DETALJPLAN FÖR BERGVIK 1:37 M.FL.

Transkript

1 DETAJAN FÖR ERGVIK 1:37.F. iom ergvik Karlstas kommu, Värmlas lä E18 IKEA ERGVIKS KÖCENTRU ANORÅDE Urätta: Reviera: Atage: aga kraft: SARÅDSHANDING Utökat förfarae ( 2010:900) Stasbyggasförvaltige Dr SN

2 SÅ FUNGERAR ANROCESSEN SARÅD EARETNING GRANSKNING EARETNING ANTAGANDE EV. ÖVERKAGAN AGA KRAFT Dea la haläggs me utökat förfarae eligt 2014:900, kaitel 5, å lae ka atas iebära risk för betyae miljöåverka. larocesse består av flera olika skee, i ea larocess igår följae skee: Samrå: Uer samråsskeet ges möjlighet till isy och åverka av förslaget. Samrået syftar till att få fram ett så bra beslutsuerlag som möjligt. Vi utökat förfarae ska kugörelse ske ia samrået. Graskig: När ett förslag till etaljla har varit å samrå och reigerats efter ikoma syukter ska, vi utökat förfarae, et färiga förslaget vara tillgägligt för graskig uer mist tre veckor. Uer graskigstie ges ytterligare e möjlighet att åverka laförslaget som fis tillgägligt å kommues hemsia, stashuset och biblioteket. Atagae: eslutet att ata etaljlae sker i kommufullmäktige. laer som ite är av riciiell betyelse atas av stasbyggasäme. Överklagae: Atagaebeslutet ka överklagas av e som seast i graskigsskeet har lämat skriftliga syukter och ite fått em tillgoosea samt beöms vara berör av förslaget. aga kraft: Detaljlae vier laga kraft tre veckor efter atagaebeslutet, om e ite är överklaga. Haläggare: Aa ettersso, stasbyggasarkitekt, la- och byggavelige, Stasbyggasförvaltige Arbetsgru Joas, Zetterberg, lachef, la- och byggavelige, Stasbyggasförvaltige Catharia Kutsso, kommuekolog, Tekik- och fastighetsförvaltige er Eriksso, VA-igejör, Tekik- och fastighetsförvaltige Igeger Karlsso, mark- och exloaterigsigejör, Tekik- och fastighetsförvaltige

3 INNEHÅSFÖRTECKNING Ileig Haligar 4 Utreigar 4 akgru 4 laes syfte 5 Huvurag 5 laata 6 Tiigare ställigstagae Riksitresse 6 Översiktsla 6 Förjua översiktsla (FÖ) 7 Strategiska lae 8 laarbetsrogram 8 Gällae etaljla 9 eslut om laläggig 9 ehovsbeömig 9 Avigar eligt iljöbalke Förutsättigar och laförslag arkaväig 11 arkes utformig 11 ebyggelse 12 Kulturhistoriska väre 13 Natur, gröytor och växtlighet 15 Gator, trafik och arkerig 16 Geotekiska förhållae 19 Tekisk försörjig 19 Störigar, hälsa och säkerhet 21 Geomförae Orgaisatoriska frågor 22 Fastighetsrättsliga frågor 23 Ekoomiska frågor 24 Tekiska frågor 24 Kosekveser av laförslaget iljökosekvesbeskrivig 25 Sociala kosekveser 25 Ekoomiska kosekveser 26 iljökosekveser 27 3

