FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA"

Transkript

1 K O M P E N D I U M FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA 10 Teman och 30 Fall 16 Registerkort om förhållandena mellan Arbetsmarknadsparternas Dialog och Utbildningssystemen i Europa och i Medlemsländerna Stödbestämmelse för Arbetsmarknadsparternas Dialog om Fortbildning Maj 1996

2 F Ö R O R D Edith CRESSON Ledamot av Europeiska kommissionen Allteftersom man fšrdjupar sig i frœgorna om utbildning, yrkesutbildning och sysselsšttning, fœr utvecklingen av fortbildning och tillgœngen till den fšr alla arbetstagare en allt stšrre, stšndigt bekršftad betydelse. Som vi alla vet, spelar utbildning och yrkesutbildning en všsentlig roll nšr det gšller att finna varaktiga lšsningar pœ sysselsšttningsfrœgan. Den europeiska arbetsmarknaden har, framfšr allt till fšljd av globaliseringen och informationssamhšllet, blivit en kunskapsmarknad. Det Šr endast genom kunskapsutveckling under livets alla Œldrar, och genom en stšndig tillgœng till kunskap, som man kan ge arbetstagare och fšretag medel att bemšta fšršndringarna. Detta Šr kommissionens linje inom ramen fšr den Òfšrtroendepakt fšr sysselsšttningenó som den har lagt fram fšr rœdet. Dock Šr vi lœngt ifrœn mœlet. I den undersškning som gjordes under EuropaŒret fšr livslœngt lšrande sade 70 % av de tillfrœgade att de var positivt eller mycket positivt instšllda till mšjligheten att utbilda sig hela livet, men samtidigt medgav 71 %, att de inte hade deltagit i nœgon utbildning under fšregœende Œr. Kommissionens vitbok LŠra och lšra ut - mot ett kunskapssamhšlle har tydligt visat att kvalifikationer och kunskapsutveckling tillhšr de mest avgšrande frœgorna nšr det gšller vœra samhšllens framtid. FšrŠndringarna av arbetssystemen och informationsamhšllets uppkomst erbjuder oss nya mšjligheter som vi mœste ta vara pœ fšr att utveckla kunskaperna. TillgŒngen till kunskap blir alltmer šppen; fšrdigheter kan fšrvšrvas genom yrkeserfarenhet, och enskilda personer kan sjšlva fœ tillgœng till kunskap tack vare de nya verktyg som informationssamhšllet erbjuder. Fšr att kunna ta hšnsyn till denna utveckling, fšreslœr man i vitboken nya sštt att erkšnna kunskaper. Man mœste Šven begrunda vad det kan innebšra fšr hur man erkšnner kunskaper och meriter, sšrskilt inom ansvarsomrœdet fšr arbetsmarknadens parter. Om arbetstagare i en nšra framtid kan fœ erkšnnande av kunskaper som fšrvšrvats utanfšr formell skolutbildning, sšrskilt av informella kunskaper som de skaffat sig genom arbetslivserfarenhet, vad kommer detta att innebšra fšr den sociala dialogen och fšrhandlingar om kunskap och meriter? Den sociala dialogen och de kollektiva fšrhandlingarna kan inte lšngre begršnsa sig till erkšnnadet av endast de formella kvalifikationerna i de kollektiva systemen fšr klassificering av yrken och lšner. Utan tvivel mœste man ta stšrre hšnsyn till utvecklingen av arbetets innehœll, och det faktum att den typ av kunskaper som mobiliseras - och alltsœ efterfrœgas - fšr olika arbetstillfšllen, blir allt bredare och alltmer mœngsidiga: baskunskaper, tekniskt kunnande, social kompetens - fšr att nšmna de vanligaste uttrycken. Arbetsmarknadens parter Šr bšst placerade fšr att bedšma fšljderna av de pœgœende fšršndringarna vad gšller arbetstillfšllen och utsiker fšr framtiden: till exempel 32

3 arbete i nštverk, organisationer fšr utbildning, šverlappning av lšrlings- och produktionstid. Det Šr min šnskan att vi Šven i fortsšttningen, med ledning av de fšrfaranden som framgœngsrikt provats ut inom ramen fšr stšdsystemet, bšttre skall kunna faststšlla nya (bœde individuella och kollektiva) former fšr att erkšnna kunskap som fšrvšrvats pœ olika sštt, och utifrœn detta, hjšlpa arbetsmarknadens parter att skapa nya system fšr ett socialt erkšnnande, som fšrenar fšršndringen av kunskapsinnehœllet i arbetet och de olika formerna fšr erkšnnande (formellt, informellt, yrkeserfarenhet). om fortbildningens utveckling med andra aspekter av sysselsšttningsproblemet, som till exempel flexibilitet och strukturering av arbetstiden. Det kan finnas innovativa lšsningar, som till exempel kombination av en anpassad arbetstid och stšrre tillgœng till yrkesutbildning. FrŒn vœr synpunkt Šr dessa frœgor všsentliga nšr det gšller den sociala dialogen, och min šnskan Šr att Šven i fortsšttningen stšdja arbetsmarknadens parter pœ gemenskapsnivœ fšr framsteg i dessa frœgor. Det glšdjer mig att arbetsmarknadens parter har ett konkret och gemensamt samarbete, bland annat genom ett originellt tillvšgagœngssštt som utarbetats genom stšdstrukturen fšr den sociala dialogen, och vars resultat Œterfinns i denna andra skrift. De nya fall som samlats i denna skrift visar hur arbetsmarknadens parter šverallt i Europa tar initiativ fšr att fšrbšttra de anstšlldas kunskaper och meriter. Denna tillgœng till ny kunskap sker oftast i samband med modernisering av fšretag, fšršndringar inom branschen och flyttning av fšretag. Vidare skulle jag vilja ta upp frœgan om investering i yrkesutbildning och mer allmšnt, om immateriell investering, vilket beršr frœgan om resurser, som Šven den Šr prioriterad inom detta stšdsystem. Den metod som med framgœng anvšnts i fšrsta fasen av stšdmekanismen kan ge mycket anvšndbara anvisningar. Det Šr i den riktningen som jag skulle vilja faststšlla de nšdvšndiga riktlinjerna tillsammans med de tre organisationer som ingœr i den sociala dialogen, nšmligen UNICE, CEEP och ETUC. Denna mekanism har gett arbetsmarknadens parter ny information om hšndelser, utveckling och innovation. Jag anser att det Šr i denna riktning som vi mœste gœ vidare, sšrskilt vad gšller de prioriterade omrœden jag nšmnt tidigare, fšr att den sociala dialogen skall kunna gšra de nya framsteg som utvecklingen av arbetssystem och sjšlva arbetet kršver. BŒde fšretagens och den enskildes investeringar kommer alltmer att fœ formen av intellektuell investering, immateriell investering. Vi observerar att immateriella tillgœngar blir det dominerande sšrdraget fšr utvecklingen av arbetsprocesser och arbetsinnehœll. Hur skall man upprštta en likabehandling av investering i yrkesutbildning och materiell investering nšr det gšller bokfšring och skattefrœgor? Kan man tšnka sig att investering i utbildning ses som utveckling av fšretagets tillgœngar, och Šven av de enskildas kunskapskapital? Mot bakgrund av den aktuella sysselsšttningssituationen verkar det lšmpligt att Šven koppla samman denna frœga 3

