TJÄNSTESKRIVELSE TILL DETALJPLAN FÖR Södra Fjölebro, etapp 5, del av Västerslät 9:17 med flera fastigheter

Transkript

1 Hanläggare Datum Ärenebeteckning Emil Stille ) Samhällsbyggnasnämnen TJÄNSTESKRIVELSE TILL DETALJPLAN FÖR Söra Fjölebro, eta 5, el av Västerslät 9:17 me flera fastigheter i Linsal, Kalmar kommun Förslag till beslut Samhällsbyggnasnämnen gokänner förslaget till etaljlan för samrå. Kommunens beömning är att genomföranet av etaljlanen inte kan antas meföra en såan betyane miljöåverkan att en miljöbeömning me tillhörane miljökonsekvensbeskrivning krävs. Nils Holgerssons väg Linsalsvägen E 22 Planområe markerat me rö linje övergriane vägar markerae) Planeringsenheten Aress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax E-ost: sam.byggnaskontoret@kalmar.se

2 Tjänsteskrivelse 24) Datum Ärenebeteckning Sammanfattning Fjölebro är en entréunkt till Linsal och omvanlingen från inustriområe till en stasel me båe bostäer och verksamheter stärker kolingen till Kalmar sta. Omvanlingen har skett i flera lanetaer uner e senaste tio åren, me början i laneringen för irottslats, förskola och några villakvarter norr om et aktuella lanområet. En ny huvugata, Förmansvägen, som ansluter till Nils Holgerssons väg har varit en bärane tanke i trafiklaneringen. Denna laneta för en söra elen av Fjölebro omfattar cirka småhus och 130 lägenheter. Detaljlaneförslaget möjliggör nya bostäer me go livsmiljö, me bra kollektivtrafikförbinelser och gång-och cykelvägar till Kalmar. Planen fullföljer utvecklingen av Fjölebro söerut, å sikt har kommunen även ambitionen att fortsätta utvecklingen av Linsalsvägen och Västerslätområet. Planförslagets syfte är att bygga viare Fjölebro söerut me bostäer i en grön, småskalig stasmiljö och ärme stärka kolingen mellan Linsal och Kalmar. Närmast E 22 möjliggörs verksamheter som tar tillvara ett gott kommunikationsläge utan att störa omgivane bostäer. Översiktsbil österifrån me E22 i förgrunen Ärene Platsen Planområet omfattar en söra elen av Fjölebro, söer om Linsal, mellan E22 och Linsalsvägen. Marken ägs iag av kommunen, me unantag för verksamhetsfastigheterna i öster. Planområet består iag av skog, gator, röj mark som använts för anläggningsarbeten och verksamheter.

3 Tjänsteskrivelse 34) Datum Ärenebeteckning Verksamheterna Anläggarna och PPL har iag markentrerenaverksamhet inom lanområet, essutom finns ett antal minre verksamheter utan större omgivningsåverkan. Det finns en avsluta markeoni i närområet, enna har unersökts miljötekniskt. Planen Planens syfte är att utveckla Linsal genom att bygga färigt Fjölebro. Inom ramen för stasutvecklingsstråket Diagonalen så är utvecklingen inom lanområet en el i målet att förtäta staen längs etta stråk me starka förbinelser för kollektivtrafik och cykel. Framtia laneta me Linsalsvägen och Västerslät får fortsätta gatans omvanling för att skaa ett attraktivt, tilltalane och inbjuane stasrum. Utvecklingen sker me småskalig och blana bostasbebyggelse, samt verksamheter i bullerutsatta lägen längs me E22. De nya arbetslatserna och ett mer varierat bostasbestån siktar mot e övergriane målen för Linsalsområet i stort. Utvecklingen kommer att stärka kolingen mellan Linsal och Kalmar. Gång- och cykelkommunikationerna blir bättre, och kollektivtrafikstråket stärks. Utvecklingen i Linsal och Snurrom stärker en norra entréunkten till Kalmar. Ytterligare ett mål är att förstärka kolingen mellan kulturlanskaet i väst och östersjökusten, et förutsätter viare arbete me Linsalvägen och Västerslät. Påverkan Planområet är c:a 12,3 hektar. Knat 4 hektar skog försvinner å mark som iag är lanlag för inustri. Den lanerae bebyggelsen får konsekvenser för trafiken. Områet får nya gator och flyttat korsningsläge å Linsalsvägen, samt en el minre föränringar av en vägen. Förmansvägen förlängs till söra korsningsunkten vi Linsalsvägen och förelar trafiken mot östra Linsal och Nils Holgerssons väg. Hastigheten å Linsalsvägen behöver sänkas till 40 km/h. En ny infartsväg i förlängningen av en norra elen av Teknikervägen kommer å sikt att bli en huvusakliga finentrén till befintliga och nya bostäer i Fjölebro. Anslutningen till Linsalsvägen skaas ock i samban me omvanling av enna väg till mer av en stasgata. En tiigare eoni som iag ägs och använs av ett anläggningsföretag blir åverkat av en ny vägragning som tar i ansråk en stor el av fastigheten. Detta betyer att verksamheten hamnar längre bort från lanerae bostäer. Några av e befintliga inustriverksamheterna riskerar att få fler restriktioner. Följen kan bli fler möjliga konflikter mellan boene, trafik och verksamhet. Dock så innehåller lanförslaget en zonering

4 Tjänsteskrivelse 44) Datum Ärenebeteckning av verksamheter och bostäer, en el naturmark tas även till vara som buffert mellan essa funktioner och kan fungera som närrekreation. Planbestämmelserna för verksamheterna änras för att möjliggöra en blanstasmiljö me båe verksamheter och boene som samexisterar. Konsekvenser för genomförane och ekonomi Förmansvägens utbyggna söerut är ett investeringsåtagane som följer av tiigare lanering i Fjölebro. Det finns ett åtgärsbehov å Linsalsvägen utom lanområet va gäller busshålllats och eventuellt anläggane av gcm-stö, även för urustning av arken kring Fjölen. I övrigt så ska exloateringen finansiera utbyggnaen av allmän latsmark inom lanområet. Tiigare beslut Startbeslut: Planhanlingar Planhanlingarna består av: Plankarta me bestämmelser Illustrationskarta Grunkarta Fastighetsförteckning Till lanen hör också: Behovsbeömning Miljöteknisk utrening Trafikutrening Bullerutrening Tilan Detaljlanen följer lanrocessen enligt så kallat utökat förfarane. Samrå 2:a kvartalet 2017 Granskning 3:e kvartalet 2017 Gokännane i samhällsbyggnasnämnen 3:e eller 4:e kvartalet 2017 Antaganerövning i kommunfullmäktige 4:e kvartalet 2017 Tiigast laga kraft/byggstart 4:e kvartalet 2017 Emil Stille Arkitekt MSA

5 Hanläggare Datum Ärenebeteckning Emil Stille Urätta ) senast reviera PLANBESKRIVNING Samråshanling Detaljlan för Söra Fjölebro, eta 5, el av Västerslät 9:17 me flera fastigheter i Linsal, Kalmar kommun Planeringsenheten Aress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel Fax E-ost: sam.byggnaskontoret@kalmar.se

