- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING Bakgrund Problemanalys Problempresentation Problemformulering 5

Transkript

1 INNEH LL 1 INLEDNING Bakgrund Problemanalys Problempresentation Problemformulering Syfte AvgrŠnsningar Disposition 6 2 METOD AngreppssŠtt Ð studiens objekt Informationsbehandling Studiens begršnsningar 10 3 SJUKL N Sjuklšnelagens tillkomst FšrlŠngd arbetsgivarperiod AllmŠnt om Sjuklšnelagen UppgiftslŠmnande Karensdag Hšgriskskydd AllmŠnt SŠrskilt hšgriskskydd Utškat sšrskilt hšgriskskydd SmŒ fšretags stšllning Fšretagsstrukturen i Sverige Kostnader fšr sjuklšn SjukfrŒnvaron UppgiftslŠmnande Karensdagen Sambandet mellan Sjuklšnelagen och framvšxten av bemanningsfšretag 18 1

2 4 F RS KRINGSM JLIGHETER MOT SJUKL NEKOSTNADER FšrsŠkringskassans alternativ FšrsŠkringens utformning Avgift JŠmkning De sammanlagda lšnekostnaderna Kostnader som fšrsškringen ersštter BegŠran om fšrsškringsersšttning Syftet med fšrsškringen Information till arbetsgivare HandlŠggare vid FšrsŠkringskassan ger sin syn pœ fšrsškringen MarknadsfšrsŠkringar FšrsŠkringarnas utformning Trygg-Hansa Folksam LŠnsfšrsŠkringar SjuklšnefšrsŠkringarnas framtidsutsikter 29 5 LAGSTIFTAREN OCH SJUKL NEKOSTNADSF RS KRINGEN FšrsŠkringens utveckling SjuklšnekostnadsfšrsŠkringen utreds Utredaren fšreslœr hšgkostnadsskydd Omfattning ErsŠttning vriga bestšmmelser Arbetsmiljšincitamentet FrŒgans vidare behandling i SocialfšrsŠkringsutskottet Uppfšljning av utredningen uteblev 37 6 ANALYS SjuklšnekostnadsfšrsŠkringen FšrsŠkringens omfšrdelande karaktšr Avgiften fšr fšrsškringen Karensdagarna SjŠlvrisk Bonus Omfattningen Sammanfattning Hšgkostnadsskyddet 44 2

3 6.2.1 Administration och inrapportering ErsŠttning och arbetsmiljšincitamentet SjukfrŒnvaron SjuklšnebestŠmmelserna sedda ur konkurrenssynpunkt ArbetsgivarintrŠdet Sammanfattning Slutsatser i punktform 49 7 K LLF RTECKNING Offentligt tryck Propositioner Statens offentliga utredningar KommittŽdirektiv Motioner UtskottsbetŠnkanden RiksfšrsŠkringsverket Litteratur Artiklar Intervjuer Internet 54 8 BILAGOR 55 3

4 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund De smœ fšretagen Šr en viktig del av Sveriges nšringsliv. Sverige kšnnetecknas av att man jšmfšrt med mœnga andra lšnder har en fšrvœnansvšrt stor del stora fšretag, en fšrhœllandevis liten del medelstora fšretag samt mœnga smœ fšretag. De smœ fšretagen Šr specialister inom sitt verksamhetsomrœde, men deras verksamhet kršver Šven att de Šr všl insatta i det omfattande regelverket fšr fšretag. Fšretagsreglerna beršknas všxa med 5-6 procent per Œr och omfattar fšr nšrvarande omkring lagar, fšrordningar och runt fšreskrifter frœn myndigheter. Det kostar tid och pengar att Šgna sig Œt att finna rštt bland reglerna, ett avbršck i de resurser som det enskilda fšretaget disponerar. Fšr de smœ fšretagen Šr bšrdan tyngre Šn fšr de stora, eftersom de stora fšretagen bšttre fšrmœr hœlla sig med specialkompetens fšr att hantera och hœlla sig ˆ jour med regelverket. 1 Regelverk behšvs men i en omfattning och av en sort som inte medfšr kostnader vilka leder till att de smœ fšretagen hšmmas. Sjuklšnelagens ikrafttršdande den 1 januari 1992 innebar att en arbetsgivarperiod infšrdes under vilken arbetsgivaren gavs ett direkt ekonomiskt ansvar att ersštta arbetstagaren fšr inkomstfšrlust pœ grund av sjukdom. Den anstšlldes rštt till ersšttning ges i form av sjuklšn frœn arbetsgivaren under de fšrsta tretton dagarna efter karensdagen och rštten till sjuklšn gšller fr.o.m. den fšrsta dagen i anstšllningsfšrhœllandet. FrŒn lagstiftarens sida insœg man vid infšrandet av lagen att fšrslaget kunde innebšra komplikationer fšr smœ fšretag, vilka drabbas extra hœrt av sjukdom hos anstšllda, varfšr dessa i lagtext erbjšds en mšjlighet till sjuklšnekostnadsfšrsškring Problemanalys Problempresentation Under arbetsgivarperioden Šr arbetsgivaren direkt ekonomiskt ansvarig att ersštta arbetstagaren fšr inkomstfšrlust pœ grund av sjukdom. Denna kostnad Šr pœfrestande fšr smœ fšretag som drabbas hœrdare Šn de stora av ett sjukfall bland anstšllda eftersom varje anstšlld har procentuellt stšrre inverkan i ett mindre fšretag. ven vid Œterkommande sjukfall hos anstšllda drabbas smœ fšretag hœrt eftersom dessa inte har samma mšjligheter som stora fšretag att sprida den fšrlust som sjukfallen innebšr. Detta har lett till att man inom de mindre fšretagen har blivit ršdda fšr att anstšlla och nšr man všl gšr detta fšrsškrar man sig om att den nyanstšllde Šr vid god hšlsa. 3 1 Gšteborgs-Posten, , s. 2 2 Med sjuklšnekostnad avses kostnader fšr sjuklšn enligt 6 Lag (1991:1047) om sjuklšn, avgifter enligt Lag (1981:691) om socialavgifter, till den del avgifterna Šr hšnfšrliga till den utbetalade sjuklšnen, samt skatt enligt Lag (1990:659) om sšrskild lšneskatt pœ vissa fšrvšrvsinkomster, till den del skatten Šr hšnfšrlig till den utbetalda sjuklšnen. 3 Dagens Industri, , s. 4, RFV Redovisar 1999:2, s. 9 4

5 Vad gšller sjuklšnekostnadsfšrsškringen har sedan starten 1992 antalet anslutna fšretag mer Šn halverats fšr att 1999 utgšra knappt FrŒn fšretagens sida ser man inte den nuvarande fšrsškringen som en bra lšsning pœ det problem som sjuklšnekostnader utgšr fšr smœ fšretag, dock kvarstœr ett intresse hos de smœ fšretagen att finna en lšsning pœ detta problem. Den lœga anslutningen till fšrsškringen medfšr att administrationskostnaderna blir hšga i fšrhœllande till vad som betalas ut i ersšttning. De flesta fšretag kan med erfarenhet av den normala sjukfrœnvaron gšra den bedšmningen att det inte Šr lšnt att teckna fšrsškringen eftersom avgiften till fšrsškringen kommer att šverstiga ersšttningen. De fšretag som har en konstant hšg frœnvaro kan samtidigt lštt rškna ut att fšrsškringen Šr en bra affšr och det faktum att nœgra fšretag fœr ut en hšg ersšttning gšr att det Šr svœrt att frœn RiksfšrsŠkringsverkets sida sšnka avgifterna ytterligare om fšrsškringen skall vara sjšlvfinansierande Problemformulering Sjuklšnelagens regler fœr konsekvenser fšr smœ fšretag, vilket gšr det intressant att undersška hur smœ fšretags situation vad gšller sjuklšn ser ut. Regler som anpassades till storfšretagen fšr flera decennier sedan skall tillšmpas pœ smœfšretag i dagens nšringsklimat. Detta betyder att reglerna slœr hœrt mot fšretagen, men Šven mot de anstšllda och švrig arbetskraft, eftersom de smœ fšretagen inte vœgar anstšlla. 6 En viktig frœga blir att se vilka skillnader som finns mellan de smœ och de stora fšretagen i fšrhœllande till gšllande regler och mšjligheter att efterleva dessa. Det talas mycket om att fšrbšttra och fšrenkla fšretagandet i Sverige, detta samtidigt som omfattande och komplicerade regler hindrar fšretag frœn att utvecklas och všxa. Omfattningen och komplexiteten hos de bestšmmelser en smœfšretagare har att fšlja blir ytterligare en faktor som mœste genomgœs. Vidare Šr det nšdvšndigt att se šver lagstiftarens roll, har man frœn beršrda myndigheter behandlat frœgan med tillršckligt stort intresse eller har de smœ fšretagens situation vad gšller sjuklšn blivit eftersatt. Vad gšller den fšrsškring mot sjuklšnekostnader som finns tillgšnglig fšr smœ fšretag Šr det ett flertal frœgestšllningar som mœste besvaras. Fšr det fšrsta blir det intressant att se om fšrsškringen motsvarar de behov som smœ fšretag har om sœ ej Šr fallet, gœr det att fšrbšttra den befintliga fšrsškringen mot sjuklšnekostnader sœ att den blir ett attraktivt alternativ fšr smœ fšretag? Vidare pœkallar det hšgkostnadsskydd mot allt fšr hšga sjuklšnekostnader som fšreslagits uppmšrksamhet, Šr detta ett bra alternativ och i fall av detta, varfšr har inte ett hšgkostnadsskydd infšrts? 1.3 Syfte Jag vill med denna uppsats fšsta uppmšrksamheten pœ det faktum att en smœfšretagare pœverkas i flera avseenden av reglerna om sjuklšn. Uppsatsen har i huvudsak tre syften. 4 Enligt RiksfšrsŠkringsverkets statistik šver sjuklšnekostnadsfšrsškringen var fšretag anslutna till fšrsškringen i juni RFV Anser 1995:9, s Dagens Industri, , s. 4 5

6 Det fšrsta Šr att visa pœ de skilda fšrutsšttningar som smœ och stora fšretag har. Dessa skillnader medfšr problem eftersom man till stor del har att rštta sig efter gemensamma bestšmmelser. Jag vill vidare genom en analys av de till synes enkla reglerna om sjuklšn pœvisa hur dessa regler ger effekter som kan ha en avgšrande betydelse fšr en smœfšretagares handlande. Eftersom regelsystemet Šr statiskt Šr smœfšretagaren till stor del styrd i sitt handlande och jag vill visa hur man frœn lagstiftarens sida kan fšršndra fšrhœllandena fšr smœfšretagare. Slutligen vill jag undersška om den nuvarande fšrsškringen mot sjuklšnekostnader motsvarar arbetsgivarnas behov av och intresse fšr en sœdan fšrsškring. Om en šversyn av fšrsškringen visar pœ brister Šr mœlet att kunna presentera fšrbšttringar i den befintliga fšrsškringen eller ge andra alternativ till den nuvarande fšrsškringen. 1.4 AvgrŠnsningar Jag intar ett smœfšretagarperspektiv i min studie av sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag. Ett fšretag har Šven mœnga andra intressenter sœsom anstšllda, lœngivare, kunder, leverantšrer m.fl. Ur mitt perspektiv Šr dessa av underordnad betydelse, varfšr det skulle fšra fšr lœngt att lœta studien omfatta Šven dessa grupper. I studien ingœr att undersška de faktorer som kan pœverka ett mindre fšretags situation vid intršffade sjukfall hos de anstšllda. Vad gšller de regler och bestšmmelser som omfattar nšringslivet intar lagstiftaren en central roll. Denna part Šr intressant Šven ur en annan synpunkt eftersom det Šr frœn detta hœll man kan se i vilken omfattning man uppmšrksammar den diskussion som fšrs i frœgan. Arbetsgivarna och arbetstagarna samt deras intresseorganisationer kommer Šven de att bli fšremœl fšr undersškning. Det Šr FšrsŠkringskassan som upplyser arbetsgivare om de lagar och bestšmmelser som en arbetsgivare har att fšlja, detta gšr att den samt de handlšggare som bl.a. administrerar sjuklšnekostnadsfšrsškringen besitter mycket information. Slutligen finns det ett antal fšrsškringsbolag som vid Sjuklšnelagens ikrafttršdande presenterade egna alternativ till FšrsŠkringskassans sjuklšnekostnadsfšrsškring. Det kommer att bli intressant att se vilken syn de har pœ sina och FšrsŠkringskassans produkter som všnder sig till smœ fšretag. 1.5 Disposition Uppsatsen inleds med ett inledande kapitel som fšljs utav ett metodavsnitt. DŠrefter fšljer tre kapitel av mer deskriptiv karaktšr. Uppsatsen avslutas med en analys av de samlade frœgestšllningarna. Kapitel 1 ger lšsaren en introduktion till uppsatsen i form av en bakgrundsbeskrivning, problemanalys, syfte och avgršnsningar. Den i problemanalysen ingœende problemformuleringen och syftet Šr de viktigaste delarna och flyter till viss del samman, varvid syftet specificeras separat. 6

7 I kapitel 2 redogšrs sedan fšr val av metod. Detta avsnitt innefattar val av angreppssštt, urval av information samt behandlar problem kring studiens begršnsningar. Kapitel 3 presenterar Sjuklšnelagens tillkomst och beskriver Sjuklšnelagen pœ ett relativt švergripande sštt. En allmšn redogšrelse av smœ fšretags stšllning och en utredning av Sjuklšnelagen i praktiken och effekter av densamma tar vid i syfte att klargšra sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag. Kapitel 4 kommer att utreda de fšrsškringar mot sjuklšnekostnader som smœ fšretag ges mšjligheten att teckna. FšrsŠkringarnas villkor kommer att ses šver, fšrsškringarnas syften kommer att presenteras och fšrsškringarnas kvalitet och lšmplighet kommer att pršvas. Kapitel 5 kommer att utreda huruvida man frœn lagstiftarens sida kan anses ha vidtagit tillršckliga ŒtgŠrder fšr att komma till rštta med de problem som uppstod fšr smœ fšretag nšr sjuklšneperioden infšrdes. Vidare utreds om man pœ korrekt sštt fšljt upp den fšrsškringsmšjlighet fšr smœ fšretag som erbjšds vid Sjuklšnelagens infšrande. I det avslutande kapitel 6 analyseras och dras slutsatser kring de resultat som framkommit. 7

