GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson"

Transkript

1 Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

2 2 1 Inledning Problemet Syfte Disposition Metod Inkomstskattelagen Grunderna fšr beskattning av kapitalinkomster Inledning AllmŠnt Fšrdelningen av skattebšrdan Inkomstbegreppet Real eller nominell beskattning Kapitalinkomster Inledning Inkomst av kapital Lšpande avkastning Kapitalvinster Kapitalfšrluster Inkomsten Kapitalinkomster i nšringsverksamhet RŠnta Inledning AllmŠnt Olika ršntetyper Traditionell ršnta FšrskottsrŠnta RŠnta in natura m.m RŠntekompensation vrigt Kapitalvinst Inledning AllmŠnt om kapitalvinst Icke yrkesmšssig avyttring BerŠkning av kapitalvinsten AllmŠnt Aktier, finansiella instrument och fordringar Konsekvenser Inledning Fysiska personer...24

3 5.2.1 Inkomster RŠnteutgift eller kapitalfšrlust Juridiska personer Banker m.fl Slutsats GrŠnsfall Inledning Aktieindexobligationen AllmŠnt Fordran eller aktie? SkattemŠssig behandling av všrdestegringen AllmŠnt Fysiska personer Juridiska personer Ett alternativ Nollkupongobligationen AllmŠnt SkattemŠssig behandling AllmŠnt Fysiska personer Juridiska personer Reala nollkupongobligationer AllmŠnt SkattemŠssig behandling AllmŠnt Fysiska personer Juridiska personer RegeringsrŠttens avgšranden 1995 och Inledning R 1995 ref 71 I Inledning rendets gœng SkatterŠttsnŠmnden RegeringsrŠtten

4 7.3 R 1995 ref 71 II Inledning rendets gœng SkatterŠttsnŠmnden RegeringsrŠtten R 1995 ref 71 III Inledning rendets gœng SkatterŠttsnŠmnden RegeringsrŠtten R 1997 ref Inledning rendets gœng Skattemyndigheten LŠnsrŠtten KammarrŠtten RegeringsrŠtten Kommentar till ršttsfallen Avslutning KŠllfšrteckning

5 5 1 Inledning 1.1 Problemet Vad Šr ršnta, och vad Šr kapitalvinst? Normalt Šr dessa begrepp antagligen inte fšremœl fšr nœgra stšrre funderingar. RŠnta Šr nœgot man betalar som ersšttning fšr en kredit, och en kapitalvinst uppstœr nšr man sšljer en tillgœng med vinst. Faktum Šr dock att det inte finns nœgon legaldefinition pœ ršntebegreppet. PŒ senare Œr har det pœ marknaden dykt upp ett flertal nya finansiella instrument som har stšllt gršnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst pœ sin spets. Det har visat sig att det principiella ršntebegreppet ibland Šr svœrt att tillšmpa i praktiken. Fšr fysiska personer spelar visserligen gršnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst mindre roll eftersom bœda inkomsterna ŠndŒ beskattas pœ likartat sštt. Om man dšremot tittar pœ utgiftssidan eller fšrlustsidan spelar klassificeringen mellan ršnta och kapitalfšrlust en stšrre roll Šven fšr dessa personer. Orsaken till detta Šr att kapitalfšrluster som huvudregel endast Šr avdragsgilla till 70 % medan ršnteutgifter Šr avdragsgilla fullt ut. Fšr personer som beskattas i inkomstslaget nšringsverksamhet Šr klassificeringen betydelsefull ocksœ pœ inkomstsidan pœ grund av de principer som styr deras redovisning. En kapitalvinst beskattas fšr dessa liksom fšr fysiska personer normalt nšr den realiserats, medan en ršnteinkomst skall periodiseras šver den underliggande fordringens lšptid. Detta innebšr att ršnteinkomster skall beskattas lšpande oavsett om nœgra medel faktiskt influtit eller ej. 1.2 Syfte Huvudsyftet med denna uppsats Šr att diskutera gršnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst. Fšr att denna diskussion skall bli meningsfull mœste de principiella definitionerna av begreppen ršnta och kapitalvinst fšrst beskrivas var fšr sig. En gršnsdragning mellan tvœ begrepp blir normalt bara intressant om den fœr nœgra konsekvenser att tala om. DŠrfšr Šr ett syfte med denna uppsats ocksœ att se vad klassificeringen av en inkomst som ršnta eller kapitalvinst fœr fšr skattemšssiga konsekvenser fšr olika subjekt. 1.3 Disposition Inledningsvis i uppsatsen kommer grunderna fšr beskattning av kapitalinkomster att beskrivas. Detta fšr att lšsaren skall fœ en bakgrund till resten av uppsatsen. DŠrefter fšljer en beskrivning av begreppen ršnta och kapitalvinst, samt den skatteršttsliga behandlingen av dessa. Som nšmndes ovan Šr en gršnsdragning mellan tvœ begrepp normalt endast intressant om den fœr nœgra konsekvenser i praktiken. Dessa konsekvenser kommer dšrfšr att beskrivas i ett kapitel.

6 Det Šr fršmst vid behandlingen av všrdestegringen pœ vissa relativt nya finansiella instrument som gršnsdragningsproblematiken aktualiseras. Ett kapitel Šgnas dšrfšr Œt att ge exempel pœ sœdana instrument, samt hur de behandlas i praktiken. Slutligen Šgnas ett kapitel Œt en genomgœng av vissa RegeringsrŠttsavgšranden samt kommentarer till dessa. 1.4 Metod Den metod som anvšnts fšr att skriva uppsatsen Šr av det traditionella slaget. GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst diskuteras huvudsakligen utifrœn RegeringsrŠttens praxis. Orsaken till detta Šr att det som redan nšmnts inte finns nœgon definition av ršntebegreppet i skatterštten. Av naturliga skšl fœr man dšrfšr inte mycket hjšlp av lagtext eller fšrarbeten nšr man sšker efter en sœdan definition. AlltsŒ blir den huvudsakliga ršttskšllan RegeringsrŠttens praxis. Det blir dšrfšr ett sškande efter gšllande rštt, och i viss mœn fœr man fšrhoppningsvis en bild av utvecklingen pœ omrœdet. Fšr att detta skall lyckas sœ mœste det givetvis finnas en relativt fast praxis att stšdja sig emot. Enligt min mening finns det ocksœ det pœ detta omrœde. ven om inte alla frœgor har fœtt sina svar sœ har RegeringsrŠtten ŠndŒ hœllit en nœgorlunda stadig kurs vad gšller klassificeringen av en inkomst som ršnta eller kapitalvinst. SkatterŠttslig litteratur har naturligtvis ocksœ anvšnts flitigt. 1.5 Inkomstskattelagen Den 1 januari 2000 tršdde den nya inkomstskattelagen (1999:1229) ikraft. Fšrsta tillšmpning blir vid 2002 Œrs taxering. Inkomstskattelagen innebšr en samordning av skattelagstiftningen. KL och SIL m.fl. lagar (sammanlagt 35 st) upphšvs alltsœ och ersštts med en enda. ndringen innebšr inga stšrre materiella fšršndringar, utan fršmst redaktionella. Syftet med inkomstskattelagen Šr att gšra skattelagstiftningen mer šverskœdlig och sprœkligt moderniserad. 1 En Šndring som Šr av intresse fšr denna uppsats Šr att man švergivit termen realisationsvinst och ersatt den med kapitalvinst. Jag har dšrfšr konsekvent anvšnt mig av det senare uttrycket. Lagstiftaren har ocksœ frœngœtt begreppet finansiellt instrument i den betydelse detta har i 27 1 mom. SIL. IstŠllet har en uppdelning gjorts pœ flera typer av instrument. Eftersom Šndringarna mšjligen inte bara Šr av terminologisk natur har jag dock anvšnt mig av begreppet finansiellt instrument. Jag har inte lšmnat lagtexthšnvisningar till inkomstskattelagen eftersom denna inte skall tillšmpas pœ ett tag Šn. 6 1 Prop. 1999/2000:2 del I s. 1.