6 231) Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Syfte me etaljlanen... 3 Planata... 3 Inlening... 5 Hanlingar... 5 Planförfarane och tislan... 5 Genomföraneti... 5 Meverkane tjänstemän... 6 Beslut... 6 Tiigare ställningstaganen... 6 Överkommunala beslut och okument... 6 Översiktliga lanokument... 7 Program för lanområet... 7 Detaljlaner, områesbestämmelser och förornanen... 7 Förutsättningar och föränringar... 9 Natur- och kulturmiljö... 9 Bebyggelseområen Friytor Gator och trafik Teknisk försörjning Störningar och risker Genomförane Organisatoriska frågor Fastighetsrättsliga frågor Tekniska frågor Konsekvenser Inverkan å miljön behovsbeömning Sociala konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Fastighetsbilning, anläggningsåtgär och rättigheter... 29

7 331) Sammanfattning Fjölebro är en entréunkt till Linsal och omvanlingen från inustriområe till en stasel me båe bostäer och verksamheter stärker kolingen till Kalmar sta. Områet är strategiskt beläget mellan kulturlanskaet i väster och kusten. Detaljlanen möjliggör nya bostäer me go livsmiljö, me bra kollektivtrafikförbinelser och gång-och cykelvägar till Kalmar. Planen fullföljer utvecklingen av Fjölebro söerut, å sikt har kommunen även ambitionen att fortsätta utvecklingen av Linsalsvägen och Västerslät-områet. Syfte me etaljlanen Planens syfte är att bygga viare Fjölebro söerut me bostäer i en grön, småskalig stasmiljö och ärme stärka kolingen mellan Linsal och Kalmar. Närmast E 22 möjliggörs verksamheter som tar tillvara ett gott kommunikationsläge utan att störa omgivane bostäer. Planata Nils Holgerssons väg Förmansvägen Linsalsvägen E 22 Planområe markerat me rö linje övergriane vägar markerae) Planområet omfattar cirka 12,3 hektar i en söra elen av Fjölebro, som ligger söer om Linsal. Huvuelen av områet är i kommunens ägo, me unantag av enskilt äga fastigheter i kvarteren Ritaren och Förmannen.

8 431) Irottslats Förskola Dammen Fjölen Teknikervägen Fjölebrovägen Deonikulle Flygfoto från 2016 över lanområet lokala gator och latser markerae)

9 531) Inlening En lanbeskrivning ska unerlätta förståelsen för lanförslagets innebör och reovisa e syften och förutsättningar lanen har. en ska också reovisa eventuella avsteg som gjorts från kommunens översiktslan eller urättat lanrogram. I beskrivningen ska skälen till lanens utformning och e bestämmelser som valts motiveras. en har ingen egen rättsverkan utan ska vara vägleane vi tolkning av etaljlanen. Hanlingar Planhanlingarna består av: Plankarta me bestämmelser Illustrationslan Fastighetsförteckning Grunkarta Till lanen hör också: Behovsbeömning Bullerutreningar, aterae Trafikutrening, atera Markmiljöutrening, atera Planförfarane och tislan Utökat lanförfarane Detaljlanen hanläggs enligt så kallat utökat lanförfarane och förväntas ha följane reliminära tislan Samrå 2:a kvartalet 2017 Granskning 3:e kvartalet 2017 Gokännane i samhällsbyggnasnämnen 4:e kvartalet 2017 Antaganerövning i kommunfullmäktige 4:e kvartalet 2017 Genomföraneti Planens genomföraneti är satt till 10 år räknat från en ag å lanen vinner laga kraft.

10 631) Meverkane tjänstemän Planen har urättats av lanhanläggaren å samhällsbyggnaskontoret i samarbete me kommunleningskontoret och Lantmäterimynigheten i Kalmar kommun. Deltagane tjänstemän från essa förvaltningar har varit Kristine Bergius, Ingri Bogren, Emmy Fransson, Stina Hansson, Maria Jakobsson, Pernilla Juto, Christian Sanholm, Emil Stille, Helen Törnvall och Eyta Weronika Krawus. Beslut Antagen av Kommunfullmäktige 20xx-xx-xx Laga kraft 20xx-xx-xx Genomföraneti t o m 20xx-xx-xx Tiigare ställningstaganen Överkommunala beslut och okument Motorvägen E22 omfattas av riksintresse. På fastigheten Förmannen 2 finns en angivelse om fornlämning Kläckeberga 112:1) av en husgrun från historisk ti. Dess läge är ock osäkert och me tanke å en schaktverksamhet som finns å tomten får et ses som osannolikt att några sår av lämningen kvarstår. Miljökvalitetsnormer för vatten För att unå EU:s mål om go vattenstatus har Sverige infört miljökvalitetsnormer för vatten Vattenförvaltningsförorningen 2004:660). Målsättningen är att alla vattenförekomster ska unå go status Vattenmynigheterna beslutae år 2016 om e normer =kvalitetskrav) som ska gälla för yt- och grunvatten. Det finns naturliga lågstråk me iken i östvästlig riktning genom Fjölebro. Planområet gränsar i norr till ett lågstråk är et nyligen anlagts en vattenark me agvattenamm. I söer finns också ett befintligt ike som går i rör uner E22 som längre österut går samman me et norra lågstråket. Allt agvatten ska leas till essa två stråk. Kalmar Vatten AB har åbörjat ett rojekteringsarbete för en agvattenamm öster om E22. Denna reningsåtgär kommer att lea till en nettominskning av föroreningar till vattenförekomsten. Eftersom lanen främst berör mark som rean är lanlag för bostäer eller inustri, så beömer kommunen att en tillsammans me ny agvattenåtgär främjar möjligheterna att unå miljökvalitetsmålen. Dagvattnet når kusten vi et skyae områet Horsö-Värsnäs. Berör vattenförekomst är S n Kalmarsun me måttlig ekologisk status och go kemisk ytvattenstatus exklusive överallt överskriane ämnen) enligt beömning Målet är go ekologisk status Planområet ligger inom grunvattenförekomsten Kalmarkustens sanstensformation. Vattenförekomsten har go kemisk och go kvantitativ status.

