Kanbansystem vid stora orderkvantiteter

Transkript

1 Habok i materialstyrig - Del C Materialstyrigsmetoer C 57 Kabasystem vi stora orerkvatiteter Materialstyrig iebär föreklat att styra materialflöe geom att för varje artikel fatta beslut om e kvatitet som behöver askaffas frå e exter leveratör eller frå e ega tillverkige samt beslut om e tipukt å beställig måste ske. För att besvara tisfråga aväs olika materialstyrigsmetoer. grupp av materialstyrigsmetoer karakteriseras av att et behov av material som uptår hos e förbrukae ehet mer eller mire irekt iitierar askaffig frå e försörjae ehet. De mest käa av essa metoer är kabasystem i vilka kort, som frigörs är e lastbärare blir tom, skickas till e försörjae ehete, vs. e ega verkstae eller e exter leveratör, som e orer för att fylla på lagret. Pricipiellt är kabametoer avsea för fall är orersärkostaera är så små att orerkvatitete ka göras lika me e lastbärarkvatitet som motsvarar mire ä ett agsbehov. Så små orerkvatiteter är ite möjliga att aväa i alla sammahag. I e här haboksele reovisas två variater av kabasystem som möjliggör aväig av kabapriciper äve är mista acceptabla orerkvatiteter omfattar flera lastbärarkvatiteter. Båa variatera är primärt avsea för att iitiera tillverkig. De ka aväas båe som ekel-kabasystem och som ubbel-kabasystem. De ea variate bygger att e försörjae ehete samlar på sig ett atal prouktioskabakort ia tillverkig får påbörjas mea e ara aväer så kallae sigalkaba för iitiera tillverkig. Olika sätt att beräka lämpliga orerkvatiteter för aväig i kabasystem fis beskriva i haboksel D45, Orerkvatiteter i kabasystem. 1 Upamlig av prouktioskabakort När lämplig orerkvatitet upkattats eller beräkats, avruas kvatitete uppåt till ärmst högre multipel av e lastbärarkvatitet. De avruae kvatitete motsvarar ett visst atal prouktioskabakort och represeterar e mista kvatitet som får tillverkas vi ett tillverkigstillfälle. Kopia för persoligt bruk. Får ej kopieras eller sprias. Stig-Are Mattsso 1 Versio 3

2 Metoe upamlig av prouktioskabakort iebär att prouktioskabakort aväs på valigt sätt, vs. e skickas till e försörjae ehete i takt me att lastbärare töms. Skillae jämfört me ett kabasystem uta krav på mista orerkvatiteter är att tillverkig ite får påbörjas förrä et atal prouktioskabakort som motsvarar mista orerkvatitet erhållits. Uppgift om mista atal kabakort oteras på korte. Se illustratio av typisk iformatio på prouktioskabakort i figur 1 Prouktioskabakort: * Artikelummer att tillverka * Cotaier kapacitet * Kort r (t.ex. r 3 av 9) * Försörjae avelig * Utgågsmaterial * Verktyg * Mista atal kort för att starta tillverkig Figur 1 Illustratio prouktioskabakort me uppgift om mista atal erhålla kort för att få påbörja tillverkig. För att hålla rea på korte vartefter e kommer frå förbrukae eheter ka ma aväa så kallae kabatavlor. kabatavla är e tavla i vilke ma på ett orat och översiktligt sätt ka placera kabakort i takt me att e aläer. I figur 2 illustreras pricipiellt e kabatavla me isticksfack avse för kabakort för artiklar me mista tillåta orerkvatiteter som är större ä e lastbärarkvatitet. De markerae lije ager et mista atal kort som måste ha erhållits för att tillverkig skall få påbörjas. ligt tavla i figure ka tillverkig påbörjas för artikel 123 och 135. Artikel 123 Artikel 456 Artikel 123 Artikel 456 Artikel 123 Artikel 456 Figur 2 Illustratio av kabatavla för att amiistrera prouktioskabakorte 2

3 Atalet kabakort bestäms på samma sätt som för kovetioella kabasystem (se haboksel C55 och C56) me uatag för att et atal lastbärarkvatiteter som orerkvatitete motsvarar läggs till et atal kabakort som beräkas på traitioellt sätt. 2 Aväig av sigalkabakort tt sigalkabakort är ett kort som avser beorrig av tillverkig och trasport i större kvatiteter ä e lastbärare. Två olika typer av sigalkabakort förekommer. Det ea är ett prouktiossigalkabakort som är till för att iitiera tillverkig av e viss orerkvatitet motsvarae ett atal lastbärare. Det ara är ett materialsigalkabakort för att beorra fram motsvarae mäg råmaterial och kompoeter för tillverkige. På varera korte fis uppgifter om kvatiteter att trasportera respektive att tillverka. Olika sätt ka tillämpas för att amiistrera sigalkabakort hos e förbrukae ehete. Två pricipalterativ illustreras i figur 3. I figure står för prouktiossigalkabakort och för materialsigalkabakort. De västra ele av figure represeterar ett exempel på alterativet att sigalkabakorte sätts irekt på lastbärara, här för fallet att e ka staplas ova på varara. När e y leveras av fulla lastbärare aläer, staplas e ovapå e lastbärare som rea fis på plats och sigalkabakorte placeras på e lastbärare som motsvarar är materialsigalkabakortet respektive prouktiossigalkabakortet måste skickas till försörjae ehet för att brist ite skall uptå. I exemplet skall följaktlige materialsigalkabakortet skickas i väg är ma skall börja plocka frå e treje sista lastbärare och prouktiossigalkabakortet är ma börjar plocka frå e äst sista lastbärare. Sigalkabakorte skickas tillbaka me e levererae lastbärara. Det fis ett materialsigalkabakort för varje igåee råmaterial och kompoet. Figur 3 xempel på haterig av sigalkabakort I e högra ele av figure visas e motsvarae lösig basera på kort som sticks i i e kabatavla. När e y leveras av lastbärare aläer sätts lika måga kort upp på tavla som atalet levererae lastbärare, erifrå och upp. I takt me att plockig på- 3

4 börjas i e lastbärare tas kort bort uppifrå. Materialsigalkabakort och prouktiossigalkabakort sticks i i fack eligt samma priciper som i exemplet me staplae lastbärare. När et kort som sitter i samma fack som ett materialsigalkort tas bort, skickas materialsigalkortet i väg till e ehet som levererar motsvarae råmaterial eller kompoet. Motsvarae gäller för prouktiossigalkabakort. För att systemet skall fugera krävs att båe materialsigalkabakort och prouktiossigalkabakort placeras på rätt ivå i sekvese av lastbärare respektive kabakort. Detta ka säkerställas geom att äve i et här fallet aväa e traitioella formel för beräkig av atal kabakort, vs. följae formel för prouktiossigalkabakort. LT p LBK ( 1 ) är = efterfråga per ag LT = prouktiosleti i agar iklusive ti för trasport av kort och material p mella e försörjae och förbrukae ehete α = säkerhetsfaktor LBK = lastbärarkvatitet, vs. et atal styck som avses fias i varje lastbärare represeterar et atal lastbärare som skall fias kvar är sigalkabakortet skickas till e försörjae ehete, vs. prouktiossigalkabakortet skall placeras på e -te lastbärare alterativt kabakortet erifrå i figur 3. Uttrycket i täljare i et högra leet av ekvatioe utgör beställigspukte. För beräkig av atalet materialsigalkabakort ka följae formel aväas. ms LTm ( 1) LBK är = efterfråga per ag LT m = leti i agar för försörjig av material för tillverkig α = säkerhetsfaktor ms represeterar et atal lastbärare som skall fias kvar är sigalkabakortet skickas för att beställa material, vs materialsigalkabakortet skall placeras på e -te lastbärare uerifrå alterativt kabakortet erifrå i figur 3. ms Vi beräkigara av atalet prouktiossigalkabakort respektive materialsigalkabakort sker avruigar uppåt till ärmst högre heltal. Systemet ka i viss utsträckig betraktas som ett beställigspuktssystem me ubbla beställigspukter. 4

5 3 Aväigsmiljöer Ova beskriva variater av kabasystem är precis som ara kabasystem i första ha aväbara för styrig av artiklar för vilka förbrukige är tämlige stabil och förutsägbar. Korta letier för lagerpåfylla är e aa viktig miljöfaktor för att metoe skall kua fugera tillfresställae. Det som är speciellt me essa metoer jämfört me ara former av kabasystem är att e primärt är avsea för miljöer är omställigstier är så stora att et ite är rimligt me orerkvatiteter i storleksorige estaka lastbärarkvatiteter. 4 Kompletterae sypukter på aväig Det fis iga speciella regelverk för val av lastbärarkvatitet. Kvatitete måste i första ha väljas me utgågspukt frå trasport- och haterigsaspekter. Ret allmät bör e vara så lite som möjligt för att få så jäma flöe som möjligt och så låg kapitalbiig som möjligt. Som exempel ka ämas att Toyota strävar efter e lastbärarkvatitet som utgör storleksorige 10 % av e geomsittliga efterfråga per ag. Kvatitete bör emellerti allti apassas till e förhållae som råer i e miljö är systemet skall aväas. Att aväa små lastbärarkvatiteter iebär att ma får mire kapitalbiig i materialflöet. Detta beror på att ma måste avrua beräkat atal kabakort uppåt och att avruigskvatitete blir mire ju mire lastbärarkvatitete är. Det beror också på att ma allti måste ha e lastbärare att plocka frå är beställig görs och att ju större ea är, esto mer kapitalbiig blir et. Vi beräkig av beställigspukter i beställigspuktssystem atas att varje uttag frå lager är ett styck. Detta är ett villkor för att lagersalot skall vara lika me beställigspukte är e y orer skall plaeras i. I aat fall kommer salot att vara mire ä beställigspukte och ärme kommer kvatitete i lager i pricip ite att räcka tills ästa ileveras eftersom beställigspukte exklusive säkerhetslagret är lika me förväta efterfråga uer leti. De kvatitet me vilke lagersalot uerskrier beställigspukte kallas överrag och beställigspukte måste ökas me etta överrag för att uppå e leverasförmåga som ma öskar och säkerhetslagret imesioerats för. I kabasystem utgör i pricip hela lastbärarkvatitete ett uttag. Om sigalkabakorte ite frigörs förrä motsvarae lastbärare är tom kommer ärför ett överrag på e lastbärarkvatitet att uptå. Detta överrag måste kompeseras geom att öka atalet lastbärare eligt formlera ova me 1 styck. Att frisläppa sigalkabakorte rea är material börjar förbrukas i e lastbärare är et samma som att beställa i samma ögoblick som beställigspukte i form av ett atal lastbärarkvatiteter uerskris. 5

6 Refereslitteratur C57 - Kabasystem vi stora orerkvatiteter Nicholas, J. (1998) Competitive maufacturig maagemet, Irwi McGraw-Hill. Steuel, H. och Desruelle, P. (1992) Maufacturig i the ieties How to become a mea, lea worl-class competitor, Va Nostra. Suzaki, K. (1987) The ew maufacturig challege Techiques for cotiuous improvemet, The Free Press. 6