4 ANESKRIVNING Ileig E labeskrivig ska reovisa laes syfte samt beskriva laes iebör och kosekveser av ess geomförae. Äve laes förutsättigar ska reovisas. labeskrivige har ige ege rättsverka uta etaljlaes biae föreskrifter framgår av lakarta och labestämmelsera. labeskrivige är uela i sex elar: Ileigsel beskriver bla aat syftet me lae, larocesse och sammafattar labeskrivige. Tiigare ställigstagae - reogör för hurvia lae överesstämmer me tiigare beslut eller ställigstagae såsom t.ex. översiktsla och riksitresse. Avigar eligt iljöbalke - reogör hur avigar gjorts mot milöbalke. Förutsättigar och laförslag iehåller e beskrivig av uläget och e labestämmelser som fis å lakarta (står me fet stil iom aretes). Geomförae beskriver e orgaisatoriska, fastighetsrättsliga och ekoomiska åtgärer som behövs för att åstakomma ett samorat och äamålseligt geomförae av etaljlae. Kosekveser beskriver kosekveser av laes geomförae. Haligar lae omfattar följae haligar: lakarta me bestämmelser labeskrivig me geomföraebeskrivig iljökosekvesbeskrivig Utreigar Översiktlig agvatteutreig, ergvik 1:34, 1:36 och 1:37, WS Samhällsbygga, Dagvatteutreig ergvik 1:37 m.fl, WS Samhällsbygga, Fågeliveterig av etaljlaeområet ergvik, Naturvisare, Raort frå aturväresiveterig och artiveterig vi ergvik i Karlstas kommu, Skogsstyrelse, Trafikutreig, Utökig av haelsområet krig ergvik Köcetrum, WS Aalys & strategi, Haelsutreig, Kosekveser för Karlstas staskära vi utbygg exterhael i Karlstas kommu, WS Aalys & Strategi, jui 2017 akgru I ovember 2015 ikom Olav Thogrue me asöka om etaljlaeläggig me syfte att möjliggöra för haelsetablerig iom fastighetera ergvik 1:35, 1:36 och 1:37. I ecember samma år fick stasbyggasförvaltige uraget att urätta etaljla iom områet åsberget mella ergviks köcetrum och Rikalers haelsområe. I mars år 2016 ikom äve Eurocommercial me asöka om laläggig me syfte att utöka ergviks haelsområe söerut. I jui 2016 fick ärför stasbyggasförvaltige i urag att utöka laområet för åsberget me syfte att äve iehålla utökig av ergviks haelsområe. Efter att fråga om haelsutvecklig i kommue och kosekveser för staskära utretts har lae kommit att ebart omfatta e utbygga å åsesberget och ty av hael har begräsats. 4

5 laes syfte Syftet me etaljlae är att möjliggöra för hael (bygghael, hem- och fritishael av rimärt skrymmae karaktär, ej livsmeel) och verksamheter iom åsberget. Hael avser komlettera ages haelsutbu i kommue och bia samma haelsområea ergviks köcetrum och Riksalers haelsområe. Huvurag lae iebär att åsesberget, strax öster om ergviks haelsområe, ka bebyggas me m2 (TA) hael i form av bygghael, hem- och fritishael av rimärt skrymmae karaktär. ivsmeelshael meges ej. Utöver hael meges äve verksamheter om u till m2 TA i laområets östra el, itill haelsområet Riksaler. Haelsutbyggae me ess lacerig av etréer och ya förbielser iebär att ergviks köcetrum och Riksalers haelsområe bis samma. laera hael iebär behov av kaacitetsförbättrigar i krigliggae ät. la aat behöver Riksalers utfart till ergvikse stägas och ersättas me e y, gemesam, i- och utfart ågot lägre väster ut å ergvikse. Haelsområet får äve e tillfart frå söer, via e y cirkulatioslats å Ullebergslee. De ya agörigsgata asluter äve till ergviks haelsområe i väster. Gata avses sammakolas me stasutveckligsområea Katrieberg och Zakrisal i söer och trafikeras me sabbuss i framtie. Detaljlae ger stö för e öväiga förärigara av ätet är lastö sakats. Illustratiosla. 5

