vis: ÓFrŒgestŠllningen belyses med i fšrvšg bestšmda frœgeomrœden och fšljdfrœgor. Kombination av šppna och bundna svar.ó (Lantz 1997, s 68) Metod fšr urval av program och klasser Antalet elever pœ SšderslŠttsgymnasiet hšstterminen 1999 uppgœr till FrŒn och med 1999 ingœr VŒrdgymnasiet i den kommunala gymnasieskolan varfšr Šven denna utbildning finns med i urvalet. Fšr att fœ fram om det Šr nœgon skillnad i elevernas instšllningen till gymnasiebibliotek med avseende pœ Œlder har jag helt valt bort Œrskurs 2. Allra mest har jag fokuserat pœ Œrskurs 3 eftersom dessa elever troligen har lšngst erfarenhet av ett sjšlvstšndigt och undersškande arbetssštt och kanske har fler synpunkter pœ optimal gymnasiebiblioteksverksamhet. Dessutom har denna Œrskurs flest elever pœ SšderslŠttsgymnasiet. Efter att ha valt bort ovan nšmnda program ŒterstŒr nio program och elever. De nio programmen Šr: Yrkesfšrberedande Barn och fritid (BF) Byggprogrammet (BP) Elprogrammet (EC) Fordonsprogrammet (FP) Handels- och administrationsprogrammet (HP) Hotell- och restaurangprogrammet (HP) OmvŒrdnadsprogrammet (OP) Studiefšrberedande Naturvetenskapsprogrammet (NV) SamhŠllsvetenskapsprogrammet (SP) Om man ser till antalet klasser dominerar de yrkesfšrberedande gentemot de studiefšrberedande. Men nšr det gšller antalet elever framgœr det av nedanstœende tabell att sœ inte Šr fallet. Klasserna Šr helt enkelt mindre pœ yrkesprogrammen. I Œrskurs 3 innebšr skillnaden att de studiefšrberedande programmen har 132 fler elever Šn pœ de yrkesfšrberedande. Det kan fšrklaras med att intagningen av elever till de studiefšrberedande programmen, framfšr allt det naturvetenskapliga programmet, har minskat under de senaste tvœ Œren. Det beror pœ, att man startat ett nytt gymnasium i Vellinge
11 11 (Sundsgymnasiet) med bland annat dessa program. Elevunderlaget fšr SšderslŠttsgymnasiets del har sœledes minskat. NedanstŒende tabell visar hur klasser och elever fšrdelar sig mellan yrkes- respektive studiefšrberedande program. Jag har Šven tagit med Œrskurs 2 fšr att ge en helhetsbild av de program, som ingœr i undersškningen. Tabell: Fšrdelning av antal program och klasser Program k1 k 2 k 3 Summa Summa Klasser Elever Klasser Elever klasser elever klass elev Yrkesfšrberedande Studiefšrberedande Summa Metod fšr urval av respondenter Ett antagande, som jag utgœtt frœn, Šr att sjšlva inriktningen av programmet, karaktšren, i viss mœn Œterspeglas i hur eleverna uppfattar sitt behov av gymnasiebibliotek och dšrmed deras uppfattning av dess verksamhet. En del av framfšrallt yrkesprogrammen Šr flick- respektive pojkdominerade t ex Barn- och fritid dšr i flickor Šr i majoritet respektive Byggprogrammet dšr nšstan enbart pojkar gœr. ven bland de teoretiska programmen finns flick- eller pojkdominerade klasser. Bland dessa har jag valt klasser med ungefšr lika mœnga elever av vardera kšnet. Mot bakgrund av ovanstœende har jag fšrdelat intervjuerna šver de olika programmen sœ att alla finns representerade i nœgon intervju. LikasŒ har jag fšrsškt uppnœ balans i antalet intervjuade flickor respektive pojkar. Tabell: Fšrdelning av intervjuer Yrkesprogram Studieprogram Antal intervjuer Flickor Pojkar k 1 BF, EC NV, SP 2+2=4 2(+1) 2 k 3 BP,FP,HP,HR,OP NV(2st), SP(2st) 5+4= Genomfšrande Efter att valt ut klasser, som fšrdelade sig i enlighet med urvalsmetoden, tog jag kontakt med kontaktlšrarna genom en skriftlig inbjudan att delta i intervjuundersškningen. DŒ skolan har infšrt mentorskap innebšr det, att tre lšrare har ansvaret fšr en tredjedel vardera av antalet elever i en och samma klass. Det ersštter det gamla systemet med en (ibland tvœ) klassfšrestœndare, som ansvarade fšr alla elever i klassen. Varje kontaktlšrare tršffar emellertid hela klassen under en eller flera lektioner i veckan, varfšr inga stšrre problem att utse en elev fšr intervju uppstod. Bara i en klass hade man fšrst en gemensam diskussion infšr intervjun och utsœg tvœ representanter fšr klassen. Denna ÓextraÓ respondent finns medtagen inom parentes i ovanstœende tabell. Eleven har dock deltagit i intervjun lika aktivt som den andra eleven frœn samma klass.
12 12 I ett par klasser var det dock svœrare och trots fšrnyad kontakt fick jag Šndra i urvalet och ta kontakt med andra klasser. Eftersom en del intervjuer redan var genomfšrda har det inneburit att balansen i antalet flickor/pojkar fšrskjutits till fšrmœn fšr flickrepresentationen i Œrskurs 3. Ett annat mindre problem, nšr det gšllde att fœ kontakt med klassen, berodde pœ att nœgra klasser var borta pœ en lšngre praktikperiod och endast hade undervisning pœ skolan tvœ dagar i veckan. Sedan en elev utsetts och kontaktlšraren givit mig elevens namn och telefonnummer, ringde jag upp eleven fšr att bestšmma tid och plats fšr intervjun. Gymnasiets lokaler Šr belšgna pœ olika hœll i staden. Det var angelšget, att eleverna inte skulle behšva gœ ivšg till en annan del av skolan fšr att bli intervjuade, varfšr alla intervjuer Šgde rum, dšr eleverna mestadels har sin undervisning fšrlagd. Alla intervjuer, utom tvœ, genomfšrdes i ett lugnt, enskilt rum och bandades med elevernas tillstœnd. Under de tvœ nšmnda intervjuerna blev vi avbrutna ett par gœnger men elever (liksom jag sjšlv) Šr vana att arbeta under sœdana former, varfšr det inte medfšrde nœgra stšrre problem. Alla elever fick klara besked om, att deltagandet var frivilligt, och att deras intervjusvar skulle fšrbli helt anonyma och inte kunna hšrledas till just deras person. Eleverna har bara representerat sig sjšlva utom i ovan nšmnda klass dœ en diskussion i klassen fšregœtt intervjun och klassen utsett tvœ representanter, tvœ flickor. Under intervjun har de bœde flickorna ibland uttryckt sina egna Œsikter och ibland klassens, nšr de hade underlag fšr det. mnesomrœdet fšr intervjuerna, gymnasiebibliotek sett ur ett elevperspektiv, Šr naturligtvis inte ett Šmne, som vid fšrsta tanken kšnns viktigt fšr en elev. DŠrfšr har jag varit angelšgen om att noga berštta om syftet med undersškningen innan intervjun bšrjade. Vissa intervjufrœgor kunde kanske verka svœra fšr eleverna att direkt svara pœ. DŠrfšr har jag fšrklarat fšr dem, att det var viktigt fšr undersškningen, att de gav sig tid till att tšnka efter och fundera pœ frœgan. andra sidan kunde andra frœgor vara motsatsen och kšnnas rštt sœ sjšlvklara. Fšr att hjšlpa eleverna att uttrycka sig mer utfšrligt och inte fastna i alltfšr kortfattade svar eller inga alls, innehšll mina intervjufrœgor en hel del underfrœgor. Ett exempel pœ detta Šr frœga 12 i frœgeformulšret: Hur šppet och utœtriktat ska ett gymnasiebibliotek vara? (Bilaga 2). I samband med denna frœga har jag nšstan i samtliga intervjuer sjšlv fšreslagit skilda aktiviteter och pœ sœ vis provat olika tankegœngar pœ eleverna. En uppenbar risk i intervjusituationer Šr att intervjuaren styr svaren och mer eller mindre ger dem till respondenterna eller att respondenterna svarar sœsom de tror att intervjuaren vill att de ska svara. Som intervjuare mœste man vara uppmšrksam pœ denna problematik och vara lyhšrd fšr nyanser i svaren, som kan ha direkt betydelse fšr innehœllet. Vidare mœste en intervjuare kunna fšlja tankegœngar hos respondenterna utan att ta šver och styra dem. Min tidigare erfarenhet som lšrare har dšrvid varit till nytta. Mycket av utfrœgningsteknik vid lšxfšrhšr eller textanalyser bygger just pœ detta men Šven pœ motsatsen d v s att kunna bryta en tankekedja som Šr pœ všg Œt ÓfelÓ hœll. I mšjligaste mœn har jag undvikit att stšlla frœgor som direkt och enbart kan besvaras med ett ja eller nej.