7 7 2 Grunderna fšr beskattning av kapitalinkomster 2.1 Inledning Fšr att fœ en bakgrund till resten av uppsatsen Šgnar jag detta inledande kapitel Œt en allmšn beskrivning av principerna fšr beskattning av kapitalinkomster. Allra fšrst beskriver jag kort nœgra av grunderna fšr all inkomstbeskattning fšr att lšsaren skall fœ en liten inblick i hur det svenska skattesystemet Šr uppbyggt. 2 DŠrefter kommer jag mer detaljerat gœ in pœ de principer som styr kapitalinkomstbeskattningen fšr sœvšl fysiska som juridiska personer. 2.2 AllmŠnt Fšrdelningen av skattebšrdan 3 Det finns naturligtvis mœnga olika teorier nšr det gšller hur man skall fšrdela skattebšrdan mellan medborgarna. En av de viktigaste Šr skattefšrmœgeprincipen. 4 SkattefšrmŒgeprincipen innebšr att var och en skall betala skatt efter sin egen fšrmœga. Det vill sšga att personer med lika mycket inkomster skall betala lika mycket i skatt. En utveckling av skattefšrmœgeprincipen Šr minsta offer principen. Enligt denna princip skall man betala skatt efter bšrkraft. 5 En hšginkomsttagare skall alltsœ betala en stšrre del av sin inkomst i skatt Šn en lœginkomsttagare, bara han har mer kvar efter skatt. Detta innebšr att man fœr anvšnda nœgon form av progressiv skatteskala. Det svenska inkomstskattesystemet grundar sig pœ en kombination av skattefšrmœge- och minsta offerprincipen. 6 Viktigt att nšmna Šr ocksœ att det Šr nettoinkomsten som beskattas. Detta innebšr att man innan inkomsten beskattas fœr gšra avdrag fšr de omkostnader man haft fšr intškternas fšrvšrvande Inkomstbegreppet 8 NŠr man har bestšmt hur man skall fšrdela skattebšrdan mellan samhšllsmedlemmarna sœ mœste man fundera pœ vad som skall generera skatteplikt. Vad Šr inkomst Šr frœgan man mœste finna ett svar pœ. Det Šr inte helt sjšlv- 2 Fšr en šverskœdlig introduktion till svensk skatterštt se t.ex. PŒhlsson, Inledning till skatterštten Fšr en utfšrlig beskrivning av problematiken vid fšrdelning av skattebšrdan se Gunnarsson, SkatterŠttvisa 1995 avdelning II s. 87ff. 4 Lodin m.fl. Inkomstskatt Del s A.a. 6 A.a.s Fšr en beskrivning av de problem som aktualiseras vid nettobeskattning se PŒhlsson, Levnadskostnader Fšr en utfšrlig redogšrelse av inkomstbegreppet se PŒhlsson, a.a.s. 33ff.

8 8 klart och det finns flera olika definitioner pœ inkomst. Man kan dela upp dessa pœ ett vidare och ett snšvare inkomstbegrepp. Det vida inkomstbegreppet tar hšnsyn till alla resurstillskott. Inkomsten kan dœ uttryckas som det šverskott en person (eller ett fšretag eller en stat) kan anvšnda fšr konsumtion utan att dennes totala fšrmšgenhet minskar. Det snšvare inkomstbegreppet tar inte hšnsyn till fšrmšgenhetsfšrflyttningar som arv, gœva och bodelning eller fšrmšgenhetsvinster som t.ex. kursstegringar pœ aktier. HŠnsyn tas inte heller till kapitalvinster dœ dessa endast ses som en omfšrdelning av fšrmšgenheten mellan olika personer. Ett inkomstbegrepp som hšr till gruppen snšva, Šr kšllteorin. Enligt denna teori Šr inkomst det som utgšr en periodiskt Œterkommande avkastning frœn en varaktig inkomstkšlla. VŠrdefšrŠndringar pœ kšllan eller en fšrflyttning av kšllan mellan olika personer utgšr dock inte inkomst utan inkomst genereras alltsœ av produktiv verksamhet i kšllan. KL har ingen definition pœ inkomst men Šr starkt influerad av kšllteorin och ursprungligen beskattades inkomster frœn sex inkomstslag. Inkomstslagen delades sedan upp i fšrvšrvskšllor vars inkomst beršknades var fšr sig TillfŠlliga kapitalvinster beskattades i princip inte šver huvud taget. Det var bara vinster som uppkommit genom spekulation som beskattades. Successivt har dock Šven kapitalvinsterna kommit att betraktas som inkomster och nu beskattas Šven de fullt ut. Det har alltsœ skett en fšrskjutning mot ett vidare inkomstbegrepp i svensk skattelagstiftning. Efter skattereformen 1991 reducerades antalet inkomstslag till tre. Dessa Šr inkomst av tjšnst, inkomst av nšringsverksamhet och inkomst av kapital Real eller nominell beskattning Ett problem vid inkomstberškning och beskattning Šr om och i sœ fall hur man skall beakta inflationen. Vid beskattning av inkomst i form av ršntor och kapitalvinster (kapitalinkomster) blir frœgan speciellt intressant. Om man t.ex. lœnar ut pengar mot ršnta sœ Šr ršntan inkomst. Fšr att fœ fram den reala inkomsten mœste man dock ta hšnsyn till inflationen under lœnetiden. Om lœnebeloppet Šr 1000, ršntan 10 % och den Œrliga inflationen 3 % sœ blir fšrmšgenhetsškningen fšr borgenšren lika med ršntan minus inflationen, alltsœ 7 %. Detsamma gšller vid fšrsšljning av egendom. En fastighet som inkšpts fšr 1000 och som ett Œr senare sšljs fšr 1030 škar inte sšljarens fšrmšgenhet alls vid en Œrlig inflation pœ 3 %. Fšr att fœ en helt ršttvis beskattning dšr arbets- och kapitalinkomster beskattas likartat mœste man alltsœ ta hšnsyn till inflationen pœ nœgot sštt. Ett sštt Šr att vid inkomstberškningen varje Œr justera inkomsten med Œrets inflation. Att pœ detta sštt rškna ut den reala inkomsten riskerar dock att bli komplicerat. Speciellt vid lœn med lœnga lšptider dœ ršnteinkomsten mœste justeras Œr frœn Œr, och vid berškning av kapitalvinster efter fšrsšljning av egendom som innehafts

9 lšnge. 9 Ett annat sštt att ta hšnsyn till inflationen vid beskattning av kapital-inkomster Šr att ha en lšgre skattesats fšr dessa, och pœ sœ sštt schablonmšssigt kompensera fšr inflationens pœverkan. Det Šr den senare modellen med nominell beskattning som valts i det svenska skattesystemet. 10 Skatten pœ kapitalinkomster Šr fšr nšrvarande 30 % fšr fysiska personer och 28 % fšr fšretag. 2.3 Kapitalinkomster Inledning Det Šr bara fysiska personer och dšdsbon som kan ha inkomst av kapital. Detta slœs fast i 1 2 mom. SIL. Juridiska personer, utom dšdsbon, deklarerar all sin inkomst i inkomstslaget nšringsverksamhet enligt 1 3 mom. SIL. DŠremot kan givetvis bœda kategorierna fœ inkomster i form av lšpande avkastning eller kapitalvinster. BerŠkningen av inkomsten sker ocksœ med hjšlp av i stort sett samma regler. Skillnaden Šr alltsœ i princip att inkomsterna redovisas och beskattas i olika inkomstslag. I denna uppsats kommer jag att diskutera gršnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst fšr bœde fysiska och juridiska personer och konsekvenserna av denna gršnsdragning. DŠrfšr kommer jag hšr att fšrst beskriva hur kapitalinkomster beskattas i inkomstslaget kapital. DŠrefter kommer jag att i slutet av detta kapitel att beskriva de fršmsta skillnaderna nšr det gšller beskattning av kapitalinkomster i inkomstslaget nšringsverksamhet Inkomst av kapital Vad som ršknas som intškt av kapital finns angivet i 3 1 mom. SIL. Det Šr lšpande intškter, vinster, och annan intškt som hšrršr frœn egendom, i den mœn intškten inte Šr att hšnfšra till nšringsverksamhet. I paragrafen finns ocksœ en ej uttšmmande upprškning pœ olika kapitalinkomster sœsom ršntor av olika slag, aktieutdelning, kapitalvinster och hyresersšttning vid upplœtelse av privatbostad. Gemensamt fšr alla kapitalinkomster Šr att de hšrršr frœn egendom. Detta kan sšgas utgšra gršnsen mot inkomstslaget tjšnst. 11 GrŠnsen mot inkomstslaget nšringsverksamhet bestšms av anvšndningen av egendomen. Det vill sšga att avkastning m.m. av egendom som anvšnds i nšringsverksamhet beskattas i inkomstslaget nšringsverksamhet och švrig egendom beskattas i inkomstslaget kapital. Denna avgršnsning blir bara aktuell fšr fysiska personer som bedriver nšringsverksamhet eftersom juridiska personer, som Šr skattesubjekt, alltid beskattas i inkomstslaget nšringsverksamhet Parallellt med utredningen till skattereformen 1991 pœgick en utredning om inflationskorrigerad inkomst. Denna resulterade i betšnkandet SOU 1989: Prop. 1989/90:110 s PŒhlsson, Beskattning av kapitalinkomst 1993 s.15f. 12 A.a.s. 16.