6 laata laområet ligger ca 5 km väster om Karlstas cetrum, i ära aslutig till haelsområet ergviks köcetrum. lae omfattar fastighetera ergvik 1:36 och 1:37 samt el av ergvik 1:33, 1:34, Riksaler 1 och 3, Zakrisal 1:1, 1:14 och 1:23, Gräsale 1:1 och Gustavsberg 2:1 laområet utgör totalt 24 ha varav 13 ha laläggs för y hael, 2 ha för verksamheter, 1 ha för atur och övriga mark för områe eller gata. ERGVIKSVÄGEN IKEA E18 ERGVIK 1:37 RIKSDAERN 1 GRÄSDAEN 1:1 1 1:33 1:34 ZAKRISDA 1:1 3 GRÄSDAEN 1:1 1 UEERGSEDEN Översiktskarta, laområet. Tiigare ställigstagae Riksitresse laområet igår i riksitresset Väer me öar och straområe ( 4 ka 2 ) me syftet att vära områe som, tack vare ess vatteära läge och sia samlae atur- och kulturväre (kuta till vatteläget), är av särskilt väre för turism och friluftsliv för e brea allmähete. Områet beöms ha e svag kolig till riksitresset. Riksitresset utgör ej heller hier för utvecklige av befitliga tätorter eligt 4 ka 1. laområet ligger i ära aslutig till E18 som utgör riksitresse för kommuikatioer eligt 3 ka. Riksitresset ska skyas mot åtgärer som ka åtagligt försvåra tillkomste eller utyttjaet av aläggige. Översiktsla (Ö 2012) I Karlstas kommus översiktsla (2012) ekas aktuellt laområe ut som områe för störae verksamheter. Områet igår i et särskilt utekae utbyggasområet Eriksberg, är iriktige är att utveckla områet för verksamheter och volymhael är trafikfråga krig E18 är löst. Områet beömes vi e tie ka iehålla m 2 TA volymhael. Områet bör ite iehålla livsmeelshael eller shoig. Utöver hael rymmer områet omfattae ytor för verksamheter. Översiktslae hävisar ock viare iriktig och reciserig till FÖ Eriksberg. 6

