Detaljplan för del av fastigheten Henja 4:8 m.fl. Gröne mosse kretsloppspark etapp 1 i Gislaved. Gislaveds kommun, Jönköpings län. Planens beteckning

Transkript

1 lanens beteckning S 218 Antagen av Kf Vunnit Laga kraft Genomföranetien slut Detaljplan för el av fastigheten Henja 4:8 m.fl. Gröne mosse kretsloppspark etapp 1 i Gislave Gislaves kommun, Jönköpings län Normalt planförfarane lan- och bygglagen (SFS 2010:900) December 2012

2 SÅ HÄR GÖRS N DTALJLAN Normalt planförfarane UDRAG Framtaganet av etaljplaner regleras i plan- och bygglagen. å ansökan från t.e. fastighetsägare eller beställning från kommunstyrelsen beslutar bygg- och miljönämnen att etaljplan skall arbetas fram. SARÅDS- RISS Den första planskissen utarbetas. Den säns till beröra fastighetsägare, länsstyrelsen, kommunala mynigheter och sammanslutningar som har väsentligt intresse av förslaget. Annonsering sker i lokala agstiningar. Förslaget ställs ut i kommunhuset och lokalt på t.e. Bibliotek. tt samråsmöte anornas. SARÅDS- RDOGÖRLS GRANSKNING De synpunkter som framförts sammanställs i en samråsreogörelse. Förslaget bearbetas me utgångspunkt från remissvaren. Det nya förslaget ställs ut för granskning. Annonsering sker i lokala agstiningar. Beröra unerrättas me brev. Granskningstien är normalt 3 veckor. Uner tien kan anmärkningar framföras skriftligen till Gislaves kommun, bygg- och miljönämnen Gislave. Dessa reovisas i ett utlåtane som efter granskningstien skickas till e som inte fått sina anmärkningar tillgoosea. ANTAGAND ÖVRKLAGAND lanförslaget antas av kommunfullmäktigen eller av byggoch miljönämnen. Antaganet anslås på kommunens anslagstavla. De som senast uner granskningstien lämnat skriftliga synpunkter som inte har blivit tillgoosea unerrättas me brev. Dessa har tre veckor på sig att överklaga kommunens beslut till Länsstyrelsen. Överklagan skickas till Gislaves kommun, bygg- och miljönämnen Gislave. LAGA KRAFT Beslutet om antagane vinner laga kraft när tien för överklagane har gått ut och ingen valt att överklaga planen. Länsstyrelsen kan på eget initiativ pröva och upphäva beslutet. Om planen överprövas vinner planen laga kraft först å ärenena är avgjora och planen gokän. Se mer på Boverkets hemsia:

3 Innehållsförteckning Hanlingar Sammanfattning lanens syfte och huvurag lanata Tiigare ställningstaganen Översiktsplaner Detaljplaner Övriga planer, program och kommunala beslut Förutsättningar, föränringar och konsekvenser Natur Bebyggelse Gator och trafik Teknisk försörjning iljö, hälsa och säkerhet Bran- och eplosionsrisk Översvämning, ras och skre iljökvalitetsnormer Genomföranefrågor everkane tjänstemän

4 Antaganehanlingar - Gröne mosse kretsloppspark etapp 1 Hanlingar lanbeskrivning Behovsbeömning Fastighetsförteckning lankarta me grunkarta och bestämmelser Gislaves kommun Gislave Anerstorp lanområe Norr 4 (24)

5 m J HKJ Koloniområe Hanel, kontor verksamheter Återvinning / Kretsloppspark H K J m GC -V LO ÄG KA LG ATA en NATUR agvatten gv att a NATUR agvatten TIVÄGN a N ÄG NIV LO KO Nya 27an Ronell Antaganehanlingar - Gröne mosse kretsloppspark etapp 1 99 NATUR agvatten n 2J Fjärrvärmeanläggning Y aterialupplag Y Inustri Y NA TU R IND Gasstation US T RIGagvatte ATA n l 9 9 J u l l u l... Gröne mosse ÅVC J 9 9 NATUR agvatten 99 Gasstation Gislave Omlastning 99 vy Före ossarpstippen fter Syfte me etaljplanen: öjliggöra mark för inustri, kontor, hanel, fjärrvärmeanläggning och återvinningscentral (kretsloppspark) Sammanfattning lanområet är beläget mellan Gislave och Anerstorp, norr om gamla ossarpstippen. Områet begränsas i norr av Anerstorpsvägen, i väst av Tippvägen och i söer och väster av kraftleningar och koloniområe. Syftet me etaljplanen är att möjliggöra inustri, hanel, kontor, fjärrvärmeanläggning och återvinningspark (kretsloppspark). Namnet Gröne mosse kommer från mossen som ligger syöst om områet och är framtaget av arbetsgruppen för namnsättning på Gislaves kommun. Den största utmaningen me områet är en höga grunvattenytan och till följ av etta ytvatten. När områet eploateras och anläggs me hårgjora ytor kommer agvattenavrinningen (till eempel regn) öka i områet. Därför har en agvattenutrening gjorts som lagt grunen för agvattenhanteringen i planen. lanområet ligger vi en av ronellerna som kommer lea från nya väg 27. lanområet blir en el av entrén till Gislave och Anerstorp. Det gör att utformningen närmast ronellen och vägen är etra viktig. lanens utformning bygger på att mer tilltalane verksamheter ligger närmast vägen me hanel, kontor, minre inustriverksamheter och amm för agvattenhantering. Längre söerut mot ossarpstippen förläggs skrymmane inustriverksamheter. 5 (24)

6 Antaganehanlingar - Gröne mosse kretsloppspark etapp 1 lanområet söer om Kolonivägen 6 (24)

7 Antaganehanlingar - Gröne mosse kretsloppspark etapp 1 Detaljplan för el av fastigheten Henja 4:8 m.fl. Gröne mosse kretsloppspark etapp 1 i Gislave Gislaves kommun, Jönköpings län lanbeskrivning lanens syfte och huvurag Syftet me etaljplanen är att göra et möjligt att anlägga inustri, hanel, kontor, fjärrvärmeanläggning och återvinningscentral (kretsloppspark). lanområet ligger vi en av ronellerna som kommer lea från nya väg 27. lanområet blir en el av entrén till Gislave och Anerstorp. Det gör att utformningen närmast ronellen och vägen är etra viktig. lanens utformning bygger på att mer tilltalane verksamheter ligger närmast vägen me hanel, kontor, minre inustriverksamheter och amm för agvattenhantering. Längre söerut mot ossarpstippen förläggs skrymmane inustriverksamheter. lanata Läget och areal lanområet är beläget mellan Gislave och Anerstorp och är cirka 20 hektar. lanområet begränsas av Anerstorpsvägen i norr, Tippvägen i väst, ossarps avfallseponi i söer och kraftleningar och koloniområet i syöst och öst. arkägoförhållane Detaljplanen berör elar av fastigheterna ossarp 1:31, 1:30 och 1:19 och Henja 4:8 och 1:44. All mark inom planområet ägs av kommunen. 7 (24)

8 Gångstråk utvecklas. Utrening förlängning av väg 604 Huvuväg Viktiga lokalgator Förbifart väg 27. Befintligt bostasområe Antaganehanlingar - Gröne mosse kretsloppspark etapp 1 Trafikplats Detaljplanelagt ej utbyggt bostasområe årtensgatans inustriområe ger utrymme för olika verksamheter. Tiigare ställningstaganen enelparkering GC-väg till Anerstorps stormosse. Områe för nya bostäer Utreningsområe för bostäer Befintligt inustriområe Jorbruks- och närrekreationsområe. Översiktsplaner Detaljplanelagt ej utbyggt inustriområe Vä g 26 Områe för Utreningsområe för verksamheter/bostäer Områet utme nya Områet bostäer är utpekat som utreningsområe för energi, inustri och Nissan avfall i en förjupae översiktsplanen utvecklas till kultur-, aktivitetspå marknasenergi-, inustri och avfall för Gislave som antogs i juni Det innebär att en eventuell fjärrvärmeanläggning skautreningsområe lokaliserasförhär och rekreationsområe. platsen. Bostäer vi Nissan.och energiprouktion. och områet ska utvecklas för återbruk, återvinning, avfallshantering Hanelsområe Centrum beskrivs Gyllenfors inustriområe på egen karta. Kultur- och aktivitetsområe samt bostäer utvecklas mot verksamheter som är minre störane. Detaljplanelagt grönområe ationsområet m Trasten utvecklas Trafikplats Närrekreationsområe ekområe. nj av äg en Utreningsområe för verksamheter/bostäer Storg He n ata n gata nsg - områe kola/kultur/ t/rekreation Irottsområe n gata till änamåletför Utreningsområe "volymhanel, minre energi-, inustri avfall störaneoch verksamheter en ersto Refteleväg s jörn Åb An rpsv äge n Jorbruksområe Skolområe och kontor". Vår/Omsorg Trafikplats Da nsk av äg S 120 en stäer tres Detaljplanelagt park- och kyrkogårsområe Detaljplan änras elparkering mråe nustri äer. rte å s väg Järn Nytt villaområe Gräns mot Förjupning för Anerstorp. S 145 Centrum- och Gisle se separata kartor Områe för vattenrening ågåene markanvänning kvarstår om kan ör ning. Ställverk Ny förbinelse utres Koloniområe och enelparkering riskoleområe. Utreningsområe S 141 nergi-, kretsloppspark och inustri. Detaljplanlagt för inustri änras till irottsänamål. S 181 Utställningsupplaga 23 november 2010 otorbana Utrag ur en förjupae översiktsplanen för Gislave S 182 S 141 Gällane etaljplaner lanområet (etapp 1) gränsar till etaljplanerna: S210 - etaljplan för Henja östra inustriområe S204 - etaljplan för koloniområe S 210 ellan et aktuella planområet och etaljplanen S131 (inustri) finns mark som inte är planlag. Denna mark skulle kunna planläggas som en etapp 2 av områet me liknane verksamheter, enligt en förjupae översiktsplanen. S 131 S204 Övriga planer, program och kommunala beslut tapp 2 Detaljplanen berörs inte av några övriga planer eller program. tapp 1 Detaljplanområe Befintliga etaljplaner och etappinelning 8 (24)

9 Antaganehanlingar - Gröne mosse kretsloppspark etapp 1 Förutsättningar, föränringar och konsekvenser Natur ark och vegetation Områet utgörs till största elen av skogsmark me en minre el öppen åkermark, i söra elen finns moss- och kärrmark. Topografin i områet är flack, me nivåer mellan + till + meter. Områet korsas av avvattningsiken som leer mot norr (Översiktlig geoteknisk unersökning 2011). Gröne mosse våtmark sträcker sig in i söra elen av områet och är naturväresklass 4 (objekt utan nämnvärt naturväre, våtmarksinventering 1998). Denna el är även sumpskog me naturklass 3. Områet har påverkats mycket av vägar, ikning och kraftleningar och beöms ärför inte ha något större bevaraneväre. Trots etta kommer en största elen av våtmarken och sumpskogen inom planområet inte att eploateras på grun av torvjupet och är i plankartan utpekat som naturområe. I planområets norra el finns trä som är bevaranevära. å bostastomten finns en frisk alm me en omkrets på 2,7 meter. å naturområet finns en björk som också bör bevaras. För att fälla essa trä krävs marklov. ellan koloniområet i öst och et nya inustriområet i väster finns en remsa me natur, enna ska planteras och en riå av lövträ ska avskärma från lju och stoft, se nean uner Koloniområet. Geotekniska förhållanen arken består överst av organisk jor (matjor, torv och gyttja) på jup mellan 0,2-0,7 meter, etta följs av san och sean siltig sanig morän. oränens jup varierar mellan 1-3 meter. Det översta marklagret me organisk jor är sättningsgivane och måste tas bort uner byggnaer och vägar. Den unerliggane sanen och moränen har gynnsamma sättnings- och bärringsegenskaper och är byggbar, sanen kan även utnyttjas som uppfyllna uner byggnaer och vägar. Den syliga elen me moss- och kärrmark, me torvjup på upp till 3,4 meter är ej lämplig att bygga och är ärför utpeka som naturmark i plankartan (Översiktlig geoteknisk unersökning 2011). Grunvattenytan står högt i områet och har uppmäts till +,4 meter i syost och +157,9 meter i norr. Generellt varierar grunvattenytan mellan 0-0,85 meter uner markytan och ytvatten förväntas förekomma uner elar av året (Översiktlig geoteknisk unersökning 2011). Grunvattnet är en el av vattenförekomsten Gislave -Alabo S Vi byggnation ska fuktskyane och ränerane åtgärer genomföras. Det rekommeneras även att grunvattenytan sänks permanent till ett jup på minst 0,7 meter uner färiga byggnaer- och vägterrasser (Översiktlig geoteknisk unersökning 2011). arkavvattning enligt miljöbalken (11 kap 13 ) kväver tillstån som ska utfäras av Länsstyrelsen. Förorena mark Inom planområet finns inga områen som är förorenae eller misstänks vara förorenae. Kommunens upplag för massor, jorsortering och omlastning av hushållssopor är miljöfarligverksamhet. Raon Raon är en äelgas som bilas när et raioaktiva grunämnet raium sönerfaller. Vi sönerfallet säner e ut strålning som kan skaa cellerna i luftvägar och lungor. Raon kan finnas i berggruner, grunvatten och byggmaterial. 9 (24)

10 Antaganehanlingar - Gröne mosse kretsloppspark etapp 1 Områet ligger på lågriskmark och ärför krävs inga åtgärer vi byggnation mot markraon (Översiktlig geoteknisk unersökning 2011). Fornlämningar och kulturminnen Inom planområet finns inga käna eller registrerae fornlämningar, men på grun av fornlämningsbilen i trakten har en särskil utrening, etapp 2 gjort av Jönköpings läns museum. Länsstyrelsen i Jönköpings län beömer att inga ytterligare arkeologiska utreningar krävs i områet ( Resultat från särskil utrening, etapp 2, inom el av Henja 4:8 m.fl. Grönemosse kretsloppspark, Bårarys socken, Gislaves kommun ) Koloniområet Bosta vi Anerstorpsvägen mitt emot koloniområet Upplag för massor och jorsortering Dagens Återvinningscentral Befintlig bebyggelse lanområet är till största elen obebyggt, bortsätt från ett bostashus utme Anerstorpsvägen och kommunens upplag för massor, jorsortering och omlastning av hushållssopor. Områet gränsar till ett koloniområe, en gasstation och en återvinningscentral. Koloniområet Koloniområet är ett populärt områe som har funnits sen För att inte koloniområet ska störas av verksamheterna finns ett cirka 50 meter brett naturområe utpekat i planen. Inom grönområet ska skogen som finns bevaras. å e ställen är vegetationen är glesare ska et planteras en riå av lövträ. Träen kommer främst att fungera som visuellt sky men även till viss el som sky mot buller och stoft. Förslaget är att plantera ek, lönn, fågelbär, gråal och björk. Fågelbär, björk och gråal är mer snabbväane och fungerar å som amträ för e mer långsamväane äellöven. Som bryn och buskvegetation planteras hagtorn, hassel, fläer, slån, rövie och nypon. lanen är att kronorna skall sluta tätt så fort som 10 (24)

11 Antaganehanlingar - Gröne mosse kretsloppspark etapp 1 möjligt och skugga ut markskiktet som nu mest består av gräs. ålet är att på sikt få en variera lövsal me ett rikt jur och fågelliv är stigar även kan utnyttjas av människor. Bostäer Inom planområet ligger en bosta, enna ägs av kommunen. Norr om Anerstorpsvägen ligger flera bostäer, en närmaste cirka 20 meter från planområet. Bostaen inom planområet begränsar verksamheterna till viss el så länge en finns kvar. Verksamheterna får inte överskria Naturvårsverkets riktlinjer för buller- och luft. Bostäerna norr om vägen begränsar även verksamheterna. å plankartan har ärför områet för verksamheterna närmast bostäerna bestämmelsen m, verksamheten får inte vara störane för omgivningen. Bostäerna ligger bara några meter från Anerstorpsvägen som är rekommenera för farligt gos och som genererar buller. Upplag för massor, jorsortering och omlastning av hushållssopor Kommunens upplag för massor och jorsortering ligger längs Tippvägen och söer om enna ligger omlastningen av hushållssopor. Omlastningen av hushållssopor ska byggas om, men kommer ligga kvar på platsen. Upplaget för massor kommer även att finnas kvar, men en norra elen flyttas å en i agsläget är placera på fastigheten för fjärrvärmeanläggningen. Det finns möjlighet att placera upplaget för massor och jorsorteringen öster om omlastningen av hushållssopor. Ny bebyggelse Inom planområet planeras inustri, hanel, kontor, fjärrvärmeanläggning och återvinningscentral för privatpersoner. Inustrin planeras i en söra elen av områet och hanel, kontor, minre störane verksamheter och återvinningscentral närmast vägen. Fjärrvärmeanläggningen planeras mellan essa områen. All bebyggelse ska ligga minst 4 meter från fastighetsgräns av bransäkerhets- och skötselskäl. Verksamheterna närmast Anerstorpsvägen begränsas i planen me bestämmelsen m, verksamheten får inte vara störane för omgivningen. Ytterligare information finns nean uner Hälsa och säkerhet. Vi utbyggna av områet ökar behovet av släckvattenförsörjning och Räningstjänsten ska meverka vi projektering. Hanel, kontor och minre störane verksamheter ellan Anerstorpsvägen och gatan som leer till koloniområet planeras hanel, kontor och minre störane verksamheter. Detta områe är et som kommer att synas från Anerstorpsvägen och avfarten från nya 27:an och kommer å att bli entrén till Gislave och Anerstorp, utformningen på bebyggelsen är ärför väligt viktig. Områet påverkas även av transporter me farligt gos på Anerstorpsvägen, se Bran och eplosion. Återvinningscentral/kretsloppspark För att förbättra agens återvinningscentral och göra en synlig förläggs enna relativt nära Anerstorpsvägen och en nya avfarten. Här finns möjlighet för återvinningscentral som är en avlämningsplats för hushållens grovavfall. å platsen finns containrar för sortering av olika material. För att ytterligare utveckla etta finns möjlighet för en sorteringsstation är et avfallet som kan återanvänas tas tillvara. Det kan sean lagas och säljas i seconhan butiker. 11 (24)

12 Antaganehanlingar - Gröne mosse kretsloppspark etapp 1 För att även ta tillvara på en sociala elen å människor träffas på återvinningscentraler finns et möjlighet för ett café vi agvattenammen närmast ronellen. Återvinningscentralen kommer att vara till för privatpersoner mean en som använs iag vi ossarpseponin ska använas av verksamheter. Områet för återvinningscentralen markeras i plankartan me bestämmelsen och begränsas av byggnashöjen 12 meter. Angåene branrisken vi upplag av brännbart material, se Bran och eplosion. Fjärrvärmeanläggning Gislave nergi AB planerar anlägga en fjärrvärmecentral inom planområet. Anläggningen kommer att rivas av pannor som elar biobränsle från skog. anncentralen anläggs me en termisk effekt på cirka 5 W och me en planera utökning. Leningar för fjärrvärme kommer att anläggas längs Tippvägen. Avstånet från fastighetsgräns för fjärrvärmeanläggningen till bostäerna norr om Anerstorpsvägen är 200 meter. Fjärrvärmeverket kan orsaka utsläpp vi förbränning, men utsläppen kontrolleras genom val av bränsle och reningsteknik vi förbränning. Cykelväg mellan Gislave och Anerstorp Gasstation Fjärrvärmeanläggningen kan generera buller och stoft främst från bränslehanteringen. Koloniområet skyas till viss el genom ett planterat naturområe, men et kan krävas åtgärer inom anläggningen för att förhinra störningar. Åtgärer för att minska buller kan vara anpassa utformning av verksamheter (me t.e. avskärmning eller slutna system) och att transporter får ske mellan vissa tier. Områet för fjärrvärme är i planen utpekat som, teknisk anläggning, fjärrvärmeanläggning. Skorstenshöjen begränsas inte av bestämmelsen om högsta byggnashöj i plankartan. Angåene branrisken vi upplag av brännbart material och bränslehanteringen, se Bran och eplosion. Inustri Inustri förläggs till en söra elen av planområet. Här är avstånet från inustrin till närmaste bosta 300 meter. Inustrimarken är lämplig för skrymmane verksamheter, å et inte är någon irekt insyn. Koloniområet skyas genom vegetation. Inustri är i plankartan markerat me J. 12 (24)

13 Antaganehanlingar - Gröne mosse kretsloppspark etapp 1 Gummironellen Gång- och cykelväg 1. Dagvattenammar Kol on igat an Tippvägen lanterat sky mellan verksamheter och koloniområet Diken för agvatten längs gatan Kret slop psga tan Grönområe för agvattenhantering 1. Hanel, kontor och/eller miner störane verksamheter 2. Återvinningscentral 3. Fjärrvärmeanläggning 4. aterialupplag och omlastning av avfall 5. Inustriverksamheter Illustration 13 (24)

14 Antaganehanlingar - Gröne mosse kretsloppspark etapp 1 Gator och trafik Anerstorpsvägen är iag riksväg 27 och sköts av Trafikverket, när en nya förbifarten är färig kommer gatan övergå till kommunal gata. Tippvägen leer iag från Anerstorpsvägen till återvinningscentralen och ossarpseponin. Vägen kommer att byggas om för att klara en ökae trafikmängen vi eploatering. n viktig aspekt att ta hänsyn till när vägen byggs om är att en regelbunet använs för farligt gostransporter från gastankstationen som ligger väster om planområet. Det kommer även att behövas en ny inustrigata som leer till inustrin i söer, arbetsgruppen för namnsättning på Gislaves kommun har föreslagit gatunamnet Kretsloppsgatan. Längs gatan ska ett agvattenike anläggas. Gatan kan anläggas i etapper. Kolonigatan leer från Tippvägen till koloniområet, även enna kommer att behöva förstärkas för att klara en ökae trafikmängen. Angåene farligt gos på Anerstorpsvägen se Bran och eplosion. Gång- och cykelväg Gång- och cykelvägen mellan Gislave och Anerstorp går igenom planområet. Gång- och cykelvägen kommer att lea parallellt norr om Kolonigatan och vara avskil me kantsten. Korsningskonflikten som uppstår beöms som acceptabel. Kollektivtrafik n busshållsplats finns cirka 200 meter från områet längs Anerstorpsvägen. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Iag finns vattenleningar längs Tippvägen och till koloniområet längs gång- och cykelvägen. Dagvatten iag Avloppsleningar ska byggas ut inom planområet. Dagvatten Som unerlag för agvattenhanteringen inom planområet har en agvattenutrening gjorts, Del av Henja 4:8, Gröne mosse kretsloppspark, etapp 1 - Dagvattenutrening (6 juni 2012, Norconsult). Områet avvattnas iag norrut genom iken. Dagvattnet les uner Kolonivägen via en trumma me imensionen 800 mm. Norr om planområet rinner vattnet västerut till Nissan. Dagvatten från ossarpseponin avles genom ikessystemet genom planområet, fast inom eponiområet finns lakvatteniken och ammsystem. Vi en eventuell utbyggna av eponiområet måste agvattnet förröjas inom eponiområet så att inte flöena ut från områet överstiger agens flöe. 14 (24) Förslag på agvattenhantering

15 Antaganehanlingar - Gröne mosse kretsloppspark etapp 1 Det finns behov av att utrea agvattenflöena som leer till Nissan i ett större sammanhang, men etta görs inte i planen. Hela planområet ryms inom ett avrinningsområe är et även tillkommer vatten från söer och öster om planområet. Det befintliga agvattenflöet från områet inklusive områena söer och öster om planområet är beräknat till ca 245 l/s vi regn me återkomsttien 10 år och varaktigheten 120 min, och ca 564 l/s me samma varaktighets ti och återkomsttien 100 år. Vi eploatering ökar anelen hårgjora ytor, etta meför att ytavrinningen ökar på grun av minskae infiltrationsmöjligheter. För att kompensera flöesökningen och minska risken för översvämningar måste agvattnet utjämnas. Hela et tillkomna flöet behöver förröjas inom områet för att inte riskera översvämningar utanför planområet innan vattnet når Nissan. Det är även lämpligt att et renas för att inte riskera att föroreningar spris till grunvattentäkten i norra elen av områet. För att klara förröjning och rening av agvattnet krävs hantering båe på privat- och på kommunal mark. Det kommunala systemet för agvattenhanteringen utformas me öppna iken som leer längs Tippvägen och en nya inustrigatan, me anslutningspunkter för tomterna (golvnivån bör inte unerstiga 0,5 meter från anslutningspunkten till agvatten). Avvattning från områena söer och öster om planområet sker även via iket. Dagvatteniket mynnar i planområets norvästra el i förröjningsammar me reglerat utlopp för att inte överskria et befintliga flöet ut från områet. Dammen bör vara en våt amm me synlig vattenspegel brevi ronellen för att skapa en trevlig entré, en våt amm har även bättre reningseffekt än en torr och kan fungera som ett komplement till reningen i områet. Det kommunala systemet imensioneras efter e krav som huvuman för agvatten ställer på fastighetsägarna, å ikena och ammen ska klara av att omhänerta resterane vatten. Det är lämpligt att imensionera agvattensystemet efter riktlinjen att 75% av markytan på kvartersmark får hårgöras, vilket motsvarar ett flöe på l/s vi ett 10-årsregn. Vill fastighetsägaren sean hårgöra mer yta måste agvattnet tas omhan på fastigheten genom förröjningsanläggningar. Infiltration på fastigheten kan ske genom grönytor, men också genom gröna tak och genomsläppliga markbeläggningar. Förröjning kan ske genom till eempel rörpaket. Vi utformningen av agvattensystemet ska Räningstjänsten meverka för att möjliggöra effektiva räningsinsatser vi utsläpp av farliga ämnen till agvattnet. Uppföljning på att kraven för förröjning görs i bygglovsskeet är lösningen gokänns av huvuman för agvatten. Vi försäljning av kommunal mark ska köparen upplysas om agvattenkraven. 15 (24)

16 Antaganehanlingar - Gröne mosse kretsloppspark etapp 1 Leningskarta (ungefärligt läge) Kommunal agvattenlening Kommunal vattenlening Skanova (telekabel).on gaslening Biggnet (optokabel) Gislave nergi l, energi och tele.on Gas har istributionsleningar för gas i områet (4 bar), en el som påverkar planområet är markerat i plankartan me ett 4 meter brett u områe och prickmark. Detta betyer att områet ska vara tillgängligt för allmänna unerjoriska leningar och inte får bebyggas. Vattenfall har en 40kV luftlening (kraftlening) som avgränsar planområet i söer och en 130kV luftlening öster om planområet..on lnät har en ubbel 130 kv luftlening öster om planområe, Fänesta-Gislave samt GislaveSmålansstenar. Dessa leningar har ett 40 meters skysområe me leningen i mitten och skyas i plankartan av ett l-områe (marken ska vara tillgänglig för allmän luftlening) och prickmark (marken får inte bebyggas). Längs me Kolonigatan finns utöver kommunal vattenlening, telekablar (Skanova), optokablar (Biggnet) och Gislave nergis leningar. Längs Tippvägen går kommunal vattenlening, gaslening, Gislave nergis lening och optokabel. De flesta leningarna skyas av servitut och leningsrätter, se fastighetsförteckningen. Vi uppvärmning av byggnaer kan naturgas, biogas eller fjärrvärme använas som finns tillgängligt i områet. Se ytterligare information nean om bran och eplosion uner Hälsa och säkerhet. 16 (24)

17 Hälsa och säkerhet Antaganehanlingar - Gröne mosse kretsloppspark etapp 1 Inom områet finns inte någon risk för ras eller skre. Bran eller eplosion Transporter av farligt gos lanområet gränsar i norr till Anerstorpsvägen som även är riksväg 27 och rekommenera väg transporter av farligt gos. Vägen övergår från riksväg till kommunal gata 2013 när en nya förbifarten är färig. Anerstorpsvägen kommer efter etta att använs för betyligt minre mänger transporter av farligt gos än tiigare. Den aktuella etaljplanen tillåter hanel, kontor och minre störane inustriverksamheter närmast Anerstorpsvägen. Detta gör att fler personer kommer vistas i områet i framtien och utgör en större risk vi en eventuell olycka än tiigare. Trots etta beöms skysavstånet i plankartan på 12 meter bebyggelse fritt områet vara tillräckligt på grun av att transporterna me farligt gos kommer minska när Anerstorpsvägen blir kommunal gata. Det transporterna som kommer finnas kvar är enast e som ska till Gislave och e verksamhetsområen som ligger mellan Gislave och Anerstorp. nligt Riskanalys för farligt gos i Hallans län ska vi all byggnation inom 150 meter från le me farligt gos möjligheten att reucera konsekvenser av ett gasutsläpp genom att luftintag placeras högt och på motsatt sia av leen beaktas. Om farligt gos blir vanligt förekommane i områet bör ytterligare skysåtgärer vitas. Transporter av farligt gos som leer inom planområet är e som leer via Tippvägen och en nya inustrigatan (Kretsloppsgatan) till inustriområet i söra elen av planområet och till gastankstationen väster om planområet. Speciella åtgärer för etta beöms inte behövas i planen, men et är en viktig aspekt att ta hänsyn till vi en ombyggna av Tippvägen. Återvinningscentral Återvinningscentralen hanterar farligt avfall från hushåll och kommer att fungera som en mellanlagringsstation. Dagens återvinningscentral, vi ossarpseponin kommer att förvara avfallet innan et fraktas viare och är finns utrymme för såant material som inte är lämpligt att förvara vi en nya återvinningscentralen. Den nya återvinningscentralen vi Anerstorpsvägen begränsas av m, verksamheten får inte vara störane för omgivningen. Detta för att verksamheten ska vara anpassa till hanel och kontorsområet på norra sian Kolonivägen, en närmaste bostaen och koloniområet. Natur- och biogas lanområet gränsar till en tankstation för natur- och biogas me volymer på över 4000 liter och en mätoch reglerstation. Till mät- och reglerstationen leer en 80 bars högtryckslening. Högtrycksleningen och mät- och reglerstationen ägs iag av Sweegas AB. Inom områet finns istributionsleningar för naturoch biogas(4 bar). Tankstationen och istributionsleningarna ägs iag av.on Gas Sverige AB. Tankstationen kräver enligt Tankstationer för metangasrivna foron (SB 2011) 25 meter till närmaste byggna om inte brantekniska åtgärer genomförs och 50 meter till material me stor branbelastning så som brägår, äckupplag eller branfarlig vätska eller gas ovan mark. Det är cirka 39 meter mellan tankstationen och kvartersmarken som tillåter inustri. n liten el av inustrimarken påverkas av etta och här är et inte lämpligt att förvara material me stor branbelastning. insta tillåtna avstån mellan mät- och reglerstationen och byggna eller väl avgränsat utomhusområe är 50 meter (SB FS 2009:7). Detta påverkar inte planområet. 17 (24)

18 Antaganehanlingar - Gröne mosse kretsloppspark etapp 1 Högtrycksleningens skysavstån och skysåtgärer berör inte planområet. Distributionsleningen skyas inom kvartersmark me ett 4 meter brett u-områe (me leningen i mitten) som inte får bebyggas. Det är inte lämpligt att trä planteras närmare gasleningen än 2,5 meter. Vi arbete i närhet av leningarna ska kontakt tas me leningsägaren. Fjärrvärmeanläggning nligt Bättre plats för arbete, (Boverkets allmänna rå 1995:5 i samarbete me Naturvårsverket, Räningsverket och Socialstyrelsen) skall ett fastbränsleelat fjärrvärmeverk me högst 10 W tillför effekt ha ett skysavstån på 200 meter. Det planerae fjärrvärmeverket kommer i agsläget att ha en effekt på 5W me ett avstån från fastighetsgränsen till bostäerna norr om Anerstorpsvägen på 200 meter. Branrisk vi bränslehanteringen hanteras vi lov- och byggprocessen. Översvämning Inom områet finns en risk för översvämningar å grunvattenytan är hög och et i elar av områet finns ytvatten vissa elar av året. e en eploatering är infiltrationsmöjligheterna till marken begränsas ökar mängen vatten som ska tas omhan vi neerbör, se Dagvatten. iljökvalitetsnormer (KN) iljökvalitetsnormer är ett juriiskt binane styrmeel som införes me miljöbalken iljökvalitetsnormerna införes för att komma till rätta me miljöpåverkan från iffusa utsläppskällor så som trafik och jorbruk. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om va människan och naturen tål. Normerna kan även ses som styrmeel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen (Naturvårsverket). lanen berörs framför allt av miljökvalitetsnormerna för olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477), olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660) och omgivningsbuller (SFS 2004:675). Luft De ämnen som birar till försämra luftkvalitet mest i länets tätorter är kväveioi och partiklar (10) som skapas av foronstrafiken. Dagens foronstrafik på riksväg 27/Anerstorpsvägen är rygt foron/ygn, en beräknas vara hälften när Anerstorpsvägen inte längre är riksväg. å en öppen väg krävs foronstrafik på cirka foron för att et ska vara aktuellt att göra en närmare värering. Den ökae trafikmängen generara av fler verksamheter inom planområet beöms inte komma upp i foronsmänger som gör att et finns risk att överskria luftkvalitetsnormen. Fjärrvärmeverket kan orsaka utsläpp vi förbränning, men utsläppen kontrolleras genom val av bränsle och reningsteknik vi förbränning. iljökvalitetsnormen för luft beöms inte överskrias me planen. Vatten lanområet berör i norr en el av grunvattenförekomsten Gislave-Alabo (U_CD: S ) som sträcker sig från Alabo i norr (25 km norr om Gislave) till Hakarp i söer (10 km söer om Gislave). Grunvattenförekomsten beöms ha go kvalitativ och kvantitativ status och uppfyller ärme miljökvalitetsnormen. Det beöms finnas en risk för att grunvattenförekomsten inte uppfyller en kemiska statusen Det är viktigt att inga föroreningar från verksamheterna inom planområet spris till grunvattenförekomsten. Detta förhinras me rening av agvattnet inom kvartersmark och genom kommunala agvattenanläggningar. iljökvalitetsnormen för vatten beöms inte överskrias me planen. 18 (24)

19 Antaganehanlingar - Gröne mosse kretsloppspark etapp 1 Buller Den största bullerkällan iag är Anerstorpsvägen och enna kommer troligen vara en största bullerkällan även i framtien. Återvinningscentralen och fjärrvärmen kan generera buller, främst från transporter. Koloniområet skyas till viss el genom planterat naturområe, men et kan krävas åtgärer inom verksamheterna för att förhinra störning. Åtgärer för att minska buller kan vara anpassa utformning av verksamheter och att transporter får ske mellan vissa tier. iljökvalitetsnormen för buller beöms inte överskrias me planen. iljömål Riksagen har beslutat om en samla miljöpolitik för ett hållbart Sverige, och et övergripane målet är att nästa generation ska få ta över ett samhälle är e stora miljöproblemen är lösta. Det finns 16 miljömål i Sverige varav Jönköpings län berörs av 14. lanering berör mer eller minre e flesta av essa mål, men framför allt målet Go bebygg miljö. lanen har en positiv påverkan på miljömålen å en möjliggör en återvinningscentral som även fokuserar på återanvänning. Fjärrvärmeanläggningen har också en positiv påverkan på uppfyllelsen av miljömålen, å et blir ett alternativ till minre miljövänliga energialternativ. Lokaliseringen av områet är lämplig å en ligger i anslutning till befintlig infrastruktur. Genomföranefrågor Aministrativa frågor Tiplan lanen hanteras me normalt planförfarane och ska efter samrå och granskning antas av kommunfullmäktige. reliminär tisplan Samrå: juni-augusti Granskning: november Gokännane, Bygg- och miljönämnen: januari Antagane, Kommunfullmäktige: mars Detaljplanen vinner laga kraft tre veckor efter att en antas i kommunfullmäktige om en inte överklagas. Genomföraneti Genomföranetien är på fem år och räknas från en agen planen vunnit laga kraft. Detta innebär att etaljplanen inte får änras, ersättas eller upphävas mot beröra fastighetsägares bestriane uner enna tien. Ansvarsförelning, huvumannaskap Gislaves kommun är huvuman för allmän platsmark (gator och naturområen) och ansvarar för utbyggna och unerhåll av essa. Fastighetsägare ansvarar för kvartersmark (till eempel inustri, hanel och kontor) Avtal Tomterna inom områet kommer att säljas för kommunens gällane tomtpris. 19 (24)

20 Antaganehanlingar - Gröne mosse kretsloppspark etapp 1 Fastighetsrättliga frågor tt le i genomföranet av en etaljplan är fastighetsbilningen. e fastighetsbilning avses bl.a. marköverföringar, säkerställane av rätt till utfart, bilanet av gemensamma parkeringsanläggningar. Fastighetsbilningsfrågor upptas till prövning av lantmäterimynigheten efter ansökan från fastighetsägaren, leningsinnehavare eller i vissa fall bygg- och miljönämnen. I et fall fastighetselningen inte överensstämmer me etaljplanen gäller generellt att ansökan om fastighetsbilning skall vara inlämna till lantmäterimynigheten innan ev. bygglov beviljas. Kvartersnamn för hela planområet är Kretsloppsparken, etta använs vi fastighetsbilning. Kvartersnamnet reovisas även på plankartan. Samfälligheter - gemensamhetsanläggningar Fastighetsbeteckning Delägane fastigheter Änamål ossarp ga:1 ossarp 1:3 ossarp 1:9 Väg Syftet var att möjliggöra utfart för skogsafastigheter som fanns i områet tiigare Bör upphävas av fastighetsägaren Servitut och anra särskila rättigheter inom planområet Inga befintliga servitut eller anra särskila rättigheter berörs av etaljplanen. konomiska frågor Den totala genomföranekostnaen beräknas bli ca kr eklusive en nya återvinningcentralen. arköverföringar Inga marköverföringar är aktuella för planområet. Tekniska anläggningar Tekniska anläggningar för att klara agvattenkraven inom fastigheten ska fastighetsägarna stå för. Uppföljning på att kraven för förröjning tillämpas görs i bygglovsskeet är lösningen gokänns av huvuman för agvatten. Upplysningar vi Vägar och agvattenanläggningar på allmän platsmark anläggs och sköts av kommunen. everkane tjänstemän Ansvarig hanläggare för etaljplanen är mma ngleson, bygg- och miljöförvaltningen. I arbetet har följane personer meverkat: Ia Cronquist, planarkitekt Sven Helun, stasarkitekt agnus Runesson, f stasarkitekt Ulf enborg, bygglovsingenjör alin Svenningsson, mark - och eploateringschef atrik Jigsve, miljöinspektör Bengt-Göran ricsson, kommunekolog Gunnar Gustavsson, avfallsansvarig, tf Teknisk chef Gislaves kommun, ecember 2012 Antti Vähäkari, VA-chef Ulrika Frimoig Lust, stasträgårsmästare Ali Yehya, projektör Lars Fälth, projektör Kjell-Ove Willstran, gatuchef ats Kinlun, gatuingenjör bbe Falk, gatuingenjör mma ngleson lanarkitekt Sven Helun Stasarkitekt 20 (24)

21 Detaljplan för el av fastigheten Henja 4:8 m.fl. Gröne mosse kretsloppspark etapp 1 i Gislave Gislaves kommun, Jönköpings län Behovsbeöming Om genomföranet av en etaljplan antas meföra betyane miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning (KB) upprättas enligt 4 kap 34 i lan- och bygglagen (SFS 2010:900) och enligt 6 kap 11 iljöbalken (SFS 1998:808). Behovsbeömningen görs för att utrea om genomföranet av en etaljplan antas meföra betyane miljöpåverkan för vissa utpekae änamål. latsens förutsättningar Områet ligger längs me Anerstorpsvägen, iag även riksväg 27. Riksvägen byggs om och kommer gå utanför Gislave, en avfart från nya förbifarten kommer ligga vi planområets norvästra hörn. Anerstorpsvägen/27:an är i ag rekommenera för farligt gos transporter. När 27:an flyttar (2013) och Anerstorpsvägen övergår till kommunal väg kommer en fortfarane använs för farligt gos, men inte i e mänger som iag. Områet utgörs till största el av skogsmark me en minre el öppen åkermark, i söra elen finns moss- och kärrmark. Topografin i områet är flack, me nivåer mellan + till + meter. Områet korsas i nor-sylig riktning av avvattningsiken som leer mot norr (Översiktlig geoteknisk unersökning 2011). Gröne mosse våtmark sträcker sig in i söra elen av områet och är naturväresklass 4 (objekt utan nämnvärt naturväre, våtmarksinventering 1998). Denna el är även sumpskog me naturklass 3. Områet har påverkats mycket av vägar, ikning och kraftleningar och beöms ärför inte ha något större bevarane väre. Grunvattenytan står högt i områet och har uppmäts till +,4 meter i syost och +157,9 meter i norr. Generellt varierar grunvattenytan mellan 0-0,85 meter uner markytan och ytvatten förväntas förekomma uner elar av året (Översiktlig geoteknisk unersökning 2011). Grunvattnet är el av vattenförekomsten Gislave -Alabo S Grunvattenförekomsten beöms ha go kvalitativ och kvantitativ status och uppfyller ärme miljökvalitetsnormen. Det beöms finnas en risk för att grunvattenförekomsten inte uppfyller en kemiska statusen lanens styrane egenskaper Syftet me etaljplanen är att göra et möjligt att anlägga inustri, hanel, kontor, energianläggning och återvinningscentral (kretsloppspark). Använningsområet närmast Anerstorpsvägen och återvinningscentralen begränsas av bestämmelsen m, verksamheterna får inte vara störane för omgivningen. Detta för att återvinningscentralen inte ska komma i konflikt me haneln på norra sian Kolonivägen. Och för att ingen av verksamheterna ska störa koloniområet och e bostäer som finns norr

22 om Anerstorpsvägen. Koloniområet skyas även av ett cirka 50 meter brett planterat naturområe. För att inte riskera översvämningar och förorening till grunvattenförekomsten ska fastigheter inom kvartersmark förröja och rena en viss el av agvattnet. n viss el kan släppas på et kommunala systemet som slutar i en amm för rening och förröjning i en norvästra elen av planen. lanens tänkbara effekter Konsekvenserna av planen är en öka eploatering som meför risk för översvämningar och föroreningar av grunvattnet. Vissa verksamheter som återvinningscentral, fjärrvärmeverk och inustrier kan även meföra störningar av buller och luftföroreningar. De positiva effekterna är att et skapas bättre förutsättningar i samhället för omhänertagane av avfall och miljövänlig energi. Sammanväg beömning lanen innebär att en el risker ökar som översvämningar, bran och eplosion och förorening av grunvatten. Riskerna minimeras av planbestämmelser och skysområen. Inga miljömål, miljökvalitetsnormer eller riskintresse påverkas negativt. lanen beöms inte meföra betyane miljöpåverkan och ärme behövs ingen miljöbeömning. Gislaves kommun, maj 2012 mma ngleson Bilaga: Checklista behovsbeömning Anerstorpsvägen / Rv 27 Grunvattentillgång iljöfarligverksamhet Våtmark

23 Detaljplan för el av fastigheten Henja 4:8 Gröne mosse kretsloppspark etapp 1 i Gislave Gislaves kommun, Jönköpings län Bilaga Checklista behovsbeömning Negativ påverkan ositiv påverkan Ingen Berörs Kommentarer Stor åttlig Liten Liten åttlig Stor påverkan ej iljö iljökvalitetsnormer Inga KN beöms överskrias iljömål (regionala) nergi och naturresurser Befintlig infrastruktur ark Vatten Riksintresse Naturvår Kulturmiljövår Infrastruktur Friluftsliv Jorbruk Kulturmiljö och lanskapsbil Stas- och lanskapsbil Fornminne Kulturhistorisk miljö Natur Naturreservat Natura 2000 Vät- och jurliv Biotopsky X X X X X Detaljplanen beöms ha en positiv inverkan på miljömålen å en möjliggör återvinning, återanvänning och relativt miljövänliga energialternativ lanområets läge är positivt å et ligger i anslutning till befintlig infrastruktur och bebyggelse, men änå inte störane för bostäer arken består överst av organisk jor, sean siltig sanig morän. Det översta jorlagret är inte lämpligt att bebygga, mean en unerliggane sanen och moränen kan bebyggas Grunvattenytan ligger mellan 0-0,85 meter uner markytan vilket leer till ytvatten i elar av områet, planområet berör grunvattentäkt. lanområet gränsar iag till Anerstorpsvägen som även är riksväg, men enna kommer övergå till kommunal gata me minska trafik 2013 lanområet ligger i blickfånget vi en av ronellerna som kommer efter Gislaves västra avfart från ny väg 27 som håller på att byggas. Detta gör att en blir entrén för många som besöker Gislave / Anerstorp och utformningen på platsen är av stor betyelse.

24 Områes- och störningssky åverkan på vatten Stransky Dagvatten Negativ påverkan ositiv påverkan Ingen Stor åttlig Liten Liten åttlig Stor påverkan Berörs ej Kommentarer I och me att områet eploateras och infiltrationsmöjligheterna minskar ökar agvattenavrinningen Grunvatten se naturresurser/vatten Föroreningar Förorena mark Ingen mark inom planområet är X utpeka som förorena. Avfallshantering Hälsa (planens påverkan på människor) Buller, trafik Buller, verksamheter Luftkvalitet Raon lanen kommer bira me en bättre återvinningscentral än tiigare. Detta kommer göra att återvinningen blir bättre och att fler kan använa en. Avfallshanteringen på respektive tomt ska lösas inom fastigheten. Trafiken till planområet kommer öka, men trafiken på Anerstorpsvägen kommer minska Vissa verksamheter kan generera buller vi transporter till eempel återvinningscentralen och fjärrvärmeanläggningen Fjärrvärmeanläggningen kan orsaka utsläpp, men etta kan kontrolleras me förbränningsteknik och bränsle Områet befinner sig i lågriskområe, ärför krävs inga åtgärer mot markraon (översiktlig geoteknisk unersökning) Vissa verksamheter skulle kunna orsaka etta Strålning, vibrationer och ljus Säkerhet Trafik Bran Vissa verksamheter kan öka risken plosion för bran och eplosion Översvämning Risk finns när områet eploateras Ras och skre Farligt gos Transporter i ronellen och inom områet laner och program Översiktsplaner Gällane etaljplaner ågåene planläggning ellankommunala intressen lanläggning enligt en förjupae översiktsplanen Kommunens beömning Genomföranet ger mycket liten miljöpåverkan Genomföranet ger viss, men ej betyane miljöpåverkan Genomföranet riskerar att meföra betyane miljöpåverkan Anra lokaliseringsalternativ bör utreas iljöbeömning behövs iljöbeömning behövs inte Hanläggare mma ngleson Datum 30 maj 2012