Miljörapport år 2013 för avloppsledningsnät och pumpstationer i Järfälla kommun

Transkript

1 Miljörapport år 2013 för avloppsleigsät och pumpstatioer i Järfälla kommu Reparatioer efter att Bällstaåss kulvert rasat. Foto: Crister Bäckström, Dr T 2014/135 Sammaställ av Aa Sué Mars 2014

2 Iehåll 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Uppgifter om aläggig Uppgifter om huvuma VERKSAMHETSBESKRIVNING Verksamhets orgaisatio och asvarsförelig Verksamhetsområe Leigsät Pumpstatioer Styr- och övervakigssystem Driftuppföljig Verksamhets huvusakliga påverka på miljö GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT Gällae egkotrollprogram Miljöhäsy Beaktae av Miljöbalks häsysregler SPILLVATTEN ÅR Hatera mäg spillvatt Driftstörigar på spillvattätet Felkoppligar Driftstörigar på pumpstatioer DAGVATTEN Dagvattflöe till recipit Pågåe arbet rörae agvatt Driftstörigar på agvattätet LEDNINGSRENOVERING OCH UNDERHÅLL Utför leigsroverig och föryelse år Plaerae arbet år RESURSANVÄNDNING Eergiförbrukig Drivmeelsförbrukig OMGIVNINGSKONTROLL Vattvårsarbete Avvecklig av skila avlopp Recipitkotroll Råttbekämpig INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN UNDERSKRIFT... 20

3 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 VA-verksamhetsområe - Spillvatt och vatt VA-verksamhetsområe Dagvatt gata VA-verksamhetsområe Dagvatt fastighet Översiktskarta pumpstatioer

4 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 1.1. Uppgifter om aläggig Aläggigs am: Järfälla kommus allmäa VA-aläggig Asvarig het: Besöksaress: Postaress: Kommu: Huvubrasch: Tillstå ligt: Tillsysmyighet: Bygg- och miljöförvaltig, VA och avfall Riarplats 5, 9tr JÄRFÄLLA Järfälla kommu Avloppsleigsät Ej tillståspliktig verksamhet. Amäla till Miljö- och hälsoskysäm, Järfälla kommu Miljö & hälsoskysäm, Järfälla kommu 1.2. Uppgifter om huvuma Huvuma: Järfälla kommu, Tekiska äm Orgaisatiosummer: Besöksaress: Riarplats 5 Postaress: Kotaktperso: JÄRFÄLLA Crister Bäckström, VA och Avfallschef Telefor, vx: Telefaxr: E-postaress: crister.backstrom@jarfalla.se 2. VERKSAMHETSBESKRIVNING 2.1. Verksamhets orgaisatio och asvarsförelig Båe VA- och avfallsverksamhet är taxefiasiera och utgör gemsam avelig, VA och Avfall. Avelig består av aveligschef, fem VAigjörer och VA- och avfallshaläggare, samt tre persoer som bart arbetar me avfallsfrågor. Avelig igår i Bygg- och miljöförvaltig, som uer år 2013 fick y förvaltigschef.

5 Avelig asvarar för ricksvattistributio och avleig av spill- och agvatt iom kommu. Detta asvar omfattas av plaerig, projekterig, upphalig, utbygga, uerhåll och rift av et kommuala VA-leigsätet me tillhörae aläggigar och aorigar. Drift sköts av upphala rift- och skötseltrepra me asvar för rift, regelbu tillsy och uerhåll av pumpstatioer, leigsät samt utloppsik. Utaför arbetsti fis hos treprör reparatiosbereskap som uersöker och åtgärar bla aat störigar på pumpstatioer och leigsät. Eligt avtal ska rifttreprör omgåe rapportera riftstörigar till Bygg- och miljöförvaltig. För ärvarae har Veolia Vatt AB fått uppraget som rifttreprör, för ara upphaligsperio. Det ya avtalet gäller frå år 2012 till 2016 och ka ärefter förlägas me 1 eller 2 år Verksamhetsområe Det kommuala VA-leigsätet i Järfälla är väl utbyggt och ästa alla kommus ivåare är asluta till et kommuala spillvattätet. De kommuala VA-verksamhetsområa för spill- och agvatt fis reovisae i bilaga 1, 2 och 3. Iom et kommuala verksamhetsområet fis iag ca 2 km spillvattleigar och ca 200 km agvattleigar. Leigsläger och atal aorigar fis reovisae i tabell 1. Aläggigstyp Atal/läg Avloppspumpstatioer Avloppspumpstaioer, stora 18 st Avloppspumpstatioer, Små (LTA) 5 st Spillvattät Spillvatthuvuleigar m Bergtular 799 m Spillvattaorigar Nestigigsbruar st Rs-tillsysbruar st Dagvattät Dagvatthuvuleigar m Bergtular 312 m Utloppsik (exkl. trummor) m Dagvattaorigar Nestigigsbruar st Rs-tillsysbruar 6 st Tabell 1. Avloppsaläggigar och leigsät i Järfälla Kommu vi utgåg av år 2013.