10 Man kan dela upp kapitalinkomsterna i tvœ grupper. Antingen Šr det nœgon form av lšpande avkastning, eller sœ Šr det en vinst som uppkommit vid fšrsšljning av egendom. De tvœ grupperna kommer i fortsšttningen att behandlas var fšr sig eftersom principerna fšr beskattning av dessa skiljer sig Œt Lšpande avkastning De vanligaste typerna av lšpande avkastning Šr ršntor och utdelning. RŠntor Šr i stort sett alltid skattepliktiga. ven sœ kallad ršntekompensation ršknas som ršnta. En ršntekompensation Šr den del av vederlaget som sšljaren av en fordran fœr som ersšttning fšr upplupen ršnta. Utdelningar Šr ocksœ normalt alltid skattepliktiga. Det finns dock ett viktigt undantag. Utdelning pœ onoterade aktier Šr undantagen frœn skatteplikt i den utstršckning som anges i 3 1b-1d momenten SIL, om fšrutsšttningarna i 3 1a mom. SIL Šr uppfyllda. Huvudregeln Šr att lšpande avkastning beskattas enligt kontantprincipen. Detta innebšr att intškterna beskattas det beskattningsœr nšr kontant betalning uppbšrs eller blir tillgšnglig fšr lyftning. 13 Detta framgœr av 41 KL och 41 anv. p4. som 3 5 mom. SIL hšnvisar till. Det spelar alltsœ ingen roll att borgenšren inte tar ut pengarna utan det ršcker med att han har mšjlighet att gšra det. 14 SŒledes beskattas ršntor nšr de blir tillgšngliga fšr lyftning och ršntekompensation nšr den uppbšrs. Vid en aktiefšrsšljning Šr det svœrt att veta hur stor del av ersšttningen som Šr att hšnfšra till upplupen utdelning. DŠrfšr hšnfšrs hela fšrsšljningsintškten till aktien fšr sšljaren. Den vinst som eventuellt uppkommer behandlas alltsœ som kapitalvinst. Kšparen beskattas istšllet fšr utdelningen nšr han uppbšr denna. FrŒn intškterna fœr gšras avdrag fšr kostnader fšr intškternas fšrvšrvande. Av 3 2 mom. SIL framgœr dessutom att ršnteutgifter Šr fullt avdragsgilla sœ lšnge de ej Šr att hšnfšra till nšringsverksamhet. Det betyder att Šven ršntor pœ lœn som anvšnts till privat konsumtion Šr fullt avdragsgilla. Detta Šr alltsœ ett undantag frœn den ovan nšmnda principen att bara kostnader fšr intškternas fšrvšrvande Šr avdragsgilla. Undantaget har antagligen tillkommit av bland annat praktiska skšl. 15 Enligt kontantprincipen fœr avdrag gšras fšr kostnader nšr de betalats. Det finns ett undantag frœn kontantprincipen i detta avseende i 3 6 mom. SIL. Undantaget gšller fšrskottsršnta. Fšr sœdan ršnta medges direkt avdrag fšr den del som belšper pœ tiden fram till den 31 januari Œret efter beskattningsœret. Resterande del fœr dras av med lika stora belopp per Œr under den resterande lœnetiden. VŠrt att tillšgga vad gšller utgiften fšr ršntekompensation som en kšpare av en fordran kan fœ erlšgga Šr att den Fšr en utfšrlig beskrivning se Melz, Kapitalvinst beskattningens problem 1986 s 257ff. 14 PŒhlsson, 1993 s Lodin m.fl s. 140.

11 11 Šr avdragsgill fšrst nšr ršntan fšrfaller till betalning. Den som erhœller ršntekompensation skall alltsœ skatta fšr den nšr den erhœlls, medan den som betalar kompensationen fœr avdrag fšrst nšr ršntan fšrfaller till betalning. Detta fšr att fšrhindra skatteplanering. Andra kostnader Šn ršnta mœste som sagt vara fšr intškternas fšrvšrvande fšr att vara avdragsgilla. Exempel pœ sœdana Šr bland annat kostnader fšr upptagande av lœn. LŒnet mœste dock anvšndas till nœgot som ger intškter, exempelvis aktier eller obligationer. Lšpande avkastning pœ privatbostadsfastighet beskattas som nšmndes inledningsvis ocksœ i inkomstslaget kapital. Det kan vara dels hyresersšttning, dels intškter frœn fšrsšljning av alster eller naturtillgœngar frœn fastigheten. Avdrag frœn intškten medges med 4000 kronor samt vid upplœtelse av smœhus som innehas med ŠganderŠtt hšrutšver 20 % av hyresintškten. I švriga fall medges avdrag med den del som motsvarar upplœtarens hyra eller avgift som belšper pœ det som uthyrts. Allt enligt 3 3 mom. SIL Kapitalvinster 17 Kapitalvinster Šr vinster som uppstœr vid icke yrkesmšssig avyttring av egendom, likasœ vinster vid avyttringar av Œtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra dšrmed jšmfšrliga fšrpliktelser. Detta framgœr av 3 1 mom.. 1 st. SIL. Vad som inryms i rekvisiten icke yrkesmšssig samt avyttring kommer att utvecklas i ett senare kapitel. Huvudregeln fšr berškningen av kapitalvinstens storlek finns i 24 1 mom. 1 st. SIL. Vinsten blir helt enkelt intškten, det šverenskomna vederlaget med avdrag fšr eventuella kostnader fšr fšrsšljningen, minskad med kostnaderna fšr egendomen. Kostnaderna Šr naturligtvis fšrst och fršmst anskaffningskostnaden, men man fœr Šven gšra avdrag fšr andra kostnader i samband med kšpet. Det kan exempelvis vara courtage vid aktiekšp eller stšmpelskatt vid fastighetskšp. Dessutom fœr normalt avdrag gšras fšr fšrbšttringar pœ egendomen. Utšver detta finns det speciella bestšmmelser fšr berškningen av kapitalvinsten fšr olika typer av egendom. Det skulle tyvšrr fšra fšr lœngt att gœ igenom dessa regler hšr. Jag Œterkommer dock till de regler som ršr berškningen av kapitalvinsten pœ finansiella instrument i ett senare kapitel, eftersom det har viss betydelse fšr fortsšttningen av uppsatsen. Beskattningstidpunkten fšr kapitalvinster finns angiven i 24 4 mom. SIL. DŠr stadgas i fšrsta stycket att ÓSkattskyldighet fšr vinst... intršder det beskattningsœr dœ egendomen avyttras.ódet Šr alltsœ avyttringsdagen som styr nšr skattskyldighet intršder. Detta innebšr ett avsteg frœn kontantprincipen eftersom avyttring inte nšdvšndigtvis innebšr att nœgon 16 Fšr utfšrligare beskrivning se t.ex. TivŽus, Skatt pœ kapital 1998 kap.22 och Fšr en utfšrlig beskrivning av kapitalvinstproblematiken se Melz, 1986.

12 betalning erlagts. Det ršcker att man vet hur mycket som kommer att inflyta. Ibland gœr det inte att berškna hela intšktens storlek vid avyttringstidpunkten, dœ den kan vara beroende av nœgon framtida hšndelse. Den del av betalningen som Šr osšker beskattas istšllet det Œr den kan faststšllas. Man anvšnder sig dock av de regler som gšllde vid avyttringsdagen. Detta framgœr av 24 4 mom. 2 st Kapitalfšrluster Det Šr inte alla egendomsfšrsšljningar o.s.v. som resulterar i vinst. I detta avsnitt skall jag dšrfšr redogšra fšr behandlingen av de fšrluster som kan uppstœ. Med kapitalfšrlust menar jag hšr sœledes motsatsen till kapitalvinst. Kapitalfšrluster Šr pœ samma sštt som ršnteutgifter avdragsgilla frœn intškterna i inkomstslaget kapital, enligt 3 2 mom. SIL. Det finns dock vissa begršnsningar. Enligt huvudregeln i 3 2 mom. SIL Šr normalt bara 70 % av fšrlusten avdragsgill. Utšver denna finns speciella avdragsregler fšr olika typer av egendom. Fšr exempelvis sœdana finansiella instrument som anges i 27 1 mom. SIL, det vill sšga aktier och aktieliknande finansiella instrument, gšller att fšrluster normalt kan kvittas fullt ut mot vinster som uppkommer vid fšrsšljningar av dessa. Fšrluster pœ marknadsnoterade finansiella instrument fœr dock ej kvittas mot vinster pœ icke marknadsnoterade dito. Kvittningsmšjligheterna framgœr av 27 5 mom. SIL. 18 Om en tillgœng avyttrats till ett pris understigande marknadsvšrdet Šr inte en kapitalfšrlust avdragsgill, om det inte framgœr av omstšndigheterna att šverlœtaren saknat avsikt att ška mottagarens fšrmšgenhet Inkomsten Det som blir kvar av intškterna sedan man gjort de avdrag man har rštt till blir den skattepliktiga inkomsten av kapital, enligt 3 14 mom. SIL. PŒ denna inkomst utgœr det 30 % i skatt, vilket framgœr av 10 4 st. SIL. Uppkommer underskott nšr man summerar intškter och avdrag har man rštt till skattereduktion enligt 11 kap 11 skattebetalningslagen, som 3 14 mom. 2 st. SIL hšnvisar till. Skattereduktionen uppgœr till 30 % av ett underskott upp till , och 21 % av det som šverstiger Reduktion sker endast av kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt samt statlig fastighetsskatt. Ett underskott av kapital kan inte sparas. Kan man inte utnyttja skattereduktionen fullt ut ett Œr, sœ gœr den alltsœ fšrlorad Kapitalinkomster i nšringsverksamhet Som jag nšmnt innan kan Šven juridiska personer ha kapitalinkomster i form av t.ex. ršntor och kapitalvinster. Dessa inkomster beskattas dock i Andra speciella avdragsregler finns i mom., mom., 29 2 mom., 30 2 mom. 5 st. och 31 5 st. SIL mom. SIL.

13 inkomstslaget nšringsverksamhet istšllet fšr kapital, eftersom juridiska personers alla inkomster skall beskattas dšr. InkomstberŠkningen sker enligt bokfšringsmšssiga grunder enligt 24 KL. BerŠkningen av kapitalvinster sker pœ samma sštt som fšr fysiska personer. Detta framgœr av 2 1 mom. SIL och 24 anvp. 1 st. 10 KL. Skillnaden mellan inkomstslagen ligger fršmst i nšr inkomster och utgifter skall tas upp till beskattning. Att berškna inkomster enligt bokfšringsmšssiga grunder innebšr att intškter och kostnader hšnfšrs till det beskattningsœr dœ de uppkommer eller belšper pœ. Detta oavsett om intškten influtit eller kostnaden bestritts under det Œret. Det betyder t.ex. att ršntor blir beskattade de Œr de belšper pœ och inte som fšr fysiska personer det Œr de Šr tillgšngliga fšr lyftning. NŠr det gšller juridiska personers kapitalfšrluster pœ sœdana tillgœngar som avses i 27 1 mom. SIL finns det en sšrskild regel i 2 14 mom. SIL, den sœ kallade ÓfŒllan.ÓDen innebšr att fšrlust pœ dessa instrument endast fœr kvittas mot vinst pœ sœdan tillgœng, om inte innehavet varit betingat av den skattskyldiges egen verksamhet eller av ett till den skattskyldige nšrstœende fšretags verksamhet, utan innehafts endast som kapitalplacering. Fšr att ett aktieinnehav skall vara betingat av verksamheten, nšringsbetingat, har vissa krav utvecklats i praxis. I ett fall hade Svenska Lloyd tillsammans med nœgra andra fšretag bildat Park Avenue Hotel fšr att tillfšrsškra rederiets passagerare hotellrum av god standard. RegeringsrŠtten ansœg att fšrvšrvet av aktierna betingats av bolagets ršrelse. 20 I ett annat fall ansœgs knappt 1 % aktieinnehav vara tillršckligt fšr att aktierna skulle vara nšringsbetingade. Innehavet syftade till att befršmja ett fšretags transportverksamhet. 21 Om ett bolag innehar aktier som motsvarar minst en fjšrdedel av ršstetalet fšr samtliga aktier eller andelar i det bolag vilkas aktier eller andelar man sœlt gšller ej avdragsbegršnsningen i fœllan per automatik enligt 2 14 mom. 2 st. sista punkten. Detta under fšrutsšttning att det sšljande bolaget ej Šr ett investment eller fšrvaltningsbolag. Ett underskott i nšringsverksamhet kan dras av mot kommande Œrs vinster enligt lag (1993:1539) om avdrag fšr underskott av nšringsverksamhet. Detta gšller dock inte underskott som Šr att hšnfšra till den ovan nšmnda fœllan. Fšrluster som Šr att hšnfšra till denna fœr istšllet dras av mot eventuella vinster i denna fœlla under kommande Œr R 1970 ref R 1968 Fi 2036.

14 14 3 RŠnta 3.1 Inledning Det finns ingen ršttslig definition av ršnta. Vad Šr dœ ršnta? Enligt ekonomisk teori Šr ršnta en fšrutsebar ersšttning frœn gšldenšr till borgenšr. 22 Normalt uppkommer inga problem att avgšra frœgan, men det finns gršnsfall. Om man t.ex. lœnar ut pengar utan ršnta men Œtnjuter nœgon annan fšrmœn frœn gšldenšren, har man dœ ŠndŒ fœtt ršnta pœ det utlœnade kapitalet? Vid kšp av en ršntelšs obligation till ett pris under det nominella, som man sedan lšser in till nominellt belopp, hur behandlar man mellanskillnaden? Det Šr frœgor som inte har nœgot alldeles sjšlvklart svar. Detta kapitel skall dšrfšr Šgnas Œt att diskutera vad som egentligen inryms i begreppet ršnta. 3.2 AllmŠnt Det finns huvudsakligen tvœ synsštt pœ vad ršnta Šr. Ett formellt och ett realekonomiskt. 23 Enligt det senare synsšttet Šr ršnta varje ersšttning som lœntagaren utger till lœngivaren. Ett formellt synsštt innebšr att det Šr avtalet som bestšmmer vad som Šr ršnta. Har avtalskontrahenterna i avtalet bestšmt att ršnta skall utgœ fšr en kredit, sœ Šr den ersšttning borgenšren fœr ršnta. Svensk skatteršttslig praxis har lšnge ansetts ha en formell syn pœ ršnta. MutŽn gjorde t.ex. i sin avhandling frœn 1959 en genomgœng av praxis och kom fram till att huvudregeln inom skatterštten var en formell syn pœ ršntebegreppet. 24 MutŽn uttryckte regeln pœ fšljande sštt: Ó...att en formell gršnsdragning tillšmpas pœ grund av oklarhet i de handlande subjektens uppfattning av transaktionernas realekonomiska innebšrd.ó 25 Dock var han inte sšker pœ var gršnsen fšr denna regel gick, men ansœg att situationer dšr man ej kunde avgšra om en kapitalrabatt eller bonus var fšrutsebar eller berodde pœ andra orsaker inrymdes i huvudregeln. Eventuellt Šr vi dock pœ všg mot ett mer realekonomiskt synsštt. I vart fall menar Melz detta i sin avhandling. 26 Han tar R 1982 Aa 152 som intškt fšr detta. 27 Detta Šr dock inte oomtvistat. 28 Det kommer dock visa sig nedan att Melz verkar ha fœtt rštt. Eftersom avkastning av egendom som inte Šr ršnta Šr kapitalvinst, kan man hitta en negativ definition av ršnta i prop. 1989/90:110 s. 459, dšr det sšgs att som reavinst eller reafšrlust ršknas sœdan všrdefšršndring som inte beror pœ eller kan beršknas pœ grund av lœneavtalet. RŠnta skulle i sœ 22 Lodin m.fl s Rutberg, SvSkT 1993 s MutŽn, Inkomst eller kapitalvinst 1959 s A.a. 26 Melz, 1986 s..297ff. 27 A.a.s Thorell, Beskattning och utlšndsk valuta 1988 s. 83.