13 Alla eleverna har varit positivt instšllda och všlvilligt fšrsškt att svara pœ frœgorna. En del av eleverna har svarat pœ ett mycket utfšrligt sštt och haft rštt sœ stora visioner medan nœgra svarat mer kortfattat och mer sškande. Varje intervju har tagit ca minuter och genomfšrdes under en treveckorsperiod. 13
14 14 4. LitteraturgenomgŒng I detta kapitel belyses den švergripande frœgan ÓHur ser situationen och fšrutsšttningarna fšr gymnasiebibliotek ut idag?ó Jag har valt att dela upp frœgan genom att fšrst belysa biblioteket ur ett helhetsperspektiv. DŠrefter gœr jag igenom olika delperspektiv pœ biblioteket, vilka delvis ocksœ sammanfaller med yrkesroller. I nšsta avsnitt belyser jag ungdomars syn utbildning och arbete och dšrefter behandlas mycket kortfattat ett framtidsperspektiv pœ biblioteket. I valet av litteratur fšr att belysa gymnasiebibliotekets situation och fšrutsšttningar idag har jag fokuserat pœ litteratur, som Šr utgiven under 90-talet. En lšngre historisk Œterblick pœ gymnasiebibliotek har jag sœlunda inte tagit med. 4.1 Gymnasiebiblioteket sett ur ett helhetsperspektiv Fšr att fœ en bild av hur gymnasiebibliotek ser ut idag har jag valt att fšrst utgœ frœn fšljande struktur i litteraturgenomgœngen: De styrdokument, som beršr gymnasiebiblioteket, sœsom bibliotekslagen, gymnasieskolans lšroplan, skolplaner och lokala arbetsplaner. Yttre faktorer av socio-ekonomisk karaktšr. I detta avsnitt behandlas fšršndringar pœ 90- talet, som inverkar pœ gymnasiebibliotekets verksamhet. - gymnasiereformen - skolutvecklingsavtalet En satsning till tvœ tusen - kompetensutredningen (SOU 1992:7) Tekniska faktorer sœsom IT och mediasituationen idag. Organisationsformer - grupper dšr biblioteket kan vara representerat Gymnasiebibliotekets funktioner utifrœn taxonomier, sœsom de definierats av David Loertscher, skolbiblioteksteoretiker. Problembaserat lšrande (PBL), en pedagogisk metod, som utvecklats under 90-talet. Biblioteksrummets (lokalernas) betydelse fšr gymnasiebibliotekets verksamhet Styrdokument Bibliotekslagen FrŒn och med 1997 har Sverige en bibliotekslag. Fšr skolans vidkommande Šr paragraferna 5, 8 och 9 de som direkt ršr skolbiblioteken. Endast i 5 Šr gymnasieskolans bibliotek beršrt explicit. DŠr stœr: ÓInom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lšmpligt fšrdelade skolbibliotek fšr att stimulera skolelevernas intresse fšr lšsning och litteratur samt fšr att tillgodose deras behov av material fšr utbildningen.ó I 9 visar man pœ en viss inriktning genom att skriva: Ófolk- och skolbiblioteken skall Šgna sšrskild uppmšrksamhet Œt barn och ungdomar genom att erbjuda bšcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov fšr att fršmja sprœkutveckling och stimulera till lšsning.ó
15 15 I biblioteksvšrlden har mœnga kritiserat lagen fšr att den inte Šr tillršckligt tydlig och att den ger utrymme fšr olika tolkningar speciellt av begreppet ÓlŠmpligt fšrdelade skolbibliotekó. I kommunerna Šr skolbiblioteken organiserade pœ olika sštt. Dels finns det skolor med egna bibliotek men ocksœ integrerade folk- och skolbibliotek eller folkbibliotek, som anvšnder skolans bibliotek. Det gšller framfšr allt fšr grundskolebiblioteken. Gymnasieskolorna har som regel egna bibliotek enligt undersškningar av gymnasiebiblioteken och som sammanstšllts i Statens kulturrœds rapport 1999:1 Skolbiblioteken i Sverige. LŠroplan fšr de frivilliga skolformerna, Lpf 94 LŠroplanen fšr gymnasieskolan Šr indelad i tvœ huvudkapitel. Kapitel 1 anger skolans všrdegrund och de uppgifter, som Œligger skolan. Kapitel 2 visar pœ de mœl och riktlinjer, som ska gšlla fšr skolan. LŠroplanen Šr alltsœ ett styrdokument fšr mœl och resultat. En av skolans huvuduppgifter Šr att ge eleverna fšrmœgan Óatt orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflšde och snabb fšršndringstakt.ó (s 25). Det verktyg, som eleverna behšver fšr att mšta denna verklighet, Šr fšrmœgan att tšnka kritiskt och fšrhœlla sig till fakta pœ ett analytiskt och granskande sštt. En konsekvens av detta synsštt Šr, att man inom skolan har inriktat sig pœ ett mer vetenskapligt och forskningsinriktat tšnkande och arbetssštt fšr eleverna. Det innebšr, att eleverna, bœde sjšlvstšndigt och i grupp och med hjšlp av handledning, ska kunna sška, finna, granska, sovra, sortera och sammanstšlla information. Frukten av denna ofta mycket mšdosamma process hos eleverna Šr škad kunskap inom ett visst omrœde; en kunskap som har en djupare kognitiv fšrankring hos eleven Šn den traditionellt inpluggade. LŠroplanen framhœller att den traditionella ÓkatederundervisningenÓ inte ger den (ut)rustning, som eleverna behšver fšr sitt framtida yrkes- och samhšllsliv. Begreppet Óett livslœngt lšrandeó myntas i lšroplanen och innebšr, att eleverna under sin skolgœng ska fœ den grund, som behšvs, fšr att mšta en stšndigt fšršnderlig verklighet i yrkeslivet sœvšl som i samhšllslivet. SŒsom nšst sista punkt i lšroplanens riktlinjer fšr att uppnœ kunskapsmœlen framgœr, att eleverna ska tillšgna sig bok- och bibliotekskunskap. Den uppgiften ligger inom lšrarnas ansvarsomrœde. Rektor har det švergripande ansvaret fšr verksamheten pœ skolan. I lšroplanen stœr angivet, att rektor sšrskilt ansvarar fšr att Óarbetsmiljšn i skolan utformas sœ att eleverna fœr tillgœng till handledning och lšromedel av god kvalitet samt andra hjšlpmedel fšr att sjšlva kunna sška och utveckla kunskaper, bl a bibliotek, datorer och andra tekniska hjšlpmedel.ó (s 36). I detta avsnitt framgœr tydligt, att skolan ska tillhandahœlla eleverna adekvata verktyg fšr att kunna sška information och att mšta deras behov av handledning. Starkare och tydligare Šn sœ finns inte biblioteket med i lšroplanen. Hela andan i lšroplanen fœr istšllet bli en bekršftelse pœ att biblioteket verkligen har en viktig roll fšr eleverna i deras utbildning och inhšmtning av kunskap och alltsœ Šr en viktig pedagogisk resurs. Skolplan