8 2 METOD I metodkapitlet redogšrs fšr valet av angreppssštt, studiens objekt, hur information samlats in, samt bedšmning av resultatens validitet AngreppssŠtt Ð studiens objekt Uppsatsen kommer att ta formen av en studie av de inblandande parternas fšrhœllande till de problem som presenteras. Genom att všlja att utgœ frœn reglerna om sjuklšn och studera hur dessa fungerar och kan fšrbšttras kan angreppssšttet kallas normrelaterat. I en ersšttnings-ršttslig studie kan man ocksœ tšnka sig ett skaderelaterat angreppssštt dšr man bšst fœr fram hur ersšttningsregler samverkar med varandra medan tillšmpningen den enskilda ersšttningsanvšndningen kommer i bakgrunden. 7 ven om uppsatsen till stor del behandlar ŒtgŠrder frœn lagstiftarens sida Šr det adressaten, de smœ fšretagen, som Šr det objekt som Šr av intresse. Studien kommer att bestœ av en djupgœende analys, inom ramen fšr det svenska socialfšrsškringssystemet, av de arbetsmarknadsmšssiga och till viss del ršttsliga konse-kvenserna av sjuklšnesystemet fšr smœ fšretag. NŠr det gšller val av intressentgrupp Šr situationen vid sjukfall i smœ fšretag speciell, alla inom fšretaget pœverkas mer eller mindre av ett sjukfall hos en anstšlld. Den sjukes roll Šr uppenbar, men Šven de andra anstšllda pœverkas i hšg grad, liksom fšretagsledningen. Ur en ersšttningsršttslig synvinkel pœverkas den sjuke i och med att reglerna i Sjuklšnelagen tršder ikraft och beršttigar denne till ersšttning frœn arbetsgivaren. De švriga anstšllda pœverkas ocksœ av sjukfallet hos kollegan, dock inte direkt av Sjuklšnelagen, utan pœ grund av att fšretagets rutiner fortfarande skall skštas och arbetsuppgifter kanske švertas. Man fœr i dessa fšretag Óbetala dubbeltó vid ett intršffat sjukfall, dels skall sjuklšn betalas och dels skall den sjukes arbetsuppgifter utfšras. Fšretagsledningen pœverkas av Sjuklšnelagens bestšmmelser eftersom ersšttning skall ges till den sjuke. Det Šr hšr som fšrutsšttningarna och problematiken fšr smœ fšretag enklast visas. Vid ett sjukfall pœverkas ett mindre fšretag pœ ett annat sštt Šn stšrre, det Šr inte bara en procentuellt stšrre del av fšretaget som rent faktiskt Šr indisponibel pœ grund av sjukdom utan sjukfallet fœr Šven efterverkningar inom en stšrre del av fšretaget. Utšver att všlja studiens objekt kan man angripa sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag ur ett stšrre socialfšrsškringsršttsligt perspektiv. De kostnader som en arbetsgivare bidrar med Šr bara en del av det omfattande trygghetssystem som Šr Šmnat att se till individens všlbefinnande i ett samhšlle. Att genomfšra studien pœ detta vis skulle dock inte peka pœ den specifika situation som smœ fšretag ges genom reglerna om sjuklšn. Uppsatsens allmšnna del Šr huvudsakligen deskriptiv. Som utgœngspunkt fšljer en allmšn beskrivning av smœ fšretags stšllning i fšrhœllande till det lagstadgade arbetsgivaransvaret. Redogšrelsen av Sjuklšnelagen, dess regler och dess specifika karaktšr gšrs fšr att underlštta fšrstœelsen av de effekter Sjuklšnelagen har fšr smœ fšretag. 7 Roos, C M, ErsŠttningsrŠtt och ersšttningssystem, s. 21 8

9 Arbetets centrala del kommer att vara mer analytisk till sin karaktšr. Lagstiftaren kan genom att infšra, anpassa eller ta bort delar av regelsystemet fšršndra fšrhœllandena fšr smœ fšretag. Den fšrsškring mot sjuklšnekostnader som finns Šr ett exempel pœ en faktor som pœverkar de smœ fšretagen, men Šven de produkter som privata fšrsškringsbolag erbjuder som alternativ till FšrsŠkringskassans sjuklšnekostnadsfšrsškring Šr av intresse. De ŒtgŠrder som myndigheterna har vidtagit kommer att analyseras enskilt men Šven fšras in i ett sammanhang och studeras ur ett smœfšretagarperspektiv Informationsbehandling Vid en analys av ersšttningssystem i juridiska sammanhang Šr det brukligt att man anvšnder sig av en ršttsdogmatisk metod. Denna innebšr en noggrann beskrivning av regelsystemet och analys av fšrhœllanden som enligt fšrarbeten eller litteratur visat sig besvšrliga i tillšmpningen. 8 Innan en insamling av information pœbšrjas bšr man dock ta stšllning till om man skall anlšgga en kvalitativ eller kvantitativ ansats. Detta avsnitt bšrjar med att behandla denna frœga fšr att sedan beskriva vilka olika typer av information som anvšnts. Vid tillšmpning av en kvalitativ metod har man fšrre undersškningsobjekt som behandlas mer ingœende. Den kvantitativa metoden innebšr att man behandlar mœnga undersškningsobjekt pœ ett mer ytligt sštt. Uppsatsen Šr en analys av situationen fšr en specifik grupp nšr speciella omstšndigheter fšreligger, vad som kan benšmnas som fallstudie. Vid en fallstudie anvšnds vanligen en kvalitativ metod, vilket jag ocksœ tagit fasta pœ. Fšr att tillgodorškna sig en meningsfull fšrstœelse fšr de problem som uppstœr fšr den studerade gruppen betraktas attityder, všrderingar och fšrestšllningar hos de undersškta objekten. Jag fšredrar en mer ingœende analys av specifik information framfšr en mer kvantitativ studie. Detta dœ en studie av till exempel lagreglers inverkan pœ en adressat kršver en djupare fšrstœelse av situationen i sig. Ytterligare ett faktum som talar fšr en kvalitativ metod Šr att informationen i Šmnet Šr begršnsad till ett fœtal kšllor och inte sœ omfattande som man kan šnska. Genom en grundlšggande studie av fršmst det regelverk som en smœfšretagare har att fšlja skapar vi en nšdvšndig grund fšr att kunna studera de problem som kan uppstœ vid efterlevandet av dessa. En mer kvantitativ studie som beršr fler undersškningsobjekt pœ ett ytligare sštt skulle inte pœ ett tillfredsstšllande sštt besvara de frœgor som stšlls upp problemformuleringen. Jag har till stor del anvšnt mig av offentligt tryck som informationsbas. Det primšra syftet till detta Šr att studien till stor del omfattar regler som frœn lagstiftarens sida pœfšrts den grupp som studien omfattar. ven det faktum att informationen i švrigt Šr ytterst knapphšndig gšr att studien till stor del kommer att ta utgœngspunkt i information frœn lagstiftarens sida vilken jag med hjšlp av kommentarer av švriga parter šnskar komplettera. ven vid intervjuer anvšnds denna information som bakgrundsmaterial. Med tanke pœ att informationen i Šmnet Šr begršnsad Šr det viktigt att anlšgga en kritisk, sjšlvstšndig och reflekterande hœllning till det material som behandlas. Det Šr viktigt att ha denna distans dœ kšllans ursprung kan pœverka informationens innehœll. Att vid skriftlig 8 Roos, C M, s. 23 9

10 information analysera texten pœ ett oberoende sštt Šr av stor vikt och fšrfattaren har fšrsškt att anamma detta tankesštt Studiens begršnsningar Vid varje undersškning Šr det av intresse att se till informationens giltighet och pœlitlighet. Detta uttrycks vanligen i termerna validitet och reliabilitet. God validitet innebšr att undersškningen de facto ger svar pœ de frœgor man har fšr avsikt att fœ besvarade. Den fšr lšsaren sœ viktiga reliabiliteten Šr dšremot ett mœtt pœ studiens tillfšrlitlighet. 9 En undersšknings validitet Šr beroende av flertalet faktorer, dšr vidden och olikheten av undersškta objekt Šr av stor betydelse. Sett till denna studie Šr antalet objekt begršnsat men det Šr min avsikt att istšllet uppnœ god validitet genom att undersškta objekt har genomgœtt en grundlig analys. Uttolkning av andrahandskšllor fšrsšmrar generellt validiteten varfšr direkta intervjuer och samtal med inblandade parter har genomfšrts i den omfattning dessa kunnat genomfšras med rštt respondent. Undersškningens reliabilitet Šr som sagts ett mœtt pœ dess tillfšrlitlighet. Det Šr viktigt att ha i Œtanke att information alltid uttolkas eller šversštts av nœgon och att observatšren alltid i nœgon mœn fšršndrar det han observerar. I egenskap av uttolkare, men Šven som observatšr, fšrsšmrar man sœvšl validiteten som reliabiliteten dœ det Šr oundvikligt att man anlšgger subjektiva všrderingar. En brist med denna uppsats, vilken Šr svœr att komma tillrštta med, Šr att det kan vara svœrt fšr lšsaren att veta vad som kan ha pœverkat dels de tidiga leden av information och dels vilka subjektiva všrderingar uttolkaren har lagt an. ven om fšrfattaren har fšrsškt att analysera information pœ ett oberoende sštt Šr det Šr bara om observatšren ser informationen med informationsgivarens samt, i tillšmpliga fall, uttolkarens šgon, som denne finner en undersškning med stor tillfšrlitlighet och pœlitlighet att tolka i ljuset av sina egna všrderingar. 9 Lundahl U, m.fl., Utredningsmetodik fšr samhšllsvetare och ekonomer, s

11 3 SJUKL N Detta kapitel bšrjar med en presentation av Sjuklšnelagens tillkomst fšljt av ett avsnitt dšr Sjuklšnelagen beskrivs pœ ett relativt švergripande sštt. DŠrefter kommer det allmšnt att redogšras fšr smœ fšretags stšllning varvid kapitlet avslutas med en studie av vissa effekter av Sjuklšnelagen. En arbetsgivare har att betala sjuklšn till sina anstšllda upp till 14 dagar i varje sjukperiod. Arbetsgivaren Šr skyldig att lšmna uppgift till FšrsŠkringskassan om alla sjukfall som givit en anstšlld arbetstagare rštt till sjuklšn. Uppdragstagare och egenfšretagare omfattas inte av lagen om sjuklšn utan dessa erhœller sjukpenning frœn FšrsŠkringskassan. FšrŠldrapenning-fšrmŒner omfattas inte heller av lagen om sjuklšn. 3.1 Sjuklšnelagens tillkomst Tanken om ett sjuklšnesystem, d.v.s. en period inom sjukpenningfšrsškringen under vilken arbetsgivaren ansvarar fšr de anstšlldas ersšttning i samband med sjukfall, fšddes i och med ett direktiv frœn Socialdepartementet av den 15 juni Detta direktiv gav utredaren i uppdrag att pršva fšrutsšttningarna fšr att infšra en period under vilken arbetsgivaren skulle ansvara fšr sjukersšttningen. Orsakerna till direktivets tillkomst var att man pœ detta sštt ansœg sig kunna eliminera variationerna i kompensationsnivœ. Till detta skulle Šven utbetalning och administration av sjukersšttningen fšrenklas. Man sœg framfšr sig ett sjuklšnesystem dšr intresset fšr arbetsmiljšfrœgor skulle ška hos arbetsgivaren eftersom en fšrbšttrad arbetsmiljš i fšrlšngningen leder till minskad uppkomst av sjukfall. Den utredning som tog vid kom att kallas SjukpenningkommittŽn. Sedermera kom ett tillšggsdirektiv 10 vilket pœtalade flertalet fšrdelar med ett sjuklšnesystem. Detta sporrade utredningen till att i sitt betšnkande 11 redovisa en skiss till utformningen av ett sjuklšnesystem. Detta betšnkande utmynnade dock ej i nœgot lagfšrslag, varpœ frœgan fick bero fram till slutet av decenniet. Vid slutet av 1980-talet diskuterades frœgan om ett sjuklšnesystem pœ nytt, fršmst pœ grund av de škande kostnaderna inom socialfšrsškringssystemet. Man ville genom att infšra en arbetsgivarperiod frigšra resurser hos fšrsškringsadministrationen som kunde gœ till ett mer aktivt rehabiliteringsarbete. Detta skulle motverka utslagningen av mšnniskor frœn arbetslivet och hejda kostnadsutvecklingen inom socialfšrsškringssystemet. Ett fšrslag till lag om sjuklšn presenterades 1990 av Socialdepartementet men lagrœdet avstyrkte fšrslaget och en sšrskild kommittž sattes genom beslut vid ett regeringssammantršde den siste januari i arbete med att skyndsamt utarbeta ett fšrslag om en arbetsgivarperiod inom sjukfšrsškringen. KommittŽn arbetade fram ett fšrslag vilket skulle infšra ršttvisa kompensationsnivœer vid sjukdom och likabehandling av arbetsmarknadens olika grupper. Fšrslaget om en fjorton dagars arbetsgivarperiod antogs av riksdagen i juni 1991 och 10 Detta tillšggsdirektiv av den 2 oktober 1980 fšregicks av ett direktiv av den 13 mars 1980, det s.k. besparingsdirektivet, som var adresserat till alla utredningar. 11 SOU 1981:22 SjukersŠttningsfrŒgor 12 Dir. 1991:4 11

12 tršdde efter ett par justeringar i kraft den 1 januari BestŠmmelser om en karensdag i sjuklšneersšttningen tillfšrdes 1993 varpœ Sjuklšnelagen fick det utseende den har idag FšrlŠngd arbetsgivarperiod Den 1 januari 1997 infšrdes en arbetsgivarperiod om 28 dagar vilken redan vid infšrandet hade fœtt motstœ omfattande kritik. 14 Fšrslaget innebar att arbetsgivarna bara skulle kompenseras till hšlften fšr de škade kostnaderna pœ miljoner kronor. Den fšrlšngda arbetsgivarperioden slopades ocksœ efter massivt motstœnd och det mœste tillstœs att fšrslaget kom vid ett sšllsynt dœligt tillfšlle. MŒnga fšretag hade vid tidpunkten smœ ekonomiska marginaler, soliditeten hos fšretagen var lœg och antalet konkurser var mœnga. Fšr att mšta škande kostnader fšr sjuklšn fick fšretagen minska sina švriga kostnader, kanske genom att sšga upp personal eller avstœ frœn att nyanstšlla. Fšrslaget om fšrlšngd arbetsgivarperiod fšrsšmrade villkoren fšr fšretagande och dšrmed ocksœ fšrutsšttningarna fšr škad sysselsšttning i ett lšge nšr regeringen hade sagt sig prioritera minskad arbetslšshet. 15 ven frœn fackfšreningar hšjdes kritiska ršster mot den fšrlšngda sjuklšneperioden. Det uppstod bl.a. en tvist kring frœgan om den avtalsreglerade ersšttningen som tidigare betalats ut mellan dag 15 och 28. Tvisten pršvades vid SkiljenŠmnden fšr arbetsmarknadsfšrsškringar och Arbetsdomstolen. Dessa fann att den anstšllde inte hade rštt till ersšttning frœn avtalssjukfšrsškringen respektive kollektivavtalet, vilket innebar att den totala ersšttningen till den anstšllde sšnktes AllmŠnt om Sjuklšnelagen Detta avsnitt syftar till att pœ ett lšttbegripligt sštt presentera de regler som har sitt ursprung i Lagen (1991:1047) om sjuklšn. Denna lag omfattar arbetsgivare med anstšllda, vilket betyder att egenfšretagare ej omfattas, dessa fœr istšllet sjukpenning frœn FšrsŠkringskassan. Sjuklšnen Šr 80 procent av den lšn och andra anstšllningsfšrmœner som den anstšllde gœr miste om pœ grund av sin sjukdom UppgiftslŠmnande Arbetsgivaren Šr skyldig att lšmna uppgift till FšrsŠkringskassan om alla sjukdomsfall som givit de anstšllda rštt till sjuklšn. 18 Uppgifterna skall lšmnas senast mœnaden efter den mœnad dœ sjuklšneperioden avslutats. I fšrarbetena anges fršmst fyra skšl till varfšr arbetsgivaren skall avisera sjuklšneperioder. De inrapporterade uppgifterna skall; utgšra underlag fšr statistik šver sjukfrœnvaron, ligga till grund fšr rehabilitering och sjukhistorik fšr de fšrsškrade, vara grunden fšr kontroll gentemot annan utbetalad ersšttning enligt AFL och 13 Iseskog, T. Sjuklšnelagen, s Se bl.a. motioner i vilka det yrkades att riksdagen skulle avslœ fšrslaget med fšrlšngd sjuklšneperiod; 1995/96:Sf29, 1995/96:Sf31, 1995/96:Sf33, 1995/96:Sf35, 1995/96:Sf /97:Sf /98:Sf Det finns dock vissa indikeringar som visar pœ att man ser šver mšjligheterna att Šndra ersšttningsnivœerna inom socialfšrsškringssystemet. 18 Fr.o.m. den 1/ omfattas endast fšretag med minst 50 anstšllda av bestšmmelserna om uppgiftslšmnande. 12