11 731) Översiktliga lanokument Den aktuella översiktslanen Unika Kalmar antogs De tre övergriane strategierna i en nya översiktslanen är; Mer Kalmarsun, Mer Möre, Mer stasliv. Uner Mera stasliv beskrivs hur staen ska utvecklas och ett av e viktiga målen är att utveckla Diagonalen Norra vägen och Linsalsvägen) mellan Linsal och Kalmar centrum. Översiktslanens karta över Linsal reovisar att Fjölebro ligger inom en zon längs Diagonalen som benämns som stasutvecklingsstråk. Linsal Det övergriane målet för Linsal är att utveckla en småskalig stasmiljö mellan Kläckeberga kulturlanska och Värsnäs naturreservat vi Kalmarsun. Även om Kalmar och Linsal håller å att byggas iho genom Fjölebro och Norra staen ska Linsal behålla sin ientitet. Övriga sammanfattane mål för Linsal som berör utvecklingen av Fjölebro: - Utveckla stasmiljön me fler bostäer och service längs Diagonalen är staselscentrum ingår - Utveckla arbetslatsområen i Fjölebro. - Stärka kolingen till Kalmarsun och Värsnäs i öster och till kulturlanskaet i väster. - Variera bostasbestånet mer. Kalmar kommun har tagit fram ett tematiskt tillägg till översiktslanen för Vatten och avlo, antagen av kommunfullmäktige 25 januari I okumentet anges följane mål för en hållbar agvattenhantering: - agvattnet ska ses som en resurs i lanering och stasbyggane. - agvattnet ska hanteras säkert för byggnaer, övriga anläggningar samt värefull natur- och kulturmiljö samt för biologisk mångfal. - agvattnet ska tas om han för ett å latsen lämligt sätt från estetisk, biologisk och säkerhetssynunkt. - föroreningar i agvattnet ska förebyggas och begränsas vi källan. Renings-åtgärer ska sättas in så nära föroreningskällan som möjligt. - agvattnets belastning å leningssystem och reciienter ska minimeras, båe va gäller föroreningar och flöen. Program för lanområet I lanrogram för norra Kalmar sta, från 2007, ekas områet ut för framtia bostäer. Programmet innehåller enbart översiktliga rekommenationer. Kommunen beömer inte att et är növänigt att bifoga rogrammet till lanhanlingarna. Detaljlaner, områesbestämmelser och förornanen Huvuelen av lanområet ingår i etaljlan för Fjölebro arbetslatsområe, 0880K-P88/19, me inriktning mot inustriverksamhet. Planen innehåller även en bestämmelse om att verksamheten inte får vara störane för omgivane bostäer.

12 831) Utrag från lankarta för Fjölebro inustriområe, 0880K-P88/19 Gällane lan för norra elen av områet är 0880K-P08/02 - Detaljlan för norra elen av Fjölebro, el av Västerslät 9:17 m fl. Denna lan meger bostäer, hanel och kontor vi torget inom et nu aktuella lanområet. Genomföranetien för etaljlanen är 10 år och löer ut Utrag ur lankarta 0880K-P08/02)

13 931) Förutsättningar och föränringar Fjölebro är ett elvis outbyggt inustriområe, et är främst marken österut som är bebygg enligt gällane lan. Infrastruktur anassa för inustrianvänning finns i områet. Planförslaget syftar till att skaa en grön och attraktiv blanstasbebyggelse. Verksamhetsmark blir kvar och kan utvecklas närmast E22, mean marken längre västerut ställs om till bostäer. Natur- och kulturmiljö Planområets oexloaterae mark består huvusakligen av blan- och barrskog. Mot E22 finns verksamhetsmark me en el byggnaer men också stora ytor för anläggningsföretag. Norr om lanområet finns en förskola och villakvarter, i väster några villatomter längs Linsalsvägen, i söer en eonikulle för schaktmassor och liknane) och i öster verksamhetsmark. Väster om Linsalsvägen ominerar et öna olingslanskaet, uelat i en åleromlig struktur me åkerholmar, stenmurar och vegetationsriåer. Inom lanområet finns inga kulturhistoriska vären att ta hänsyn till. Princikartor över Fjölebro, eta 4 och 5. Vänster. Ortofoto Höger. Lågstråk me vatten

14 1031) Princikartor över Fjölebro, eta 4 och 5. Vänster. Grönstruktur me uvuxen vegetation grönt) och öet kulturlanska gult) Höger. Publika funktioner: 1. irott, 2. busshålllatser och 3. förskola Geotekniska förhållanen Marken består i huvusak av morän me inslag av ler- och sanjorar i anslutning till vattenrag. Enligt en översiktlig markraonkarta finns här normalraonmark, vilket betyer att bygganet skall ske å ett raonskyat sätt. I söer är e geotekniska förhållanena osäkra å grun av eonerae massor som inte har gått att kontrollera, enna yta ges ärför ingen byggrätt i lanförslaget. En översiktlig markmiljöutrening är gjor. Bebyggelseområen Markanvänning Planen föreslår bebyggelse i en småskalig stasmiljö me nya bostäer i form av minre flerbostashus och rahus i strategiska lägen, 2-5 våningar, och äremellan friliggane enbostashus i 1-2 våningar. Planen möjliggör också etablering av nya verksamheter i zonen längs me väg E22 och i en söra elen av lanområet. Ett bebyggelsefritt avstån å 50meter hålls till E22. Del av en befintliga verksamhetsmarken i söer anassas för att möjliggöra intilliggane bostäer. Nuvarane ulag som använs av ett mark- och anläggningsföretag övergår elvis till natur- och gatumark. På sikt finns ambitionen att komlettera befintlig bebyggelse längs Linsalsvägen i form av flerbostashus som meverkar till att tyliggöra Linsalsvägen som stasgata. Eftersom et inte finns en besluta sektion för enna nya

15 1131) stasgata så tas et inte me i lanområet. Marken får lanläggas i samban me utvecklingen av Västerslätområet. Entréerna till Fjölebro kommer att göras mer attraktiva me trälanterae entrégator. I en mellersta elen föreslås en ny infartsväg i förlängningen av en norra elen av Teknikervägen norr om är en befintliga gång-och cykelvägen ansluter till Linsalsvägen). Detta kommer att bli en huvusakliga entrén till befintliga och nya bostäer i Fjölebro. Längs entrévägen och kring en nya latsbilningen i korsningen Teknikervägen/Fjölebrovägen föreslås inramane bebyggelse. Den söra korsningsunkten å Linsalsvägen kommer att flyttas lite söerut och markerar startunkt för Linsalsvägen som stasgata. Korsningen omformas elvis å en nya huvugatan till östra Linsal får en rak och enklare anslutning till Linsalvägen. Tyngre trafik till verksamheter i en östra elen av Fjölebro och Linsal kan ärme leas via Förmansvägen norrut, längs väg E22 och ansluta till Nils Holgerssons väg. Linsalsvägen avlastas å tung trafik och får bättre förutsättningar att utvecklas till en stasgata. Entréunkten i söer kan i framtien lanläggas för någon form av hanelsverksamhet och söer om enna gestaltas naturmarken å ett inbjuane sätt me agvattenammar. Planområets struktur är anassa så att en å ett naturligt sätt kan kolas iho me en framtia utveckling av Västerslät. De föreslagna korsningsunkterna kan komletteras me stråk/vägar västerut och rekreativa rörelsestråk kan utvecklas i flera unkter. Den östra och västra sian av Linsalsvägen kan å så sätt vävas iho till en helhet, se viare helhetsskiss å nästa sia.

16 1231) Skiss - framtia utveckling västerut viare lanering krävs, skissen är basera å ett älre bebyggelseförslag för Fjölebro, Nyréns arkitekter) Den östra och västra sian av Linsalsvägen vävs iho till en helhet. Kulturlanskaets struktur me vångar/gären och stenmurar ger avtryck i en nya strukturen. Husen grueras kring gröna kilar och kring ett inre sammanhängane grönt rum som ansluter till skogsartiet me ekarna i söer. Byggrätter Illustrationslanen visar cirka småhus, essutom kvaratmeter bruttoarea för flerbostashus i två till fem våningar. De reovisae villatomter-

17 1331) nas storlek varierar mellan kvaratmeter. Minsta tomtstorlek enligt lanen är 300 eller 600 kvaratmeter beroene å om avsikten är att bygga villa- eller rahustomter. Tillåten byggnasarea ligger mellan 25 och 35 rocent, ock minst 130 eller 170 kvaratmeter. Placeringsbestämmelser är utformae för att möjliggöra en flexibilitet mellan olika bostastyer. Gestaltning Bebyggelsen i Fjölebro ska ha förankring i småstaen och trägårsstaens traition, gärna i förening me ett moernt uttryck. De enskila byggnaerna å fastigheten bör utformningsmässigt relateras till varanra så att en harmonisk stasbil ustår. För att skaa en grön inramning av trägårar och gaturum bör tomterna avgränsas av häckar. Kalmar kommun tillämar generellt en högsta höj för tomtavgränsning mot gata å 110 cm.. För flerbostashus regleras anelen mark som får bebyggas me hus och markarkering för att säkra en grön boenemiljö. Bostasbyggnaer ska laceras utefter förgårsmark, 6 eller 3 m från gatan. Detta avstån beror å gatans karaktär och tomtstorlekarna. Entréer väns mot gatan och e rivata trägårsrummen mot kvarterens inre och mer lugna elar. Garage och uthus får inte laceras framför huvubyggnas husliv mot gata. Villakvarteret längst i öster får anra laceringsrincier för att skaa bullerskyae utelatser i västerläge. Tomten för bostäer/centrumverksamhet/hanel vi torget har ett strategiskt och exonerat läge varför särskil omsorg bör läggas vi byggnaens utformning. Den ska gestaltas å ett inbjuane sätt me entré och fönsterartier mot torget. Flygvy norrifrån över skissmoell mörkgrå volymer ingår ej i lanområet)

18 1431) Fjölebrovägen söerut me torg till höger Planvy över skissmoell, augustieftermiag mörkgrå volymer ingår inte i lanområet) Service Förskola och irott finns beläget norr om lanområet, en ny förskola laneras essutom i Snurrom. Planförslaget innebär en öka efterfrågan å förskolelatser i områet. Hanel och offentlig service finns i Linsals centrum, ca 2 km norrut. Planförslaget meger att nytt serviceutbu kan skaas vi et nya torget. Det finns även social agverksamhet i närheten, vilket gör et lämligt

19 1531) me någon ty av stö- eller gruboene i staselen. Vårboene meges i elar av lanområet me använningsbestämmelse D). Friytor Lek och rekreation Stor ek väster om Linsalsvägen inte me i lanområet, men har beaktats i en nya linjeföringen av Förmansvägen) Det har nyligen anlagts en naturark me agvattenamm och leklats i en mellersta elen av Fjölebro, norr om lanområet. I områet vi ammen Fjölen kommer ytterligare arksatsningar ske för att skaa en samlingsunkt i Fjölebro. Befolkningssammansättningen i områet har en stark tyngunkt mot barnfamiljer, så lekmöjligheter är mycket viktiga. Genom att satsa å en central mötesunkt främjar man sammanhållning i staselen samtiigt som alla har gångavstån till arken. Det har ärför inte avsatts utrymme för någon searat leklats inom lanområet, utan et beöms lämligare att utveckla arkmiljön kring Fjölen me lekmöjligheter för större barn och rekreation för alla ålrar. För minre barn hänvisas till befintlig leklats i norra Fjölebro. Utrag ur Kalmars grönstrukturlan: Folkhälsa och rekreation

20 1631) Att vistas i ark- och naturområen har stor betyelse för människors hälsa och livskvalitet. Moern forskning har visat att e flesta människor känner ett större välbefinnane ju oftare e besöker ett naturräglat områe. Stuier visar att besöksfrekvensen avtar snabbt me avstånet och om romenaavstånet är längre än 5-10 minuter 300 m) har antalet besök minskat me cirka 50 rocent. Närhet till naturmiljöer är avgörane för barn, funktionshinrae och älre mfl. som är helt hänvisae till sin närmiljö. Planområets tillgänglighet till Kläckeberga kulturlanska kan stärkas genom framtia kolingar västerut. Värsnäs naturreservat och Kalmarsun nås via gång-och cykelbro över väg E22 norr om lanområet. I en framtia utveckling skulle et vara attraktivt att kunna röra sig österut å fler sätt, till exemel längs lågstråken me vatten. Skiss över arkutveckling kring ammen Fjölen OBS. enast avse som illustration över möjlig utveckling) Offentliga rum Ett av områets viktigaste offentliga rum är et centralt belägna torget vi mötet av en nya öst-västliga entrégatan och Fjölebrovägen. Denna finns me i gällane lan, men föreslås få en annorluna utformning me elar som blir enskil arkering å kvartersmark) för att möjliggöra hanel och service vi torget. Torget blir intimt me bebyggelse å alla fyra sior och bör ges en ombona karaktär för att skaa ientitetskänsla för e som bor och verkar i staselen.

21 1731) Skiss å torgutformning OBS. enast avse som illustration över möjlig utveckling) Gator och trafik Gatunät I lanområet ingår lokala bostasgator och Förmansvägens nya anslutning till Linsalsvägen. Fjölebrovägen fyller ock en viktigare funktion och föreslås få en gång- och cykelbana och fortsatt trälantering, i samma utformning som längre norrut. Även Teknikervägens norra flank föreslås få en såan utformning för att å sikt kunna fungera som entrégata till områet från Förmansvägen och Linsalsvägen. Bostasgatorna inom områet ska ha en enhetlig karaktär. De ska utformas som lågfartsgator me begränsa bre å körbanor och är et är lätt och tryggt att röra sig som fotgängare och cyklist. Karaktär och gatumått följer e rean bygga bostasgatorna i norra elen av Fjölebro. I e övergriane lanerna för Fjölebro finns en förlängning av Förmansvägen så att en ansluter irekt till Linsalsvägen. Korsningsunkten bör markera startunkt för Linsalsvägen som stasgata, en omvanling som bör ske iho me utveckling av Västerslätområet. Här kan trafiken förelas till en västra resektive en östra elen av Linsal. Linsalsvägen avlastas och tyngre trafik till verksamheter i en östra elen les via Förmansvägen norrut, längs väg E22 och ansluter till Nils Holgerssons väg. Den nya anslutningen meför att hastigheten å Linsalsvägen behöver vara 40 km/h å sträckan u till korsningen me Nils Holgerssons väg. Det kan inte uteslutas att en cirkulationslats behövs å sikt om biltrafiken i staselen ökar väsentligt, kommunen har råighet över marken närmast korsningen för att kunna skaa en såan. Det beöms ock inte åkallat att bygga en såan i första skeet, eftersom et

22 1831) är en yr åtgär och et finns en osäkerhet kring Västerslätområets framtia utveckling. Biltrafikens långsiktiga utveckling är också en osäkerhetsfaktor. Gatunät från trafikutrening, Ramböll)

23 1931) Gång- och cykelvägar Planförslaget innebär att cyklister får en minre gen väg mellan Linsal och Kalmar. För att unvika en stanarsänkning va gäller cykel så har förslag å en temorär åtgär å Linsalsvägen beskrivits i trafikutreningen och bör laneras in som en investeringsåtgär i samban me lanens genomförane. Denna innebär att gcm-stö anläggs å en befintlig körbana så att gång- och cykeltrafik blir möjlig längs Linsalsvägen. För att få en tillräcklig bre behöver körbanans vägkrön läggas om. Det ågår ock ett övergriane utreningsarbete för Norra vägen och Linsalsvägen som kan åverka behovet av temorär åtgär innan en mer genomgriane föränring av Linsalsvägen genomförs. Om enna utrening visar att föreslagen temorär åtgär inte är lämlig, kan konsekvensen bli en stanarsänkning för cykelenlare tills en ermanent omaning av Linsalsvägen kan genomföras. Sektion å Linsalsvägen me temorär åtgär, gcm-stö och justera lacering av höjrygg

24 2031) Cykelnät ur trafikutrening, Ramböll) Kollektivtrafik Planområet har go kollektivförsörjning. De nya bostäerna ligger inom 200 m till befintliga busshålllatser längs Linsalsvägen. En åtgär för att säkra gångassage över Linsalsvägen vi busshålllatsen beskrivs i trafikutre-

25 2131) ningen och bör laneras in som en investeringsåtgär i samban me lanens genomförane. Parkering Parkering till villor sker å resektive tomt. Parkering till flerbostas-, ar- och rahus föreslås ske å arkeringsgårar i nära anslutning till bostaen. Dessa bör gärna ramas in av häckar för att förstärka karaktären av trägårssta. För bebyggelsen vi torget har en enskil arkering lanerats in för att möjliggöra någon form av hanel eller service vi torget. Parkeringsbehovet beskrivs i Kalmar kommuns riktlinjer för arkering. För att unvika alltför visuellt ominerane arkering i stasmiljön är et angeläget att arbeta me e reuktioner som till exemel bilool och Mobility management kan ge. En lanbestämmelse finns också som begränsar en yta som kan sättas av för hus och markarkering. Detta för att möjliggöra gröna kvaliteter å kvartersmark. In- och utfarter Iag finns arkeringar är bilar backar ut å Förmansvägen vilket är olämligt i framtien. En bestämmelse om arkeringsförbu införs längs vägen, i övrigt laceras in- och utfarter är så är lämligt å et övriga gatunätet. Varutransorter Verksamheter me tunga transorter förutsätts använa främst Förmansvägen och till en minre el Teknikervägen. Räningsväg Planförslaget meger byggane u till fem våningar, så et kan bli aktuellt me utrymning me stegbil. Detta förutsätts ske från gatan eller å räningsväg å tomten. Teknisk försörjning Vatten och sillvatten Längst i syväst är et tekniskt svårt att försörja bebyggelsen me anslutningar till vatten och avlo VA). Enast en minre el av kvarteret tas me i enna lanläggning, i framtien kan resten av kvarteret erbjuas en anslutning via gemensamhetsanläggning inom kvarteret, eller från leningar från Västerslätsian. Kommunen vill inte föregria lanering å Västerslätsian me att ra ut nya leningsstråk innan en struktur är bestäm för områet. Ett VA-stråk behöver flyttas i norvästra elen av lanområet för att möjliggöra bebyggelse längs Teknikervägens lanerae förlängning. Dagvatten Planområets agvatten avvattnas norrut via Fjölebrovägen och grönstråket till naturarken me agvattenammen Fjölen, samt söerut i befintligt ike. Dessa stråk flyter samman öster om E22. En ny amm rojekteras öster om E22 vi Björnökärr för att förbättra reningen från Fjölen som är hårt belasta iag. Detta kommer att meföra en stor förbättring av reningen för Fjölebro, söra Linsal och omgivane jorbruksmark. Marken är kommunalt äg, har

26 2231) stö i översiktlig lanering och rojektet beöms inte åverka några större naturvären åkergroa finns i områet men bör gynnas av ny amm) eller befintliga avvattningsföretag eller vattenomar. Dammen blir anmälningsliktig som avlosanläggning och som vattenverksamhet. Omfattningen beöms som minre än 5 hektar, exakta mått och reningseffekt kommer att tas fram i rojekteringsarbetet, men et kommer att innebära en klar förbättring som komenserar för nybyggnation inom lanområet. Dessutom finns ett behov av en förröjningsyta inom lanområet eftersom leningskaaciteteten uner E22 är begränsa, enna bör utformas å ett sätt så att en birar till en attraktiv miljö och reningseffekt. Preliminärt beöms enna åtgär främst beröra brening och eventuellt förjuning av iket som löer längs lanområets söra kant. Utrag från lanrogram för Norra Kalmar och markering för föreslaget ammläge

27 2331) Stark grön färg visar verksamhetsområe för agvatten som avvattnas till ny amm Värmesystem Fjärrvärmelening finns i Fjölebrovägen, norr om lanområet ligger en reservvärmeanna. El- och tele Det finns en befintlig elstation inom områet, enna kommer att byggas om å befintlig lats. Trälantering å Teknikervägen innebär att vissa elleningar måste flyttas. Avfallshantering Bostashusen föreslås ha en avfallshantering å egen fastighet eller inom gemensamhetsanläggning. Yta sätts av för återvinning nära Linsalsvägens korsning me Förmansvägen, enna är imensionera för så kallae citycontainrar eller unerjorisk lösning. Den komletterar befintligt läge för återvinningsstation i söra Linsal. Störningar och risker De omgivane större vägarna och verksamheterna åverkar elar av lanområets föreslagna bebyggelse å ett såant sätt att angivna riktvären för trafikoch verksamhetsbuller överskris. Det beöms ock som möjligt att skaa tysta utelatser och tysta sior till bostashusen. I bullerutreningen som bifogas lanen utvecklas frågan juare. Ett antal bulleråtgärer har också beömts i utreningen. Till granskningen av lanen kommer kommunen förtyliga vilka åtgärer som är motiverae och lämliga att utföra, eftersom effekten av åtgärerna är begränsae enligt utreningen.

28 2431) Utrag ur trafikbullerutrening för söra elen av Fjölebro, ekvivalentbuller 2 m över marknivå. Starkt orange visar nivåer över gällane riktvären vi fasa I och me omvanlingen till ett blanstasområe änras använningsbestämmelsen från marken närmast E22 från Inustri till Verksamheter, Kontor och Parkering me begränsa omgivningsåverkan så att inte bostäerna ska få oaccetabla störningar.

29 2531) Utrag ur externbullerutrening för söra elen av Fjölebro, ekvivalentbuller 2 m över marknivå. Starkt orange visar nivåer över gällane riktvären vi fasa blå figur visar skysvall) En nätstation finns inom lanområet, lankartan är utforma för att unvika bebyggelse inom 4 m från nätstationen. Övrig bebyggelse inom lanområet omfattas av e generella kraven å bransky i byggnormerna. Längst i söer möjliggörs femvåningsbebyggelse som kan ställa krav å räningsväg. Kalmar kommun har utfört en översiktlig miljöteknisk markunersökning å Förmannen 2 och 5 samt el av fastighet Västerslät 9:17 Tyréns 2015). Utför unersökning har omfattat skruvrovtagning samt installation av grunvattenrör. Resultaten inom områet är bostäer laneras att byggas visar å några unkter me halter av PAH H olycykliska aromatiska kolväten) över KM Naturvårsverkets generella riktvären för känslig markanvänning) samt en unkt me bly och kamium över KM och vanain över MKM Naturvårsverkets generella riktvären för minre känslig markanvänning). Inom Förmannen 2 har ytliga föroreningar åträffats, halter av PAH H, kobolt och bly över KM samt tyngre alifater kolväteföreningar) från lokalt sill över MKM. Inför en exloatering ska marken inom bostasområet saneras till KM så att ingen risk föreligger för människors hälsa och säkerhet. Saneringsvillkor finns för et söra bostaskvarteret. Platssecifika riktvären ska tas fram för områet vi Förmannen 2. Då et fortfarane förekommer verksamhet å fastigheterna Förmannen 2 och 5 skall essa områen unersökas mer noggrant