16 16 Skollagen Šr antagen av regering och riksdag. I denna lag framgœr att kommunerna har skyldighet, att i sin skolplan formulera hur man Šmnar driva och utvšrdera skolverksamheten i den egna kommunen. Skolplanen antas av kommunfullmšktige. UtgŒngspunkten fšr skolplanen Šr de nationella mœlen sœsom de skrivs i bl a lšroplaner. Tillsammans med de nationella mœlen och de kommunala mœlen anger skolplanen vilka mœl och resultat, som kommunen vill uppnœ. I mœnga fall anvšnds lšroplanens begrepp och formuleringar i kommunernas skolplaner. Dessa Šr sœledes det lokala perspektivet pœ landets skolverksamhet och det lokala mœl- och styrdokumentet fšr skolverksamheten i de enskilda kommunen. LŠroplanen anger vilka mœl och resultat, som skolan ska uppfylla. Hur detta ska gœ till, kan kommunerna sjšlva styra i sina skolplaner genom att gšra satsningar pœ sšrskilda omrœden inom skolan t ex biblioteksverksamheten. I en rapport frœn Statens kulturrœd (Skolbiblioteken i Sverige 1999) ges exempel pœ hur olika kommuner skrivit in betydelsen av skolbiblioteksverksamheten i sina skolplaner. I t ex GŠvle kommuns skolplan stœr det inskrivet, att skolbiblioteken Óskall ha en central roll som informations- och kunskapscentra. De skall utgšra sœvšl en pedagogisk som kulturell resurs dšr informationsteknologin utnyttjas.ó (ibid. s 42). Ett annat exempel Šr i Olofstršm dšr man i skolplanen anger att ett skolbiblioteksrœd ska inršttas (ibid. s 43). Sammanfattningsvis kan sšgas, nšr det gšller kommunernas skolplaner, att de oftast inte Šr skrivna med konkreta fšrslag pœ hur biblioteksverksamheten ska drivas. Vad som saknas Šr, att det skrivna ocksœ fœr mšjlighet att fšrverkligas, genom att man inom kommun och skola faktiskt gšr satsningar pœ biblioteken och verksamheten dšr. Pengar, engagemang och praktisk mœlsšttning behšvs, fšr att fšrverkliga tankarna i skolplanerna, som Šr skrivna i lšroplanens anda om livslœngt lšrande och elevaktivt forskningsinriktat arbetssštt. Lokal arbetsplan Utšver kommunernas skolplaner Œligger det varje skola att skriva en egen arbetsplan. Liksom i skolplanen Šr det viktigt, att bibliotekets verksamhet finns med i skrivningen. ÓDet anses strategiskt viktigt fšr att integrera biblioteket i undervisningen och som en nšdvšndighet fšr att sškerstšlla en utveckling av biblioteksverksamheten pœ sœvšl kort som lœng siktó. (Skolbiblioteken i Sverige 1999, s 42). I den lokala arbetsplanen skriver man hur mœlen konkret ska uppnœs pœ skolan. Varje skola kan dšr precisera vilka omrœden inom verksamheten, som ska prioriteras. Skolans arbetssštt, samverkansformer och profil Šr exempel pœ omrœden till vilka bibliotekets verksamhet kan knytas och dšrmed fœ en tydlig skrivning. LikasŒ om skolan har en IT-plan kan denna inbegripa biblioteket. Fšr att ytterligare konkretisera arbetsplanen kan den kompletteras med en skriven handlingsplan dšr frœgorna Hur? Ð Vem? Ð Vad? Ð NŠr? Tydliggšrs. (GomŽz 1996, s 69).
17 Socio-ekonomiska faktorer Gymnasiereformen Fram till bšrjan av 80-talet hade gymnasieskolan inte varit fšremœl fšr stora fšršndringar under en lœng tid beslutades om den reformerade gymnasieskolan och de nationella programmen infšrdes; det som tidigare kallades linjer fšrsvann. Hela gymnasieskolan gjordes treœrig. I samtliga nationella program ingœr de sœ kallade kšrnšmnena (svenska, engelska samhšllskunskap, religionskunskap, matematik, naturkunskap idrott och hšlsa samt estetisk verksamhet). DŠrutšver lšser eleverna karaktšrsšmnen som till sitt innehœll just ger programmen sina sšrskilda karaktšrer. Utšver de nationella programmen finns de specialutformade programmen och det individuella programmet Œrs beslut innebar ocksœ att ansvarsfšrdelningen mellan stat och kommun fšršndrades. Kommunerna har idag ansvaret fšr skolan vad gšller verksamhet, organisation och resurser medan staten anger skolans mœl och riktlinjer. Dessa Šr de samma fšr alla skolor i hela landet. Kommunernas skolplaner anger de kommunala mœlen fšr skolverksamheten och de lokala arbetsplanerna fšr respektive rektorsomrœde beslutade rikdagen att en kursutformad gymnasieskola alltmer ska infšras. Det innebšr att eleverna lšser kurser i stšllet fšr Šmnen t ex engelska A, B eller C. En kurs motsvarar ett visst antal gymnasiepošng. Efter varje avslutad kurs fšr eleven ett betyg och inte som tidigare terminsbetyg tvœ gœnger per lšsœr. Tillsammans med styrdokumenten har den reformerade och kursutformade gymnasieskolan medfšrt fšršndringar fšr sœvšl arbetssštt som arbetsformer pœ skolorna. kat elevinflytande i undervisningen liksom eget ansvar fšr sin inlšrning och sitt arbete. Det Šr mot denna bild av gymnasieskolan, som bibliotekets roll och verksamhet ska ses. Skolutvecklingsavtalet Ð en satsning till tvœ tusen. Svenska Kommunfšrbundet och lšrarorganisationerna har ingœtt ett avtal som gšller frœn och med 1996 till Œr Detta s k skolutvecklingsavtal innehœller tvœ olika delar dels ÓAvtal 200Ó, som Šr ett kollektivavtal, dels ÓEn satsning till tvœ tusenó, som Šr en manifestation fšr utveckling av bœde undervisning och skola som helhet. (Skolbiblioteken i Sverige 1999, s 45 ff). Tanken Šr att man genom skolutvecklingsavtalet ska kunna arbeta vidare med utvecklingsprocessen inom skolan bland annat genom arbetslag bestœende av lšrare och annan personal pœ skolorna. Avtalets fšrsta del, kollektivavtalet, har mštts av stort motstœnd bland lšrare som menar att det innebšr en klar fšrsšmring av arbetstider och arbetsbelastning och att den frihet som traditionellt funnits i yrket ersštts med reglerad arbetstid som bœde omyndigfšrklarar lšrarna och minskar deras inflytande. FšresprŒkare fšr avtalet menar tvšrtom d v s att avtalet ger en stšrre frihet i organisationen vilket fšr bibliotekens vidkommande innebšr att det Šr fullt mšjligt att tillfšra biblioteket pedagogtjšnster och dšrmed pedagogisk kompetens. I avtalets andra del, manifestationen, betonar man att lšrarrollen mœste fšršndras. Informationsteknik och samhšllsomšndringar gšr att synen pœ kunskap har fšršndrats. LŠraren Šr inte i fšrsta hand kunskapsfšrmedlare utan fœr en mer handledande roll och ska hjšlpa eleverna i deras arbete fram till kunskap.
18 18 ÓFšr att detta ska bli mšjligt kršvs olika typer av pedagogisk och informationsteknisk kompetensutveckling av lšrare och skolledare.ó (ibid s 46). Skolutvecklingsavtalet finns beskrivet i skriften ÓEn satsning till tvœ tusenó och Šr utgiven av Svenska Kommunfšrbundet. I Skolbibliotek som arbetssštt, en seminarierapport, (Almerud 1997) framhœller man att med en friare organisation av skolan och andra arbetssštt, som skolutvecklingsavtalet medfšr, finns det inget som hindrar att skolorna verkligen satsar skolbiblioteken. Fšr skolbibliotekets del šppnar sig dšrmed helt nya mšjligheter till fšršndrad och fšrbšttrad situation bœde vad gšller resurser och integrering i hela skolverksamheten. En fšršndrad situation medfšr ocksœ fšršndrade roller fšr sœvšl bibliotekarier som lšrare. Kompetensutredningen I sin artikel Aspekter pœ lšrande (Nycklar till lšroriket 1997 s 23-30) diskuterar Eva Melchert Kompetensutredningens beskrivning (SOU 1992:7) av vilka nya kompetensbehov, som man anser att fšretagen har pœ de anstšllda. Dessa kan sammanfattas i tre punkter: 1. Kunskap om sammanhang Ð arbetsuppgifterna blir mer problemlšsande Ð yrken gœr frœn ensidighet till komplexitet 2. Social kompetens Ð samverkan Ð kommunikation 3. FšrmŒga till att lšra nytt Ð nytšnkande Ð fšrmœga att hantera fšršndringar Det som framhœlles, vilket ocksœ gšller fšr myndigheter och organisationer, Šr bland annat Óalla anstšlldas engagemang, fšršndringsfšrmœga och kompetens.ó (ibid s 25). PŒ sœ vis bryts det hierarkiska mšnstret upp och anstšllda arbetar mer sjšlvstšndigt i nštverk. ven chefers roll fšršndras till att bli mer handledande Tekniska faktorer IT och mediasituationen Bengt KŠllgren skriver i sin artikel Bibliotekarien och den nya tekniken (Modern teknik Ð moderna medier 1997, s 13-27) att kšrnan i en bibliotekaries arbetsuppgifter Šr densamma šver Œren, ja, till och med Šnda tillbaka till biblioteket i Alexandria, vilket byggdes upp cirka 300 f. Kr. av Demetrios frœn Faleron (JŠrv 1991 s 38). Bibliotekarien Šr med andra ord fortfarande en ordnare, en kunskapsorganisatšr. Med tidens gœng tillkommer emellertid nya redskap. Boktryckarkonsten var pœ sin tid en revolution liksom datatekniken Šr det idag. Andra tekniska fšršndringar, som varit viktiga, Šr till exempel klassifikationssystemen och fotoutlœningskameran. Genom att man pœ biblioteken haft en šppen attityd mot det nya har bibliotekets utseende fšršndrats och en annan mentalitet vuxit fram. ÓPlštsligt inser man att det som fšrr var en ivrigt stšmplande bibliotekarie nu har fšrvandlats till en organisatšr och fšrvaltare av ny teknik och nya medier. (Modern teknik Ð moderna medier 1997, s 17).
19 19 Nya medier och ny teknik till trots: det Šr innehœllet som Šr det viktiga. ÓStentavla, bok eller cd-rom spelar mindre roll, sœ lšnge budskapet kan fšrmedlas.ó (ibid. s 17). Ylva GislŽn, LŠrandet i den virtuella verkligheten, (Nycklar till lšroriket 1997, s 38-44) refererar till hjšrnforskaren Matti Bergstršm, som menar, att anledningen till, att datorvšrlden Šr sœ lockande och attraherande fšr de unga, framfšrallt hšnger samman med, att den virtuella verkligheten har en motsvarighet av det, som kallas hjšrnans mšjlighetsmoln. Detta moln utgšrs av det fria flšdet av tankar och idžer, som uppkommer dœ hjšrnbarkens ordnade strukturer mšter hjšrnstammens energi och kaos. Mštet mellan kaos och ordnad, logisk struktur ger upphov till den kraft och turbulens, som Šr en fšrutsšttning fšr utveckling. Bergstršm menar, att den virtuella verkligheten just innebšr ett sœdant mšte. GislŽn stšller sig dœ frœgan: Óskulle datorn som mediateknologi kunna utgšra en liknande kaoskanal in i undervisningen?ó (ibid. s 38). De finns olika faktorer som avgšr om detta ska bli mšjligt. Bland annat finns det en ekonomisk faktor, som GislŽn tar upp. Den handlar om, att de nedskšrningar, som skolorna ofta tvingas gšra, kan medfšra, att eleverna inte fœr den kunskap, om hur man hanterar teknologin, som de behšver, fšr att kunna orientera sig i den. Detta skulle i sœ fall kunna innebšra, att vi fšr en ny sorts analfabeter. I stšllet fšr att stršva mot Óen dator till varje elevó kan man placera datorerna i eller i anslutning till biblioteket. GislŽn pekar pœ erfarenheter frœn England, dšr man funnit att datorn fršmjar kollektivt arbetssštt nœgot som verkar helt paradoxalt. En placering i/vid biblioteket markerar dessutom att datorer Šr till fšr att anvšndas vid kunskapssškande (ibid. s 39). GislŽn diskuterar begreppet fleranvšndardomšner, d v s datanštverk, och nšmner MOOSEcrossing som ett exempel. En sœdan virtuell miljš med fantasifull och lekfull design hšvdar GislŽn har visat sig vara en utmšrkt inlšrningsmiljš. ÓEtt fleranvšndardomšn kan vara bœde ett kollektivt inlšrningsprojekt och ett virtuellt samhšllsbygge pœ en och samma gœng.ó (ibid. s. 43). Det har ocksœ visat sig ha en kšnsutjšmnande funktion d v s flickor, som ofta inte vœgar sig pœ datateknik, švervinner ofta sitt motstœnd. Vilka Šr de nya media, som tillkommit? Cd-skivan har definitivt slagit igenom bœde som musikmedium och i form av CD-ROM eller DVD fšr datorer. Video, bœde fšr film och musik, Šr ett medium, som idag betraktas som sjšlvklart. I sin artikel Internet och biblioteken (Modern teknik Ð moderna medier 1997, s 57-73) jšmstšller Stefan Zetterstršm Internet med andra medier pœ biblioteket. Om man ser till innehœllet finner man att det handlar om ÓÉdatabaser, artiklar, romaner, handbšcker, multimedia, kataloger, video, musik etc.ó (ibid. s 57). Zetterstršm stšller frœgan om IT gœr šver om man všntar. Svaret Šr, att det inte gœr šver, men att risken Šr stor, att en informatšr utan IT gœr under (ibid. s. 72).