6 Järfälla kommu är gom avtal aslut till Brommaverket och till Käppalaverket för spillvattrig. Spillvattet förs till bergtular är et les viare till respektive rigsverk Leigsät Det kommuala avloppsleigsätet är i pricip utbyggt som ett uplikatsystem är agvatt och spillvatt avles var för sig. Ett såat system meför ormalt jämare avriig av spillvattet och ärme mire störigar ä ett kombierat system. Trots etta sker ett relativt stort tillflöe av reg- och smältvatt, så kallat tillskottsvatt. Avelig arbetar aktivt för att miska iläckaget, bla aat gom att TVispektera ca 10% av spill- och agvattätet årlig och ärefter åtgära e leigssträckor me stort iläckage eller ara typer av problem. Observera att stor el av leigsätet i kommu också ägs av samfälligheter och privata fastighetsägare, är kommu ite har kotroll på leigaras koitio Pumpstatioer Det fis 18 större kommuala pumpstatioer avsea för spillvatt i kommu. Utöver essa fis sea år 2012 också 5 styck mire pumpstatioer, så kallae LTA-pumpstatioer (Lätt Tryck Avlopp) iom Görvälområet. Placerig av pumpstatioer framgår av bilaga 4. Uer år 2014 kommer temporär pumpstatio tas i rift i Barkarbysta. Alla större pumpstatioer är kopplae till ett rift- och övervakigssystem som iebär att vissa fuktioer ka kotrolleras och styras på istas. Tillsy på plats görs också regelbuet. Tillsy jouralförs och omfattar bla aat avläsig av rifttier, provkörig av pumpar, rsig av galler, kotroll av vippor och rspolig av pumpgropar. Hur ofta tillsy sker och va som igår beror på typ av statio. Faktorer som styr tillsysfrekvs är bla aat områets käslighet för översvämig, pumpstatios utrustig och koitio, tiigare oterae riftstörigar samt recipits påverka av evtuell bräig. Duplikatsystemet meför att pumpstatioer och spillvattät ite får ett lika stort irekt tillskott av reg- och smältvatt som ett kombierat system får. Tillskottsvattmäg är ock äå relativt stor, m iebär i agsläget ite att kapacitet i pumpstatioera påverkas i ågo större omfattig. Bräig förekommer ärför ästa bart till följ av riftavbrott. För att miska risk för bräig i samba me lågvariga strömavbrott fis umera möjlighet att asluta reservkraft på samtliga pumpstatioer. Uppgifter om vilka pumpstatioer som ka aslutas till reservkraft reovisas i tabell 2 tillsammas me iformatio om recipit.

7 Pumpstatio Recipit Reservkraftuttag 1. Kajsa Hof Mälar Ja 2. Kallhäll övre Spillvattleig till Käppala Ja 3. Kallhäll ere Mälar Ja 4. Västaväg Översjö Ja 5. Järfällaväg Bällstaå Ja, eg reservkraftsal. 6. Dragspelsväg Dike till åkermark Ja 7. Äppelväg Veestaiket Ja 8. Forväg Veestaiket Ja 9. Orgoa Spillvattleig till Bromma ARV Ja 10. Zitväg Sthlm Vatts agvattsystem Ja 11. Vusväg Sthlm Vatts agvattsystem Ja 12. Eköpigsv. Säbysjö via Tåglöts våtmark ja 13. N. Flottiljomr. Säbysjö via Tåglöts våtmark Ja 14. Dvärgväg Mälar Ja 15. Söra u Mälar Ja 16. Krokiväg Skogsmark Ja 17. Majorsväg Bällstaå, via Kyrkparks agvattamm Ja 21. Kyrkoherev Bällstaå, via Kyrkparks agvattamm Ja Tabell 2. Uppgifter om typ av larm, möjlighet att asluta reservkraft samt till vilk recipit varje pumpstatio bräar till. Pumpstatioera r 18, 19, 20 är tryckstegrigsstatioer Styr- och övervakigssystem För att miska riftkostaera, korta ti för åtgärer, uerlätta rapporterig och samtiigt miska trasportbehovet och ess egativa effekter på miljö, fis sea slutet av år 2012 ett styr- och övervakigssystem istallerat på alla stora kommuala avloppspumpstatioer (ej LTA). Styr- och övervakigssystemet gör et möjligt att frå oriarie arbetsplats kotrollera pumpar, ivåer och ara ata frå e kommuala VA-aläggigara. Aläggigara ka äv styras på istas, exempelvis starta pumpar. D ökae kotroll av aläggigara ökar möjlighetera att å optimal fuktio på aläggigara vilket förhoppigsvis ka miskar ergiförbrukig och risk för bräig, vilket i si tur gyar miljö på flera sätt Driftuppföljig Alla riftstörigar okumteras me riftstörigsrapport me uppgifter om typ av störig, orsak, åtgärer, tier m.m. Gerellt gäller att alla erfarheter som rör aläggigara iom trepra skall okumteras skriftligt. Rapporter om riftstörigar ligger till gru för reovisig i miljörapport och för förbättrigsåtgärer. Driftstörigar som ka ha betyelse för mäiskors hälsa eller miljö ska sarast rapporteras till miljö- och hälsoskysavelig. Häelser uer helger rapporteras i efterha till miljö- och hälsoskysavelig och helst skriftligt Verksamhets huvusakliga påverka på miljö Det är framförallt bräigar av spillvatt som ka ha egativ påverka på miljö. Orat spillvatt iehåller bla aat stora mäger ärigsäm, så som kväve och fosfor, m äv syreförbrukae äm och bakterier. Nöbräigar är relativt ovaliga å e flesta av pumpstatioera har hög