15 fall vara en sœdan všrdefšršndring som beror pœ och kan beršknas med lœneavtalet som grund. Det Šr ocksœ en vanlig uppfattning i skatteršttslig doktrin som Roupe skriver Ò...att ršnta Šr en fšrutsebar ersšttning fšr kredit som beršknas med kreditbeloppet och kredittiden som grund.ó Olika ršntetyper Traditionell ršnta Normalt Šr det som nšmnts ovan inga problem att avgšra om det Šr en ršnta man har att gšra med. Det framgœr helt enkelt av avtalet. Den vanligaste typen av ršnta Šr uttryckt i procent av lœnebeloppet. Betalningen sker lšpande under lœnetiden med varierande intervall, dock minst nœgon gœng varje Œr FšrskottsrŠnta Ibland intršffar det att den beršknade ršntan fšr ett lœn betalas i fšrskott i samband med att ett lœneavtal ingœs. FrŒgan Šr hur man skall behandla denna fšreteelse. Ett exempel kan belysa problematiken. Antag att nœgon lœnar 1000 kronor pœ en tid av fem Œr amorteringsfritt. Den Œrliga ršntan bestšms till 10 % av lœnebeloppet. Den sammanlagda lœnekostnaden blir dœ 500 kronor. Men om lœntagaren betalar hela ršntan i fšrskott kan man lika gšrna se det som han i realiteten endast lœnat 500 kronor med en utfšstelse att betala 500 kronor i ršnta efter fem Œr tillsammans med lœnebeloppet. Storleksskillnaden pœ ršntebeloppet blir avsevšrd beroende pœ hur man angriper problemet. Enligt kontantprincipen Šr ršntor avdragsgilla nšr de betalts, vilket skulle innebšra att fšrfarandet borde accepteras. Eftersom man i tidigare praxis har antagit ett formellt synsštt pœ ršntor sœ har man Šven normalt godkšnt avdrag fšr fšrskottsršntor. I vissa fall har man dock všgrat avdrag dšr ršntan varit allt fšr hšg i jšmfšrelse med kapitalbeloppet. I motiveringarna till utgœngen i dessa mœl har dšremot inte gjorts avsteg frœn det formella synsšttet pœ ršntor. I ett notisfall frœn 1982 (R 1982 Aa 184) som gšllde ett fšrhandsbesked, všgrades avdrag fšr en fšrskottsršnta pœ cirka 90 % med motiveringen att det ršrde sig om ett skenavtal. Sškanden ville gšra avdrag fšr ršntan fšr att minska všrdet av en kapitalvinst. I lœneavtalet framgick ganska klart att det ršrde sig om skatteplanering, eftersom lœnet bland annat var villkorat av att fšrhandsbeskedet blev till sškandens fšrdel. Ett senare avgšrande (R 1987 ref 78) fick liknande utgœng. Man ansœg helt enkelt att det inte handlade om ett verkligt lœneavtal, och att den betalda fšrskottsršntan inte var nœgon ršnta. Avsikten med avtalet var bara att skaffa sig avdrag. Numera Šr problemet med hur man skall behandla fšrskottsršntor i stort sett eliminerat eftersom avdragsrštten fšr dessa begršnsad fšr fysiska personer genom 3 6 mom. SIL. Fšr juridiska personer som beskattas i in- 29 Roupe, SN 1993 s

16 16 komstslaget nšringsverksamhet gšller samma begršnsning eftersom dessa enligt 24 anv. p 1 SIL skall redovisa ršntorna fšr det Œr de belšper pœ, vilket innebšr att de skall periodiseras šver hela lœnetiden. VŠrt att notera Šr dock att man inte i skattelagstiftningen underkšnner ett lœneavtal dšr ršntan skall betalas i fšrskott, vilket man gjorde i ovan nšmnda ršttsfall. Det enda som gšrs Šr en inskršnkning i kontantprincipen RŠnta in natura m.m. Det hšnder att kreditavtal Šr konstruerade pœ sœ sštt att ersšttningen fšr krediten ej betecknas som ršnta. Det Šr inte heller alltid uppenbart att det ršr sig om ett kreditavtal. Vid ett strikt formellt synsštt pœ ršntebegreppet i skatterštten Šr det inte helt sjšlvklart hur man skall behandla dessa avtal. I R 84 1:39 všgrade majoriteten att medge ršnteavdrag fšr ett lœn. LŒnet hade anvšnts som insats i ett fastighetsbolag. I gengšld fick insatslšmnaren disponera en bryggplats. Vid uppsšgning av bryggplatsen Œterbetalades insatsen av fastighetsbolaget. Majoriteten i RegeringsrŠtten ansœg att eftersom ingen egentlig hyra erlagts sœ kunde man jšmstšlla ršntan pœ lœnet med sœdan. RŠntan ansœgs dšrfšr inte avdragsgill dœ det ršrde sig om en personlig levnadskostnad. En skiljaktig mening fanns bland ledamšterna. Den skiljaktige ansœg att ršnteavdrag skulle medges, men att man dessutom skulle berškna en intškt av kapital pœ det insatta beloppet. Denna senare linje fšljdes i RegeringsrŠttens avgšrande R 1990 ref 73. RŠttslŠget har alltsœ Šndrats principiellt, Šven om resultatet blir i stort sett detsamma. RŠttsfallet ršrde en sœ kallad depositionsleasing, och hade stora likheter med fšregœende fall. Klaganden hade lœnat pengar vilka han sedan deponerat hos en bilfirma av vilken han leasat en bil. Hyran blev av denna anledning lšgre Šn normalt. Han medgavs avdrag fšr ršntan pœ det lœnade kapitalet, samtidigt som han pœfšrdes en intškt av kapital pœ det deponerade beloppet vilket motsvarade skillnaden i hyresnivœ. I vissa fall har man dock i praxis underlœtit att beskatta lœngivare som lœnat ut pengar ršntefritt. Det har dœ ršrt lœn inom familjen, dšr fšršldrar lœnat ut pengar ršntefritt eller till lœg ršnta till sina barn. 30 LŒngivaren har dœ inte heller fœtt nœgon ersšttning som kan liknas vid ršnta. Man har alltsœ ingen ovillkorlig skyldighet att se till sœ man fœr avkastning pœ sitt kapital. Ett fall som bšr nšmnas i detta sammanhang Šr R 1989 ref 44. En man tog ett banklœn som han sedan šverlšmnade till en fšrsamling mot villkor att denna svarade fšr amorteringarna. Fšrsamlingen betalade ingen ršnta till givaren. RŠntebetalningen till banken svarade mannen fšr. Trots att mannen inte Œtnjšt nœgon form av ersšttning frœn fšrsamlingen všgrades han avdrag fšr ršnteutgiften. RŠntan jšmstšlldes med bidrag till fšrsamlingen vilket Šr en ej avdragsgill levnadskostnad. Troligen spelade 30 Se exempelvis R 1960 Fi 152 och R 85 1:68.

17 17 det fšrhœllandet in att fšrsamlingen inte var skattskyldig fšr kapitalinkomster, och dšrfšr sjšlv inte skulle kunna gšra ršnteavdrag. 31 Man kan sammanfatta ršttslšget pœ sœ sštt att vid avtal som i realiteten Šr kreditavtal, och innebšr en fšrmšgenhetsšverfšring frœn borgenšr till gšldenšr som ger skattefšrmœga, dšr skall denna šverfšring behandlas som ršnteintškt hos borgenšren. Eftersom lœngivaren beskattas fšr en tšnkt ršnteintškt sœ bšr lœntagaren medges avdrag fšr motsvarande belopp som ršntekostnad fšr att uppnœ ett korrekt resultat. Mot bakgrund av ovanstœende genomgœng av praxis verkar det som om RegeringsrŠtten anlagt en nœgot mer realekonomisk syn pœ ršntebegreppet. Fšr detta talar ocksœ ett uttalande av RegeringsrŠtten i R 1999 ref 14. DŠr konstaterar man fšrst att ršntebegreppet inte Šr ršttsligt klart definierat. DŠrefter sšger man att ÓI skattesammanhang har som ršnta i fšrsta hand behandlats kostnader fšr en kredit, oavsett om ersšttningen betecknats som ršnta eller annat, som beršknats pœ grundval av kredittid och kreditbelopp.ódetta mœste tolkas sœ att RegeringsrŠtten anlagt en nšrmast realekonomisk syn pœ ršntebegreppet. En form av ršntefritt lœn fšrekommer ibland vid fšrsšljning av egendom. Om kšparen medges anstœnd med en del av kšpeskillingen utan att behšva betala ršnta fšr detta, har den delen i praxis beršknats enligt sitt nuvšrde 32. Det diskonterade beloppet blir fšrsšljningsintškt hos sšljaren och kšparens anskaffningsvšrde. NŠr den slutliga betalningen sedan erlagts har den behandlats som ršnteintškt hos sšljaren och som avdragsgill ršntekostnad hos kšparen. Fšr personer som beskattas i inkomstslaget nšringsverksamhet gšller att den del av kšpeskillingen som behandlas som ršnta skall periodiseras šver betalningsanstœndets lšptid, enligt de redovisningsprinciper som gšller fšr dessa personer RŠntekompensation Fordringar Šr pœ samma sštt som annan egendom fšremœl fšr handel. Vissa fordringar Šr ocksœ marknadsnoterade, som exempelvis obligationer av olika slag. Beroende pœ nšr en fordran sšljs sœ Šr ršntan som belšper pœ fordringen olika stor. Enligt 81 kšplagen har sšljaren rštt att fœ ersšttning fšr denna ršnta. Fšljaktligen blir fšrsšljningspriset olika stort beroende pœ den upplupna ršntan. Enligt 3 6 mom. 2 st. SIL behandlas ršntekompensationen som ršnteintškt hos sšljaren och som ršnteutgift hos kšparen. SŠljaren skall enligt kontantprincipen ta upp intškten till beskattning nšr den blir tillgšnglig fšr lyftning, medan kšparen fœr avdrag fšr ršntan nšr den fšrfaller till betalning. Det man gšr Šr alltsœ att man delar upp intškten respektive utgiften vid en fšrsšljning av en fordran pœ en kapitaldel och en ršntedel. 31 Lodin m.fl s Se R 1987 ref 102 och R 1988 ref Lodin m.fl s. 244f.

18 18 r en fordran marknadsnoterad skall en realisationsvinst pœ denna behandlas som ršnteintškt, och en realisationsfšrlust som ršnteutgift enligt 29 2 mom. SIL. Detta gšller dock inte premieobligationer. Fšr kšparen blir det dock ingen skillnad, utan den del av kšpeskillingen som Šr hšnfšrlig till fordringens kapitaldel blir anskaffningsvšrdet fšr honom vrigt I 3 4 mom. SIL finns vissa speciella typer av utgifter som jšmstšlls med ršnteutgifter vilka man alltsœ fœr gšra avdrag fšr som ršnta. Dessa Šr Œterbetalning av statligt ršntebidrag fšr bostadsšndamœl, tomtršttsavgšld, och vederlag vid fšrtida Œterbetalning av lœn samt sœdan ršntefšrmœn som skall ses som betald ršnta enligt mom. KL.

19 19 4 Kapitalvinst 4.1 Inledning Som nšmnts inledningsvis i uppsatsen har utvecklingen i svensk skatterštt successivt gœtt mot att beskatta kapitalvinster mer eller mindre fullt ut. Vad Šr dœ en kapitalvinst? Det Šr en av frœgorna jag skall diskutera i detta kapitel. Jag skall ocksœ utveckla vad som inryms i de centrala rekvisiten icke yrkesmšssig och avyttring 3 1 mom. 1 st. SIL. Det fšrsta av dessa markerar gršnsen mot inkomstslaget nšringsverksamhet, det andra styr uppkomsten i tiden av en kapitalvinst. Dessutom kommer jag att behandla de speciella regler som ršr berškningen av kapitalvinsten pœ finansiella instrument dœ dessa har viss betydelse fšr fortsšttningen av uppsatsen. AngŒende beskattningstidpunkten av kapitalvinster hšnvisar jag till avsnitt AllmŠnt om kapitalvinst Enligt nationalekonomisk litteratur kan kapitalvinst definieras som Óden všrdestegring fšr ett fšrmšgenhetsobjekt som uppkommer dšrigenom att marknadspriset pœ objektet stiger utšver vad som betingas av att objektet undergœtt fšrbšttring eller annan fysisk fšršndring.ó 34 En vinst som uppstœr pœ grund av en fšrbšttring eller fšršdling av ett objekt Šr ofta ett led i en nšringsverksamhet, och utgšr dœ ej kapitalvinst. 35 ven egendom som ej ingœr som ett led i nšringsverksamhet kan dock undergœ en fšrbšttring. En villašgare kan t.ex. gšra en fšrbšttring pœ sitt hus. Fšr att utesluta dessa vinster talar vissa ekonomer om rena kapitalvinster. 36 Dessa uppstœr bara dœ všrdestegringen Šr ovšntad. I skatterštten anges kort och gott att en kapitalvinst Šr en vinst som uppkommer vid en icke yrkesmšssig avyttring av tillgœngar och Œtaganden enligt avtal om optioner och terminer och dšrmed jšmfšrliga fšrpliktelser. 37 En kapitalvinst eller kapitalfšrlust uppkommer alltsœ vid fšrsšljning av egendom. YrkesmŠssiga avyttringar inryms alltsœ inte i detta. DŠremot inryms fšrbšttringar pœ egendomen. Det skatteršttsliga kapitalvinstbegreppet kan dšrfšr sšgas vara vidare Šn det ekonomiska. I vissa fall fœr man dock gšra avdrag fšr fšrbšttringskostnader nšr man sšljer en tillgœng, t.ex. ett hus, varfšr det i princip Šr den ovšntade všrdestegringen som utgšr kapitalvinsten. En kapitalvinst uppkommer om fšrsšljningsintškten šverstiger anskaffningskostnaden pœ den fšrsœlda egendomen. En fšrlust blir det om fšrhœllandet Šr det motsatta. Orsakerna till att egendomen stiger eller sjunker i 34 Werin, Ekonomi och ršttssystem 1993 s Melz, 1986 s A.a. och dšr angivna referenser mom. SIL.

20 všrde kan vara mœnga. En aktie stiger i všrde om aktiebolaget som utgivit den gœr bra. En villa kan ška i všrde pœ grund av att efterfrœgan pœ villor škar eller att bolœneršntorna sjunker e.t.c. Till skillnad mot ršntor Šr alltsœ kapitalvinster ej fšrutsšgbara och beroende av ett avtalsfšrhœllande mellan tvœ parter, utan deras uppkomst styrs i princip av yttre hšndelser. 4.3 Icke yrkesmšssig... Rekvisitet Óicke yrkesmšssigó kan som nšmnts ovan sšgas utgšra gršnsen mellan inkomster i inkomstslaget kapital och inkomstslaget nšringsverksamhet. r det en yrkesmšssig avyttring skall alltsœ inkomsten beskattas i det senare inkomstslaget. Vad som Šr yrkesmšssigt Šr dock inte helt sjšlvklart. Det hela beror pœ omfattningen och varaktigheten av verksamheten. 38 Enligt de krav som utvecklats i praxis sœ kršvs stšrre varaktighet om verksamhetens omfattning Šr liten och tvšrt om. 39 Ett annat krav Šr att verksamheten skall všnda sig till allmšnheten pœ nœgot sštt. I vart fall om verksamheten bedrivs av fysisk person eller handelsbolag. Det slogs fast i R 81 1:4 dšr RegeringsrŠtten ansœg att varaktig och omfattande aktiefšrsšljning inte var yrkesmšssig, dœ fšrsšljningen bedrivits fšr egen rškning. RŠttsfallet gšllde verksamhet bedriven i handelsbolag med fysiska personer som bolagsmšn. NŠr det gšller verksamhet som bedrivs i aktiebolagsform kršvs det dšremot inte att denna všnder sig till allmšnheten fšr att vara yrkesmšssig, enligt R 1988 ref avyttring Ett annat centralt rekvisit i 3 1 mom. SIL Šr avyttringen. Eftersom det kršvs att nœgot avyttrats fšr att en kapitalvinst skall uppstœ, sœ Šr det viktigt att reda ut vad rekvisitet innebšr. Man kan ocksœ sšga att kravet pœ avyttring sštter gršnsen mellan kapitalvinster och lšpande avkastning. 40 Vad som Šr avyttring i skatteršttslig mening finns definierat i 24 2 mom. SIL. DŠr stadgas att ÓMed avyttring av egendom avses fšrsšljning, byte eller dšrmed jšmfšrlig šverlœtelse av egendom. Med avyttring jšmstšlls ocksœ att tiden fšr utnyttjande av en option lšpt ut utan att optionen utnyttjats.óatt en fšrsšljning ses som avyttring Šr všl ganska sjšlvklart. Det Šr normalt avtalet som bestšmmer nšr en avyttring skett. Har ett avtal villkorats pœ sœ sštt att det Šr beroende av en framtida hšndelse fšr att bli bindande sœ anses avyttring ha skett fšrst nšr denna framtida hšndelse intršffat. SŒ var t.ex. fallet i R 1989 ref 116 I. DŠr hade tvœ bolag avtalat om ett aktiebyte. Det ena bolaget hade dock satt som villkor fšr bytet att bolagsstšmman mœste godkšnna det fšrst. RegeringsrŠtten ansœg att avyttring skett fšrst i och med bolagsstšmmans godkšnnande. VŠrt att nšmna Šr ocksœ att det endast Šr civilršttsligt giltiga avyttringar som Lodin m.fl s Se exempelvis R 1982 Aa PŒhlsson, 1993 s. 65.

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning

Läs mer

i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande

i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande Juridiska institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, HT 2000 vid Gšteborgs universitet FšrvŠrv av ršrelsefršmmande egendom i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren

Läs mer

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson

Läs mer

Lšnekostnader i fœmansfšretag

Lšnekostnader i fœmansfšretag HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen

Läs mer

Maj 2000. Sofia Kolmodin

Maj 2000. Sofia Kolmodin Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla

Läs mer

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar

Läs mer

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer

Läs mer

Stiftelsernas skattskyldighet

Stiftelsernas skattskyldighet Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur.kand.examen Handledare: Robert PŒhlsson Stiftelsernas skattskyldighet 1 InnehŒll 1.

Läs mer

Ränta eller kapitalvinst? - en analys av distinktionen mellan ränta och kapitalvinst med fokus på behandlingen av några finansiella instrument

Ränta eller kapitalvinst? - en analys av distinktionen mellan ränta och kapitalvinst med fokus på behandlingen av några finansiella instrument JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Johan Koch Ränta eller kapitalvinst? - en analys av distinktionen mellan ränta och kapitalvinst med fokus på behandlingen av några finansiella instrument Examensarbete

Läs mer

1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...

1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION... 1 InnehŒllsfšrteckning 1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...7 2 ALLM NT OM HANDELSBOLAG OCH

Läs mer

Finansiella rådgivares ansvar

Finansiella rådgivares ansvar Juridiska institutionen Handelshögsskolan vid Göteborgs universitet. Finansiella rådgivares ansvar Uppsats för tillämpade studier på jur. kand.- programmet 20 poäng Författare: Robert Mjösén Handledare:

Läs mer

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals 1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson

Läs mer

Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut?

Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Jur. kand.-programmet TillŠmpade studier, 20 p VT 2000 Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? En uppsats om ršttskraft, retroaktivitet och

Läs mer

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet

Läs mer

EgenmŠktighet med barn

EgenmŠktighet med barn Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:

Läs mer

MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster

MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster TillŠmpade studier 20 p, HT 2000 Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster Vaiva BurgytŽ Handledare: Rolf Dotevall INNEH LL

Läs mer

BESITTNINGSBEGREPPET

BESITTNINGSBEGREPPET Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund

Läs mer

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr

Läs mer

Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet

Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen TillŠmpade Studier, 20 p Handledare: Jenny Peters VT 1999 Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Koceva Pauline

Läs mer

Auktioner pœ Internet

Auktioner pœ Internet Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark

Läs mer

DatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot!

DatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot! DatortillŠmpningar Det har hšnt nœgot! 1945: 1995: DatortillŠmpningar? Vad skall vi egentligen prata om? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? Nej! Vi har sett: n en bil

Läs mer

Bolagsordningen i fšrsvaret mot

Bolagsordningen i fšrsvaret mot Henrik Hšfde Bolagsordningen i fšrsvaret mot fientliga fšretagsfšrvšrv TillŠmpade studier pœ Jur.Kand.-Programmet, 20 p Gšteborg HT 1999 Handledare: Professor Rolf Dotevall Sammanfattning Fšreteelsen att

Läs mer

23 Inkomst av kapital

23 Inkomst av kapital 23 Inkomst av kapital Inkomst av kapital 423 41-44, 48, 52 54 och 55 kap. IL SFS 1991:1833, 1993:1471, 1543, 1544, 1994:489, 778 Andelsbyten SFS 1998:1601 prop. 1989/90:110 del I s. 295 298, 388 478, 698

Läs mer

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats

Läs mer

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................

Läs mer

F RMEDLARANSVAR INTERNET

F RMEDLARANSVAR INTERNET Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor

Läs mer

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Personuppgifter pœ Internet Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999 2 InnehŒllsfšrteckning Sammanfattning ÉÉÉÉ..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...4 Fšrfattningsfšrslag

Läs mer

23 Inkomst av kapital

23 Inkomst av kapital Inkomst av kapital, Avsnitt 23 471 23 Inkomst av kapital 41 44, 48, 52, 54 och 55 kap. IL prop. 1999/2000:2 Vem beskattas i kapital? Vad beskattas i kapital? Sammanfattning Endast fysiska personer och

Läs mer

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr

Läs mer

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens

Läs mer

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet

Läs mer

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 142

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 142 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 142 Målnummer: 8088-03 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2004-12-22 Rubrik: Lagrum: En av ett aktiebolag till delägare i bolaget utfärdad lånerevers har ansetts utgöra

Läs mer

Lšneadministration Handbok

Lšneadministration Handbok 2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok

Läs mer

UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE

UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 10 pošng HT 1999 UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE Stefan Wik, 551118-6214 Handledare:

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43 Målnummer: 4811-1992 Avdelning: Avgörandedatum: 1993-03-11 Rubrik: Lagrum: Frågor, vid avyttring av fastighetsandelar till värden understigande taxeringsvärdet,

Läs mer

Introduktionsföreläsning till skatterätten

Introduktionsföreläsning till skatterätten Uppsala universitet Juridiska institutionen Mattias Dahlberg, prof. i finansrätt Introduktionsföreläsning till skatterätten Föreläsningens delar 1. Skatterättens grundfrågor 2. Skattefria inkomster 3.

Läs mer

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p. Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems

Läs mer

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F

Läs mer

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

Läs mer

Schablonbeskattat investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring

Schablonbeskattat investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring Lagrådsremiss Schablonbeskattat investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 12 maj 2011 Anders Borg Pia Gustafsson

Läs mer

dess fšrhœllande till konkurrensrštten

dess fšrhœllande till konkurrensrštten Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget

Läs mer

Fšreningsstyrelsens ansvar

Fšreningsstyrelsens ansvar Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Inledning 5

Läs mer

Betalningar med e-pengar

Betalningar med e-pengar JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor

Läs mer

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort

Läs mer

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare

Läs mer

Bilaga till dnr 2013-03-04 1 31 93333-13/113. Förenklade kvittningsregler i inkomstslaget kapital

Bilaga till dnr 2013-03-04 1 31 93333-13/113. Förenklade kvittningsregler i inkomstslaget kapital * Skatteverket 1 PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2013-03-04 1 31 93333-13/113 Förenklade kvittningsregler i inkomstslaget kapital www.skatteverket.se Postadress Skatteupplysningen, telefon E-postadress

Läs mer

Tillverkningshemligheter och

Tillverkningshemligheter och Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne

Läs mer

Investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring

Investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring Bilaga 8 Investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring Bilaga till avsnitt 6.13 Bilaga 8 Investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring Innehållsförteckning Bilaga

Läs mer

Samband mellan resurser och resultat

Samband mellan resurser och resultat Skolverkets rapport nr 170 Samband mellan resurser och resultat En studie av landets grundskolor med elever i Œrskurs 9 Sammanfattning: Denna studie omfattar nšrmare 900 kommunala grundskolor och drygt

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:36

Regeringens proposition 2009/10:36 Regeringens proposition 2009/10:36 Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn Prop. 2009/10:36 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 oktober

Läs mer

Värdepappersinformation inför deklarationen PRIVATE BANKING

Värdepappersinformation inför deklarationen PRIVATE BANKING Värdepappersinformation inför deklarationen PRIVATE BANKING Juridik & Skatter Januari 2011 Hjälp inför deklarationen Som hjälp inför årets deklarationsarbete skickar vi ett underlag över de värdepapperstransaktioner

Läs mer

- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5

- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 INNEH LL 1 INLEDNING 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 1.3 Syfte 5 1.4 AvgrŠnsningar 6 1.5 Disposition 6 2 METOD 8 2.1. AngreppssŠtt Ð studiens

Läs mer

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos

Läs mer

Alternativa vœrdformer

Alternativa vœrdformer Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare

Läs mer

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till

Läs mer

Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet

Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Kerstin Webmark Juridiska institutionen Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 10 p Jur. Kand.-programmet HT 99 Handledare Eva-Maria Svensson

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15 Målnummer: 3533-04 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2007-03-15 Rubrik: Lagrum: En skattskyldig har inte ansetts verksam i betydande omfattning i ett fåmansbolag

Läs mer

kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07

kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 S Viktig information om sškerhet Det Šr av stšrsta vikt att denna bruksanvisning fšrvaras tillsammans med skœpet fšr framtida behov. LŒt alltid bruksanvisningen

Läs mer

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet 827 3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Skattskyldighet 3.1 Skattskyldighet Bestämmelser om skattskyldighet (den

Läs mer

Social kompetens/všrdegrund

Social kompetens/všrdegrund Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund

Läs mer

Störningsupplevelse av buller i klassrum

Störningsupplevelse av buller i klassrum 1997:21 Störningsupplevelse av buller i klassrum Pär Lundquist Kjell Holmberg arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 Enheten för fysiologi och teknik Bitr enhetschef: Ulf Landström a Fšrord 1991 utvidgades Arbetsmiljšlagen

Läs mer

Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010

Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 LINKÖPINGS UNIVERISTET Genomsyn Med utgångspunkt i mål nr 3819 3820 09 Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 Innehållsförteckning 1. Mål nr 3819-3820-09... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Länsrätten...

