Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt."
  • Rut Ek
  • för 1 år sedan
  • Visningar:

Transkript

1 Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet HT-00 TillŠmpade studier, 20 p Implementeringen av artikel 11, om bestšllning, i e-handelsdirektivet till svensk rštt. Anna Henriksson Handledare: Christina Hultmark Ramberg

2 INNEH LLSF RTECKNING 1 INLEDNING s Bakgrund s Syfte s Metod och avgršnsningar s. 5 2 AVTALSSLUT ONLINE s AvtL:s tillšmplighet s Anbud eller utbud? s CISG s Unidroit principles of international commercial contracts s Sammanfattning s E-HANDELSDIREKTIVET s Behovet av en ršttslig ram s E-handelsdirektivets framvšxt s Artikel 11:s slutliga lydelse s Definitioner s AllmŠn fšrklaring s Syfte och mœl s Betydelsen av ett direktiv s ARTIKELNS VERENSST MMELSE MED G LLANDE R TT s BekrŠftelse s BekrŠftelse enligt AvtL s BekrŠftelse enligt distansavtalslagen s BekrŠftelse enligt e-handelsdirektivet s Mottagningstid s E-handelsdirektivet s GŠllande svensk rštt s JŠmfšrelse s Inmatningsfel s Misstag enligt 32 AvtL s UNCITRAL Model Law on Electronic commerce s Inmatningsfel enligt e-handelsdirektivet s Uniform Electronic Transactions Act s Undantag s P F LJDER s Artikel 20 s Stor valfrihet s MarknadsrŠttsliga- eller civilršttsliga pœfšljder? s PŒfšljd fšr utebliven bekršftelse? s PŒfšljd nšr tjšnstemottagaren inte haft mšjlighet att upptšcka inmatningsfel s TILL MPNINGSOMR DE s E-handelsdirektivets tillšmpningsomrœde s AvtL:s tillšmpningsomrœde s. 33

3 7 ALTERNATIVA IMPLEMENTERINGSS TT s Inkorporation s Transformation s Ny paragraf i AvtL s Distansavtalslagen s TillŠmpningsomrŒde s BekrŠftelse s Inmatningsfel s KrŒngligare lag eller bšttre struktur? s ÓLag om elektronisk handeló s Helt ny struktur fšr elektronisk handel s SAMMANFATTANDE ANALYS s. 40 LITTERATURF RTECKNING s. 43

4 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Under senare tid har den elektroniska handeln utvecklats med en explosionsartad hastighet. En grundlšggande fšrutsšttning fšr denna utveckling Šr att privatpersoner och fšretag fœr tillgœng till en všl fungerande informationsinfrastruktur. Sverige ligger i tšten nšr det gšller anvšndningen av telekommunikation. Idag lšr ett par miljoner mšnniskor ha tillgœng till internet i Sverige. Den elektroniska handeln medfšr stora mšjligheter pœ mœnga olika sštt. Det blir lšttare att fœ tag i information frœn olika hœll, utbudet av varor och tjšnster blir stšrre och mer lšttillgšngligt, fšretagen kan bedriva marknadsfšring pœ ett annat sštt, avtal kan ingœs snabbt och enkelt och priserna kan hœllas nere. 1 Konsumenthandeln via internet Šr Šnnu inne i ett tidigt skede, men fšrvšntas uppvisa en stark tillvšxt under de kommande Œren i takt med att sškerheten kring systemen škar och allt fler fœr tillgœng till dem. 2 Den elektroniska kommunikationsteknologin medfšr att nya juridiska problem uppkommer och att existerande lagstiftning stšlls infšr nya problem. Fšr att skapa enhetlighet och mšjligheter fšr de europeiska medborgarna att till fullo kunna utnyttja den elektroniska handeln har Europaparlamentet och RŒdet den 8 juni 2000 antagit Direktiv 2000/31/EG om vissa ršttsliga aspekter pœ informationssamhšllets tjšnster, sšrskilt elektronisk handel, pœ den inre marknaden (Òe-handelsdirektivetÓ). Syftet Šr att garantera ršttssškerhet och konsumenters fšrtroende fšr e-handel samt skapa en ršttslig ram fšr att sškerstšlla fri ršrlighet fšr informationssamhšllets tjšnster. 3 E-handelsdirektivet reglerar ett flertal ršttsomrœden som pœ nœgot sštt pœverkas av elektronisk handel. Det Šr ett av de redskap som kan komma att pœverka utvecklingen av elektronisk handel mest de fšljande Œren. Med utgœngspunkt i gšllande svensk avtalsrštt kommer jag att utreda pœ vilket sštt e- handelsdirektivets artikel om bestšllning kan komma att pœverka svensk rštt. 1 Ds 1999:45 s Regeringens Skrivelse 1997/98:190 s Direktiv 2000/31/EG (3), (7), (8).

5 1.2 Syfte Min uppsats har som syfte att utreda pœ vilket sštt artikel 11 i e-handelsdirektivet lšmpligast bšr implementeras i svensk rštt. Min fšrhoppning Šr att kunna ge nœgon form av konstruktiv všgledning till lagstiftaren om hur omrœdet bšr regleras. Uppsatsen Šr ocksœ tšnkt att kunna anvšndas av fšretag som planerar att starta upp en internetbutik. Jag kommer att fšreslœ hur en sœdan websida bšr designas fšr att uppfylla de krav som kan komma att stšllas enligt artikel 11 i e-handelsdirektivet. Uppsatsen tar sin utgœngspunkt i svensk avtalsrštt och hur avtal sluts online idag. Jag har valt att inleda uppsatsen med och lšgga vikt vid detta avsnitt dels eftersom e-handelsdirektivets artikel om bestšllning ursprungligen var tšnkt att reglera avtalsslut online, och dels fšr att dess slutliga lydelse Šr nšra sammanbunden med avtalsslutet. DŠrifrŒn diskuterar jag olika sštt att implementera artikel 11 i e-handelsdirektivet till svensk rštt, dels utifrœn ett avtalsršttsligt perspektiv, men Šven utifrœn marknadsršttsliga och andra civilršttsliga perspektiv. 1.3 Metod och avgršnsningar I den fšrsta delen av uppsatsen kommer jag att diskutera vad som idag gšller enligt svensk rštt nšr avtal sluts via elektroniska kommunikationsmedel. Jag har i det avsnittet till stor del anvšnt mig av traditionella ršttskšllor. Viktiga ršttskšllor i avtalsrštten har av tradition varit sedvana och handelsbruk. Eftersom elektronisk handel Šr ett relativt nytt fenomen som har utvecklats snabbt, har det varit svœrt att fœ kunskap om sedvana och handelsbruk pœ omrœdet. Det Šr pœ vissa omrœden osškert om man kan sšga att det har hunnit skapas. Mig veterligen finns det ingen utredning om sedvana eller handelsbruk pœ omrœdet, vilket gšr att jag i min uppsats inte har kunnat ta hšnsyn till det. AllmŠnna avtalsršttsliga principer Šr en annan viktig ršttskšlla inom avtalsrštten. Denna ršttskšlla har jag indirekt anvšnt mig av genom hšnvisningar till CISG och Unidroit Principles, som anses ge uttryck fšr sœdana principer. Lag har ocksœ varit en viktig ršttskšlla. Ett metodologiskt problem som jag stšllts infšr Šr att avtalslagen, AvtL, Šr gammal och skriven fršmst med tanke pœ kommunikation per brev eller telegram. Kan lagen tillšmpas vid elektronisk kommunikation trots att den inte Šr skriven med tanke pœ det fenomenet? NŠr man sšker ta reda pœ om befintliga regler kan tillšmpas pœ nya

6 fšreteelser bšr man anlšgga ett synsštt som bygger pœ principen om funktionell ekvivalens (functional equivalency). 4 Denna princip innebšr att man skall se till ŠndamŒlet med bestšmmelserna i en lag och gšra en bedšmning av om detta ŠndamŒl kan tillgodoses Šven genom det elektroniska kommunikationsmedlet. 5 Detta synsštt innebšr att man ibland fœr lšsa bestšmmelserna utifrœn nya infallsvinklar. Principen om funktionell ekvivalens har jag tillšmpat genomgœende, dock sšrskilt i de deskriptiva delarna. Jag har haft stor nytta av statliga utredningar dšr problemen t.ex. kring AvtL:s tillšmplighet har diskuterats. Av dessa utredningar kan Šven lagstiftarens motiv och synsštt utlšsas. Vad gšller gršnserna fšr tillšmpningen av befintlig lag Šr Šven doktrin av stor betydelse. I det andra huvudavsnittet av uppsatsen behandlar jag artikel 11 i e-handelsdirektivet och dess šverensstšmmelse med avtalsrštten och andra aktuella omrœden. Vad gšller implementeringen av artikel 11 blir juridiken som strukturbygge min utgœngspunkt. Hur skapar man en všlfungerande struktur fšr den elektroniska handeln att verka i med hjšlp av juridiken? Fšr att utršna syftet med bestšmmelsen har jag gœtt bakœt i tiden och fšljt hur direktivet všxte fram frœn fšrslag till fšrdigt direktiv. Det mœste observeras att gemenskapens fšrberedande ršttsakter inte kan jšmfšras med fšrarbetens stšllning i svensk rštt. Dels Šr gemenskapens fšrarbeten ofta mycket kortfattade och dels tillmšts de inte den betydelse som fšrarbeten av tradition har gjort i Sverige. Det Šr dock min uppfattning att man kan fœ ganska stor hjšlp att utršna syftet med en paragraf och fœ en djupare fšrstœelse fšr dess innebšrd genom att se hur den har vuxit fram och fšršndrats. Jag har haft hjšlp av litteratur skriven av svenska jurister och av jurister verksamma inom EU. Vad gšller syftet med och andra till e-handelsdirektivet knutna frœgor ser jag inget problem med att lšsa vad jurister verksamma inom andra EU-lŠnder anser. Artikeln skall implementeras i alla medlemsstater och Šven om problemen kan variera, sšrskilt eftersom utgœngspunkterna i viss mœn Šr olika, kan det vara till stor hjšlp att fœ andras syn pœ detta. Det bšr tillšggas att artikel 11 Šndrades relativt sent i beslutsprocessen och att det dšrfšr inte finns mœnga jurister som har kommenterat den nya lydelsen. 4 Model Law on Electronic Commerce utarbetad av UNCITRAL bygger pœ denna princip. 5 Denna princip ligger nšra Ekelšfs teleologiska metod. Ekelšf, RŠttegŒng I, 1990, s. 69ff.

7 NŠr ett direktiv skall implementeras finns det tvœ olika všgar att gœ; antingen kan man fšrsška foga in de nya reglerna dšr man tycker att de hšr hemma i den befintliga lagstiftningen, eller sœ kan man helt Šndra struktur och skapa nœgot nytt. Jag har i implementeringsavsnittet haft stor hjšlp av tidigare implementeringsarbeten, t. ex. hur distansavtalsdirektivet har implementerats i svensk rštt. Jag skulle dock ha šnskat att besluten om hur en implementering skall genomfšras hade motiverats bšttre. Ofta konstateras endast att lagstiftaren funnit det ena eller andra sšttet bšst utan nœgon materiell diskussion. Jag vill slutligen pœpeka att jag lšpande genom uppsatsen, men kanske framfšr allt i de avslutande kapitlen, fšr fram mina egna synpunkter och slutsatser om vad som kan vara ŠndamŒlsenliga lšsningar. 2 AVTALSSLUT ONLINE 2.1 AvtL:s tillšmplighet Den svenska avtalsrštten bygger pœ AvtL frœn AvtL:s modell fšr slutande av avtal bygger pœ anbud och accept, traditionellt fšrmedlade per brev eller telegram, och Šr djupt rotad i det fšrra sekelskiftets ekonomiska och tekniska fšrhœllanden. Lagstiftaren kunde av naturliga skšl inte tšnka sig den situationen att avtal skulle kunna ingœs genom dagens moderna tekniska kommunikationsmedel. Man kan dœ frœga sig om AvtL Šr tillšmplig pœ avtal som sluts elektroniskt? Av lagens fšrsta paragraf framgœr att det inte finns nœgot formkrav fšr avtalsslutande. Det innebšr att avtal slutna pœ elektroniskt sštt Šr bindande precis som avtal slutna per brev eller telegram. AvtL:s regler Šr tillšmpliga oavsett om parterna kommunicerar muntligen, skriftligen eller genom elektroniska hjšlpmedel. 6 Den elektroniska kommunikationstekniken medfšr dock att existerande regler mœste ses utifrœn nya infallsvinklar. 1 2 st AvtL stadgar att lagens 2-9 skall tillšmpas om inte annat fšljer av anbudet eller svaret eller av handelsbruk eller annan sedvšnja. AvtL:s fšrsta kapitel Šr med andra ord 6 Regeringens Skrivelse 1997/98:190 s. 25. Det innebšr att svensk lagstiftning uppfyller huvudregeln i e- handelsdirektivets art 9 att ršttssystemen skall se till att det Šr tillœtet att ingœ avtal pœ elektronisk všg.

8 dispositivt. Det innebšr att lagens modell fšr avtalsslut kan tillšmpas pœ avtal som ingœs elektroniskt, men att det kan finnas anledning att avvika frœn dess reglering till fšrmœn fšr handelsbruk eller sedvana. 7 Jag skall i det fšljande avsnittet analysera nšr ett avtal sluts vid kšp av en vara eller tjšnst via en internetbutik. 2.2 Anbud eller utbud? AvtL:s modell fšr avtalsslut bygger pœ tanken att tvœ parter ensidigt binder sig vid var sin viljefšrklaring, ett anbud och en accept. NŠr dessa Šr šverensstšmmande sluts ett avtal mellan anbudsgivaren och den som lšmnar accepten. Kšp šver internet sker ofta pœ fšljande sštt; SŠljaren har ett erbjudande pœ sin hemsida, kšparen skickar en bestšllning och sšljaren bekršftar denna bestšllning. FrŒgan blir nu nšr avtalet skall anses slutet? Fšr att besvara denna frœga mœste man analysera vilken handling som utgšr anbudet och vilken som sœledes Šr accepten. Anbudet Šr ett lšfte som Šr bindande fšr avgivaren under en begršnsad tid kallad acceptfristen, AvtL 4 1 st. Det stšlls flera krav fšr att ett erbjudande skall klassas som ett anbud. Ett krav som brukar fšras fram i doktrin Šr att anbudet mœste vara riktat till en bestšmd krets av adressater. Riktar det sig inte till en eller flera bestšmda adressater utgšr det istšllet en inte bindande uppfordran att avge anbud, ett s.k. utbud. Kravet pœ en tillršckligt bestšmd adressat framstšlls ofta kategoriskt som ett krav av vissa, medan det ingœende diskuteras och ifrœgasštts av andra. 8 Kravet hšrleds ofta till motiven till 9 AvtL dšr det fastslœs att ÓnŒgon skyldighet att avbšja inkommande anbud i allmšnhet icke kan grundas allenast dšrœ att dessa framkallats genom annonser eller cirkulšr, varigenom en affšrsman givit tillkšnna, att han sšljer eller kšper vissa varoréó. 9 Detta uttalande Šr dock inte kategoriskt och det framgœr inte att det skulle vara undantagslšst. 10 Bland de ršttsvetenskapsmšn som anlšgger ett nyanserat synsštt gšrs skillnad dels mellan erbjudanden i annonser och liknande och dels pœ fšnsterskyltning och exponering av varor i 7 Hultmark, Christina, Elektronisk handel och avtalsrštt s Se sšrskilt AndrŽ, Mathias, Marknadsfšringsansvar s. 215 ff. 9 Fšrslag till lag om avtal och andra ršttshandlingar pœ fšrmšgenhetsršttens omrœde s AndrŽ, Mathias, Marknadsfšringsansvar s. 217.

9 en fšrsšljningslokal. 11 Annonser och liknande jšmstšlls ofta med information i allmšnhet och inte konkreta anbud. Skyltfšnstererbjudanden Œ andra sidan framstœr ofta som definitiva och sœledes som anbud. I dansk och norsk rštt Šr denna distinktion avgšrande. DŠr anses information i annonser, reklam, kataloger och liknande utgšra utbud medan skyltfšnstererbjudanden anses utgšra anbud. 12 Det kan tillšggas att ršttslšget i Europa Šr splittrat; enligt fransk rštt betraktas skyltning och priskataloger som anbud, medan ršttslšget enligt tysk och engelsk rštt Šr det motsatta. 13 Med det danska och norska synsšttet blir dœ frœgan om erbjudanden pœ hemsidor skall jšmstšllas med annonser och trycksaker eller fšnsterskyltning. Andersen jšmstšller hemsideerbjudanden med fšnsterskyltning med motiveringen att tryckta annonser och liknande Šr svœrt att Šndra medan erbjudanden pœ hemsidor kan Šndras lika enkelt som erbjudanden i skyltfšnster. Han anser m.a.o. att erbjudanden pœ hemsidor enligt gšllande dansk rštt utgšr anbud. 14 Jag finner hans argument fšr att jšmstšlla erbjudanden pœ hemsidor med fšnsterskyltning švertygande. FrŒgan blir bara om man enligt gšllande svensk rštt kan gšra samma Œtskillnad. I svensk doktrin gšrs sšllan en distinktion pœ det sštt som gšrs i Danmark och Norge. Det konstateras ofta att annonser och information pœ hemsidor online i likhet med annonser i tidningar inte skall anses vara bindande anbud utan istšllet klassas som utbud. 15 Detsamma gšller massutskick av e-post. 16 DŠremot anses erbjudanden i enstaka e-post kunna uppfylla kraven pœ anbud 17, eller om erbjudandet ges i sœdan form att det fšr motparten inte framstœr som ett massutskick 18. Enligt min mening Šr det svœrt att sšga vad gšllande svensk rštt Šr idag. Det finns trots allt endast en diskussion i doktrin och egentligen inget stšd i praxis. Detta gšr att sedvana pœ omrœdet skulle kunna fœ utomordentligt stor betydelse. Hur brukar de fšretag som lšgger ut 11 AndrŽ, Mathias, Marknadsfšringsansvar s. 221 ff och 230 ff. 12 Danska HD i U H, Woxholt, Geir, AvtaleinngŒelse, ugyldighet og tolkning s. 67 ff och Hultmark, Christina, Elektronisk handel och avtalsrštt s. 45 not Adlercreutz, AvtalsrŠtt I s. 52 not 10, Treitel, G.H., The law of contract s. 9 ff. 14 Andersen, Shopping pœ internettet s. 68 f. 15 Se t. ex. Janson, Ingemar, Den elektroniska marknadsplatsen s. 40, Hultmark, Elektronisk handel och avtalsrštt s Janson, Ingemar, Den elektroniska marknadsplatsen s. 40, Hultmark, Christina, Elektronisk handel och avtalsrštt s Janson, Ingemar, Den elektroniska marknadsplatsen s Hultmark, Christina, Elektronisk handel och avtalsrštt s. 45.

10 erbjudanden pœ en hemsida gšra? Anser de sig bundna av sitt erbjudande, eller ser de erbjudandet endast som en uppfordran att avge anbud? Den kanske mest relevanta frœgan fšr att avgšra detta blir hur snabbt de i sœ fall brukar acceptera en bestšllning, eller tycker de kanske att de kan leverera utan att fšrst acceptera kundens bestšllning? SŒvitt jag vet finns ingen undersškning av sedvana pœ omrœdet. Om ett erbjudande pœ en hemsida i en internetbutik inte skall anses uppfylla kraven pœ ett anbud sœ innebšr det att erbjudandet pœ hemsidan enbart Šr att se som ett utbud och kundens bestšllning som anbudet. Med andra ord Šr fšretagets skyldigheter endast de som fšljer av AvtL:s 9 vad gšller utbud. Det innebšr en skyldighet att vara aktiv om fšretagets utbud givit upphov till missfšrstœndet att utbudet Šr ett bindande anbud. SŠljaren kan vara skyldig att informera kšparen om att avtal inte skall ingœs fšr det fall kšparen gjort en bestšllning som sšljaren inte vill acceptera. 19 Kunden som avger anbud Šr mao ensidigt bunden under acceptfristen. Ett argument som talar mot att ett erbjudande pœ en hemsida skall vara bindande Šr att anbudsgivaren dœ skulle vara bunden gentemot ett obestšmt antal adressater. Detta kan tyckas vara orimligt. SŠrskilt om erbjudandet pœ nœgot sštt fœtt ett felaktigt innehœll. Anbudsgivaren Šr dœ bunden av sitt anbud fšr det fall mottagaren Šr i god tro, 32 1 st AvtL. Men Œ andra sidan skulle det problemet kunna lšsas med re integra bestšmmelsen i 39 AvtL. Om mottagaren snabbt fœr reda pœ att ett misstag har skett har han ju inte hunnit inrštta sig efter anbudet och i sin tur gšra dispositioner. DŠrmed kan avtalsbundenheten upplšsas. Ett annat sštt att lšsa problemet skulle kunna vara att skriva in ett fšrbehœll fšr slutfšrsšljning i anbudet. Skulle erbjudandet via en hemsida inte klassificeras som ett anbud innebšr det att kunden Šr bunden under acceptfristen och sšljaren kan všlja om han vill ingœ avtal med varje enskild kšpare eller inte. Det skulle kanske kunna innebšra en fara fšr att vissa konsumentgrupper utestšngs frœn mšjligheterna att handla elektroniskt. Det enligt min mening starkaste argumentet Šr att det fšrefaller orimligt att anbudsgivaren Šr bunden gentemot en obestšmd mšngd adressater. Men pœ det problemet finns flera lšsningar, en skulle kunna vara att tillšmpa kontraktsprincipen och sœledes inte betrakta ett anbud som bindande. 19 Hultmark, Christina, Elektronisk handel och avtalsrštt s. 52.

11 De nordiska avtalslagarna har tillkommit efter samverkan, vilket gšr att de i allt všsentligt šverensstšmmer med varandra. 20 Jag anser dšrfšr att praxis i de andra nordiska lšnderna har mycket stor betydelse fšr svensk rštt pœ detta omrœde, sšrskilt fšr det fall att praxis frœn svenska domstolar inte finns. Det kan pœpekas att norsk doktrin tar sin utgœngspunkt i dansk praxis pœ omrœdet. 21 Jag ser vidare stora fšrdelar med att hœlla avtalsrštten i de nordiska lšnderna sœ harmoniserad som mšjligt. Min uppfattning Šr dšrfšr att svensk avtalsrštt de lega lata borde šverensstšmma med dansk och norsk avtalsrštt och sœledes klassificera erbjudanden av internetbutiker som anbud. I svensk rštt talar dock švervšgande doktrin fšr att ett anbud mœste ha en eller flera bestšmda adressater fšr att utgšra ett anbud och att detta krav inte uppfylls av erbjudanden pœ hemsidor. Min slutsats vad gšller erbjudanden pœ hemsidor blir dšrfšr att ršttslšget Šr oklart, men att doktrin talar fšr att det endast skall ses som ett utbud. 2.3 CISG CISG Šr FNÕs konvention 1980 angœende avtal om internationella kšp av varor. CISG gšller inte fšr konsumentkšp, men kan ŠndŒ fœ betydelse som utgœngspunkt. I september 2000 hade 58 lšnder ratificierat CISG. 22 Det fšrekommer reservationer mot vissa delar, men de allra flesta har ratificierat hela konventionen. Avtalsslut behandlas i del II, vilken Sverige Šnnu inte har tilltrštt. Avtal sluts Šven enligt denna modell genom šverensstšmmande anbud och accept. Till skillnad frœn svensk avtalsrštt bygger CISG pœ kontraktsprincipen, som innebšr att anbud inte Šr bindande fram till dess att accepten har avsšnts. 23 Artikel 14 i CISG upptar de krav som gšller fšr att ett erbjudande skall ses som ett anbud. Det skall bl a riktas till en eller flera bestšmda personer, i annat fall Šr det att betrakta som ett utbud. Att detta krav som diskuteras i svensk rštt direkt Šr uttryckt i CISG Šr naturligtvis ett argument fšr att tillšmpa kravet Šven i Sverige. Trots att Sverige inte har tilltrštt den delen av konventionen Šr det en fšrdel att rštten šverensstšmmer globalt. Det innebšr att det fšreligger en skillnad mellan dansk och norsk rštt pœ omrœdet och en global konvention. Enligt min mening Šr det viktigt att skapa sœ stor šverensstšmmelse som mšjligt globalt. Jag skulle dšrfšr 20 Gršnfors, Kurt, Avtalslagen s Woxholth, Geir, AvtaleinngŒelse, ugyldighet og tolkning s. 67 ff

12 fšredra att svensk rštt šverensstšmmer med CISG, men vad som Šr gšllande svensk rštt Šr en annan sak. 2.4 Unidroit principles of international commercial contracts Unidroit principles Šr ett fšrsšk att kodifiera vissa grundlšggande internationellt gemensamma regler. Reglerna blir tillšmpliga genom att parterna hšnvisar till dem eller genom att de ger uttryck fšr handelsbruk. ven enligt dessa principer kan avtal slutas genom šverensstšmmande anbud och accept. Det bšr dock pœpekas att ett avtal enligt dessa principer Šven kan slutas pœ helt andra sštt, beroende pœ parternas handlande och bruk. 24 Vidare gšller kontraktsprincipen. I artikel 2.2 uppstšlls kraven fšr ett anbud. 25 Det finns inget krav pœ viss bestšmd adressat. 2.5 Sammanfattning Diskussionen ovan som ršrde hur ett avtal sluts vid kšp online, visade pœ svœrigheterna att avgšra om ett erbjudande pœ en hemsida skall ses som ett anbud eller ett utbud. Lšsningen pœ det problemet varierar i olika lšnder. I svensk rštt Šr distinktionen i praktiken inte lika betydelsefull fšr den enskilda konsumenten, eftersom konsumenten Šr bunden vid sin bestšllning oavsett om det skulle anses utgšra ett anbud eller en accept. Det skall dock pœpekas att om konsumentens bestšllning utgšr anbudet sœ Šr han endast bunden under en relativt kort period, acceptfristen. Om en annan nations lag dšr kontraktsprincipen gšller skulle tillšmpas kan det kan dock fœ mycket stor betydelse. Det skulle fœ till fšljd att om konsumenten genom sin bestšllning anses avge ett anbud sœ kan det dras tillbaka fram till dess att accepten har avsšnts, medan om han istšllet anses avge accept sluter ett bindande avtal. 23 CISG artikel Unidroit Principles of commercial contracts artikel

13 3 E-HANDELSDIREKTIVET 3.1 Behovet av en ršttslig ram Elektronisk handel Šr en global fšreteelse som utbreder sig oberoende av nationsgršnser. Det Šr nœgot som skapar sšrskilda problem. MŒnga olika kulturer och ršttssystem fšrsšker samtidigt verka i ett gršnslšst samhšlle. Detta tillstœnd har lett till ett resultat som kanske kan beskrivas som šverreglerat. Varje land har reglerat en global fšreteelse pœ sitt sštt. Det Šr stora skillnader sœvšl mellan nationell lagstiftning som i ršttspraxis. Detta skapar fšrvirring och osškerhet bland marknadens aktšrer och gagnar ingen. Fšr att skapa en homogen marknad fšr elektronisk handel, i vart fall inom EU, kršvs en tydlig ršttslig reglering som šverensstšmmer i hela omrœdet, oberoende av var nationsgršnser bšrjar och slutar. Idag finns stora skillnader mellan regelverken i olika lšnder, vilket innebšr att ett fšretag som vill erbjuda sina varor eller tjšnster pœ hela den inre marknaden inte bara mœste kontollera att han uppfyller sitt lands lag, utan Šven alla andra lšnders lagstiftning som han planerar att erbjuda sina varor eller tjšnster i. Det kršvs m.a.o. internationellt samarbete fšr att fršmja utvecklingen av elektronisk handel, dels inom ramen fšr EU, men Šven mellan EU och resten av všrlden. 3.2 E-handelsdirektivets framvšxt Den 15 april 1997 lade Kommissionen fram ett meddelande om ÓEtt europeiskt initiativ inom elektronisk handel. 26 Syftet var att genom ett europeiskt initiativ stimulera tillvšxten av elektronisk handel i Europa. Den politiska mœlsšttningen var vid denna tidpunkt att en sammanhšngande ram i form av ŒtgŠrder av tekniska, lagstiftande och stšdjande karaktšr skulle genomfšras fšre Œr Som en fšljd av detta kunde Kommissionen den 18 november 1998 presentera ett fšrslag till direktiv om vissa ršttsliga aspekter pœ informationssamhšllets tjšnster, sšrskilt om elektronisk handel, pœ den inre marknaden. I det ursprungliga fšrslaget reglerades tidpunkten fšr ingœende av avtal i artikel Avtal skulle anses ingœnget fšrst nšr kšparen pœ elektronisk 26 (KOM(97)157 slutlig). 27 (KOM(98)586)OJ 1999 C30/4.

14 všg mottagit sšljarens bekršftelse av att denne mottagit kšparens accept, och nšr denne bekršftat mottagningen av bekršftelsen. Ett praktiskt exempel pœ hur det var tšnkt att fungera; Kalle kšper en bok i en internetbutik. Han fyller i ordern och skickar den via en musklickning. Internetbutiken informerar sedan Kalle om att de har mottagit ordern och ber Kalle klicka i en ruta om han vill fortsštta. NŠr Kalle klickar i rutan Šr avtal slutet. Regeln var avsedd att ge konsumenten mšjlighet att tšnka tvœ gœnger innan avtal ingicks. Artikeln reglerade endast det fallet att konsumenten accepterade ett konkret anbud. Om det var konsumenten som avgav anbud skulle artikeln inte tillšmpas utan nationell lag skulle gšlla. 28 Fšrslaget šverlšmnades formellt till MinisterrŒdet vid Œrsskiftet 1998/99. Den 29 april 1999 lšmnade Ekonomiska och sociala kommittžn sitt yttrande. DŠrefter rœdfrœgades Europaparlamentet som godkšnde direktivet den 6 maj 1999 med fšrbehœll fšr dess fšrslag till Šndringar. Fšrslaget till artikel 11 handlade fortfarande om tidpunkten fšr ingœende av avtal, dvs nšr avtal skulle anses slutet. 29 De olika institutionerna diskuterade fšrtydliganden och preciseringar. Den 17 maj 1999 antog Kommissionen ett fšršndrat fšrslag till direktiv om elektronisk handel, dšr rubriken till artikel 11 fortfarande var Ótidpunkt fšr ingœendeó. RŒdet nœdde en politisk šverenskommelse den 7 december 1999 som den 28 februari 2000 fšljdes av att RŒdet antog en gemensam stœndpunkt om fšrslaget till direktiv. 30 Artikel 11 Šndrades vid denna tidpunkt av RŒdet frœn att reglera avtalsslutet till att endast behandla vissa isolerade frœgor; bestšllningen, mottagningsbekršftelsen och mšjligheterna att upptšcka och rštta till inmatningsfel. 31 Den 8 juni 2000 antogs Europaparlamentets och RŒdets direktiv 2000/31/EG om vissa ršttsliga aspekter pœ informationssamhšllets tjšnster, sšrskilt elektronisk handel, pœ den inre marknaden i denna lydelse. NŠr en politisk šverenskommelse skulle nœs kunde medlemsstaterna inte komma šverens om att reglera tidpunkten fšr avtalsslut online. En hypotes om varfšr detta misslyckades kan vara att de allra flesta medlemsstaterna Šr anslutna till CISG som redan reglerar avtalsslut. Enligt en kšlla jag ovan har redogjort fšr var fšrslaget endast tšnkt att tillšmpas om kunden hade ett anbud att acceptera. Med tanke pœ att de olika medlemsstaterna definierar anbud pœ nœgot 28 Dickie, John, Internet and Electronic Commerce Law in the European Union, s Gemenskapens fšrberedande ršttsakter 599PC0427 Art Europeiska Unionens RŒd 14263/1/99 REV Gemenskapens fšrberedande ršttsakter 500PC0386S Art. 11 och Europeiska Unionens RŒd 14263/1/99 REV 1 s. 37.

15 olika sštt hade detta fšrslag enligt min mening kunnat bidra till Šnnu stšrre oklarhet vad gšller tidpunkten fšr avtalsslut online. Fšretagen hade dœ varit tvungna att gšra den mycket teoretiska bedšmningen av om ett erbjudande via en hemsida skulle ses som ett anbud eller utbud i varje medlemsstat, fšr att dšrefter kunna avgšra om artikel 11 skulle tillšmpas. Jag tycker dšrfšr att det var klokt att det ursprungliga fšrslaget fšrkastades, men den omstšndigheten att artikeln Šndrade inriktning sœ sent kan naturligtvis ha medfšrt att den inte blev lika genomtšnkt. 3.3 Artikel 11:s slutliga lydelse BestŠllning 1. Medlemsstaterna skall se till, utom nšr parter som inte Šr konsumenter har kommit šverens om nœgot annat, att nšr en tjšnstemottagare gšr sin bestšllning med hjšlp av tekniska hjšlpmedel fšljande principer gšller: - TjŠnsteleverantšren mœste bekršfta mottagandet av mottagarens order utan onšdigt dršjsmœl och pœ elektronisk všg. - BestŠllningen och mottagningsbekršftelsen anses vara mottagna nšr de parter till vilka de Šr stšllda har tillgœng till dem. 2. Medlemsstaterna skall se till, utom nšr parter som inte Šr konsumenter har kommit šverens om nœgot annat, att tjšnsteleverantšren stšller lšmpliga, effektiva och tillgšngliga tekniska hjšlpmedel till fšrfogande fšr tjšnstemottagaren sœ att denne kan upptšcka och rštta till sina inmatningsfel innan bestšllningen gšrs. 3. Punkt 1 fšrsta strecksatsen och punkt 2 skall inte tillšmpas pœ avtal som har ingœtts enbart genom utvšxling av e-post eller motsvarande personliga meddelanden. 3.4 Definitioner Med tjšnsteleverantšr menas varje fysisk eller juridisk person som tillhandahœller nœgon av informationssamhšllets tjšnster. Definitionen av informationssamhšllets tjšnster Šr omfattande och kommer att redogšras fšr lšngre fram i uppsatsen, men kortfattat kan sšgas att

16 i stort sett varje aktivitet pœ internet med nœgon ekonomisk innebšrd omfattas. 32 Med tjšnstemottagare menas varje fysisk eller juridisk person som av yrkesmšssiga eller andra skšl anvšnder nœgon av informationssamhšllets tjšnster, i synnerhet fšr att efterforska information eller gšra den tillgšnglig. Konsument Šr varje fysisk persom som agerar utanfšr ramen fšr sin handels-, nšrings- eller yrkesverksamhet. 33 Jag kommer i det fšljande anvšnda mig av dessa definitioner. 3.5 AllmŠn fšrklaring Artikeln Šr skriven pœ det sšttet att den Šr tvingande till fšrmœn fšr en konsument och dispositiv i švriga fall. Den reglerar vad som skall gšlla nšr en tjšnstemottagare gšr en bestšllning med hjšlp av tekniska hjšlpmedel, bœde innan, under och efter bestšllningen har skickats. Artikelns viktigaste bestšmmelser enligt min mening, och dšrmed de jag kommer att lšgga mest vikt vid, Šr dels regeln om bekršftelse och dels regeln om att en tjšnstemottagare skall beredas mšjlighet att upptšcka och rštta till inmatningsfel. I sista punkten undantas avtal som ingœtts enbart genom utvšxling av e-post eller motsvarande personliga meddelanden frœn tillšmpningen av denna artikel. 3.6 Syfte och mœl Direktivet skall harmonisera de regler som Šr absolut nšdvšndiga fšr att informationssamhšllets tjšnster skall skall kunna utnyttjas inom hela EU. Det Šr i švervšgande fall frœga om en anpassning av redan befintlig lagstiftning. Syftet med infšrandet av e-handelsdirektivet sšgs i fšrsta artikeln vara att bidra till att den inre marknaden fungerar všl genom att sškerstšlla den fria ršrligheten fšr informationssamhšllets tjšnster mellan medlemsstaterna. Direktivet avser m.a.o. att reglera delar av ett omrœde som bœde Šr omfattande och komplext. Det beršr en rad olika omrœden; civilrštt, marknadsrštt, processrštt och straffrštt. De krav som uppstšlls i artikel 11 ligger nšra tidpunkten fšr avtals ingœende, bœde fšre, under och efter, beroende pœ hur man všljer att tolka avtalsslut online. Artikeln i dess slutliga 32 Artikel 1.2 i direktiv 98/34/EG Šndrat genom 98/48/EG se Šven prop 1999/2000:86 s Direktiv 2000/31/EG artikel 2 a,b,d,e

17 lydelse har inte som mœl att harmonisera medlemsstaternas lagstiftning vad gšller avtalsslutande. 34 I nœgra medlemsstater kan regleringen av nšr bestšllningen och mottagningsbekršftelsen skall anses vara mottagna fœ betydelse fšr avtalsslutet, men fšr švrigt Šr det inte Œsyftat. 35 Att artikelns syfte inte sšgs vara att pœverka befintliga regler om avtalsslut innebšr inte att medlemsstaterna inte kan všlja att ŠndŒ lœta det ske. 3.7 Betydelsen av ett direktiv Ett direktiv Šr endast bindande med avseende pœ det resultat som skall uppnœs. Det Šr en fšrpliktelse att inom faststšlld tid, implementeringsfristen, anpassa nationell rštt i enlighet med direktivet. Sedan vœrt intršde i EU Šr detta en skyldighet fšr den svenska lagstiftaren. Han har dock rštt att všlja pœ vilket sštt direktivet skall genomfšras. Medlemsstaterna skall fšre den 17 januari 2002 ha satt i kraft de lagar och andra fšrfattningar som Šr nšdvšndiga fšr att svensk rštt skall stœ i šverensstšmmelse med bestšmmelserna i detta direktiv ARTIKELNS VERENSST MMELSE MED G LLANDE R TT 4.1 BekrŠftelse Av artikel 11 p 1 fšrsta strecksatsen framgœr att tjšnsteleverantšren mœste bekršfta mottagandet av tjšnstemottagarens order utan onšdigt dršjsmœl pœ elektronisk všg BekrŠftelse enligt AvtL Huvudregeln i svensk rštt innebšr, som ovan framhœllits, att avtal sluts genom šverensstšmmande anbud och accept. Avtalsmodellen i AvtL Šr dock dispositiv, vilket innebšr att parterna kan komma šverens om att avtal skall ingœs pœ annat sštt. Det finns inget krav enligt svensk rštt att bekršftelse skall skickas mellan parterna. Betydelsen av en eventuell bekršftelse i kommunikationen mellan parterna kan dšrfšr variera. Det Šr vanligt att parterna kommer šverens om att bekršftelse skall fšlja, antingen genom att parterna skall 34 Se t.ex. Gemenskapens fšrberedande ršttsakter 500PC0386S under artikel Vinje, Thomas och Paemen, Dieter, The European UnionÕs electronic commerce directive, World Intellectual Property Report, Vol 14 Nr 7 s. 251.

18 bekršfta fšrhandlingsresultatet eller att bundenhet inte skall uppkomma fšrršn bekršftelse mottagits. Om parterna kommit šverens om att bekršftelse skall fšlja innan avtal anses slutet har man kommit šverens om en egen modell fšr avtalsslut, vilket stœr parterna fritt, och avtalsslutet kršver bekršftelse. 37 SŒ lšnge parterna i fšrvšg har kommit šverens om vad en bekršftelse skall ha fšr verkan, sœ har bekršftelsen enligt svensk rštt just den šverenskomna betydelsen. Om parterna dšremot inte i fšrvšg har kommit šverens om bekršftelsens verkan Šr svensk rštt mer komplicerad och oklar. Under skriftvšxling eller fšrhandlingar hšnder det att ena parten skriver att Óslutgiltig bekršftelse fšljeró. Verkan av detta Šr oklar, avtal skulle kunna anses slutet innan reservationen om bekršftelse skickades. 38 Fšr att lšsa dessa fall fœr en tolkning ske frœn fall till fall. Det diskuteras vidare i litteraturen vad verkan blir av en accept som benšmns bekršftelse, eller som kršver att bekršftelse skall fšlja, skall den anses vara en oren eller ren accept? 39 En bekršftelses betydelse kan vara oklar, antingen kan den fungera som ett nšdvšndigt led i avtalsslutet eller endast som ett sštt att sškra bevisning. Avgšrande torde vara vad parterna har avsett 40, i vilket skede bekršftelsen Šr lšmnad, samt om AvtL skall tillšmpas eller om nœgon annan form fšr avtals ingœende skall gšlla mellan parterna. Har parterna inte kommit šverens om att bekršftelse av nœgon anledning skall kršvas torde den endast ha bevisverkan. 41 Uttrycket bekršftelse har ingen entydlig betydelse enligt svensk rštt, och uttrycket i direktivet Šr dšrfšr olyckligt BekrŠftelse enligt distansavtalslagen Genom lag 2000:274 om konsumentskydd vid distansavtal och hemfšrsšljningsavtal infšrdes en lag som bland annat tar sikte pœ konsumenttransaktioner via internet. Till grund fšr lagen ligger distansavtalsdirektivet 42. Denna lag innehœller bestšmmelser om bekršftelse, vilket gšr att den Šr relevant i sammanhanget. 36 Direktiv 2000/31/EG artikel Ramberg, Jan, AllmŠn avtalsrštt s. 101 f. 38 Ramberg, Jan, AllmŠn avtalsrštt Ramberg, Jan, AllmŠn avtalsrštt s. 102; Adlercreutz, Axel, AvtalsrŠtt I s. 76 ff. 40 VahlŽn, Lennart, Avtal och tolkning s Adlercreutz, Axel, AvtalsrŠtt I s Direktiv 97/7/EG om konsumentskydd vid distansavtal.

19 Vad gšller kravet pœ bekršftelse i distansavtalslagen sœ stadgas i 10 att nšringsidkaren snarast efter att avtal ingœtts skall ge konsumenten en bekršftelse innehœllande viss information, om informationen inte lšmnats tidigare. BekrŠftelsen skall lšmnas av nšringsidkaren och innehœlla information om sitt namn och adress, varans/tjšnstens huvudsakliga egenskaper, pris inbegripet skatter och avgifter, leveranskostnader och sšttet fšr betalning. Fšrutom bekršftelsen skall inom samma tid Šven annan information lšmnas; information om konsumentens ŒngerrŠtt samt namn och adress till nœgon den kan utšvas emot, gatuadress till det verksamhetsstšlle dit konsumenten kan framstšlla klagomœl, garantier och service, villkoren fšr att sšga upp avtalet om det skulle gšlla tills vidare eller fšr lšngre tid Šn ett Œr. FrŒn dessa regler om informationsskyldighet och ŒngerrŠtt undantas ett flertal viktiga omrœden som jag Œterkommer till BekrŠftelse enligt e-handelsdirektivet Av artikel 11 p 1 fšrsta strecksatsen e-handelsdirektivet framgœr att tjšnsteleverantšren skall bekršfta mottagandet av tjšnstemottagarens order utan onšdigt dršjsmœl pœ elektronisk všg. BestŠmmelsen fastslœr inte vad bekršftelsen skall innehœlla. Av ordalydelsen framgœr dock att det Šr tjšnstemottagarens order som skall bekršftas. BekrŠftelsen syftar med andra ord inte till att fšrmedla information, vilket synes vara syftet enligt distansavtalslagen, utan till att bekršfta att en order med visst innehœll har mottagits. Eftersom jag i min tidigare analys kommit fram till att avtal mellan konsument och internetbutik via elektronisk kommunikation ingœs genom šverensstšmmande anbud och accept sœ blir bekršftelsen ett ytterligare led som inte har varit nšdvšndigt enligt AvtL:s bestšmmelser tidigare. Avtal Šr redan slutet och frœgan blir dœ vilka konsekvenserna skall bli om bekršftelse inte skickas. Av min tidigare redogšrelse fšr hur avtal sluts vid kšp online i internetbutik, framgœr att det inte Šr sjšlvklart hur ett erbjudande via en hemsida skall klassificeras. Om man anser att erbjudandet pœ hemsidan utgšr ett anbud och att tjšnstemottagaren genom sin bestšllning skickar en accept och dšrmed sluter avtalet, sœ kommer det enligt artikel 11 kršvas att tjšnsteleverantšren dšrefter skickar en bekršftelse. Det blir alltsœ i det fallet ett krav efter det att avtal har slutits enligt AvtL:s modell.

20 Fšr det fall man skulle anse att avtal inte sluts genom tjšnstemottagarens accept, utan istšllet anser att erbjudandet pœ hemsidan Šr ett utbud, tjšnstemottagaren avger anbud och internetbutiken har att avge accept, sœ mœste fšrhœllandet mellan accept och kravet pœ bekršftelse analyseras. Fšr att avtal skall slutas kršvs dœ att tjšnsteleverantšren avger en accept. Genom e-handelsdirektivet skall tjšnsteleverantšren nu Šven bekršfta mottagandet av en order. Kan accepten och bekršftelsen i det fallet vara samma meddelande, eller kršvs det att tjšnsteleverantšren fšrst skickar en accept och dšrefter en bekršftelse? Ett syfte med bestšmmelsen Šr att tjšnstemottagaren skall fœ en bekršftelse pœ att ordern har mottagits. Detta syfte skulle enligt min uppfattning kunna uppfyllas genom att accept och bekršftelse meddelas samtidigt i samma handling, om tjšnsteleverantšren pœ ett tydligt sštt accepterar anbudet samt bekršftar dess innehœll. BekrŠftelsen skall skickas utan onšdigt dršjsmœl pœ elektronisk všg. Uttrycket Óutan onšdigt dršjsmœló Šr till sin karaktšr nœgot oklart, men det behšver enligt min mening inte vara negativt. Denna typ av skšlighetsavvšgningar Šr inte ovanliga inom svensk rštt. Att den skall skickas pœ elektronisk všg innebšr just att tjšnsteleverantšren skall skicka Epost eller liknande. Det Šr naturligtvis en sšrreglering att lagstiftningen avgšr hur ett meddelande skall skickas, men eftersom artikeln gšller vid elektronisk kommunikation framstœr det som naturligt att bekršftelsen skall skickas pœ samma sštt. 4.2 Mottagningstid E-handelsdirektivet BestŠllningen och mottagningsbekršftelsen skall skall anses mottagna nšr de parter till vilka de Šr stšllda Óhar tillgœng tilló dem, artikel 11 p 1 andra strecksatsen e-handelsdirektivet GŠllande svensk rštt Enligt svensk rštt gšller olika regler fšr nšr ett meddelande fœr ršttsverkan. Det kan som utgœngspunkt konstateras att det enligt svensk rštt inte Šr avsšndandet av ett meddelande som Šr avgšrande fšr bundenhet, utan istšllet nšr det kommit fram. Denna slutsats kan dras frœn 7

21 AvtL eftersom ett meddelande kan Œterkallas fram till dess att mottagaren har tagit del av det. Tidpunkten nšr meddelandet har kommit fram definieras nœgot olika i olika situationer. Ett anbud fœr verkan fšrst nšr det kommit till mottagarens kšnnedom. 43 En accept fœr verkan frœn det att den kommit anbudsgivaren till handa, 2 AvtL, mottagaren behšver inte ha tagit del av accepten. Denna tidpunkt blir avgšrande fšr att bestšmma om accepten har kommit fram inom acceptfristen. Vad gšller Œterkallelse av ett anbud eller en accept gšller dšremot att det Šr mšjligt innan mottagaren har tagit del av meddelandet, 7 AvtL JŠmfšrelse De olika tidpunkter som Šr avgšrande enligt svensk avtalsrštt Šr sœledes fršmst till handa och till del. Annorlunda uttryckt skall man antingen ha mšjlighet att ta del av meddelandet eller sœ skall man ha tagit del av meddelandet. Jag kan inte se att det skulle vara nœgon skillnad i tid mellan uttrycket ÓtillgŒng tilló som anvšnds i e-handelsdirektivet och Ótill handaó. Avgšrande Šr att mottagaren har mšjlighet att ta del av meddelandet, men han behšver inte ha gjort det. De meddelanden fšr vilka mottagningstidpunkten skall regleras Šr bestšllningen och mottagningsbekršftelsen. Det har tidigare framkommit att det Šr osškert om bestšllningen skall ses som ett anbud eller en accept, eftersom man dœ fšrst mœste avgšra hur erbjudandet pœ hemsidan skall klassificeras. Det finns heller inga bestšmmelser i svensk rštt som avgšr nšr en bekršftelse skall anses mottagen. Fšr tydlighetens skull anser jag dšrfšr att denna bestšmmelse skall implementeras tillsammans med bestšmmelsen om bestšllning och bekršftelse. Det kan tyckas olyckligt att uttrycket ÓtillgŒng tilló har valts i artikeln. Enligt min mening hade en bšttre lydelse varit om artikeln hade utformats enligt fšljande; Ó BestŠllningen och mottagningsbekršftelsen anses vara mottagna nšr de parter till vilka de Šr stšllda kommit dem till handaó. Jag finner det lšmpligt att anvšnda uttrycket till handa i den svenska lagstiftningen fšr det fall ingen skillnad Šr avsedd. Det blir bšttre struktur och lšttare att fšrstœ lagen om samma uttryck anvšnds nšr samma tidpunkt Œsyftas. 43 Adlercreutz, Axel, AvtalsrŠtt I s. 50.

22 Det rœder viss osškerhet kring vid vilken tidpunkt ett meddelande Šr mottagaren till handa/mottagaren har tillgœng till det. Oklarheten i uttrycket i e-handelsdirektivet har kritiserats. 44 Uttrycket anses i svensk rštt innebšra att meddelandet skall ha kommit fram till adressaten pœ ett sœdant sštt att denne omedelbart kan ta del av meddelandets innehœll. 45 NŠr ett meddelande sšnds med vanlig post Šr meddelandet till handa nšr det kommit till adressatens brevinkast. NŠr definitionen skall tillšmpas pœ ett elektroniskt meddelande blir bedšmningen Šn mer komplicerad. Om parterna kommit šverens om att kommunikation skall ske via e-post, innebšr det att meddelandet skall anses mottagaren till handa nšr det kommit fram pœ det šverenskomna sšttet. En definition, nšr elektronisk kommunikation anvšnds, Šr att meddelandet anses ha kommit mottagaren till handa nšr det befinner sig inom mottagarens kontrollsfšr och pœ en plats dšr det kan fšrvšntas att mottagaren kommer att ta del av innehœllet. 46 RŠcker det att meddelandet har nœtt servern eller kršvs det att det skall ha nœtt mottagarens dator fšr att meddelandet skall befinna sig inom mottagarens kontrollsfšr och dšrmed anses vara mottagaren till handa? Denna frœga finns anledning att diskutera och olika slutsatser kan komma att dras. Eftersom Kommissionen inte har definierat vad ÓtillgŒng tilló nšrmare skall anses innebšra fšrefaller det fšr mig lšmpligast att bedšma de tvœ uttrycken tillgœng till och till handa pœ samma sštt och helt enkelt anvšnda det etablerade svenska uttrycket till handa i lagstiftningen, samt acceptera att den nšrmare innebšrden fšrblir oklar. 4.3 Inmatningsfel Av 11 artikeln 2 p e-handelsdirektivet framgœr att tjšnsteleverantšren skall stšlla tekniska hjšlpmedel till fšrfogande fšr tjšnstemottagaren sœ att denne kan upptšcka och rštta sina inmatningsfel innan bestšllningen skickas Misstag enligt 32 AvtL 44 Se t. ex Adlercreutz, Axel, AvtalsrŠtt I s. 53 och Gršnfors, Kurt, Avtalslagen s. 71.

23 BestŠmmelsen som reglerar misstag i svensk rštt Šr 32 AvtL. DŠr stadgas i 1 st att den som avgivit en viljefšrklaring som fœtt ett annat innehœll Šn som varit Œsyftat inte Šr bunden av viljefšrklaringen om motparten insœg eller bort inse misstaget. Om motparten Šr i god tro blir m.a.o. avgivaren bunden av sin fšrvanskade viljefšrklaring. 32 AvtL gšller (till skillnad frœn bestšmmelsen i artikel 11) oberoende av vem som begœtt ett misstag, det kan vara sœvšl tjšnstemottagaren som tjšnsteleverantšren. I 32 2 st finns ett undantag som gšller fšr befordringsfel. Om ett meddelande fšrvanskas vid telegrafering eller genom ett bud sœ Šr avgivaren inte bunden vid viljefšrklaringen trots att mottagaren Šr i god tro. Det har diskuterats om denna regel skall tillšmpas ocksœ pœ elektroniska meddelanden. Hultmark tycker att det saknas anledning att analogisera frœn 32 2 st fršmst eftersom sannolikheten fšr att fšrvanskningar uppstœr utan att det mšrks Šr liten vid elektronisk kommunikation. 47 Jag tycker att denna uppfattning Šr korrekt, men det kan pœpekas att det finns andra uppfattningar. Det finns ingen lagstadgad skyldighet fšr nœgon part att undvika att misstag sker Šven om det kan fœ betydelse vid avtalstolkning att en av parterna t. ex. inte har undanršjt ett missfšrstœnd eller risken fšr missfšrstœnd UNCITRAL Model Law on Electronic Commerce UNCITRAL Šr ett FN-organ som bl. a. arbetar fram konventioner och modellagar. Organet har arbetat fram en modellag om elektronisk handel som hittills har lett till att lagstiftning baserad hšrpœ har antagits i ca 13 stater (dšribland Uniform Electronic Transactions Act i USA). 48 Regleringen i UNCITRALs modellag artikel 13(5) 49 liknar AvtL 32, nšmligen att avgivaren av ett meddelande ansvarar fšr misstaget om mottagaren Šr i god tro. En mycket viktig skillnad Šr dock att avgivaren blir ersšttningsskyldig fšr de handlingar som en godtroende mottagare gjort pœ grundval av det fšrvanskade meddelandet. NŒgon avtalsbundenhet, som Šr fšljden enligt 32 1 st AvtL, uppkommer inte. 46 Hultmark, Christina, Elektronisk handel och avtalsrštt s. 49; Hultmark, Christina, Slutande av avtal med moderna kommunikationsmedel, Festskrift till Jan Ramberg s Hultmark, Christina, Elektronisk handel och avtalsrštt s Det kan pœpekas att artikel 13 har blivit kritiserad, bl. a. som svœrtolkad.

24 4.3.3 Inmatningsfel enligt e-handelsdirektivet Syftet med den ursprungliga regleringen av artikel 11 var att ge tjšnstemottagare en mšjlighet att tšnka tvœ gœnger innan avtal var slutet. Den slutliga bestšmmelsen fyller i vart fall delvis samma funktion genom en annan konstruktion. Regleringen av inmatningsfel i artikel 11 innebšr att tjšnstemottagaren skall kunna upptšcka och rštta sina misstag innan bestšllning gšrs. Detta skulle t. ex. kunna genomfšras genom att en ÓbekrŠftelserutaÓ innehœllande all information tjšnstemottagaren hittills har godkšnt skall godkšnnas pœ nytt innan bestšllningen skickas. BestŠmmelsen Šr avsedd att gšlla endast till fšrmœn fšr de misstag en tjšnstemottagare begœr vid bestšllningen. Vad gšller de eventuella misstag tjšnsteleverantšren begœr, sœ fœr de som tidigare bestšmmas i enlighet med nationell lag, i detta fallet 32 AvtL. Artikeln Šr avsedd att vara tvingande endast i en sšrskild situation, nšmligen vid bestšllning med hjšlp av tekniska hjšlpmedel dšr tjšnstemottagaren Šr konsument och tjšnsteleverantšren Šr nšringsidkare. Det mœste anses skyddsvšrt att motverka att tjšnstemottagare, fšretršdesvis konsumenter, begœr misstag vid bestšllning nšr det sker via elektronisk kommunikation. Det anses lšttare fšr konsumenter att begœ misstag via internet Šn i vanliga fall. Det gœr snabbt att skicka ivšg en bestšllning online, ofta gšrs det genom endast en musklickning, och det kan kanske vara lštt att i hastigheten klicka pœ ÓfelÓ stšlle. Sammanfattningsvis kan det konstateras att bestšmmelsen i artikel 11 Šr en sšrreglering i jšmfšrelse med 32 AvtL och UNCITRALs modellag artikel 13(5). Den Šr endast avsedd att tillšmpas i en sšrskild situation, vid bestšllning via elektronisk kommunikation samt ger ett tvingande skydd endast till konsument. Det innebšr inte nšdvšndigtvis att artikel 11 i e- handelsdirektivet stœr i strid med 32 1 st AvtL. Det beror helt pœ hur lagstiftaren všljer att reglera pœfšljderna; marknadsršttsligt eller civilršttsligt. Det kan dock konstateras att 32 1 st AvtL inte Šr tillršcklig fšr att uppfylla kraven enligt e-handelsdirektivet. Enligt 32 1 st AvtL finns inget krav pœ att en tjšnsteleverantšr skall se till att en tjšnstemottagare kan upptšcka och rštta till sina inmatningsfel, en tjšnstemottagare Šr bunden vid sitt inmatningsfel om tjšnsteleverantšren Šr i god tro Šven om han inte hade mšjlighet att upptšcka sitt misstag.

25 4.3.4 Uniform Electronic Transactions Act I USA antogs 1999 en modellag, Uniform Electronic Transactions Act, som Šr godkšnd och rekommenderad fšr antagande i alla delstater. Modellagen innehœller bl. a. en reglering om inmatningsfel som tar sikte pœ samma grundproblem som bestšmmelsen i e-handelsdirektivet. BestŠmmelse Šr precis som den i e-handelsdirektivet tšnkt att fungera som ett incitament att bygga in sškerhetsrutiner som gšr att kšparen har mšjlighet att rštta eventuella inmatningsfel. BestŠmmelsen har den innebšrden att en kšpare skall ges mšjlighet att upptšcka och rštta eventuella inmatningsfel innan avtal sluts online. 4.4 Undantag Kravet pœ bekršftelse och mšjligheten att upptšcka inmatningsfel skall inte gšlla fšr avtal som ingœtts enbart genom utvšxling av Epost eller motsvarande personliga meddelanden, artikel 11 punkt 3 i e-handelsdirektivet. NŠr avtal ingœs pœ det sšttet fšreligger egentligen ingen skillnad frœn det traditionella sšttet att ingœ avtal, via utvšxling av brev, och det finns dšrfšr ingen anledning att sšrreglera det. RŒdet kommenterar detta undantag och sšger att det inte fœr leda till att leverantšrer av informationssamhšllets tjšnster kan kringgœ bestšmmelserna i artikeln. 50 En av typsituationerna nšr artikel 11 Šr tšnkt att tillšmpas, Šr som framgœtt vid handel i butik som ligger online. 5 P F LJDER 5.1 Artikel 20 PŒfšljder Medlemsstaterna skall bestšmma de pœfšljder som skall tillšmpas vid švertršdelser av de nationella bestšmmelser som antas med tillšmpning av detta direktiv, och skall vidta alla ŒtgŠrder som kršvs fšr att sškerstšlla att dessa bestšmmelser efterlevs. PŒfšljderna skall vara verkningsfulla, proportionerliga och avskršckande. 50 Europeiska Unionens RŒd 14263/1/99 REV 1 s. 15 punkten 39.

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr

Läs mer

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals 1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson

Läs mer

EgenmŠktighet med barn

EgenmŠktighet med barn Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:

Läs mer

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade

Läs mer

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Personuppgifter pœ Internet Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999 2 InnehŒllsfšrteckning Sammanfattning ÉÉÉÉ..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...4 Fšrfattningsfšrslag

Läs mer

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer

Läs mer

Auktioner pœ Internet

Auktioner pœ Internet Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark

Läs mer

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet

Läs mer

Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut?

Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Jur. kand.-programmet TillŠmpade studier, 20 p VT 2000 Kan man lita pœ fšrvaltningsbeslut? En uppsats om ršttskraft, retroaktivitet och

Läs mer

Finansiella rådgivares ansvar

Finansiella rådgivares ansvar Juridiska institutionen Handelshögsskolan vid Göteborgs universitet. Finansiella rådgivares ansvar Uppsats för tillämpade studier på jur. kand.- programmet 20 poäng Författare: Robert Mjösén Handledare:

Läs mer

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens

Läs mer

Fšreningsstyrelsens ansvar

Fšreningsstyrelsens ansvar Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Inledning 5

Läs mer

F RMEDLARANSVAR INTERNET

F RMEDLARANSVAR INTERNET Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor

Läs mer

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats

Läs mer

Lšneadministration Handbok

Lšneadministration Handbok 2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok

Läs mer

1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...

1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION... 1 InnehŒllsfšrteckning 1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE...5 1.3 PROBLEMFORMULERING...6 1.4 METOD OCH MATERIAL...6 1.5 INKOMSTSKATTELAGEN...7 1.6 DISPOSITION...7 2 ALLM NT OM HANDELSBOLAG OCH

Läs mer

- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5

- Sjuklšneproblematiken fšr smœ fšretag - 1 INLEDNING 4. 1.1 Bakgrund 4. 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 INNEH LL 1 INLEDNING 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Problemanalys 4 1.2.1 Problempresentation 4 1.2.2 Problemformulering 5 1.3 Syfte 5 1.4 AvgrŠnsningar 6 1.5 Disposition 6 2 METOD 8 2.1. AngreppssŠtt Ð studiens

Läs mer

Lšnekostnader i fœmansfšretag

Lšnekostnader i fœmansfšretag HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen

Läs mer

Maj 2000. Sofia Kolmodin

Maj 2000. Sofia Kolmodin Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla

Läs mer

BESITTNINGSBEGREPPET

BESITTNINGSBEGREPPET Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund

Läs mer

UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE

UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 10 pošng HT 1999 UTL MNANDE AV UPPGIFTER UTAN PATIENTENS SAMTYCKE Stefan Wik, 551118-6214 Handledare:

Läs mer

Bolagsordningen i fšrsvaret mot

Bolagsordningen i fšrsvaret mot Henrik Hšfde Bolagsordningen i fšrsvaret mot fientliga fšretagsfšrvšrv TillŠmpade studier pœ Jur.Kand.-Programmet, 20 p Gšteborg HT 1999 Handledare: Professor Rolf Dotevall Sammanfattning Fšreteelsen att

Läs mer

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar

Läs mer

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr

Läs mer

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare

Läs mer

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9

Läs mer

Stiftelsernas skattskyldighet

Stiftelsernas skattskyldighet Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur.kand.examen Handledare: Robert PŒhlsson Stiftelsernas skattskyldighet 1 InnehŒll 1.

Läs mer

MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster

MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster TillŠmpade studier 20 p, HT 2000 Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet MervŠrdesbeskattning av všrdepappersbolags tjšnster Vaiva BurgytŽ Handledare: Rolf Dotevall INNEH LL

Läs mer

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p. Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems

Läs mer

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

Läs mer

dess fšrhœllande till konkurrensrštten

dess fšrhœllande till konkurrensrštten Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget

Läs mer

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet

Läs mer

Lennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt

Lennart Carlssons svenska šversšttning av. Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998. samt Lennart Carlssons svenska šversšttning av Win -lose and Win -win Interactions and Organisational Responses to Scarcity Galvin Whitaker Material fšr arbetsseminariet i Stockholm 13.1.1998 Om konsten att

Läs mer

Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet

Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen TillŠmpade Studier, 20 p Handledare: Jenny Peters VT 1999 Konkursbos ansvar fšr konkursgšldenšrens miljšfarliga verksamhet Koceva Pauline

Läs mer

i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande

i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren 1999 och 2000 med anledning av stopplagstiftningens avskaffande Juridiska institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, HT 2000 vid Gšteborgs universitet FšrvŠrv av ršrelsefršmmande egendom i fœmansbolag - en jšmfšrelse av ršttslšget beskattningsœren

Läs mer

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst

Läs mer

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort

Läs mer

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson

Läs mer

Social kompetens/všrdegrund

Social kompetens/všrdegrund Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund

Läs mer

Alternativa vœrdformer

Alternativa vœrdformer Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare

Läs mer

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning

Läs mer

Tillverkningshemligheter och

Tillverkningshemligheter och Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne

Läs mer

DatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot!

DatortillŠmpningar. Det har hšnt nœgot! DatortillŠmpningar Det har hšnt nœgot! 1945: 1995: DatortillŠmpningar? Vad skall vi egentligen prata om? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? DatortillŠmpning? Nej! Vi har sett: n en bil

Läs mer

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F

Läs mer

Störningsupplevelse av buller i klassrum

Störningsupplevelse av buller i klassrum 1997:21 Störningsupplevelse av buller i klassrum Pär Lundquist Kjell Holmberg arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 Enheten för fysiologi och teknik Bitr enhetschef: Ulf Landström a Fšrord 1991 utvidgades Arbetsmiljšlagen

Läs mer

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos

Läs mer

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................

Läs mer

Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet

Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Hinder och ŒtgŠrder fšr kvinnans tillgœng till ršttssystemet Kerstin Webmark Juridiska institutionen Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 10 p Jur. Kand.-programmet HT 99 Handledare Eva-Maria Svensson

Läs mer

Betalningar med e-pengar

Betalningar med e-pengar JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor

Läs mer

Kan EG-rŠttens spšrrverkan hindras?

Kan EG-rŠttens spšrrverkan hindras? Kan EG-rŠttens spšrrverkan hindras? En analys av EG-domstolens praxis kring artikel 30 i Romfšrdraget och direktiv som har bristande kvalitet eller inte fšljs Uppsats i TillŠmpade studier 20 p Programmet

Läs mer

Samband mellan resurser och resultat

Samband mellan resurser och resultat Skolverkets rapport nr 170 Samband mellan resurser och resultat En studie av landets grundskolor med elever i Œrskurs 9 Sammanfattning: Denna studie omfattar nšrmare 900 kommunala grundskolor och drygt

Läs mer

kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07

kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 kylskåp BRUKSANVISNING ERM 16100 2222 631-07 S Viktig information om sškerhet Det Šr av stšrsta vikt att denna bruksanvisning fšrvaras tillsammans med skœpet fšr framtida behov. LŒt alltid bruksanvisningen

Läs mer

EG-rŠttens diskrimineringsfšrbud och dess inverkan pœ den direkta beskattningen

EG-rŠttens diskrimineringsfšrbud och dess inverkan pœ den direkta beskattningen TillŠmparuppsats i skatterštt ht-2000, 20 p Programmet fšr juris kandidatexamen Juridiska Institutionen vid Handelshšgskolan i Gšteborg David Kleist Handledare: Robert PŒhlsson EG-rŠttens diskrimineringsfšrbud

Läs mer

Offentlighetsprincipen, demokratin och den kommunala verksamheten

Offentlighetsprincipen, demokratin och den kommunala verksamheten Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats, 20 pošng Hšstterminen 1999 Offentlighetsprincipen, demokratin och den kommunala verksamheten Karin LeidzŽn Handledare:

Läs mer

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till

Läs mer

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering TRITA-NA-D9811 CID-38, KTH, Stockholm, Sweden 1998 Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering Inger Boivie, Jan Gulliksen och Ann Lantz Inger Boivie, Enator AB och CID Jan Gulliksen,

Läs mer

Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap Hšsten 2013 PROGRAM H STEN 2013. Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap

Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap Hšsten 2013 PROGRAM H STEN 2013. Enkšping-HŒbo TrŠdgŒrdssŠllskap PROGRAM H STEN 2013 Quisque: Hoppas det Šr full fart pœ všxtligheten hos er. Annars har det stora samtalsšmnet 2013 hos tršdgœrdsintresserade och Šven hos professionella odlare fšr den delen, varit den

Läs mer

Utbildning via Internet

Utbildning via Internet INSTITUTION F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Utbildning via Internet Jag har i detta examensarbete beskrivit den nya typen av undervisning nšmligen utbildning via Internet. Syftet

Läs mer

Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs universitet

Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs universitet Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs universitet Avd. IV EG-fšrdraget: Visering, asyl, invandring och annan politik som ršr fri ršrlighet fšr personer

Läs mer

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3 Social rapport 2001 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.

Läs mer

TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING

TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING TESAURUSKONSTRUKTION I ÄMNET LANDSKAPSPLANERING Karin Andersson Carina Celiné Peters Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare:

Läs mer

1 Inledning Syfte Metod AvgrŠnsning och disposition 5

1 Inledning Syfte Metod AvgrŠnsning och disposition 5 InnehŒll Inledning. Syfte. Metod 4.3 AvgrŠnsning och disposition 5 KonkurrensbegrŠnsande avtal och beslut 6. Ogiltighet ex tunc 6. Partiell ogiltighet 7 3 Missbruk av dominerande stšllning 8 3. Tysk rštt

Läs mer

Offentliga uppkšpserbjudanden

Offentliga uppkšpserbjudanden Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Offentliga uppkšpserbjudanden -skyddet fšr minoritetsaktiešgare Juris kandidatprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 Ann-Sofie

Läs mer

För ett offensivt miljöarbete i Halland

För ett offensivt miljöarbete i Halland i För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan

Läs mer

1 INLEDNING. 1.1 Problembeskrivning

1 INLEDNING. 1.1 Problembeskrivning 1 INLEDNING Under det senaste Œrtiondet har relationen mellan handel och miljš kommit i internationellt fokus. Konflikten mellan handel och miljš uppkommer nšr lšnder har olika miljšpolitik. I vissa lšnder

Läs mer

Informationsförsörjning för nya högskolor

Informationsförsörjning för nya högskolor Informationsförsörjning för nya högskolor En modell för Helsingborgs högskolefilial. Anne Mobark Kersti Pullerits Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid

Läs mer

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok 2001 Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT

Läs mer

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Liv & hälsa en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.

Läs mer

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Tidigare publicerad i Svenskans beskrivning 22 (s.50-64) Lund University Press, 1997 1 Rubriken pœ mitt fšredrag Šr en anspelning pœ Bengt Lomans antologi med frœn

Läs mer

SEKRETESS I SKOLAN. Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats pœ jur.kand.-programmet, 20 pošng VT 2000

SEKRETESS I SKOLAN. Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats pœ jur.kand.-programmet, 20 pošng VT 2000 Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmparuppsats pœ jur.kand.-programmet, 20 pošng VT 2000 SEKRETESS I SKOLAN Johan Fršjelin 720620-5119 Handledare: Professor Lotta Vahlne

Läs mer

VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS?

VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? En intervjuundersškning om sjukhusbibliotek, bokvagn och lšsning pœ Universitetssjukhuset i Malmš Marita Kristiansson Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen

Läs mer

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology

Läs mer

Agenda 21 en exempelsamling

Agenda 21 en exempelsamling Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp. Beställningsadress

Läs mer

George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed

George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed George Blecher Thorstein Veblen och en kavaj av bšsta tweed Fšr en tid sedan Šrvde jag en liten summa pengar. Dock inte tillršckligt fšr att med den norsk amerikanska nationalekonomen Thorstein Veblens

Läs mer

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Tidigare publicerad i SprŒkbruk, grammatik och sprœkfšršndring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994, (s.25-36) Institutionen fšr nordiska sprœk, Lunds

Läs mer

SŠkerhetsaspekter och systemkonstruktion

SŠkerhetsaspekter och systemkonstruktion SŠkerhetsaspekter och systemkonstruktion En presentation av jan.a.jonson@aerotechtelub.se 070-626 86 05 Disposition Bakgrund Hotbild Krav bild SŠkerhetsfunktioner Sammanfattning FrŒgor 1 Presentation Paradigmskiftet

Läs mer

HISNANDE HISTORIER: FRÅN BELLMAN TILL BATMAN.

HISNANDE HISTORIER: FRÅN BELLMAN TILL BATMAN. HISNANDE HISTORIER: FRÅN BELLMAN TILL BATMAN. Utvärdering av ett läs- och skrivfrämjande projekt i Ystad under höstterminen 1998. Marta Hedener Maria Svensson Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen

Läs mer

HushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen

HushŒllens finansiella tillgœngar, skulder, nettofšrmšgenhet och nysparande. Det bundna sparandets (fšrsškringssparande) andel av sparportfšljen 99-05-18 Finansforums Sparbarometer 2/99 Finansforum har fr o m 1999 inlett en kvartalsvis redovisning av hur de svenska hushœllens sparande utvecklas. I den hšr andra rapporten redovisar vi vad som hšnt

Läs mer

Den nya bibliotekariens kompetens

Den nya bibliotekariens kompetens Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

Det nya vertikala gruppundantaget och franchiseavtalen

Det nya vertikala gruppundantaget och franchiseavtalen Det nya vertikala gruppundantaget och franchiseavtalen Uppsats i TillŠmpade studier 20 p Juris Kandidatprogrammet, HT99 Handledare: Docent Filip Bladini Det nya vertikala gruppundantaget och franchiseavtalen

Läs mer

En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1

En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1 En uthœllig demokrati! Politik fšr folkstyrelse pœ 2000- talet.demokratiutredningens slutbetšnkande SOU 2000:1 Regeringen bemyndigade den 11 september 1997 chefen fšr StatsrŒdsberedningen att tillkalla

Läs mer

Fšrfarandet vid EU:s koncentrationskontroll

Fšrfarandet vid EU:s koncentrationskontroll Juridiska institutionen Uppsats fšr tillšmpade studier Jur.kand.-programmet, 20 p. April 2000 Fšrfarandet vid EU:s koncentrationskontroll - med Telia/Telenor-Šrendet som exempel Fšrfattare: Lisa Engstrand

Läs mer

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen"

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 1 SWEBU Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen" Uno Engborg,

Läs mer

OFFENTLIG UPPHANDLING

OFFENTLIG UPPHANDLING Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ Jur.kand.-programmet, 20 pošng. Hšsten 1999. OFFENTLIG UPPHANDLING MED H NSYN TILL MILJ OCH SOCIALA ASPEKTER

Läs mer

Jan Einarsson, Gud och attityd. Ett perspektiv pœ sprœk och kšn denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren.

Jan Einarsson, Gud och attityd. Ett perspektiv pœ sprœk och kšn denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Gud och attityd Ett perspektiv pœ sprœk och kšn Jan Einarsson Tidigare publicerad i Sprog og k n II. Opl¾g fra et seminar pœ RUC 28.4.1998 (s.87-117) Skrifter fra Dansk og Public Relations, Roskilde Universitetscenter,

Läs mer

Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa

Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa Goda exempel pœ landsbygdstrafik i Europa April 2000 Lisdoonvarna Mail Feeder Service Postbus, Ennis, Irland Metro Rural Parcel Bus, West Yorkshire, Storbritannien KTEL, kombinerad passagerar- och godstrafik,

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport SERFIN 2 Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt 1999-05-05, slutrapport BFR 960664-3 BFR 960569-8 BFR 960665-8 BFR 969663-7 Skade- och erfarenhetsuppfšljning

Läs mer

5.4.2 Exempel pœ klara fall av utbetalningar Vad innefattas i begreppet utbetalning? Argument fšr direkt tillšmpning

5.4.2 Exempel pœ klara fall av utbetalningar Vad innefattas i begreppet utbetalning? Argument fšr direkt tillšmpning InnehŒllsfšrteckning Fšrkortningar... 3 1 Inledning... 4 1.1 Inledning... 4 1.2 Syfte...5 1.3 FrŒgestŠllningar...6 1.4 Metod...6 1.5 Disposition...6 2 Olika associationers ršttsliga stšllning... 7 2.1

Läs mer

Vem Šger det intellektuella kapitalet?

Vem Šger det intellektuella kapitalet? 1 TillŠmpade studier, 20 pošng Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Vem Šger det intellektuella kapitalet? En studie av fšretagshemligheter och konkurrensklausuler i kunskapssamhšllet

Läs mer

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN OM SV TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN Lars Olsson April 1999 Fšrord Denna rapport har tagits fram pœ uppdrag av projektet Teknisk Framsyn. Syftet med studien Šr att belysa svœrigheterna med

Läs mer

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA K O M P E N D I U M FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA 10 Teman och 30 Fall 16 Registerkort om förhållandena mellan Arbetsmarknadsparternas

Läs mer

Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse

Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Teknik - och forskningsparker Industriell förnyelse Peter Lindelöf och Hans Löfsten IMIT WP: 1999_108 Datum: 1999 Antal sidor: 86 Institute for Management of Innovation and Technology 1 INLEDNING 1.1 Teknik-

Läs mer

Varfšr ett profilprogram?

Varfšr ett profilprogram? Profilprogram Varfšr ett profilprogram? Det ska finnas en tydlig intern profil fšr den kommunala organisationen. Denna profil ingœr som en del i ÓStrategi fšr Melleruds kommunó. Melleruds kommuns profil

Läs mer

ISO/IEC Riktlinje 22 och EN 45014. 3-5 Owa 3-chome, Suwa-shi, Nagano-ken 392- Japan

ISO/IEC Riktlinje 22 och EN 45014. 3-5 Owa 3-chome, Suwa-shi, Nagano-ken 392- Japan Alla ršttigheter fšrbehœllna. Ingen del av detta dokument fœr reproduceras, lagras i ett Œtersškningssystem, eller pœ nœgot sštt eller i nœgon form šverfšras elektroniskt, mekaniskt, genom fotokopiering,

Läs mer

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling 1999:6 Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling Erfarenheter från första fasen av ett traineeprogram vid Arbetslivsinstitutet i Östersund Stig Vinberg Frants Staugård Ulrika Lindström

Läs mer

!""#$%&'("& *+#,-./(01213&'("& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)&

!#$%&'(& *+#,-./(01213&'(& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)& !! !""#$%&'("& )!!"#$%&&'(')* +!,'#-.'(')* +! /01-&$)0233* 4! 5-)0-33$6708#90(')90*:;3(.-?(:#:)(* @!,';(.-'$* @! A0:)':$* B! CD?3&:?* EF! G(9)':$&(8* EF! HD&:#:)(* EF! I($&:39&:#:)(*

Läs mer

Peter: John visar Šven pœ att Friedmans tes bygger pœ efterhandskonstruktion, vilket ger att politisk korrekthet Šr icke tidsbundet.

Peter: John visar Šven pœ att Friedmans tes bygger pœ efterhandskonstruktion, vilket ger att politisk korrekthet Šr icke tidsbundet. Nedan redovisas de mest relevanta delarna av ventileringen mellan Peter Hallberg och John JŠrvenpŠŠ. Hallberg opponerar pœ JŠrvenpŠŠ som skrivit magisteruppsatsen Den politiska korrekthetens teori och

Läs mer

Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar

Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar Malmš stadsbiblioteks nya informationsdiskar Planering, utformning, hšjd och placering Anders Simonsson Pablo Tapia Lagunas Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer