Södra Fjölebro, etapp 5, del av Västerslät 9:17 med flera fastigheter

Transkript

1 Haläggare Datum Äreebeteckig mil Stille Urätta ) seast reviera PLANBSKRIVNING Samråshalig Detaljla för Söra Fjölebro, eta 5, el av Västerslät 9:17 me flera fastigheter i Lisal, Kalmar kommu Plaerigsehete Aress Box 611, Kalmar Besök Storgata 35 A Tel Fax ost: sam.byggaskotoret@kalmar.se

2 234) Iehåll Iehåll... 2 Sammafattig... 3 Syfte me etaljlae... 3 Plaata... 3 Ileig... 5 Haligar... 5 Plaförfarae och tisla... 5 Geomföraeti... 5 Meverkae tjästemä... 6 Beslut... 6 Tiigare ställigstagae... 6 Överkommuala beslut och okumet... 6 Översiktliga laokumet... 7 Program för laområet... 7 Detaljlaer, områesbestämmelser och förorae... 7 Förutsättigar och förärigar... 9 Natur- och kulturmiljö... 9 Bebyggelseområe Friytor Gator och trafik Tekisk försörjig Störigar och risker Geomförae Orgaisatoriska frågor Fastighetsrättsliga frågor Tekiska frågor Kosekveser Iverka å miljö behovsbeömig Sociala kosekveser koomiska kosekveser Fastighetsbilig, aläggigsåtgär och rättigheter... 32

3 334) Sammafattig Fjölebro är e etréukt till Lisal och omvalige frå iustriområe till e stasel me båe bostäer och verksamheter stärker kolige till Kalmar sta. Områet är strategiskt beläget mella kulturlaskaet i väster och kuste. Detaljlae möjliggör ya bostäer me go livsmiljö, me bra kollektivtrafikförbielser och gåg-och cykelvägar till Kalmar. Plae fullföljer utvecklige av Fjölebro söerut, å sikt har kommue äve ambitioe att fortsätta utvecklige av Lisalsväge och Västerslät-områet. Syfte me etaljlae Plaes syfte är att bygga viare Fjölebro söerut me bostäer i e grö, småskalig stasmiljö och ärme stärka kolige mella Lisal och Kalmar. Närmast 22 möjliggörs verksamheter som tar tillvara ett gott kommuikatiosläge uta att störa omgivae bostäer. Plaata Nils Holgerssos väg Förmasväge Lisalsväge 22 Plaområe markerat me rö lije övergriae vägar markerae) Plaområet omfattar cirka 12,3 hektar i e söra ele av Fjölebro, som ligger söer om Lisal. Huvuele av områet är i kommues ägo, me uatag av eskilt äga fastigheter i kvartere Ritare och Förmae.

4 434) Irottslats Förskola Damme Fjöle Tekikerväge Fjölebroväge Deoikulle Flygfoto frå 2016 över laområet lokala gator och latser markerae)

5 534) Ileig labeskrivig ska uerlätta förståelse för laförslagets iebör och reovisa e syfte och förutsättigar lae har. e ska också reovisa evetuella avsteg som gjorts frå kommues översiktsla eller urättat larogram. I beskrivige ska skäle till laes utformig och e bestämmelser som valts motiveras. e har ige ege rättsverka uta ska vara vägleae vi tolkig av etaljlae. Haligar Plahaligara består av: Plakarta me bestämmelser Illustratiosla Fastighetsförteckig Grukarta Till lae hör också: Behovsbeömig Bullerutreigar, aterae Trafikutreig, atera Markmiljöutreig, atera Plaförfarae och tisla Utökat laförfarae Detaljlae haläggs eligt så kallat utökat laförfarae och förvätas ha följae relimiära tisla Samrå 2:a kvartalet 2017 Graskig 3:e kvartalet 2017 Gokäae i samhällsbyggasäme 4:e kvartalet 2017 Atagaerövig i kommufullmäktige 4:e kvartalet 2017 Geomföraeti Plaes geomföraeti är satt till 10 år räkat frå e ag å lae vier laga kraft.

6 634) Meverkae tjästemä Plae har urättats av lahaläggare å samhällsbyggaskotoret i samarbete me kommuleigskotoret och Latmäterimyighete i Kalmar kommu. Deltagae tjästemä frå essa förvaltigar har varit Kristie Bergius, Igri Bogre, mmy Frasso, Stia Hasso, Maria Jakobsso, Perilla Juto, Christia Saholm, mil Stille, Hele Törvall och yta Weroika Krawus. Beslut Atage av Kommufullmäktige 20xx-xx-xx Laga kraft 20xx-xx-xx Geomföraeti till och me 20xx-xx-xx Tiigare ställigstagae Överkommuala beslut och okumet Motorväge 22 omfattas av riksitresse. På fastighete Förmae 2 fis e agivelse om forlämig Kläckeberga 112:1) av e husgru frå historisk ti. Dess läge är ock osäkert och me take å e schaktverksamhet som fis å tomte får et ses som osaolikt att ågra sår av lämige kvarstår. Miljökvalitetsormer för vatte För att uå U:s mål om go vattestatus har Sverige ifört miljökvalitetsormer för vatte Vatteförvaltigsförorige 2004:660). Målsättige är att alla vatteförekomster ska uå go status Vattemyighetera beslutae år 2016 om e ormer =kvalitetskrav) som ska gälla för yt- och gruvatte. Det fis aturliga lågstråk me ike i östvästlig riktig geom Fjölebro. Plaområet gräsar i orr till ett lågstråk är et ylige alagts e vatteark me agvatteamm. I söer fis också ett befitligt ike som går i rör uer 22 som lägre österut går samma me et orra lågstråket. Allt agvatte ska leas till essa två stråk. Kalmar Vatte AB har åbörjat ett rojekterigsarbete för e agvatteamm öster om 22. Dea reigsåtgär kommer att lea till e ettomiskig av föroreigar till vatteförekomste. ftersom lae främst berör mark som rea är lalag för bostäer eller iustri, så beömer kommue att e tillsammas me y agvatteåtgär främjar möjlighetera att uå miljökvalitetsmåle. Dagvattet år kuste vi et skyae områet Horsö-Värsäs. Berör vatteförekomst är S Kalmarsu me måttlig ekologisk status och go kemisk ytvattestatus exklusive överallt överskriae äme) eligt beömig Målet är go ekologisk status Plaområet ligger iom gruvatteförekomste Kalmarkustes sastesformatio. Vatteförekomste har go kemisk och go kvatitativ status.

7 734) Översiktliga laokumet De aktuella översiktslae Uika Kalmar atogs De tre övergriae strategiera i e ya översiktslae är; Mer Kalmarsu, Mer Möre, Mer stasliv. Uer Mera stasliv beskrivs hur stae ska utvecklas och ett av e viktiga måle är att utveckla Diagoale Norra väge och Lisalsväge) mella Lisal och Kalmar cetrum. Översiktslaes karta över Lisal reovisar att Fjölebro ligger iom e zo lägs Diagoale som beäms som stasutveckligsstråk. Lisal Det övergriae målet för Lisal är att utveckla e småskalig stasmiljö mella Kläckeberga kulturlaska och Värsäs aturreservat vi Kalmarsu. Äve om Kalmar och Lisal håller å att byggas iho geom Fjölebro och Norra stae ska Lisal behålla si ietitet. Övriga sammafattae mål för Lisal som berör utvecklige av Fjölebro: - Utveckla stasmiljö me fler bostäer och service lägs Diagoale är staselscetrum igår - Utveckla arbetslatsområe i Fjölebro. - Stärka kolige till Kalmarsu och Värsäs i öster och till kulturlaskaet i väster. - Variera bostasbestået mer. Kalmar kommu har tagit fram ett tematiskt tillägg till översiktslae för Vatte och avlo, atage av kommufullmäktige 25 jauari I okumetet ages följae mål för e hållbar agvattehaterig: - agvattet ska ses som e resurs i laerig och stasbyggae. - agvattet ska hateras säkert för byggaer, övriga aläggigar samt värefull atur- och kulturmiljö samt för biologisk mågfal. - agvattet ska tas om ha för ett å latse lämligt sätt frå estetisk, biologisk och säkerhetssyukt. - föroreigar i agvattet ska förebyggas och begräsas vi källa. Reigs-åtgärer ska sättas i så ära föroreigskälla som möjligt. - agvattets belastig å leigssystem och reciieter ska miimeras, båe va gäller föroreigar och flöe. Program för laområet I larogram för orra Kalmar sta, frå 2007, ekas områet ut för framtia bostäer. Programmet iehåller ebart översiktliga rekommeatioer. Kommue beömer ite att et är öväigt att bifoga rogrammet till lahaligara. Detaljlaer, områesbestämmelser och förorae Huvuele av laområet igår i etaljla för Fjölebro arbetslatsområe, 0880K-P88/19, me iriktig mot iustriverksamhet. Plae iehåller äve e bestämmelse om att verksamhete ite får vara störae för omgivae bostäer.

8 834) Utrag frå lakarta för Fjölebro iustriområe, 0880K-P88/19 Gällae la för orra ele av områet är 0880K-P08/02 - Detaljla för orra ele av Fjölebro, el av Västerslät 9:17 m fl. Dea la meger bostäer, hael och kotor vi torget iom et u aktuella laområet. Geomföraetie för etaljlae är 10 år och löer ut Utrag ur lakarta 0880K-P08/02)

9 934) Förutsättigar och förärigar Fjölebro är ett elvis outbyggt iustriområe, et är främst marke österut som är bebygg eligt gällae la. Ifrastruktur aassa för iustriaväig fis i områet. Plaförslaget syftar till att skaa e grö och attraktiv blastasbebyggelse. Verksamhetsmark blir kvar och ka utvecklas ärmast 22, mea marke lägre västerut ställs om till bostäer. Natur- och kulturmiljö Plaområets oexloaterae mark består huvusaklige av bla- och barrskog. Mot 22 fis verksamhetsmark me e el byggaer me också stora ytor för aläggigsföretag. Norr om laområet fis e förskola och villakvarter, i väster ågra villatomter lägs Lisalsväge, i söer e eoikulle för schaktmassor och likae) och i öster verksamhetsmark. Väster om Lisalsväge omierar et öa oligslaskaet, uelat i e åleromlig struktur me åkerholmar, stemurar och vegetatiosriåer. Iom laområet fis iga kulturhistoriska väre att ta häsy till. Pricikartor över Fjölebro, eta 4 och 5. Väster. Ortofoto Höger. Lågstråk me vatte

10 1034) Pricikartor över Fjölebro, eta 4 och 5. Väster. Gröstruktur me uvuxe vegetatio gröt) och öet kulturlaska gult) Höger. Publika fuktioer: 1. irott, 2. busshålllatser och 3. förskola Geotekiska förhållae Marke består i huvusak av morä me islag av ler- och sajorar i aslutig till vatterag. ligt e översiktlig markraokarta fis här ormalraomark, vilket betyer att byggaet skall ske å ett raoskyat sätt. I söer är e geotekiska förhållaea osäkra å gru av eoerae massor som ite har gått att kotrollera, ea yta ges ärför ige byggrätt i laförslaget. översiktlig markmiljöutreig är gjor. Bebyggelseområe Markaväig Plae föreslår bebyggelse i e småskalig stasmiljö me ya bostäer i form av mire flerbostashus och rahus i strategiska läge, 2-5 våigar, och äremella friliggae ebostashus i 1-2 våigar. Plae möjliggör också etablerig av ya verksamheter i zoe lägs me väg 22 och i e söra ele av laområet. tt bebyggelsefritt avstå å 50meter hålls till 22. Del av e befitliga verksamhetsmarke i söer aassas för att möjliggöra itilliggae bostäer. Nuvarae ulag som aväs av ett mark- och aläggigsföretag övergår elvis till atur- och gatumark. På sikt fis ambitioe att komlettera befitlig bebyggelse lägs Lisalsväge i form av flerbostashus som meverkar till att tyliggöra Lisalsväge som stasgata. ftersom et ite fis e besluta sektio för ea ya

11 1134) stasgata så tas et ite me i laområet. Marke får laläggas i samba me utvecklige av Västerslätområet. tré till Fjölebro kommer att göras mer attraktiv me trälatera etrégata och gåg- och cykelbaa Fjölebroväge rustas u). I e mellersta ele föreslås e y ifartsväg i förlägige av e orra ele av Tekikerväge orr om är e befitliga gåg-och cykelväge asluter till Lisalsväge). Dessa kommer att bli e huvusakliga etréera till befitliga och ya bostäer i Fjölebro. Krig e ya latsbilige i korsige Tekikerväge/Fjölebroväge föreslås iramae bebyggelse. De söra korsigsukte å Lisalsväge kommer att flyttas lite söerut och markerar startukt för Lisalsväge som stasgata. Korsige omformas elvis å e ya huvugata till östra Lisal får e rak och eklare aslutig till Lisalväge. Tygre trafik till verksamheter i e östra ele av Fjölebro och Lisal ka ärme leas via Förmasväge orrut, lägs väg 22 och asluta till Nils Holgerssos väg. Lisalsväge avlastas å tug trafik och får bättre förutsättigar att utvecklas till e stasgata. tréukte i söer ka i framtie laläggas för ågo fuktio som utyttjar et strategiska läget. Söer om ea ka agvattesystemet komletteras vi et befitliga iket. Plaområets struktur är aassa så att e å ett aturligt sätt ka kolas iho me e framtia utvecklig av Västerslät. De föreslaga korsigsuktera ka komletteras me stråk/vägar västerut och rekreativa rörelsestråk ka utvecklas i flera ukter. De östra och västra sia av Lisalsväge ka å så sätt vävas iho till e helhet, se viare helhetsskiss å ästa sia.

12 1234) Skiss - framtia utvecklig västerut viare laerig krävs, skisse är basera å ett älre bebyggelseförslag för Fjölebro, Nyrés arkitekter) De östra och västra sia av Lisalsväge vävs iho till e helhet. Kulturlaskaets struktur me vågar/gäre och stemurar ger avtryck i e ya strukture. Huse grueras krig gröa kilar och krig ett ire sammahägae gröt rum som asluter till skogsartiet me ekara i söer. Byggrätter Illustratioslae visar cirka småhus, essutom kvaratmeter bruttoarea för flerbostashus i två till fem våigar. De reovisae villatomter-

13 1334) as storlek varierar mella kvaratmeter. Mista tomtstorlek eligt lae är 300 eller 600 kvaratmeter beroee å om avsikte är att bygga villa- eller rahustomter. Tillåte byggasarea ligger mella 25 och 35 rocet, ock mist 130 eller 170 kvaratmeter. Placerigsbestämmelser är utformae för att möjliggöra e flexibilitet mella olika bostastyer. Gestaltig Bebyggelse i Fjölebro ska ha förakrig i småstae och trägårsstaes traitio, gära i föreig me ett moert uttryck. De eskila byggaera å fastighete bör utformigsmässigt relateras till varara så att e harmoisk stasbil ustår. För att skaa e grö iramig av trägårar och gaturum bör tomtera avgräsas av häckar. Kalmar kommu tillämar geerellt e högsta höj för tomtavgräsig mot gata å 110 cm. För flerbostashus regleras aele mark som får bebyggas me hus och markarkerig för att säkra e grö boeemiljö. Bostasbyggaer ska laceras utefter förgårsmark, 6 eller 3 m frå gata. Detta avstå beror å gatas karaktär och tomtstorlekara. tréer väs mot gata och e rivata trägårsrumme mot kvarteres ire och mer luga elar. Garage och uthus får ite laceras framför huvubyggas husliv mot gata. Villakvarteret lägst i öster får ara lacerigsricier för att skaa bullerskyae utelatser i västerläge. Tomte för bostäer/cetrumverksamhet/hael vi torget har ett strategiskt och exoerat läge varför särskil omsorg bör läggas vi byggaes utformig. De ska gestaltas å ett ibjuae sätt me etré och fösterartier mot torget. Flygvy orrifrå över skissmoell mörkgrå visiosvolymer igår ej i laområet)

14 1434) Fjölebroväge orrut me torg till väster Cetrala torget Skuggstuie över skissmoell, 15 augusti kl 09:00

15 1534) Skuggstuie över skissmoell, 15 augusti kl 12:00 Skuggstuie över skissmoell, 15 augusti kl 17:00 Skuggstuie över skissmoell, 15 augusti kl 19:00

16 1634) Skuggstuie över skissmoell, 15 oktober kl 09:00 Skuggstuie över skissmoell, 15 oktober kl 12:00 Skuggstuie över skissmoell, 15 oktober kl 14:00

17 Service Förskola och irott fis beläget orr om laområet, e y förskola laeras essutom i Surrom. Plaförslaget iebär e öka efterfråga å förskolelatser i områet, liksom gruskolelatser i Lisal och orra Kalmar. Hael och offetlig service fis i Lisals cetrum, ca 2 km orrut. Plaförslaget meger att ytt serviceutbu ka skaas vi et ya torget. Det fis äve social agverksamhet i ärhete, vilket gör et lämligt me ågo ty av stöeller gruboee i stasele. Vårboee meges i elar av laområet me aväigsbestämmelse D). Friytor Lek och rekreatio Stor ek väster om Lisalsväge ite me i laområet, me har beaktats i e ya lijeförige av Förmasväge) Det har ylige alagts e aturark me agvatteamm och leklats i e mellersta ele av Fjölebro, orr om laområet. I områet vi amme Fjöle kommer ytterligare arksatsigar ske för att skaa e samligsukt i Fjölebro. Befolkigssammasättige i områet har e stark tygukt 1734)

18 1834) mot barfamiljer, så lekmöjligheter är mycket viktiga. Geom att satsa å e cetral mötesukt främjar ma sammahållig i stasele samtiigt som alla har gågavstå till arke. Det har ärför ite avsatts utrymme för ågo searat leklats iom laområet, uta et beöms lämligare att utveckla arkmiljö krig Fjöle me lekmöjligheter för större bar och rekreatio för alla ålrar. För mire bar hävisas till befitlig leklats i orra Fjölebro. Utrag ur Kalmars gröstrukturla: Folkhälsa och rekreatio Att vistas i ark- och aturområe har stor betyelse för mäiskors hälsa och livskvalitet. Moer forskig har visat att e flesta mäiskor käer ett större välbefiae ju oftare e besöker ett aturräglat områe. Stuier visar att besöksfrekvese avtar sabbt me avstået och om romeaavstået är lägre ä 5-10 miuter 300 m) har atalet besök miskat me cirka 50 rocet. Närhet till aturmiljöer är avgörae för bar, fuktioshirae och älre mfl. som är helt hävisae till si ärmiljö. Plaområets tillgäglighet till Kläckeberga kulturlaska ka stärkas geom framtia koligar västerut. Värsäs aturreservat och Kalmarsu ås via gåg-och cykelbro över väg 22 orr om laområet. I e framtia utvecklig skulle et vara attraktivt att kua röra sig österut å fler sätt, till exemel lägs lågstråke me vatte. Skiss över arkutvecklig krig amme Fjöle OBS. east avse som illustratio över möjlig utvecklig)

19 1934) Offetliga rum tt av områets viktigaste offetliga rum är et cetralt beläga torget vi mötet av e ya öst-västliga etrégata och Fjölebroväge. Dea fis me i gällae la, me föreslås få e aorlua utformig me elar som blir eskil arkerig å kvartersmark) för att möjliggöra hael och service vi torget. Torget blir itimt me bebyggelse å alla fyra sior och bör ges e omboa karaktär för att skaa ietitetskäsla för e som bor och verkar i stasele. Skiss å torgutformig OBS. east avse som illustratio över möjlig utvecklig) Gator och trafik Gatuät I laområet igår lokala bostasgator och Förmasväges ya aslutig till Lisalsväge. Fjölebroväge fyller ock e viktigare fuktio och föreslås få e gåg- och cykelbaa och fortsatt trälaterig, i samma utformig som lägre orrut. Äve Tekikerväges orra flak föreslås få e såa utformig för att å sikt kua fugera som etrégata till områet frå Förmasväge och Lisalsväge. Bostasgatora iom områet ska ha e ehetlig karaktär. De ska utformas som lågfartsgator me begräsa bre å körbaor och är et är lätt och tryggt att röra sig som fotgägare och cyklist. Karaktär och gatumått följer e rea bygga bostasgatora i orra ele av Fjölebro. I e övergriae laera för Fjölebro fis e förlägig av Förmasväge så att e asluter irekt till Lisalsväge. Korsigsukte bör markera startukt för Lisalsväge som stasgata, e omvalig som bör ske iho me utvecklig av Västerslätområet. Här ka trafike förelas till e västra resektive e östra ele av Lisal. Lisalsväge avlastas och tygre

20 2034) trafik till verksamheter i e östra ele les via Förmasväge orrut, lägs väg 22 och asluter till Nils Holgerssos väg. De ya aslutige meför att hastighete å Lisalsväge behöver vara 40 km/h å sträcka u till korsige me Nils Holgerssos väg. Det ka ite uteslutas att e cirkulatioslats behövs å sikt om biltrafike i stasele ökar väsetligt, kommue har råighet över marke ärmast korsige för att kua skaa e såa. Det beöms ock ite åkallat att bygga e såa i första skeet, eftersom et är e yr åtgär och et fis e osäkerhet krig Västerslätområets framtia utvecklig. Biltrafikes lågsiktiga utvecklig är också e osäkerhetsfaktor.

21 2134) Gatuät frå trafikutreig, Ramböll) Gåg- och cykelvägar Plaförslaget iebär att cyklister får e mire ge väg mella Lisal och Kalmar. För att uvika e staarsäkig va gäller cykel så har förslag å

22 2234) e temorär åtgär å Lisalsväge beskrivits i trafikutreige och bör laeras i som e ivesterigsåtgär i samba me laes geomförae. Dea iebär att gcm-stö aläggs å e befitlig körbaa så att gåg- och cykeltrafik blir möjlig lägs Lisalsväge. För att få e tillräcklig bre behöver körbaas vägkrö läggas om. Det ågår ock ett övergriae utreigsarbete för Norra väge och Lisalsväge som ka åverka behovet av temorär åtgär ia e mer geomgriae förärig av Lisalsväge geomförs. Om ea utreig visar att föreslage temorär åtgär ite är lämlig, ka kosekvese bli e staarsäkig för cykelelare tills e ermaet omaig av Lisalsväge ka geomföras. Sektio å Lisalsväge me temorär åtgär, gcm-stö och justera lacerig av höjrygg

23 2334) Cykelät ur trafikutreig, Ramböll) Kollektivtrafik Plaområet har go kollektivförsörjig. De ya bostäera ligger iom 200 m till befitliga busshålllatser lägs Lisalsväge. åtgär för att säkra gågassage över Lisalsväge vi busshålllatse beskrivs i trafikutre-

24 2434) ige och bör laeras i som e ivesterigsåtgär i samba me laes geomförae. Parkerig Parkerig till villor sker å resektive tomt. Parkerig till flerbostas-, ar- och rahus föreslås ske å arkerigsgårar i ära aslutig till bostae. Dessa bör gära ramas i av häckar för att förstärka karaktäre av trägårssta. För bebyggelse vi torget har e eskil arkerig laerats i för att möjliggöra ågo form av hael eller service vi torget. Parkerigsbehovet beskrivs i Kalmar kommus riktlijer för arkerig. För att uvika alltför visuellt omierae arkerig i stasmiljö är et ageläget att arbeta me e reuktioer som till exemel bilool och Mobility maagemet ka ge. labestämmelse fis också som begräsar e yta som ka sättas av för hus och markarkerig. Detta för att möjliggöra gröa kvaliteter å kvartersmark. I- och utfarter Iag fis arkerigar är bilar backar ut å Förmasväge vilket är olämligt i framtie. bestämmelse om arkerigsförbu iförs lägs väge, i övrigt laceras i- och utfarter är så är lämligt å et övriga gatuätet. Varutrasorter Verksamheter me tuga trasorter förutsätts aväa främst Förmasväge och till e mire el Tekikerväge. Räigsväg Plaförslaget meger byggae u till fem våigar, så et ka bli aktuellt me utrymig me stegbil. Detta förutsätts ske frå gata eller å räigsväg å tomte. Tekisk försörjig Vatte och sillvatte Lägst i syväst är et tekiskt svårt att försörja bebyggelse me aslutigar till vatte och avlo VA). ast e mire el av kvarteret tas me i ea laläggig, i framtie ka reste av kvarteret erbjuas e aslutig via gemesamhetsaläggig iom kvarteret, eller frå leigar frå Västerslätsia. Kommue vill ite föregria laerig å Västerslätsia me att ra ut ya leigsstråk ia e struktur är bestäm för områet. tt VA-stråk behöver flyttas i orvästra ele av laområet för att möjliggöra bebyggelse lägs Tekikerväges laerae förlägig. Dagvatte Plaområets agvatte avvattas orrut via Fjölebroväge och gröstråket till aturarke me agvatteamme Fjöle, samt söerut i befitligt ike. Dessa stråk flyter samma öster om 22. y amm rojekteras öster om 22 vi Björökärr för att förbättra reige frå Fjöle som är hårt belasta iag. Detta kommer att meföra e stor förbättrig av reige för Fjölebro, söra Lisal och omgivae jorbruksmark. Marke är kommualt äg, har

25 2534) stö i översiktlig laerig och rojektet beöms ite åverka ågra större aturväre åkergroa fis i områet me bör gyas av y amm) eller befitliga avvattigsföretag eller vatteomar. Damme blir amäligsliktig som avlosaläggig och som vatteverksamhet. Omfattige beöms som mire ä 5 hektar, exakta mått och reigseffekt kommer att tas fram i rojekterigsarbetet, me et kommer att iebära e klar förbättrig som komeserar för ybyggatio iom laområet. Dessutom fis ett behov av e förröjigsyta iom laområet eftersom leigskaacitetete uer 22 är begräsa, ea bör utformas å ett sätt så att e birar till e attraktiv miljö och reigseffekt. Prelimiärt beöms ea åtgär främst beröra breig och evetuellt förjuig av iket som löer lägs laområets söra kat. Utrag frå larogram för Norra Kalmar och markerig för föreslaget ammläge

26 2634) Stark grö färg visar verksamhetsområe för agvatte som avvattas till y amm Värmesystem Fjärrvärmeleig fis i Fjölebroväge, orr om laområet ligger e reservvärmeaa. l- och tele Det fis e befitlig elstatio iom områet, ea kommer att byggas om å befitlig lats. Trälaterig å Tekikerväge iebär att vissa elleigar måste flyttas. Avfallshaterig Bostashuse föreslås ha e avfallshaterig å ege fastighet eller iom gemesamhetsaläggig. Yta sätts av för återviig ära Lisalsväges korsig me Förmasväge, ea är imesioera för så kallae citycotairar eller uerjorisk lösig. De komletterar befitligt läge för återviigsstatio i söra Lisal. Störigar och risker De omgivae större vägara och verksamhetera åverkar elar av laområets föreslaga bebyggelse å ett såat sätt att agiva riktväre för trafikoch verksamhetsbuller överskris. Det beöms ock som möjligt att skaa tysta utelatser och tysta sior till bostashuse. I bullerutreige som bifogas lae utvecklas fråga juare. tt atal bulleråtgärer har också beömts i utreige. Till graskige av lae kommer kommue förtyliga vilka åtgärer som är motiverae och lämliga att utföra, eftersom effekte av åtgärera är begräsae eligt utreige.

27 2734) Utrag ur trafikbullerutreig för söra ele av Fjölebro, ekvivaletbuller 2 m över markivå. Starkt orage visar ivåer över gällae riktväre vi fasa I och me omvalige till ett blastasområe äras aväigsbestämmelse frå marke ärmast 22 frå Iustri till Verksamheter, Kotor och Parkerig me begräsa omgivigsåverka så att ite bostäera ska få oaccetabla störigar.

28 2834) Utrag ur exterbullerutreig för söra ele av Fjölebro, ekvivaletbuller 2 m över markivå. Starkt orage visar ivåer över gällae riktväre vi fasa blå figur visar skysvall) ätstatio fis iom laområet, lakarta är utforma för att uvika bebyggelse iom 4 m frå ätstatioe. Övrig bebyggelse iom laområet omfattas av e geerella krave å brasky i byggormera. Lägst i söer möjliggörs femvåigsbebyggelse som ka ställa krav å räigsväg. Kalmar kommu har utfört e översiktlig miljötekisk markuersökig å Förmae 2 och 5 samt el av fastighet Västerslät 9:17 Tyrés 2015). Utför uersökig har omfattat skruvrovtagig samt istallatio av gruvatterör. Resultate iom områet är bostäer laeras att byggas visar å ågra ukter me halter av PAH H olycykliska aromatiska kolväte) över KM Naturvårsverkets geerella riktväre för käslig markaväig) samt e ukt me bly och kamium över KM och vaai över MKM Naturvårsverkets geerella riktväre för mire käslig markaväig). Iom Förmae 2 har ytliga föroreigar åträffats, halter av PAH H, kobolt och bly över KM samt tygre alifater kolväteföreigar) frå lokalt sill över MKM. Iför e exloaterig ska marke iom bostasområet saeras till KM så att ige risk föreligger för mäiskors hälsa och säkerhet. Saerigsvillkor fis för et söra bostaskvarteret. Platssecifika riktväre ska tas fram för områet vi Förmae 2. Då et fortfarae förekommer verksamhet å fastighetera Förmae 2 och 5 skall essa områe uersökas mer oggrat

29 2934) efter et att verksamhetera avvecklats. fterbehalig ska föregås av e amäla om avhjälaeåtgärer till tillsysmyighete. Geomförae Orgaisatoriska frågor Huvumaaska och asvarsförelig Kommue är huvuma för allmä latsmark iom laområet. Det iebär att kommue asvarar för uerhåll och skötsel av essa områe. Markförvärv Allmä latsmark behöver tas i asråk frå eskil fastighet, et halar om e markyta å Förmae 2, cirka 0,85 hektar, som behövs för e y gata och aturmark. Dessutom berörs e yta å Ritare 1 å cirka 190 kvaratmeter för breig av gata orr om fastighete, är skulle et vara möjligt att kua erbjua ersättigsmark i söer, cirka 740 kvaratmeter. Övereskommelse om etta bör sökas mella artera ia lae atas. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbilig Avsikte me lae är att ela i laområet i ett atal kvarter som består av e eller flera fastigheter. Avstyckig ska ske frå e kommuala fastighete Västerslät 9:17. Mark tillhörig Förmae 2, 5 och Ritare 1 me föreslage aväig som gatu- och aturmark ska föras till e kommuala fastighete Västerslät 9:17. Fastighetsreglerige geomförs i första ha geom övereskommelse om fastighetsreglerig mella fastighetsägara. Asöka om latmäteriförrättig görs hos latmäterimyighete i Kalmar kommu. Förrättige bekostas av kommue. Gemesamhetsaläggig mm Gemesamhetsaläggig ka vi behov bilas för gemesamma arkerigar och komlemetbyggaer till fler-, ar- och rahus i laområet. Några områe har bestämmelse g vilket iebär att marke är reservera för gemesamhetsaläggig. För ett kvarter ärmst Lisalsväge fis e yta som i framtie skulle kua bli gemesam ifart är områet ärmst Lisalsväge laläggs för y bebyggelse. Asöka om latmäteriförrättig görs hos latmäterimyighete i Kalmar kommu. Förrättige bekostas av kommue. Rättigheter Befitliga uerjoriska allmäa leigar å kvartersmark ska säkerställas me leigsrätt iom områe me u-bestämmelse. Det halar om fjärrvärmeleig å östra sia Fjölebroväge och VA-leigar är e el av uvarae Tekikerväge blir kvartersmark. Områe för tekiska aläggigar, som aväigsbestämmelse, ka säkerställas me leigsrätt. Asöka om leigsrätt görs och bekostas av leigshavare.

30 3034) Fastighetsieligsbestämmelser Kommue beömer att ågra fastighetsieligsbestämmelser ite behövs för att etaljlae ska kua geomföras. Om behov ustår, ka fastighetsieligsbestämmelser iföras seare geom ärig av etaljla. Tekiska frågor Tekiska utreigar Bullerutreig trafik och exterbuller) är gjor för för söra Fjölebro och visar att gällae förorigar för buller ka ufyllas me aassig av bebyggelse eligt laförslagets bestämmelser. Trafikutreig är gjor som ka ligga till gru för framtia rojekterigsarbete. Markmiljöuersökig är gjor och bifogas laförslaget. Utifrå erfareheter frå geomföraet av orra ele av Fjölebro bör e höjsättigsla för kvartersmarke tas fram och kommue bör överväga att göra masshaterige för grov ivåsättig av kvartere. På gru av terrägförhållaea så förutses ett överskott av massor, är e el bör kua avsättas å et framtia torget söer om laområet är markivå är låg relativt omgivae gator. Massbalasstuier ågår för ärvarae. Tekiska aläggigar Dagvatteamm öster om 22 utres för ärvarae, troligtvis iförs ämig kombiera me grävarbete lägs befitligt ike. Se höjkarta för ivåförhållae. Dämig ska ite åverka agvattesystemet väster om 22. Höjer vi läge för föreslage amm blått gröt lägre markivå, gult rött högre markivå) Dokumetatio och kotroll Kotroll av massor i samba me markarbete för väg kommer att krävas å Förmae 2.

31 3134) Kosekveser Iverka å miljö behovsbeömig Syftet me behovsbeömig är att ta rea å om e betyae miljöåverka ustår till följ av etaljlaer. Kommue beömer att geomföraet av etaljlae ite ka atas meföra betyae miljöåverka och e miljökosekvesbeskrivig krävs ärför ite. Relevata miljöasekter behalas i labeskrivige. Plaförslaget fortsätter omvalige frå iustriområe till blaa stasel i elighet me översiktslae. Verksamheter iom områet ska ha begräsa omgivigsåverka. Befitliga aturväre beöms ite som så stora att exloaterige iebär betyae miljöåverka. Sociala kosekveser Lisal och Kalmar sta kyts ärmre samma vilket är ositivt ur bla aat trygghetshäseee för e som cyklar och går geom områet. Plae iehåller blaae bostastyer vilket komletterar e omierae tye i Lisal iag, småhus i ägaerättsform. koomiska kosekveser xloaterigskostaer Itäkter för kommue Kommue får itäkter för markförsäljig av tomter för flerfamiljshus, gruhus och villatomter. Kostaer för kommue Kommue får kostaer för fastighetsbilig, markilöse, flytt av el- och va-leigar, aläggae av torg samt vi behov aläggae av bullervall lägs 22. Viare får kommue kostaer för ifrastrukturåtgärer berörae yoch ombyggatio av Fjölebroväge, Tekikerväge, Köksväge, Sisväge och ya bostasgator. Meel är äskae begära) ur kommues ivesterigsbuget för aläggae av e ya huvugata Förmasväge vilket äve omfattar huvugatas korsigar mot Lisalsväge och Nils Holgerssos väg. Framöver avses meel äskas frå ivesterigsbugete för flytt av två busshålllatser och aläggae av e gc-väg lägs Lisalsväge. Ilöse Tre eskila fastigheter berörs av iasråktagae för allmä lats, Förmae 2, 5 och Ritare 1. Dessa elar ka eligt laförslaget lösas i av kommue om ite övereskommelse ås. Plaavgift Plaarbetet bekostas geom lakostasavtal, laavgift vi bygglov är ite aktuellt.

32 3234) Fastighetsbilig, aläggigsåtgär och rättigheter Detaljlaes fastighetsrättsliga kosekveser er fastighet framgår av tabell och karta ea. De arealugifter som ages är ebart grafiskt tolkae och ka seare komma att justeras. Fastighet, gemesamhetsaläggig, mark-samfällighet Förmae 1 Förmae 2 Förmae 4 Förmae 5 Förmae 6 Kosekveser Områe 16 ska överföras till Förmae 1 frå Västerslät 9:17. Fastighetes äamål äras till kotor- och/eller verksam-het. eller flera fastigheter ka avstyckas för essa äamål. Områe 18 ska överföras till Förmae 2 frå Västerslät 9:17. Områe 21 ska överföras frå Förmae 2 till Västerslät 9:17. Fastighetes äamål äras till kotor- och/eller verksam-het. eller flera fastigheter ka avstyckas för essa äamål. Områe 17 ska överföras till Förmae 4 frå Västerslät 9:17. Fastighetes äamål äras till kotor- och/eller verksam-het. eller flera fastigheter ka avstyckas för essa äamål. Områe 19 ska överföras till Förmae 5 frå Västerslät 9:17. Områe 20 ska överföras frå Förmae 5 till Västerslät 9:17. Fastighetes äamål äras till bostasoch/eller vår. eller flera fastigheter ka avstyckas för essa äamål. Iom områet me beteckige u ska leigsrätt bilas för allmäa leigar. Områe 15 ska överföras till Förmae 6 frå Västerslät 9:17. Fastighetes äamål äras till kotor- och/eller verksamhet. eller flera fastigheter ka avstyckas för essa äamål.

33 3334) Kokerska 3 Kokerska 6 Kokerska 9 Områe 23 ska överföras till Kokerska 3 frå Västerslät 9:17. Områe 24 ska överföras till Kokerska 6 frå Västerslät 9:17. Områe 25 ska överföras till Kokerska 9 frå Västerslät 9:17. Ritare 1 Områe 14 ska överföras till Ritare 1 frå Västerslät 9:17. Områe 13 ska överföras frå Ritare 1 till Västerslät 9:17. Fastighetes äamål äras till kotor- och/eller bygg-, hatverkar- och aläggigsverksamhet. eller flera fastigheter ka avstyckas för essa äamål. Iom områet me beteckige u ska leigsrätt bilas för allmäa leigar. Västerslät 4:10 Västerslät 4:11 Västerslät 4:13 Västerslät 4:19 Västerslät 9:17 Kommues fastighet för allmä latsmark Områe 1 ska överföras till Västerslät 4:10 frå Västerslät 9:17. Områe 2 ska överföras till Västerslät 4:11 frå Västerslät 9:17. Områe 3 ska överföras till Västerslät 4:13 frå Västerslät 9:17. Områe 22 ska överföras till Västerslät 4:19 frå Västerslät 9:17. Områe 13 ska överföras till Västerslät 9:17 frå Ritare 1. Områe 14 ska överföras frå Västerslät 9:17 till Ritare 1. Områe 15 ska överföras frå Västerslät 9:17 till Förmae 6. Områe 16 ska överföras frå Västerslät 9:17 till Förmae 1. Områe 17 ska överföras frå Västerslät 9:17 till Förmae 4. Områe 18 ska överföras frå Västerslät 9:17 till Förmae 2. Områe 19 ska överföras frå Västerslät 9:17 till Förmae 5. Områe 21 ska överföras till Västerslät 9:17 frå Förmae 2. Områe 22 ska överföras till Västerslät 4:19 frå Väster-

34 3434) slät 9:17. Områe 23 ska överföras frå Västerslät 9:17 till Kokerska 3. Områe 24 ska överföras frå Västerslät 9:17 till Kokerska 6. Områe 25 ska överföras frå Västerslät 9:17 till Kokerska 9. Områe 5 ska avstyckas för bostas-, cetrum-, haelseller besöksaläggigsäamål. Områe 6 ska avstyckas för arkerigsäamål. Områe 7 och 11 ska avstyckas för bostas-, cetrum eller för våräamål. Områe 8, -områe tekisk aläggig), ka ulåtas me leigsrätt eller avstyckas som ege fastighet. Områe 4, 9, 10 och 12 ska avstyckas för bostasäamål. Iom områea som avstyckas ka et bli aktuellt att bila gemesamhetsaläggigar för gemesamma fuktioer som utfart, arkerig och komlemetbyggaer. Iom områe me beteckige u ska leigsrätt bilas för allmäa leigar. Områe 13, 20 och 21 avser mark som i etaljlae är allmä lats me kommue som huvuma. mil Stille Arkitekt MSA Bilaga. Fastighetskosekveskarta me tabell

35 _ UU UU UU UU UU UU U UU U UU UU UU UU UU UU UU UU UU * * U 4:17 Ê O U UU UU UU 4:11 UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU 4:13 _ U U 4:22 1 _ O U U O Platolkig Söra Fjölebro, eta 5 Latmäterimyighete i Kalmar kommu R.L.) :17 4:10! 1 [! 2!! 3 UU UU UU UU UU UUUU UU UU UU Ê Ê UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU 1 TKNIKRN [ 2 4! KOKRSKAN !25 3 [!!! _! 4 g 1 4:19! 22 4:15 UU 4:14 UU UU UU UU * UU UU! 5 UU UU UU UU UU UU UU UU UU 4:12! 7 UU g! 9! 8 g! 10 [! 8 2 MONTÖRN _ VÄSTRSLÄT 9:17 FÖRMANNN 2 4 OPRATÖRN 3 6! ! 13!! [!! 19 5 UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU RITARN 1! 14 UU UU UU UU UU 1! 16 4! 18! 17 O U O O ÊÊ 2:9 _ UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU 4:10! 1 UU UU UU UU UU UU UU UU UU O O UU UU UU UU UU UU! 2 4:11 4:13 2:10 O O! 3 O O O O 1 17:1 4 UU UU UU KOKRSKAN O O O O! 20 KOKRSKAN 2 3! ! 25! 24! 4! 5 _! 21 FÖRMANNN 2 g 1 _ UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU 4:19 4:14! 22 UU * * UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU g! 7! 9 g! 8 ³

36 Figur r Areal, kvm Tillhör iag fastighet 1 50 Västerslät 9: Västerslät 9: Västerslät 9: Västerslät 9: Västerslät 9: Västerslät 9: Västerslät 9: Västerslät 9: Västerslät 9: Västerslät 9: Västerslät 9: Västerslät 9: Ritare Västerslät 9: Västerslät 9: Västerslät 9: Västerslät 9: Västerslät 9: Västerslät 9: Förmae Förmae Västerslät 9: Västerslät 9: Västerslät 9: Västerslät 9:17