4 F Ö R O R D UNICE - CEEP - ETUC De sociala partner som tar del i den Europeiska Sociala Dialogen - Unionen av Industri- och Arbetsgivarorganisationer i Europa (UNICE), det Europeiska Centret fšr Fšretag med Offentligt Šgande (CEEP) och den Europeiska Fackfšreningsorganisationen (ETUC) har, sedan den sociala dialogen Œterupptogs i januari 1985, erkšnt betydelsen av utbildning och kontinuerlig yrkesutbildning under hela arbetslivet som strategiska element i en aktiv personalpolitik vilken ocksœ innefattar stšndig anpassning till tekniska fšršndringar, en fšrutsšttning fšr škad konkurrenskraft i fšretag, rekrytering av unga personer, ŒteranstŠllning av arbetslšsa och proffessionel och personlig utveckling av sœvšl manliga som kvinnliga medarbetare. Av flera gemensamma stœndpunkter inom ramen fšr den Europoeiska Sociala Dialogen framgœr klart det engagemang som som de sociala parterna kšnner fšr att bibehœlla och utvidga bœde en gemensam debatt och gemensamma aktioner inom utbildning och yrkesutbildning. Slutsatserna frœn regeringskonferenserna i Essen, Cannes och Madrid fšrordar ŒtgŠrder frœn de sociala parterna fšr att utveckla livslœngt lšrande. Infšrandet av ministerrœdets rekommendation om tillgœng till yrkesutbildning 1993 ledde till bildandet av stšdsystemet till den sociala dialogen inom yrkesutbildningsomrœdet. Det fšrsta delen av det gemensamma arbetet med stšdsystemet presenterades i kompendium I vilket innehšll 30 praktikfall inom 10 omrœden av gemensamt intresse fšr de sociala parterna i utšvandet av den social dialogen. Denna fšrsta framgœng fšrtjšnade att utvecklas ytterligare. I ett andra kompendium avseende stšdsystem till den social dialogen inom yrkesutbildningsorœdet presenteras, med samma metodologi, ytterligare 30 praktikfall av nyskapande metoder fšr social dialog inom yrkesutbildning vilka illustrerar de 10 omrœden parterna enats om. Den omfattande samverkan och de gemensamma ŒtgŠrder mellan de sociala parterna som beskrivs i detta kompendium kan anvšndas som utgœngpunkt fšr den fortsatta arbetet och bidra till utvecklingen av nya gemensamma initiativ vilka sedan kan medverka till fšrbšttrade kvalifikationer fšr medarbetarna och škad konkurrenskraft fšr fšretagen Fšr att fullfšlja sitt uppdrag och bidra till utvecklingen av den sociala dialogen bœde pœ europeisk och nationell nivœ mœste de sociala parterna ta avstamp i den utveckling av yrkesutbildningen som redan tagit sin bšrjan i vart och ett av medlemsstaterna. Detta kompendium všnder sig till alla som vill veta mer om den sociala dialogen inom yrkesutbildningen. Vi hoppas att det ocksœ kan anvšndas som ett verktyg fšr att fšrstšrka och utveckla den sociala dialogen mellan arbetsgivare och fackliga organisationer. 34

5 Detta kompendium är resultatet av ett gemensamt arbete utfört av sex experter nominarade av UNICE - CEEP - ETUC med stöd av EUROPEISKA KOMMISSIONEN General Direktorat XXII Uppfostran, Utbildning och Ungdom. Herr António Dornelas - ETUC Fru Grainne Cregan - CEEP Herr Winfried Heidemann - ETUC Fru Margit Hurup Grove - UNICE Herr Jean-Marie Luttringer - ETUC Herr Raymond Poupard - UNICE Denna publikation har upprättats med tekniskt bistånd av Byrån BOUMENDIL STEWART rue Roque de Fillol F PUTEAUX 35

6 36

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TÈMAN METODER OCH GENERELLA OBSERVATIONAR PLANERING AV UTBILDNING I FÖRETAG SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG ORGANISATIONSUTVECKLING INOM FÖRETAGEN SÄRSKILDA ANSTÄLLNINGSFORMER ARBETSMARKNADSINTEGRATIONEN AV UNGA NYA SAMARBETSFORMER PÅ REGIONAL NIVÅ BEDÖMNING/ERKÄNNANDE MEDEL OCH METODER TILLDELNING AV MEDEL NYA SVAR PÅ INDIVIDUELLA BEHOV REGISTERKORT OM FÖRHÅLLANDENA MELLAN ARBETSPARTERNAS DIALOG OCH UTBILDNINGSSYSTEMEN I EUROPA OCH I MEDLEMSLÄNDERNA EUROPA MEDLEMSTATER

