Södra Fjölebro, etapp 5, del av Västerslät 9:17 med flera fastigheter

Transkript

1 Hanläggare Datum Ärenebeteckning mil Stille Urätta ) senast reviera PLANBSKRIVNING Granskningshanling Detaljlan för Söra Fjölebro, eta 5, el av Västerslät 9:17 me flera fastigheter i Linsal, Kalmar kommun Planeringsenheten Aress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel Fax ost: sam.byggnaskontoret@kalmar.se

2 236) Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Syfte me etaljlanen... 3 Planata... 3 Inlening... 5 Hanlingar... 5 Planförfarane och tislan... 5 Genomföraneti... 6 Meverkane tjänstemän... 6 Beslut... 6 Tiigare ställningstaganen... 6 Överkommunala beslut och okument... 6 Översiktliga lanokument... 7 Program för lanområet... 8 Detaljlaner, områesbestämmelser och förornanen... 8 Förutsättningar och föränringar... 9 Natur- och kulturmiljö... 9 Bebyggelseområen Friytor Gator och trafik Teknisk försörjning Störningar och risker Förorena mark Genomförane Organisatoriska frågor Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbilning, anläggningsåtgär och rättigheter Tekniska frågor Konsekvenser Inverkan å miljön behovsbeömning Sociala konsekvenser konomiska konsekvenser... 35

3 336) Sammanfattning Fjölebro är en entréunkt till Linsal och omvanlingen från inustriområe till en stasel me båe bostäer och verksamheter stärker kolingen till Kalmar sta. Områet är strategiskt beläget mellan kulturlanskaet i väster och kusten. Detaljlanen möjliggör nya bostäer me go livsmiljö, me bra kollektivtrafikförbinelser och gång-och cykelvägar till Kalmar. Planen fullföljer utvecklingen av Fjölebro söerut, å sikt har kommunen även ambitionen att fortsätta utvecklingen av Linsalsvägen och Västerslät-områet. Syfte me etaljlanen Planens syfte är att bygga viare Fjölebro söerut me bostäer i en grön, småskalig stasmiljö och ärme stärka kolingen mellan Linsal och Kalmar. Närmast 22 möjliggörs verksamheter som tar tillvara ett gott kommunikationsläge utan att störa omgivane bostäer. Planata Nils Holgerssons väg Förmansvägen Linsalsvägen 22 Planområe markerat me rö linje övergriane vägar markerae) Planområet omfattar cirka 12,3 hektar i en söra elen av Fjölebro, som ligger söer om Linsal. Huvuelen av områet är i kommunens ägo, me unantag av enskilt äga fastigheter i kvarteren Ritaren och Förmannen. Gällane lan för ett minre angränsane områe vi korsningen Fjölebrovägen Linsalsvägen föreslås uhävas.

4 436) Irottslats Förskola Dammen Fjölen Teknikervägen Fjölebrovägen Deonikulle Flygfoto från 2016 över lanområet lokala gator och latser markerae)

5 536) Inlening n lanbeskrivning ska unerlätta förståelsen för lanförslagets innebör och reovisa e syften och förutsättningar lanen har. en ska också reovisa eventuella avsteg som gjorts från kommunens översiktslan eller urättat lanrogram. I beskrivningen ska skälen till lanens utformning och e bestämmelser som valts motiveras. en har ingen egen rättsverkan utan ska vara vägleane vi tolkning av etaljlanen. Hanlingar Planhanlingarna består av: Plankarta me bestämmelser Illustrationslan Fastighetsförteckning Grunkarta Till lanen hör också: Behovsbeömning Bullerutreningar, aterae Trafikutrening, atera Markmiljöutrening, atera Naturinventering, atera Samråsreogörelse Planförfarane och tislan Utökat lanförfarane Detaljlanen hanläggs enligt så kallat utökat lanförfarane och förväntas ha följane reliminära tislan Samrå 2:a kvartalet 2017 Granskning 3:e kvartalet 2017 Gokännane i samhällsbyggnasnämnen 4:e kvartalet 2017 Antaganerövning i kommunfullmäktige 4:e kvartalet 2017

6 636) Genomföraneti Planens genomföraneti är satt till 10 år räknat från en ag å lanen vinner laga kraft. Meverkane tjänstemän Planen har urättats av lanhanläggaren å samhällsbyggnaskontoret i samarbete me kommunleningskontoret och Lantmäterimynigheten i Kalmar kommun. Deltagane tjänstemän från essa förvaltningar har varit Kristine Bergius, Ingri Bogren, mmy Fransson, Stina Hansson, Maria Jakobsson, Pernilla Juto, Christian Sanholm, mil Stille, Helen Törnvall och yta Weronika Krawus. Från Kalmar Vatten AB har Stefan Ahlman och Aners Mårtensson eltagit i lanarbetet. Beslut Antagen av Kommunfullmäktige 20xx-xx-xx Laga kraft 20xx-xx-xx Genomföraneti till och me 20xx-xx-xx Tiigare ställningstaganen Överkommunala beslut och okument Motorvägen 22 omfattas av riksintresse. På fastigheten Förmannen 2 finns en angivelse om fornlämning Kläckeberga 112:1) av en husgrun från historisk ti. Dess läge är ock osäkert och me tanke å en schaktverksamhet som finns å tomten får et ses som osannolikt att några sår av lämningen kvarstår. Miljökvalitetsnormer för vatten För att unå U:s mål om go vattenstatus har Sverige infört miljökvalitetsnormer för vatten Vattenförvaltningsförorningen 2004:660). Målsättningen är att alla vattenförekomster ska unå go status Vattenmynigheterna beslutae år 2016 om e normer =kvalitetskrav) som ska gälla för yt- och grunvatten. Det finns naturliga lågstråk me iken i östvästlig riktning genom Fjölebro. Planområet gränsar i norr till ett lågstråk är et nyligen anlagts en vattenark me agvattenamm. I söer finns också ett befintligt ike som går i rör uner 22 som längre österut går samman me et norra lågstråket. Allt agvatten ska leas till essa två stråk. Kalmar Vatten AB har åbörjat ett rojekteringsarbete för en agvattenamm öster om 22. Denna reningsåtgär kommer att lea till en nettominskning av föroreningar till vattenförekomsten. ftersom lanen främst berör mark som rean är lanlag för bostäer eller inustri, så beömer kommunen att en tillsammans me ny agvattenåtgär främjar möjligheterna att unå miljökvalitetsmålen. Dagvattnet når kusten vi et skyae områet Horsö-Värsnäs. Berör vattenförekomst är S n Kalmarsun me måttlig ekologisk status och go kemisk

7 736) ytvattenstatus exklusive överallt överskriane ämnen) enligt beömning Målet är go ekologisk status Planområet ligger inom grunvattenförekomsten Kalmarkustens sanstensformation. Vattenförekomsten har go kemisk och go kvantitativ status. Miljömål Sverige har ett antal miljömål beslutae av riksagen som ska unås inom en generation. Planförslaget berör främst målen Go bebygg miljö, Giftfri miljö, levane skogar och tt rikt växt- och jurliv. Kommunen beömer inte att lanförslaget åverkar möjligheten att ufylla essa negativt. Översiktliga lanokument Den aktuella översiktslanen Unika Kalmar antogs De tre övergriane strategierna i en nya översiktslanen är; Mer Kalmarsun, Mer Möre, Mer stasliv. Uner Mera stasliv beskrivs hur staen ska utvecklas och ett av e viktiga målen är att utveckla Diagonalen Norra vägen och Linsalsvägen) mellan Linsal och Kalmar centrum. Översiktslanens karta över Linsal reovisar att Fjölebro ligger inom en zon längs Diagonalen som benämns som stasutvecklingsstråk. Linsal Det övergriane målet för Linsal är att utveckla en småskalig stasmiljö mellan Kläckeberga kulturlanska och Värsnäs naturreservat vi Kalmarsun. Även om Kalmar och Linsal håller å att byggas iho genom Fjölebro och Norra staen ska Linsal behålla sin ientitet. Övriga sammanfattane mål för Linsal som berör utvecklingen av Fjölebro: - Utveckla stasmiljön me fler bostäer och service längs Diagonalen är staselscentrum ingår - Utveckla arbetslatsområen i Fjölebro. - Stärka kolingen till Kalmarsun och Värsnäs i öster och till kulturlanskaet i väster. - Variera bostasbestånet mer. Kalmar kommun har tagit fram ett tematiskt tillägg till översiktslanen för Vatten och avlo, antagen av kommunfullmäktige 25 januari I okumentet anges följane mål för en hållbar agvattenhantering: - agvattnet ska ses som en resurs i lanering och stasbyggane. - agvattnet ska hanteras säkert för byggnaer, övriga anläggningar samt värefull natur- och kulturmiljö samt för biologisk mångfal. - agvattnet ska tas om han för ett å latsen lämligt sätt från estetisk, biologisk och säkerhetssynunkt. - föroreningar i agvattnet ska förebyggas och begränsas vi källan. Renings-åtgärer ska sättas in så nära föroreningskällan som möjligt. - agvattnets belastning å leningssystem och reciienter ska minimeras, båe va gäller föroreningar och flöen.

8 836) Program för lanområet I lanrogram för norra Kalmar sta, från 2007, ekas områet ut för framtia bostäer. Programmet innehåller enbart översiktliga rekommenationer. Kommunen beömer inte att et är növänigt att bifoga rogrammet till lanhanlingarna. Detaljlaner, områesbestämmelser och förornanen Huvuelen av lanområet ingår i etaljlan för Fjölebro arbetslatsområe, 0880K-P88/19, me inriktning mot inustriverksamhet. Kommunen avsåg i lanens genomförane att genom styr markförsäljning förlägga minre störane verksamheter närmst befintliga bostäer. Utrag från lankarta för Fjölebro inustriområe, 0880K-P88/19 Gällane lan för norra elen av områet är 0880K-P08/02 - Detaljlan för norra elen av Fjölebro, el av Västerslät 9:17 m fl. Denna lan meger bostäer, hanel och kontor vi torget inom et nu aktuella lanområet. Genomföranetien för etaljlanen är 10 år och löer ut

9 936) Utrag ur lankarta 0880K-P08/02) Förutsättningar och föränringar Fjölebro är ett elvis outbyggt inustriområe, et är främst marken österut som är bebygg enligt gällane lan. Infrastruktur anassa för inustrianvänning finns i områet. Planförslaget syftar till att skaa en grön och attraktiv blanstasbebyggelse. Verksamhetsmark blir kvar och kan utvecklas närmast 22, mean marken längre västerut ställs om till bostäer. Natur- och kulturmiljö Planområets oexloaterae mark består huvusakligen av blan- och barrskog. Mot 22 finns verksamhetsmark me en el byggnaer men också stora ytor för anläggningsföretag. Norr om lanområet finns en förskola och villakvarter, i väster några villatomter längs Linsalsvägen, i söer en eonikulle för schaktmassor och liknane) och i öster verksamhetsmark. Väster om Linsalsvägen ominerar et öna olingslanskaet, uelat i en åleromlig struktur me åkerholmar, stenmurar och vegetationsriåer. Inom lanområet finns inga kulturhistoriska vären att ta hänsyn till. n naturväresinventering gjores i samban me en övergriane laneringen av Fjölebro-områet och har följts u me latsbesök uner etaljlaneskeet. De beröra skogsområena är triviala och et går inte att avgränsa några områen me högre naturvären. De nuvarane verksamheterna me hantering av jormassor skaar tillfälliga möjligheter för etablering av många växtarter, inklusive ett antal rölistae arter. Flertalet av e raorterae arterna yker u tillfälligt här och är i Kalmar, till exemel i nyanlaga gräsmattor, är e snabbt försvinner när vegetationen sluter sig. Det saknas förutsättningar för stabila förekomster av e aktuella växtarterna inom lanområet. Två vattenstråk löer genom Fjölebro från jorbruksmarken i väster mot kusten i öster, essa går samman i Björnö kärr. De är kulverterae uner motorvägen. Marken i lanområet har en antyan till ås centralt varifrån grunvattnet avvattnas till vattenstråken i norr och söer.

10 1036) Princikartor över Fjölebro, eta 4 och 5. Vänster. Ortofoto Höger. Lågstråk me vatten, svart strecka linje visar vattenelare inom områet Princikartor över Fjölebro, eta 4 och 5. Vänster. Grönstruktur me uvuxen vegetation grönt) och öet kulturlanska gult) Höger. Publika funktioner: 1. irott, 2. busshålllatser och 3. förskola

11 1136) Geotekniska förhållanen Marken består i huvusak av morän me inslag av ler- och sanjorar i anslutning till vattenrag. nligt en översiktlig markraonkarta finns här normalraonmark, vilket betyer att bygganet skall ske å ett raonskyat sätt. I söer är e geotekniska förhållanena osäkra å grun av eonerae massor som inte har gått att kontrollera, enna yta ges ärför ingen byggrätt i lanförslaget. n översiktlig markmiljöutrening är gjor. Bebyggelseområen Markanvänning Planen föreslår bebyggelse i en småskalig stasmiljö me nya bostäer i form av minre flerbostashus och rahus i strategiska lägen, 2-5 våningar, och äremellan friliggane enbostashus i 1-2 våningar. Planen möjliggör också etablering av nya verksamheter i zonen längs me väg 22 och i en söra elen av lanområet. tt bebyggelsefritt avstån å 50 meter hålls till 22. Del av en befintliga verksamhetsmarken i söer anassas för att möjliggöra intilliggane bostäer. Nuvarane ulag som använs av ett mark- och anläggningsföretag övergår elvis till natur- och gatumark. På sikt finns ambitionen att komlettera befintlig bebyggelse längs Linsalsvägen i form av flerbostashus som meverkar till att tyliggöra Linsalsvägen som stasgata. ftersom et inte finns en besluta sektion för enna nya stasgata så tas et inte me i lanområet. Marken får lanläggas i samban me utvecklingen av Västerslätområet. ntrén till Fjölebro kommer att göras mer attraktiv me trälantera entrégata och gång- och cykelbana Fjölebrovägen rustas u). I en mellersta elen föreslås en ny infartsväg i förlängningen av en norra elen av Teknikervägen norr om är en befintliga gång-och cykelvägen ansluter till Linsalsvägen). Dessa kommer att bli e huvusakliga entréerna till befintliga och nya bostäer i Fjölebro. Kring en nya latsbilningen i korsningen Teknikervägen/Fjölebrovägen föreslås inramane bebyggelse. Den söra korsningsunkten å Linsalsvägen kommer att flyttas lite söerut och kan i framtien markera startunkt för Linsalsvägen som stasgata. Korsningen omformas elvis å en nya huvugatan till östra Linsal får en rak och enklare anslutning till Linsalvägen. Tyngre trafik till verksamheter i en östra elen av Fjölebro och Linsal kan ärme leas via Förmansvägen norrut, längs väg 22 och ansluta till Nils Holgerssons väg. Linsalsvägen avlastas å tung trafik och får bättre förutsättningar att utvecklas till en stasgata. ntréunkten i söer kan i framtien lanläggas för någon funktion som utnyttjar et strategiska läget. Söer om enna kan agvattensystemet komletteras vi et befintliga iket. Planområets struktur är anassa så att en å ett naturligt sätt kan kolas iho me en framtia utveckling av Västerslät. De föreslagna korsningsunkterna kan komletteras me stråk/vägar västerut och rekreativa rörelsestråk kan utvecklas i flera unkter. Den östra och västra sian av Linsalsvägen kan å så sätt vävas iho till en helhet, se viare helhetsskiss å nästa sia.

12 1236) Skiss - framtia utveckling västerut viare lanering krävs, skissen är basera å ett älre bebyggelseförslag för Fjölebro, Nyréns arkitekter) Den östra och västra sian av Linsalsvägen vävs iho till en helhet. Kulturlanskaets struktur me vångar/gären och stenmurar ger avtryck i en nya strukturen. Husen grueras kring gröna kilar och kring ett inre sammanhängane grönt rum som ansluter till skogsartiet me ekarna i söer. Byggrätter Illustrationslanen visar cirka 60 småhus, essutom kvaratmeter bruttoarea för flerbostashus i två till fem våningar. De reovisae villatomternas

13 1336) storlek varierar mellan kvaratmeter. Minsta tomtstorlek enligt lanen är 300 eller 600 kvaratmeter beroene å om avsikten är att bygga villaeller rahustomter. Tillåten byggnasarea ligger mellan 25 och 35 rocent av fastigheten, ock minst 130 eller 170 kvaratmeter. Placeringsbestämmelser är utformae för att möjliggöra en flexibilitet mellan olika bostastyer. Gestaltning Bebyggelsen i Fjölebro ska ha förankring i småstaen och trägårsstaens traition, gärna i förening me ett moernt uttryck. De enskila byggnaerna å fastigheten bör utformningsmässigt relateras till varanra så att en harmonisk stasbil ustår. För att skaa en grön inramning av trägårar och gaturum bör tomterna avgränsas av häckar. Kalmar kommun tillämar generellt en högsta höj för tomtavgränsning mot gata å 110 cm. För flerbostashus regleras anelen mark som får bebyggas me hus och markarkering för att säkra en grön boenemiljö. Bostasbyggnaer ska laceras utefter förgårsmark, 6 eller 3 m från gatan. Detta avstån beror å gatans karaktär och tomtstorlekarna. ntréer väns mot gatan och e rivata trägårsrummen mot kvarterens inre och mer lugna elar. Garage och uthus får inte laceras framför huvubyggnas husliv mot gata. Småhuskvarteret längst i öster får anra laceringsrincier för att skaa bullerskyae utelatser i västerläge. Tomten för bostäer/centrumverksamhet/hanel vi torget har ett strategiskt och exonerat läge varför särskil omsorg bör läggas vi byggnaens utformning. Den ska gestaltas å ett inbjuane sätt me entré och fönsterartier mot torget. Flygvy norrifrån över skissmoell mörkgrå visionsvolymer ingår ej i lanområet)

14 1436) Flygvy söerifrån över skissmoell mörkgrå visionsvolymer ingår ej i lanområet) Skuggstuie över skissmoell, 15 augusti kl 09:00 Skuggstuie över skissmoell, 15 augusti kl 12:00

15 1536) Skuggstuie över skissmoell, 15 augusti kl 17:00 Skuggstuie över skissmoell, 15 oktober kl 09:00 Skuggstuie över skissmoell, 15 oktober kl 12:00

16 1636) Skuggstuie över skissmoell, 15 oktober kl 14:00 Service Förskola och irott finns beläget norr om lanområet, en ny förskola laneras essutom i Snurrom. Planförslaget innebär en öka efterfrågan å förskolelatser i områet, liksom grunskolelatser i Linsal och norra Kalmar. Hanel och offentlig service finns i Linsals centrum, ca 2 km norrut. Planförslaget meger att nytt serviceutbu kan skaas vi et nya torget. Det finns även social agverksamhet i närheten, vilket gör et lämligt me någon ty av stöeller gruboene i staselen. Vårboene meges i elar av lanområet me använningsbestämmelse D). Friytor Lek och rekreation Det har nyligen anlagts en naturark me agvattenamm och leklats i en mellersta elen av Fjölebro, norr om lanområet. I områet vi ammen Fjölen kommer ytterligare arksatsningar ske för att skaa en samlingsunkt i Fjölebro. Befolkningssammansättningen i områet har en stark tyngunkt mot barnfamiljer, så lekmöjligheter är mycket viktiga. Genom att satsa å en central mötesunkt främjar man sammanhållning i staselen samtiigt som alla har gångavstån till arken. Det har ärför inte avsatts utrymme för någon searat leklats inom lanområet, utan et beöms lämligare att utveckla arkmiljön kring Fjölen me lekmöjligheter för större barn och rekreation för alla ålrar. För minre barn hänvisas till befintlig leklats i norra Fjölebro. Utrag ur Kalmars grönstrukturlan: Folkhälsa och rekreation Att vistas i ark- och naturområen har stor betyelse för människors hälsa och livskvalitet. Moern forskning har visat att e flesta människor känner ett större välbefinnane ju oftare e besöker ett naturräglat områe. Stuier visar att besöksfrekvensen avtar snabbt me avstånet och om romenaavstånet är längre än 5-10 minuter 300 m) har antalet besök minskat me cirka 50 rocent. Närhet till naturmiljöer är avgörane för barn, funktionshinrae och älre mfl. som är helt hänvisae till sin närmiljö.

17 Samhällsbyggnaskontoret Planområets tillgänglighet till Kläckeberga kulturlanska kan stärkas genom framtia kolingar västerut. Värsnäs naturreservat och Kalmarsun nås via gång-och cykelbro över väg 22 norr om lanområet. I en framtia utveckling skulle et vara attraktivt att kunna röra sig österut å fler sätt, till exemel längs lågstråken me vatten. k väster om Linsalsvägen har beaktats i en nya linjeföringen av Förmansvägen) 1736)

18 1836) Skiss över arkutveckling kring ammen Fjölen OBS. enast avse som illustration över möjlig utveckling) Offentliga rum tt av områets viktigaste offentliga rum är et centralt belägna torget vi mötet av en nya öst-västliga entrégatan och Fjölebrovägen. Denna finns me i gällane lan, men föreslås få en annorluna utformning me elar som blir enskil arkering å kvartersmark) för att möjliggöra hanel och service vi torget. Torget blir intimt me bebyggelse å alla fyra sior och bör ges en ombona karaktär för att skaa ientitetskänsla för e som bor och verkar i staselen.

19 1936) Skiss å torgutformning, enast avse som illustrationsexemel Samhällsbyggnaskontoret) Centrala torget, enast avse som illustrationsexemel Samhällsbyggnaskontoret)

20 2036) Referensbiler för torgutformning Gator och trafik Gatunät I lanområet ingår lokala bostasgator och Förmansvägens nya anslutning till Linsalsvägen. Fjölebrovägen fyller ock en viktigare funktion och föreslås få en gång- och cykelbana och fortsatt trälantering, i samma utformning som längre norrut. Även Teknikervägens norra flank föreslås få en såan utformning för att å sikt kunna fungera som entrégata till områet från Förmansvägen och Linsalsvägen. Östra elen av Teknikervägen får ock en mer begränsa sektion liknane Selarvägens, för att unvika intrång å enskila fastigheter. Bostasgatorna inom områet ska ha en enhetlig karaktär. De ska utformas som lågfartsgator me begränsa bre å körbanor och är et är lätt och tryggt att röra sig som fotgängare och cyklist. Karaktär och gatumått följer e rean bygga bostasgatorna i norra elen av Fjölebro. Asfaltera

21 2136) körbana ramas in av gräs- eller grusarmering som fungerar som arkering och/eller gångstråk. I e övergriane lanerna för Fjölebro finns en förlängning av Förmansvägen så att en ansluter irekt till Linsalsvägen. Korsningsunkten bör markera startunkt för Linsalsvägen som stasgata, en omvanling som bör ske iho me utveckling av Västerslätområet. Här kan trafiken förelas till en västra resektive en östra elen av Linsal. Linsalsvägen avlastas och tyngre trafik till verksamheter i en östra elen les via Förmansvägen norrut, längs väg 22 och ansluter till Nils Holgerssons väg. Vissa fastigheter berörs av inoch utfartsförbu längs Förmansvägen. Den nya huvugatan meför att hastigheten å Linsalsvägen behöver vara 40 km/h å sträckan u till korsningen me Nils Holgerssons väg. Det kan inte uteslutas att en cirkulationslats behövs å sikt om biltrafiken i staselen ökar väsentligt, kommunen har råighet över marken närmast korsningen om en såan behövs. Det beöms inte åkallat att bygga en såan nu, å grun av kostnaen och att et finns en osäkerhet kring Västerslätområets och biltrafikens framtia utveckling. Gatunät från trafikutrening, Ramböll)

22 2236) Gång- och cykelvägar Planförslaget innebär att cyklister får en minre gen väg mellan Linsal och Kalmar. För att unvika en stanarsänkning va gäller cykel så har förslag å en temorär åtgär å Linsalsvägen beskrivits i trafikutreningen och bör laneras in som en investeringsåtgär i samban me lanens genomförane. Denna innebär att gcm-stö anläggs å en befintlig körbana så att gång- och cykeltrafik blir möjlig längs Linsalsvägen. För att få en tillräcklig bre behöver körbanans vägkrön läggas om. Det ågår ock ett övergriane utreningsarbete för Norra vägen och Linsalsvägen som kan åverka behovet av temorär åtgär innan en mer genomgriane föränring av Linsalsvägen genomförs. Om enna utrening visar att föreslagen temorär åtgär inte är lämlig, kan konsekvensen bli en stanarsänkning för cykelenlare tills en ermanent omaning av Linsalsvägen kan genomföras. Sektion å Linsalsvägen me temorär åtgär, gcm-stö och justera lacering av höjrygg Planområet innehåller annars flera satsningar som förbättrar tillgängligheten för cyklister och fotgängare: Förmansvägen har searera gång- och cykelbana som ansluter till gcnätet i östra Linsal Fjölebrovägen rustas u me gång- och cykelbana och trälantering Teknikervägens norra el för en gång- och cykelbana

23 2336) Cykelnät ur trafikutrening, Ramböll) Kollektivtrafik Planområet har go kollektivförsörjning. De nya bostäerna ligger inom 200 m till befintliga busshålllatser längs Linsalsvägen. n åtgär för att säkra gångassage över Linsalsvägen vi busshålllatsen beskrivs i trafikutreningen och bör laneras in som en investeringsåtgär i samban me lanens genomförane.

24 2436) Parkering Parkering till villor sker å resektive tomt. Parkering till flerbostas-, ar- och rahus föreslås ske å arkeringsgårar i nära anslutning till bostaen. Dessa bör gärna ramas in av häckar för att förstärka karaktären av trägårssta. För bebyggelsen vi torget har en enskil arkering lanerats in för att möjliggöra någon form av hanel eller service vi torget. Parkeringsbehovet beskrivs i Kalmar kommuns riktlinjer för arkering. För att unvika alltför visuellt ominerane arkering i stasmiljön är et angeläget att arbeta me e reuktioner som till exemel bilool och Mobility management kan ge. n lanbestämmelse finns också som begränsar en yta som kan sättas av för hus och markarkering. Detta för att möjliggöra gröna kvaliteter å kvartersmark. In- och utfarter Iag finns arkeringar är bilar backar ut å Förmansvägen vilket är olämligt i framtien. n bestämmelse om infarts- och arkeringsförbu införs längs vägen, i övrigt laceras in- och utfarter är så är lämligt å et övriga gatunätet. Gällane etaljlan för Västerslät 4:19 innehåller ett utfartsförbu mot Linsalsvägen, lanförslaget åverkar möjligheten att anlägga en ny utfart och ialog sker ärför me fastighetsägaren kring hur etta ska lösas i framtien. Varutransorter Verksamheter me tunga transorter förutsätts använa främst Förmansvägen och till en minre el Teknikervägen. Räningsväg Planförslaget meger byggane u till fem våningar, så et kan bli aktuellt me utrymning me stegbil. Detta förutsätts ske från gatan eller å räningsväg å tomten. Krav å räningsväg framgår av BBR. Teknisk försörjning Vatten och sillvatten Längst i syväst är et tekniskt svårt att försörja bebyggelsen me anslutningar till vatten och avlo VA). nast en minre el av kvarteret tas me i enna lanläggning, i framtien kan resten av kvarteret erbjuas en anslutning via gemensamhetsanläggning inom kvarteret, eller från leningar från Västerslätsian. Kommunen vill inte föregria lanering å Västerslätsian me att ra ut nya leningsstråk innan en struktur är bestäm för områet. tt VA-stråk behöver flyttas i norvästra elen av lanområet för att möjliggöra bebyggelse längs Teknikervägens lanerae förlängning. Dagvatten Planförslaget innehåller en begränsning av hur mycket mark som får bebyggas och använas till arkering. Det är viktigt att fastighetsägare är så är möjligt förröjer och renar agvatten å en egna fastigheten, innan et les ut å et allmänna nätet. Anelen bebygg mark är reglera i lanförslaget för att möjliggöra etta. Planområets agvatten avvattnas norrut via Fjölebrovägen och grönstråket till naturarken me agvattenammen Fjölen, samt söerut i be-

25 2536) fintligt ike. n vattenelare korsar lanområet i öst-västlig riktning se figur uner Natur- och kulturmiljö). Dessa stråk flyter samman öster om 22. n ny amm rojekteras öster om 22 vi Björnökärr för att förbättra reningen från Fjölen som är hårt belasta iag. Detta kommer att meföra en stor förbättring av reningen för Fjölebro, söra Linsal och omgivane jorbruksmark. Marken är kommunalt äg, har stö i översiktlig lanering och rojektet beöms inte åverka några större naturvären åkergroa finns i områet men bör gynnas av ny amm) eller befintliga avvattningsföretag eller vattenomar. Dammen blir anmälningsliktig som avlosanläggning och som vattenverksamhet. Omfattningen beöms som minre än 5 hektar, exakta mått och reningseffekt kommer att tas fram i rojekteringsarbetet, men et kommer att innebära en klar förbättring som komenserar för nybyggnation inom lanområet. Dessutom finns ett behov av en förröjningsyta inom söra elen av lanområet eftersom leningskaaciteteten uner 22 är begränsa, enna bör utformas å ett sätt så att en birar till en attraktiv miljö och reningseffekt. Preliminärt beöms enna åtgär främst beröra brening och eventuellt förjuning av iket som löer längs lanområets söra kant. Utrag från lanrogram för Norra Kalmar och markering för föreslaget ammläge

26 2636) Stark grön färg visar verksamhetsområe för agvatten som avvattnas till ny amm Värmesystem Fjärrvärmelening finns i Fjölebrovägen, norr om lanområet ligger en reservvärmeanna. Leningen kan säkerställas me leningsrätt, lanförslaget innehåller u-områe är leningen ligger å kvartersmark. l- och tele Det finns en befintlig elstation inom områet, enna kommer att byggas om å befintlig lats. tt antal leningsflyttar är aktuella är leningar kommer i konflikt me föreslagen bebyggelse. Planförslaget innehåller också ett antal u- områen är leningsrätt kan bilas för befintliga leningar. Detta innebär att marken ska vara tillgänglig för allmänna unerjoriska leningar. Inom områet får inte berivas verksamhet eller vitas åtgär som kan hinra eller försvåra bibehållanet av elektriska starkströmsanläggningar. Detta säkerställs genom att leningsrätt bilas. Avfallshantering Bostashusen föreslås ha en avfallshantering å egen fastighet eller inom gemensamhetsanläggning. Yta sätts av för återvinning nära Linsalsvägens korsning me Förmansvägen, enna är imensionera för så kallae citycontainrar eller unerjorisk lösning. Den komletterar befintligt läge för återvinningsstation i söra Linsal. Störningar och risker De omgivane större vägarna och verksamheterna åverkar elar av lanområets föreslagna bebyggelse å ett såant sätt att angivna riktvären för trafikoch verksamhetsbuller överskris. Det beöms ock som möjligt att skaa tysta utelatser och tysta sior till bostashusen. I bullerutreningen som bifo-

27 2736) gas lanen utvecklas frågan juare. tt antal bulleråtgärer har också beömts i utreningen och är införa som lanbestämmelser. Me tanke å att et finns flera olika tyer av buller i områet har bulleråtgärer lanerats in även om störningarna var för sig inte gör åtgärerna strikt növäniga för att ufylla gällane riktvären. Utrag ur trafikbullerutrening för söra elen av Fjölebro, ekvivalentbuller 2 m över marknivå. Rött visar nivåer över gällane riktvären vi fasa I och me omvanlingen till ett blanstasområe änras använningsbestämmelsen från marken närmast 22 från Inustri till Verksamheter, Kontor och Parkering me begränsa omgivningsåverkan så att inte bostäerna ska få oaccetabla störningar. Byggnashöjer och bullerskysåtgärer ska samverka för att möjliggöra att befintlig verksamhet kan fortsätta. Planeringen av områet ur bullersynunkt utgår från gällane regler och riktlinjer: Förorning 2015:216) om trafikbuller vi bostasbyggnaer nya bestämmelser för lanärenen åbörjae efter 2 januari 2015) och Väglening om inustri- och annat verksamhetsbuller, raort 6538, aril 2015.

28 2836) Utrag ur externbullerutrening för söra elen av Fjölebro, ekvivalentbuller 2 m över marknivå. Starkt orange visar nivåer över gällane riktvären vi fasa blå figur visar bullerskärm) n nätstation finns inom lanområet, lankartan är utforma för att unvika bebyggelse inom 5 m från nätstationen. Övrig bebyggelse inom lanområet omfattas av e generella kraven å bransky i byggnormerna. Längst i söer möjliggörs femvåningsbebyggelse som kan ställa krav å räningsväg, etta säkerställs i bygglovsrövning och byggsamrå. Förorena mark Bakgrun För framtaganet av ny etaljlan, och inför lanera nybyggnation har Kalmar kommun utfört en översiktlig miljöteknisk markunersökning å Förmannen 2 och 5 samt el av fastighet Västerslät 9:17 Tyréns 2015). Detta för att unersöka eventuella mark-och grunvattenföroreningar inom exloateringsområet. PPL ntrerena AB utför olika entrerenajobb inom transort, mark och anläggning och finns å fastigheterna Förmannen 2 och 5. Anläggarna AB beriver samma ty av verksamhet som PPL och finns å el av fastigheten Västerslät 9:17. På el av Västerslät 9:17 finns en älre eoni och även till viss el

29 2936) inom Förmannen 2. Nuvarane använning av marken beöms närmast motsvara minre känslig markanvänning MKM). För att kunna beöma en åverkan från ågåene verksamheter och en f.. eonin, togs en rovtagningslan fram. Provtagning har skett me avseene att kontrollera eventuellt läckage till mark i anslutning till ulagsområe och för att kontrollera eventuell förororening i fyllning. Provtagning har även skett för att kontrollera om et finns ytliga föroreningar samt eventuella föroreningar i schakthögar. Anläggarna PPL Karta från hitta.se över aktuellt unersökningsområe inom Fjölebro svagt tonat områe). Ungefärligt läge av PPLs och Anläggarna ABs verksamhetsområe framgår av römarkerat områe. Före etta eoni ligger främst i söra elen av områet men viss utfyllna har även skett inom PPLs verksamhetsområe. Resultat Resultat från utför unersökning visar överlag å föroreningshalter i jor uner riktväret känslig markanvänning KM). På Förmannen 2 hittaes i en unkt föroreningar av PAH och alifater över KM. Även ytliga förorening av alifater över minre känslig markanvänning MKM) åträffaes å fastigheten. Föroreningen härstammar från sill från verksamheten. På Förmannen 5 hittaes en unkt me ytliga föroreningar av bly och kamium över KM samt vanain över MKM. I en söra elen av Förmannen 5 hittaes ytliga föroreningar av PAH, kobolt och PCB, troligtvis härstammane från sill från verk-

30 3036) samheten. På fastigheten el av Västerslät 9:17, är Anläggarna har sin verksamhet, hittaes förhöja halter av PAH över KM i två unkter. I en söra elen av verksamhetsområet hittaes ytliga föroreningar av PAH, kobolt och PCB, troligtvis härstammane från sill från verksamheten Avseene grunvattnet, ses en viss åverkan främst i en norra elen av unersökningsområet, me något förhöja halter av PAH och aromatiska kolväten. De förhöja halterna unerskrier riktvären för exonering via ångor i byggnaer, och ligger i nivå me riktvären för exonering via bevattning. Beömning och genomförane Resultat från utför unersökning visar överlag å föroreningshalter i jor uner KM-riktvären. Dock åvisaes ställvis enstaka förhöja halter av PAH, etroleumämnen, metaller och PCB i fyllningsmassor över KM-riktvären, samt i ett ytligt rov en halt av tyngre alifater över MKM-riktväret. Naturliga jorar beöms inte vara förorenae. Grunvattnet inom et unersökta områet beöms inte vara åverkat i någon utsträckning och innebär inte någon risk för människors hälsa eller för miljön. Framtia lanera använning av marken inom Fjölebro till största elen närmast motsvara MKM, me unantag av en minre yta i en norra elen av områet som kommer att bebyggas me bostäer. Här beöms framtia markanvänning närmast motsvara känslig markanvänning KM). Inför en exloatering ska massor kontrolleras och marken inom bostasområet saneras till KM så att ingen risk föreligger för människors hälsa och säkerhet. Saneringsvillkor finns som lanbestämmelse för et söra bostaskvarteret. På fastigheten Förmannen 2 kommer agvatten att hanteras, en ny väg kommer att anläggas, en el av områet kommer fortfarane att vara ett verksamhetsområe samt övrig mark blir naturmark. Ytliga föroreningar av alifater över MKM har åträffats inom fastigheten. Inför en exloatering ska massor kontrolleras och marken inom Förmannen 2 saneras till MKM så att ingen risk föreligger för människors hälsa och säkerhet. Då et fortfarane förekommer verksamhet å fastigheterna Förmannen 2 och 5 skall essa områen unersökas mer noggrant när verksamheterna avvecklats för att säkerställa att inga ytterligare föroreningar åträffas. Sanering ska föregås av en anmälan om avhjälaneåtgärer till tillsynsmynigheten. Genomförane Organisatoriska frågor Huvumannaska och ansvarsförelning Kommunen är huvuman för allmän latsmark inom lanområet. Det innebär att kommunen ansvarar för unerhåll och skötsel av essa områen. Markförvärv Allmän latsmark behöver tas i ansråk från enskil fastighet, et hanlar om en markyta å Förmannen 2 och 5, cirka 0,85 hektar, som behövs för en ny gata och naturmark. Överenskommelse om etta bör sökas mellan arterna innan lanen antas.

31 3136) Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbilning Avsikten me lanen är att ela in lanområet i ett antal kvarter som består av en eller flera fastigheter. Avstyckning ska ske från en kommunala fastigheten Västerslät 9:17. Mark tillhörig Förmannen 2 och 5 me föreslagen använning som gatu- och naturmark ska föras till en kommunala fastigheten Västerslät 9:17. För att lösa utfart för Västerslät 4:19 ska ett områe från Västerslät 9:17 överföras till fastigheten. Alternativt kan fastighetens utfart ornas genom att fastigheten eltar i gemensamhetsanläggningen som ska bilas norr om eller väster om fastigheten. Beslut om marköverföringar samt inrättane av gemensamhetsanläggning grunas i första han å överenskommelse mellan fastighetsägarna inom ramen för en lantmäteriförrättning. Det unerlättar genomföranet i fall överenskommelse kan träffas innan lanen antas. Ansökan om lantmäteriförrättning görs hos lantmäterimynigheten i Kalmar kommun. Förrättningen bekostas av kommunen. Gemensamhetsanläggning mm Gemensamhetsanläggning kan vi behov bilas för gemensamma arkeringar och komlementbyggnaer till fler-, ar- och rahus i lanområet. Några områen har bestämmelsen g vilket innebär att marken är reservera för gemensamhetsanläggning. För ett kvarter närmst Linsalsvägen finns en yta som i framtien skulle kunna bli gemensam infart när områet närmst Linsalsvägen lanläggs för ny bebyggelse. Fastigheten Västerslät 4:19 berörs av lanförslaget å ett sätt som innebär att en skulle kunna ingå i gemensamhetsanläggningar å angränsane fastigheter, se viare uner Tekniska anläggningar. Ansökan om lantmäteriförrättning görs hos lantmäterimynigheten i Kalmar kommun. Förrättningen bekostas av kommunen. Rättigheter Befintliga unerjoriska allmänna leningar å kvartersmark ska säkerställas me leningsrätt inom områe me u-bestämmelse. Det hanlar om fjärrvärmelening å östra sian Fjölebrovägen och VA-leningar är en el av nuvarane Teknikervägen blir kvartersmark. Områe för tekniska anläggningar, som använningsbestämmelse, kan säkerställas me leningsrätt. Ansökan om leningsrätt görs och bekostas av leningshavaren. Fastighetsinelningsbestämmelser Kommunen beömer att några fastighetsinelningsbestämmelser inte behövs för att etaljlanen ska kunna genomföras. Om behov ustår, kan fastighetsinelningsbestämmelser införas senare genom änring av etaljlan. Fastighetsbilning, anläggningsåtgär och rättigheter Detaljlanens fastighetsrättsliga konsekvenser er fastighet framgår av tabell nean och kartbilaga. De arealugifter som anges är enbart grafiskt tolkae och kan senare komma att justeras. Fastighet, gemensamhetsanläggning, mark- Konsekvenser

32 3236) samfällighet Förmannen 1 Områe 16 ska överföras till Förmannen 1 från Västerslät 9:17. Fastighetens änamål änras till kontor- och/eller verksamhet. n eller flera fastigheter kan avstyckas för essa änamål. Förmannen 2 Områe 18 ska överföras till Förmannen 2 från Västerslät 9:17. Områe 21 ska överföras från Förmannen 2 till Västerslät 9:17. Fastighetens änamål änras till kontor- och/eller verksamhet. n eller flera fastigheter kan avstyckas för essa änamål. Förmannen 4 Områe 17 ska överföras till Förmannen 4 från Västerslät 9:17. Fastighetens änamål änras till kontor- och/eller verksamhet. n eller flera fastigheter kan avstyckas för essa änamål. Förmannen 5 Områe 19 ska överföras till Förmannen 5 från Västerslät 9:17. Områe 20 ska överföras från Förmannen 5 till Västerslät 9:17. Fastighetens änamål änras till bostas- och/eller vår. n eller flera fastigheter kan avstyckas för essa änamål. Inom områet me beteckningen u ska leningsrätt bilas för allmänna leningar. Förmannen 6 Områe 15 ska överföras till Förmannen 6 från Västerslät 9:17. Fastighetens änamål änras till kontor- och/eller verksamhet. n eller flera fastigheter kan avstyckas för essa änamål. Kokerskan 3 Områe 23 ska överföras till Kokerskan 3 från Västerslät 9:17. Kokerskan 6 Områe 24 ska överföras till Kokerskan 6 från Västerslät 9:17. Kokerskan 9 Områe 13 ska överföras till Kokerskan 9 från Västerslät 9:17. Ritaren 1 Områe 14 ska överföras till Ritaren 1 från Västerslät 9:17. Fastighetens änamål änras till kontor- och/eller bygg-, hantverkar- och anläggningsverksamhet. n eller flera fastigheter kan avstyckas för essa änamål. Inom områet me beteckningen u ska leningsrätt bilas för allmänna leningar. Västerslät 4:10 Områe 1 ska överföras till Västerslät 4:10 från Västerslät 9:17. Västerslät 4:11 Områe 2 ska överföras till Västerslät 4:11 från Västerslät 9:17. Västerslät 4:13 Områe 3 ska överföras till Västerslät 4:13 från Västerslät 9:17. Västerslät 4:19 Områe 22 ska överföras till Västerslät 4:19 från Västerslät 9:17. Västerslät 9:17 Kommunens fastighet för Områe 14 ska överföras från Västerslät 9:17 till Ritaren 1. Områe 15 ska överföras från Västerslät 9:17 till Förmannen 6.

33 3336) allmän latsmark Områe 16 ska överföras från Västerslät 9:17 till Förmannen 1. Områe 17 ska överföras från Västerslät 9:17 till Förmannen 4. Områe 18 ska överföras från Västerslät 9:17 till Förmannen 2. Områe 19 ska överföras från Västerslät 9:17 till Förmannen 5. Områe 21 ska överföras till Västerslät 9:17 från Förmannen 2. Områe 22 ska överföras till Västerslät 4:19 från Västerslät 9:17. Områe 23 ska överföras från Västerslät 9:17 till Kokerskan 3. Områe 24 ska överföras från Västerslät 9:17 till Kokerskan 6. Områe 13 ska överföras från Västerslät 9:17 till Kokerskan 9. Områe 5 ska avstyckas för bostas-, centrum-, hanels- eller besöksanläggningsänamål. Områe 6 ska avstyckas för arkeringsänamål. Områe 7 och 11 ska avstyckas för bostas-, centrum eller för våränamål. Områe 8, -områe teknisk anläggning), kan ulåtas me leningsrätt eller avstyckas som egen fastighet. Områe 4, 9, 10 och 12 ska avstyckas för bostasänamål. Inom områena som avstyckas kan et bli aktuellt att bila gemensamhetsanläggningar för gemensamma funktioner som utfart, arkering och komlementbyggnaer. Inom områen me beteckningen u ska leningsrätt bilas för allmänna leningar. Områe 20 och 21 avser mark som i etaljlanen är allmän lats me kommunen som huvuman. Tekniska frågor Tekniska utreningar Bullerutrening trafik och externbuller) är gjor för för söra Fjölebro och visar att gällane förorningar för buller kan ufyllas me anassning av bebyggelsen enligt lanförslagets bestämmelser. Trafikutrening är gjor som kan ligga till grun för framtia rojekteringsarbete. Markmiljöunersökning är gjor och bifogas lanförslaget. Utifrån erfarenheter från genomföranet av norra elen av Fjölebro bör en höjsättningslan för kvartersmarken tas fram och kommunen bör överväga att göra masshanteringen för grov nivåsättning av kvarteren. På grun av terrängförhållanena så förutses ett överskott av massor, är en el bör kunna avsättas å et framtia torget söer om lanområet är marknivå är låg relativt omgivane gator. Massbalansstuier ågår för närvarane. Tekniska anläggningar Bullerskärmar ska anläggas av kommunen me höjer och utsträckning enligt lankartans bestämmelser. Längs Ritaren 1 anläggs ett bullerlank och längs

34 3436) 22 en bullervall. Genomföranet av essa ska vara färigt innan bostäerna närmst motorvägen och Ritaren 1 är färigställa. Dagvattenamm öster om 22 utres för närvarane, troligtvis införs ämning kombinera me grävarbeten längs befintligt ike. Se höjkarta för nivåförhållanen. Dämning ska inte åverka agvattensystemet väster om 22. Höjer vi läge för föreslagen amm blått grönt lägre marknivå, gult rött högre marknivå) Fastigheten Västerslät 4:19 får en åverkan av lanförslaget i och me att berör el av Köksvägen tas bort. Fastigheten har iag ett utfartsförbu mot Linsalsvägen som inte är genomfört. Kommunen har tagit fram en möjlig utfartslösning via en gata söer om fastigheten, blå ilar i följane figur, mark för utfarten avses reserveras för enna fastighet. ftersom nivåskillnaen mellan fastighet och gata är rygt två meter är et inte lämligt att använa en såan utfart för brevlåa och avfallshantering. Längre västerut är nivåskillnaen minre och et verkar enklare att lösa gångtillgänglighet, se lila il. Alternativt kan rövas om fastigheten kan ingå i angränsane gemensamhetsanläggningar för utfarter, röa ilar i följane figur. Dessa skulle också kunna använas som alternativ infart, men å behöver ett nytt garage byggas eller befintligt byggas om. Nivåskillnaen mellan fastigheten och Fjölebrovägen/Teknikervägen är minre och et är inga roblem att ufylla tillgänglighetskrav för gåene utan ramer eller traor.

35 3536) Planförslaget innebär åverkan å enskil fastighet va gäller alternativ utfart och avfallshantering Dokumentation och kontroll Kontroll av massor i samban me markarbeten för väg kommer att krävas å Förmannen 2. Konsekvenser Inverkan å miljön behovsbeömning Syftet me behovsbeömning är att ta rea å om en betyane miljöåverkan ustår till följ av etaljlaner. Kommunen beömer att genomföranet av etaljlanen inte kan antas meföra betyane miljöåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning krävs ärför inte. Relevanta miljöasekter behanlas i lanbeskrivningen. Planförslaget fortsätter omvanlingen från inustriområe till blana stasel i enlighet me översiktslanen. Verksamheter inom områet ska ha begränsa omgivningsåverkan. Befintliga naturvären beöms inte som så stora att exloateringen innebär betyane miljöåverkan. Sociala konsekvenser Linsal och Kalmar sta knyts närmre samman vilket är ositivt ur blan annat trygghetshänseene för e som cyklar och går genom områet. Planen innehåller blanae bostastyer vilket komletterar en ominerane tyen i Linsal iag, småhus i äganerättsform. konomiska konsekvenser xloateringskostnaer Intäkter för kommunen

36 3636) Kommunen får intäkter för markförsäljning av tomter för flerfamiljshus, gruhus och villatomter. Kostnaer för kommunen Kommunen får kostnaer för fastighetsbilning, markinlösen, flytt av el- och va-leningar, anläggane av torg samt vi behov anläggane av bullervall längs 22. Viare får kommunen kostnaer för infrastrukturåtgärer berörane nyoch ombyggnation av Fjölebrovägen, Teknikervägen, Köksvägen, Sisvägen och nya bostasgator. Meel är äskae begära) ur kommunens investeringsbuget för anläggane av en nya huvugatan Förmansvägen vilket även omfattar huvugatans korsningar mot Linsalsvägen och Nils Holgerssons väg. Framöver avses meel äskas från investeringsbugeten för flytt av två busshålllatser och anläggane av en gc-väg längs Linsalsvägen. För ett antal fastigheter kan ersättning å grun av in- och utfartsförbu eller flytta arkering bli aktuellt. Inlösen Två enskila fastigheter berörs av iansråktagane för allmän lats, Förmannen 2 och 5. Dessa elar kan enligt lanförslaget lösas in av kommunen om inte överenskommelse nås. konomiska konsekvenser för enskila fastighetsägare Planförslaget åverkar befintliga in- och utfarter samt arkering me irektutfart mot gata för fastigheterna Västerslät 4:19, Förmannen 1 och 4. nligt Plan- och bygglagen 14 ka. 3 har fastighetsägare rätt till ersättning i samban me föreläggane om åtgär. Kommunen söker reglera essa frågor me beröra fastighetsägare genom överenskommelse innan lanen antas. Kommunen beömer inte att lanförslaget innehåller några kulturhistoriska skysbestämmelser eller inskränkt byggrätt eller använning jämfört me gällane lan vars genomföraneti inte har löt ut. Se även uner rubriken Inlösen. Planavgift Planarbetet bekostas genom lankostnasavtal, lanavgift vi bygglov är inte aktuellt. mil Stille Arkitekt MSA Bilaga. Fastighetskonsekvenskarta

37 UU _ UU UU UU UU _ [ UU UU UU UU UU 1 9:17 Plantolkning Söra Fjölebro, eta 5 U U n U n n n O U n U _ U O _ n U n U O _ Lantmäterimynigheten i Kalmar kommun R.L.) UU UU UU UU UU UU UU UU UU 4:10 UU UU * * Ê 4:17 [! 7 [! 4 [! 1 KOKRSKAN 8 5 KOKRSKAN 9 [! 1! 2 [ 6! 9 4:10 3 6!13 [!!! ! 3 4:11 [! 4!!! 3 5 4:13 UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU 4:22 UU UU UU UU UU UUUU UU UU UU UU UU UU UU [! g 2 g 1 [! Ê Ê UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU 4:19 UU UU! 22 4:15 4:14 UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU * UU UU UU UU UU 4:12! 7 UU UU UU UU UU UU UU 2 g 1 TKNIKRN 3 6!! 9! g 1! 10 4 _ [! ! 11 VÄSTRSLÄT 9: _ 4 OPRATÖRN _ [ [!!! 12! 19 UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU * * UU UU UU UU UU U UU UU UU UU UU UU UU RITARN RITARN 1! 14 UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU FÖRMANNN 6 1 UU UU UU UU UU 4! 18 UU UU UU UU! 15! 16! 17 n O n U O O ÊÊ U UU UU UU UU 4:10 2:9 _ [!! 1 UU UU UU UU UU UU UU UU O n O n UU UU UU UU UU UU! 2 4:11 4:13 2:10 O O! 3 O O n n n n 1 n O 17:1 4 n O n U KOKRSKAN 2 O O n O KOKRSKAN 5! 20 _ 6!13 3! [!! !! 5 8 9! 21 _ 2 g 2 FÖRMANNN UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU 4:19 4:14! 22 UU * * UU UU UU U UU UU UU UU UU _ UU UU g 1! 7 g 1! 9! 8 ³ g 1