Läs mer

HushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen

HushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen 99-05-18 Finansforums Sparbarometer 2/99 Finansforum har fr o m 1999 inlett en kvartalsvis redovisning av hur de svenska hushœllens sparande utvecklas. I den hšr andra rapporten redovisar vi vad som hšnt

Läs mer

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet 31 3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Skattskyldighet 3.1 Skattskyldighet Bestämmelser om skattskyldighet (den subjektiva skattskyldigheten) för fysiska personer, dödsbon,

Läs mer

32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d.

32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d., Avsnitt 32 705 32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. 48 kap. 3 och 23 24 IL prop. 1999/2000:2, del 2, s. 570 571, 573 574 och 584 585 Vad beskattas? När

Läs mer

TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING

TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING Karin Andersson Carina Celiné Peters Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare:

Läs mer

Lennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt

Lennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt Lennart Carlssons svenska šversšttning av Win -lose and Win -win Interactions and Organisational Responses to Scarcity Galvin Whitaker Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998 Om konsten att

Läs mer

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering TRITA-NA-D9811 CID-38, KTH, Stockholm, Sweden 1998 Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering Inger Boivie, Jan Gulliksen och Ann Lantz Inger Boivie, Enator AB och CID Jan Gulliksen,

Läs mer

7 Tidigare års underskott

7 Tidigare års underskott 197 7 Tidigare års underskott 40 kap. IL, bet. 1960:BevU10, prop. 1960:30, SOU 1958:35, bet. 1989/90:SkU30, prop. 1989/90:110, SOU 1989:33 och 34, bet. 1993/94:SkU15, prop. 1993/94:50, SOU 1992:67, Ds

Läs mer

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9

Läs mer

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Liv & hälsa en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.

Läs mer

15 Underprisöverlåtelser

15 Underprisöverlåtelser 15 Underprisöverlåtelser Underprisöverlåtelser 1649 prop. 1998/99:15 s. 117-163, 270-275 och 295 1998/99: SkU5 s. 8-10 prop. 1998/99:113 s. 22-25, 1998/99:SkU23 s. 3 prop. 1999/2000:2 Del 2 s. 301-306,

Läs mer

32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d.

32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. 629 32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. 48 kap. 3 och 23-24 IL prop. 1989/90:110 s. 458 465, 725 726, SkU30 prop. 1999/2000:2, del 2, s. 570-571, 573-574 och 584-585 Vad beskattas? När sker beskattning?

Läs mer

2 Handelsbolag Sammanfattning

2 Handelsbolag Sammanfattning 77 2 Handelsbolag 5 kap. 1 och 3 IL Lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, HBL SkU 1989/90:30, prop. 1989/90:110 s. 589 f, 592-596, 646-647, 766-767 SkU 1993/94:15, prop. 1993/94:50 s. 241

Läs mer

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) *Skatteverket PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2010-11-22 131 751278-10/113 Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) www.skatteverket.se Postadress Telefon E-postadress 171

Läs mer

8 Utgifter som inte får dras av

8 Utgifter som inte får dras av 91 8 Utgifter som inte får dras av 9 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 105-113. SOU 1997:2, del II s.78-85 8.1 Sammanfattning I 9 kap. IL finns bestämmelser om utgifter som inte får dras av. Dessa regler

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.

Läs mer

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok 2001 Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63 Målnummer: 456-01 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2004-09-07 Rubrik: Fråga om kammarrätt i ett mål om inkomsttaxering utformat domslutet på ett sätt som omöjliggör

Läs mer

27 Avyttring av fastigheter

27 Avyttring av fastigheter Avyttring av fastigheter 513 27 Avyttring av fastigheter Fysiska personer Juridiska personer Handelsbolag Fastighet utomlands Avyttring Med avyttring avses försäljning, byte eller därmed jämförlig överlåtelse

Läs mer

Samma eller likartad verksamhet - Ordalydelsens nya skatterättsliga tolkning

Samma eller likartad verksamhet - Ordalydelsens nya skatterättsliga tolkning Examensarbete Våren 2011 Sektionen för Hälsa och Samhälle Handelsrätt Samma eller likartad verksamhet - Ordalydelsens nya skatterättsliga tolkning Författare Anders Tykesson Nina Uusivirta Jenny Widell

Läs mer

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 30 Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget.

Läs mer

Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse

Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Peter Lindelöf och Hans Löfsten IMIT WP: 1999_108 Datum: 1999 Antal sidor: 86 Institute for Management of Innovation and Technology 1 INLEDNING 1.1 Teknik-

Läs mer

7 Inkomster som är skattefria

7 Inkomster som är skattefria Inkomster som är skattefria 111 7 Inkomster som är skattefria 8 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 92-105 SOU 1997:2, del II s. 65-78. All inkomstbringande verksamhet som inte är uttryckligt undantagen

Läs mer

Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa

Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa April 2000 Lisdoonvarna Mail Feeder Service Postbus, Ennis, Irland Metro Rural Parcel Bus, West Yorkshire, Storbritannien KTEL, kombinerad passagerar- och godstrafik,

Läs mer

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3 Social rapport 2001 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande

Läs mer

10 Allmänna avdrag. 10.1 Påförda egenavgifter m.m. Allmänna avdrag 129

10 Allmänna avdrag. 10.1 Påförda egenavgifter m.m. Allmänna avdrag 129 Allmänna avdrag 129 10 Allmänna avdrag prop. 1999/2000:2, del 2 s. 668-670. SOU 1997:2, del II s. 494-496 prop. 1975/76:31, SkU 20 prop. 1979/80:60, prop. 1989/90:110 s. 364-366, SkU30 prop. 1991/92:43,

Läs mer

TILLÄGG TILL ERBJUDANDEHANDLING

TILLÄGG TILL ERBJUDANDEHANDLING TILLÄGG TILL ERBJUDANDEHANDLING avseende ERBJUDANDE FRÅN NORDIC LEISURE AB (PUBL) TILL AKTIEÄGARNA I BETTING PROMOTION SWEDEN AB (PUBL) Tillägg till Erbjudandehandling avseende erbjudande till aktieägarna

Läs mer

Förmån av tandvård en promemoria

Förmån av tandvård en promemoria Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak

Läs mer

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology

Läs mer

2004-02-02 Fi2004/475. 1 Bakgrunden till förslaget. 1.1 Ombildning till aktiebolag

2004-02-02 Fi2004/475. 1 Bakgrunden till förslaget. 1.1 Ombildning till aktiebolag Promemoria 2004-02-02 Fi2004/475 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för företagsbeskattning, S1 Telefon vx 08-405 10 00 Överföring av periodiseringsfond och expansionsfond vid ombildning

Läs mer

HFD 2013 ref 43. Lagrum: 42 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2013 ref 43. Lagrum: 42 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2013 ref 43 Fråga om en företagsägare som bildar en stiftelse ska beskattas med anledning av den överföring av kapital som sker vid stiftelsebildningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum:

Läs mer

16 Uttag ur näringsverksamhet

16 Uttag ur näringsverksamhet Uttag ur näringsverksamhet 1083 16 Uttag ur näringsverksamhet prop. 1989/90:110 s. 320-321, 556-558, 591-592, 655, 660 och 693, SkU30 prop. 1990/91:166 s. 63-64, SkU29 prop. 1990/91:167 s. 12-21, 24-27,

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:39

Regeringens proposition 2005/06:39 Regeringens proposition 2005/06:39 Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m. Prop. 2005/06:39 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 20 oktober 2005 Göran

Läs mer

För ett offensivt miljöarbete i Halland

För ett offensivt miljöarbete i Halland i För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30. Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30. Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30 Närvarande: F.d. regeringsrådet Lars Wennerström, justitierådet Lars Dahllöf och regeringsrådet Eskil Nord. Skattefri kapitalvinst och utdelning

Läs mer

1 INLEDNING. 1.1 Problembeskrivning

1 INLEDNING. 1.1 Problembeskrivning 1 INLEDNING Under det senaste Œrtiondet har relationen mellan handel och miljš kommit i internationellt fokus. Konflikten mellan handel och miljš uppkommer nšr lšnder har olika miljšpolitik. I vissa lšnder

Läs mer

Den nya bibliotekariens kompetens

Den nya bibliotekariens kompetens Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

23 Inkomst av kapital

23 Inkomst av kapital Inkomst av kapital 389 23 Inkomst av kapital 41-44, 48, 52, 54 och 55 kap. IL SFS 1991:1833, 1993:1471, 1543, 1544, 1994:778 prop. 1989/90:110 del I s. 295 298, 388 477, 698 705, 709 730, del II s. 123

Läs mer