8 METODER OCH GENERELLA OBSERVATIONER Detta kompendium, Kompendium II i stšdsystemet till dialogen mellan arbetsmarknadens parter, Šr en fšrbšttrad uppfšljning av Kompendium I, som kom ut i oktober 1994, men kan lšsas oberoende av Kompendium I. En del av fšrordet till det fšrsta kompendiet Œterges hšr igen fšr nya lšsare. Skillnaden mellan de bœda kompendierna fšrklaras,speciellt de fšrbšttringar som gjorts. PŒ initiativ av kommissionšren Ruberti, tillsatte UNICE, CEEP och ETUC (Europeiska Fackliga Samorganisationen) hšsten 1993 en grupp sakkunniga. Dessas uppgift var att medverka i ett fšrsšksprojekt som syftade till att ta fram ett stšdsystem till dialogen mellan arbetsmarknadens parter pœ Europeisk nivœ. Projektet finansierades av kommissionen och grundades huvudsakligen pœ material frœn central Europeisk nivœ. Kompendium I blev det fšrsta resultatet frœn detta arbete. Det presenterades pœ ett seminarium i Brysssel i oktober Kompendium I byggde huvudsakligen pœ material frœn Europeiska kšllor med ursprung frœn det arbete som gjorts i olika projekt, som t.ex. Force, med tillšgg av ytterligare information av betydelse. Kompendium I innehšll 30 praktikfall frœn medlemslšnderna, som kretsade kring 10 teman. Praktikfallen avsœg att belysa temana samt att pošngtera de olikheter som finns i praxis mellan olika medlemslšnder. Varje tema hade ett fšrord skrivet pœ en speciell temablankett. Valet av de 10 temana hade ej tillkommit genom en fšrhandling mellan arbetsmarkadens parter pœ Europeisk nivœ eller pœ uppdrag av de sakkunniga. I stšllet skedde urvalet genom fšrslag frœn de sakkunniga, vilka godkšndes av arbetsgivare och fack. Efter en diskussion inom gruppen, delades uppgifterna upp pœ sœ sštt att varje sakkunnig blev ansvarig fšr tvœ teman samt de tre praktikfall som belyste vart och ett av dessa teman. Med denna fšrdelning av av uppgifterna kršvdes alltsœ inte ett beslut om varje detalj inom gruppen av sakkunniga eller mellan arbetsgivare och fack. Sekretariaten vid UNICE, CEEP och ETUC hjšlpte till i arbetet och fšljde upp det pœ nšra hœll. SamrŒd skedde mellan arbetsgruppen fšr dialogen mellan arbetsmarknadens parter och de sakkunniga efter det att Kompendium I presenterats. Detta ledde till ett beslut att behœlla samma 10 teman Šven i Kompendium II. Arbetsgivare och fack har godkšnt det fšreslagna arbetsprogrammet fšr gruppen sakkunniga. Ansvaret fšr innehœll och resultat i Kompendium II ligger emmellertid kvar hos de sakkunniga. Fšrorden till temana har gœtts igenom och en del har skrivits om. De innehœller nu en klar hšnvisning till var respektive tema Šr omnšmnt i den gemensamma deklarationen. I fšreliggande kompendium har de sakkunniga sškt bryta ny mark genom att arbeta som ett lag. Antalet sakkunniga har škat till 6, varav 3 frœn arbetsgivarna och 3 frœn facket. Detta innebšr att det ej lšngre finns ÓarbetsgivartemanÓ och ÒfackfšreningstemanÓ, utan endast gemesamma teman, som tjšnar allas intressen. Fšrhoppningsvis har detta lett till att skapa samarbete och škat fšrtroende mellan parterna. Det bšr framhœllas att trots att arbetsgivare och arbetstagare har kommit šverens om metodiken och det fšreslagna innehœllet i kompendierna,ligger ansvaret fšr resulta- 38

9 ten fortfarande kvar hos de sakkunniga. Meningen Šr att stšdsystemet och kompendierna om mšjligt skall kunna bli anvšndbara i arbetsgivarnas och fackets framtida arbete. Huruvida detta var ett lyckligt val kommer att utvisas av hur mycket kompendiet kommer till anvšndning. Fšr de sakkunniga innebšr detta nya arbetssštt att ingen har ensamt ansvar fšr ett tema eller fšr respektive praktikfall.ansvaret ligger nu pœ gruppen som helhet. Denna metod har sškerligen tunnat ut de sakkunnigas fackkunskap och helt sškert gjort det svœrare att vara en ÒsakkunnigÓ, dœ dessa har blivit tvingade att gœ med pœ kompromisser sœ att arbetet har kunnat fortsštta. Det Šr dock vœr fšrhoppning att metoden har lett till vidgade horisonter och att innehœllet har fœtt stšrre trovšrdighet. Metoden ÒnerifrŒn och uppó som anvšndes i det det fšrsta kompendiet ansœgs i allmšnhet všldigt bra. DŠrfšr har samma princip bibehœllits och stšrkts ocksœ i detta kompendium. Detta motsvarar mycket bšttre de metoder som anvšnds i verkligheten i medlemslšnderna, vilket hittils varit okšnt pœ Europeisk nivœ. I detta avseende har den samlade sakkunskapen i gruppen varit av stor betydelse. *** Avsikten var att ocksœ i det nya kompendiet belysa varje tema med tre nya praktikfall. Emellertid har man inte lyckats helt med detta: ett tema (IV) har bara 2 praktikfall, medan fall (X) har 4. Detta beror pœ att man prioriterat fallens kvalitet och pœ en ambition att Œstadkomma en geografisk balans. Ett av resultaten blev att ett praktikfall ansœgs bšttre hšra hemma i tema nr (X) Šn i tema nr (IV), fšr vilket det ursprungligen avsetts. Icke desto mindre Šr det fortfarande sœ fšr de flesta av praktikfallen att de kan passa in i fler Šn ett tema. Var det slutligen hamnar blir ett ett resultat av gruppens beslut. En av kommentarerna till det fšrsta kompendiet var det var alltfšr svœrt att av den information som getts om respektive sammanhang fšrstœ praktikfallets fulla innebšrd. I det nya kompendiet har detta lšsts pœ tvœ sštt: Fšr det fšrsta har en del av sammanhangen fšrklarats under respektive praktikfall. Fšr det andra, i syfte att všcka ett stšrre inneboende intresse, har man tagit fram ett datablad fšr varje medlemsland med en šversikt šver utvecklingen av samhšllsdialog, yrkesutbildning, samt sammanhanget mellan dessa bœda och mellan dialogen mellan arbetsmarknadens parter och lagstiftningen. Databladen tar ocksœ fšr varje land upp upp aktuella frœgestšllningar och hur lœngt man nœtt gšllande dessa Šmnen. Ibland pošngteras ocksœ vissa iakttagelser. Alla praktikfall i det fšrsta kompendiet beskrevs efter en gemsamm mall. DŒ denna metod visat sig bra, har den ocksœ begagnats i Kompendium II. Modellen har dock reviderats fšr att bšttre relatera faktauppgifterna till respektive sammanhang. Varje praktikfall innehœller nu ett avsnitt som anknyter det till ursprungslandets arbetsmarknads- och utbildningsfšrhœllanden.denna typ av information saknades i det fšrsta kompendiet, vilket med rštta ledde till viss kritik. Nu mšjliggšrs en bedšmning av varje fall med avseende pœ hur typisk eller innovativ den aktuella tillšmpningen Šr. Fšr att underlštta lšsningen, anges namnet pœ den sakkunnige som beskrivit respektive fall. Vidare finns fšr varje fall en referenslista med namn pœ kontaktpersoner, allt fšr att gšra det lšttare fšr lšsarna att vid behov kunna skaffa fram ytterligare information. *** Emedan den Europeiska Unionen utškat sitt medlemmasantal med tre lšnder, sterrike, Finland och Sverige,Šr det vœr fšrhoppning att uppgifterna om dessa nya lšnder kommer att ršna intresse och uppskattning bland de ÒgamlaÓ medlemsstaterna och att pœ motsvarande sštt uppgifterna om de ÒgamlaÓ medlemslšnderna kan vara till hjšlp fšr de nya medlemslšnderna. Fšr att gšra dessa ÒlŠnderbladÓ mer lšttfšrtœeliga, dvs att de inte skall innehœlla fšr mycket detaljer eller underfšrstœdda uppgifter och icke minst av artighet mot de medlemslšnder som ej Šr representerade i gruppen av sakkunniga, beslšt en majoritet inom gruppen att ej lœta nœgon sakkunnig beskriva sitt eget land. Hur klokt detta beslut Šr ŒterstŒr att se.i vilket fall har beslutet redan visat 39

10 sig ha nackdelar,vilket har lett till en hel del polemik inom gruppen.lœt oss hoppas att mœlsšttningen att ge varje medlemsland lika behandling samt att mšjliggšra en koncentration pœ det všsentliga kompenserar nackdelarna med beslutet. samarbetet mellan arbetstagare och arbetsgivare och pœ diskussionerna mellan dem Šn det fšrsta kompendiet. Av denna anledning anser de sakkunniga att det faktum att tvœ av fallen Šr ensidiga ej utgšr nœgot problem.till yttermera visso Šr de tvœ fallen ensida frœn varsitt hœll. Samtliga landdatablad har bekršftats av parteras kontaktpersoner. Dessa har utnšmnts inom varje medlemsland av de Europeiska organisationerna. Vi vill speciellt nšmna dessa kontaktpersoner, dœ de Šr ett nytt pœfund. De har varit en stor tillgœng fšr de sakkunniga som inkšrsport till lšnderna, fšr att bekršfta uppgifter i databladen samt att vid behov fšrmedla kontakter med lšndernas organisationer och fšretag. I syfte att fšrena stšdsystemet, av vilket kompendierna Šr det mest pœtagliga resultatet, med dialogen mellan arbetsmarknadens parter, samt att utgšra en gemesam referensram, har ett europeiskt fšrsšttsblad satts in fšre ÒlanddatabladenÓ. DŠr omnšmns de viktigaste rœdgivande instanserna liksom den Europeiska dialogen mellan arbetsmarknadens parter och dess resultat. Kompendium II har haft samma mœlsšttning som Kompendium I, nšmligen att samla in och offentliggšra uppgifter pœ Europeisk nivœ till ett stšdsystem, eller en gemesam plattform av kunskap, erfarenhet och information fšr den Europeiska dialogen mellan arbetsmarknadens parter avseende fortsatt yrkesutbildning. Dessa kompendier, eller uppsamling av data, har givetvis ingen ambition att vara helt representativa eller fullstšndiga. Det rœder en oerhšrd variation mellan lšnder, regioner, sektorer, branscher och fšretag. Arbetsmarknadens parter spelar olika roll i olika situationer och i olika medlemslšnder. Det finns inte ett ÒrŠttÓ sštt att gšra saker,eller endast en ÒriktigÓ modell eller metod fšr diskussioner, inflytande och ansvar.. I allmšnnhet har praktikfallen i det nya kompendiet lagt starkare vikt pœ Praktikfallen stršcker sig frœn internationellt till inhemskt och frœn fšretagsspecifika fall till branschšvergripande sœdana. Ordningsfšljden av praktikfall och teman har bibehœllits ofšršndrad, emedan vi ansett detta mest praktiskt. Ordningsfšljden skall alltsœ ej tolkas som en indikation pœ respektive falls eller temas betydelse eller prioritet. Parterna har valt ut 4 huvudteman fšr det fortsatt arbetet inom ramen fšr den Europeiska dialogen mellan arbetsmarknadens parter gšllande utbildning och praktik.dessa Šr : - livslœng utbildning - všgledning - kvalifikationer - resurser. Dessa fyra teman skall anayseras med hjšlp av de švergripande teman som behandlar konkurrenskraft och samarbete mellan parterna samt mellan dessa och statsmakterna. Dessa prioriteringar gjordes redan efter sjšsšttningen av stšdsystemet och antagandet av arbetsprogrammet fšr de sakkunniga och har sœledes inte inverkat pœ valet av de Šmnen som skulle behandlas i kompendierna. andra sidan har de teman som behandlas i kompendierna ett direkt samband med Œtminstone 3 av 4 av de ovan nšmnda prioriteterna. Det Šr vœr fšrhoppning att det fšreliggande kompendiet, med datablad fšr de olika lšnderna, fšrord och upplysande anteckningar, liksom de de aktuella praktikfallen, skall kunna tjšna som hjšlp och inspiration till nya framsteg i de fortsatta samtalen pœ olika nivœer samt fšr att fršmja den process om i sig sjšlv Šr sœ viktig fšr att befršmja škad kompetens hos fšretag och anstšllda. 310

11 11 3

12 12 3

13 THÈMES 313

14 14 3

15 T EMA 1 PLANERING AV UTBILDINIG I FÖRETAG Ansvarig : Grainne CREGAN FALL 1 SmithKline Beecham Pharmaceuticals, Irvine Skottland, Förenade Kungariket FALL 2 Komplettering av utbildningsplanen hos Banque Général du Luxembourg genom kvalitetshöjande åtgärder Luxemburg FALL 3 Babcock Wilcox Española SA, Bilbao Spanien 15 3