7 I kaitlet 7.3 Hael ages cetrum, ergvik/eriksberg, Välsvike och befitliga stasels- och tätortscetrum ska utgöra grue i kommues haelsstruktur. Ambitioe är att ergvik/eriksberg och Välsvike ite bara ska fugera som extera köcetrum, uta äve få e öka fuktio som staselscetrum. laförslaget beöms vara föreligt me översiktlae. Förjua översiktla (FÖ) FÖ Eriksberg (2012) ager iriktige för framtia markaväig i Karlstas tätort västra elar, strax orr och söer om E18. Ytor för haelsverksamhet hävisas till befitliga haelsområe iom ergvik samt orr om E18 (rött fält). e hävisig till haelsutreig (2007) klargör FÖ Eriksberg att utökig av volymhael me cirka m2 bruttoarea (TA) ka ske uta att kokurrera ut övrig hael i kommue och regioe. Exemel å volymhael beskrivs me exemel som byggvaror, trägår, möbler, vitvaror och hemelektroik. Etablerig av livsmeelshael och/eller shoig ska ite etableras iom Eriksberg å etta beöms (utifrå å aktuella haelsutreigar) ge egativa kosekveser för hael i cetrum, kommue och regioe. Delar av et aktuella laområet ekas i FÖ Eriksberg ut som utveckligsområe (brut fält), vilket iebär att iget ställigstagae gjorts. E täkbar aväig som ages är att låta bostasbebyggelse i e ya stasele Gruvike klättra uför berget mot uvarae bebyggelse iom områet. Sluttige beskrivs som ett attraktivt bostasläge. E aa möjlighet är att utyttja områet för ågo secifik aläggig, som till exemel hotell- och koferesaläggig eller likae. FÖ Eriksbergs utformig baseras till stor el å e trafikaarat som laeraes arallellt me laarbetet. I ett första utkast till lae var åsberget utekat för haelsverksamhet istället för områet orr om E18. e å e föreslaga trafikaarate ite kue lösa lämliga tillfartar till åsberget äraes förslaget. De föreslaga trafikaarate har ock ite rioriterats av Trafikverket och kostae för ea lösig är så ass hög att kommue ite har möjlighet att själva iorigställa e. Det iebär att förutsättigara för e ställigstagae som gjores i FÖ Eriksberg är förärae. e yt ge s ässvä ersm Svär Aa se smäs Duuge smäs Ol äge mesv Silversmese r Hees Gua rlöfsg ata age Selma höks Stjär Kyrkmässe Jul ius atro Aa Rusters t a agerlöfsga Selma il jecro as Ebba Dohas ars Igm Stor ars Igm Stor a agerlöfsgat äge övsjöv ae öval s Selma Helgums Holgers sos ats il le ärta or gat a orge Gurlit tae Karif ol- Nåse Svartsjöe Skrolyckee jöe jörks Duvkullegata gat a - gata ruörts gata Aemo Gräsalsgata 7 as Frykm Floxgata a ruörtsgata Aemogat Duvkulle Korsmässe ritt mässe il le e se Körkarlse e Nils Ol g ei as Skutbe rgs e es Frykm Axeli Silvers Skut bergse Ski llige 52.4 as ee ergsl Ulleb 51.9 Frykm Ur FÖ Eriksberg Floxgata as Frykm Ullebergslee as 49.4 Frykm Axgat a or Karis 61,62 Väg Ares Herr E its Rås aja 44.6 Syster ata agerlöfsg ers Kevehüll Gruvike , ra Gräs alstvä Akkas Väg H ta Riksaler e H Fröga aromea Ytt erholme roelle ergviks Hest Dufis Hallvike Åsa Gåsaigas 55.7 åsberga åsgåre ergvikse Hult sbergsmot et NATU R ergviks villaområe ergviks Ue Väg 61,62 ergviksue Hyacitg ata 57.8 Hultsbergsmotet Katt viksbacke 54.8 H E E ergviks köcetrum roelle äge Östra K öet se roelle Körkarls Körkarlse roelle Hallviksv E18 Väst ra Köet ergvik ( laerare , Hallviks roelle ergviksmot et IKEA Katt vike H Väg E elgata ave roell Hestasstråket 7.6 Frykm as ärta 59.1 or usv Hagal s Skutberget eter Forse es Axeli E Stias äge or Nygårse robye övsjöe or ärtas Skala 1:8000 i A3-format äge Hestasstråket Hesta Körkarlsv Fru Gustavas E Igm Assäter ytesukt kollektivtrafik 55.6 Stasbyggasförvaltige il l ars ajorskas Rubes E gse Stueras i ara larojekt orbror borgs Fitae Skutber ergvikse 47.6 öwe Fitae E H as ± Skut bergsmotet E Utreigsområe E Skut bergsmotet E Skutbergsmotet NATU R Eriksbergs går s H Kate eart ostäer Fabers Jugfru e Kavaljers 55.3 Kate K risti 62.2 asshaterigsstatio Kulturmiljö Iustri och verksamheter Eriksberg Kate Ugglas Akkas Hael och tjästeföretag Natur, ark mm Stavas e Jugfru Ersmäss J e Fasti gse ars- Fasti gse Atage av kommufullmäktige , mäss e äss årm Gulsmese Dillers amsell e smes e attsmäss Kle56.5 e ( 56.3 istolsmes Ört ugs ge ge gevä Förjuig av översiktslae för Karlstas kommu avseee områet krig ergvik och Eriksberg e ei Duu Gullas Örtugs e Väg 61, ( ( ( re e Kostsm es FÖ Eriksberg e Styve ( Klara esvä 56.5 ge Siksm 61.9 lsmäs se Kye Vitt e gata äss e mäss e ikels Dukat Selma Väg 61,

8 Strategiska lae Karlsta ska växa å ett sätt som är ekoomiskt, socialt, estetiskt och miljömässigt hållbart. De strategiska lae talar om va kommue ska göra för att å visioe å sikt. De iehåller målområe och övergriae mål som regelbuet följs u för att stämma av att kommue utvecklas åt rätt håll. Följae är kommues målområe och övergiae mål: laes geomförae ka komma att ha e egativ åverka å målområet E miljösmart kommu. Samtiigt ka laes geomförae komma att ha e ositiv åverka å målområet E kuskas- och tillväxtkommu Gällae målområet E kommu för alla beöms lae varke ha e egativ eller ositiv åverka. laarbetsrogram Detaljlae har getts rioritet ett i laarbetsrogrammet för