20 20 Solveig Hedenstršm (Hedenstršm 1997) finner i sin undersškning, att nšr det gšller mediasituationen, arbetar man i bœde šverflšd och brist (ibid. s. 33). Det finns ett šverflšd, som sjšlva informationsteknologin med alla dess mšjligheter ger. Bristen bestœr i, att materialet i mediabestœndet inte ršcker till fšr en hel klass (ca 30 personer) som samtidigt ska jobba med samma ŠmnesomrŒde. Trots detta finner Hedenstršm, att man pœ skolorna inte upplever mediefšrsšrjningen som ett stšrre problem utom, nšr det gšller CD- ROM-medier, dœ lšrarna var mindre nšjda Šn bibliotekarierna. Men om man tittar framœt i tiden, nšr det undersškande arbetssšttet Šr Šnnu mer genomfšrt, kan bristen pœ tillršckligt antal exemplar av referensmaterialet, som eleverna behšver bli besvšrande. Detta tillsammans med skolornas sparkrav samt stšrre slitage och svinn av referenslitteratur jšmfšrt med fšr tio Œr sedan pekar pœ att mediefšrsšrjning kan bli ett bristproblem fšr skolbiblioteken. NŠr det gšller frœgan om informationsteknologin har Hedenstršm sammanstšllt sina undersškningsresultat i nœgra punkter (ibid s. 33). _ av biblioteken har inte datoriserat sin katalog 2/3 har inte datoriserat sin cirkulation ungefšr 2/3 har inte nœgon form av lokalt nštverk behovet av datorarbetsplatser i biblioteken Šr stort 1/3 av biblioteken har inte Internetuppkoppling knappt hšlften av biblioteken erbjuder inte mšjlighet till ordbehandling _ av biblioteken har bara 1-2 terminaler fšr sškning i bokkatalogen tillgœng till hjšlp nšr tekniken krœnglar Šr šverraskande bra Den slutsats, som Hedenstršm kommer fram till utifrœn ovanstœende fšrhœllanden Šr fšljande: ÓFortfarande och inom šverskœdlig tid Šr det texter i bšcker och tidskrifter som Šr de viktigaste informationskšllorna.ó (ibid. s. 33). Louise Limberg (Limberg 1996) har i sitt modellskolprojekt funnit att det pœ grundskolenivœ rœder stor brist pœ lšmpliga media bœde sett ur kvalitetssynpunkt och utifrœn olika skolšmnen. Fšr gymnasiets del Šr det inte bristen pœ information som orsaker problem utan det motsatta fšrhœllandet: informationsšverflšdet Šr det stora problemet. Limberg stšller frœgor som Hur skall eleverna klara den allt stšrre friheten att sjšlva všlja bland informationskšllorna, Vad ska lšrare och bibliotekarier gšra nšr det inte lšngre kan styra valet? (ibid. s 16). Tidigare har kritik riktats av sœvšl forskare som politiker att lšromedlen fœtt styra undervisningen i alldeles fšr stor utstršckning. Man har Šven funnit brister i lšromedlen. Men nšr man pœ modellskolorna fšrsškt bygga upp ett mediabestœnd fšr att utška antalet informationskšllor har man funnit att facklitteratur fšr barn och unga saknas (ibid s 17). Ett annat problem som Limberg pœvisar i sin utvšrdering Šr att sprœket i de elektroniska medierna oftast Šr pœ engelska. ven pœ gymnasienivœ kan det vara svœrt fšr en hel del elever att klara av.. Limberg efterlyser dšrfšr en stšrre utgivning av material pœ svenska.
21 21 En annan synpunkt pœ datorer och framfšrallt ordbehandling uttrycker journalisten och f d redaktionschefen Alf Thoor i sin artikel Om det som gœr frœn mšnniska till mšnniska (Nycklar till lšroriket 1997). ÓJag kšnner igen 90-talskvaliteter i min nya skrivsituation: lšttheten, snabbheten, den perfekta ytan, som bara alltfšr lštt manifesterar sig som ytlighet, en sprœkets sjšlvklara vits. Och samtidigt: bristen pœ sinnlighet och nšrvaro.ó (ibid. s 19) Organisation Ð grupper dšr biblioteket Šr representerat Detta kapitelavsnitt anknyter i viss utstršckning till avsnittet om den lokala arbetsplanen. Fšr gymnasiebibliotekets Šr det av stšrsta vikt att arbeta pœ att finnas med i sjšlva skrivningen av arbetsplanen. I sjšlva arbetet med utformningen av arbetsplanen, som gšrs gemensamt med lšrarna, ÓÉhar bibliotekarien verkligen en chans att se till att bibliotekets pedagogiska roll verkligen betonas i detta viktiga styrdokument, som man i alla fall alltid kan hšnvisa till, Šven om det inte alltid efterlevsó (Inger Malmstršm ur Informationssškning i fokus 1998, s 107). Utšver sjšlva arbetsplanen har bibliotekarien mšjlighet att bli delaktig i olika pedagogiska grupper som finns pœ gymnasieskolorna. Exempel pœ sœdana grupper Šr skolans IT-grupp dšr bibliotekarien har en viktig och sjšlvklar roll. Andra grupper kan vara fšr arbetet med elevernas specialarbeten eller fšr arbetet med pedagogiska metoder till exempel PBL. Utšver liknande grupper kan bibliotekarien skapa egna grupper som inkšpsgrupp, litteraturgrupp eller in grupp som arbetar med skrivningen av bibliotekets mœlsšttning och handlingsplan (ibid s 105). ven i seminarierapporten Skolbibliotek som arbetssštt framhœller man betydelsen av den lokala arbetsplanen fšr skolbibliotekets del (Almerud 1997, s 9). Hur man utformar grupper pœ skolan dšr bibliotekarien ingœr kan givetvis variera. InrŠttandet av ett biblioteksrœd dšr bibliotekspersonal, lšrare och skolledning deltar Šr ett exempel. Ett annat exempel Šr biblioteket pœ BregŒrdsskolan i Karlskoga. DŠr inršttade man en biblioteksgrupp bestœende av tvœ rektorer, en lšrarrepresentant fšr varje institution en bibliotekarie men ocksœ tvœ elevrepresentanter (ibid. s 34). I Mšlnlycke ligger HulebŠcksgymnasiet. DŠr Šr lšrarna organiserade i arbetslag i vilka Šven de tvœ bibliotekarierna deltar som ÓkonsulterÓ. Dessutom Šr gymnasiebiblioteket integrerat i folkbiblioteket som ligger strax intill. Man anser att bœda biblioteken vunnit pœ detta bland annat genom tillgœng till stšrre och bredare mediabestœnd och resurser (ibid s35-36). Ytterligare ettexempel pœ hur biblioteket ingœr i organisationen pœ skolan Šr Agenbergsgymnasiet i Uddevalla. DŠr har man bildat en mœlsšttningsgrupp. I denna ingœr strategiskt handplockade lšrare med stort engagemang liksom skolans bibliotekarier. Till gruppens mšten kommer ibland Šven kommunens 1:e bibliotekarie (ibid s 37). Redan 1989 arbetade man fram en mœl- och handlingsplan som kontinuerligt uppdateras.