30 2631) efter et att verksamheterna avvecklats. Efterbehanling ska föregås av en anmälan om avhjälaneåtgärer till tillsynsmynigheten. Genomförane Organisatoriska frågor Huvumannaska och ansvarsförelning Kommunen är huvuman för allmän latsmark inom lanområet. Det innebär att kommunen ansvarar för unerhåll och skötsel av essa områen. Markförvärv Allmän latsmark behöver tas i ansråk från enskil fastighet, et hanlar om en markyta å Förmannen 2, cirka 0,85 hektar, som behövs för en ny gata och naturmark. Dessutom berörs en yta å Ritaren 1 å cirka 190 kvaratmeter för brening av gata norr om fastigheten, är skulle et vara möjligt att kunna erbjua ersättningsmark i söer, cirka 740 kvaratmeter. Överenskommelse om etta bör sökas mellan arterna innan lanen antas. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbilning Avsikten me lanen är att ela in lanområet i ett antal kvarter som består av en eller flera fastigheter. Avstyckning ska ske från en kommunala fastigheten Västerslät 9:17. Mark tillhörig Förmannen 2, 5 och Ritaren 1 me föreslagen använning som gatu- och naturmark ska föras till en kommunala fastigheten Västerslät 9:17. Fastighetsregleringen genomförs i första han genom överenskommelse om fastighetsreglering mellan fastighetsägarna. Ansökan om lantmäteriförrättning görs hos lantmäterimynigheten i Kalmar kommun. Förrättningen bekostas av kommunen. Gemensamhetsanläggning mm Gemensamhetsanläggning kan vi behov bilas för gemensamma arkeringar och komlementbyggnaer till fler-, ar- och rahus i lanområet. Några områen har bestämmelsen g vilket innebär att marken är reservera för gemensamhetsanläggning. För ett kvarter närmst Linsalsvägen finns en yta som i framtien skulle kunna bli gemensam infart när områet närmst Linsalsvägen lanläggs för ny bebyggelse. Ansökan om lantmäteriförrättning görs hos lantmäterimynigheten i Kalmar kommun. Förrättningen bekostas av kommunen. Rättigheter Befintliga unerjoriska allmänna leningar å kvartersmark ska säkerställas me leningsrätt inom områe me u-bestämmelse. Det hanlar om fjärrvärmelening å östra sian Fjölebrovägen och VA-leningar är en el av nuvarane Teknikervägen blir kvartersmark. Områe för tekniska anläggningar, E som använningsbestämmelse, kan säkerställas me leningsrätt. Ansökan om leningsrätt görs och bekostas av leningshavaren.

31 2731) Fastighetsinelningsbestämmelser Kommunen beömer att några fastighetsinelningsbestämmelser inte behövs för att etaljlanen ska kunna genomföras. Om behov ustår, kan fastighetsinelningsbestämmelser införas senare genom änring av etaljlan. Tekniska frågor Tekniska utreningar Bullerutrening trafik och externbuller) är gjor för för söra Fjölebro och visar att gällane förorningar för buller kan ufyllas me anassning av bebyggelsen enligt lanförslagets bestämmelser. Trafikutrening är gjor som kan ligga till grun för framtia rojekteringsarbete. Markmiljöunersökning är gjor och bifogas lanförslaget. Utifrån erfarenheter från genomföranet av norra elen av Fjölebro bör en höjsättningslan för kvartersmarken tas fram och kommunen bör överväga att göra masshanteringen för grov nivåsättning av kvarteren. På grun av terrängförhållanena så förutses ett överskott av massor, är en el bör kunna avsättas å et framtia torget söer om lanområet är marknivå är låg relativt omgivane gator. Massbalansstuier ågår för närvarane. Tekniska anläggningar Dagvattenamm öster om E 22 utres för närvarane, troligtvis införs ämning kombinera me grävarbeten längs befintligt ike. Se höjkarta för nivåförhållanen. Dämning ska inte åverka agvattensystemet väster om E22. Höjer vi läge för föreslagen amm blått grönt lägre marknivå, gult rött högre marknivå) Dokumentation och kontroll Kontroll av massor i samban me markarbeten för väg kommer att krävas å Förmannen 2.

32 2831) Konsekvenser Inverkan å miljön behovsbeömning Syftet me behovsbeömning är att ta rea å om en betyane miljöåverkan ustår till följ av etaljlaner. Kommunen beömer att genomföranet av etaljlanen inte kan antas meföra betyane miljöåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning krävs ärför inte. Relevanta miljöasekter behanlas i lanbeskrivningen. Planförslaget fortsätter omvanlingen från inustriområe till blana stasel i enlighet me översiktslanen. Verksamheter inom områet ska ha begränsa omgivningsåverkan. Befintliga naturvären beöms inte som så stora att exloateringen innebär betyane miljöåverkan. Sociala konsekvenser Linsal och Kalmar sta knyts närmre samman vilket är ositivt ur blan annat trygghetshänseene för e som cyklar och går genom områet. Planen innehåller blanae bostastyer vilket komletterar en ominerane tyen i Linsal iag, småhus i äganerättsform. Ekonomiska konsekvenser Exloateringskostnaer Intäkter för kommunen Kommunen får intäkter för markförsäljning av tomter för flerfamiljshus, gruhus och villatomter. Kostnaer för kommunen Kommunen får kostnaer för fastighetsbilning, markinlösen, flytt av el- och va-leningar, anläggane av torg samt vi behov anläggane av bullervall längs E22. Viare får kommunen kostnaer för infrastrukturåtgärer berörane nyoch ombyggnation av Fjölebrovägen, Teknikervägen, Köksvägen, Sisvägen och nya bostasgator. Meel är äskae begära) ur kommunens investeringsbuget för anläggane av en nya huvugatan Förmansvägen vilket även omfattar huvugatans korsningar mot Linsalsvägen och Nils Holgerssons väg. Framöver avses meel äskas från investeringsbugeten för flytt av två busshålllatser och anläggane av en gc-väg längs Linsalsvägen. Inlösen Tre enskila fastigheter berörs av iansråktagane för allmän lats, Förmannen 2, 5 och Ritaren 1. Dessa elar kan enligt lanförslaget lösas in av kommunen om inte överenskommelse nås. Planavgift Planarbetet bekostas genom lankostnasavtal, lanavgift vi bygglov är inte aktuellt.

33 2931) Fastighetsbilning, anläggningsåtgär och rättigheter Detaljlanens fastighetsrättsliga konsekvenser er fastighet framgår av tabell och karta nean. De arealugifter som anges är enbart grafiskt tolkae och kan senare komma att justeras. Fastighet, gemensamhetsanläggning, mark-samfällighet Förmannen 1 Förmannen 2 Förmannen 4 Förmannen 5 Förmannen 6 Konsekvenser Områe 16 ska överföras till Förmannen 1 från Västerslät 9:17. Fastighetens änamål änras till kontor- och/eller verksam-het. En eller flera fastigheter kan avstyckas för essa änamål. Områe 18 ska överföras till Förmannen 2 från Västerslät 9:17. Områe 21 ska överföras från Förmannen 2 till Västerslät 9:17. Fastighetens änamål änras till kontor- och/eller verksam-het. En eller flera fastigheter kan avstyckas för essa änamål. Områe 17 ska överföras till Förmannen 4 från Västerslät 9:17. Fastighetens änamål änras till kontor- och/eller verksam-het. En eller flera fastigheter kan avstyckas för essa änamål. Områe 19 ska överföras till Förmannen 5 från Västerslät 9:17. Områe 20 ska överföras från Förmannen 5 till Västerslät 9:17. Fastighetens änamål änras till bostasoch/eller vår. En eller flera fastigheter kan avstyckas för essa änamål. Inom områet me beteckningen u ska leningsrätt bilas för allmänna leningar. Områe 15 ska överföras till Förmannen 6 från Västerslät 9:17. Fastighetens änamål änras till kontor- och/eller verksamhet. En eller flera fastigheter kan avstyckas för essa änamål.

34 3031) Kokerskan 3 Kokerskan 6 Kokerskan 9 Områe 23 ska överföras till Kokerskan 3 från Västerslät 9:17. Områe 24 ska överföras till Kokerskan 6 från Västerslät 9:17. Områe 25 ska överföras till Kokerskan 9 från Västerslät 9:17. Ritaren 1 Områe 14 ska överföras till Ritaren 1 från Västerslät 9:17. Områe 13 ska överföras från Ritaren 1 till Västerslät 9:17. Fastighetens änamål änras till kontor- och/eller bygg-, hantverkar- och anläggningsverksamhet. En eller flera fastigheter kan avstyckas för essa änamål. Inom områet me beteckningen u ska leningsrätt bilas för allmänna leningar. Västerslät 4:10 Västerslät 4:11 Västerslät 4:13 Västerslät 4:19 Västerslät 9:17 Kommunens fastighet för allmän latsmark Områe 1 ska överföras till Västerslät 4:10 från Västerslät 9:17. Områe 2 ska överföras till Västerslät 4:11 från Västerslät 9:17. Områe 3 ska överföras till Västerslät 4:13 från Västerslät 9:17. Områe 22 ska överföras till Västerslät 4:19 från Västerslät 9:17. Områe 13 ska överföras till Västerslät 9:17 från Ritaren 1. Områe 14 ska överföras från Västerslät 9:17 till Ritaren 1. Områe 15 ska överföras från Västerslät 9:17 till Förmannen 6. Områe 16 ska överföras från Västerslät 9:17 till Förmannen 1. Områe 17 ska överföras från Västerslät 9:17 till Förmannen 4. Områe 18 ska överföras från Västerslät 9:17 till Förmannen 2. Områe 19 ska överföras från Västerslät 9:17 till Förmannen 5. Områe 21 ska överföras till Västerslät 9:17 från Förmannen 2. Områe 22 ska överföras till Västerslät 4:19 från Väster-

35 3131) slät 9:17. Områe 23 ska överföras från Västerslät 9:17 till Kokerskan 3. Områe 24 ska överföras från Västerslät 9:17 till Kokerskan 6. Områe 25 ska överföras från Västerslät 9:17 till Kokerskan 9. Områe 5 ska avstyckas för bostas-, centrum-, hanelseller besöksanläggningsänamål. Områe 6 ska avstyckas för arkeringsänamål. Områe 7 och 11 ska avstyckas för bostas-, centrum eller för våränamål. Områe 8, E-områe teknisk anläggning), kan ulåtas me leningsrätt eller avstyckas som egen fastighet. Områe 4, 9, 10 och 12 ska avstyckas för bostasänamål. Inom områena som avstyckas kan et bli aktuellt att bila gemensamhetsanläggningar för gemensamma funktioner som utfart, arkering och komlementbyggnaer. Inom områen me beteckningen u ska leningsrätt bilas för allmänna leningar. Områe 13, 20 och 21 avser mark som i etaljlanen är allmän lats me kommunen som huvuman. Emil Stille Arkitekt MSA Bilaga. Fastighetskonsekvenskarta, atera

36 _ E E E E n UU UU UU UU UU U n n UU n U O n U O n U O n U O UU ÊÊ UU UU UU UU UU UU UU UU UU * * n 4:17 Ê UU UU UU 4:11 U UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU 4:13 _ U O n 4:22 1 O n n O n _ O U n O U O O n E E E O n n _ O O n _ Plantolkning Söra Fjölebro, eta 5 Lantmäterimynigheten i Kalmar kommun R.L.) :17 4:10 2:9! 1 [! 2!! 3 g Ê 3 3! 23 Ê UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU E UU UU UU UU UU UU UU 1 TEKNIKERN [ 2 4! KOKERSKAN! 4 2 4: !25! _ E O E E E n n E O E E E E UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU 4:10! 1 UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU! 2 4:11 4:13! 3 n 1! 22 4:15 UU 4:14 UU UU UU UU * UU UU _ E E E E E E E E E E E E n O UU UU UU 17:1 4! 5 UU UU UU UU UU UU 4:12! 7 UU UU UU KOKERSKAN _ UU g! 9 _! 8 g! 6 3 E E E E E E [! 8! 10 g E _ E E E E [! VÄSTERSLÄT 9: OPERATÖREN ! 11! 20! KOKERSKAN! ! 25! 24! 4! 5 _ 8 E E! 19! 21 UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU MONTÖREN 3 UU UU UU UU UU UU UU UU E UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU RITAREN FÖRMANNEN 2 _! 13 1 E E E E E g! 14 UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU 4:19 E E E UU UU UU UU UU 1 E E E E E E 2 FÖRMANNEN 6! 15 4:14! 22 UU 4! 18 * * UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU! 16! 17 E E E E E E g E E E E E E E E E E E E E E! 7 E E! 9 E E! 8 ³

37

38

39 Hanläggare Datum Ärenebeteckning Emil Stille ) BEHOVSBEDÖMNING FÖR MKB) Detaljlan för Söra Fjölebro, eta 5, el av Västerslät 9:17 m fl fastigheter Kalmar kommun Inlening Syftet me en behovsbeömning är att ta rea å om en miljöbeömning behöver göras för etaljlanen. En miljöbeömning, me miljökonsekvensbeskrivning, ska göras om etaljlanen kan meföra en betyane miljöåverkan. Behovsbeömningen hjäler också till att avgränsa och eka ut e viktigaste frågeställningarna i en eventuell miljökonsekvensbeskrivning. Behovsbeömningen grunar sig å kriterierna i bilagorna till MKB-förorningen. Bakgrun Samhällsbyggnaskontoret i Kalmar har haft i urag att stuera möjligheten för nya bostäer i Fjölebro. Nuvarane arbete är en laneta i en 10 år lång rocess. Planens syfte är att bygga viare Fjölebro söerut me en småskalig stasmiljö och ärme stärka kolingen mellan Linsal och Kalmar. Detta sker inom ramen för Översiktslanens vision om stasutvecklingsstråket Diagonalen. Det innebär blan annat ett förstärkane av kollektivtrafik- och cykelstråk, och öka befolkningstäthet längs Norra vägen/linsalsvägen. Närmast E22 så använs marken istället för verksamheter som nyttjar et kommunikationsnära men bullerstöra läget. Planenheten Aress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax E-ost: sam.byggnaskontoret@kalmar.se

40 Behovsbeömning 24) Platsen Planområet omfattar en söra elen av Fjölebro, söer om Linsal, mellan E22 och Linsalsvägen. Marken ägs iag av kommunen, me unantag för verksamhetsfastigheterna i öster. Planområet består iag av skog, gator, röj mark som använts för anläggningsarbeten och verksamheter. Planområet gränsar till villaområen i norr, till E22 i öster, villabebyggelse och kulturlanska i väster och korsningen Linsalsvägen/E22 i söer. Det finns en förskola och en agvattenark i en omeelbara närheten. Kollektivtrafik finns längs Linsalsvägen. Vegegationen kännetecknas av gran me inslag av lövskog. På en röja marken finns slyvegetation. Naturvärena är främst knutna till en el älre lövträ, främst ek. Det finns naturliga lågstråk me avvattningsbäckar i östvästlig riktning genom Fjölebro. Stråken är inte juriiskt formaliserae. Verksamheterna Anläggarna och PPL har iag markentrerenaverksamhet inom lanområet, essutom finns ett antal minre verksamheter utan större omgivningsåverkan. Det finns en avsluta markeoni i närområet, enna har unersökts miljötekniskt. Inga seciella kultur- eller naturvären har åträffats vi inventering. En fornlämning är registrera i områet men får betraktas som osäker i ursrungligt läge och om en överhuvutaget kvarstår. Två befintliga etaljlaner berörs: 0880 K-P88/19 och 0880K-P08/02. Planen Planens syfte är att utveckla Linsal genom bygga färigt Fjölebro. Inom ramen för stasutvecklingsstråket Diagonalen så är utvecklingen inom lanområet en el i målet att förtäta staen längs etta stråk me starka förbinelser för kollektivtrafik och cykel. Framtia laneta me Linsalsvägen och Västerslät får fortsätta gatans omvanling för att skaa ett attraktivt, tilltalane och inbjuane stasrum. Utvecklingen sker me småskalig och blana bostasbebyggelse, samt verksamheter i bullerutsatta lägen längs me E22. De nya arbetslatserna och ett mer varierat bostasbestån siktar mot e övergriane målen för Linsalsområet i stort. Utvecklingen kommer att stärka kolingen mellan Linsal och Kalmar. Gångoch cykelkommunikationerna blir bättre, och kollektivtrafikstråket stärks. Utvecklingen i Linsal och Snurrom stärker en norra entréunkten till Kalmar. Ytterligare ett mål är att förstärka kolingen mellan kulturlanskaet i väst och östersjökusten, et förutsätter viare arbete me Linsalsvägen och Västerslät.

41 Behovsbeömning 34) Påverkan Planområet är c:a 12,3 hektar. Knat 4 hektar skog försvinner å mark som iag är lanlag för inustri. Den lanerae bebyggelsen får konsekvenser för trafiken. Områet får nya gator och flyttat korsningsläge å Linsalsvägen, samt en el minre föränringar va gäller en vägen. Förmansvägen förlängs till söra korsningsunkten vi Linsalsvägen och förelar trafiken mot östra Linsal och Nils Holgerssons väg. Hastigheten å Linsalsvägen behöver sänkas till 40 km/h. En ny infartsväg i förlängningen av en norra elen av Teknikervägen kommer å sikt att bli en huvusakliga finentrén till befintliga och nya bostäer i Fjölebro. Anslutningen till Linsalsvägen skaas ock i samban me omvanling av enna väg till mer av en stasgata. En tiigare eoni som iag ägs och använs av ett anläggningsföretag blir åverkat av en ny vägragning som tar i ansråk en stor el av fastigheten. Detta betyer att verksamheten hamnar längre bort från lanerae bostäer. Några av e befintliga inustriverksamheterna riskerar att få fler restriktioner. Följen kan bli fler möjliga konflikter mellan boene, trafik och verksamhet. Dock så innehåller lanförslaget en zonering av verksamheter och bostäer, en el naturmark tas även till vara som buffert mellan essa funktioner och kan fungera som närrekreation. Planbestämmelserna för verksamheterna änras för att möjliggöra en blanstasmiljö me båe verksamheter och boene som samexisterar. Inga skysvära miljövären åverkas genom rojektet. Samla beömning Detaljlanen fullborar en omvanling från ett lanlagt men lågutnyttjat inustriområe till en stasbebyggelse me blanning av verksamheter och bostäer. Zonering av funktionerna görs me verksamheter längs E22 och bostäer inåt, för att minska konflikter å grun av störningar. Inga större naturvären berörs, men vissa naturområen saras för att hantera agvatten och erbjua närrekreation. Kommunen beömer att genomföranet av etaljlanen inte kan antas meföra betyane miljöåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning krävs ärför inte. Relevanta miljöasekter behanlas i lanbeskrivning och i enna behovsbeömning. Emil Stille Arkitekt MSA

42 Behovsbeömning 44) Sammanfattning lanens Påverkan Berörs Kommentar miljöåverkan Förornanen och skysvären Stor Måttlig Liten Ingen inte 1. Riksintressen X Enast E22 berörs. 2. Anra skysvären X Övergriane mål och normer 3. Miljökvalitetsmål X 4. Miljökvalitetsnormer X Effekter å miljö, hälsa och säkerhet 5. Ekologiska naturvären och nyckelbiotoer 6. Växtliv X 7. Djurliv X 8. Kulturmiljö X X Målen om Giftfri miljö och Go bebygg miljö berörs. Se markmiljöutrening. Åtgärer mot buller samt ytlig hantering av agvatten. Åtgär lanera öster om E Lanskasbil / stasbil X Områets skala byggnaer) föränras. 10. Rekreation och rörligt friluftsliv X 11. Transorter och kommunikationer X 12. Mark- och vattenanvänning X 13. Energi X Svårtillgänglig skog försvinner. Viareutveckling av arken kring Fjölen viktig för närrekreation. Ny vägstruktur och gatukaraktärer föränras. Temorär åtgär å Linsalsvägen viktig om inte cykelenlares resväg ska förlängas. Inustriområe förvanlas till blansta. Nya översvämningsytor agvatten). Befintlig fjärrvärmelening ligger i Fjölebrovägen. 14. Naturresurser X Viss skogsmark tas i ansråk. 15. Mark X 16. Vatten X 17. Luft X 18. Störningar X 19. Risker för hälsa och säkerhet X Gamla eonier och befintliga verksamheter å områet har föranlett en miljöteknisk unersökning. Toografi åverkas av nya bullervallar. Mängen hårgjora ytor ökar. Planen ger möjligheter till ytlig hantering av agvatten. Åtgär för rening lanera öster om E 22. Vältrafikerae vägar och verksamheter finns i områet, åtgärer ingår i lanförslaget. Vissa inustrifastigheter får restriktioner som begränsar miljöstörane verksamhet. Bullerkrav ska ufyllas för ny bostasbyggnation.