8 riftsäkerhet. Plaerae bräigar i samba me reparatioer m.m. uviks så lågt som möjligt. Felkopplae servisleigar ka också iebära belastig på miljö om spillvatt felaktigt aslutits till agvattätet. Felkoppligar är ofta svåra att upptäcka m åtgäras omgåe är e upptäckts. Äv agvatt har egativ påverka på miljö. Dagvatt frå olika områ är i olika gra påverkat av förorigar och påverkar ärför recipit olika mycket. Framför allt är et agvatt som kommer frå iustrifastigheter och större vägar som ka iehålla stora mäger miljöfarliga äm. Dagvatt frå villabebyggelse, jor- och skogsbruk ka ock iehålla stora mäger ärigsäm. 3. GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT Eligt meelae frå Lässtyrels i Stockholms lä, aterat 12 augusti 2005, ska Järfälla kommus avloppsleigsät ite ases som avloppsaläggig och verksamhet ska ärför betraktas som icke tillståspliktig miljöfarlig verksamhet. Miljö- och bygglovsäm har ock år 2007 beslutat i ett föreläggae me stö av 26 kap 9, 19 och 21 samt 2 kap 3, 5, 6 och 7 miljöbalk att VAverksamhet i Järfälla årlig ska läma i årsreovisig och ajourhålla ett egkotrollprogram. Miljö- och hälsoskysavelig har sea ess ikommit me öskemål om vilka uppgifter som ska reovisas i miljörapport. Beslutet om krav på miljörapporterig samt tillsysmyighets öskemål om miljörapporteras iehåll reovisas i tabell 3. Datum och myighet Miljö- och bygglovsäm Beslut/öskemål Beslut: Årlig läma i årsreovisig för avloppsleigsätet till Miljö- och hälsoskysavelig sast 31 mars påföljae år Omgåe rapportera till miljö- och hälsoskysavelig evtuella riftstörigar på avloppsleigsätet som ka ha betyelse för mäiskors hälsa eller miljö Upprätta och ajourhålla ett egkotrollprogram för verksamhet 2008 Miljö- och hälsoskysav., Öskemål: Volym agvatt som släpps till olika recipiter ska reovisas. Öskemålet gäller i första ha agvatt till Mälar och Bällstaå Öskemål: Miljö- och hälsoskysav., Ombyggatioer av pumpstatioer och åtgärer för att skya miljö vi såaa tillfäll ska reovisas i miljörapport Öskemål: Miljö- och hälsoskysav., Förärigar och tillbyggaer som plaeras för ästkommae år ska reovisas i miljörapport Tabell 3. Sammaställig av Miljö- och bygglovsäms beslut om miljörapporterig och egkotroll för VA-verksamhet samt öskemål om iehåll i miljörapportera.

9 Gällae egkotrollprogram Ett egkotrollprogram för verksamhet upprättaes 2004 och har sea revierats me ågra års mellarum. Revierig gjores bl.a. i maj 2012 i samba me saste trepraupphalig, samt så st som februari I samba me uppaterigar skickas käeomskopia till tillsysmyighet Miljöhäsy Företag, förigar och förvaltigar i Järfälla kommu ka tillelas miljöiplom. Miljö- och hälsoskysäm är huvuasvarig för arbetet. Miljöiplom fis i valörera bros, silver och gul me stigae krav på miljöapassig. Kriteriera utgår frå ISO 101/EMAS. Bygg- och miljöförvaltig tillelaes miljöiplom på gulivå i jui 2008 och har sea ess legat kvar på gulivå. Bygg- och miljöförvaltig har beslutat att krav på miljöhäsy ska ställas i samba me all upphalig. Detta har gjorts båe i samba me upphalig av rift- och skötseltreprör, vi leigsroverig och TV-ispektio Beaktae av Miljöbalks häsysregler VA-verksamhet omfattas äv av Miljöbalks häsysregler. Nea har häsysreglera i 2 kap Miljöbalk kommterats. Häsysreglera ska följas båe av rift- och skötseltreprör, Veolia Vatt AB, samt vi varje upphalig av trepraer. 2 Kuskapskravet I tekisk och starkt reglera verksamhet som VA-verksamhet är stäig fortbilig absolut öväighet. Resurser satsas ärför på utbiligar, semiarier, litteratur samt tiskrifter. 3 Bästa möjliga tekik (BAT) Vi varje upphalig eller förärig av verksamhet är frågor agåe miljöeffekter och riskbeömigar ctrala och avgörae för tekikvalet. Exempelvis aväs schaktfria roverigsmetoer är et är lämpligt. 4 Prouktvalspricip När et är möjligt ska kemiska proukter ersättas me proukter som är mire farliga ur miljösypukt. Vi val av två proukter som åstakommer samma resultat ska proukt som är mest skosam mot miljö aväas. 5 Hushållig me råvaror och ergi Förbrukig av varor och ergi ska följas upp årlig. Eergisålare tekik ska aväas vi byte av utrustig. Drift- och övervakigssystem ska aväas för att miska tillsysbehov och trasporter. 6 Lokaliserigspricip Vi yaläggig föreslås om möjligt alterativa lokaliserigar och e som vi beömer ger mista möjliga oläghet för e krigboe och för miljö prioriteras.