13 vara utgœngspunkt fšr fšrebyggande ŒtgŠrder pœ arbetsplatsen. ven frœn fšrsškringskassornas sida pœtalas vikten av insamlingen av uppgifterna, eftersom man ur denna vill erhœlla en enhetlig statistik šver sjukfrœnvaron i Sverige, d.v.s. bœde den som arbetsgivaren och FšrsŠkringskassan lšmnar ersšttning fšr. FšrsŠkringskassan kan med hjšlp av uppgifterna ocksœ gšra sammanstšllningar šver sjukfrœnvaron hos varje arbetsgivare, vilken efter begšran kan fœs frœn kassan. Man anser att en sœdan sammanstšllning kan vara till hjšlp nšr det gšller att fšlja sjukfrœnvarons utveckling och nšr det gšller att ta stšllning till fšrebyggande insatser mot ohšlsan vid en arbetsplats. Uppgifterna om sjuklšneperioder Šr fšr kassan nšdvšndiga fšr kontroll av de anstšlldas sjukfall fšr att sškerstšlla att de inte erhœllit ersšttning frœn FšrsŠkringskassan samtidigt med sjuklšn frœn arbetsgivaren Karensdag Enligt Sjuklšnelagen gšller att ingen ersšttning skall betalas ut till den sjukskrivne fšr den fšrsta dagen i sjuklšneperioden, en s.k. karensdag. Det finns Šven en Œterinsjuknanderegel vilken innebšr att om den anstšllde blir arbetsfšr och dšrefter insjuknar pœ nytt inom fem kalenderdagar, ršknas den nya sjuklšneperioden som en fortsšttning pœ den tidigare. Den anstšllde fœr dœ ingen ny karensdag och sjuklšneperiodens lšngd blir de sammanlagda sjuklšnedagarna Hšgriskskydd AllmŠnt Det maximala antalet karensdagar fšr en anstšlld Šr tio under en tolvmœnadersperiod. Vid ytterligare sjuklšneperioder har den anstšllde rštt till ersšttning med 80 procent av lšnen frœn den fšrsta dagen i sjuklšneperioden. Syftet med det allmšnna hšgriskskyddet Šr att skydda individen frœn ett alltfšr omfattande inkomstbortfall till fšljd av karensdagsregeln. Det allmšnna hšgriskskyddet gšller oberoende av vilken som Šr orsaken till sjukfrœnvaron och ersšttning kan erhœllas utan att den anstšllde nœgon gœng har besškt en lškare. SjukfrŒnvarobeteenden som inte har nœgon uppenbar medicinsk fšrklaring torde dock uppmšrksammas pœ arbetsplatsen SŠrskilt hšgriskskydd 21 En arbetstagare eller arbetssškande med sšrskilt omfattande korttidssjukfrœnvaro kan ansška hos FšrsŠkringskassan om ett sšrskilt hšgriskskydd. 22 Arbetstagaren har dœ rštt till sjuklšn Šven fšr fšrsta dagen i varje sjuklšneperiod och arbetsgivaren fœr efter beslut av FšrsŠkringskassan kostnaderna fšr sjuklšn inklusive socialavgifter ersatta av FšrsŠkringskassan. Regler om sšrskilt hšgriskskydd všnder sig till personer med en medicinskt všl dokumenterad sjukdom som kan antas ge upphov till frekventa sjukfall och syftet med 19 Sjuklšn och Rehabilitering, FKF , s Prop. 1992/93:31, s RFV Rekommenderar 1998:3, s Skriftlig ansškan gšrs pœ blankett FKF 7465 Ansškan om sšrskilt hšgriskskydd 13

14 hšgriskskyddet Šr just att skydda personer med hšg sjuklighet eller arbetshandikapp fšr vilka situationen pœ arbetsmarknaden kan vara besvšrlig. Enligt SocialfšrsŠkringsutskottet torde en arbetsgivares eventuella tvekan att anstšlla en person med en sœdan sjukdom minska pœtagligt med denna utformning av hšgriskskyddet Utškat sšrskilt hšgriskskydd ven anstšllda som lider av sjukdom som kan antas medfšra en eller flera lšngre sjukperioder med sjuklšn kan ansška om hšgriskskydd. Skillnaden mot det vanliga sšrskilda hšgriskskyddet Šr att det vanliga sšrskilda hšgriskskyddet omfattar personer med sšrskilt omfattande korttidssjukfrœnvaro. Det utškade sšrskilda hšgriskskyddet skiljer sig vidare mot det vanliga i det att ersšttning inte ges fšr den fšrsta dagen i sjuklšneperioden. 3.3 SmŒ fšretags stšllning Detta avsnitt kommer att presentera de bestšmmelser som fšretag omfattas av. Man skulle kunna tala om Sjuklšnelagen i praktiken, men det Šr inte endast Sjuklšnelagens bestšmmelser som Šr tillšmpbara. FšrsŠkringskassan Šr den myndighet som upplyser om de lagar och bestšmmelser som en arbetsgivare har att fšlja vad gšller sjuklšn och bland dessa finner vi till stor del bestšmmelser som kompletterar Sjuklšnelagen. SmŒ fšretags stšllning i fšrhœllande till nuvarande regler om sjuklšn och sjuklšnekostnader kommer att utredas och avsnittet kommer Šven att beršra den korta sjukfrœnvaron och omfattningen av smœ fšretags sjukfrœnvaro i detta hšnseende Fšretagsstrukturen i Sverige Vid en jšmfšrelse med andra lšnder vad gšller fšretagens storlek finner man att Sverige kšnnetecknas av en fšrvœnansvšrt stor del stora fšretag, en fšrhœllandevis liten del medelstora fšretag samt mœnga smœ fšretag. Nedan visas en tabell i vilken kan utlšsas att det i Sverige sysselsštts sammanlagt šver personer i fšretag som har fšrre Šn 50 anstšllda. AnstŠllda i mindre fšretag utgšr sammanlagt mer Šn hšlften av alla anstšllda i Sverige. Antal Antal anstšllda AnstŠllda i anstšllda totalt (ca) procent , , /99:SfU8, s samt 1996/97:SfU12 14

15 Tabell 3.1 Antal anstšllda efter arbetsstšllets storlek och procentuell fšrdelning inom privat sektor tredje kvartalet KŠlla: SCB. Mot bakgrund av detta torde man frœn lagstiftarens sida ha insett att de regler som skall omfatta fšretag ej kan vara alltfšr inriktade mot de stšrre fšretagens šnskemœl och ofšrdelaktiga fšr de mindre fšretagen. Att ha ett statiskt regelverk som tar utgœngspunkt i det fšretagsklimat som fanns fšr flera decennier sedan ter sig alltsœ ošvertšnkt, men det Šr tyvšrr den verklighet som mœnga smœfšretagare mšter Kostnader fšr sjuklšn En arbetsgivarperiod innebšr belastningar fšr varje fšretag vilket Šr tvingat att utge sjuklšneersšttning till arbetstagare som pœ grund av sjukdom uteblir frœn arbetet. 24 Fšr smœ fšretag Šr dock sjuklšneansvaret en tyngre bšrda Šn fšr stora fšretag. Den ekonomiska risken fšr ett mindre fšretag Šr stšrre eftersom varje sjukdomsfall ršr procentuellt stšrre del av personalen. Ett mindre fšretag blir ofta direkt drabbat av en anstšllds sjukdom genom att det inte finns mšjligheter att fullt ut šverfšra arbetsuppgifter pœ andra anstšllda. Eftersom vissa arbetsuppgifter ŠndŒ mœste utfšras blir fšljden att fšretaget betalar ut sjuklšn samtidigt som man betalar lšn till den som utfšr den sjukes arbete. Det mindre fšretaget fœr alltsœ i hšgre grad utstœ stšrningar i exempelvis produktionsprocessen samtidigt som en stšrre del av personalen Šr indisponibel. Mindre fšretag har ej de ekonomiska marginaler som kršvs fšr att kunna bšra mer omfattande kostnader fšr sjuklšn. Eftersom man bland dessa fšretag Šr mer kšnsliga fšr produktionsbortfall och ej har samma mšjligheter att omfšrdela personalresurser Šr man noga med att anstšlla personer som Šr friska, vid god kondition och inte fšr gamla SjukfrŒnvaron Det kan alltsœ konstateras att kostnader fšr sjuklšn i sig drabbar ett mindre fšretag hœrdare, vilket fšrklarats ovan, vilket gšr det intressant att studera sjukfrœnvaron lite nšrmare. Som framgœr av tabellen nedan Šr i genomsnitt sjukfrœnvaron hos smœ fšretag inte lika omfattande som den i de stšrre fšretagen. FrŒnvaron bland de minsta fšretagen Šr mindre Šn hšlften jšmfšrt med de fšretag som Œterfinns i kategorin som omfattar de stšrsta fšretagen. Antal anstšllda SjukfrŒnvaro 1-4 1, , , , , ,8 24 Detta faktum konstaterades redan i SOU 1981:22 15

16 200-3,9 Tabell 3.2 Andel sjukfrœnvarande i procent av antalet anstšllda inom privat sektor efter arbetsstšllets storlek tredje kvartalet KŠlla: SCB. Det finns sškerligen mœnga orsaker till den mindre sjukfrœnvaron i smœ fšretag, men fšr att knyta an till de tidigare uppgifterna, faller det sig naturligt att se den mindre sjukfrœnvaron i de mindre fšretagen som en direkt fšljd av de villkor som dessa fšretag stšlls infšr Ð en anstšllds sjukfrœnvaro pœverkar fšretaget negativt i en stšrre omfattning. Vid ytterligare studie finner man slœende bevis fšr att de mindre fšretagen blir fšrfšrdelade genom reglerna om sjuklšn. Detta eftersom smœ fšretagen har en mindre sjukfrœnvaro Šn de stšrre fšretagen samtidigt som de smœ fšretagen i princip bidrar till finansieringen av socialfšrsškringssystemet i lika hšg grad som de stora fšretagen. 25 Trots att de anstšllda i smœ fšretag utgšr 55 procent av det totala antalet anstšllda utgšr deras sammanlagda sjukfrœnvaro endast 40 procent av den totala sjukfrœnvaron. Dessa uppgifter fœs genom att multiplicera antalet anstšllda efter arbetsstšllets storlek med sjukfrœnvaron efter arbetsstšllets storlek fšr att sedan všga detta mot antalet anstšllda totalt. Antal anstšllda Total sjukfrœnvaro 1-4 7, , , , Tabell 3.3 Total andel sjukfrœnvarande i procent inom privat sektor efter arbetsstšllets storlek tredje kvartalet KŠlla: SCB samt egna berškningar. Sett till den totala sjukfrœnvaron i Sverige utgšr den korta sjukfrœnvaron en mindre del. Efter det att arbetsgivarperioden infšrdes har utgifter inom socialfšrsškringssystemet hšnfšrliga till ersšttning fšr sjukfall fšrts šver pœ arbetsgivarna. Detta betyder att den korta sjukfrœnvaron, sett ur ett statsfinansiellt perspektiv, fšrlorat en del av sin betydelse. 26 Sett ur produktionssynpunkt kan den dock fortsatt anses ha stor betydelse. Som tidigare konstaterats kan ett kortare sjukfall medfšra stora problem fšr fšretaget att klara av sina Œtaganden. Som jšmfšrelse kan nšmnas att de lšngre sjukfallen lšttare kan avlastas med hjšlp av vikarier samtidigt som de efter de fšrsta fjorton dagarna innebšr mindre direkta 25 SOU 1997:142, s Tidigare erhšll arbetstagare som pœ grund av sjukdom drabbades av nedsatt arbetsfšrmœga sjukpenning frœn FšrsŠkringskassan. 16