16 TEMA 1 : PLANERING AV UTBILDNING I FÖRETAG Inledning Arbetskraften Šr en av fšretagets viktigaste resurser. Arbetstagarnas kompetens Šr dšrfšr ett nyckelinstrument i fšretagets kamp fšr šverlevnad och tillvšxt pœ en marknad med allt starkare konkurrens. Planeringen av arbetskraftens kompetens och fšretagets utbildningsbehov bšr dšrfšr inta en central plats i fšretagets verksamhet. En effektiv planering av utbildningen kan bidra till fšretagets totala utveckling och pœ sœ sštt bidra till att mšta marknadens utmaningar. utveckla den enskilda mšnniskan. Om det system som anvšnds fšr att kartlšgga behoven inte Šr exakt, kommer den fšreslagna lšsningen inte att svara mot kraven och man slšsar bort všrdefulla resurser. De fšrfaranden som anvšnds fšr att planera utbildningen i fšretagen har dšrfšr en avgšrande betydelse fšr att utbildningens genomfšrande skall lyckas. Utbildningen bšr ge ett bidrag till ett livslœngt lšrande och inte bara vara en reaktion pœ verksamhetens omedelbara behov. Fšr fšretaget bšr utbildningen av och kompetensutvecklingen hos arbetstagarna vara ett strategiskt mœl. Det bšr som všsentlig del ingœ i fšretagets švergripande strategi och budgeteras dšrefter. Kraven pœ fšretagets arbetskraft mœste vara bœde av kvalitativ och kvantitativ art, och fšretagen mœste dšrfšr kšnna till den nivœ och den kvalitet pœ utbildningen som kršvs fšr att mšta bœde aktuella och framtida behov. Hur stora problem man stšlls infšr nšr man skall utforma en utbildningsplan fšr framtiden bestšms av fšretagets storlek och av fšretagsverksamhetens komplexitet samt av storleken pœ de Šndringar som framtiden kršver. Av stor betydelse Šr ocksœ hur stabil den omgivning Šr, i vilken fšretaget agerar. FramgŒngsrika fšretag všrdesštter sin arbetskraft och gšr stora investeringar i dess kompetensutveckling. Dessa investeringar mœste fœ lika stor vikt som andra betydande investeringar. Alltfšr ofta drabbas utgifterna fšr utbildning av pœtagliga nedskšrningar under en lœgkonjunktur eller vid konjunkturvšxlingar. Det viktigaste nšr man planerar utbildningen Šr att man noggrant kartlšgger behoven. Ofta fšster man stor vikt vid fšretagets behov utan att tšnka pœ att man Šven mœste I utbildningens planering ingœr inte bara dess utformande och genomfšrande utan ocksœ dess finansiering samt att man uppršttar system som fršmjar dess genomfšrande, t.ex. tjšnstledighet i samband med utbildning. I Belgien, Frankrike och Tyskland har man rštt till sœdan tjšnstledighet, dock inte i en rad andra lšnder. Den allmšnna utvecklingen i Europa pekar mot att fortbildningen inom yrket fœr allt stšrre betydelse. En av orsakerna Šr att fortbildningen blir allt mer omfattande, vilket ocksœ betyder att grupper som i vanliga fall inte deltar i fortbildningsœtgšrder, sœsom deltidsanstšllda, nu i stšrre utstršckning deltar i denna utveckling. Begreppet "utbildningsplanering" betyder olika saker i olika lšnder och tillšmpas pœ olika sštt. I vissa lšnder Šr fšretagen enligt lag skyldiga att rœdgšra med fšretršdarna fšr de anstšllda om utbildningens upplšggning. Betydelsen av detta samrœd kan vara mycket skiftande frœn fšretag till fšretag. Hur som helst ger det fšretršdarna fšr de anstšllda verkligen tillfšlle att se till att man bœde tar hšnsyn till den enskildes och fšretagets behov. Fallet Banque GŽnŽral i Luxemburg Šr ett exempel pœ detta, Šven om fackfšreningarna i mindre utstršckning deltar i tillšmpningsskedet. Den faktiska fšrdelen med ett samarbete i alla skeden visas i fallet 16 3

17 Smithklein i Storbritannien. I Frankrike Šr arbetsgivarna enligt lag skyldiga att bœde pœ branschnivœ (genom kollektivavtal) och pœ fšretagsnivœ utarbeta en utbildningsplan (plan de formation) och rœdgšra med fšretagsnšmnden pœ fšretaget. Fšrfarandena i andra lšnder i Europeiska unionen Šr mindre formella. I Italien finns det till exempel ingen lagstadgad skyldighet fšr arbetsgivaren att sšrja fšr utbildning, trots att de anstšllda enligt lag kan ha rštt till tjšnstledighet fšr utbildning. I Tyskland, inom ramen fšr 1972 Œrs arbetsmarknadslag, uppmanas de tyska arbetsgivarna och fšretagsnšmnderna (som fšretršder de anstšllda) att samarbeta inom fortbildningen och fršmja den. PŒ vissa omrœden har fšretagsnšmnderna en medbestšmmanderštt. I det spanska fallet Babcock Wilcox Espa ola Šr fšretaget medvetet om utbildningens strategiska betydelse. Utbildningsbehoven ingœr som en del i fšretagets kollektivavtal. FšretrŠdare fšr de anstšllda tar del i utvecklingen, godkšnnandet och švervakningen av den Œrliga utbildningsplanen. I fšljande gemensamma stœndpunkter om utbildning hšnvisas till : "Utbildningsplanering" ( ): Riktlinjer fšr hur utbildning kan gšras tillgšnglig fšr alla (20/12/91), punkt 1, 5, 10, 20. Det Šr ocksœ viktigt med kopplingar mellan de nationella utbildningssystemen och den utbildning som sker inom fšretagen fšr att garantera att de statliga systemen tillgodoser nšringslivets behov. I ett flertal gemensamma stœndpunkter hšnvisas det till betydelsen av lœngsiktig planering och investering pœ alla utbildningsomrœden (se hšnvisningar nedan). I detta kompendium kan man i det engelska fallet Smithklein se ett exempel pœ ett fšretag som ser de betydande fšrdelarna med att frœn bšrjan gemensamt planera och organisera projektet utan att ha en obligatorisk skyldighet till det. Styrelsen och fackfšreningarna faststšllde de behov som initiativet všckte och under hela tiden fšr genomfšrandet bedšmde de initiativets framsteg i fšrhœllande till de šverenskomna mœlen; pœ sœ sštt fick de en gemensam behovsanalys och uppfšljning frœn bšrjan till slut. Det luxemburgska fallet Banque GŽnŽral du Luxembourg visar tillšmpningen av lagstadgade krav pœ att utbildningsplaner skall gšras upp gemensamt av styrelse och fackfšreningar. Fšrdelen med detta Šr att arbetstagarnas fšretršdare fœr mšjlighet att inverka pœ beslutsfattandet avseende utbildning. vergœng frœn skola till yrkes- och vuxenliv (5/04/91), punkt 3.3. Ny teknik, arbetsorganisation och arbetsmarknadens fšrmœga att anpassa sig (6/03/87), punkt 2. Utbildning och motivering samt information och rœdgivning (6/03/87), punkt A3, A5, A7, A8, B4, B5. Vidareutbildningens roll i kampen mot arbetslšsheten och de arbetslšsas ŒterintrŠde pœ arbetsmarknaden i ljuset av den nya situation som skapats av vitboken (4/09/95), punkt 9. Europeiska unionens framtida ŒtgŠrder inom yrkes- och vidareutbildningen och den roll som arbetsmarknadens parter skall spela inom detta omrœde (24/10/94), punkt 2.2.1, 2.2.2,