10 SPILLVATTEN ÅR Hatera mäg spillvatt Uer 2013 har ca 7,9 miljoer m 3 spillvatt levererats till Stockholm vatts avloppsrigsverk i Bromma och ca 1,1 miljoer m 3 spillvatt levererats till Käppala, totalt 9 m 3 spillvatt. Fram till år 2012 har flöet till Käppala uppskattats utifrå vattförbrukig i områet som är aslutet till Käppala. Uer vår 2012 istalleraes flöesmätare i Boästuel som står för större el av flöet till Käppala frå Järfälla. Utifrå essa flöesberäkigar har ett mer tillförlitligt flöe kua tas fram. Käppala reovisar iget flöe frå Järfälla. Uer år 2013 gjores på gru av roverigsarbet omkopplig av flöet frå pumpstatio 2, Kallhäll övre, så att spillvattet lees till Käppala istället för Bromma uer ca 5 måaer. Detta iebär att flöet till Bromma varit lägre ä ormalt och till Käppala högre ä ormalt. Normalt flöe till Käppala beräkas ligga på ca 0,6 miljoer m 3. Järfälla kommu har fakturerat sia kuer för ca 4,7 miljoer m 3 spillvatt uer 2013, vilket är strax över hälft av spillvattmäg som avletts till avloppsrigsverk. D ofakturerae mäg spillvatt utgörs till största el av så kallat tillskottsvatt. Tillskottsvatt är bla aat reg-, smält- och gruvatt som tar sig i i spillvattätet gom otäta bruar, leigar, felkopplae stuprör och räerigar m.m. Detta iebär att tillskottsvattäg ökar är eerbör ökar. I iagram 1 ka ma se ett visst samba mella gomsittligt uppmätta eerbör vi tre platser i Järfälla och av Stockholm vatt fakturerae spillvattmäg, som baserats på mätigar vi Hjulsta. Neerbör mm/måa 120,0 100,0 80,0 60,0,0 20,0 0,0 Flöe kbm/måa Neerbör meel Flöe Stockholm vatt Flöe Norrvatt Diagram 1. Måaseerbör (gomsitt vi 3 pukter i Järfälla) reovisa tillsammas me leverera mäg ricksvatt frå Norrvatt samt av Stockholm vatt fakturera mäg spillvatt år 2021 och Uppgiftera över eerbör är ågot osäker, framför allt uer viter.

11 De toppar som ka ses för spillvattflöet uer vårmåaera beror ormalt på sösmältig och följer ärför ite allti eerbörsmäg. Beräka ael tillskottsvatt reovisas i tabell 4. Observera att tillskottsvattmäg till Bromma respektive Käppala ite kuat beräkas korrekt på gru av omleig av spillvatt frå Kallhäll övres pumpstatio. År 2012 År 2013 Tillskottsvatt till Käppala 20% - Tillskottsvatt till Bromma 53% - Tillskottsvatt frå Järfälla 51% 48% Tabell 4. Beräka ael tillskottsvatt år 2012 och På gru omleig av spillvatt ka tillskottsvattmäg ite beräkas separat för Käppala och Bromma Driftstörigar på spillvattätet Uer år 2013 iträffae 20 riftstörigar på et kommuala spillvattätet, samtliga utom, var stopp på kommuala huvuleigar eller serviser, vilket är mire ä ormalt (tabell 5). Förutom stopp iträffae kollaps av trumma i Bällstaå, på vilk spillvattleig vilae. Omfattae reparatiosarbet kräves, se bil 1, framsia. År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 Atal stopp på huvuleig Atal stopp på kommual servis Atal kommuala stopp, totalt: Tabell 5. Atal stopp på serviser och i et kommuala spillvattätet år 2010 t.o.m Hur riftstörigara är förelae över e olika kommuelara och av vilk orsak e uppstått fis reovisae i tabellera 6 och 7. De flesta stopp, och samtliga källaröversvämigar, iträffae i Barkarby-Skälby. Äv år 2010, 2011 och 2012 uppkom flest stopp i Barkarby-Skälby. Ett av stopp på kommual servis resulterae i källaröversvämig. Ite ågot stopp har orsakat bräig på leigsätet. Kommuel Atal stopp på kommualt leigar Atal stopp på kommuala serviser Översvämig i källare pga stopp Bräa mäg på ätet Kallhäll/Stäket Jakobsberg, Polhem Barkarby/Skälby Viksjö Summa: Tabell 6. Atal stopp på serviser och i et kommuala spillvattätet år 2013 reovisae områesvis. Som ma ka se i tabell 7, var valigaste orsak till stopp uer år 2013 främmae föremål, totalt 7 st. Av essa beroe hela 5 styck på utomståe treprörer. Det valigaste var grus och asfalt som hamat i bruar och leigar i samba me markarbet.

12 Normalt sker allti ågra stopp på gru av fett, uer år 2013 totalt 4 styck. Detta gör att VA-het sea ågra år tillbaka arbetat aktivt me att ställa krav på fettavskiljare båe för befitliga och tillkommae livsmeelsverksamheter. Arbetet går ock lågsamt framåt och äu är et måga verksamheter som sakar fettavskiljare. Orsaker till stopp Kommuala Kommuala Totalt atal huvuleigar serviser Rötter Fett Främmae föremål Sabotage Brister på leigsätet Okät Summa: Tabell 7. Orsaker till stopp i spillvattätet (huvuleigar och serviser) i Järfälla kommu år Rotproblem och ara problem i leigsätet åtgäras ormalt i samba me årliga leigsroverig, se kapitel 6. Uer höst 2011, 2012 och 2013 har Stockholm vatt oterat mycket förhöja zik-halter i ikommae avloppsvatt till Bromma avloppsrigsverk. Detta har mefört att slammet uer vissa perioer ite kuat sprias på jorbruksmark. Misstake fis om att zik kommer frå Järfälla, äv om ig provtagig har kuat bevisa etta Felkoppligar I samba me årliga TV-ispektio år 2012 upptäcktes felkoppla agvattleig på Björstieras väg i Stäket. Fastighetsägar kotaktaes och åtgärae felkopplig uer vår Uer år 2013 upptäcktes i samba me TV-ispektio två ytterligare felkoppligar på Emaljväg i Kallhäll och på Esittarväg i Viksjö. Felkopplig på Emaljväg åtgäraes irekt mea fastighetsägar på Esittarväg aser att et ite är has asvar och har äu ite åtgärat problemet Driftstörigar på pumpstatioer Uer 2013 iträffae 19 styck riftsstörigar på pumpstatioera vilket är mire ä et brukar, se tabell 8. Detta beror främst på att atalet riftstörigar på Pumpstatio r 2, Kallhäll övre, har miskat rastiskt sea omfattae roverigsoch förbättrigsarbet utförts uer vår År 2011 och 2012 hae pumpstatio 14 respektive 9 riftstörigar, jämfört me 1 år År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 Atal riftstörigar Tabell 8. Atal riftstörigar på avloppspumpstatioer i Järfälla kommu år 2010 t.o.m Uer år 2013 iträffae flest riftstörigar på pumpstatio r 4, Västaväg, och r 15, Söra u. På Västaväg iträffae olika typer av riftstörigar mea Söra u bart hae problem me igsättig av pumpar.

13 Av e totalt 19 riftstörigara beroe hälft (52%) på igsättig av pumphjul och utlösta motorsky till följ av trasor och likae i pumpara, se tabell 9. Strömavbrott Igsätt. pump Utlöst motorsky Slita pumphjul/ slitskivor Typ av riftstörig Utlöst säkrig övrigt Tot: Ig kommuikatio Nr. 1. Kajsas Hof 1 1 Nr 2. Kallhäll övre 1 1 Nr. 4 Västaväg 1 (1)* Nr 7. Äppelväg 1 (1)* Nr 8. Forväg 3 (3)* 3 Nr 15. Söra u 4 (3)* 4 Nr 16. Krokiväg Nr 17. Majorsväg 1 1 Nr1-21. Alla pst 1 Summa: 3 10 (8)* Tabell 9. Driftstörigar vi pumpstatioer i Järfälla år * iebär att motorskyet har löst ut i samba me att pump blivit igsatt, vs ett följfel. Efter ra år me ett stort atal strömavbrott, 8 respektive 11 st uer 2010 och 2011, har strömavbrott ätlig miskat, år 2012 iträffae 6 st och uer år 2013 ast 3. Utöver strömavbrott iträffae vi tre tillfäll också att kommuikatio mella pumpstatioer och rift- och övervakigssystemet bröts. Dessa störigar reovisas separat i tabell 8, eftersom e ite påverkar rift av pumpstatioera. Ite vi ågot tillfälle har riftstörigar resulterat i bräig uer år DAGVATTEN 5.1. Dagvattflöe till recipit I samba me miljörapport för år 2008 vill tillsysmyighet äv att volym agvatt som släpps till olika recipiter reovisas. I första ha gäller et rapporterig för Mälar och Bällstaå. Eftersom agvattflöet ite mäts i Järfälla kommu är uppgiftera som reovisas beräkae me hjälp av moell StormTac. Uerlaget som aväts är e uppgifter om markytor och avriigskoefficiter som SWECO tagit fram i samba me rapport Kartläggig av agvattets förorigsbelastig frå Järfälla kommus avriigsområe år Neerbörsmägera som har aväs är gomsittliga årsmeeleerbör frå tre av e fyra eerbörsmätare VAhet har i kommu. Flöesmätar i Veesta har ite aväts på gru av att tiigare visat för höga vär, ågot som åtgärats uer Årsmeeleerbör ligt flöesmätara vi Dragspelsväg, Gosväg och Kvarkotoret uppmättes till 392 mm uer år 2013, vilket är ovaligt lågt. D gomsittliga ormal eerbör i Stockholm är 636 mm/år. Observera att et fis stora felkällor i Järfälla kommus ega eerbörsata samt i StormTac moells uerlag. E stor el av ytavriig beöms äv läcka i i spillvattätet och går sålees till Käppala och Bromma avloppsrigsverk, se 4.1.

14 D beräkae avriig till Bällstaå och Mälar reovisas i tabell 10. Recipit Beräka avriig frå aturmark (kbm/år) Beräka avriig frå urba mark, Dagvatt (kbm/år) Total avriig frå avriigsområet (kbm/år) Mälar Bällstaå Tabell 10. Beräkat flöe av agvatt utifrå meeleerbör 2032 till kommus olika recipiter ligt moell StormTac. Det är viktigt att otera att VA-het vi beräkig har utgått frå att allt vatt som avles frå urbaa områ utgörs av agvatt och les via agvattätet till recipit. Resultat visar att stor el av totala avriig sker frå e urbaa elara och att avriig frå essa elar är betyligt större ä ael av markyta e utgör. Detta beror på att avriig är betyligt högre frå hårgjora ytor ä frå aturmark är större el av eerbör tas upp aturligt i mark och vegetatio. I iagram 2 och 3 ka ma se ael som avrier frå urbaa områ respektive aturmark och i iagram 4 och 5 ytförelig. Markförelig iom Bällstaås avriigsområe Markförelig iom Mälars avriigsområe Naturmark Jorbruksmark Urba mark Naturmark Diagram 2. Ael atur- jorbruks- och urba mark iom Bällstaås avriigsområe. Uppgifter frå StormTac moell för Järfälla.. Diagram 3. Ael atur- och urba mark iom Mälars avriigsområe. Uppgifter frå StormTac-moell för Järfälla. Avriig till Bällstaå Avriig till Mälar Natur- och jorbruksmark Diagram 4. Ael av avriig till Bällstaå frå aturmark respektive urba mark. Beräkig i StormTac-moell för Järfälla.. Naturmark Urba mark Diagram 5. Ael av avriig till Mälar frå aturmark respektive urba mark. Beräkig i StormTac-moell för Järfälla.

15 Pågåe arbet rörae agvatt Det pågår flera större projekt i kommu som har betyelse för agvatthaterig. Bla aat pågår plaarbetet för Barkarbysta är krav ställs på agvatthaterig i et Miljö- och gestaltigsprogram som tagits fram. Krav ställs bla aat på lokalt omhäertagae av agvatt på fastighetsmark samt att allt agvatt ska leas till agvattaläggig i ya Kyrkpark. Aläggaet av amm påbörjaes uer 2011 och blev klar uer Platerigar mm gjores uer På gru av mycket åliga markförhålla har omfattae förstärkigsåtgärer, me hjälp av KC-pelare, behövts. Uer 2013 bygges äv ett perkolatiosmagasi vi Grövretsväg och ifiltratiosik lägs Viksjöle. Uer året har äv arbetet me att bygga seimterigsaläggig vi Järfälla gymasium pågått. Aläggig ska ra agvatt frå Jakobsberg ia et les till Bällstaå. Aläggig beräkas bli klar uer i jui år Driftstörigar på agvattätet Uer år 2013 har ast fyra riftstörigar rapporterats på agvattätet, se tabell 11. D mest alvarliga störig var upptäckt att spillvattservis felaktigt varit koppla till agvattleig, vilket iebär att spillvatt gått orat ut i Mälar. Felkopplig upptäcktes i samba me rutimässig TV-ispektio. Fastighetsägar kopplae om servis. Två av e ara störigara röre mire utsläpp av bsi i rästsbruar. D fjäre störig var kollapsa agvattleig. Områe Utsläpp Felkopplig Rörbrott Summa Kallhäll/Stäket Jakobsberg Barkarby/Skälby Viksjö Summa: Tabell 11. Rapporterae riftstörigar på et kommuala agvattätet uer år LEDNINGSRENOVERING OCH UNDERHÅLL Alla spill- och agvattleigar i kommu rspolas och filmas ormalt vart tioe år för att kotrollera koitio på leigara. Kotroll ligger sea till gru för roverigsåtgärer. Filmig av leigar görs ibla äv i samba me stopp och ara riftstörigar för att ta rea på orsak och kua åtgära problemet. VA-het har i si verksamhetspla, gemsamt beslutat om ett mål om föryelsetakt för spillvattätet på 100 år och för agvattätet 200 år, som ett meelväre på 3 år. I agsläget iebär et att ca 2,4 km spillvatt- och ca 1 km agvattleigar skulle behöva roveras årlig för att å målet.