9 Gällae etaljlaer Större ele av et aktuella laområet är ite etaljlaelagt sea tiigare. Del av Staslae för Hultsberg (1780K ) frå 1976 uhävs i och me e ya lae å ergvikse behöver breas och ess utformig justeras å ett sätt som ite överesstämmer me gällae la. I öster föreslås el av gällae etaljla för Riksaler (1780K-39-99/16, Detaljla för Zakrizal 1:1) frå 1999 ersättas me ea la i syfte att åstakomma e förbättra och för områea gemesam trafiklösig. Äve el av gällae etaljla för Ullebergslee (1780K-38/1987, Stasla för Kv Gräsrote m.fl frå 1987) föreslås ersättas me ea la för att åstakomma e y cirkulatioslats och e söra ifart till haelsområet. Det aktuella laområet har äve aassats efter e för tillfället ataga me ite laga kraftvua lae för Katrieberg. För att åstakomma tillfart frå Ullebergse överlaar ea etaljla Katriebergslae. I söer laeras i ea la e aslutae till laera iom Katriebergslae. Det akutella laförslagets agräsar i väster till gällae etaljla för ergviks köceter (2001). lae ager haelsäamål iom fastighetera Köet 1,2, 3 och 4 me totalt största tillåta bruttoarea (TA) m 2. eslut om laläggig Stasbyggasförvaltige fick i urag av stasbyggasäme ( 25) samt ( 28) att urätta förslag till etaljla för ergvik 1:37 m fl samt Köet 2 och 3. ehovsbeömig För e aktuella etaljlae har e behovsbeömig gjorts och samrås me ässtyrelse , eligt iljöbalke (6 ka). Kommues beömig är att geomföraet av ea etaljla riskerar iebära betyae miljöåverka. ässtyrelse elar kommues ufattig och e miljöbeömig valts att göras för etaljlae. Följae asekter har beömts vara relevata att behala i e miljökosekvesbeskrivig: laområet tas i asråk för köcetrum vilket eligt 4 ka. 34 allti iebär risk för betyae miljöåverka varför e K ska göras. K: bör utrea åverka å trafikstruktur, åverka å E18, åverka å vatte samt åverka å aturväre är åverka å yckelbiotoer och skysvära arter ska beskrivas. 9

10 Avigar eligt iljöbalke Iom e fysiska laerige fis häsy och avigar som behöver göras rörae aa lagstiftig i allmähet och miljöbalke i syerhet. Följae lagrum behöver särskilt beaktas: 2 ka. Allmäa häsysregler lae beöms ufylla krave om häsy. 3 ka. Gruläggae bestämmelser för hushållig me mark och vatteområe, främst riksitresse. ark- och vatteområe skall aväas för et eller e äamål för vilka områea är mest lämae me häsy till beskaffehet och läge samt föreliggae behov. Företräe skall ges såa aväig som meför e frå allmä syukt go hushållig. Föreslage markaväig är förelig me översikslae och e förjuae översiktlae och iga riksitresse beöms åverkas betyae egativt. lae beöms ärför ufylla bestämmelsera om go hushållig me mark och vatteområe. 4 ka. Särskila bestämmelser för vissa områe. laområet igår i riksitresset Väer me öar och straområe ( 4 ka 2 ) me syftet att vära områe som, tack vare ess vatteära läge och sia samlae atur- och kulturväre (kuta till vatteläget), är av särskilt väre för turism och friluftsliv för e brea allmähete. Områet beöms ha e svag kolig till riksitresset. 5 ka. iljökvalitetsormer. iljökvalitetsormera syftar till att skya mäiskors miljö och hälsa. Iag fis et särskila ormer för: olika föroreigar i utomhuslufte (SFS 2010:477) olika arametrar i vatteförekomster (SFS 2004:660) olika kemiska föreigar i fisk- och musselvatte (SFS 2001:554) omgivigsbuller (SFS 2004:675) rojektet iebär stora ytor för markarkerig vilket geom agvatteavriige frå ess ytor ka komma att åverka KN för vatte om iga åtgärer geomförs. För laområet har e agvatteutreig gjorts är förröjigs- och reigsåtgärer föreslås. Åtgärera säkerställs geom labestämmelser å lakarta. e vitaga åtgärer fis ige risk för egativ åverka å KN för vatte eligt laes tillhörae miljökosekvesbeskrivig. De trafik verksamhetera iom laområet ka komma att geerera beöms ite vara av e omfattige att e ka iebära åverka å luftkvalitet eller orsaka olägeheter geom omgivigsbuller. 7 ka. Sky av ature, strasky, biotosky, aturreservat, Natura 2000 m m. Det iget fis sky eligt 7 ka iom eller i ärhete av laområet. 10