22 22 Utšver mœlsšttningsgruppen finns en litteraturgrupp pœ skolan. I den ingœr, fšrutom ett representativt urval av lšrare och skolans tvœ bibliotekarier, Šven elevrepresentanter och assistenterna pœ biblioteket. PŒ kommunal nivœ finns en samordnande organisation i form av de s k skolbibliotekscentralerna, SCB. De funktioner som SCB svarar fšr varierar en hel del men som exempel pœ uppgifter kan nšmnas: inkšp och katalogisering av bšcker och andra medier bokdepositioner och temalœdor lšromedels- och bokutstšllningar fšrfattarbesšk utbildning och fortbildning av skol- och lšrarbibliotekarier (Skolbiblioteken i Sverige 1999, s 54) Antalet skolbibliotekscentraler har minskat betydligt framfšr allt under 90-talets fšrsta hšlft. SkŠlen till detta Šr flera. Bland annat har mœnga kommuner omorganiserats och personal pœ SCB flyttats ut till skolorna. Ett annat skšl Šr de stora besparingar som kommunerna tvingats gšra varfšr hela verksamheten lagts ned Behovet av att verksamheten pœ skolbiblioteken inom kommunen omfattas av nœgon slags samordning Šr dock stort, uppger man pœ skolbiblioteken (ibid s 56) Gymnasiebibliotekets funktioner I 1988 Œrs undersškning av gymnasiebibliotek pœvisar man, att i kategorierna ÕlŠrareÕ, ÕskolledareÕ, ÕskolcheferÕ och ÕordfšrandenÕ i skolstyrelser ansœg 90% i varje kategori att informationssškning Šr den vikigaste funktionen fšr biblioteket (Malmstršm & Stein 1989). PŒ andra plats kom fšr kategorin ÕlŠrareÕ funktionen lšsstimulering och fšr ÕskolledareÕ funktionen lšromedel. Bibliotekets funktioner som en kulturellt stimulerande oas framhšlls mindre ofta bland de intervjuade kategorierna. ven i senare rapporter framgœr att informationssškning avgjort Šr den viktigaste funktionen (Hedenstršm 1998). DŠremot har bibliotekarier och lšrare sšllan en gemensam planering av undervisningsomrœden. Att biblioteket finns med i de strategiskt viktiga samverkansgrupperna som idag finns pœ skolorna Šr av stšrsta betydelse. En vetenskaplig och systematisk nivœbestšmning av bibliotekets funktioner liksom graden av integrering av bibliotekets verksamhet i undervisningen pœ skolan har David Loertscher, skolbiblioteksteoretiker, skapat genom olika taxonomier. Dessa utgœr frœn de perspektiv, vilka ocksœ sammanfaller med de delperspektiv, som denna uppsats belyser d v s bibliotekarie-, lšrar-, skolledar- och elevperspektivet. De olika nivœerna i taxonomierna Œterfinns hos flera fšrfattare till den litteratur, som ligger till grund fšr detta kapitel. Limberg har šversatt taxonomierna till svenska och bœde Brigitte KŸhne (KŸhne 1993) och Hedenstršm (Hedenstršm 1997) refererar till denna šversšttning.
23 23 Hos Hedenstršm Œterfinner man en mycket fšrkortad och komprimerad beskrivning av bibliotekarie- och lšrarperspektivet. Hedenstršm anger sex nivœer, som graderar bibliotekets integrering i undervisningen frœn ingen delaktighet alls till fullstšndig integrering (ibid s 17). NivŒ 0. Ett passivt bibliotek utan nœgon inblandning i undervisningen. NivŒ 1. Biblioteket som lagerlokal. SjŠlvhŠmtning av material. NivŒ 2. Framplockning av material pœ fšrfrœgan. Spontan samverkan dœ materialtillgœngen upptšcks vara fšr liten. NivŒ 3. kat samarbete fortfarande informellt. Olika tips mellan bibliotekarie och lšrare i informella situationer (kaffepaus). NivŒ 4. Samverkan mellan bibliotekarie och lšrare i planeringsarbetet infšr ett sšrskilt undervisningsomrœde. NivŒ 5. Regelbunden samverkan i planeringen av undervisningen. Gemensam handledning av elever, utvšrdering och utveckling av metoder och mediabestœnd. KŸhne menar att Loertschers nivœbestšmning gott och všl kan ligga till grund fšr diskussioner inom skolrœd eller skolnšmnder, som kan tšnkas finnas pœ skolorna. Men det Šr inte sjšlvklart, att det Šr efterstršvansvšrt, att alltid i alla Šmnen ligga pœ de hšgsta nivœerna. Det kan till och med vara mer fšrdelaktigt fšr vissa Šmnen att ligga pœ en lšgre nivœ (KŸhne 1993, s 61). Den taxonomi som beskriver elevperspektivet har samma uppbyggnad som de švriga. Elevens anvšndning av biblioteket gœr frœn ingen anvšndning eller ens besšk pœ biblioteket till livslœng anvšndning i skola/arbete och pœ fritiden (ibid s 64) Fšr skolledarperspektivet innebšr den lšgsta nivœn av taxonomin att skolan har ett basbibliotek i enlighet med skolstadgan. Ett sœdant ÓbibliotekÓ kan ocksœ ha helt andra funktioner sœsom till exempel stšdskrubb. Denna situation kšnns sškert igen pœ en hel del grundskolor. Den hšgsta nivœn beskrivs pœ fšljande sštt: ÓSkolledaren ser bibliotekspersonalen som resurs i skolans pedagogiska utvecklingsarbete. Bibliotekarien deltar i det pedagogiska utvecklings- och fšršndringsarbetet, i kursplanering, i planering av nya linjer osv.ó (ibid s 65). En poetisk beskrivning av ett biblioteks yttersta funktion ger Ylva GislŽn i sin artikel LŠrandet i den virtuella verkligheten (Nycklar till lšroriket 1997, s 35). ÓJag har alltid fšrestšllt mig den ultimata skolan, eller i vart fall den skola jag sjšlv skulle šnskat mig och šnskar Œt mina barn, som ett bibliotek, všgg i všgg med en kombinerad verkstad och laboratorium, utanfšr en vidstršckt tršdgœrd HŠr skulle man kunna tillbringa en stor del av sin uppvšxt i sšllskap med romaner och uppslagsverk, i ett kanske till synes planlšst sškande efter olika former av mšnskligt kunnande, iscensštta praktiska och teoretiska forskningsprojekt sjšlv och tillsammans med andra. I ett lšrande dšr sinnlighet och kaos tillmšttes lika stort všrde som tanke och ordning.ó
Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals
1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson
Läs merStörningsupplevelse av buller i klassrum
1997:21 Störningsupplevelse av buller i klassrum Pär Lundquist Kjell Holmberg arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 Enheten för fysiologi och teknik Bitr enhetschef: Ulf Landström a Fšrord 1991 utvidgades Arbetsmiljšlagen
Läs merSocial kompetens/všrdegrund
Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund
Läs merUtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003
UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort
Läs merSamband mellan resurser och resultat
Skolverkets rapport nr 170 Samband mellan resurser och resultat En studie av landets grundskolor med elever i Œrskurs 9 Sammanfattning: Denna studie omfattar nšrmare 900 kommunala grundskolor och drygt
Läs merF R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se
F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr
Läs merLšneadministration Handbok
2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok
Läs merInformationsförsörjning för nya högskolor
Informationsförsörjning för nya högskolor En modell för Helsingborgs högskolefilial. Anne Mobark Kersti Pullerits Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid
Läs merMILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE
MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet
Läs merPersonuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen
Personuppgifter pœ Internet Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999 2 InnehŒllsfšrteckning Sammanfattning ÉÉÉÉ..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...4 Fšrfattningsfšrslag
Läs merEgenmŠktighet med barn
Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:
Läs merUtbildning via Internet
INSTITUTION F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Utbildning via Internet Jag har i detta examensarbete beskrivit den nya typen av undervisning nšmligen utbildning via Internet. Syftet
Läs merStrategifšrŠndring vid en bšrsintroduktion
Magisteruppsats i fšretagsekonomi 2000/11 StrategifšrŠndring vid en bšrsintroduktion Johan KindŽn Mikael Smith Avdelning, Institution Division, Department Ekonomiska Institutionen 581 83 LINKÖPING Datum
Läs merHISNANDE HISTORIER: FRÅN BELLMAN TILL BATMAN.
HISNANDE HISTORIER: FRÅN BELLMAN TILL BATMAN. Utvärdering av ett läs- och skrivfrämjande projekt i Ystad under höstterminen 1998. Marta Hedener Maria Svensson Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen
Läs merKan man lita pœ fšrvaltningsbeslut?
Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Jur. kand.-programmet TillŠmpade studier, 20 p VT 2000 Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? En uppsats om ršttskraft, retroaktivitet och
Läs merAlternativa vœrdformer
Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare
Läs merLšnekostnader i fœmansfšretag
HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen
Läs merDen nya bibliotekariens kompetens
Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap
Läs merSKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING
SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr
Läs merBESITTNINGSBEGREPPET
Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund
Läs merFinansiella rådgivares ansvar
Juridiska institutionen Handelshögsskolan vid Göteborgs universitet. Finansiella rådgivares ansvar Uppsats för tillämpade studier på jur. kand.- programmet 20 poäng Författare: Robert Mjösén Handledare:
Läs merVILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS?
VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? En intervjuundersškning om sjukhusbibliotek, bokvagn och lšsning pœ Universitetssjukhuset i Malmš Marita Kristiansson Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen
Läs merDatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot!
DatortillŠmpningar Det har hšnt nœgot! 1945: 1995: DatortillŠmpningar? Vad skall vi egentligen prata om? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? Nej! Vi har sett: n en bil
Läs mernot notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat
Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer
Läs merAuktioner pœ Internet
Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark
Läs merKonkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet
Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen TillŠmpade Studier, 20 p Handledare: Jenny Peters VT 1999 Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Koceva Pauline
Läs mer- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5
INNEH LL 1 INLEDNING 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 1.3 Syfte 5 1.4 AvgrŠnsningar 6 1.5 Disposition 6 2 METOD 8 2.1. AngreppssŠtt Ð studiens
Läs merELEKTRONISKA MNESGUIDER
ELEKTRONISKA MNESGUIDER InnehŒll, struktur och layout Johan AhrŽn Mats Nordstršm Examensarbete(20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare: Sten
Läs merJŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare
HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet
Läs merGrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen
RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen
Läs merdess fšrhœllande till konkurrensrštten
Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget
Läs merBolagsordningen i fšrsvaret mot
Henrik Hšfde Bolagsordningen i fšrsvaret mot fientliga fšretagsfšrvšrv TillŠmpade studier pœ Jur.Kand.-Programmet, 20 p Gšteborg HT 1999 Handledare: Professor Rolf Dotevall Sammanfattning Fšreteelsen att
Läs merR 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv
Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar
Läs merGrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson
Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst
Läs meri fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande
Juridiska institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, HT 2000 vid Gšteborgs universitet FšrvŠrv av ršrelsefršmmande egendom i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren
Läs merÖka säkerheten med hjälp av olycksfall
1998:1 Öka säkerheten med hjälp av olycksfall ett verktyg för informationshantering och dess tillkomst Elisabeth Åberg Tomas Backström Marianne Döös arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 Enheten för arbetsorganisation
Läs merLennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt
Lennart Carlssons svenska šversšttning av Win -lose and Win -win Interactions and Organisational Responses to Scarcity Galvin Whitaker Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998 Om konsten att
Läs merEntreprenšrens kvalitetssškringsansvar
Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade
Läs merMaj 2000. Sofia Kolmodin
Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla
Läs merHinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet
Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Kerstin Webmark Juridiska institutionen Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 10 p Jur. Kand.-programmet HT 99 Handledare Eva-Maria Svensson
Läs merUTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE
RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 10 pošng HT 1999 UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE Stefan Wik, 551118-6214 Handledare:
Läs merTESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING
TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING Karin Andersson Carina Celiné Peters Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare:
Läs merISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3
Social rapport 2001 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande
Läs merI vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.
Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems
Läs merAgenda 21 en exempelsamling
Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp. Beställningsadress
Läs merFör ett offensivt miljöarbete i Halland
i För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan
Läs mer1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...
1 InnehŒllsfšrteckning 1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...7 2 ALLM NT OM HANDELSBOLAG OCH
Läs merF RMEDLARANSVAR INTERNET
Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor
Läs merUnga mäns och kvinnors arbetssituation
1997:27 Unga mäns och kvinnors arbetssituation Carolina Sconfienza Francesco Gamberale arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045 450 7 ISSN 0346 7821 a Arbetslivsinstitutet Centrum för arbetslivsforskning
Läs merWIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande
Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare
Läs merInformationshantering och -spridning på Axis Communications AB
Informationshantering och -spridning på Axis Communications AB Linda Gustafsson Charlotte Sjölin Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet.
Läs merTemadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering
TRITA-NA-D9811 CID-38, KTH, Stockholm, Sweden 1998 Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering Inger Boivie, Jan Gulliksen och Ann Lantz Inger Boivie, Enator AB och CID Jan Gulliksen,
Läs merMobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson
Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till
Läs mer1 Inledning 2 2 Aktieboken 3
InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens
Läs merOK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring
OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................
Läs merStiftelsernas skattskyldighet
Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur.kand.examen Handledare: Robert PŒhlsson Stiftelsernas skattskyldighet 1 InnehŒll 1.
Läs merFriskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt
Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats
Läs merLiv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor
Liv & hälsa en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.
Läs merFšreningsstyrelsens ansvar
Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Inledning 5
Läs merMervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster
TillŠmpade studier 20 p, HT 2000 Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster Vaiva BurgytŽ Handledare: Rolf Dotevall INNEH LL
Läs merMalmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar
Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar Planering, utformning, hšjd och placering Anders Simonsson Pablo Tapia Lagunas Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap
Läs merAktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust
Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning
Läs mera. didoner b. ellipstecken c. gif d. kapitšler e. pica f. rastertšthet g. serif h. spšrra i. stycketecken
IPLab, Nada, KTH och SU 8 maj 1999 1 Tentamen i, N1060, lšrdagen den 8 maj 1999 kl 9Ð14 med lšsningsfšrslag HjŠlpmedel: ršknedosa FrŒga om nœgot verkar oklart. PoŠng fšr nšjaktigt lšst uppgift anges inom
Läs mer2 GLOBALISERINGSPROJEKT...
Sammanfattning Det politiska samarbete i Europa som idag utgšrs av EU bšrjade ta sin form redan under 1950-talet. Det var emellertid fšrst under andra hšlften av 1990-talet som demokratins fšrutsšttningar
Läs merRevisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag
Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F
Läs merJan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson
Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Tidigare publicerad i Svenskans beskrivning 22 (s.50-64) Lund University Press, 1997 1 Rubriken pœ mitt fšredrag Šr en anspelning pœ Bengt Lomans antologi med frœn
Läs merInformationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs
Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos
Läs merGöteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet
Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology
Läs merEnkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap Hšsten 2013 PROGRAM H STEN 2013. Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap
PROGRAM H STEN 2013 Quisque: Hoppas det Šr full fart pœ všxtligheten hos er. Annars har det stora samtalsšmnet 2013 hos tršdgœrdsintresserade och Šven hos professionella odlare fšr den delen, varit den
Läs merTeknik - och forskningsparker Industriell förnyelse
Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Peter Lindelöf och Hans Löfsten IMIT WP: 1999_108 Datum: 1999 Antal sidor: 86 Institute for Management of Innovation and Technology 1 INLEDNING 1.1 Teknik-
Läs merGoda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa
Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa April 2000 Lisdoonvarna Mail Feeder Service Postbus, Ennis, Irland Metro Rural Parcel Bus, West Yorkshire, Storbritannien KTEL, kombinerad passagerar- och godstrafik,
Läs merBetalningar med e-pengar
JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor
Läs merKabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning
Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9
Läs merTillverkningshemligheter och
Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne
Läs merGeorge Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed
George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed Fšr en tid sedan Šrvde jag en liten summa pengar. Dock inte tillršckligt fšr att med den norsk amerikanska nationalekonomen Thorstein Veblens
Läs merVarfšr ett profilprogram?
Profilprogram Varfšr ett profilprogram? Det ska finnas en tydlig intern profil fšr den kommunala organisationen. Denna profil ingœr som en del i ÓStrategi fšr Melleruds kommunó. Melleruds kommuns profil
Läs merJan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson
Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Tidigare publicerad i SprŒkbruk, grammatik och sprœkfšršndring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994, (s.25-36) Institutionen fšr nordiska sprœk, Lunds
Läs merSYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall
INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.
Läs merVad tyckte du om grundutbildningen?
verksamheten och kšnde mig som lite mer Šn bara en i ledet. Jag Þck alltsœ upp šgonen fšr att det skulle kšnnas bra att jobba vidare hšr och jag trivdes i gemenskapen. Vad tyckte du om grundutbildningen?
Läs merBeskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn
Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson
Läs merkylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07
kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 S Viktig information om sškerhet Det Šr av stšrsta vikt att denna bruksanvisning fšrvaras tillsammans med skœpet fšr framtida behov. LŒt alltid bruksanvisningen
Läs merJan Einarsson, Gud och attityd. Ett perspektiv pœ sprœk och kšn denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren.
Gud och attityd Ett perspektiv pœ sprœk och kšn Jan Einarsson Tidigare publicerad i Sprog og k n II. Opl¾g fra et seminar pœ RUC 28.4.1998 (s.87-117) Skrifter fra Dansk og Public Relations, Roskilde Universitetscenter,
Läs merIT och nationalstaten
Statens offentliga utredningar 1998:58 Kommunikationsdepartementet IT och nationalstaten Fyra framtidsscenarier IT-kommissionens rapport 6/98 Delbetänkande av IT-kommissionen Stockholm 1998 SOU och Ds
Läs merNewtons metod i en och flera variabler
UMEÅ UNIVERSITET Inst för Datavetenskap Marie Nordström Mars 001 Obligatorisk uppgift : Newtons metod i en och flera variabler Redovisning FšrsŠttsblad Problemdefinition och algoritm fšr lšsningen, Testkšrningar
Läs merImplementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt.
Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet HT-00 TillŠmpade studier, 20 p Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt.
Läs merTEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN
OM SV TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN Lars Olsson April 1999 Fšrord Denna rapport har tagits fram pœ uppdrag av projektet Teknisk Framsyn. Syftet med studien Šr att belysa svœrigheterna med
Läs merBerit Funke Henrik Strandberg
NetSšk InternetvŠgledning fšr referensbibliotekarier Berit Funke Henrik Strandberg Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare:
Läs merFORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA
K O M P E N D I U M FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA 10 Teman och 30 Fall 16 Registerkort om förhållandena mellan Arbetsmarknadsparternas
Läs merKonsumtionsbeskattning av elektronisk handel. - En komparativ studie av systemen i EU och USA. Henrik Friberger & Hans Gustafsson
Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur.kand.- programmet, 20 pošng mnesomrœde: SkatterŠtt HT-2000 Konsumtionsbeskattning av elektronisk
Läs merHandelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs universitet
Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs universitet Avd. IV EG-fšrdraget: Visering, asyl, invandring och annan politik som ršr fri ršrlighet fšr personer
Läs merFakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok
2001 Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT
Läs merEtt traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling
1999:6 Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling Erfarenheter från första fasen av ett traineeprogram vid Arbetslivsinstitutet i Östersund Stig Vinberg Frants Staugård Ulrika Lindström
Läs merREGISTERKORT OM ARBETSPARTERNAS DIALOG FÖRHÅLLANDENA MELLAN OCH UTBILDNINGSSYSTEMEN I EUROPA OCH I MEDLEMSLÄNDERNA
148 3 REGISTERKORT OM FÖRHÅLLANDENA MELLAN ARBETSPARTERNAS DIALOG OCH UTBILDNINGSSYSTEMEN I EUROPA OCH I MEDLEMSLÄNDERNA 149 3 150 3 E U R O P A Under den tid som gœtt mellan Romfšrdraget och Maastrichtfšrdraget,
Läs merEN R TTVISANDE BILD AV BIBLIOTEKEN?
EN R TTVISANDE BILD AV BIBLIOTEKEN? - problem och mšjligheter kring folkbibliotekens verksamhetsberšttelser Anna Chantre Magnus Holmqvist Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap
Läs merKUNSKAPSHUS ELLER OFFENTLIGT VARDAGSRUM?
KUNSKAPSHUS ELLER OFFENTLIGT VARDAGSRUM? En undersškning av Lunds stadsbiblioteks ombyggnad Kerstin Svensson Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds
Läs merVerksamhetsberŠttelse
VerksamhetsberŠttelse fšr Œr 2000 InnehŒll Inledning Verksamhet Medlemmar Hemsidan Styrelsen Inledning Fšreningen bildades/konstituerades den 1 april 2000 utav nœgra cigarrintresserade dšr Lasse Carlsson
Läs merSERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport
SERFIN 2 Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt 1999-05-05, slutrapport BFR 960664-3 BFR 960569-8 BFR 960665-8 BFR 969663-7 Skade- och erfarenhetsuppfšljning
Läs merHushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen
99-05-18 Finansforums Sparbarometer 2/99 Finansforum har fr o m 1999 inlett en kvartalsvis redovisning av hur de svenska hushœllens sparande utvecklas. I den hšr andra rapporten redovisar vi vad som hšnt
Läs merEn uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1
En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ 2000- talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1 Regeringen bemyndigade den 11 september 1997 chefen fšr StatsrŒdsberedningen att tillkalla
Läs merTrötthet efter arbete i buller
1997:7 Trötthet efter arbete i buller en registerstudie och tre fältstudier Anders Kjellberg Per Muhr Björn Sköldström arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045 412 4 ISSN 0346 7821 a Arbetslivsinstitutet
Läs mer