16 Utför leigsroverig och föryelse år 2013 Uer år 2013 har totalt ca m spillvatthuvuleigar och m agvatthuvuleigar roverats, vilket iebär att målet på 100 respektive 200 års föryelsetakt har uppåtts för båa leigsslag, vilket är första gåg sea målet upprättaes år I tabell 12 reovisas föryelsetakt e saste tre år, tillsammas me ett meelväre för samma perio. Föryelsetakt År 2011 År 2012 År 2013 Meel Spillvatthuvuätet 337 år* 69 år år Dagvatthuvuätet år* 309 år år Tabell 12. Föryelsetakt för huvuleigara i Järfälla år , samt meelväret för e tre år.* Ig områesvis leigsroverig utföres år 2011 D mest omfattae roverig uer året gjores i Kallhäll och Stäket, i lighet me gällae 10-årspla för leigsföryelse. Uer året avslutaes äv omfattae leigsroverig av överförigsleig frå Kallhäll till Jakobsberg. D områesvisa leigsroverig har utförts av NCC. Uer år 2013 har iga ya spillvatthuvuleigar byggts, äremot har kompletterigar av agvattätet gjorts i Jakobsberg. Nya servisleigar har också tillkommit på flera platser i samba me förtätigar. Nyläggig och föryelse av huvuleigar i e olika staselara reovisas i tabell 13. Områe Rovera sträcka (m) Nylag sträcka huvuleigar (m) Spillvatt Dagvatt Spillvatt Dagvatt Jakobsberg Barkarby/Skälby Viksjö Kallhäll/Stäket Summa: Tabell 13. Roverae och ylagga spill- och agvattleigar i Järfälla Plaerae arbet år 2014 D årliga TV-ispektio år 2013 gomföres i Viksjö, vilket iebär att mest omfattae leigsroverig kommer att ske är uer år Plaer fis äv på att utöka arbetet me att itifiera källor till tillskottsvatt och åtgära essa. Bla aat plaeras översy av bruar att göras uer På gru av översvämigar år 2013 på Forväg och Flitväg i Skälby sattes backvtiler i i e rabbae fastighetera. Behov av ytterligare åtgärer ska utreas uer år 2014.

17 RESURSANVÄNDNING Bygg- och miljöförvaltigs och ärme VA-hets policy, va gäller resurser, är att återaväig, återviig och aa hushållig me material och ergi ska främjas såväl i ega verksamhet som vi upphalig av varor, tjäster och trepraer Eergiförbrukig VA-verksamhets ergiförbrukig beror till största el av pumpig av spillvatt. Förutom pumpstatioera aväs el äv till kommus tre tryckstegrigsstatioer, till rift och övervakigssystemet samt flöesmätarer i Boästuel. VA-het har iga pumpstatioer för agvatt. Uer ra år har ma kuat se att ergiförbrukig för pumpig av spillvatt har ökat lite varje år, tr som brutits orligt uer år Eergiförbrukig har gått er på samtliga pumpstatioer, vilket främst beror på miskae tillskottsvattflö till följ av ett eerbörsfattigt år, och kaske till viss el p.g.a. e årliga leigsroverigara. Eergiförbrukig på pumpstatio r 2, Kallhäll övre är extra låg för år 2013 vilket beror på att pumpstatio ite varit uer rift uer 5 måaer på gru av omfattae roverig. Äv år 2012 var statio ur rift i 3 veckor, å på gru av leigsroverig. Uer ti pumpstatio ite varit i rift har spillvattet omirigerats till Käppala via Boästuel. I tabell 14 fis alla pumpstatioeras elförbrukig sammaställa. Pumpstatio Elförbrukig 2011 kwh/år Elförbrukig 2012 kwh/år Elförbrukig 2013 kwh/år 1. Kajsa Hof Kallhäll övre * 3. Kallhäll ere Västaväg Järfällaväg Dragspelsväg Äppelväg Forväg Orgoa Zitväg ** 11. Vusväg Eköpigsväg Norra Flottiljomr Dvärgväg Söra u Krokiväg Majorsväg Kyrkoherev ** Summa: Tabell 14. Elförbrukig per pumpstatio år 2010 till *Pumpstatio bygges om och var ite i rift uer 5 måaer, t.om ** För pumpstatio 10, Zitväg, och 21, Kyrkohereväg, har vissa uppskattigar gjort av elförbrukig uer börja av året, på r 10 p,g.a. ytt el-aboemag och på r 21 pga justerigar efter att bygg-el tagits frå statio.

18 Eergiförbrukig beror hur stor mäg spillvatt som behöver pumpas, vilket i si tur beror på hur mycket vatt som förbrukas hos våra aboter, samt mäg tillskottsvatt. Tillskottsvattmäg ökar vi öka eerbör och miskar uer torra perioer uer sommar. Leigsroverig och ara förbättrigsåtgärer syftar bla aat till att miska tillskottsvattmäg. I iagram 6 ka ma se hur ergiförbrukig på flera av avloppspumpstatioera har gått er i jämförelse me tiigare år. kwh/år År 2010 År 2011 År 2012 År Diagram 6. Eergiförbrukig på spillvattpumpstatioera uer år Utifrå pumpstatioeras upptagigsområe är et amärkigsvärt att pumpstatio r 4, Västaväg, har så hög ergiförbrukig. Orsak till etta ska utreas uer år Utöver pumpstatioera har VA asvar för flöesmätare i Boästuel, ergiförbrukig på uppmättes till 124 kwh för år Drivmeelsförbrukig VA-het har eg ieselriv skåpbil. Utöver rivmeelsförbrukig för foro förbrukas mire mäger iesel i e reservkraftaggregat som fis för att miska risk för störigar på pumpstatioera på gru av strömavbrott. Dieselförbrukig reovisas i tabell 15. Drivmeelsförbrukig Foro Diesel VA bil Ca 220 liter Reservkraft ca 60 liter Summa: ca 280 liter Tabell 15. Dieselförbrukig för VA-verksamhets bilar och reservkraftsaläggigar år 2013.

19 Alla ieselriva foro i Järfälla körs på Ecopar, ett bräsle som ur miljöhäsy är bättre ä valig iesel. 8. OMGIVNINGSKONTROLL VA-het är mycket gagera och arbetar aktivt me vattvårsarbetet iom kommu. Förutom att elta och läma sypukter i samba me översiktsarbetet och etaljplaer eltar persoal i arbetet me Barkarbystas utbygga. Avvecklig av skila avlopp och åtgärer för att förbättra vattkvalité i sjöar och vattrag är också prioriterat Vattvårsarbete Järfälla kommu eltar i kommuövergripae vattsamarbet krig Bällstaå, Igelbäck, Esvik och Oxuaås avriigsområe. VA-het har tiigare varit me i båe Bällstaågrupp och i Esviks vattsamverka. Sea y Vattstrateg- tjäst tillkom på förvaltig uer 2012 har ya Vattstrateg tagit över a roll. VA-het kommer ock att vara elaktig i kommuala Vattgrupp som arbetar me vattvårsfrågora. VA-verksamhet har valt att främst fokusera på förbättrigsåtgärer rörae Bällstaå, å å tar emot mycket stor ael agvatt frå Järfälla, och har gomfört flera åtgärer uer e saste år. Avelig bekostar också regelbu provtagig av vattkvalit i Bällstaå. Uer år 2013 var avelig också rivae i att ta fram ya riktlijer för båe agvatt och läshålligsvatt Avvecklig av skila avlopp VA-verksamhet har arbetat aktivt me att försöka miska atalet skila avlopp som går till Mälar, för att säkra go vattstatus båe av miljöskäl och för att skya ricksvatttäkt. I Stäket fis tio fastigheter me skilt VA som har erbjuits att asluta sig till kommualt VA uer år 2012 och Alla utom ligger iag utaför et kommuala VA-verksamhetsområet och måste ärför aslutas via avtal. Tyvärr är e flera fastighetsägare som ite påbörjat arbetet me att asluta sig till e av kommu upprättae förbielsepuktera. I essa fall ka et ärför behövas påtryckig frå kommus Miljö- och hälsoskysavelig. Uer år 2013 har 1 skilt avlopp ersatts me kommualt VA gom avtal i Stäket. D sista fastighet i Kyrkby har uer 2013 också aslutits till kommualt VA efter utbygga I tabell 16 reovisas atalet fastigheter som aslutit sig uer 2013 och hur måga som har erbjuits aslutig uta att koppla på sig. Uer år 2012 gjores kätuersökig som visae på stora brister i e skila avlopp i Ägsjö, Uäs, Lu och elar av Stäket. VA och Avfallsavelig vätar fortfarae på ett beslut om y översiktspla ia ett beslut om evtuellt utökae av verksamhetsområet ka ske.

20 Atal fastigheter som erbjuits kommual VA-aslutig, m äu ej är ikopplae Atal fastigheter me skilt avlopp som aslutit sig till kommualt VA uer år 2013 Områe Stäket 10 1 Kyrkby 1 Summa: 10 1 Tabell 16. Atal skila avlopp som har fått möjlighet att asluta sig till kommualt VA samt hur måga som aslutit sig till kommualt VA uer år Recipitkotroll VA-verksamhet bekostar fortlöpae recipitkotroll som utförts i Bällstaå, i Järfälla, av Bällstaågrupp. Uer år 2012 togs ett ytt miljöövervakigsprogram fram för Bällstaå apassat efter vattmyighets öskemål. Det ya miljöövervakigsprogrammet iehåller bla aat provtagig av vattkemi, seimtkemi, bottfaua, kiselalger och fisk, samt vattförig. Provtagig sker ligt ett rullae treårsprogram me provtagig i 14 provtagigspukter i Bällstaå och Bällstavik. Sex av provtagigspuktera ligger i Järfälla. I lighet me miljöövervakigsprogrammet gomföres uer år 2013 utöka vattkemisk uersökig på samtliga provtagigspukter i Bällstaå, gåg i måa. När sammaställigara är klara läggs aalysresultat ut som rapport på Bällstaås webplats, Måasvis provtagig samt vattförigsmätig har också utförts av Stockholm vatt i Igelbäcks myig vi Ulriksal Råttbekämpig Sea år 2006 har VA och avfallsavelig gomfört råttbekämpig i et kommuala spillvattätet. På gru av att avtalet me Svea Miljö & Hygi AB upphöre utföres olyckligtvis ig råttbekämpig uer år Ett ytt avtal fis u upprättat me Nomor AB. I tabell 15 reovisas resultat av bekämpigsisatsera e saste år. Områe År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 Atal betae bruar Atal bruar me visa aktivitet av råttor Jakobsberg ctrumområe och Norra iustriområe Barkarby ctrumområe Kallhäll ctrumområe Viksjö ctrumområe Skälby Totalt Tabell 17. Sammaställig av råttbekämpig 2009 t.o.m