17 kostnader fšr fšretaget. 27 Vad som vidare bšr nšmnas Šr att den kortare sjukfrœnvaron ofta har andra orsaker Šn arbetet, vilket Šven uppmšrksammats frœn lagstiftarens sida. 28 De vanligast fšrekommande orsakerna beror istšllet pœ saker faktorer vilka arbetsgivaren inte kan pœverka, till vilka kan ršknas infektioner och trafik- och fritidsskador UppgiftslŠmnande Vi har sett att kostnader fšr sjuklšn Šr en post som varje smœfšretagare ser oroligt pœ. Det Šr dœ fršmst sjuklšneperiodens fšrsta dagar som Šr kostnadskršvande fšr ett litet fšretag. Till detta kommer administration av sjukfallet. Tidigare pœtalades att den administration som ŒlŠggs fšretagen vid ett intršffat sjukfall var ett avbršck i effektiviteten hos det mindre fšretaget. Kritiken mot bestšmmelserna i detta hšnseende var stark och det fšrekom omfattande slarv med sjuklšnerapporteringen bland de mindre fšretagen. 30 I och med en Šndring den 1/ kom 12 Sjuklšnelagen att omfatta endast fšretag med mer Šn 50 anstšllda, alltsœ undantas numera smœfšretagare frœn denna skyldighet Karensdagen Den s.k. Œterinsjuknanderegeln, vilken innebšr att arbetstagaren inte behšver rškna in en ny karensdag om ny sjukperiod fšr arbetstagaren pœbšrjas inom fem dagar frœn det att tidigare period avslutats, Šr en besvšrande bestšmmelse fšr smœfšretagarna. Regeln har tillkommit fšr att skydda en anstšlld vid ett sjukfalls ŒterintrŠde eller uppkomst av ett nytt sjukfall tštt inpœ det fšrra. Regeln torde dock Šven ha en psykologisk effekt dœ den anstšllde inte behšver kšnna sig straffad fšr sin šnskan att ŒtergŒ till arbetet tidigare Šn všntat. Det har dock visat sig att borttagande av karensdagar pœverkar sjukskrivningsbeteendet i frœga om de kortare sjukfallen vilket gšr Œterinsjuknanden troligare. 31 Ett Œterinsjuknande, vilket kan vara en fšljd av den borttagna karensdagen, ger samma effekter fšr fšretaget som ett nytt sjukfall men det Šr fšretaget ensamt som stœr kostnaden i jšmfšrelse med en sjukperiod som bšrjar med en karensdag. Enligt vad som framgœr ovan Šr en stšrre del av sjukfrœnvaron inte arbetsplatsrelaterad vilket gšr att fšretagen fœr vidkšnnas kostnader fšr sjukfall vilka inte Šr hšnfšrliga till arbetsplatsen och arbetsmiljšn. Arbetsgivaren tvingas Šven stœ en utškad kostnad fšr Œterinsjuknanden eftersom karensdagen fšr arbetstagaren bortfaller. Man kan diskutera om Œterinsjuknande-regeln och ersšttning vid icke arbetsplatsrelaterad sjukdom har infogats pœ ett korrekt sštt i det sociala systemet fšr trygghet vid sjukfall. GŠllande regler pœverkar varje arbetsgivare, men faktum kvarstœr att smœ fšretag jšmfšrt med stšrre har mycket mindre resurser att klara av sjukfall hos arbetstagare. 27 SOU 1997:142, s SOU 1997:142, s SOU 1997:142, s. 54. Viss všgledning till denna slutsats kan Œterfinnas i RiksfšrsŠkringsverkets statistikinformation Is-I 1999:008 šver arbetsskadefšrsškringen. Det bšr pœpekas att tillfšllig sjukdom i samband med arbetsskada aldrig pršvas utan ersštts med vanlig sjukpenning, vilket troligen lett till att mœnga aldrig anmšler misstšnkta arbetsskador. Skyldigheten att anmšla arbetsskador kvarstœr dock fšr arbetsgivaren, Šven om arbetsskadorna inte beršttigar till ersšttning eftersom uppgifterna behšvs fšr arbetsmiljšstatistik. Av statistiken framgœr att nšstan av totalt avgjorda arbetsskadešrenden 1998 var hšnfšrliga till olycksfall eller fšrdolycksfall. 30 Se nedan under SOU 1997:142, s

18 3.4 Sambandet mellan Sjuklšnelagen och framvšxten av bemanningsfšretag Efter det att 1935 Œrs lag om fšrbud mot privat arbetsfšrmedling 1993 ersattes med en lag som tillšt privat arbetsfšrmedling och uthyrning av arbetskraft fšrsvann hindren mot att starta rekryterings- och bemanningsfšretag. Avregleringen av arbetsfšrmedlingarna och den fšrbšttrade situationen pœ arbetsmarknaden ledde till att flera aktšrer snabbt etablerade sig pœ den svenska marknaden. Bemanningsfšretagen utgšr fortfarande ingen stor del av arbetsmarknaden, 1998 var antalet anstšllda inom branschen omkring , men branschen všxer snabbt och de ledande fšretagen Šr redan všl kšnda och etablerade i en stor del av landet, Šven om koncentrationen ligger i StockholmsomrŒdet med nšstan tre fjšrdedelar av de anstšllda. Bemanningsfšretagen všlkomnas av arbetsgivarna eftersom de mšter fšretagens behov av att alltid ha mšjligheten att erbjuda arbetsfšr personal. 32 I undersškningar som Svenska Arbetsgivarfšreningen (SAF) och Fšretagarnas Riksorganisation (FR) genomfšrt har framkommit att fšretagen successivt under 1990-talet har fœtt en mer restriktiv instšllning till att nyanstšlla personal. Det har visat sig att nšr fšretagen anstšller tillmšts den arbetssškandes hšlsotillstœnd stšrre betydelse Šn tidigare. 33 Fšretagen har som ett led i en mer ŒterhŒllsam instšllning till nyanstšllning blivit mer intresserade av att kšpa tjšnster Šn att anstšlla egen personal. Ett fšretag som beslutar sig fšr att kšpa tjšnster istšllet fšr att anstšlla egen personal anlitar ett bemanningsfšretag som hyr ut sin personal. Arbetsgivaransvaret kan i dessa fall te sig otydligt, men personalen Šr anstšlld av uthyrningsfšretaget trots att den arbetar pœ annan arbetsplats jšmsides med det bestšllande fšretagets personal. FrŒgor kan dœ uppkomma om ansvaret fšr sjuklšn skall falla pœ det bestšllande eller uthyrande fšretaget. Ytterligare problem uppkommer eftersom personalen i bemanningsfšretag ofta inte har hela lšnen garanterad och i vissa fall bara fœr lšn eller anstšlls endast under den period de Šr uthyrda, 34 vilket betyder att arbetsgivaren stœr fšr sjuklšn bara om arbetstagaren skulle ha varit uthyrd, men inte annars. Detta ger att om arbetstagaren insjuknar under en period dœ ingen uthyrning fšreligger tšcker inte heller FšrsŠkringskassan sjuklšnen och den anstšllde blir utan ersšttning de fšrsta fjorton dagarna av en sjukperiod. 35 Detta rimmar illa om man ser till det faktum att personalen Šr anstšlld Šven under de perioder dœ den inte Šr uthyrd. Som anstšlld stœr man som veterligt Šr inte till arbetsmarknadens fšrfogande och har inte rštt att uppbšra a-kassa fšr att tšcka upp den uteblivna lšnen. Skyldigheten att betala sjuklšn fœr inte samma effekt nšr den tillšmpas pœ bemanningsfšretagen. Lagstiftningen ger inte samma villkor fšr bemanningsfšretag som fšr fšretag inom švriga branscher vilket snedvrider konkurrensen. Vi ser hšr fšrutsšttningar som sškerligen har bidragit till den 32 SOU 1999:27, s SOU 1997:142, s Social FšrsŠkring, 1998:4, s I Manpowers informationsblad Kalla Fakta nr fšrklaras att sjuklšn bara utgœr fšr den tid som uppdrag finns inbokade, finns inget uppdrag inbokat bygger sjukersšttningen pœ garantilšnen. Denna innebšr fšr HTF:s del att problem uppstœr eftersom bara 75 procent av arbetstiden Šr garanterad. En artikel i LOtidningen den 12 februari 1999 utreder just detta problem. Det framgœr i artikeln att det gšllande avtalet mellan HTF och Manpower sšger att inhyrd personal skall garanteras sysselsšttning under minst 75 procent av tiden. I de fall anstšllda garanteras 75 procents arbetstid kan detta enligt Tony Kjellberg, klubbordfšrande vid Ellos i BorŒs, innebšra att en fjšrdedel av tiden Šr obetald och att Manpower mœnad fšr mœnad ršknar ut den garanterade arbetstiden. SjuklšneersŠttningen skall dœ stšllas i relation till den ordinarie arbetstiden och baseras pœ 75 procent av denna. 18

19 starka tillvšxten inom branschen. SocialfšrsŠkringsutskottet har bemštt en motion 36 i frœgan med, i den mœn inte praxis utformas genom domstolsavgšranden, att hšnvisa till arbetsmarknadens parter att fšrsška finna ett berškningssštt fšr sjuklšn. Utskottet avstyrker motionen men Šr av den meningen att det Šr viktigt att Šven anstšllda vid bemanningsfšretag fœr ersšttning fšr sitt inkomstbortfall vid sjukdom /2000:Sf216. I denna motion hemstšlls att riksdagen i lagstiftning preciserar skyldigheten fšr arbetsgivaren att betala sjuklšn och garanterar anstšllda i bemanningsfšretag sjuklšn /2000:SfU1, s

20 4 F RS KRINGSM JLIGHETER MOT SJUKL NEKOSTNADER I detta kapitel kommer de fšrsškringsmšjligheter smœ fšretag erbjuds att utredas grundligt. Detta betyder att fšrsškringarnas villkor kommer att ses šver, att fšrsškringarnas syften kommer att presenteras och att fšrsškringarnas kvalitet och lšmplighet kommer att pršvas. 4.1 FšrsŠkringskassans alternativ Fšr att skydda smœ fšretag mot ovšntat hšga kostnader infšrdes i Sjuklšnelagen en fšrsškringsmšjlighet fšr dessa fšretag. Den mšjlighet som finns att teckna fšrsškringen skulle Šven ge FšrsŠkringskassan en god bild av sjukfrœnvaron pœ smœ fšretag vilken kassan skulle ha hjšlp av i dialog med arbetsgivare vad gšller ŒtgŠrder fšr att fšrbšttra arbetsmiljšn. Man ršknade frœn bšrjan med att upp till fšretag skulle ansluta sig till fšrsškringen. Mšjligheten att frœn kassans sida att erbjuda en fšrsškring dšr fšretaget kunde skyddas mot stora ekonomiska pœfrestningar var en naturlig del i de bestšmmelser om en arbetsgivarperiod som infšrdes i och med Sjuklšnelagen. Infšrandet av en sjuklšnekostnadsfšrsškring fšr smœ fšretag mštte dock visst motstœnd. Vid remissbehandling pœpekade Socialstyrelsen att den fšrsškringsmšjlighet som fšreslagits skulle medfšra att de positiva effekter pœ arbetsmiljšn som sjuklšnesystemet innebar skulle falla bort. ven Statskontoret och Riksrevisionsverket var till viss del negativa. Dessa nšmnde att en ŒterfšrsŠkringsmšjlighet medfšr en omotiverad rundgœng i systemet FšrsŠkringens utformning 39 FšrsŠkringen všnder sig till smœ fšretag och gršnsen fšr vilka som skall omfattas Šr satt vid fšretagets totala lšnesumma, ej antalet anstšllda. Den ursprungliga gršnsen fšr arbetsgivarens sammanlagda lšnekostnader tillkom pœ fšrslag av riksdagens SocialfšrsŠkringsutskott. 40 Efter justeringar Šr det numera arbetsgivare vars beršknade lšnekostnad exklusive socialavgifter, allmšn lšneavgift och sšrskild lšneskatt pœ vissa fšrvšrvsinkomster under ett kalenderœr inte beršknas šverstiga 130 gœnger det fšr Œret gšllande basbeloppet 41 som kan fšrsškra sig hos den allmšnna FšrsŠkringskassan fšr kostnader fšr sjuklšn. Som underlag fšr uppskattning av lšnekostnadernas storlek betršffande ett visst kalenderœr gšller fšrhœllandena vid den tidpunkt dœ arbetsgivaren ansšker om att teckna fšrsškringen. 42 I propositionen, liksom i SocialfšrsŠkringsutskottet, har nšmnts att man mot bakgrund av motiven fšr att infšra ett system med sjuklšn, bšr sštta gršnsen fšr vilka fšretag som skall ges mšjligheten att teckna fšrsškringen relativt snšvt Prop. 1990/91:181, s SFS 1991:1395 Fšrordning om fšrsškring mot kostnader fšr sjuklšn enligt 17 Lag (1991:1047) om sjuklšn /92:SfU5 41 GŠllande basbelopp Œr 1999 var kr, fšr Œr 2000 Šr prisbasbeloppet kr 42 RFV Rekommenderar 1998:3, s /91:SfU18, s

21 Avgift Avgift fšr fšrsškringen bestšms fšr kalenderœr dšr en mœnad motsvarar en tolftedel av det belopp som bestšmts fšr kalenderœret. Avgiften betalas in kvartalsvis i fšrskott med mšjlighet att anvšnda sig av en annan betalningstermin vid nyteckning. Avgiften tas ut i form av en procentandel av fšretagets beršknade sammanlagda lšnekostnader. Samma procentandel skall gšlla fšr alla fšrsškringstagare oavsett bransch, tidigare sjukhistorik eller antalet anstšllda. I propositionen sades att samma procentandel fšr alla fšretag skulle gšlla tills vidare eftersom ett sœdant system Šr enklast att administrera. 44 Procentandelen faststšlls av RFV och Šr fšr Œr 2000 samma som fšr 1999, d.v.s. 1,4 procent av lšnesumman. Fšr Œr 1997 hšjdes premien kraftigt till 2,5 procent av lšnesumman. Man ansœg frœn SocialfšrsŠkringsutskottets sida att den fšrlšngda sjuklšneperioden fšr arbetsgivaren skulle fšranleda ett škat behov av fšrsškringen varfšr Šndringen genomfšrdes i samband med denna NŠr den fšrlšngda sjuklšneperioden avskaffades 1998 sšnktes premien Œterigen till samma nivœ som innan hšjningen JŠmkning En fšrsškringstagare skall anmšla fšrhœllanden som kan medfšra jšmkad avgift. Om det beršknade lšneunderlaget fšršndras všsentligt, enligt RFV en 10 procentig avvikelse, 46 skall jšmkning ske av den avgift som arbetstagaren skall betala under kalenderœret frœn och med det kvartal som bšrjar efter det att fšršndringen intrštt De sammanlagda lšnekostnaderna VŠgledning vid bedšmningen av de sammanlagda lšnekostnaderna fšr kalenderœret kan hšmtas ur uppbšrdsdeklarationen. I denna lšmnar arbetsgivaren ett underlag fšr den mœnadsvisa inbetalningen av arbetsgivaravgifter och sšrskild lšneskatt. 47 Vid berškningen skall bortses frœn lšnekostnader som avser arbetstagare som omfattas av det sšrskilda hšgriskskyddet samt ersšttning som arbetsgivaren betalar till FšrsŠkringskassan fšr utbetald sjuklšnegaranti Kostnader som fšrsškringen ersštter FšrsŠkringen ersštter fšrsškringstagarens kostnader fšr sjuklšn enligt 6 lagen (1991:1047) om sjuklšn. FšrsŠkringen ersštter Šven dennes avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter samt skatt enligt lagen (1990:659) om sšrskild lšneskatt pœ vissa fšrvšrvsinkomster, till den del avgifterna och skatten Šr hšnfšrliga till den utbetalda sjuklšnen. ErsŠttningen betalas inte ut fšr de tvœ fšrsta dagarna med sjuklšn efter fullgjord 44 Prop. 1990/91:181, s /97:SfU4 46 RFV rekommenderar 1998:3, s Prop. 1990/91:181, s Vid tvist om sjuklšn nšr arbetsgivaren ifrœgasštter arbetstagarens rštt till sjuklšn har arbetstagaren mšjlighet att ansška om att sjuklšnegaranti kan betalas av FšrsŠkringskassan. Det belopp som FšrsŠkringskassan betalat till arbetstagaren ŒterkrŠvs hos arbetsgivaren. 21