18 TEMA 1 : PLANERING AV UTBILDNING I FÖRETAG 1 - KORT FALLBESKRIVNING OCH ANKNYTNING TILL TEMAT SmithKline Beecham Pharmaceuticals' Irvine factory tillverkar semisyntetiskt penicillin och andra läkemedel. Detta projekt finansieras delvis av FORCE-programmet och berör transnationella parter, nämligen Durco European Operations, Belgien och den europeiska fackföreningssammanslutningen för anställda inom den kemiska industrin. FALL 1 SmithKline Beecham Pharmaceuticals, Irvine Land : Skottland, Förenade Kungariket Nivå : Företagsnivå Inom företaget, som anlades 1971, fanns mycket klart avgränsade arbetsområden vilket gjorde att det var en utmaning att genomföra åtgärder för att ge arbetstagarna kompetens inom flera områden ("multiskilling"). Det ansågs att det enda tillvägagångssättet för att göra initiativet framgångsrikt var att ledningen samarbetade med de två stora fackföreningarna som berördes (TGWU och AEEU). Därför fastställde grupper sammansatta av representanter för fackföreningarna och ledningen från början vilka krav som följde av initiativet. Trots att den första lanseringen skedde 1991 slutfördes inte planeringen och förhandlingarna förrän i januari FALLBESKRIVNING Aktörer och deltagare Ledningen, fackföreningarna TGWU och AEEU och alla 450 industriarbetare berörs av projektet. Organisation och genomförande Målsättningen med projektet var att utveckla ett gemensamt utbildningsinitiativ, baserat på arbetstagarnas skicklighet, för att ge dem kompetens inom flera områden. Detta var en väsentlig komponent i SmithKline Beechams övergripande omstruktureringsstrategi. Det krävdes en förändring av företagskulturen och ett ökat inflytande från arbetstagarna. "Multiskilling" innebär att ett arbete inte "ägs" av en särskild grupp utan att det utförs av den som har lämplig utbildning och kvalifikation. Omstruktureringsstrategin innebar bl.a. att antalet företagsnivåer skulle reduceras och att man skulle sträva efter självstyrande grupper. Genom detta ville man uppnå ökad flexibilitet, effektivitet och konkurrenskraft. Projektet genomfördes i flera steg: - Det inledande planeringsskedet innebar bl.a. att man bedömde företagets behov och personalens förmåga; denna bedömning gjordes av en grupp bestående av företrädare från båda parter. Utvärderingstest genomfördes i fem företag; kostnadskonsekvenser beräknades såväl som den förväntade behållningen. Genom att en erkänd expert från den akademiska världen deltog tillsammans med en respekterad fackföreningsledare dämpades personalens oro för följderna om programmet skulle lyckas. Det gavs garantier för att ingen personal skulle bli övertalig till följd av utbildningsåtgärden. Sammanträden hölls var sjätte månad under det att planeringen pågick (1991 till 1994). 18 3

19 - Efter att ha dragit ut på tiden avslutades 1994 på ett framgångsrikt sätt förhandlingarna mellan ledningen och fackföreningarna om införandet av nya arbetsrutiner. - Arbetsbeskrivningar utarbetades. Den kompetens som de anställda behövde för att utföra arbetena fastställdes och arbeten som kunde utföras av vem som helst fördes upp på en lista. Sedan fastställdes den befintliga kompetensnivån. Arbetet organiserades i tillverkningsceller och i varje cell ingick en engagerad instruktör (som tidigare arbetat med verksamheten). Cellens instruktör fastställde cellens utbildningsbehov. - Ett ändamålsenligt utbildningscentrum inrättades efter att man noga bedömt behoven. - Tjugofem erfarna verkstadsarbetare valdes ut och utbildades till att bli instruktörer och bedömare i programmet. Dessa utarbetade utbildningskurser som genomfördes internt av det lokala företaget för yrkesutbildning Ayrshire. - Utbildningsprogrammet utformades som ett modulsystem och riktades mot särskilda arbetstagargrupper bl.a. driftsoperatörer, lagerarbetare, elektriker och maskintekniker. Utbildningen startade i september Alla processoperatörer utbildades i grundläggande ingenjörskunskap ett fyra dagars utbildningsprogram som genomfördes i det för ändamålet inrättade utbildningscentret. Denna utbildning följdes av enskild handledning på verkstadsgolvet. Tvärutbildning pågår för maskintekniker, elektrotekniker och instrumenttekniker; delvis sköts utbildningen av ett externt utbildningsföretag (Scotwest), medan resten sköts internt på arbetsplatsen. För godkännande av kompetensen av både driftsoperatörer och de andra aktuella yrkesgrupperna tillämpar företaget, i samarbete med sammanslutningen för den kemiska industrin, standarder för nationell yrkeskompetens (NVQ:s); på områden där sådana inte finns tillämpar man interna standarder. En grupp bestående av företrädare för tillverkningsgrupperna övervakar genomförandet av utbildningsåtgärderna. En annan grupp som består av chefer från den lokala företagsledningen och två representanter från varje fackförening utvärderar var tredje månad metodens effektivitet. En särskild partssammansatt grupp behandlar frågor som uppkommer vid genomförandet av programmet. Som stöd för åtgärden har man inom utbildningscentret utarbetat en rad "multimediapaket" att använda i utbildningen. Resultat och perspektiv - Arbetet utförs numer av den som är mest lämpad. Tvärkompetens har uppnåtts, t. ex. utför tillverkningsoperatörer underhållsarbete och arbetsuppgifter i laboratoriet. - Självstyrande grupper har inrättats. - Personlig utveckling har skett genom att arbetstagarnas kompetens ökat osv. - Tillfredsställelsen med arbetet har ökat. - Man når besparingar genom att den personal som slutar inte ersätts, genom att den egna personalen utför arbete som tidigare utfördes av entreprenörer och genom att man inte förlorar så mycket tid vid maskinhaverier. 19 3

20 3 - BAKGRUND Fallet och förhållandet mellan arbetsmarknadens parter I Storbritannien finns det inga rättsligt bindande former för förhållandet mellan arbetsmarknadens parter. Representationen av anställda på arbetsplatsen och vid kollektivförhandlingarna är inte reglerad. Förhållandet till vidareutbildningsystemet I Storbritannien finns det inget rättsligt stöd för fackföreningarnas medbestämmande i utbildningsfrågor och därför finns det få exempel på verksamhet av kontraktsnatur på utbildningsområdet, medan det finns exempel på mindre formella överenskommelser. Detta fall är ett bra exempel på hur fackföreningarna från början varit engagerade i planeringen och genomförandet av initiativ för omstrukturering/utbildning som följd av ett nyskapande kollektivavtal. KONTAKTPERSONER M. Thomas HENDRY, Utbildningsombud SmithKline Beecham Pharmaceuticals Shewalton Road Irvine Ayrshire KA11 5AP Skottland Tel : Fax : M. Cameron O'NEIL, Transport & General Workers Union (TGWU) SmithKline Beecham Pharmaceuticals, Shewalton Road Irvine Ayrshire KA11 5AP Skottland Tel : Fax : Författare till beskrivningen : Grainne CREGAN Electricity Supply Board 79 Lower Mount St. IRL - DUBLIN 2 Tel : Fax :

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals 1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson

Läs mer

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort

Läs mer

Fšreningsstyrelsens ansvar

Fšreningsstyrelsens ansvar Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Inledning 5

Läs mer

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Personuppgifter pœ Internet Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999 2 InnehŒllsfšrteckning Sammanfattning ÉÉÉÉ..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...4 Fšrfattningsfšrslag

Läs mer

EgenmŠktighet med barn

EgenmŠktighet med barn Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:

Läs mer

Lšnekostnader i fœmansfšretag

Lšnekostnader i fœmansfšretag HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen

Läs mer

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr

Läs mer

Maj 2000. Sofia Kolmodin

Maj 2000. Sofia Kolmodin Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla

Läs mer

Lšneadministration Handbok

Lšneadministration Handbok 2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok

Läs mer

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet

Läs mer

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr

Läs mer

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar

Läs mer

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet

Läs mer

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p. Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems

Läs mer

dess fšrhœllande till konkurrensrštten

dess fšrhœllande till konkurrensrštten Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget

Läs mer

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer

Läs mer

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare

Läs mer

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

Läs mer

Alternativa vœrdformer

Alternativa vœrdformer Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare

Läs mer

F RMEDLARANSVAR INTERNET

F RMEDLARANSVAR INTERNET Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor

Läs mer

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst

Läs mer

Social kompetens/všrdegrund

Social kompetens/všrdegrund Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund

Läs mer

För ett offensivt miljöarbete i Halland

För ett offensivt miljöarbete i Halland i För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan

Läs mer

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens

Läs mer

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning

Läs mer

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats

Läs mer

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................

Läs mer

Tillverkningshemligheter och

Tillverkningshemligheter och Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne

Läs mer

Auktioner pœ Internet

Auktioner pœ Internet Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark

Läs mer

Agenda 21 en exempelsamling

Agenda 21 en exempelsamling Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp. Beställningsadress

Läs mer

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9

Läs mer

BESITTNINGSBEGREPPET

BESITTNINGSBEGREPPET Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund

Läs mer

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade

Läs mer

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F

Läs mer

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till

Läs mer

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Liv & hälsa en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.

Läs mer

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology

Läs mer

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos

Läs mer

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson

Läs mer

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering TRITA-NA-D9811 CID-38, KTH, Stockholm, Sweden 1998 Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering Inger Boivie, Jan Gulliksen och Ann Lantz Inger Boivie, Enator AB och CID Jan Gulliksen,

Läs mer

Betalningar med e-pengar

Betalningar med e-pengar JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

Den nya bibliotekariens kompetens

Den nya bibliotekariens kompetens Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.

Läs mer

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport SERFIN 2 Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt 1999-05-05, slutrapport BFR 960664-3 BFR 960569-8 BFR 960665-8 BFR 969663-7 Skade- och erfarenhetsuppfšljning

Läs mer

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Tidigare publicerad i SprŒkbruk, grammatik och sprœkfšršndring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994, (s.25-36) Institutionen fšr nordiska sprœk, Lunds

Läs mer

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3 Social rapport 2001 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande

Läs mer

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN OM SV TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN Lars Olsson April 1999 Fšrord Denna rapport har tagits fram pœ uppdrag av projektet Teknisk Framsyn. Syftet med studien Šr att belysa svœrigheterna med

Läs mer

Varfšr ett profilprogram?

Varfšr ett profilprogram? Profilprogram Varfšr ett profilprogram? Det ska finnas en tydlig intern profil fšr den kommunala organisationen. Denna profil ingœr som en del i ÓStrategi fšr Melleruds kommunó. Melleruds kommuns profil

Läs mer

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling 1999:6 Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling Erfarenheter från första fasen av ett traineeprogram vid Arbetslivsinstitutet i Östersund Stig Vinberg Frants Staugård Ulrika Lindström

Läs mer

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen"

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 1 SWEBU Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen" Uno Engborg,

Läs mer

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Tidigare publicerad i Svenskans beskrivning 22 (s.50-64) Lund University Press, 1997 1 Rubriken pœ mitt fšredrag Šr en anspelning pœ Bengt Lomans antologi med frœn

Läs mer

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 STORA PÅ KONTOR STÖRRE PÅ MÄNNISKOR 2000 i korthet Innehåll Sökregister flikens insida VD-kommentar 2 Årsredovisning 2000 översikt 6 Strategisk inriktning 8 Ägarförhållande

Läs mer

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok 2001 Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT

Läs mer

!""#$%&'("& *+#,-./(01213&'("& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)&

!#$%&'(& *+#,-./(01213&'(& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)& !! !""#$%&'("& )!!"#$%&&'(')* +!,'#-.'(')* +! /01-&$)0233* 4! 5-)0-33$6708#90(')90*:;3(.-?(:#:)(* @!,';(.-'$* @! A0:)':$* B! CD?3&:?* EF! G(9)':$&(8* EF! HD&:#:)(* EF! I($&:39&:#:)(*

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

PROTOKOLL FR N SESAM R DSM TE

PROTOKOLL FR N SESAM R DSM TE SESAM Sida 1 (1) NŠrvaro- och sšndlista Intressent NŠrvarande Protokoll AerotechTelub Claes Wadsten, ordf. SESAM rœd Bofors AB Curt Merkell CelsiusTech Electronics AB Billy Johansson CelsiusTech System

Läs mer

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie 1998:11 El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie Kjell Hansson Mild 1 Göran Anneroth 2 Jan Bergdahl 3 Nils Eriksson 4 Jonas Höög 4 Eugene Lyskov 1,5 Inger Marqvardsen 6 Ole Marqvardsen

Läs mer

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten FOI-R--0467--SE Maj 2002 ISSN 1650-1942 Vetenskaplig rapport Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB.

Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB. Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB. SW-systemet enligt ÓSven Wimnells hemsida http://w1.861.telia.com/~u86105430/ SamhŠllsplaneringens problem.

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Årets medarbetare inom njurmedicin 2003

Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden Pris: 35:- Nr.2/2004 Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Dialys och njurtransplantation under 1900-talet Rädda det som räddas kan

Läs mer

Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati?

Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati? Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati? IMIT WP: 2000_112 Datum: 2000 Antal sidor: 21 Institute for Management of Innovation and Technology VIRTUELL KONTAKT OCH KUNSKAPSSPRIDNING -

Läs mer

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET BRYSSEL, DEN 2 DECEMBER 2002 EFFAT (EUROPEAN FEDERATION OF TRADE UNIONS IN THE FOOD, AGRICULTURE AND TOURISM SECTORS ) GEOPA (EMPLOYERS GROUP OF THE

Läs mer

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD TOTALF RSVARETS FORSKNINGSINSTITUT NBC-skydd 901 82 UmeŒ FOI-R--0405--SE Mars 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Ulf Danielsson VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD Utgivare Rapportnummer, ISRN

Läs mer

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 8879 18 oktober 2000 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande Av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i

Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i Swe intro 900 12/10/99 10:23 am Page i Alla ršttigheter fšrbehœllna. Ingen del av detta dokument fœr reproduceras, lagras i ett Œtersškningssystem, eller pœ nœgot sštt eller i nœgon form šverfšras elektroniskt,

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön

Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön 1998:13 Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön Birgit Pingel Hans Robertsson.. arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045 476 0 ISSN 0346 7821 http://www.niwl.se/ah/ah.htm a Arbetslivsinstitutet

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Kvinnor som brandmän. arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 1998:4. Utvärdering av rekrytering, grundutbildning och praktik vid Stockholms brandförsvar

Kvinnor som brandmän. arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 1998:4. Utvärdering av rekrytering, grundutbildning och praktik vid Stockholms brandförsvar 1998:4 Kvinnor som brandmän Utvärdering av rekrytering, grundutbildning och praktik vid Stockholms brandförsvar Désirée Gavhed Margareta Torgén Lennart Högman Bertil Törestad Ann Cathrine Andersson Jan

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto Objekt och klasser - Introduktion Objekt Ð Begreppet objekt Ð Hur klasser anvšnds fšr att skapa objekt Ð Fšr-definierade klasser Ð Metoder och parameteršverfšring Ð Definiera klasser Ð Modifierare Ð Statiska

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

DITT FÖRSTA EURESJOBB

DITT FÖRSTA EURESJOBB DITT FÖRSTA EURESJOBB Vanliga frågor Allmänt Var hittar jag information om Ditt första Euresjobb (Your first Eures job, YfEj)? Du kan hämta information från EURES-portalen: http://eures.europa.eu eller

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET EPSU, UNI Europa, EFSU, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS (I) INTRODUKTION 1. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att alla arbetsplatser har en resultatinriktad policy som behandlar frågan

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk, 7 april, Luxemburg DAGORDNINGSPUNKT 6 EPSU:s styrelse, Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk Med utgångspunkt i kongressresolution R.1.

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Foto: nicke johansson. vad är en europageolog?

Foto: nicke johansson. vad är en europageolog? Foto: nicke johansson vad är en europageolog? Vad är en Europageolog? Europageolog är en professionell titel innebärande att personen som innehar titeln har uppnått en tillfredsställande akademisk utbildning

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

Avtal om Samverkan inom

Avtal om Samverkan inom Avtal om Samverkan inom Sidan 1 av 7 Företagscentralt samverkansavtal inom TraffiCare AB 1 Bemyndigande Detta avtal sluts med stöd av avtalet Utvecklingsavtal tecknat den 15 april 1982. SAF-LO- PTK. 2

Läs mer

Exponering för aluminium i smältverk

Exponering för aluminium i smältverk 1997:15 Exponering för aluminium i smältverk Effekter på nervsystemet Anders Iregren 1 Bengt Sjögren 2 Marlène Andersson 1 Wolfgang Frech 3 Maud Hagman 2 Lotta Johansson 2 Arne Wennberg 2 1. Enheten för

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

.RPPLVVLRQHQ SRVLWLY WLOO VOXWVDWVHUQD IUnQ + JQLYnJUXSSHQ I U GH IUDPWLGD UHODWLRQHUQD Sn DUEHWVPDUNQDGHQ

.RPPLVVLRQHQ SRVLWLY WLOO VOXWVDWVHUQD IUnQ + JQLYnJUXSSHQ I U GH IUDPWLGD UHODWLRQHUQD Sn DUEHWVPDUNQDGHQ ,3 Bryssel den 1 mars 2002.RPPLVVLRQHQ SRVLWLY WLOO VOXWVDWVHUQD IUnQ + JQLYnJUXSSHQ I U GH IUDPWLGD UHODWLRQHUQD Sn DUEHWVPDUNQDGHQ.RPPLVVLRQHQ YlONRPQDGH GH VOXWVDWVHU VRP GHQQD H[SHUWJUXSS Sn K J QLYnXQGHU0DULD-RDR5RGULJXHVRUGI

Läs mer

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun Rekryteringsordning Rekryteringsordningen anger i vilken ordning olika kategorier och behov skall beaktas, innan

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer