Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB."

Transkript

1 Sven Wimnell den 20 juli 2000: En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB. SW-systemet enligt ÓSven Wimnells hemsida SamhŠllsplaneringens problem. Hur ska man kunna fšrbšttra všrlden? Med ett klassifikationssystem fšr mšnskliga verksamheter. UDK-systemet enligt redovisningen i ÓUniversella decimalklassifikationen, UDKÓ den 21 juni 2000 pœ (ÓDenna elektroniska utgœva av UDK, Universella decimalklassifikationen Šr ett projekt initierat pœ Bibliotekshšgskolan fšr att fœ ett aktualiserat och till Sverige anpassat klassifikationssystem.ó) SAB-systemet enligt Webb-sida pœ Internet 5 juli 2000 : ÓRubrikregister till Svensk bokfšrteckning.ó (Svensk bokfšrteckning Nationalbibliografin. Monografienhetens startsida Senast uppdaterad: Sidredaktšr: Kungl. biblioteket / Nationalbibliografin. Monografienheten ). I jšmfšrelsen har tagits in just de rubriker som finns i de nšmnda redovisningarna av UDK och SAB.Inga rubriker har utelšmnats. Det innebšr bl a att nœgra SW-omrŒden Šr klent besatta av UDK och SAB medan andra omrœden Šr rikligare besatta. InnehŒll: Sid 2 En redovisning : Sven Wimnell. SamhŠllsplaneringens problem. Hur ska man kunna fšrbšttra všrlden? Ett klassifikationssystem fšr mšnskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband fšr bšttre demokrati och bšttre framtid i en gemensam všrld. Sid 6 Utdrag ur: Sven Wimnell: Verksamheter och deras samband. Klassificering av verksamheter. En sammanstšllning Sid 9 Antal arbetsstšllen Uppgifterna frœn SCBs Fšretagsregister 1999 : Antal arbetsstšllen fšrdelat pœ nšringsgren och storleksklass. Senast uppdaterad: Sid 13 Sverige direkt, myndigheter mm. Uppdaterat den Sid En jšmfšrelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB.

2 Sven Wimnell. SamhŠllsplaneringens problem. Hur ska man kunna fšrbšttra všrlden? Ett klassifikationssystem fšr mšnskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband fšr bšttre demokrati och bšttre framtid i en gemensam všrld. NŠr man ser ut šver všrlden finner man lštt pœ bœde nšra och lœngt hœll kriser och elšnde som leder till olycka fšr mœnga. MŠnniskorna fšrsšker alltid lšsa sina problem, med deras olika grader av komplexitet, olika rumsliga dimensioner (lokala - nationella- globala), olika tidsperspektiv (kortsiktiga -lœngsiktiga), mer eller mindre všlinformerade om verkligheten som omger dem. Ofta med ofšršndrade fšrhœllanden som resultat och inte sšllan till det sšmre. NŒgra viktiga frœgor i samband med mšnskliga verksamheter: * Hur kan man undvika svœra konflikter mellan grupper av mšnniskor och mellan individer? * Hur kan man gšra det lšttare fšr mšnniskor med olika bakgrund och olika yrken att kommunicera? * Hur kan man lšsa detaljerna utan att fšrlora de stora sammanhangen? * Hur kan man minska informationsstressen, en ny svensk folksjukdom? * Hur kan man bli litet mer fšrutseende sœ att man undviker sorgligheterna? * Kan man inte planera och styra utvecklingen pœ ett fšrnuftigt sštt sœ att man nœr lyckligare fšrhœllanden? Det Šr utgœngspunkten. Det finns ett behov av att sortera upp all information sœ att den blir hanterlig och sœ att man fœr hjšlp att forma framtiden pœ bra sštt. En sœdan sortering gšrs i det hšr redovisade klassifikationssystemet. Systemet Šr uppbyggt med utgœngspunkt frœn všrldens stšrsta system fšr klassifikation av dokument, det mer Šn 100 Œr gamla amerikanska bibliotekssystemet DC, Dewey Classification, och det pœ det systemet senare byggda DK, eller som det ocksœ heter UDK, Universella Decimalklassifikationen. Men det uppgjorda klassifikationssystemet Šr i fšrsta hand ett system fšr klassifikation av mšnskliga verksamheter, och Šr uppgjort med tanke pœ att utvecklingen i všrlden huvudsakligen beror av dessa verksamheter. Systemet har fšljande avdelningar pœ hšgsta nivœn: 1. Psykologiska och filosofiska verksamheter. 2. Religišsa verksamheter o d. 3. Politikvetenskaper och politiska verksamheter. 4. Sambandsforskningsverksamheter. Infostruktur. 5. Naturforsknings- och matematikverksamheter. 6. Teknologiska / Ekonomiska verksamheter. 7. Formgivning av fysiska och sociala miljšer. 8. SprŒkvetenskap. Litteraturvetenskap. Skšnlitteratur. 9. Blandade saklitteršra verksamheter. Tidningar. AllmŠn geografi. Biografi. AllmŠn historia. Fšr att fœ svar pœ detta har forskningsarbetet gœtt efter fyra všgar : 1.Undersškningar och beskrivningar om všrlden och alla dess problem med tillstœnd och fšršndringar. 2.Konstruktion och beskrivning av ett beskrivningssystem eller ett klassifikationssystem som pœ ett systematiskt sštt redovisar eller ger en bild av všrlden och dess problem. I systemet klassificeras problemen in sœ att de och deras samband kan fšrstœs och sœ att systemet kan bli ett hjšlpmedel fšr styrningar mot framtiden. 3.Undersškningar och beskrivningar om planeringar som medel att fšrbšttra všrlden och om beskrivningssystemetklassifikationssystemet som ett hjšlpmedel fšr planeringar. 4.Fšrslag om slutsatser och ŒtgŠrder som kan fšrbšttra utvecklingen. NŒgra pœpekanden och fšrslag som Šr sšrskilt viktiga och av grundlšggande betydelse. MŠnniskornas levnadsvillkor beror av fyra fšr- Šnderbara faktorer : Individens kroppsliga fšrhœllanden, dvs individens kroppsliga status och personliga hjšlpmedel fšr de kroppsliga behoven. Individens psykiska fšrhœllanden, dvs individens olika psykiska tillstœnd och aktiviteter, individens inre verklighet. Individens fysiska miljš - fysiska samhšlle. De fysiska miljšerna gšller det fysiska i omgivningarna. De fysiska miljšerna kan gšlla: * De fysiska miljšerna som estetiska objekt med kulturella všrden och funktioner. * De fysiska miljšerna som materiella objekt med ekonomiska všrden och teknologiska funktioner. Individens sociala miljš - sociala samhšlle, dvs mšnniskornas psykiska samspel, de sociala miljšerna.

3 FšrŠndringsprocesserna i všrlden hœlls i de mest všsentliga avseendena igœng av mšnniskornas verksamheter : Individernas viljor. Kollektiva viljor. (Politik). Handlingar fšr kroppen (ekonomiska- teknologiska handlingar ). Handlingar fšr psyket (informationshandlingar- kulturella handlingar). Verksamheterna pœverkar varandra i en pœverkanskedja utan slut. MŠnniskorna pœverkar genom verksamheter i fyra olika roller i livet: A.Huvudroll: allmšn levnadsroll lekmannarollfritidsroll. A1: att i stšrsta allmšnhet leva med kropp och psyke i de fysiska och sociala miljšerna med de mšjligheter och innanfšr de ramar som ges av de politiska styrningarna. A2: att pœverka de politiska styrningarna som direkt eller indirekt styr individernas levnadsfšrhœllanden, som beror av de fyra ovan nšmnda faktorerna. B. Biroll: fšrvšrvslivsroll-expertroll-yrkesroll. B1: att hitta lšmplig plats i de gemensamma fšrvšrvslivssystemen och gšra arbetet med hšnsyn till egna egoistiska krav. B2: att skšta arbetsuppgifterna i fšrvšrvsarbetet med hšnsyn till vad de švriga samhšllsmedlemmarna kan begšra att fœ utršttat i den gemensamma arbetsfšrdelningen. Individer och samhšllen planerar framtiden. Planeringar gœr ut pœ att finna vad man bšr vilja och innehœller fyra planeringsmoment som kan redovisas pœ mœnga olika sštt alltefter omstšndigheterna i varje planeringsfall : Hur var det? Kunskaper och erfarenheter frœn det fšrgœngna. Hur Šr det? Riktiga kunskaper om rœdande fšrhœllanden. Hur kan det bli? Vilka alternativ Šr mšjliga i framtiden? Hur bšr det bli? Vilket eller vilka alternativ bšr man všlja? Dessa frœgor bšr stšllas ifrœga om alla mšnskliga verksamheter. Man bšr utforma svaren pœ frœgorna om hur det bšr bli med hšnsyn till effekterna, sedda i jšmlikhetsperspektiv, pœ individernas levnadsvillkor, som ges av psykiska och kroppsliga fšrhœllanden och av deras fysiska och sociala miljšer. Vill man fšrbšttra všrlden - gšra všrlden till en bšttre plats - mœste man arbeta pœ alla de fyra omrœdena om psykiska och kroppsliga fšrhœllanden och fysiska och sociala miljšer. De fyra omrœdena pœverkar varandra och direkt eller indirekt slutmœlet: tillfredsstšllelse fšr individen. Ska man gemensamt kunna Œstadkomma en bšttre framtid i všrlden mœste man ha gemensamma framtidsvisioner, det kršver gemensamma viljor och gemensamma planeringar. I en demokrati Šr alla medansvariga fšr utvecklingen och fœr fšrsška bilda sig uppfattningar och ta stšllning och fšrsška pœverka verksamheterna inklusive samverkansverksamheterna i lšmplig riktning. I en demokrati Šr det viktigt att alla medborgare Šr sœ všl informerade att de kan delta i styrningarna mot framtiden. Det stšller stora krav pœ informationssystemen. Resonemangen leder till att man bšr gšra allt som Šr mšjligt fšr att till alla genom utbildning och information sprida ut kunskaper om všrldsfšrbšttringsproblemen, dvs kunskaper om hur det var och Šr, kan bli och bšr bli. Fšr att ha nœgot att sprida ut mœste man hœlla igœng forskningar, utredningar och planeringar. Fšr att hœlla ihop allt detta mœste man hœlla igœng Šven kontinuerliga planeringar om forskning, utredning, utbildning, information och planeringar. Planeringar bšr finnas dels fšr en mšngd ŠmnesomrŒdenverksamhetsomrŒden, dels fšr geografiska omrœden av olika storlekar. Fšr alla planeringar bšr finnas flera framtida tidshorisonter. BŒde tillstœnd och framfšr allt processer bšr planeras. Man bšr alltsœ ha planeringar fšr tillstœnd i rummet vid olika tidpunkter och planeringar fšr processer som fšrdelar i rummet och fšršndrar med tiden. Man bšr noga skilja mellan planeringar och beslut. Planeringar Šr beslutsunderlag. NŠr alla fœtt alla informationer i planeringsprocesserna ska allas Œsikter slussas igenom i hierarkierna till dem som fœtt makt att besluta, och det Šr ocksœ informationsprocesser som ingœr i samhšllsplaneringens problem. Till problemen hšr ocksœ informationsprocesserna frœn beslut till det slutliga verkstšllandet. SamhŠllsplaneringsprocesserna bildar ett jšttelikt informationssystem som rymmer alla informationsflšden. I sjšlva verket Šr det sœ att de fšrekommande informationsprocesserna bildar eller utgšr de fšrekommande planerings- och beslutsprocesserna. SamhŠllsplaneringsprocessernas och beslutsprocessernas problem kan ses som en mšngd informationsproblem med ca 6 miljarder personers, dvs všrldsbefolkningens, inre informationsproblem i psykiska processer och ett yttre informationsproblem med informationsutbyten mellan alla dessa personer. SamhŠllsplanering innebšr bl a konstruktion av fšrslag till framtider, dœ det konstruktiva arbetet utfšrs i de psykiska processerna med hjšlp av kunskapsmaterial som tillkommer genom bœde inre och yttre informationsflšden.

4 FšrŠndringsprocesserna hœlls igœng av informationsflšden i och mellan mšnniskorna, och dšrfšr švergœr fšršndringsproblemen och samhšllsplaneringens problem i ett stort problem om produktion och spridning av kunskaper och všrderingar, som leder till handlingar som fšršndrar všrlden. Vill man fšrbšttra všrlden bšr man i fšrsta hand fšrbšttra individernas inre verkligheter och viljor och fšrbšttra de politiska-demokratiska styrningsprocesserna. Det kan man gšra genom ŒtgŠrder pœ planerings-, forsknings-, utrednings-, utbildnings- och informationsomrœdena. Arbetet om samhšllsplaneringens problem všnder sig till dem som har makten šver fšršndrings- och fšrdelningsprocesserna pœ olika nivœer och i synnerhet pœ de politiska nivœerna. Eftersom Sverige Šr en demokrati har i princip folket makten. Arbetet všnder sig dšrfšr till folket, men dœ den s k representativa demokratin tillšmpas har de fšrtroendevalda politikerna makten och arbetet všnder sig dšrfšr fršmst till dem. Men det všnder sig ocksœ i hšg grad till alla som pœ ledande sštt pœ opolitiska nivœer medverkar vid fšršndring av individernas kroppsliga och psykiska fšrhœllanden och deras fysiska och sociala miljšer, och de finns inom alla delar av systemet. Arbetet všnder sig i hšg grad till alla som sysslar med utbildning och information. De nio verksamhetsomrœdena har delats upp sœ att det blir 128 verksamhetsomrœden: 1-4: 42 omrœden. 5-6: 41 och omrœden. Varje sœdant omrœde Šr vanligen mycket innehœllsrikt och kan delas upp i mindre omrœden, men fšr fšrstœelsen av det hela Šr det lšmpligt med just de 128 fšrtecknade omrœdena. Verksamheterna Šr inte i alla omrœden av samma karaktšr. Man kan sšga att det i huvudomrœdena 1-4 i grunden Šr frœga om tankeverksamheter och registrering av tankeverksamheter o d. OmrŒde 5 gšller i grunden naturforskningsverksamheter och 6 teknologisk-ekonomisk anvšndning av naturforskningens ršn till kroppslig-materiell nytta. OmrŒden 7-9 kan anses gšlla kulturella verksamheter, dšr man visserligen anvšnder materiella ting, men dšr huvudsyftet Šr nytta fšr psyket, verksamheterna kan beskrivas som informationsverksamheter med olika slags uttrycksmedel. Den uppgjorda fšrteckningen šver verksamheterna Šr grundad pœ mycket lœnga studier dšr verksamheterna hšmtats frœn frœn etablerade system och klassifikationer fšr nšringsgrenar, yrken, utbildningar, forskningar och bibliotekssystemens dokument mm. UtgŒngspunkten fšr huvudupplšgget Šr det mer Šn 100 Œr gamla bibliotekssystemet DC, som dock i všsentliga avseenden reviderats med hšnsyn till de under de mœnga Œren intršffade samhšllsfšr- Šndringarna. I nœgra delar stšmmer systemt mer med DK och det udda svenska bibliotekssystemet SAB. Det hšr visade systemet fšr klassifikation av verksamheter finns nšrmare behandlat pœ Internet, pœ hemsidan DŠr finns bl a fšr vart och ett av de 128 omrœdena angivet fšrhœllandet till DC, DK, SAB och mœnga andra olika system. 1-2 Filosofiska och religišsa verksamheter 1 Psykologiska och filosofiska verksamheter 10 Samlade kunskaper och švergripande všrderingar 101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv. 102 Biblioteksverksamheter.Databaser.Internetsškning 103 AllmŠnna encyklopedier. vergripande všrderingar 104 vergripande filosofiska verksamheter om samband 105 vergripande om samhšllsforskning och -planering 106 vergripande om ekonomiska verksamheter 107 vergripande filosofier om utbildning o d. 108 SamhŠllskunskap. SamhŠllsguiden. 109 IdŽ- filosofi- och lšrdomshistoria. 11/19 Individernas inre verkligheter. 11 Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d. 12 Individens visioner, framtidsvisioner o d. 13 Individens kšnslor, všrderingar od. Estetik. 14 Individens ideologi / uppfattning om samband o d. 15 Individens psykiska mekanismer Psykologi o d. 16 Individens logik. Vetenskpsteori o d. 17 Individens moral och uppfattningar om moral. 18/19 Filosofer, Šldre och senare, i šst och všst. 2 Religišsa verksamheter o d 20 vergripande religišsa verksamheter o d 21 AllmŠn religionsvetenskap 22/28 Kristna religioner 29 Icke kristna religioner o d 3-4 Politiska verksamheter. Sambandsforskning och informationsstruktur. 3 Politikvetenskaper. Politiska verksamheter. 31 Statistik och demografi 32 Statsvetenskap 33 Nationalekonomi, internationell ekonomi 34 Lagar o fšrordningar, traktat, juridik 35 De demokratiskt valda fšrsamlingarnas verksamheter. 351 Sveriges riksdag (och motsvarande utomlands) 352 Kommun- och landstingsfullmšktige (och mots.) 353 Sveriges regering (och motsvarande utomlands) 354 Mellanfolkliga centrala organ (FN, EU o d) 36/39 Politiska krav och politiska planeringar: 36...om individernas kroppsliga fšrhœllanden om utbildning o d om fysiska miljšer o ekonomiska verks om sociala miljšer, nšjen, sport o d 4 Sambandsforskning. Informationsstruktur. 40 Systemvetenskap

5 5-6 Naturforskning, teknologiska/ekonomiska verksamheter 5 Naturforskning. Matematikverksamheter. 50 AllmŠnt om naturforskning. Naturkunskap 51 Matematik 52 Astronomi, rymdforskning 53 Fysik o d 54 Kemi o d 55 Geologi, meteorologi, hydrologi o d 56 Paleontologi, arkeologi o d 57 Biologi,ekologi.Naturgeogr. Utv.lŠra, Šrftlighet 58 Botanik. 59 Zoologi 6 Teknologiska /ekonomiska verksamheter. 60 AllmŠnt om teknologiska o ekonomiska verksamheter 61 HŠlso- o sjukvœrdsverks., ršddning o d. VeterinŠrverks. (Anatomi, fysiologi, hygien, ršddning, sjukvœrdsorganisation, lškemedel, skšterskevœrd, terapi, lškarverksamheter, tandlškare, specialiteter, veterinšrverksamheter. ) 62 Ingenjšrsverksamheter (konstruktion o d). (Konstruktion: energi, el, maskiner, apparater, gruvor, militšrt, byggnader, trafikleder, vattenbyggnader, vattenavlopp, belysning, transportmedel.) 63 Biologisk produktion.jordbruk,skogsbruk,jakt, fiske. (Lantbruk, všxtsjukdomar, fšršdling, Œkerbruk, skog, frukt, tršdgœrd, djurhœllning, jakt, viltvœrd, fiske, fiskevœrd, sjšvœrd.) 64 HushŒllsarbeten. Energi- och hygienfšrsšrjning. 641 Matlagning. 642 MŒltider,servering, restauranger. 643 Organisation av boende, personalrum o d, hotell. 644 El-, gas-, všrme-, vatten- hygienfšrsšrjning o d. 645 AnvŠndning av inventarier o d. 646 Personlig hygien o d, klšdvœrd (utom 648 tvštt o d). 647 AllmŠn hushœllsekonomi. Inkomster och utgifter 648 StŠdnings-, rengšrings- och tvšttverksamheter o d. 649 PersonvŒrd: barn, hemsjukvœrd, allm. hushœllsarbete. 65 Adm, distribution, kommunikation, organisation o d 651 Kontorsarbete o d. DatoranvŠndning Opolitisk offentlig civil fšrvaltning MilitŠra verksamheter 653 Handelsverksamheter. 654 Telekommunikationsverksamheter. 655 Fšrlagsverksamheter o d. 656 Transportverksamheter, resbyrœ, lagring o d. 657 Penningverksamheter.Finans FšrsŠkring.Skatter. 658 Allm.fšretagsekonomi,Arbetsfšrmedling o-marknad 659 Marknadsfšrings- och reklamverksamheter od. 66/68 Tillverkning av varor 66 Tillverkning av kemivaror o d 67 Tillverkning av bearbetningsvaror o d 68 Tillverkning av komplexvaror 69 Tillverkning/ byggande av byggnader o anlšggningar 7-9 Kulturella verksamheter 7 Formgivning av fysiska o sociala miljšer. 70 AllmŠnt om konst o kultur. 71 vergripande planering av fysiska miljšer 72 Formgivning av byggnader o anlšggningar, arkitektur 73 Skulptur o d. Museiverksamheter, konstutstšllning 74 Konsthantverk,formgivn.bruksfšremŒl.Inredning 75/77 Bildkonst.75 MŒleri.76 Grafiskt, 77 Foto 78 Musik ( konserter o d 792) 79 Seder o bruk, nšjen, sociala miljšer o verks.sport Seder och bruk Film, radio, TV, offentliga fester mm. 792 Teater. Opera. Konserter. Revyer. Konstdans. 793 SŠllskapsnšjen. SŠllskapsdans. Lek. 794 Spel. Skicklighets-och turspel Lotteri. Lotto. Tips 795 Sociala miljšer och sociala verksamheter Sociologi. SocialvŒrd. Kriminologi. 7952/7956 Sociala miljšer o verks. i fysiska miljšer 7957 Undervisning o d Sociala miljšer o sociala verksamheter i boendet 7959 Sociala miljšer o verks.i allmšnna grupper o d 796/799 Sport, idrott o d. 8 SprŒk. Litteraturvetenskap. Skšnlitteratur. 80 SprŒk.SprŒkliga verksamh. 802/809 motsv. 82/ Litteraturvetenskap-historia. 812/819 motsv. 82/89. 82/89 Skšnlitteratur pœ olika sprœk 82 Engelsk skšnlitteratur o d. 83 Tysk, nederlšndsk, nordisk skšnlitt. 84 Fransk skšnlitteratur o d 85 Italiensk skšnlitteratur o d 86 Spansk och portuguisisk skšnlitteratur o d 87 Grekisk och latinsk skšnlitteratur o d 88 Slavisk och baltisk skšnlitteratur o d 89 Skšnlitt pœ orientaliska och švriga sprœk o d 9 SaklitterŠrt. Allm.geografi, historia. Biogr. 90 Tidningar, tidkrifter, journalistik. Blandade Šmnen 91 Allm. geografi, reseskildr.913/919 motsv. 93/ Biografiska verksamheter, slškthistoria o d 93/99 Historieskrivande verksamheter, allmšn historia. 93 AllmŠnt om allm. historia. VŠrlds- och forntidshist. 94 Medeltidens o nya tidens hist. i allmšnhet o i Europa 95 Medeltidens o nya tidens historia i Asien. 96 Medeltidens o nya tidens historia i Afrika. 97 Medeltidens o nya tidens hist i Nord- o Mellanamerika 98 Medeltidens o nya tidens historia i Sydamerika 99 Medeltiden o nya tiden: Australien. Oceanien. Rymden

6 Utdrag ur: Sven Wimnell: Verksamheter och deras samband. Klassificering av verksamheter. En sammanstšllning OmrŒde 5 gšller de naturvetenskapliga verksamheterna som ger kunskapsunderlag fšr ekonomiska/ teknologiska/ materiella verksamheter i omrœde 6. Omr 61 gšller medicinska verksamheter od, dvs hšlsovœrd, sjukvœrd, lškarverksamheter, veterinšrverksamheter etc. Omr 62 gšller ingenjšrsmšssiga verksamheter, dvs uttšnkande och konstruktion av tekniska hjšlpmedel av olika slag. Konstruktion av kraftverk, elektriska apparater, transportmedel etc. Omr 63 gšller biologisk produktion, odling av všxter, jakt, fiske, djurhœllning etc. Omr 64 gšller verksamheter fšr mathœllning, boende, energi-och hygienfšrsšrjning, personlig hygien, stšdning etc. Omr 65 gšller organisationsverksamheter, handel,telekommunikationsverksamheter,transporter mm. Omr gšller tillverkning av varor och 69 byggande av byggnader och anlšggningar. Antalet fšrvšrvsarbetande i de olika omrœdena finns redovisat fšr 1990, avrundat: 61 HŠlso-och sjukvœrd. Hygien-och ršddningsverksamheter. Ca Ingenjšrsverksamheter (konstruktion o d.) Ca Biologisk produktion. Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske o d. Ca Diverse tjšnster: 64 HushŒllsarbeten. Energi-och hygienfšrsšrjning o d. Ca Kontorsarbete, skriv-och registreringsarbete o d Ca Offentlig opolitisk civil och militšr fšrvaltning Ca Handelsverksamheter. Ca Telekommunikationsverksamheter,mm.Transporter, resebyrœ, lagring o d. Ca Penningverksamheter o d Ca AllmŠnna fšretagsekonomiska verksamheter od. Marknadsfšring o d. Ca Tillverkning: Tillverkning av varor. Ca Byggande av byggnader och anlšggningar. Ca OmrŒdena 7-9 gšller konst-och kulturverksamheter dšr det všsenliga inte Šr materiella saker utan det všsentliga Šr att pœverka psyken, det Šr informationsverksamheter i olika former, budskap. Informationerna fšrmedlas av materiella saker (fšremœl, bilder, tecken, ljud, beteenden, ord, skrivna texter od), men det všsentliga Šr informationsinnehœllet. HŠr ingœr bl a sport o d. I lšpning 400 m stafett Šr det všsentliga inte att transportera stafetten 400 m, det všsentliga Šr tiden och nšjet. Om det všsentliga Šr att transportera stafetten 400 m blir det frœga om transportverksamheter 656. Diverse tjšnster: Formgivning av fysiska miljšer. BildkonstnŠrliga verksamheter mm. Ca Formgivning av sociala miljšer. Beteendeverksamheter. Teater, nšjen od. Socialt arbete. Utbildningsverksamheter. Sport, utomhuslekar o d. Ca SprŒkliga och litteršra verksamheter. Ca OmrŒdena 1-4 innehœller 1 Verksamheter som sysslar med lagring och sškning av kunskaper o d, dvs arkiv, bibliotek o d, mm samt individernas inre verksamheter, dvs individernas kunskaper, erfarenheter, kšnslor, visioner uppfattningar, logik, moral od. 2 Religišsa verksamheter kan ses som bihang till 1. 3 Politiska styrningsverksamheter. 4 Forskningar om samband mellan alla verksamheter. (Se gšrna omr 4 pœ SWs hemsida) Verksamheterna 1-4 sysslar med gemensamma kunskapslager, individernas inre processer som bl a styr verksamheterna 5-9 (men Šven 1-4), samt sysslar med gemensamma regler fšr styrning av bl a 5-9 (men Šven 1-4) Filosofiska, religišsa, politiska verksamheter o d.med 5 Naturforskning. Ca

7 Man bšr observera bla fšljande: NŠr det gšller tillverkning av varor och byggnader och anlšggningar bšr man skilja mellan den ingenjšrsmšssiga konstruktionen av varorna och anlšggningarna och sjšlva tillverkningen. Den ingenjšrsmšssiga konstruktionen kršver helt annan kompetens Šn tillverkningen, ingenjšrerna ifrœga finns i 62, medan tillverkningarna finns i Alla verksamheter har en všsentlig kšrna. De flesta verksamheter har ocksœ delverksamheter som gšller in frœn eller ut till omvšrlden, delar som kan ingœ i andra omrœden Šn kšrnomrœdet.(se 4bild4) Industrier fšr tillverkning av varor ingœr i (fšrdelning pœ olika omrœden inom 66-68, se 66, 67 och 68). Men alla industrier Šr beroende av arbetskraft, pengar och rœvaror mm och av fšrsšljning av produkter. 658 gšller allmšna fšretagsekonomiska verksamheter och gšller verksamheter med anskaffning och hœllande av arbetskraft. HŠr ingœr arbetsfšrmedling, arbetsmarknadens intresseorganisationer, arbetarskyddsverksamheter o d samt verksamheter om hur man organiserar fšretag. Alla industrier Šr vanligen beroende av pengar frœn penningverksamheterna i 657, bedriver vanligen handel i 653 fšr inkšp och fšrsšljning och bedriver marknadsfšringsverksamheter som allmšnt ingœr i 659. Alla industrier har transportverksamheter som allmšnt ingœr i 656. Alla industrier har kontorsverksamheter som allmšnt ingœr i 651. Energi-och hygienfšrsšrjning o d Šr verksamheter som allmšnt ingœr i 644 och fastighetsfšrvaltning i 647. De kan ocksœ har personalrum och personalmatsalar, stšdning mm som allmšnt ingœr i och 648. Det som nu sagts om industrier fšr tillverkning av varor och anlšggningar gšller ocksœ fšr andra typer av fšretag, t ex tjšnstefšretag i Aktuellt nu Šr frœgor om datorer och telekommunikationer. Datorer och utrustningar fšr telekommunikationer tšnks ut i ingenjšrsverksamheter i 62 och tillverkas i Finmekaniska och elektroniska produkter tillverkas och repareras i 681. AnlŠggning av ledningsnšt, nergršvning eller upphšngning av kablar o d ingœr i 69. AllmŠn anvšndning av datorer ingœr i 651 om kontorsverksamheter. 651 gšller varken konstruktion eller tillverkning av datorer utan just anvšndning av datorer i allmšnhet. Speciell anvšndning av datorer i t ex en tillverkningsprocess kan ingœ i tillverkningsprocessen. Speciell anvšndning i naturforskning kan ingœ i 5, etc. Reparation av datorer bšr fšras till 381 om det gšller sœdant som ingœr i tillverkningen. RŠttande av fel i installationer o d kan ingœ i avser drift av telekommunikationsverksamheter och gšller bl a drift av bla Internetsystem och andra system fšr kommunikation mellan datorer och andra telutrustningar o d. HŠr ingœr bla drift av teknisk utrustning fšr sškmotorer od, men det innehœllsmšssiga i sškmotorer o d, som Šr av intresse fšr dem som sšker ingœr i sškningsverksamheter i 102. Den som sšker i sškmotorer o d pœ Internet kan anses inte vara intresserad av de tekniska anordningar som mšjliggšr sškandet, andra Šn de datorer som anvšnds fšr sškandet. Till 654 hšr drift av radio- och TV-system, kommunikationssatelliter, elektroniska navigationssystem etc. Mellan tillverkningsverksamheterna i fšrsiggœr utbyten av varor, vanligen med hjšlp av handel och transporter. 66 Tillverkning av kemivaror o d. 660 AllmŠnt. 661 Kemikalier. 662 ExplosivŠmnen, tšndmedel, bršnslen. 663 Drycker, njutningsmedel. 664 Livsmedel. 665 Oljor, olje- o asfaltprodukter, fett, vax. 666 Glas och porslin, lergods, cement, betong. 667 FŠrger. 668 Hygienartiklar, lškemedel, kemisk-tekniska artiklar. 669 Metaller od 67 Tillverkning av bearbetningsvaror o d. 670 AllmŠnt. 671 delmetallvaror, Šdelstensvaror. 672 Enkla metallvaror av jšrn o stœl. 673 Enkla fšremœl av metaller, ej Šdelmetall, ej jšrn. 674 TrŠvaror. 675 LŠder och skinn. 676 Pappersmassa, papper och pappersvaror. 677 Garn, trœd, textilier. 678 Plast- och gummivaror. 679 Gruvbrytning, oljeutvinning o d, tillverkning av stenvaror

8 68 Tillverkning av komplexvaror. 680 AllmŠnt. 681 Finmekaniska produkter, instrument, optik, elektronik. 682 Maskiner. 683 Maskiner och apparater fšr všrme, ventilation, sanitet och fšr el o d. 684 Mšbler o d. 685 Skor,lŠdervaror, hjšlpmedel fšr gœng o d, sportartiklar. 686 Grafiska produkter, bokbindning o d. 687 BeklŠdnadsartiklar. 688 Dekorationsartiklar, leksaker o d. 689 Transportmedel. 69 Tillverkning/ byggande av byggnader o anlšggningar. Flšden: I gruvverksamheter i 679 tar man upp mineraler, olja o d. Det gœr bl a till kemiska industrier i 66 fšr tillverkning av: 661 Kemikalier. 662 ExplosivŠmnen, tšndmedel, bršnslen. 665 Oljor, olje- o asfaltprodukter, fett, vax. 666 Glas och porslin, lergods, cement, betong. 667 FŠrger. 669 Metaller od. Verksamheterna i 63, biologisk produktion, levererar rœvaror bl a till tillverkning av: 663 Drycker, njutningsmedel. 664 Livsmedel. 667 FŠrger. 668 Hygienartiklar, lškemedel, kemisk-tekniska artiklar. 674 TrŠvaror. 675 LŠder och skinn. 676 Pappersmassa, papper och pappersvaror. 677 Garn, trœd, textilier. 678 Plast- och gummivaror. Metallverken i 669 leverar rœvaror och halfabrikat till tillverkning av: 671 delmetallvaror, Šdelstensvaror. 672 Enkla metallvaror av jšrn o stœl. 673 Enkla fšremœl av metaller, ej Šdelmetall, ej jšrn, o till tillverkningar i 68 och 69. Vid tillverkning i 68 och 69 ŒtgŒr flera olika slags varor frœn Vid t ex tillverkning av grafiska produkter ŒtgŒr bl a fšrg frœn 667, papper frœn 676 och maskiner frœn 681 och 682. Vid tillverkning av byggnader och anlšggningar ŒtgŒr bla varor frœn 665 asfaltprodukter o d, 666 cement, keramik,tegel, glasull o d, 667 fšrger, 669, armeringsjšrn och metallkonstruktioner o d, 674 tršvaror, 676 papper, 677 trœd, 678 plast- och gummivaror, 679 grus, jord od, 681 elektronik, 682 maskiner, 683 el-och ventilationsutrustning, 684 mšbler, 689 transportmedel. Fšr byggnadsverksamhet kršvs byggnadslov, som bygger pœ fysisk samhšllsplanering i 71 och 72. Att gršva ner kablar fšr bredband kršver tillstœnd frœn verksamheterna i NerlŠggning av kablar Šr verksamheter som ingœr i 69 och bla kršver kablar frœn 683 och plastršr frœn 678. Marknadsfšringsverksamheterna i 659 kršver ofta medverkan frœn trycksaksdesigners i 76, fotografer i 77 och filminspelare i I alla verksamheter mœste man fšlja lagar o d i 34 och styrningar frœn de demokratiska styrningsinstanserna i 35. Hur allt utfaller beror pœ individernas inre verksamheter i 11-19, deras kunskaper, erfarenheter, všrderingar, logik och moral o d, och det pœverkas av verksamheterna i Se fšr švrigt Sven Wimnells hemsida. Personer med sšrskild verksamhet kan placeras pœ verksamheten. Personer och grupper med blandade eller oklara verksamheter kan placera verksamheten pœ 908. Biografier och memoarer 92. I den offentliga statistiken i Sverige fšrekommer bl a * Klassificeringar av yrken enligt NYK, Nordisk yrkesklassificering. * Klassificeringar av nšringsgrenar enligt SNI, Svensk nšringsgrensindelning. * Klassificeringar av utbildningar enligt SUN, Svensk utbildningsnomenklatur. En nyare klassificering av verksamheter Šr CPV (se hemsidan omr 106). CPV-koder finns inlagda pœ hemsidans alla omr SNI har anpassat sig till CPV och redovisning finns pœ 106 och 31. I 31 redovisas hur de nya SNI-koderna fšrdelar sig pœ De nya SNI-koderna har fšrts in pœ hemsidans olika omrœden 10-99, pœ omr nšr det gšller varutillverkning i 66, 67 och 68. I det fšljande visas fšrst SNI-kodernas fšrdelning pœ SW Man bšr observera, att SNI-koderna avser fšrvšrvsdarbetande. Dessutom finns verksamheter som utšvas pœ fritid, bla mœnga verksamheter inom 64, dšr de flesta sysslar med matlagning, stšdning mm. Andra fritidsverksamheter Šr konstnšrliga och kulturella verksamheter, tršdgœrdsverksamheter, byggnadsverksamheter mm. Sedan visas myndigheter o d enligt ÓSverige DirektÓ. DŠrefter kommer jšmfšrelsen mellan SW-systemet, UDK och SAB.

9 Antal arbetsstšllen Uppgifterna frœn SCBs Fšretagsregister 1999 : Antal arbetsstšllen fšrdelat pœ nšringsgren och storleksklass. Senast uppdaterad: HŠr fšrdelat pœ omrœden i Sven Wimnells system: SNI-koder finns inte fšr alla SW-omrŒden, t ex inte nœgra omrœden i 8 och 9, verksamheterna i sœdana omrœden kan dœ ingœ i omœde 7957 med utbildningsverksamheter. Musiker i 78 torde ingœ i SNI-kod fšr artister som Šr redovisade pœ SW-nummer. SNI-KOD. NŠringsgren. SUMMA ANTAL ARBETSST LLEN. SW : O Arkiv 113 SW : O Folkbibliotek : O Forsknings- och specialbibliotek 12 SW 2 2: O Religišsa samfund 6181 SW 34 34: K AdvokatbyrŒer m.m : K PatentbyrŒer m.m : L klagarvšsendet 48 34: L Domstolar 152 SW 35 35: L Stats- o kommunledande, lagstift o normerande organ 796 SW : O Politiska partier och organisationer 770 SW 62 62: K Tekniska FoU-institutioner : K TvŠrvetenskapl FoU-inst m tyngdp nat.vet o teknik 63 62: K ByggkonsultbyrŒer, tekniska konsultbyrœer : K Tekniska provnings- och analysfšretag 717 SW 63 63: A 01 Jordbruk och servicefšretag till jordbruk : A 02 Skogsbruk och servicefšretag till skogsbruk : B 05 Fiskare, vattenbrukare inkl servicefšretag : K Lantbruksvetenskapliga FoU-institutioner 60 63: L Myndigheter som adm jordbruk,skogsbruk o fiske 182 SW : H Restauranger : H Barer och pubar : H Personalmatsalar : H Cateringfšretag fšr : H Centralkšk fšr sjukhus : H Centralkšk fšr skolor, omsorgs- o a institutioner : H vriga cateringfšretag 707 SW : H Hotell med restaurang utom konferensanlšggningar : H KonferensanlŠggningar : H Hotell utan restaurang : H Vandrarhem m.m : H Campingplatser m.m : H Stugbyar m.m : N Servicehus, service- lšgenheter o Œlderdomshem : N GruppbostŠder fšr psykiskt utvecklingsstšrda : N Hem fšr vœrd eller boende : N FlyktingfšrlŠggningar : N Inackorderingshem : N HemtjŠnst, dagcentraler 2604 SW 5 5: K Naturvetenskapliga FoU-institutioner 259 SW 61 61: K Medicinska FoU-institutioner : L Myndigheter som adm hšlso- o sjukvœrd 86 61: L Brandfšrsvaret : N SlutenvŒrdskliniker, sjukhem : N HŠlso- och sjukvœrdsmottagningar : N TandlŠkarmottagningar : N Andra enheter fšr hšlso- och sjukvœrd : N VeterinŠrkliniker : O BegravningsbyrŒer m.m. 642 SW : E 40 El-, gas- och všrmeverk : E 41 Vattenverk : O 90 Reningsverk, avfalls- anlšggn, renhœllningsverk : K Fšretag f bevakn o sškerhetstjšnst, detektivbyrœer : K Skorstensfejare 392 SW : O Frisšrsalonger : O Skšnhetssalonger : O InrŠttningar fšr kroppsvœrd : O vriga servicefšretag 255

10 SW : K 70 Fastighetsbolag och fastighetsfšrvaltare SW : K StŠdfšretag : K Sanerings- och desinfektionsfšretag : O Industri- och institutionstvštterier : O KonsumenttvŠtterier 548 SW : P FšrvŠrvsarbete i hushœll : G ReparationsverkstŠder fšr elektriska hushœllsartiklar : G ReparationsverkstŠder fšr ur och guldsmedsvaror : G Andra rep.verkst f hus- hœllsartiklar o personl art : K 71 Uthyrningsfirmor 5132 SW : I NŠtdriftsstationer : I Radiostationer : I Kabel-TV-fšretag 72 SW : K 72 Datakonsulter och dataservicebyrœer SW Šven 66-68: K Servicefirmor fšr datorer och kontorsmaskiner : K Kontorsservice- och šversšttningsbyrœer 3106 SW : L Inspekterande, kontroll o tillstœndsgiv. myndigheter : L Stšdmyndigheter till offentlig fšrvaltning : L Myndigheter som handlšgger utrikes Šrenden : Q Internat organisationer,utlšndska ambassa der o.d : L MilitŠra operativa ledningsmyndigheter : L ArmŽn : L Marinen : L Flygvapnet : L Centrala militšra myndigheter : L Civila fšrsvaret och frivilligfšrsvaret 159 SW : G 50 Handel m o serv.verkst f motorfordon; bensinstationer : G Handel med lastbilar, bussar och specialbilar : G Handel med personbilar : G Handel med husvagnar och husbilar :G BilserviceverkstŠder, ej specialiserade : G BilplŒt- och billackeringsverkstšder : G Bilel- och bilelektronikverkstšder : G DŠckserviceverkstŠder : G Partih m reservd o tillbeh : G Detaljh m reservd o tillbeh till motorf, ej motorcyklar : G Motorcykelhandel inkl reparationsverkstšder : G Bensinstationer : G 51 Parti- och agenturhandel utom med motorfordon : G 52 Detaljh, reparation hushœlls- o personl. artiklar : G Skomakerier,klackbarer m.m. 610 SW : DE Bokfšrlag : DE Dagstidningsfšrlag : DE Annonstidningsfšrlag : DE Tidskriftsfšrlag : DE Fonogramutgivare : DE Andra fšrlag 631 SW : I 60 Landtransportfšretag : I 61 Rederier : I 62 Flygbolag : I 63 Servicefšretag t transport; resebyrœ o transportfšrmedl : I Posten : I Budbils-, kurir- och andra postfšretag : K Fšrpackningsfirmor 158 SW : J 65 Banker och andra kreditinstitut : J 66 FšrsŠkringsbolag : J 67 Servicefšretag till finansiell verksamhet : K BokfšringsbyrŒer, revisionsbyrœer m.m : K Holdingbolag : K Inkasso- och kreditkontrollbyrœer : L Skattefšrvaltningen och kronofogdemyndigheter : L FšrsŠkringskassorna 410 SW : K KonsultbyrŒer avs fšretags organisation, informat m.m : K Arbetsfšrmedlingar och rekryteringsfšretag : K Diverse švriga fšretagsservicefirmor : L Myndigheter som adm arbetsmarknadsprogram : L Myndigheter som adm andra nšringslivsprogram : O Branschorganisationer : O Arbetsgivarorganisationer : O Yrkesorganisationer : O Arbetstagarorganisationer 2247

11 SW : K Marknads- o opinionsundersškningsbyrœer : K ReklambyrŒer : K AnnonsfšrmedlingsbyrŒer : K Direktreklamfšretag : K vriga marknadsfšringsfšretag : K MŠss-, kongress- och dagkonferensarrangš rer 522 SW : CA 10 Kolgruvor och torvindustri : CA 11 Ind fšr utv av rœpetrol o naturgas inkl servicefšret : CB 13 Metallmalmsgruvor : CB 14 Annan industri fšr mineralutvinning : DA 15 Livsmedels- och dryckesvaruindustri : DA 16 Tobaksindustri : DB 17 Textilindustri : DB 18 BeklŠdnadsindustri; pšlsindustri : DC 19 Garverier; ind f reseff, handvšskor, skodon o.d : DD 20 Ind f trš o varor av trš, kork, rotting, ej mšbler : DE 21 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri : DE 22 Fšrlag; grafisk och annan reproduktionsindustri : DE Bokfšrlag : DE Dagstidningsfšrlag : DE Annonstidningsfšrlag : DE Tidskriftsfšrlag : DE Fonogramutgivare : DE Andra fšrlag : DE Dagstidningstryckerier : DE Tidskriftstryckerier : DE Boktryckerier, švriga tryckerier : DE Bokbinderier och industri fšr trycksaksbehandling : DE Ind fšr sšttning och annan framst av tryckoriginal : DE Annan grafisk industri : DE Fšretag fšr reproduktion av ljudinspelningar : DE Fšretag fšr reproduktion av videoinspelningar : DE Fšretag fšr reproduktion av data och datorprogram : DF 23 Ind f stenkolsprod, raff, petroleumprod o kšrnbršnsle : DG 24 Kemisk industri : DH 25 Gummi- och plastvaruindustri : DI 26 Jord- och stenvaruindustri : DJ 27 StŒl- och metallverk : DJ 28 Industri fšr metallvaror utom maskiner o apparater : DK 29 Maskinindustri som ej ingœr i annan underavdelning : DL 30 Industri fšr kontorsmaskiner o datorer : DL 31 Annan elektroindustri : DL 32 Teleproduktindustri : DL 33 Ind f precisions-, medicinska o optiska instr; ur : DM 34 Industri fšr motorfordon, slšpfordon o pœhšngsvagnar : DM 35 Annan transportmedelsindustri : DN 36 Mšbelindustri; annan tillverkningsindustri : DN 37 tervinningsindustri : G BilserviceverkstŠder, ej specialiserade : G BilplŒt- och billackeringsverkstšder : G Bilel- och bilelektronikverkstšder : G DŠckserviceverkstŠder : G Motorcykelhandel inkl reparationsverkstšder : G Skomakerier,klackbarer m.m : G ReparationsverkstŠder fšr elektriska hushœllsartiklar : G ReparationsverkstŠder fšr ur och guldsmedsvaror : G Andra rep.verkst f hus- hœllsartiklar o personl art 957 SW Šven 66-68: K Servicefirmor fšr datorer och kontorsmaskiner : K Fotolaboratorier 368 SW 69 69: F 45 Byggindustri SW 71 71: L Myndigheter som adm infrastrukturprogram 219 SW 72 72: K Arkitektkontor 2249 SW 73 73: O Museer och kulturminnesinstitutioner 622 SW 74 74: K Andra formgivare 1804 SW : O Artister och producenter av konstnšrliga etc alster : K ByrŒer fšr grafisk formgivning och service : K PortrŠttfotoateljŽer : K ReklamfotoateljŽer : K Press- och švriga fotografer : K Fotolaboratorier 368 SW : O Film- och videoproduktionsbolag : O Film- och videodistributionsbolag : O Biografer O Radio- och TV-bolag O Nšjesparker O Dans- och andra nšjesarrangšrer : O Botaniska tršdgœrdar, djurparker o naturreservat 37

12 SW : O Teater- och konserthusfšretag o.d. 703 SW : O Diverse švriga arrangšrer av rekreationsverksamhet 1968 inkl ombud : O Ridskolor och uthyrningsstall : O Fšrvaltare av sportfiskevatten 122 SW : L Informationsverk : O Nyhets- och bildbyrœer 151 SW : O Spel- och vadhœllningsfšretag inkl ombud 487 SW : L Myndigheter som adm social verksamhet : L Myndigheter som adm kultur, miljš, boende m.m : L Myndigheter som handlšgger bistœndsverksamhet : N Socialkontor : N HumanitŠra hjšlporganisationer 296 SW : L KriminalvŒrdsanstalter : L Polisen 363 SW : K SamhŠllsvetenskapliga FoU-institutioner : K Humanistiska FoU-institutioner : K TvŠrvetensk FoU-inst m tyngdp sam.vet. o humaniora : L Myndigheter som adm grundskola o gymnasieskola : L Myndigheter som adm hšgskola och forskning : M 80 UtbildningsvŠsendet : N Fšrskolor : N Fritidshem, familje- daghem o.d SW : O Andra intresseorganisationer 5161 SW : O SkidsportanlŠggningar : O Golfbanor, golfklubbar : O Motorbanor : O Trav- och galoppbanor : O Sporthallar,idrottsplatser o andra sportanlšggningar : O Idrottsfšreningar och professionella idrottare : O TŠvlingsstall : O Sportskolor, bœtklubbar m.m : O Sportarrangšrer : O Sportadministratšrer : O Spel- och vadhœllningsfšretag

13 Sverige direkt, myndigheter mm. Uppdaterat den (000207) anksamling/myndigheter.asp I Sverige finns det mer Šn 400 nšmnder, verk, myndigheter och statliga bolag som lyder under regeringen och Šr sorterade under de olika departementen. Deras uppgift Šr att praktiskt genomfšra de beslut som riksdag och regering fattat.êpœ denna sida hittar du ocksœ akademier, enskilda institutioner och organisationer. Myndigheterna inplacerade i SW-systemet. (Infšrt pœ SWs hemsida). PŒ grund av osškerheter om myndigheternas etc uppgifter kan nœgra vara olšmpligt klassade. SW Arbetarršrelsens arkiv och bibliotek ARAB 101 Arkivet fšr ljud och bild 101 Riksarkivet RA 101 Svenska arkivsamfundet SW Institutet fšr byggdokmentation 102 Kungliga biblioteket 102 Psykologisk-pedagogiska biblioteket, SPPB 102 Sveriges AllmŠna Biblioteksfšrening 102 Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB SW LŠrdomshistoriska samfundet SW 22/28 22/28 AnsvarsnŠmnden fšr biskopar 22/28 Ersta diakonisšllskap 22/28 Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen 22/28 Kyrkomštet 22/28 Kyrkomštets besvšrsnšmnd 22/28 Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet SKUT 22/28 Stiftelsen Svenska kyrkans mission SKM 22/28 Svenska BibelsŠllskapet 22/28 Svenska kyrkan 22/28 Svenska kyrkans stiftelse fšr rikskyrklig verksamhet SFRV 22/28 Svenska kyrkans- och pastoratsfšrbund SW Statistiska centralbyrœn SCB 31 Statistiska Fšreningen 31 Svenska statistikersamfundet SW Sipri 32 Utrikespolitiska Institutet SW Nationalekonomiska fšreningen 33 Konjunkturinstitutet 33 Stiftelsen stekonomiska Institutet SITE SW Arbetsdomstolen 34 Domstolsverket DV 34 Gšta HovrŠtt 34 HovrŠtten fšr Nedre Norrland 34 HovrŠtten fšr VŠstra Sverige 34 HovrŠtten fšr vre Norrland 34 HovrŠtten šver SkŒne och Blekinge 34 Hšgsta domstolen 34 Institutet fšr ršttshistorisk forskning 34 KammarrŠtten i Gšteborg 34 KammarrŠtten i Jšnkšping 34 KammarrŠtten i Stockholm 34 KammarrŠtten i Sundsvall 34 LagrŒdet 34 Marknadsdomstolen 34 Patent- och registreringsverket PRV 34 Patent- och registreringsverket, Bolag 34 Patent- och registreringsverket, VarumŠrke 34 PatentbesvŠrsrŠtten PBR 34 RegeringsrŠtten 34 RiksŒklagaren R 34 RŠttshjŠlpsmyndigheten 34 RŠttshjŠlpsnŠmnden 34 Svea hovrštt med Miljššverdomstolen 34 Sveriges advokatsamfund 34 TjŠnstefšrslagsnŠmnden fšr domstolsvšsendet 34 TjŠnstefšrslagsnŠmnden fšr ŒklagarvŠsendet SW 5 5 Naturvetenskapliga forskningsrœdet SW Institutet fšr tillšmpad matematik ITM 51 Svenska matematikerfšrbundet SW Institutet fšr rymdfysik 52 Kartografiska sšllskapet 52 Rymdstyrelsen 52 Svenska astronomiska sšllskapet SW Geologiska Fšreningen 55 Internationella meteorologiska institutet i Stockholm 55 Polarforskningssekretariatet 55 SMHI 55 Svenska geofysiska fšreningen 55 Sveriges geologiska undersškning SW Svenska arkelogiska samfundet SW Alkoholinspektionen 61 AlkoholsortimentsnŠmnden 61 Apotekarsocieteten 61 Apoteksbolaget AB 61 Cancerfonden 61 Cancerfšringen i Stockholm 61 Centrala fšrsšksdjursnšmnden 61 De Handikappades Riksfšrbund DHR

14 61 Ericastiftelsen ( Infšrs ej pœ swhemsidan) 61 FolkhŠlsoinstitutet 61 Handikappfšrbundens Samarbetsorgan HSO 61 Handikappombudsmannen 61 HjŠlpmedelsinstitutet 61 HjŠrt-Lungfonden 61 HŠlso- och sjukvœrdens ansvarsnšmnd HSAN 61 Institutet fšr psykosocial miljšmedicin IPM 61 Kemikalieinspektionen 61 Karolinska institutet 61 LŠkemedelsverket LV 61 Medicinska forskningsrœdet 61 Nordiska hšlsovœrdshšgskolan 61 RŠddningsverket 61 RŠttsmedicinalverket RMV 61 Ršda Korset 61 SBL, Vaccin AB 61 Smittskyddsinstitutet SMI 61 Spri 61 SprŠngŠmnesinspektionen S I 61 Statens beredning fšr utvšrdering av medicinsk metodik, SBU 61 Stiftelsen AllmŠnna Barnhuset 61 Stiftelsen fšr vœrd- och allergiforskning 61 Stiftelsen WHO Collaborating Centre on International Drug Monitoring 61 StrŒlskyddsinstitutet SSI 61 Svenska Brandfšrsvarsfšreningen 61 Svenska fšreningen fšr psykisk hšlsa SFPH 61 Svenska LŠkaresŠllskapet SLS 61 Sveriges kyrkogœrds- och krematoriefšrbund 61 VeterinŠra ansvarsnšmnden 61 VeterinŠrmedicinska anstalt, Statens SW ByggforskningsrŒdet 62 Delegationen fšr fršmjande av miljšanpassad teknik 62 Flygtekniska fšrsšksanstalten FFA 62 Fšrsvarets forskningsanstalt FOA 62 Geotekniska institut, Statens 62 Ingenjšrsvetenskapsakademien 62 Ingenjšrssamfundet 62 Institutet fšr Fiber- och Polymerteknologi IFP 62 Institutet fšr Kvalitetsutveckling SIQ 62 Institutet fšr Medieteknik IMT 62 Institutet fšr metallforskning 62 Institutet fšr optisk forskning IOF 62 Institutet fšr vatten- och luftvœrdsforskning IVL 62 Institutet fšr verkstadsteknisk forskning IVF 62 Korrosionsinstitutet 658 SAQ Kontroll AB 62 SIS - Standardiseringen i Sverige 62 Skogsindustrins tekniska forskningsinstitut STFI 62 Styrelsen fšr ackreditering och teknisk kon troll SWEDAC 62 Svenska Petroleum Institutet 62 Svenska Uppfinnarefšreningen 62 Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut SP 62 Sveriges teknisk-vetenskapliga attachžverksamhet 62 Teknikvetenskapliga forskningsrœdet 62 Ytkemiska institutet SW Fiskeriverket 63 GentekniknŠmnden 63 HushŒllningssŠllskapens fšrbund 63 Jordbrukstekniska institutet JTI 63 Jordbruksverket 63 JŠgarnas Riksfšrbund 63 Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien 63 Lantbrukarnas Riksfšrbund LRF 63 SIK - Institutet fšr Livsmedel och Bioteknik 63 Skogs- och jordbrukets forskningsrœd SJFR 63 Skogsstyrelsen SKS 63 Statens všxtsortsnšmnd SVN 63 Svenska FAO-kommittŽn 63 Svenska JŠgarefšrbundet 63 Sveriges lantbruksuniversitet 63 UtsŠdeskontroll, Statens 63 VŠxtsortsnŠmnd, Statens SW Konsumentverket SW Livsmedelsekonomiska samarbetsnšmnden 641 Livsmedelsverk, Statens SW AffŠrsverket Svenska kraftnšt 644 ElsŠkerhetsverket 644 Energimyndighet, Statens 644 KŠrnavfallsfondens styrelse 644 KŠrnkraftinspektion, Statens 644 OljekrisnŠmnden 644 RŒdet fšr kšrnavfallsfrœgor KASAM 644 Securum AB 644 Statens va-nšmnd 644 Svenska FjŠrrvŠrmefšreningen 644 Svenska Vatten- och Avloppsverksfšreningen VAV 644 Sveriges Elleverantšrer 644 Va-nŠmnden 644 Vattenfall AB SW Bostadsdelegationen 647 FastighetsmŠklarnŠmnden 647 Fastighetsverk, Statens SFV 647 FideikommissnŠmnden 647 Fonden fšr fukt- och mšgelskador 647 HarpsundsnŠmnden 647 HyresgŠsternas riksfšrbund 647 Kasernen Fastighets AB 647 Statliga Akademiska Hus AB

15 647 TjŠnstebostadsnŠmnd, Statens 647 Vasakronan AB SW Datainspektionen 651 IT-kommissionen 651 Person- och adressregisternšmnd, Statens SPAR-nŠmnden 651 RegisternŠmnden SW AnsvarsnŠmnd, Statens 652 Expertgruppen fšr studier i offentlig ekonomi ESO 652 Justitiekanslern JK 652 Justitieombudsmannen JO 652 Kammarkollegiet 652 LŠnsstyrelserna 652 NotarienŠmnden (Infšrs ej pœ swhemsida) 652 Offentliga sektorns sšrskilda nšmnd SHAnŠmnden 652 Sametinget 652 Statens kvalitets- och kompetensrœd 652 Statskontoret 652 Svenska akturiefšreningen (Infšrs ej pœ swhemsida) SW AllmŠnna Fšrsvarsfšreningen 6525 Centralfšrbundet Folk och Fšrsvar 6525 Centralfšrbundet fšr befšlsutbildning CFB 6525 Delegationen fšr militšrhistorisk forskning DMF 6525 Fortifikationsverket FORTV 6525 Frivilliga automobilkœrernas riksfšrbund FAK 6525 Frivilliga fšrsvarorganisationernas samarbetskommittž 6525 Frivilliga skytteršrelsen FSR 6525 Fšreningen Sveriges Sjšfart och Sjšfšrsvar 6525 Fšrsvarets materielverk FMV 6525 Fšrsvarets radioanstalt FRA 6525 Fšrsvarets underršttelsenšmnd FUN 6525 Fšrsvarshšgskolan 6525 Fšrsvarsmakten 6525 Fšrsvarsmaktens flygfšrarnšmnd 6525 GranskningsnŠmnden fšr fšrsvarsuppfinningar 6525 Inspektionen fšr strategiska produkter ISP 6525 KrigsfšrsŠkringsnŠmnden KFN 6525 Kungliga Krigsvetenskapsakademien 6525 Kungliga rlogsmannasšllskapet 6525 Kustbevakningen KBV 6525 NŠmnden fšr personalvœrd fšr totalfšrsvarspliktiga 6525 Pliktverket 6525 Riksfšrbundet Sveriges lottakœrer 6525 RikshemvŠrnsrŒdet RiksHvr 6525 RiksvŠrderingsnŠmnden 6525 Statens krigsskadenšmnd KSN 6525 Styrelsen fšr psykologiskt fšrsvar SPF 6525 Svenska blœ stjšrnan SBS 6525 Sveriges civilfšrsvarsfšrbund SCF 6525 Sveriges kvinnliga bilkœrers riksfšrbund SKBR 6525 Totalfšrsvarets chefsnšmnd TCN 6525 Totalfšrsvarets pliktverk SW AllmŠnna reklamationsnšmnden ARN 653 ExportkreditnŠmnden 653 Internationella Handelskammarens Svenska NationalkommittŽ 653 Kommerskollegium 653 Konkurrensverket 653 NŠmnden fšr offentlig upphandling 653 Stiftelsen insamligskontroll 653 Svensk Handel Svenska Bokhandlarfšreningen 653 Svenska TrŠvaruexportfšreningen 653 Sveriges allmšnna exportfšrening 653 Systembolaget SW Telia AB SW Svenska fšrlšggarfšreningen SW Banverket 656 Fartygsuttagningskommissionen FUK 656 Gšta kanalbolag AB 656 Handelsflottans kultur- och fritidsrœd HKF 656 Haverikommissionen 656 Kommunikationsforskningsberedningen KFB 656 Luftfartsverket LFV 656 Nationalfšreningen fšr trafiksškerhetens fršmjande NTF Post- och telestyrelsen 656 Posten AB 656 ResegarantinŠmnden 656 Rikstrafiken 656 SJ - Statens JŠrnvŠgar 656 Sjšfartsverket SjšV 656 Sjšhistoriska samfudet 656 Statens institut fšr kommunikationsanalys SIKA 656 Svenska všgfšreningen 656 Sveriges redarfšrening 656 Tullverket 656 VŠg- och transportforskningsinstitut, Statens 656 VŠgverket VV 656 VŠnerns seglationsstyrelse SW BokfšringsnŠmnden 657 Bostadsfinasieringsaktiebolag, Statens 657 Delegationen fšr utlšndska investeringar i Sverige - ISA 657 Ekobrottsmyndigheten 657 Ekonomiska rœdet 657 Ekonomistyrningsverket

16 657 Finansinspektionen 657 ForskarskattenŠmnden 657 Fšreningen Auktoriserade Revisorer FAR 657 InsŠttningsgarantinŠmnden 657 Lokala skattekontor 657 Norrlandsfonden 657 Pensionsverk, Statens SPV 657 Premiepensionsmyndigheten 657 RevisorsnŠmnden 657 RiksfšrsŠkringsverket 657 RiksgŠldskontoret 657 Riksrevisionsverket 657 Riksskatteverket Sjšassuradšrernas Fšrening 657 SkatterŠttsnŠmnden 657 Statens bostadskreditnšmnd 657 Stockholms Fondbšrs Aktiebolag 657 Svenska fšrsškringsfšreningen 657 Svenska Revisorsamfundet 657 Sverige FšrsŠkringsfšrbund 657 Sveriges Pensionsfšrbund SPF 657 TjŠnstepensions- och grupplivsnšmnden SW ALMI Fšretagspartner AB 658 Arbetarskyddsstyrelsen 658 Arbetsgivarverket 658 Arbetslivsinstitutet 658 Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS 658 ArbetsmiljšnŠmnd, Statliga sektorns SAN 658 Fšretagarnas Riksorganisation 658 Fšrlikningsmannaexpedition, Statens 658 ILO-kommittŽn 658 Institutet fšr arbetsmarknadspolitisk utvšrdering 658 Kooperativa fšrbundet 658 Kooperativa rœdet 658 RŒdet fšr arbetslivsforskning 658 SACO - Sveriges Akademikers Centralor ganisation 658 SAF - Svenska Arbetsgivarefšreningen 658 Samhall AB 658 Sveriges Industrifšrbund 658 Svenska Civilekonomifšreningen 658 TrygghetsnŠmnden TrN 658 TjŠnstemŠnnens Centralorganisation TCO 658 Trygghetsstiftelsen 658 UtlandslšnenŠmnd, Statens UtN SW 66/ Jernkontoret SW Fšreningen Skogsindustrierna SW Framtidens kultur 70 Konstakademien 70 KonstnŠrsnŠmnden 70 KonstrŒd, Statens 70 KulturrŒd, Statens 70 Kungliga konsthšgskolan 70 RiksantikvarieŠmbetet RA 70 Svenska humanistiska fšrbundet 70 Sveriges allmšnna konstfšrening SW Boverket 71 Glesbygdsverket 71 Institutet fšr regionalforskning, Statens 71 LantmŠteriverket 71 MiljšvŒrdsberedningen 71 Naturskyddsfšreningen 71 NaturvŒrdsverk, Statens 71 StadsmiljšrŒdet 71 Sverige Hembygsfšrbund SW Arkitekt- och Ingenjšrsfšretagen SW Arbetets museum 73 Arkitekturmuseet 73 ArmŽmuseum 73 Dansmuseet 73 Folkens Museum 73 Fšrsvarshistoriska museer, Statens 73 Konstmuseer, Statens SKM 73 Kungliga Myntkabinettet 73 Moderna Museet 73 Nationalmuseum 73+5 Naturhistoriska riksmuseet 73 Nordiska museet 73 Prins Eugens Waldemarsudde 73 RiksutstŠllningar Sjšhistoriska museer, Statens 73 Sjšhistoriska museet 73 Skansen 73 Statens historiska museer SHMM 73 Svenska Numismatiska Fšreningen Tekniska museet 73 Thielska galleriet 73 Vasamuseet SW Fšreningen Svensk Form 74 Konstfack 74 NŠmnden fšr hemslšjdsfrœgor SW Kungliga Musikaliska akademien 78 Kungliga Musikhšgskolan i Stockholm 78 Musiksamlingar, Statens SW Kungliga Fysiografiska SŠllskapet i Lund 791 Kungliga Gustav Adolfs Akademien fšr svensk folkkultur 791 Svenska Samernas Riksfšrbund SSR 791 Svenska sšllskapet fšr antropologi och geografi SW BiografbyrŒ, Statens 7914 Fšreningen ArmŽ-,Marin- o Flygfilm AMF

17 7914 GranskningsnŠmnden fšr radio och TV 7914 Radio- och TV-verket RTV 7914 RadiotjŠnst i Kiruna AB 7914 Sveriges Radio AB SR 7914 Sveriges Television AB SVT SW Dansens hus 792 Danshšgskolan 792 Dramaten 792 Dramatiska institutet DI 792 Kungliga teatern AB, Operan 792 Operahšgskolan i Stockholm 792 Operan 792 Rikskonserter 792 RiksSkŒdebanan 792 Riksteatern 792 Stiftelsen Svenska rikskonserter 792 Teaterfšrbundet 792 Teaterhšgskolan i Stockholm SW Lotteriinspektionen 794 AB Svenska Spel SW Barnombudsmannen 7951 Brottsfšrebyggande rœdet 7951 Brottsoffermyndigheten 7951 Carnegiestiftelsen 7951 Centralfšrbundet fšr socialt arbete CSA 7951 Fšreningen Svenska UNICEF-kommittŽn 7951 Integrationsverket 7951 Invandrarverket 7951 JŠmstŠlldhetsnŠmnden 7951 JŠmstŠlldhetsombudsmannen JŠmO 7951 Nationella sekretariatet fšr genusforskning 7951 NŠmnden fšr internationella adoptionsfrœgor NIA 7951 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering DO 7951 RŠdda Barnen 7951 SIDA - Styrelsen fšr internationellt utvecklingssamarbete 7951 Stiftelsen LutherhjŠlpen 7951 Svenska kriminalistfšreningen 7951 Socialstyrelsen 7951 Ungdomsstyrelsen 7951 UtlŠnningsnŠmnden UN SW Kriminaltekniska laboratorium, Statens SKL 7955 KriminalvŒrdsnŠmnden 7955 KriminalvŒrdsstyrelsen KVS 7955 Rikspolisstyrelsen RPS SW Akademiska rektorskonventet i Stockholm 7957 AmuGruppen AB 7957 Birgittaskolan, rebro 7957 Centrala studiestšdsnšmnden CSN 7957 Chalmers tekniska hšgskola 7957 Distansutbildningsmyndigheten Distum 7957 Ekeskolan, rebro 7957 Finsk-svenska utbildningsrœdet 7957 FolkbildningsrŒdet 7957 Folkhšgskolornas informationstjšnst 7957 Forskningsberedningen 7957 ForskningsrŒdsnŠmnden FRN 7957 GŠllšfsta Kurscentrum SGK 7957 Gšteborgs universitet 7957 Handelshšgskolan i Stockholm 7957 Humanistisk-samhŠllsvetenskapliga forskningsrœdet 7957 HŠllsboskolan, Sigtuna 7957 Hšgskolan Dalarna 7957 Hšgskolan i BorŒs 7957 Hšgskolan i GŠvle 7957 Hšgskolan i Halmstad 7957 Hšgskolan i Jšnkšping 7957 Hšgskolan i Kalmar 7957 Hšgskolan i Karlskrona/Ronneby 7957 Hšgskolan i Kristianstad 7957 Hšgskolan i Skšvde 7957 Hšgskolan i TrollhŠttan/Uddevalla 7957 Hšgskolans avskiljandenšmnd HAN 7957 Hšgskoleverket 7957 Idrottshšgskolan i Stockholm IH 7957 Institutet fšr framtidsstudier 7957 Institut fšr handikappfrœgor i skolan, Sta tens 7957 Institut fšr sšrskilt utbildningsstšd, Statens 7957 Karlstad universitet 7957 Kristinaskolan, HŠrnšsand 7957 Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund 7957 Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala Kungliga Tekniska hšgskolan KTH 7957 Kungliga Vetenskaps- och VitterhetssamhŠllet i Gšteborg 7957 Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala 7957 Kungliga Vetenskapsakademien 7957 Kungliga VetenskapssamhŠllet i Uppsala 7957 Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 7957 Linkšpings universitet 7957 Lokala CSN-kontor 7957 LuleŒ tekniska universitet 7957 Lunds universitet 7957 LŠrarhšgskolan i Stockholm 7957 Malmš hšgskola 7957 Manillaskolan, Stockholm 7957 Mitthšgskolan 7957 MŠlardalens hšgskola 7957 Nobelstiftelsen 7957 NŠmnden fšr Rh-anpassad utbildning 7957 RŒdet fšr forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU 7957 Sameskolstyrelsen 7957 Skolor fšr vuxna, Statens - HŠrnšsand 7957 Skolor fšr vuxna, Statens - Norrkšping 7957 Skolverket 7957 SkolvŠsendets šverklagandenšmnd 7957 Socialvetenskapliga forskningsrœdet SFR

18 7957 Statens institut fšr sšrskilt utbildningsstšd Sisus 7957 Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 7957 Stockholms universitet 7957 Tomtebodaskolans resurscenter TRC 7957 Studiefšrbundet NŠringsliv och samhšlle SNS 7957 Svenska EU Programkontoret fšr utbildning och kompetensutveckling 7957 Sveriges universitets- och hšgskolefšrbund 7957 Sšdertšrns hšgskola 7957 UmeŒ universitet 7957 Verket fšr hšgskoleservice 7957 Vetenskapssociteten i Lund 7957 VŠxjš Universitet SW 93 SW Kungliga Samfundet fšr utgivande av handskrifter ršrande Skandinaviens historia 94 Norden 93 Svenska historiska fšreningen SW Nordiska Afrikainstitutet SW Kungliga Patriotiska SŠllskapet 7959 Kungliga SŠllskapet Pro Patria 7959 Letterstedska fšreningen 7959 PensionŠrernas Riksorganisation PRO 7959 Riddarhusdirektionen 7959 Stiftelsen Stora Skšndal (ej infšrt pœ swhemsida) 7959 Stiftelsen Sveriges Nationaldag SW 796/ /799 Riksidrottsfšrbundet 796? Tre Kronor SW Fšreningen Auktoriserade Translatorer FAT 80 Fšreningen fšr svenska i všrlden SprŒk- och folkminnesinstitutet SOFI 80 SprŒknŠmnden, Svenska Svenska Akademien 102 Svenska litteratursšllskapet 80 Svenska fornskriftssšllskapet 80 Tekniska nomenklaturcentralen TNC SW Samfundet De Nio 81 Svenska barnboksinstitutet 81 Svenska litteratursšllskapet 81 Svenska Vitterhetssamfundet 81 Sveriges fšrfattarfond 81 Sveriges Fšrfattarfšrbund SFF SW Invandrartidningen 90 LŠttlŠst nyhetsinformation och litteratur, LL-stiftelsen 90 PresstšdsnŠmnden 90 TaltidningsnŠmnden SW Riksfšreningen Sverigekontakt 91 Svenska institutet SI 91 Svenska Turistfšreningen 91 Sverige-Amerika Stiftelsen 91 Turistdelegationen 91 TuristrŒdet

19 SW1-2 Filosofiska och religišsa verksamheter SW 1 Psykologiska och filosofiska verksamheter SW 10 Samlade kunskaper och švergripande všrderingar: SW 101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv. 01 Bibliografi. Kataloger. Bokfšrteckningar Aa. Bibliografi Ac. Arkiv SW 102 Biblioteksverksamheter.Databaser.Internetsškning 02 BiblioteksvŠsen Tabell Id. TillŠggstal fšr form. AllmŠnt: Dessa tal betecknar formen hos det arbete, vars innehœll anges genom huvudtalet. De kanocksœ anvšndas separat om man šnskar samla vissa typer av dokument fšr sig oberoende av innehœll. Vid citeringsordning kommer tillšgget fšr form som regel sist, eventuellt Œtfšljd av talet fšr sprœk. Exempel: 663.4(493)(075)=112.5 Bryggeriindustri - Belgien - textbook - flamlšndska (0.0...) Speciella tillšggstal fšr form (0.02) Fysisk, extern form (0.021) Uppdelning efter storlek ( ) Stora dokument ( Medelstora dokument ( ) SmŒ dokument ( ) Miniatyr dokument ( ) Illustrerade dokument (0.032) Handskrivna dokument (0.035) Kopior. Reproduktioner (0.038) Verk i flera volymer. Flerbandsverk (0.041) Utkast. preliminšr version (0.05) Dokument med hšnsyn till lšsargrupp ( ) Dokument fšr barn ex. ( ) Barnbšcker ( ) Dokument fšr kvinnor ex. ( ) Kvinnotidskrifter ( ) Konfidentiella eller hemliga dokument ( ) Bannlysta dokument (0.08) Bilagor (02) Bšcker i allmšnhet AnvŠnds nšr man behšver komplettera med nœgon av de speciella tillšggstalen ovan (03) Referensbšcker, encyklopedier. Ordbšcker (031) Encyklopedier (035) Handbšcker. Manualer (036) Guidebšcker (038) Ordbšcker A. (Bok- och) biblioteksvšsen: allm. (BokvŠsen SW76) Ab. Bibliotek SW 103 AllmŠnna encyklopedier. vergripande všrderingar 03 AllmŠnna encyklopedier och uppslagsverk Ba. AllmŠnna encyklopedier SW 104 vergripande filosofiska verksamheter om samband SW 105 vergripande om samhšllsforskning och -planering Bf. AllmŠn vetenskaplig (och kulturell) verksamhet Bfa. Vetenskaplig verksamhet SW 106 vergripande om ekonomiska verksamheter SW107 vergripande filosofier om utbildning o d. SW 108 SamhŠllskunskap. SamhŠllsguiden. 308 SamhŠllsbeskrivning. Sociografi SW109 IdŽ- filosofi- och lšrdomshistoria. 00 AllmŠnna grunder fšr vetenskap och kultur Be. AllmŠn idž- och lšrdomshistoria

20 SW 11/19 Individernas inre verkligheter. D. Filosofi SW 11 Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d. Humankapitalet. SW 12 Individens visioner, framtidsvisioner o d. SW 13 Individens kšnslor, všrderingar od. Estetik. SW 14 Individens ideologi / uppfattning om samband o d. 11 Metafysik. Grundproblem 14 Filosofiska system SW 15 Individens psykiska mekanismer Psykologi o d Psykologi Do. Psykologi: allm. Dobz. SŠrskilda psykologer Doc. SŠrskilda riktningar och skolor Dod. Fysiologisk psykologi (Hit kšnslor) Doe. Kognitiv psykologi (Hit psykologi som behandlar tšnkandet, minnet och intelligensen) Dof. Utvecklingspsykologi Dog. Differentiell psykologi (Hit personlighetspsykologi och kšnspsykologi) Dok. TillŠmpad psykologi (Hit Arbetspsykologi, personlig utveckling och tršning mšnniskan infšr dšden) Dop. Parapsykologi SW 16 Individens logik. Vetenskpsteori o d. 16 Logik. Kunskapsteori. Logisk metodlšra 303 Metoder inom samhšllsvetenskaperna.01 Teoretiska aspekter.022 Kvalitativa metoder.023 Kvantitativa metoder AllmŠn metodologi i samhšlslforskning MŠtning Undersškningstyper. Forskningsstrategi Forskningsstrategier Undersškningsfšrfaranden Urval. Sampling Insamlingsfšrfarande. Intervju Analysfšrfarande Forskningsorganisation. Forskningsprocess Dd. Kunskapsteori och vetenskapsteori SW 17 Individens moral och uppfattningar om moral. 17 Moral. Etik. Praktisk filosofi. Levnadsvisdom.01 Etikens begrepp, uppgift och metod.02 Moralens všsen. Moraliska fakta.03 Etiska riktningar och stœndpunkter 171 Indivuell moral 172 Socialetik 171 Indivuell moral 172 Socialetik FšrhŒllandet mellan individ och stat. Borgerlig moral. Patriotism. Nationalism Offentliga myndigheters och regeringars plikter Religion och stat. Tolerans. Intolerans Moraliska fšrhœllanden mellan folken. Internationell moral. Pacifism. Internationalism 173 Familjemoral. GiftermŒl. SambofšrhŒllande 174 Yrkesmoral 175 Nšjeslivets moral 176 Sexualmoral Perversitet Prostitution Moral och konst Moral och litteratur 177 Moral och samhšlle 178 Moral och ŒterhŒllsamhet Alkoholism Nykterism. MŒttlighet Tobak Narkotika 179 vriga moraliska frœgor Pressetik Barnmisshandel DjurplŒgeri Ed. SvŠrjande. Svordom Aktning fšr mšnniskoliv. SjŠlvmord. Mord. NšdvŠrn Laster. FŒfŠnga. Girighet. Avudsjuka Dygder. Klokhet. TŒlamod. AnsprŒkslšshet. Trohet Dg. Etik SW 18/19 Filosofer, Šldre och senare, i šst och všst. Dbz. SŠrskilda filosofer

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen

Personuppgifter pœ Internet. Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Personuppgifter pœ Internet Undantag frœn fšrbudet i 33 personuppgiftslagen Rapport till regeringen den 1 mars 1999 2 InnehŒllsfšrteckning Sammanfattning ÉÉÉÉ..ÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...4 Fšrfattningsfšrslag

Läs mer

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals

Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals 1 Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juristlinjen TillŠmpade studier 20 pošng HT 1998 Barnets ršttigheter utifrœn barnets rštt att komma till tals Av: Catarina Carlsson

Läs mer

Social kompetens/všrdegrund

Social kompetens/všrdegrund Skapande Utvecklar sin skapande fšrmœga och sin fšrmœga att fšrmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mœnga uttrycksformer som lek, bild, ršrelse, sœng och musik, dans och drama Social kompetens/všrdegrund

Läs mer

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE

MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR FASTIGHETS GARE MILJ BALKENS EFTERBEHANDLINGSANSVAR F R FASTIGHETS GARE Examensarbete pœ jur kand programmet 20 p MiljšrŠtt Av Helena Rudin Handledare Docent Jonas Ebbesson Juridiska institutionen Gšteborgs universitet

Läs mer

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003

UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 UtvŠrdering av North Swedens verksamhet Œren 2000-2003 EuroFutures AB Februari 2003 InnehŒllsfšrteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Bakgrund till utvärderingsuppdraget 3 1.2 Material och intervjuer 3 1.3 Kort

Läs mer

För ett offensivt miljöarbete i Halland

För ett offensivt miljöarbete i Halland i För ett offensivt miljöarbete i Halland MiljšForum Halland har pœ uppdrag av LŠnsstyrelsen, Landstinget och Kommunfšrbundet i Hallands lšn tagit fram en rapport fšr hur ett offensivt miljšarbete kan

Läs mer

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat

not notismœl NUTEK NŠrings- och teknikutvecklingsverket prop proposition ref referat Fšrkortningar Handledare: Professor Rolf Dotevall Hšstterminen 1999 AGL Lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt BFN BokfšringsnŠmnden BFL Bokfšringslagen (1976:125) FAR Fšreningen Auktoriserade Revisorer

Läs mer

EgenmŠktighet med barn

EgenmŠktighet med barn Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen EgenmŠktighet med barn - en studie av 7 kap 4 brottsbalken Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet, 20 p Ht 1999 Fšrfattare:

Läs mer

Alternativa vœrdformer

Alternativa vœrdformer Alternativa vœrdformer -fšrdelar och farhœgor ur ett patientperspektiv Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juridiska Institutionen TillŠmparuppsats 20 p Medicinsk rštt VT 2001 Eva Hedstršm Handledare

Läs mer

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se

F R O R D. Stockholm i december 1998. Katja KerŠnen. E-post: katja.keranen@swipnet.se F R O R D Jag vet inte om det Šr sœ vanligt fšrekommande att man skriver ett fšrord till en tillšmparuppsats, men jag kšnner att det Šr sœ mœnga personer som jag vill uppmšrksamma och tacka sœ dšrfšr gšr

Läs mer

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande

WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmpade studier 20 pošng, VT 2000 WIPO:s tvistlšsningssystem fšr tvister gšllande domšnnamnsstšlder Isabelle Nugin 740117-4888 Handledare

Läs mer

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor

Liv & hälsa. en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Liv & hälsa en undersökning om hälsa,levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.

Läs mer

dess fšrhœllande till konkurrensrštten

dess fšrhœllande till konkurrensrštten Juridiska Institutionen TillŠmpade studier Handelshšgskolan 20 pošng, VT 2000 vid Gšteborgs Universitet -SAS PrissŠttningoch Fšrfattare: Johan Englund Handledare: Docent Filip Bladini Sammanfattning Inrikesflyget

Läs mer

Lšneadministration Handbok

Lšneadministration Handbok 2001 Lšneadministration Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT AB. Denna handbok

Läs mer

Fšreningsstyrelsens ansvar

Fšreningsstyrelsens ansvar Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Fšreningsstyrelsens ansvar -framfšr allt gentemot tredje man Niklas Eskilsson 2 InnehŒll Fšrkortningar 4 1 Inledning 5 1.1 Inledning 5

Läs mer

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt

Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Friskrivningsklausuler En jšmfšrelse av svensk och italiensk rštt Handledare: Professor Christina Hultmark Fšrfattare: Marcus Pinzani 731017-4714 Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet TillŠmparuppsats

Läs mer

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING

SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING SKADEST ND ENLIGT LAG OM OFFENTLIG UPPHANDLING - nœgot om praktiska effekter fšr kommuner, kommunala bolag och fšrsškringsgivare. Fšrfattare: Klas Jonsson TillŠmpade studier 20 pošng vid programmet fšr

Läs mer

DN:s test av offentlighetsprincipen 2010-09-26 Kristoffer Örstadius, reporter

DN:s test av offentlighetsprincipen 2010-09-26 Kristoffer Örstadius, reporter DN:s test av offentlighetsprincipen 2010-09-26 Kristoffer Örstadius, reporter Så här gick testet till: Steg 1: Vi skickade ett mejl till myndigheterna med en begäran att få en sammanställning över vilken

Läs mer

F RMEDLARANSVAR INTERNET

F RMEDLARANSVAR INTERNET Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURIS KANDIDAT PROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 F RMEDLARANSVAR P INTERNET Marie NorŽn, Malin Svensson. Handledare: Professor

Läs mer

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring

OK 611:3. Kollektiv olycksfallsförsäkring OK 611:3 Kollektiv olycksfallsförsäkring LŠnsfšrsŠkringar INNEH LLSF RTECKNING A FšrsŠkringsavtalet 1. AllmŠnna bestšmmelser................................... 1 2. FšrsŠkrade personer.......................................

Läs mer

Auktioner pœ Internet

Auktioner pœ Internet Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Uppsats fšr tillšmpade studier pœ jur kand-programmet Auktioner pœ Internet Fšrfattare: Charlotta Hederstršm Handledare: Christina Hultmark

Läs mer

Maj 2000. Sofia Kolmodin

Maj 2000. Sofia Kolmodin Fšrord Under hšsten 1999 besškte jag en av de informationskvšllar som skattemyndigheten anordnar fšr att informera om ideella fšreningar. I samband med fšredraget gavs tillfšlle fšr besškarna att stšlla

Läs mer

Agenda 21 en exempelsamling

Agenda 21 en exempelsamling Agenda 21 en exempelsamling RAPPORT 4936 Agenda 21 en exempelsamling Materialet är sammanställt av Olof Åkesson vid länsstyrelsen i Värmland på uppdrag av Naturvårdsverkets Agenda 21-grupp. Beställningsadress

Läs mer

Lšnekostnader i fœmansfšretag

Lšnekostnader i fœmansfšretag HANDELSH GSKOLAN vid G TEBORGS UNIVERSITET Juridiska institutionen Lšnekostnader i fœmansfšretag - en skattelšttande faktor fšr delšgare - Jur. kand. programmet TillŠmpade studier 20 pošng Hšstterminen

Läs mer

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson

Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Mobilister och nallar i forskningens tjšnst Jan Einarsson Tidigare publicerad i 1) LUNDASTUDIER I NORDISK SPR KVETENSKAP A 55 : Inger HaskŒ & Carin Sandqvist (red), Alla tiders sprœk. En všnskrift till

Läs mer

Sven Wimnell 031105: Förslag till mjuk infostruktur på SverigeDirekt.

Sven Wimnell 031105: Förslag till mjuk infostruktur på SverigeDirekt. Sven Wimnell 031105: Förslag till mjuk infostruktur på SverigeDirekt. Innehåll Sid 2 SverigeDirekt.Ämnesområden - det offentliga Sveriges webbplatser sorterade efter ämnesområden. 2 Ett principförslag

Läs mer

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare

JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare HANDELSH GSKOLAN vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen JŠmfšrelse av reglerna om uppehœllstillstœnd och avvisning fšr EU/EES- och tredjelandsmedborgare TillŠmparuppsats pœ juris kandidatprogrammet

Läs mer

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning

Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning Kabel-TV-distributionen i Sverige ur ett yttrandefrihetsperspektiv InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.2.1 ProblemstŠllning...8 1.3 Disposition...8 1.4 Terminologi...9

Läs mer

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag

Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag Revisorns funktion och ansvar vid revision i aktiebolag TillŠmparuppsats i associationsrštt, 20 p, ht 1999 Fšrfattare: Bo Svensson Handledare: Ulf Gometz InnehŒllsfšrteckning INNEH LLSF RTECKNING...2 F

Läs mer

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet

Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Göteborgsmodellen för ägarstyrning av kommunal verksamhet Ingemar Erixon, Bengt Stymne och Bo Persson IMIT WP: 1999_109 Datum: 1999 Antal sidor: 72 Institute for Management of Innovation and Technology

Läs mer

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p.

I vems intresse? Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje. TillŠmpade studier 10 p. Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Programmet fšr Juris kandidat-examen/ Fšretags- och Fšrvaltningsjuridisk linje TillŠmpade studier 10 p. VT Œr 2000 Kreditpršvning I vems

Läs mer

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3

1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken 3 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag 3 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier 8 2.3 Aktiebokens funktioner 10 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens

Läs mer

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3

ISBN 91-7201-509-8 Artikelnr. 2001-111-3 Social rapport 2001 Socialstyrelsen klassificerar frœn och med Œr 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta Šr en Tematisk šversikt och analys. Det innebšr att det Šr en regelbundet Œterkommande

Läs mer

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar

Entreprenšrens kvalitetssškringsansvar Gšteborgs Universitet Juridiska institutionen Eilert Andersson (680521-5511) Bangatan 62, 414 64 Gšteborg Tel: 031-704 48 80 InlŠmnat den 14 augusti 2000 Handledare: Ingmar Svensson Termin 9 TillŠmpade

Läs mer

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst

Läs mer

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv

R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar ur inkomstskatteršttsligt perspektiv Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juris kandidat-programmet TillŠmparuppsats, 20 pošng HT 1999/2000 R 1998 ref 58 I-III ršrande finansiell leasing Ð en analys och kommentar

Läs mer

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs

Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos Fondbšrs Sammanfattning Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand.programmet TillŠmpade studier, 20 p, hšstterminen 1999 Informationsregler pœ Stockholms, Kšpenhamns och Oslos

Läs mer

BESITTNINGSBEGREPPET

BESITTNINGSBEGREPPET Juridiska Institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet Juristprogrammet TillŠmpade studier, 20 pošng VT 2000 BESITTNINGSBEGREPPET INOM STRAFFR TTEN Sara Myredal Handledare: lektor Gšsta Westerlund

Läs mer

Betalningar med e-pengar

Betalningar med e-pengar JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor

Läs mer

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering

Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering TRITA-NA-D9811 CID-38, KTH, Stockholm, Sweden 1998 Temadag på CID Användarcentrerad systemutveckling och kravhantering Inger Boivie, Jan Gulliksen och Ann Lantz Inger Boivie, Enator AB och CID Jan Gulliksen,

Läs mer

Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen?

Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati

Läs mer

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson

Jan Einarsson, Barns sprœk i klassamhšlle denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Barns sprœk i klassamhšlle Jan Einarsson Tidigare publicerad i Svenskans beskrivning 22 (s.50-64) Lund University Press, 1997 1 Rubriken pœ mitt fšredrag Šr en anspelning pœ Bengt Lomans antologi med frœn

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall

SYSTEMUTVECKLING. - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall INSTITUTIONEN F R INFORMATIK Handelshšgskolan vid Gšteborgsuniversitet SYSTEMUTVECKLING - en jšmfšrelse mellan teoretiska modeller och ett praktikfall Detta examensarbete behandlade Šmnet systemutveckling.

Läs mer

Rubrik: Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter

Rubrik: Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Texten har hämtats från regeringskansliets rättsdatabaser 2009-08-11 där det varnas för att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om miljöledning i statliga myndigheter; SFS 2009:907 Utkom från trycket den 28 juli 2009 utfärdad den 16 juli 2009. Regeringen föreskriver följande. 1 Denna förordning

Läs mer

Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter.

Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. Innehåll Sid 3 Om klassifikationssystemet för verksamheter. 4 Sven Wimnell: Samhällsplaneringens problem. Hur

Läs mer

Den nya bibliotekariens kompetens

Den nya bibliotekariens kompetens Den nya bibliotekariens kompetens -en studie av bibliotekarier utbildade i Borås, Lund och Umeå Emelie Falk Susanne Litbo-Lindström Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling

Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling 1999:6 Ett traineeprogram som ett verktyg för arbetslivsutveckling Erfarenheter från första fasen av ett traineeprogram vid Arbetslivsinstitutet i Östersund Stig Vinberg Frants Staugård Ulrika Lindström

Läs mer

(050206: Sid 3 kompletterad. Nya versioner av SNI+SSYK sid117-)

(050206: Sid 3 kompletterad. Nya versioner av SNI+SSYK sid117-) Sven Wimnell: sammanställning 041112 ändrad 050121: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna

Läs mer

Tillverkningshemligheter och

Tillverkningshemligheter och Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Tillverkningshemligheter och dšrmed jšmfšrbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anstšllningsavtal Handledare: Susanne

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen RŠttsvetenskapliga institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs Universitet JURISTLINJEN TillŠmpade studier, 20 pošng HT 2000 GrŠnsšverskridande konkurser och utlšndska tilllgœngars betydelse vid insolvensbedšmningen

Läs mer

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust

Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning - sšrskilt om begreppet verklig fšrlust Juridiska institutionen Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Jur.kand. - programmet TillŠmpade studier i skatterštt, 20 p Hšstterminen 2000 Handledare: Professor Robert PŒhlsson Aktiebolagens kapitalvinstbeskattning

Läs mer

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn

Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet Juridiska institutionen TillŠmpade studier 20 p VŒrterminen 2000 Beskattning av derivatinstrument inom aktiebolagssektorn Handledare: Bo Svensson Magnus Carlsson

Läs mer

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport

SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport SERFIN 2 Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt 1999-05-05, slutrapport BFR 960664-3 BFR 960569-8 BFR 960665-8 BFR 969663-7 Skade- och erfarenhetsuppfšljning

Läs mer

Myndigheter som omfattas av och undantas från ekonomiadministrativ värdering som avser 2015

Myndigheter som omfattas av och undantas från ekonomiadministrativ värdering som avser 2015 1/7 Datum Handläggare 2015-10-26 Eva Engdahl Gäfvert och Anne-Marie Ögren ESV-dnr 4.1-450/2015 Myndigheter som omfattas av och undantas från ekonomiadministrativ värdering som avser 2015 Myndigheter under

Läs mer

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden Kartor och statistik redovisning av branschförändringar på den svenska en Bilaga till Arbetsmarknad i förändring, 2011:12 Kunskapsöversikt Rapport 2011:12B Kunskapsöversikt Kartor och statistik redovisning

Läs mer

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson

Jan Einarsson, Offentlig privathet i nšrradion denna version 2000, Studentlitteratur och fšrfattaren. Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Offentlig privathet i nšrradion Jan Einarsson Tidigare publicerad i SprŒkbruk, grammatik och sprœkfšršndring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994, (s.25-36) Institutionen fšr nordiska sprœk, Lunds

Läs mer

Varfšr ett profilprogram?

Varfšr ett profilprogram? Profilprogram Varfšr ett profilprogram? Det ska finnas en tydlig intern profil fšr den kommunala organisationen. Denna profil ingœr som en del i ÓStrategi fšr Melleruds kommunó. Melleruds kommuns profil

Läs mer

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten

Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten FOI-R--0467--SE Maj 2002 ISSN 1650-1942 Vetenskaplig rapport Fysisk belastning och prestation. Effekter av Œlder och erfarenhet vid aktiviteter inom ršddningstjšnsten NBC-skydd 901 82 UmeŒ TOTALF RSVARETS

Läs mer

Sveriges småföretag. Värt att veta om Sveriges småföretag 2009

Sveriges småföretag. Värt att veta om Sveriges småföretag 2009 Värt att veta om 2009 Innehåll 2 Hur många företag finns det i Sverige? 2 Hur många småföretag finns det? 2 Hur många jobbar i småföretag? 2 Småföretagen står för de nya jobben 3 Antal företag - detaljerad

Läs mer

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok

Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra. Handbok 2001 Fakturering Kund & Leverantšrsreskontra Handbok 2001 HOLT AB Alla ršttigheter fšrbehœlles. InnehŒllet i detta dokument kan Šndras utan fšregœende meddelande och representerar inget Œtagande frœn HOLT

Läs mer

PROTOKOLL FR N SESAM R DSM TE

PROTOKOLL FR N SESAM R DSM TE SESAM Sida 1 (1) NŠrvaro- och sšndlista Intressent NŠrvarande Protokoll AerotechTelub Claes Wadsten, ordf. SESAM rœd Bofors AB Curt Merkell CelsiusTech Electronics AB Billy Johansson CelsiusTech System

Läs mer

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN

TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN OM SV TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN Lars Olsson April 1999 Fšrord Denna rapport har tagits fram pœ uppdrag av projektet Teknisk Framsyn. Syftet med studien Šr att belysa svœrigheterna med

Läs mer

(http://web.telia.com/~u86119282/omr40z.pdf)

(http://web.telia.com/~u86119282/omr40z.pdf) Sven Wimnell 051106+051109: Tillstånd och förändringar utomlands och i Sverige oroar. Vad göra?_ Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga

Läs mer

!""#$%&'("& *+#,-./(01213&'("& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)&

!#$%&'(& *+#,-./(01213&'(& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)& !! !""#$%&'("& )!!"#$%&&'(')* +!,'#-.'(')* +! /01-&$)0233* 4! 5-)0-33$6708#90(')90*:;3(.-?(:#:)(* @!,';(.-'$* @! A0:)':$* B! CD?3&:?* EF! G(9)':$&(8* EF! HD&:#:)(* EF! I($&:39&:#:)(*

Läs mer

Statliga myndigheter 1

Statliga myndigheter 1 Statliga myndigheter 1 A Affärsverket svenska kraftnät Akademien för de fria konsterna Alkohol- och läkemedelssortiments-nämnden Allmänna pensionsfonden Allmänna reklamationsnämnden Ambassader Ansvarsnämnd,

Läs mer

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD

VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD TOTALF RSVARETS FORSKNINGSINSTITUT NBC-skydd 901 82 UmeŒ FOI-R--0405--SE Mars 2002 ISSN 1650-1942 AnvŠndarrapport Ulf Danielsson VINDKYLA OCH RISKEN ATT F RFRYSA OSKYDDAD HUD Utgivare Rapportnummer, ISRN

Läs mer

2011-12-16 Bilaga 2. Ämneskoder. Omr. Kod Ämne 0 Allmän utbildning 4 080z Läs- och skrivinlärning för vuxna 4 090z Personlig utveckling

2011-12-16 Bilaga 2. Ämneskoder. Omr. Kod Ämne 0 Allmän utbildning 4 080z Läs- och skrivinlärning för vuxna 4 090z Personlig utveckling Omr. Kod Ämne 0 Allmän utbildning 4 080z Läs- och skrivinlärning för vuxna 4 090z Personlig utveckling 1 Pedagogik och ledarutbildning 4 142 Pedagogik 4 142o Uppfostran / föräldrakunskap 4 142z Pedagogik

Läs mer

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie

El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie 1998:11 El- och bildskärmsöverkänslighet en tvärvetenskaplig studie Kjell Hansson Mild 1 Göran Anneroth 2 Jan Bergdahl 3 Nils Eriksson 4 Jonas Höög 4 Eugene Lyskov 1,5 Inger Marqvardsen 6 Ole Marqvardsen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter; SFS 2015:229 Utkom från trycket den 6 maj 2015 utfärdad den 23 april 2015. Regeringen

Läs mer

FoU och innovationer i Sverige 2009. Roger Björkbacka Carolina Thulin Sandra Dovärn

FoU och innovationer i Sverige 2009. Roger Björkbacka Carolina Thulin Sandra Dovärn FoU och innovationer i Sverige 2009 Roger Björkbacka Carolina Thulin Sandra Dovärn Agenda 1. Bakgrund 2. FoU i Sverige 3. SCB:s undersökningar av FoU 4. Analys av statliga anslag till forskning och utveckling

Läs mer

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen"

SWEBU. Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen SVENSK BYGGFORSKNING P INTERNET, SWEBU 1 SWEBU Svensk byggforskning pœ World Wide Web (Swedish Building Research on the World Wide Web) "De globala nštverkens mšjligheter i byggforskningen" Uno Engborg,

Läs mer

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA

FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA K O M P E N D I U M FORTBILDNING INNOVATION OCH MÅNGFALD I TILLÄMPNINGARNA AV DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPARTERNA 10 Teman och 30 Fall 16 Registerkort om förhållandena mellan Arbetsmarknadsparternas

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004. Källa: ITPS

Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004. Källa: ITPS Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004 Stockholm Skåne Uppsala Riket Västra Götaland Jämtland Gotland Halland Västmansland Dalarna Södermanland Norrbotten Kronoberg Östergötland Örebro Västernorrland

Läs mer

Statistiska centralbyråns författningssamling

Statistiska centralbyråns författningssamling Detaljerad beskrivning av insamlande uppgifter Bilaga 1 Variabler Beskrivning Undersökning Benämning Namn på rapporterande enhet. Samtliga undersökningar Adress Adress för rapporterande enhet Postnummer

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv

VD och styrelser ur ett könsperspektiv VD och styrelser ur ett könsperspektiv Bakgrund Bakgrund Steg I Steg II Steg III Förstudie VD och styrelser ur ett könsperspektiv Aktuell undersökning Syfte Material Bolagen Del I: Översikt Värmland n=2

Läs mer

SCB-rapportens innehåll.

SCB-rapportens innehåll. Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005. (http://web.telia.com/~u86119282/omr40zb.pdf) SCB har i november 2005 publicerat: Trender och prognoser 2005. Befolkningen, utbildningen,

Läs mer

Page 1. Nyregistrerade medlemmar per registreringsmånad och region. NO VE SYD VÄS Tota RD 88 114 113 118 T 433 l 88 114 113 118 433.

Page 1. Nyregistrerade medlemmar per registreringsmånad och region. NO VE SYD VÄS Tota RD 88 114 113 118 T 433 l 88 114 113 118 433. Nyregistrerade medlemmar registreringsmånad och region 200701 NO VE SYD VÄS Tota RD 88 114 113 118 T 433 l 88 114 113 118 433 Nyregistrerade medlemmar region i % av månadens total 200701 NORD VE REGION

Läs mer

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000

VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 VASAKRONAN ÅRSREDOVISNING 2000 STORA PÅ KONTOR STÖRRE PÅ MÄNNISKOR 2000 i korthet Innehåll Sökregister flikens insida VD-kommentar 2 Årsredovisning 2000 översikt 6 Strategisk inriktning 8 Ägarförhållande

Läs mer

Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön

Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön 1998:13 Yrkesidentitet i sjukvård position, person och kön Birgit Pingel Hans Robertsson.. arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie ISBN 91 7045 476 0 ISSN 0346 7821 http://www.niwl.se/ah/ah.htm a Arbetslivsinstitutet

Läs mer

Konkurser och offentliga ackord 2000

Konkurser och offentliga ackord 2000 1 Konkurser och offentliga ackord 2000 Bankruptcies and hearings on composition without bankruptcy 2000 Konkurser per 100 000 av medelfolkmängden 1866-2000 Per 100 000 300 250 200 150 100 50 0 1866 1886

Läs mer

Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet

Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet Datum 2012-02-01 Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet Ett förvaltande organ är den juridiska person som förvaltar ett bidrag som Vetenskapsrådet betalar ut. Nedan listas

Läs mer

Kultur, Besöks- och Upplevelsenäringen 2007-2010

Kultur, Besöks- och Upplevelsenäringen 2007-2010 Kultur, Besöks- och Upplevelsenäringen 27-21 Västra Götaland Källa SCB Sysselsättning sysselsatta inom Kultur, Besök och Upplevelse 27-21 27 28 29 21 27-21 27-21 Västra Götaland 52 71 53 274 52 483 54

Läs mer

Statliga myndigheter som E-faktureras och uppbyggnad av deras referens. Dessa uppgifter ska anges i fältet Er referens.

Statliga myndigheter som E-faktureras och uppbyggnad av deras referens. Dessa uppgifter ska anges i fältet Er referens. Statliga myndigheter som E-faktureras och uppbyggnad av deras referens. Dessa uppgifter ska anges i fältet Er referens. Myndighet Referens E-bilaga Affärsverket svenska kraftnät Referenskod består av tre

Läs mer

Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati?

Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati? Virtuell Kontakt och kunskapsspridning - mot ökad demokrati? IMIT WP: 2000_112 Datum: 2000 Antal sidor: 21 Institute for Management of Innovation and Technology VIRTUELL KONTAKT OCH KUNSKAPSSPRIDNING -

Läs mer

Årets medarbetare inom njurmedicin 2003

Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden Pris: 35:- Nr.2/2004 Årets medarbetare inom njurmedicin 2003 Dialys och njurtransplantation under 1900-talet Rädda det som räddas kan

Läs mer

Statistik över arbetskonflikter 2010

Statistik över arbetskonflikter 2010 Arbetsmarknaden 0 Statistik över arbetskonflikter 00 9 arbetskonflikter år 00 Enligt Statistikcentralens statistik över arbetskonflikter förekom det 9 arbetskonflikter i Finland år 00. Antalet arbetskonflikter

Läs mer

Försäkringskassans arbete med lokala omställningsmedel och Trygghetsstiftelsens tankar om ett gott omställningsarbete

Försäkringskassans arbete med lokala omställningsmedel och Trygghetsstiftelsens tankar om ett gott omställningsarbete Försäkringskassans arbete med lokala omställningsmedel och Trygghetsstiftelsens tankar om ett gott omställningsarbete 22 september kl. 13-16 Försäkringskassan, Stockholm Grupper Riksutställningar Statens

Läs mer

Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM DELRAPPORT 1 (11) 2003-08-26 2003/0047-28. Charlotte Brunlid. 2003-02-20 Fi2002/422

Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM DELRAPPORT 1 (11) 2003-08-26 2003/0047-28. Charlotte Brunlid. 2003-02-20 Fi2002/422 DELRAPPORT 1 (11) ERT ERT 2003-02-20 Fi2002/422 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Delrapport rörande Uppdrag till Nämnden för offentlig upphandling att göra en utvärdering av användningen av antidiskrimineringsklausuler

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd 1 Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd ESV Cirkulär Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

Läs mer

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering RA-MS 2007:68 Riksarkivets föreskrifter om upphävande av vissa myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och överlämnande

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Färre men större Statliga myndigheter åren 2007 2010

Färre men större Statliga myndigheter åren 2007 2010 OM OFFENTLIG SEKTOR Färre men större Statliga myndigheter åren 2007 2010 Statskontoret, 2010 Innehåll Organisations- och strukturförändringar i staten Begrepp och definitioner Kartläggningens omfattning

Läs mer

TIME LIMIT for the agreement of the Presidency and of the European Parliament (in case of codecision acts): 8 days

TIME LIMIT for the agreement of the Presidency and of the European Parliament (in case of codecision acts): 8 days COU CIL OF THE EUROPEA U IO Brussels, 16. October 2008 Interinstitutional Files: 2006/0011 (COD) LEX 743 14342/08 JUR 421 LEGISLATIVE ACTS A D OTHER I STRUME TS: CORRIGE DUM/RECTIFICATIF Subject: Corrigendum

Läs mer

Myndigheternas IT-rankning

Myndigheternas IT-rankning 21 augusti 2008 Myndigheternas IT-rankning E-förvaltning i myndigheter och kommuner 2008 Sammanfattning Stockholms Handelskammares första undersökning om utvecklingen av e-förvaltningen hos statliga myndigheter

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer