)16,5 B410 GÅGATA BUSSGATA GATA. Stationsområdet, etapp 1 IV)11,5. f b p. f b p GÅNG GÅNG GÅNG GÅNG (A2) PLANKARTA 1:500. Teaterhusplatsen NORNAN

Transkript

1 2 * * * PLANBESTÄMMELSER n * * * * n Teaterhusplatsen h * * * * * * * @@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@ lostergatan Vallgatan * * * * * PLANARTA 1:500 6 B BC u ÅN IV)11,5 f b p ÅN (A2) I ÅATA runkartan utgörs av utrag ur Skara kommuns igitala primärkarta. oorinatsystem: SWEREF99, 13:30 och höjsystem RH * 30 NORNAN u ÅN * * * * * BC VI f b p 10 I )16, Meter P 2 * * * * * ÅN ATA * * * * * * * * * * * * * * * BUSSATA * * * * * * * * A Byggna Fastighetsgräns Fastighetsbeteckning atunamn Aress Trä Staket 22 3:3 * Busstation NORNAN Vallgatan 14A * * * * * * * 14A 22B 14 Följane gäller inom områen me neanståene beteckningar. Enast angiven använning och utformning är tillåten. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområet. RÄNSBETECNINAR ILLUSTRATIONER Detaljplan för Aners yrkaner Stasarkitekt Planområesgräns Använningsgräns Egenskapsgräns Aministrativ gräns Illustrationslinje - Strecka ANVÄNDNIN AV MAR OCH VATTEN Allmänna platser me kommunalt huvumannaskap ATA ata, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. BUSSATA Bussgata, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. ÅATA ågata, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. ÅN ångväg, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. vartersmark BC Bostäer, Centrum, PBL 4 kap. 5 1 st 3 p. P Parkering, PBL 4 kap. 5 1 st 3 p. EENSAPSBESTÄMMELSER FÖR Byggna får inte uppföras, PBL 4 kap st Marken får enast förses me skärmtak, PBL 4 kap st 1 p. )11,5 Högsta byggnashöj är angivet väre i meter, PBL 4 kap st 1 p. f Huvuentréer skall placeras i förgårsmark mot öster, söer och/eller väster, PBL 4 kap st 1 p. VI Högst antal våningar, PBL 4 kap st 1 p. Utförane b Minst hälften av bostaqsrummen skall placeras mot tyst sia. Enkelsiiga lägenheter mot Vallgatan är ej tillåtet., PBL 4 kap st 1 p. Placering p Huvubyggna skall placeras me långsia parallellt me gata och förgårsmark, PBL 4 kap st 1 p. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Markreservat för allmännyttiga änamål u Markreservat för allmännyttiga unerjoriska leningar. vartersmark, PBL 4 kap. 6 enomföraneti enomföranetien är 5 år., PBL 4 kap. 21 SARA OMMUN ommunleningskontoret Tobias unnarsson Planarkitekt Till planen hör: Planprogram Planbeskrivning Illustrationsplan Stationsområet, etapp 1 Skara kommun, Västra ötalans län Upprätta Reviera Fastighetsförteckning Miljökonsekvensbeskrivning Samråsreogörelse ranskningsutlåtane Beslutsatum S samråsbeslut S gokännane F antagane Laga kraft Dnr S B410

2 B410 Detaljplan för: Stationsområet etapp 1 Skara kommun, Västra ötalans län Antaganehanling Upprätta Antagen av ommunfullmäktige Lagakraftvunnen Dnr

3 Titel: Detaljplan för Stationsområet etapp 1, Västra ötalans län Version: Antaganehanling Diarienummer: Datum, senast reviera: Meverkane tjänstemän: Aners yrkaner, Tobias unnarsson. Skara kommun Telefon: ommunleningskontoret E-post: Plan- och byggenheten Webbplats: Skara

4 Innehåll Bakgrun 4 Uppraget 4 Planens syfte och huvurag 4 Hanlingar 4 Miljöbeömning 5 Behovsbeömning 5 Förutsättningar 5 Planområets omfattning 5 Beskrivning av områet och ess karaktär 6 Markägare 6 Fornlämningar 6 ällane etaljplan 7 Översiktliga planer 7 Mark och raon 7 Förorena mark 8 Luftkvalitet och trafikflöen 8 Buller 8 Trafik 9 Teknisk försörjning 9 Dagvatten 10 Planens innebör 10 Planera bebyggelse 10 Planbestämmelser i plankartan 12 enomförane 15 Tiplan 15 Planförfarane 15 enomföraneti 15 Planavgift 15 Inlösen av allmän plats 15 Huvumannaskap 15 Fastighetskonsekvensbeskrivning 16 Föränring för fastighetsägarna inom planområet 16 Tomtinelningsplan 16 Rättigheter inom planområet 17 Fastighetsbilning 17 Unerskrift 17 Bilagor Plankartan Samråsreogörelse 3

5 Bakgrun Stationsområet har uner en längre ti varit föremål för tankar, iéer och utreningar som alla syftat till att omvanla områet i någon mån. De olika utreningarna har skilt sig åt men alla har gett uttryck för en liknane problematik - att et känns otryggt, mörkt och som en baksia av staen, att et inte har varit en representativ entré till Skara som sta. Mot bakgrun av etta har kommunen tagit fram ett planprogram för hela stationsområet är en tänka utvecklingen av platsen har elats in i 3 etapper. Uppraget ommunstyrelsen gav en 24 maj 2017 (S ) plan- och byggenheten i upprag att ta fram en ny etaljplan på Stationsområet enligt avgränsning för etapp 1 enligt tiigare gokänt planprogram. Planens syfte och huvurag Detaljplanen syftar till att förtäta stasstrukturen och skapa nya centrala stasrum är bostäer och verksamheter får plats att utvecklas. Syftet är också att överbrygga en barriär som stationsområet iag är mellan e söra och norra elarna av tätorten. Områet ska även i fortsättningen ha funktionen som en transportno för kollektivtrafiken och erbjua möjlighet för penlare att parkera. Målbilen är att skapa en bra och estetiskt tilltalane mötesplats som känns trygg att vistas i. Hanlingar Planhanlingarna består av planbeskrivning och plankarta me planbestämmelser samt en behovsbeömning. 4

6 Miljöbeömning Enligt 3:e kap. Miljöbalken ska marken använas till et änamål som är mest lämpligt me hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggane behov. Avvägning ska ske gentemot använning i omkringliggane byggnation och gällane översiktsoch etaljplaner. Inom skara tätort finns behovet av fler bostäer i centralt läge. Att hitta nya exploateringsmöjligheter i befintlig stasstruktur är gynnsamt ur miljömässig och ekonomisk synvinkel. Detta å man inte behöver ta jorbruks- eller skogsmark i anspråk och att i ett befintligt bostasområe finns rean alla förutsättningar me infrastruktur och teknisk försörjning i form av vägar och VA-system. Behovsbeömning ommunen skall enligt miljöbalken genomföra en miljökonsekvensbeskrivning för alla etaljplaner som kan antas meföra betyane miljöpåverkan. För att utrea etaljplanens påverkan på miljön. ommunen har i samban me framtaganet av planprogrammet för stationsområet tagit fram en MB, som ligger till grun för förslaget till etaljplan för Stationsområet etapp 1. Förutsättningar Planområets omfattning Detaljplanen omfattar fastigheterna amla staen 2:1 och 3:3, Thalia 1 och Särimner 1. Områet omfattar ca 1,1 ha mark och ligger i e centrala elarna av Skara tätort. Planområet 5

7 Beskrivning av områet och ess karaktär Stationsområet är beläget centralt i Skara tätort och utgör navet i kommunens kollektivtrafik me såväl lokal- och regionaltrafik. Förutom att områet har stor betyelse för kollektivtrafiken finns et här bostäer, agligvaru- och sällanköpshanel, kontor, park, museijärnväg och lämningar från Skaras långa historia i form av ällkvistborgen och Skaraborgs slott. Uner 1800-talets mitt blev Skara ett stationssamhälle me flera järnvägsförbinelser. Mellan stationshuset och omkyrkan växte Järnvägsgatan fram och blev en paragata enligt åtiens ieal me representativa stenbyggnaer, stashotell, sparbank mm. Järnvägen fick stor betyelse för Skaras framväxt, ny bebyggelse etableraes båe norr och söer om järnvägen. Från mitten av förra seklet har ock stationsområet genomgått stora föränringar, från att ha varit en knutpunkt för smalspårig järnväg till att en fått en betyligt mer tillbakaragen roll som museijärnväg me en linje mellan Skara - Lunsbrunn. Den plats som e tiigare järnvägsspåren tog har iag ersatts av busstation och bilparkeringar. Områet norr om planområet utgörs iag av tät kvartersbebyggelse me rutnätsstruktur och en söra elen av stationsområet, närmast Vallgatan, är busstation och stora ytor me parkeringar. Markägare Planområet sträcker sig över hela eller elar av totalt 4 stycken fastigheter. De bebygga fastigheterna har privata fastighetsägare mean kommunen äger större elen av e offentliga ytorna. Fornlämningar Det finns inga käna fornlämningar inom etaljplaneområet. Områet ligger i nära anslutning, men utanför fornlämningen me RAÄ-nummer: Skara 68:1. 6

8 ällane etaljplan ällane etaljplaner inom områet: B296 laga kraft 1987 B328 laga kraft 1992 B338 laga kraft 1994 B352 laga kraft 1998 Översiktliga planer ommunen har tagit fram ett planprogram för Stationsområet, vilket har legat till grun för etaljplanen. Det finns ingen aktuell översiktlig plan som har betyelse för områet. Arbetet me att ta fram en ny förjupa översiktsplan för Skara tätort har påbörjats och intentionerna me enna etaljplan stämmer bra överens me samråsupplagan atera Mark och raon Områet ligger inom normalrisk för markraon, enligt sammanställning av raonsituationen i Västra ötalan (länsstyrelsens rapport 2004:01). Marken består av täta lerlager (lacial lera), enligt SU:s inventering av jorarter. För områet finns inga utpekae riskområen för skre eller översvämningar (Skara översiktsplan 2006) Planområet Sveriges geologiska unersökning, jorartsinventering 7

9 Förorena mark I samban me framtaganet av planprogrammet för Stationsområet så gjores först en översiktlig markmiljöunersökning för hela planprogramsområet. En förjupa markunersökning gjores för et nu aktuella planområet och är överskres riktväret för känslig markanvänning (M) för arsenik i en provpunkt. Detta beömes ock inte vara en representativ generell halt för unersökningsområet. I övrigt beömes föroreningssituationen i områet inte meföra några hiner vare sig för nuvarane markanvänning eller för att bygga bostäer på platsen. Luftkvalitet och trafikflöen Mätningar av luftkvalitet har gjorts uner lång ti på Skaraborgsgatan. Partiklar (PM10), kväveioxi, bensen ligger alla uner miljökvalitetsnormernas gränsvären i agsläget. ällan till essa luftföroreningar är främst en lokala biltrafiken. I och me att etaljplanen skapar förutsättningar för fler bostäer, kontor och hanel är et sannolikt att trafikmängerna i områet kommer att öka till viss el. Närheten till busstationen och kollektivtrafik samt förbättrae möjligheter för gång- och cykeltrafik kan ock hålla nere ökningen. Buller Inom etaljplaneområet utgörs en ominerane bullerkällan av foronstrafik framförallt från Vallgatan, Skaraborgsgatan, men även från ämpagatan, unnar Wennerbergsgatan samt busstationen. Då etaljplanen skapar förutsättningar för fler bostäer, kontor och hanel är et sannolikt att trafikmängerna i någon mån kommer att öka. Framräknae schablonmässiga vären för buller är runt 7 B(A) högre än riktväret på 55 B(A), överskrianet av normen måste ärför anses vara betyane. Detta bör ock inte innebära något hiner för etaljplanen i och me att lagstiftningen meger högre ljutrycksnivåer om utformningen kan anpassas så att minst hälften av rummen är väna i en riktning är varken riktvären för ekvivalent eller maximal nivå överskris. Därme föreslår etaljplanen att bostäer skall anpassas så att minst hälften av bostasrummen förläggs mot tyst sia. Sannolikt kommer en tillkommane bebyggelsen även att elvis skärma av bullret från Vallgatan varför ljumiljön för en befintliga bebyggelsen sannolikt kommer att bli bättre. En samla beömning är att alternativet kommer att meföra små eller obetyliga negativa konsekvenser: måttligt väre, liten omfattning. 8

10 Trafik Detaljplanen innebär att nya anslutningar till et befintliga gatunätet och et befintliga gång- och cykelnätet anornas. atunätet behåller i stort sett sin grunstruktur mean gång- och cykelnätet får nya förbinelser. Förslaget beöms generellt meverka till en sänkt hastighet, bl.a. genom nya platsbilningar och träplanteringar utme huvustråken. Förslaget beöms också meföra ökae trafikrörelser i områet. Förslaget fokuserar mycket på e oskyae trafikanternas villkor samt kollektivtrafikresenärer. ång- och cykelstråk är separerae från annan trafik och klostergatan blir gångfartsgata/gågata. Områets närhet till busstationen ger goa förutsättningar för båe lokal och regional kollektivtrafik. För museijärnvägen (SLJ) blir konsekvenserna av etaljplanen att en befintliga järnvägsrälsen kortas me ca 80 meter (till planområesgränsen). Perrongtaket kommer också behöva flyttas minst 20 meter åt öster, samtiigt som et är stor vikt att perrongtaket inte flyttas för långt för att å mista kopplingen till stationshuset. I samban me flytten av järnvägen och perrongtaket kommer även större renoveringar och investeringar ske, för att ge ett bra helhetsintryck av platsen. Museijärnvägen kommer ha en stor påverkan när flera allmänna intressen som nya bostäer, etableringar och stasutvecklingar ställs mot varanra. ommunens ambition me enna etaljplanen är att SLJ även fortsättningsvis skall kunna beriva sin verksamhet på stationsområet. Ett antal parkeringsplatser kommer att försvinna i och me att byggnation föreslås på platsen söer om Thalia. Iag beöms et ock finnas en överkapacitet av parkeringar inom områet. För tillkommane bebyggelse ska parkering i första han ornas inom en egna fastigheten. 9

11 Teknisk försörjning Inom områet finns leningar för vatten, avlopp, spillvatten, fiber och fjärrvärme. Den föreslagna byggnationen kommer ha goa möjligheter att ansluta sig till befintligt leningsnät. De leningar som iag inte är placerae i allmän platsmark eller reservat för leningar (u-områen) kommer att flyttas till essa områen i samban me genomföranet. Dagvatten Förutsättningarna för lokalt omhänertagane av agvatten (LOD) anses som svårt å marken består av täta lerlager me åliga förutsättningar för infiltration. Anelen hårgjora respektive grönytor förväntas vara ungefär et samma som i agsläget, varp befintligt agvattensystem förväntas vara tillräckligt. Utgångspunkten är att avrinningen från områet inte ska öka vi nyexploatering. En agvattenhanteringsplan ska tas fram och reovisas vi bygglovet. 10

12 Planens innebör Planera bebyggelse Områet söer om kv Nornan Upp till 75 nya bostaslägenheter tillskapas i upp till 6 våningar. Bottenvåningen har högre våningshöj så att en kan fungera för hanel, offentlig verksamhet eller samlingslokal. En öppen fasa i bottenvåning är eftersträvansvärt och i synnerhet är etta viktigt i e norra hörnen, mot stationsbyggnaen och mot lostergatan. Lägenheternas storlek och upplåtelse-former är varierane. Arkitekturen kan vara moern men materialvalen bör vara geigna. Ett visst avstån lämnas mellan kv Nornan och et nya kvarteret för att inte inkräkta på e entréer som finns i söer. Det är eftersträvansvärt att större befintliga trä sparas. De allmänna ytorna i e norra hörnen är mötesplatser/skärningspunkter för gåene och bör utformas me hänsyn till essa. Bilparkering sker inom en egna fastigheten, företräesvis på innergårar och/eller i parkeringsgarage i källare. Områet söer om kv Thalia enom att tillskapa ny bebyggelse väster om lostergatan sluts gaturummet på båa sior. Den tillkommane bebyggelsen är upp till 4 våningar hög och inrymmer upp till 35 nya bostaslägenheter. Entréplan har en högre takhöj för att möjliggöra olika typer av verksamheter. Mot lostergatan föroras en mer öppen typ av fasa. varteret Thalia tillåts utöka för att ge plats åt en mer rationell goshantering. En passage lämnas mellan kv Thalia och et nya kvarteret för att vimakthålla en genomsläpplighet i öst-västlig riktning. Utformningen av passagen bör särskilt ta hänsyn till trygghetsaspekten av att röra sig i ett förhållanevis slutet gaturum. v. Thalia v. Nornan Trästruktur 11 rönyta rönstråk

13 Utbyggna av kv Thalia Möjlighet till en utbyggna av kvarteret Thalia ges i etaljplanen. Utbyggnaen kan ske i högst en våningar. I ag finns här flera unerjoriska leningar som beroene på utbyggnaens utformning kan behöva flyttas. Sammtiigt ges möjligheten i etaljplanen att en byggna kan placeras ovanpå leningarna, men etta kräver en ialog me leningsägaren. Planbestämmelser i plankartan Nean reovisas e enskila planbestämmelserna i plankartan och eras syfte och betyelse inom planområet. Här reovisas också lagrum för respektive planbestämmelse, i enlighet me Plan- och bygglagen 4 kap. 1, 30 och 32 ränser Plan- & Bygglagen (2010:900) 4 kap. 5 1 och 30 En planbestämmelse anger va som gäller inom ett visst områe på plankartan. Dessa områen avgränsas av olika typer av gränslinjer. Alla gränser ritas ut i sitt exakta läge och avgränsar e olika typerna av funktioner som ska gå att särskilja. För enna etaljplan har en Planområesgräns ritats ut i söra gränsen till bebyggelsen på fastigheterna Thalia 1 och nornan 2 och längs Vallgatan och äremellan. Fram till enna gräns gäller e bestämmelser som avser Använningen av mark och vatten och mellan e olika använningarna finns en Använningsgräns. Därefter finns en Egenskapsgräns som skiljer e olika preciserae egenskapsbestämmelserna åt, i etta fall begränsningar om ytor är Byggnaer inte får uppföras och olika preciseringar om byggnaernas utformning me mera. Allmänna platser Plan- & Bygglagen (2010:900) 4 kap. 5 1st 2p Allmänna platser avser gator för foronstrafik, kollektivtrafik, gåene, cyklister och områen som är avsatta för gemensamt behov och är tillgänglig för allmänheten. ommunen är huvuman för alla allmänna platser inom etaljplanen, vilket innebär att kommunen ansvarar för områet. vartersmark Plan- & Bygglagen (2010:900) 4 kap. 5 1st 3p Me kvartersmark avses all mark inom ett planområe som inte ska utgöra allmän plats eller vattenområe. 12

14 Använningen av kvartersmarken i enna etaljplanen har reglerats till änamålen bostäer, kontor och hanel, betecknat me ett BC i plankartan. Boenet är använningens huvusyfte och ska essutom ha en varaktig karaktär. Här får även finnas e verksamheter som ryms inom begreppet Centrum, vilken innefattar såana verksamheter som bör ligga centralt. Där ingår butiker, service, kontor, bank, bio, bibliotek, teater kyrkor, samlingslokaler, föreningslokaler, gym och restauranger. Inom planområet finns även kvartersmark me använningen Parkering. Hit räknas alla självstänig parkeringsanläggningar. Me självstänig menas all parkering som inte utgör ett irekt komplement till någon annan använning. Byggna får inte uppföras Plan- & Bygglagen (2010:900) 4 kap. 16 1st 1 p Mark som inte får förses me byggna illustreras me prickar i plankartan och brukar kallas för prickmark. Marken får enas bebyggas me skärmtak Plan- & Bygglagen (2010:900) 4 kap st 1 p Inom markerat områe får enast skärmtak uppföras som är förenligt me markens använning. Bestämmelsen innebär att skärmtak, vinsky och liknane får byggas. Byggnaerna får inte ha täckane sior. Marken skall vara tillgänglig för allmänna unerjoriska leningar Plan- & Bygglagen (2010:900) 4 kap. 6 För kvartersmark som har ett u betecknat så skall marken vara tillgänglig för unerjoriska leningar. Här får inga byggnaer eller annat uppföras som kan komma i konflikt me leningarna. Byggna skall placeras me långsian parallellt me gatan och förgårsmark Plan- & Bygglagen (2010:900) 4 kap. 5 2, 8 2 och 30 Bestämmelsen reglerar huvubyggnaens placering inom fastigheten. Syftet är att få en stasmässig struktur me tyligt avgränsae stasrum, på samma sätt som rutnätssta me slutna kvarter. Att bebygga fastigheterna me punkthus och eller annan bebyggelse som inte biar till slutna gaturum är inte tillåtet. 13

15 Föreskrivet antal våningar Plan- & Bygglagen (2010:900) 4 kap. 11 1, 16 1 och 30 Inom etaljplanen får byggnationen uppföras till maximalt 4 (IV) våningar respektive 6 (VI) våningar. Högsta byggnashöj i meter Plan- & Bygglagen (2010:900) 4 kap st 1p Byggnaens högsta byggnashöj reovisas på plankartan me en romb runt enheten. Byggnashöjen ska räknas från en meelnivå som marken har invi byggnaen. Om byggnaen ligger minre än sex meter från allmän plats, ska ock beräkningen utgå från en allmänna platsens meelnivå invi tomten, om inte särskila skäl föranleer annat. Byggnashöjen ska räknas upp till skärningen mellan fasaplanet och ett plan som me 45 graers lutning inåt byggnaen berör byggnaens tak. Huvuentréer skall placeras i förgårsmark mot öster, söer och/eller väster Plan- & Bygglagen (2010:900) 4 kap och 30 Byggnaernas entréer skall placeras i förgårsmaken mot e gaturum som vetter mot öster, söer och/eller väster. Detta för att bira till ett attraktivt gaturum me mera inbjuane fasaer och en bättre stasmiljö. Minst hälften av bostasrummen skall vara väna mot tyst sia. Enkelsiiga lägenheter mot Vallgatan är ej tillåtet. Plan- & Bygglagen (2010:900) 4 kap och 2 För att uppnå gällane bullerkrav regleras bostäernas placering av bostasrummen så att minst hälften placeras mot en tyst sia. Sålees kan inte heller enkelsiiga lägenheter ligga mot Vallgatan. enomföraneti Plan- & Bygglagen (2010:900) kap. 5 2, 6 7, 8 2, 14, 15, 17, 18, 21 och 30 enomföraneti är en aministrativ bestämmelse som anger en tisrym inom vilken en etaljplan är tänkt att genomföras. enomföranetien i enna etaljplanen är bestäm till 5 år från et atum som etaljplanen vinner laga kraft. 14

16 enomförane Tiplan Tiplanen för etaljplanen är att en skall vinna laga kraft uner våren/sommaren Planförfarane Detaljplanen strier inte mot gällane översiktsplan, väntas inte få betyane intresse för allmänheten och antas inte heller meföra betyane miljöpåverkan. ommunen har sålees valt att hantera etaljplanen me stanarförfarane i enlighet me Plan- & Bygglagen (2010:900) kap. 5 11, 12. enomföraneti enomföranetien är 5 år från et atum som etaljplanen vinner laga kraft. Planavgift Planavgift tas ut i samban me bygglov i enlighet me kommunens plan- och bygglovstaxa. Inlösen av allmän plats ommunen har rätt att lösa in mark som i etaljplanens plankarta är markera som allmän platsmark utan särskil överenskommelse. Dock är et av kommunens största intresse att alla fastighetsaffärer sker i go ialog mellan parterna. Huvumannaskap ommunen är huvuman för all allmän plats, inget enskilt huvumannaskap finns sålees inom planområet. 15

17 Fastighetskonsekvensbeskrivning Föränring för fastighetsägarna inom planområet amla staen 2:1 Fastigheten är en enskilt största fastigheten inom planområet och ägs av Skara kommun. Fastigheten kommer behöva styckas av för att möjliggöra för anra fastighetsägare att förvärva e elar som föreslås bli kvartersmark. amla staen 3:3 Fastigheten ägs av Bostas AB Eken öteborg. Fastighetens västra el ingår i etaljplanen, men me samma använning Parkering i enlighet me gällane etaljplan B296 från Detaljplanen föreslås att använningen för Parkering kompletteras utifrån gällane plan me bestämmelser om att enast skärmtak får anornas inom använningen. Särimner Fastigheten ägs av Skara kommun och kommer i samban me regleringen av amla staen 2:1 att ombilas till en större fastighet för att anpassas till en nya byggrätten. Thalia 1 Fastigheten ägs av HF Skara Thalia AB. Fastigheten får möjlighet att utökas me ca 5 meter åt söer. Byggrätten och en befintliga ytan me prickmark förskjuts sålees 5 meter. I en syöstra elen av fastigheten föreslås en minre yta på ca 6 m 2 att övergå från kvartersmark till allmän platsmark, enna ytan kan lösas in av kommunen me stö av etaljplanen utan särskil överenskommelse. Tomtinelningsplan Inom etaljplanen finns ingen gällane tomtinelningsplan. Detaljplanens plankarta innehåller inge bestämmelser om tomtinelningar. 16

18 Rättigheter inom planområet Inom planområet finns flertalet leningsrätter som i samban me genomföranet av etaljplanen kommer behövas anpassas till planförslaget. Föränringar i befintliga eller nytillkomna leningsrätter kräver att en lantmäteriförrättning genomförs av Lantmäteriet. Fastighetsbilning Skara kommun ansöker och bekostar e fastighetsbilningar som är en irekt konsekvens av etaljplanen. Om en enskil fastighetsägare gör ansöker om ytterligare fastighetsbilningar så ansöker och bekostas en av en sökane. Unerskrift Detaljplanen är upprätta en 8 maj 2018 Aners yrkaner Stasarkitekt Tobias unnarsson Planarkitekt 17

19