Störningsupplevelse av buller i klassrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Störningsupplevelse av buller i klassrum"

Transkript

1 1997:21 Störningsupplevelse av buller i klassrum Pär Lundquist Kjell Holmberg arbetslivsrapport ISSN Enheten för fysiologi och teknik Bitr enhetschef: Ulf Landström a

2 Fšrord 1991 utvidgades Arbetsmiljšlagen till att gšlla Šven alla grundskoleelever frœn Œrskurs 1. DŠrmed blev skolan Sveriges stšrsta arbetsplats med ca 1,5 miljoner aktšrer. TyvŠrr ligger skolan efter i arbetsmiljšarbetet och dœ fršmst med avseende pœ eleverna. I ett klassrum arbetar upp till trettio personer tillsammans med olika uppgifter och att i en sœdan miljš koncentrera sig pœ sitt eget arbete och att uppnœ ett fullgott resultat Šr inte alltid det lšttaste. Speciellt inte i en Œlder dšr de ÓviktigaÓ frœgorna i livet ršr helt andra saker Šn skolarbetet. Det Šr dšrfšr viktigt att de finns gynnsamma fšrutsšttningar fšr eleven att utfšra ett tillfredsstšllande arbete, dels genom att utforma skolarbetet pœ ett sštt som Šr relevant men Šven genom att skolan kan erbjuda en stressfri, trivsam och stimulerande arbetsmiljš. En del av denna mœlsšttning ršr ljudmiljšn vilket den hšr rapporten handlar om. Ett tack till elever och personal pœ Ršbroskolan i Storuman som medverkat i undersškningen som finansierats via anslag frœn rœdet fšr arbetslivsforskning, Dnr

3 InnehŒll 1. Inledning Bakgrund FrŒgestŠllningar 4 2. Material och metoder Studerade miljšer Deltagare MŠtningar av buller Utrustning Sal B Datasal Studie av besvšrsupplevelse Statistiska analyser 7 3. Resultat LjudnivŒer i datasalen BesvŠrsupplevelser av ventilationsbuller UppmŠrksamhet Stšrningsskattning Inverkan pœ arbetsprestation symptom Rangordning av bullerkšllor BesvŠrsupplevelse av OH-projektorn UppmŠrksamhet Stšrningsskattning Inverkan pœ arbetsprestation Symptom BesvŠrsupplevelse av datorns flšktljud UppmŠrksamhet Stšrningsskattning Inverkan pœ arbetsprestation Symptom Diskussion Sammanfattning Summary Referenser 15

4 1. Inledning Ljudmiljšn i skolan bestœr i fšrsta hand av svaga ljud med liten risk fšr hšrselskador men som kan upplevas som mycket besvšrande. I en rapport sammanstšlld under ledning av Sven-Gšran Servais, ÓArbetsmiljškvalitet i skolanó (Servais 1994), diskuteras skolans arbetsmiljš utifrœn tre viktiga faktorer, ljud, ljus och ergonomi. HŠr pošngteras att ljudmiljšn i skolan Šr av stor vikt eftersom undervisningen i stor utstršckning handlar om Ótalad kommunikation och koncentrationó. Vidare redogšrs fšr hur bullret kan pœverka oss negativt pœ en rad olika sštt. LjudnivŒer lœngt under de hšrselskadliga verkar stressande och blodtryckshšjande. Hšga varierande ljudnivœer frœn en stimmig klass verkar i vissa avseenden distraherande och stressande medan monotona, lœgfrekventa ljud som t.ex. ventilationen verkar tršttande. Framfšrallt framhœlls bullrets fšrmœga att maskera tal sœ att det blir svœrt att hšra och i lšngden tršttsamt fšr den som lyssnar. Detta Šr hšgst olyckligt eftersom barns hšrsel Šr kšnslig och kršver stšrre skillnader i ljudstyrka mellan šnskvšrt och stšrande ljud fšr att de skall fšrstœ vad som sšgs. (Servais 1994) 1.1. Bakgrund Undersškningar och eventuella ŒtgŠrder i arbetsmiljšn sker utifrœn rekommendationer frœn Arbetarskyddsstyrelsens bullerfšreskrifter (Arbetarskyddsstyrelsen 1992). Dessa grundar sig pœ bedšmningen att t.ex. ventilationsbuller eller andra bullerkšllor kan verka stšrande och dšrmed fšrsšmrar bœde komfort och arbetssituation. Man har enats om en rekommenderad hšgsta acceptabel nivœ pœ 40 db(a) fšr miljšer med sšrskilda krav pœ lœg ljudnivœ. Byggnadsstyrelsen skšrper dessutom detta genom att rekommendera en sšnkning med ytterligare 5 db(a) i de fall dšr man kan urskilja toner i bullret (Byggnadsstyrelsen 1988, Billgren 1992). Vidare har man diskuterat om db(a)-všgningen ger rštt underlag fšr en effektbeskrivning av bullret med avseende pœ stšrningsupplevelse och prestationspœverkan. Detta i synnerhet i samband med mštningar av ventilationsbuller eller andra bullerkšllor som innehœller lœgfrekventa komponenter (Andersson 1996, Person-Waye 1995). Arbetet mot en fšrbšttrad ljudmiljš mœste grunda sig pœ upplevelserna av bullret hos de individer vi fšrsšker hjšlpa. Ofta handlar arbetsmiljšfšrbšttringar om pengar. Skolan Šr, precis som mœnga andra institutioner i samhšllet, stšlld under allt hœrdare sparkrav. Det Šr en fšrhoppning att den hšr undersškningen kan vara en del i arbetet att finna metoder som inte i fšrsta hand handlar om dyra ombyggnationer utan om ett gynnsammare utnyttjande av de lokaler som redan finns FrŒgestŠllningar Avsikten med den hšr undersškningen har varit att fœ en inblick i ljudmiljšn i skolan. Studien inriktar sig i fšrsta hand pœ att fœ en allmšn uppfattning om elevernas stšrningsupplevelse av bullret i skolan, hur eleverna bedšmer att det pœverkar deras arbete, vilka bullerkšllor som bedšms som mest stšrande samt om det finns nœgra skillnader med avseende pœ kšn och Œlder vad gšller stšrningsupplevelse och dess pœverkan pœ arbetet. Tre vanliga bullerkšllor beršrs. Ventilationen, OH-projektorn och datorn. Ventilationen Šr ett Šr ett flitigt diskuterat arbetsmiljšproblem i vœra skolor. Den mœste vara dimensionerad fšr att bibehœlla en bra luftkvalitet i skolsalarna under en hel arbetsdag samtidigt som den inte fœr vara en alltfšr stor kšlla till stšrande buller. 4

5 OH-projektorn anvšnds inte speciellt mycket sett i tid men den fšrekommer pœ varje skola i snart sagt varje klassrum. Datorn Šr ett hjšlpmedel omkring vars nytta det inte rœder lika stort tvivel. I ett land dšr i stort sett varje skola satsar pœ IT kšnns det viktigt att undersška stšrningsupplevelsen frœn datorer, hšr med avseende pœ buller. 5

6 2. Material och metoder 2.1. Studerade miljšer Undersškningen Šr genomfšrd pœ Ršbroskolan i Storuman. Dels i datasalen, dels i ett vanligt klassrum. Som grund fšr valet av klassrum gjordes en šversiktlig mštning i samtliga lokaler. Den visade att ljudnivœn var likvšrdig i alla klassrum pœ skolan. Valet fšll pœ sal B5 eftersom den besšktes av flest elever under en vecka och pœ sœ sštt gav ett brett elevunderlag fšr undersškningen Deltagare Antalet medverkande fšr undersškningen i sal B5 var 112 elever varav 56 st var flickor. I undersškningen i datasalen deltog 54 elever varav 25 st var flickor. ldrarna pœ de deltagande var Œr MŠtning av buller Utrustning Fšr att mšta ljudnivœerna i klassrummet och datasalen anvšndes en ljudnivœmštare, BR EL & KJ R typ MŠtningarna utfšrdes vid tre olika tillfšllen fšr varje sal fšr att undvika risken att fœ felaktiga všrden. NivŒerna i salarna varierade všldigt lite och medfšrde en lštt avlšsning av ljudnivœmštaren. MŠttiden var sekunder fšr varje mštpunkt Sal B5 Sal B5 indelades i nio mštzoner. MŠtningar utfšrdes i varje zon pœ en hšjd som motsvarar elevernas šronhšjd. I enkšten fick eleverna sedan ange i vilken mštzon de brukar sitta. Detta gjordes fšr att kunna koppla skattningarna till rštt mštzon och dšrmed till rštt ljudnivœ. NivŒerna i salen varierade všldigt lite och medfšrde en lštt avlšsning av ljudnivœmštaren. MŠttiden var sekunder fšr varje mštpunkt. LjudnivŒn i sal B5 mšttes vid tvœ olika tillfšllen. BakgrundsnivŒn uppmšttes under sen kvšllstid nšr ventilationen var frœnslagen och inga personer vistades i byggnaden. Den sena tidpunkten valdes fšr att minimera inslaget frœn andra bullerkšllor som t.ex. trafik. Dessa mštvšrden anges i resultatdelen som ÓkvŠllÓ. LjudivŒn under ett normalt arbetspass som beror av ventilationen och bakgrundsbullret frœn trafik, korridorer och intilliggande klassrum uppmšttes i tomt klassrum under en vanlig arbetsdag med ventilationen pœslagen. Dessa mštvšrden anges i resultatdelen som ÓdagÓ. MŠtningen av OH-projektorns ljud beredde vissa svœrigheter eftersom den gav sœ svagt tillskott i ljudnivœ nšr ventilationen var pœslagen att det inte gick att fœ nœgra tillfšrlitliga mštvšrden. MŠtningar av OH-projektorn utfšrdes under sen kvšllstid med ventilationen frœnslagen Datasal Datorerna var placerade i grupper. MŠtningar utfšrdes vid varje grupp. I enkšten fick eleverna ange i vilken grupp de brukar sitta. ven i detta fall fšr att kunna koppla skattningarna till rštt ljudnivœ. 6

7 NivŒn i datasalen mšttes bœde med datorerna pœslagna och avslagna fšr att se skillnaden i ljudnivœ. Dessa tvœ mštningar genomfšrdes dels pœ sen kvšllstid nšr ventilationen var avslagen, skolan tom pœ personal och elever samt med minimalt inslag av buller utifrœn t.ex. trafiken. Dessa mštvšrden anges i resultatdelen som ÓKvŠll(bakgrund)Ó fšr mštningar av bakgrundsnivœn med datorerna avslagna samt som ÓKvŠllÓ fšr nivœn frœn datorer tillsammans med bakgrundsnivœn. LjudnivŒn under en normal arbetsdag mšttes i tom sal, bœde med datorerna pœslagna och avslagna. Dessa mštvšrden anges i resultatdelen som ÓDag (bakgrund)ó fšr den totala nivœn frœn ventilation, korridorer och intilliggande klassrum. MŠtvŠrdena fšr bakgrundsnivœn tillsammans med nivœn frœn datorerna anges under ÓDagtidÓ i resultatdelen Studie av besvšrsupplevelse Stšrningsupplevelsen och andra upplevda besvšr utvšrderades med hjšlp av en skattningsskala och frœgor i en enkšt. Skalan, figur 1, som anvšnds Šr en fšrenklad version av den som tidigare anvšnts av institutets forskningsgrupp kring bullerstšrning (Landstršm 1990) Skattningens všrde anges i avstœndet i millimeter mellan markeringen Óinte alls stšrandeó och den markering som fšrsškspersonen gšr pœ skalan. Inte alls stšrande NŒgot Ganska stšrande Mycket NŠstan outhšrdligt Figur 1. Skattningsskala fšr upplevd stšrningsgrad. I frœgeformulšret ingick fšrutom skattning av stšrningsupplevelse frœn ventilation, OHprojektor och datorer Šven andra frœgor ršrande elevernas bedšmning av pœverkan frœn ovan nšmnda bullerkšllor sœsom frœgor om trštthet, stress, koncentrationssvœrigheter etc. Det ingick Šven en frœga om rangordning av de vanligaste fšrekommande bullerkšllorna utifrœn stšrningsupplevelse. FrŒgorna framgœr i sin helhet i resultatredovisningen. EnkŠterna delades ut under lektionstid och fšregicks av en kort information om enkštens upplšgg och om den undersškning den ligger till grund fšr. De var sšllan nœgra problem fšr fšrsškspersonerna att identifiera de avsedda bullerkšllorna. De medverkande bšr dšrfšr inte ha pœverkats i stšrre utstršckning av andra eventuella bullerkšllor i lokalen utan kunnat inrikta sig pœ och bedšma de fšr undersškningen relevanta bullerkšllorna Statistiska analyser Skillnader mellan pojkar och flickor ŒldersjŠmfšrelsen utvšrderades med chi-tvœ test. 7

8 3. Resultat 3.1. LjudnivŒer i sal B5 Tabell 1. UppmŠtta ljudnivœer i sal B5. Tidpunkt db(a) dblin Dagtid KvŠllstid Tabell 1 visar de uppmštta ljudnivœerna i sal B5. De hšgsta nivœerna uppmšttes till hšger i klassrummet, sett framifrœn svarta tavlan, dšr ventilationens tilluftsdon sitter. Bullret innehœller inga urskiljbara toner. Skillnaden mellan de uppmštta nivœerna pœ dagtid och kvšllstid var ca 22 db. MŠtningarna av OH-projektorn visar att den gav en škning av den totala ljudnivœn med ca 2dB fšr de nšrmsta platserna LjudnivŒer i datasalen Tabell 2. UppmŠtta ljudnivœer i datasalen. Tidpunkt db(a) dblin Dagtid(bakgrund) Dagtid KvŠll(bakgrund) KvŠll Tabell 2 visar de uppmštta ljudnivœerna i datasalen. Variationerna beror pœ placeringen i klassrummet. Bullret i datasalen Šr av en lite annorlunda karaktšr Šn i švriga klassrum. Bullret upplevs ligga vid en nœgot hšgre frekvens men Šr Šven hšr utan urskiljbara toner BesvŠrsupplevelser av ventilationsbuller UppmŠrksamhet PŒ grund av att ljudnivœn inte varierade mer Šn nœgra fœ db beroende pœ placeringen i rummet betraktas hela klassrummet som en mštzon med en bullernivœ pœ 42-45dB(A). PŒ frœgan om eleverna kunde hšra ventilationsljudet svarade 94 st av de 112 tillfrœgade att de kunde det. Ingen signifikant skillnad med avseende pœ kšn. Av de 18 elever som inte kunde hšra ventilationen angav 12 st att de inte hšr ventilationen ÓpŒ grund av annat ljud i rummetó medan 6 st anger att de inte hšr ventilationen Óens nšr det Šr tyst i rummetó. 8

9 Stšrningsskattning Den genomsnittliga stšrningsgraden med avseende pœ ventilationen visas i Tabell 3. Den genomsnittliga stšrningen i mm svarar mot den verbala definitionen ÓnŒgot stšrande - ganska stšrandeó. Tabell 3. Genomsnittlig skattad stšrningsupplevelse av ventilationsbuller i sal B5. Standardavvikelsen fšr hela gruppen var 24 mm. Sal Stšrningsgrad (tot) Stšrningsgrad Stšrningsgrad Verbal definition mm (Flickor) mm (pojkar) mm B NŒgot stšrande - Ganska stšrande Inverkan pœ arbetsprestation Elevernas svar pœ frœgan Ótycker du att ventilationsljudet pœverkar dina mšjligheter att genomfšra ditt arbeteó visar att 64 st av de 94 tillfrœgade som uppfattar ventilationsljudet anger att de inte alls pœverkar deras arbete. vriga 30 elever anger att ventilationsljudet gšr deras arbete nœgot till mycket svœrare. Den statistiska analysen visar att det inte finns nœgot samband mellan kšn och skattad pœverkan pœ arbetet. Vid en ŒldersjŠmfšrelse visar det sig att 15-Œringarna skiljer sig statistiskt signifikant frœn gruppen Œringar nšr det gšller skattning av ventilationsljudets pœverkan pœ arbetet. 78% av femtonœringarna anger att ventilationsljudet fšrsvœrar deras arbete. Motsvarande siffror fšr trettonœringarna Šr 20% och fšr fjortonœringarna 23% Symptom En majoritet av eleverna anger att ventilationsbullret i fšrsta hand orsakar koncentrationssvœrigheter och trštthet Rangordning av bullerkšllor Eleverna ombads att rangordna de vanligaste bullerkšllorna. 3 av de 112 eleverna valde att inte besvara denna frœga. Resultatet redovisas i tabell 4. Tabell 4. Elevernas rangordning av de vanligaste bullerkšllorna. Siffrorna anger hur mœnga av de 112 tillfrœgade eleverna som anser den avsedda bullerkšllan vara mest stšrande. Pojkar (54 st) Flickor (55 st) Totalt (109 st) 27 Pratet i klassrummet 33 Pratet i klassrummet 60 Pratet i klassrummet 10 Ventilationen 10 Ventilationen 20 Ventilationen 7 OH-projektorn 10 Ljud utifrœn 16 Ljud utifrœn 6 Ljud utifrœn 2 Dator 7 OH-projektorn 4 Dator 0 OH-projektorn 6 Datorn Av tabell 4 framgœr att den bullerkšlla som anses mest stšrande Šr pratet i klassrummet. Fšrdelningen mellan kšnen Šr jšmn BesvŠrsupplevelse av OH-projektorns ljud UppmŠrksamhet EnkŠtundersškningen visar att 74 av 112 elever kunde hšra ljudet frœn OH-projektorn. Av de som inte kunde uppfatta OH-projektorns ljud angav 24 st att det berodde pœ att det maskerades av annat ljud i rummet. 14 av eleverna sa sig inte kunna hšra OH-projektorn ens om det var tyst i rummet. 9

10 Stšrningsskattning Den genomsnittliga stšrningsgraden frœn OH-projektorn visas i tabell 5. Den genomsnittliga stšrningen i mm svarar mot den verbala definintionen Óinte alls - nœgot stšrandeó och Šr dšrmed lšgre Šn fšr ventilationsljudet. Tabell 5. Genomsnittlig stšrningsupplevelse av OH-projektorn. Standardavvikelsen fšr hela gruppen Šr 22 mm. Stšrningsgrad (tot) Stšrningsgrad Stšrningsgrad Verbal definition mm (Flickor) mm (pojkar) mm OH-projektorn Inte alls - nœgot stšrande Inverkan pœ arbetsprestation. Av de 74 elever som uppfattar OH-projektorns ljud anger 60 st att det inte pœverkar dem alls i deras arbete. 14 elever anger att OH-projektorns ljud gšr arbetet nœgot till mycket svœrare Symptom En majoritet av eleverna anger att bullret frœn OH-projektorn i fšrsta hand medfšr koncentrationssvœrigheter orsakade av att det maskerar lšrarens prat BesvŠrsupplevelse av datorns flšktljud UppmŠrksamhet PŒ grund av att ljudnivœn inte varierade mer Šn nœgra fœ db under dagtid beroende pœ placeringen i rummet betraktas hela datasalen som en mštzon med en bullernivœ pœ mellan 45-49dB(A) som den nivœ eleverna gjort sin bedšmning pœ. I den hšr studien medverkade 54 elever. 34 elever kunde hšra datorernas flšktljud medan 20 st uppgav att de inte kunde hšra nœgot flšktljud frœn datorn. Skillnaden mellan pojkar och flickor var i det hšr fallet signifikant. Vid en jšmfšrelse mellan kšnen visar det sig att 80% av flickorna kunde uppfatta datorns flšktljud medan motsvarande siffra fšr pojkarna var 48%. Av de 20 elever som angav att de inte kunde hšra datorernas flšktljud sšger 15 st att de inte hšr det pœ grund av Óannat ljud i rummetó medan 5 elever inte kan hšra datorn Óens nšr det Šr tyst i rummetó Stšrningsskattning Den genomsnittliga stšrningsgraden med avseende pœ datorns flšktljud visas i Tabell 6. Den genomsnittliga stšrningen i mm svarar mot den verbala definitionen Óinte alls - nœgot stšrandeó och Šr lšgre Šn motsvarande skattning fšr sœvšl OH-projektorn som ventilationen. Tabell 6. Genomsnittlig stšrningsupplevelse (mm) av datorns flšktljud i datasalen. Standardavvikelsen fšr hela gruppen Šr 17 mm. Sal Stšrningsgrad (tot) Stšrningsgrad Stšrningsgrad Verbal definition mm (Flickor) mm (pojkar) mm datasalen Inte alls - nœgot stšrande 10

11 Inverkan pœ arbetsprestation PŒ frœgan om eleverna anser att datorns flšktljud pœverkar deras mšjligheter att genomfšra sitt arbete svarar 29 av de 34 elever som kan hšra datorns flšktljud att de inte pœverkar deras arbete. Resterande 5 anser att det gšr arbetet nœgot svœrare Symptom Majoriteten av de elever som uppfattade datorns flšktljud anger att ljudet Šr tršttande, sšrskillt under lšngre pass. 11

12 4. Diskussion MŒlsŠttningen med den hšr undersškningen har varit att fœ en allmšn uppfattning om ljudmiljšn i skolan, elevernas stšrningsupplevelse av bullret, hur eleverna bedšmer att det pœverkar deras arbete samt vilka bullerkšllor som bedšms som mest stšrande. De uppmštta db(a)-nivœerna Šr av sšrskilt intresse med tanke pœ de rekommendationer som Arbetarskyddsstyrelsen (Arbetarskyddsstyrelsen 1992), Boverket (Boverket 1988:18)och Byggnadsstyrelsen (Byggnadsstyrelsen 1988) ger som hšgsta acceptabla nivœ fšr den hšr typen av miljšer och som satts till 40dB(A). LjudnivŒmŠtningarna visar att bœda klassrummen šverskrider det av arbetarskyddsstyrelsen rekommenderade všrdet med 2-5 db fšr sal B5 och med 5-9 db fšr datasalen. Skillnaden mellan dag och kvšllstid pœ 22 db Šr markant och visar att bullret i klassrummet i huvudsak genereras av installationer i byggnaden som t ex ventilationen. Den hšga andelen lœgfrekventa ljud styrker detta antagande. NŠr det gšller stšrningsupplevelsen av ventilationsbullret anger eleverna att det uppfattas som ÓnŒgot stšrande - ganska stšrandeó. Vad betršffar eventuella effekter pœ arbetsprestationen av detta ÓnŒgot stšrande bulleró Šr det anmšrkningsvšrt att var tredje elev anser att ventilationen stšr dem i sœ stor utstršckning att det fšrsvœrar deras arbete. Elevernas skattning av OH-projektorns ljud visar pœ en lšgre stšrningsgrad Šn fšr ventilationen, Óinte alls - nœgot stšrandeó. ven pœverkan pœ deras arbete bedšms som lšgre. Fšr datasalen visar det sig att en stor del av bullret genereras av skrivare och ett ÓnavÓ till nštverket som placerats i datasalen. Vad som Šr intressant Šr att trots att ljudnivœn i datasalen var upp till 7dB hšgre Šn nivœn i klassrummet anger eleverna en lšgre grad av stšrning och mindre pœverkan pœ deras arbete. En jšmfšrelse mellan A-vŠgda- och linjšra všrden visar att Šven i datasalen finns en relativt hšg andel lœgfrekventa ljud men att de inte Šr hšgre Šn i sal B5. Skillnaderna i stšrningsupplevelse och prestationspœverkan med avseende pœ kšn och Œlder Šr i de flesta fall inte signifikanta. I tvœ fall visar dock den statistiska bearbetningen pœ signifikanta skillnader. PŒ frœgan om eleverna kunde uppfatta datorns flšktljud svarade 80% av flickorna att de kunde uppfatta datorns flšktljud medan motsvarande siffra fšr pojkarna var 48%. En tšnkbar orsak kan vara att pojkarna Šr flitigare datoranvšndare Šn flickorna och har vant sig vid ljudet. Vid en ŒldersjŠmfšrelse skiljer sig 15-Œringarna signifikant frœn gruppen Œrigar nšr det gšller skattningen av ventilationsljudets pœverkan pœ arbetet. Deras hšgre skattade pœverkan kan ha sin fšrklaring i en stšrre medvetenhet hos de Šldre eleverna. Skillnaderna mellan pojkarnas och flickornas stšrningsskattningar av de olika bullerkšllorna kan inte sškerstšllas med anledning av de hšga spridningarna i enkštunderlaget. I enkšten anger eleverna att den i sšrklass stšrsta stšrningskšllan fšr deras arbete Šr pratet i klassrummet. Alla elever Šr olika och har olika krav pœ sin arbetsmiljš. SjŠlvklart mœste eleverna fœ prata med varandra, Šven om det inte alla gœnger ršr Šmnet. Det viktigaste Šr kanske inte att sšnka nivœn i mesta mšjliga mœn utan att tillsammans hitta všgar till en trivsam ljudmiljš som gynnar alla. MŒnga skolor stœr, i och med en ny lšroplan, infšr omorganiseringar och ombyggnationer. SŒdana gœnger Šr det viktigt att Šven ta hšnsyn till frœgor som ršr arbetsmiljšn. Ingen kedja Šr starkare Šn dess svagaste lšnk. Om arbetsmiljšn Šr dœlig fœr det konsekvenser fšr hela skolarbetet. Det Šr viktigt att tšnka pœ att de erfarenheter som skolan skickar med eleverna i sœvšl socialt- som miljšhšnseende kommer att fšlja dem in i yrkeslivet. 12

13 5. Sammanfattning Den hšr rapporten handlar om arbetsmiljš i skolan och mœlsšttningen har varit att fœ en inblick i elevernas upplevelse och pœverkan frœn ljudmiljšn i skolan. LjudnivŒmŠtningar har utfšrts i en vanlig undervisningssal samt en datasal. Elevernas stšrningsupplevelser utvšrderades med hjšlp av en enkšt. Resultatet visar att de uppmštta ljudnivœerna šverskred de av Arbetarskyddsstyrelsen rekommenderade všrdet pœ 40 db(a) med 2-9 db. Den relativt stora skillnaden i ljudnivœ mellan dag och kvšll visar att bullret i huvudsak orsakas av installationer i byggnaden som t.ex. ventilationen. Eleverna anger dock sin upplevelse av ventilationsbullret som endast ÓnŒgot stšrandeó. Pratet i klassrummet anges som den mest stšrande ljudkšllan i klassrummet. I datasalen, dšr de hšgsta db(a)-všrdena uppmšttes, anger inte eleverna nœgon hšgre stšrningsgrad Šn i klassrummet vilket tyder pœ att det Šr fler faktorer Šn endast ljudnivœn som avgšr den upplevda stšrningsgraden. I tvœ fall visar undersškningen pœ signifikanta skillnader i stšrningsupplevelse och prestationspœverkan med avseende pœ kšn och Œlder. PŒ frœgan om eleverna kunde uppfatta datorns flšktljud svarade 80% av flickorna att de kunde uppfatta datorns flšktljud medan motsvarande siffra fšr pojkarna var 48%. Vid en ŒldersjŠmfšrelse anger 78% av 15-Œringarna att ventilationsljudets fšrsvœrar deras arbete. Motsvarande siffra fšr 13-Œringarna var 20% och fšr 14-Œringarna 23%. 13

14 6. Summary This report deals with the working environment in our schools regarding sound and annoyance. Sound-level measurements in a classroom and a computer-classroom showed that the sound-level exceeded the highest recommended level of 40 db(a) with 2-9 db. The difference between the sound-level in daytime and evening shows that the noise is mainly caused by installations in the building, for example ventilation. The pupils claim that the ventilation sound is just Ósomewhat annoyingó and the most annoying sound source is the chit-chat in the classroom. The highest sound-levels where measured in the computer-classroom but the pupils claim a lower degree of annoyance than in the ordinary class- room which indicates that it is not only the sound-level that effects the degree of annoyance. In two cases this study shows on a significant difference in annoyance and influence on performance due to age and sex. 80% of the girls claimed that they could not perceive the sound of the computer fan. The corresponding number for the boys was 48%. On a comparison between different ages 78% of the pupils aged 15 claims that the ventilation sound obstruct their work. The corresponding number for the age 13 was 20% and for the age 14 it was 23%. 14

15 7. Referenser Andersson, K., Lindvall, T. (1996). Assessing and controlling community noise with low frequency components. Stockholm, Swedish environmental protection agency & Institute of environmentalmedicin. Arbetarskyddsstyrelsen (1992). Buller. Stockholm, Arbetarskyddsstyrelsens fšrfattningssamling. Billgren, G., Lindberg, K., Simmons, C., Svensson, J., Sšderquist, j. (1992). LŒgfrekvent buller frœn ventilationsanlšggningar. Stockholm, ByggforskningsrŒdet, Byggnadsstyrelsen. Boverket (1988:18). Nybyggnadsregler,BFS. Stockholm, Boverket. Byggnadsstyrelsen (1988). Tekniska fšreskrifter, Krav och RŒd. Stockholm. Landstršm, U. L., P.; kerlund, E.; Kjellberg, A.; Widen, P. (1990). ÒNoise and annoyance in environments.ó EI 16: Person-Waye, K. (1995). On the effects of environmental low frequency noise. Department of Environmental Medicin. Gšteborg, Gšteborg University. Servais, S.-G. (1995). Arbetsmiljškvalitet i skolan : Diskussion och fakta om skolans miljš och utveckling. Stockholm, Arbetarskyddsstyrelsen. 15

16 Arbetslivsinstitutet Centrum för arbetslivsforskning Arbetslivsinstitutet är nationellt centrum för forskning och utveckling inom arbetsmiljö, arbetsliv och arbetsmarknad. Kunskapsuppbyggnad och kunskapsanvändning genom utbildning, information och dokumentation samt internationellt samarbete är andra viktiga uppgifter för institutet. Kompetens för forskning, utveckling och utbildning finns inom områden som arbetsmarknad och arbetsrätt, arbetsorganisation, produktionsteknik och psykosocial arbetsmiljö, ergonomi, arbetsmiljöteknik och belastningsskador, arbetsmedicin, allergi, påverkan på nervsystemet, kemiska riskfaktorer och toxikologi. Totalt arbetar omkring 470 personer vid institutet, varav 350 med forskning. Forskning och utbildning sker i samarbete med universitet och högskolor. Arbetslivsrapporterna är utgivna av Arbetslivsinstitutet. Ytterligare exemplar kan beställas från: Förlagstjänst Arbetslivsinstitutet Solna Tel: , Fax: ISSN

Samband mellan resurser och resultat

Samband mellan resurser och resultat Skolverkets rapport nr 170 Samband mellan resurser och resultat En studie av landets grundskolor med elever i Œrskurs 9 Sammanfattning: Denna studie omfattar nšrmare 900 kommunala grundskolor och drygt

Läs mer

Social kompetens/všrdegrund

Social kompetens/všrdegrund Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund

Läs mer

DatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot!

DatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot! DatortillŠmpningar Det har hšnt nœgot! 1945: 1995: DatortillŠmpningar? Vad skall vi egentligen prata om? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? Nej! Vi har sett: n en bil

Läs mer

EgenmŠktighet med barn

EgenmŠktighet med barn Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:

Läs mer

dess fšrhœllande till konkurrensrštten

dess fšrhœllande till konkurrensrštten Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget

Läs mer

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort

Läs mer

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals 1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson

Läs mer

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr

Läs mer

Finansiella rådgivares ansvar

Finansiella rådgivares ansvar Juridiska institutionen Handelshögsskolan vid Göteborgs universitet. Finansiella rådgivares ansvar Uppsats för tillämpade studier på jur. kand.- programmet 20 poäng Författare: Robert Mjösén Handledare:

Läs mer

Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut?

Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Jur. kand.-programmet TillŠmpade studier, 20 p VT 2000 Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? En uppsats om ršttskraft, retroaktivitet och

Läs mer

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer

Läs mer

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Liv & hälsa en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.

Läs mer

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet

Läs mer

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p. Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems

Läs mer

Alternativa vœrdformer

Alternativa vœrdformer Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare

Läs mer

Auktioner pœ Internet

Auktioner pœ Internet Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark

Läs mer

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Personuppgifter pœ Internet Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999 2 InnehŒllsfšrteckning Sammanfattning ÉÉÉÉ..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...4 Fšrfattningsfšrslag

Läs mer

- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5

- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 INNEH LL 1 INLEDNING 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 1.3 Syfte 5 1.4 AvgrŠnsningar 6 1.5 Disposition 6 2 METOD 8 2.1. AngreppssŠtt Ð studiens

Läs mer

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr

Läs mer

UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE

UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 10 pošng HT 1999 UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE Stefan Wik, 551118-6214 Handledare:

Läs mer

Bolagsordningen i fšrsvaret mot

Bolagsordningen i fšrsvaret mot Henrik Hšfde Bolagsordningen i fšrsvaret mot fientliga fšretagsfšrvšrv TillŠmpade studier pœ Jur.Kand.-Programmet, 20 p Gšteborg HT 1999 Handledare: Professor Rolf Dotevall Sammanfattning Fšreteelsen att

Läs mer

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar

Läs mer

Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet

Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Kerstin Webmark Juridiska institutionen Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 10 p Jur. Kand.-programmet HT 99 Handledare Eva-Maria Svensson

Läs mer

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten FOI-R--0467--SE Maj 2002 ISSN 1650-1942 Vetenskaplig rapport Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

Lšneadministration Handbok

Lšneadministration Handbok 2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok

Läs mer

1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...

1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION... 1 InnehŒllsfšrteckning 1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...7 2 ALLM NT OM HANDELSBOLAG OCH

Läs mer

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till

Läs mer

Lennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt

Lennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt Lennart Carlssons svenska šversšttning av Win -lose and Win -win Interactions and Organisational Responses to Scarcity Galvin Whitaker Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998 Om konsten att

Läs mer

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos

Läs mer

MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster

MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster TillŠmpade studier 20 p, HT 2000 Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster Vaiva BurgytŽ Handledare: Rolf Dotevall INNEH LL

Läs mer

i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande

i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande Juridiska institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, HT 2000 vid Gšteborgs universitet FšrvŠrv av ršrelsefršmmande egendom i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren

Läs mer

Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet

Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen TillŠmpade Studier, 20 p Handledare: Jenny Peters VT 1999 Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Koceva Pauline

Läs mer

Varfšr ett profilprogram?

Varfšr ett profilprogram? Profilprogram Varfšr ett profilprogram? Det ska finnas en tydlig intern profil fšr den kommunala organisationen. Denna profil ingœr som en del i ÓStrategi fšr Melleruds kommunó. Melleruds kommuns profil

Läs mer

VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS?

VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? En intervjuundersškning om sjukhusbibliotek, bokvagn och lšsning pœ Universitetssjukhuset i Malmš Marita Kristiansson Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen

Läs mer

Maj 2000. Sofia Kolmodin

Maj 2000. Sofia Kolmodin Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla

Läs mer

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie 1998:11 El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie Kjell Hansson Mild 1 Göran Anneroth 2 Jan Bergdahl 3 Nils Eriksson 4 Jonas Höög 4 Eugene Lyskov 1,5 Inger Marqvardsen 6 Ole Marqvardsen

Läs mer

kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07

kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 S Viktig information om sškerhet Det Šr av stšrsta vikt att denna bruksanvisning fšrvaras tillsammans med skœpet fšr framtida behov. LŒt alltid bruksanvisningen

Läs mer

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning

Läs mer

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F

Läs mer

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet

Läs mer

Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse

Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Peter Lindelöf och Hans Löfsten IMIT WP: 1999_108 Datum: 1999 Antal sidor: 86 Institute for Management of Innovation and Technology 1 INLEDNING 1.1 Teknik-

Läs mer

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens

Läs mer

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3 Social rapport 2001 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande

Läs mer

F RMEDLARANSVAR INTERNET

F RMEDLARANSVAR INTERNET Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor

Läs mer

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade

Läs mer

Lšnekostnader i fœmansfšretag

Lšnekostnader i fœmansfšretag HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen

Läs mer

Exponering för aluminium i smältverk

Exponering för aluminium i smältverk 1997:15 Exponering för aluminium i smältverk Effekter på nervsystemet Anders Iregren 1 Bengt Sjögren 2 Marlène Andersson 1 Wolfgang Frech 3 Maud Hagman 2 Lotta Johansson 2 Arne Wennberg 2 1. Enheten för

Läs mer

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

Läs mer

Buren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation.

Buren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation. FOI-R--0563--SE Oktober 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Buren utrustnings, sšrskilt kroppsskyddets, effekt pœ soldatens belastning och prestation. En litteraturstudie NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

Stiftelsernas skattskyldighet

Stiftelsernas skattskyldighet Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur.kand.examen Handledare: Robert PŒhlsson Stiftelsernas skattskyldighet 1 InnehŒll 1.

Läs mer

BESITTNINGSBEGREPPET

BESITTNINGSBEGREPPET Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund

Läs mer

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................

Läs mer

Agenda 21 en exempelsamling

Agenda 21 en exempelsamling Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp. Beställningsadress

Läs mer

Tillverkningshemligheter och

Tillverkningshemligheter och Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne

Läs mer

Den nya bibliotekariens kompetens

Den nya bibliotekariens kompetens Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

Betalningar med e-pengar

Betalningar med e-pengar JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor

Läs mer

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare

Läs mer

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson

Läs mer

HushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen

HushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen 99-05-18 Finansforums Sparbarometer 2/99 Finansforum har fr o m 1999 inlett en kvartalsvis redovisning av hur de svenska hushœllens sparande utvecklas. I den hšr andra rapporten redovisar vi vad som hšnt

Läs mer

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats

Läs mer

Fšreningsstyrelsens ansvar

Fšreningsstyrelsens ansvar Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Inledning 5

Läs mer

För ett offensivt miljöarbete i Halland

För ett offensivt miljöarbete i Halland i För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan

Läs mer

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9

Läs mer

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering TRITA-NA-D9811 CID-38, KTH, Stockholm, Sweden 1998 Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering Inger Boivie, Jan Gulliksen och Ann Lantz Inger Boivie, Enator AB och CID Jan Gulliksen,

Läs mer

1 INLEDNING. 1.1 Problembeskrivning

1 INLEDNING. 1.1 Problembeskrivning 1 INLEDNING Under det senaste Œrtiondet har relationen mellan handel och miljš kommit i internationellt fokus. Konflikten mellan handel och miljš uppkommer nšr lšnder har olika miljšpolitik. I vissa lšnder

Läs mer

Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap Hšsten 2013 PROGRAM H STEN 2013. Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap

Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap Hšsten 2013 PROGRAM H STEN 2013. Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap PROGRAM H STEN 2013 Quisque: Hoppas det Šr full fart pœ všxtligheten hos er. Annars har det stora samtalsšmnet 2013 hos tršdgœrdsintresserade och Šven hos professionella odlare fšr den delen, varit den

Läs mer

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Tidigare publicerad i SprŒkbruk, grammatik och sprœkfšršndring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994, (s.25-36) Institutionen fšr nordiska sprœk, Lunds

Läs mer

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst

Läs mer

Jan Einarsson, Gud och attityd. Ett perspektiv pœ sprœk och kšn denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren.

Jan Einarsson, Gud och attityd. Ett perspektiv pœ sprœk och kšn denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Gud och attityd Ett perspektiv pœ sprœk och kšn Jan Einarsson Tidigare publicerad i Sprog og k n II. Opl¾g fra et seminar pœ RUC 28.4.1998 (s.87-117) Skrifter fra Dansk og Public Relations, Roskilde Universitetscenter,

Läs mer

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Tidigare publicerad i Svenskans beskrivning 22 (s.50-64) Lund University Press, 1997 1 Rubriken pœ mitt fšredrag Šr en anspelning pœ Bengt Lomans antologi med frœn

Läs mer

Informationsförsörjning för nya högskolor

Informationsförsörjning för nya högskolor Informationsförsörjning för nya högskolor En modell för Helsingborgs högskolefilial. Anne Mobark Kersti Pullerits Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid

Läs mer

George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed

George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed Fšr en tid sedan Šrvde jag en liten summa pengar. Dock inte tillršckligt fšr att med den norsk amerikanska nationalekonomen Thorstein Veblens

Läs mer

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology

Läs mer

Examensarbete, ytprofilmštning

Examensarbete, ytprofilmštning F RORD Denna rapport behandlar ett examensarbete vilket ingœr som en del i vœr civilingenjšrsutbildning pœ datatekniklinjen. Arbetet har utfšrts vid Tekniska Hšgskolan i LuleŒ under perioden april - augusti

Läs mer

Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa

Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa April 2000 Lisdoonvarna Mail Feeder Service Postbus, Ennis, Irland Metro Rural Parcel Bus, West Yorkshire, Storbritannien KTEL, kombinerad passagerar- och godstrafik,

Läs mer

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling 1999:6 Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling Erfarenheter från första fasen av ett traineeprogram vid Arbetslivsinstitutet i Östersund Stig Vinberg Frants Staugård Ulrika Lindström

Läs mer

Utbildning via Internet

Utbildning via Internet INSTITUTION F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Utbildning via Internet Jag har i detta examensarbete beskrivit den nya typen av undervisning nšmligen utbildning via Internet. Syftet

Läs mer

Principskiss av vingbalk

Principskiss av vingbalk Subtask nr 6 Principskiss av vingbalk Ett berškningsprogram fšr bestšmning av lšmplig hœllfasthet fšr en balk vid givna laster. av m98_asa t98_haa Sammanfattning Vi har tagit fram ett program som beršknar

Läs mer

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport SERFIN 2 Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt 1999-05-05, slutrapport BFR 960664-3 BFR 960569-8 BFR 960665-8 BFR 969663-7 Skade- och erfarenhetsuppfšljning

Läs mer

Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar

Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar Planering, utformning, hšjd och placering Anders Simonsson Pablo Tapia Lagunas Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING

TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING Karin Andersson Carina Celiné Peters Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare:

Läs mer

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD TOTALF RSVARETS FORSKNINGSINSTITUT NBC-skydd 901 82 UmeŒ FOI-R--0405--SE Mars 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Ulf Danielsson VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD Utgivare Rapportnummer, ISRN

Läs mer

Upplevd trötthet efter mentalt arbete

Upplevd trötthet efter mentalt arbete 1997:18 Upplevd trötthet efter mentalt arbete En fältstudie Elizabeth Åhsberg arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045 437 X ISSN 0346 7821 a Arbetslivsinstitutet Centrum för arbetslivsforskning

Läs mer

Upplevd trötthet efter mentalt arbete

Upplevd trötthet efter mentalt arbete 1998:8 Upplevd trötthet efter mentalt arbete En experimentell utvärdering av ett mätinstrument Elizabeth Åhsberg Francesco Gamberale Klas Gustafsson arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.

Läs mer

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok 2001 Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT

Läs mer

Berit Funke Henrik Strandberg

Berit Funke Henrik Strandberg NetSšk InternetvŠgledning fšr referensbibliotekarier Berit Funke Henrik Strandberg Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare:

Läs mer

!""#$%&'("& *+#,-./(01213&'("& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)&

!#$%&'(& *+#,-./(01213&'(& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)& !! !""#$%&'("& )!!"#$%&&'(')* +!,'#-.'(')* +! /01-&$)0233* 4! 5-)0-33$6708#90(')90*:;3(.-?(:#:)(* @!,';(.-'$* @! A0:)':$* B! CD?3&:?* EF! G(9)':$&(8* EF! HD&:#:)(* EF! I($&:39&:#:)(*

Läs mer

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA K O M P E N D I U M FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA 10 Teman och 30 Fall 16 Registerkort om förhållandena mellan Arbetsmarknadsparternas

Läs mer

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 STORA PÅ KONTOR STÖRRE PÅ MÄNNISKOR 2000 i korthet Innehåll Sökregister flikens insida VD-kommentar 2 Årsredovisning 2000 översikt 6 Strategisk inriktning 8 Ägarförhållande

Läs mer

Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs universitet

Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs universitet Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs universitet Avd. IV EG-fšrdraget: Visering, asyl, invandring och annan politik som ršr fri ršrlighet fšr personer

Läs mer

Logikprogrammering. KŠnnetecken. Exempel pœ relation. Relationer. Varianter. KŠnnetecken och fšrutsšttningar Prolog

Logikprogrammering. KŠnnetecken. Exempel pœ relation. Relationer. Varianter. KŠnnetecken och fšrutsšttningar Prolog Logikprogrammering KŠnnetecken och fšrutsšttningar Prolog FšrtjŠnster BegrŠnsningar Praktiska tillšmpningar KŠnnetecken Hšg abstraktionsnivœ Deklarativt, ej proceduralt Specificerar šnskade resultat snarare

Läs mer

En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1

En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1 En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ 2000- talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1 Regeringen bemyndigade den 11 september 1997 chefen fšr StatsrŒdsberedningen att tillkalla

Läs mer

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN OM SV TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN Lars Olsson April 1999 Fšrord Denna rapport har tagits fram pœ uppdrag av projektet Teknisk Framsyn. Syftet med studien Šr att belysa svœrigheterna med

Läs mer

Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt.

Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt. Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet HT-00 TillŠmpade studier, 20 p Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt.

Läs mer

Offentlighetsprincipen, demokratin och den kommunala verksamheten

Offentlighetsprincipen, demokratin och den kommunala verksamheten Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats, 20 pošng Hšstterminen 1999 Offentlighetsprincipen, demokratin och den kommunala verksamheten Karin LeidzŽn Handledare:

Läs mer

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen"

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 1 SWEBU Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen" Uno Engborg,

Läs mer

Teoretisk Elektroteknik. Repetition i ellšra. Henrik Otterheim. Copyright 2003 Teoretisk Elektroteknik, KTH

Teoretisk Elektroteknik. Repetition i ellšra. Henrik Otterheim. Copyright 2003 Teoretisk Elektroteknik, KTH Teoretisk Elektroteknik Repetition i ellšra Henrik Otterheim Copyright 200 Teoretisk Elektroteknik, KTH Repetition i EllŠra 2() nnehœll. nledning 2. Elektrisk stršm. Elektrisk spšnning 4. Ohms lag 5. Seriekoppling

Läs mer

Kvinnor som brandmän. arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 1998:4. Utvärdering av rekrytering, grundutbildning och praktik vid Stockholms brandförsvar

Kvinnor som brandmän. arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 1998:4. Utvärdering av rekrytering, grundutbildning och praktik vid Stockholms brandförsvar 1998:4 Kvinnor som brandmän Utvärdering av rekrytering, grundutbildning och praktik vid Stockholms brandförsvar Désirée Gavhed Margareta Torgén Lennart Högman Bertil Törestad Ann Cathrine Andersson Jan

Läs mer

Stöt- och sinusvibrationers påverkan på fingerblodflödet

Stöt- och sinusvibrationers påverkan på fingerblodflödet 1999:9 Stöt- och sinusvibrationers påverkan på fingerblodflödet Anna Sörensson Lage Burström Ronnie Lundström arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 http://www.niwl.se/arb/ Programmet för teknik Programchef:

Läs mer