11 Förutsättigar och laförslag arkaväig Största el av laområet består av skog me relativt höga aturväre (yckelbiotoer och rölistae arter). Skoge har också ett visst rekreatiosväre (stigar fis). Iom laområet fis också åsgåre me fem större byggaer och ett atal uthus. Gåre aväs bl a för bostasäamål och försäljig i mire omfattig. laförslag lae meger m 2 (TA) hael (H 1 ). Hael är recisera till bygghael, hem- och fritishael av rimärt skrymmae karaktär. ivsmeelshael meges ej. Skälet till begräsige är e kosekveser som beskrivs i haelsutreige Kosekveser för Karlstas staskära vi utbygg exterhael i Karlstas kommu (WS Aalys och strategi, 2017). Utöver etta meges äve verksamheter (Z) om u till m 2 TA itill haelsområet Riksaler, strax öster om laområet. å så sätt bis e två haelsområea ergvik och Riksaler samma. Aväige Z (verksamheter) ger möjlighet till olika tyer av ytkrävae verksamheter som har begräsa omgivigsåverka. I aväige igår lokaler för serviceverksamheter, tillverkig, lager och verkstäer. Det ka till exemel vara forosservice, bilrovig eller likae. Äve verksamheter me behov av lokaler för material eller utrustig så som el- och byggföretag eller företag som erbjuer hushållsära tjäster igår. laera hael iebär behov av kaacitetsförbättrigar i krigliggae ät. la aat behöver Riksalers utfart till ergvikse stägas av och ersättas me e y gemesam i- och utfart ågot lägre väster ut å ergvikse. Haelsområet får äve e ifart frå söer, via e y i- och utfart frå Ullebergslee. Gata asluter äve till ergviks haelsområe i väster. Gata avses trafikeras me sabbuss i framtie. De öväiga gator eller ar som sakar lastö laläggs me aväige allmä gata (GATA) me kommualt huvumaaska. arkes utformig Toografi laområet utgörs av ett berg me ca 20 meters ivåskilla frå bergets lägsta till högsta ukt. Stora elar marke kommer att behöva srägas/schaktas för att åstakomma e ratioell och fugerae haelsyta. Dages högsta markivå ligger å + 74 (RH2000), vs högst u å åsberget, vi åsgåre. Aslutae frå Riksale ligger å ivå +63 och ergvikse, i höj me e laerae ya ifarte ligger å höje +64. ergviks Köcetrums agräsae elar ligger ugefär å ivå +54. Äve ivå för e laerae aslutigeukte å Ullebergse ligger å ivå

12 laförslag I etaljlae regleras att y haelsbebyggelse (huvuvåigsla) ska ha e färiggolvivå mella +64,50 och +66,50 (v 1 ). Äve ivå å gator vi haelsområets ifarter regleras i lakarta (+0,0). Nivåbestämmelsera möjliggör ett ratioellt aväae av haelsytora och att haelsområet ka aslutas till omgivae gator me accetabla lutigar. ot väster ages å lakarta att markivå ite får äras ( 1 ). Detta för att bevara e aturlig skogsslät mot e kommuala gata i söer och väster. I or-sylig riktig lämas e grökorrior är ature, liksom markivå avses bevaras. Då ivå å krigliggae mark i stora elar avses säkas kommer grökorriore ligga å e högre ivå ä omgivige. ergsskärigar å u till 6 meter kommer syas frå haelsområet i väster. ot verksamhetera i öster ka bergskärige göras betyligt mire. ikaså är ivåskillae betyligt mire i e orra och söra elara. Detaljlae möjliggör för tre förbielser i östvästlig riktig. Dessa förbielser asserar geom grökorriore vilke för e mittersta assage iebär e skärig geom berget och aturområet. arkivåer iom kvartersmark regeleras ej varför skärigaras omfattig ite ka reciseras. Frå e laerae ya gata i väster laeras e garageifart som asluter till ett arkerigsgarage i två våigar. arkerigsgaraget ka äve ås frå haelsbyggaes huvuvåigsla. ebyggelse laområet agräsar till ergvik köcetrum i väster och Riksalers haelsområe i öster. De agräsae områe iehåller storskaliga byggaer för hael. laområet är till stor el obebygg, me uatag för åsgåre är fem större byggaer och fyra komlemetbyggaer fis. Huvubyggae, åsgåre (A å karta å si 14), är e älre bygga frå tiigt 1900-tal och åmier om e värmläsk herrgår i yklassicism. yggae, som tiigare utgjore erseelshus å Trossäs, är itflytta 1935 och omgjort till ett bostashus. Olovsgåre () är ett sommarhus och trolige gåres älsta bygga. yggae är ett 1 ½ las bostashus ufört tiigt 1900-tal. I aslutig till Olovsgåre fis äve e s.k aviljoge (C) frå tiigt 1900-tal, e mire bygga uför uer litar och klä me falurö och vit locklistael. ygga D är ett evåigshus me gulmåla träael. Karaktärsrage aselar å huvubyggaes utformig. ygga E är e römåla träbygga i två resektive e våig. I aslutig till bygga E och D fis komlemetbyggaer av varierae karaktär. 12

13 laförslag laes geomförae iebär att samtliga befitliga byggaer rivs. lae ger möjlighet till ya byggaer om totalt m 2 (TA). I laområet västra el får byggaer för hael om totalt m 2 uföras. Volyme får utgöra e sammahålle bygga eller elas u i flera byggaer. lakarta ager e högsta totalhöj å 20 meter, vilket motsvarar två haelsla. Då markivå avses säkas och färig golvivå reglaras till mella +64,50 och 66,50 iebär et e höj å högst +86,5, vs ca 13 meter ova age högsta markivå. arkerigsgarage i två la avses byggas me aslutig frå båe kommual ya gata i väster och frå ifartsgata frå ergvikse i orr. För haelsområet regleras att e etré (etré) mot ergviks köcetrum ska fias. Etré avses vara e sekuär etré, huvuetréer är i huvusak väa mot ergvikse. I laområet östra el får m 2 uföras. Volyme får uföras som e sammahålle bygga, me elas me förel i i två volymer å två searata fastigheter. Totalhöje regleras till 16 meter vilket motsvarar 2-3 våigar beroee å ty av verksamhet. Kulturhistoriska väre E kulturmiljöutreig har gjorts för laområet (Kulturmiljöutreig vi ergvik och Zakrisal, 2009). Iom fastighetera ergvik 1:34 och 1:37 ligger tre byggaer som har ett kulturhistoriskt väre. Det stora bostashuset, åsgåre (A å karta å ästa sia), som tiigare utgjore erseelhus å Trossäs är itflyttat I kommues kulturmiljörogram klassas byggae som särskilt kulturhistorisk värefull (rö) och att e har höga ulevelseväre. Olovsgåre () och aviljoge (C) har i kulturmiljörogrammet beöms som byggaer me ett visst kulturhistorisk väre (blå). Dessa byggaer birar tillsammas e kulturhistorisk itressat miljö som sammataget ger e uika ulevelseväre. er iformatio fis i Utrag: kulturmiljörogrammet, 2015 och Kulturmiljöutreig vi ergvik och Zakrisal, Iom och i irekt aslutig till laområet, vi åsbergets syvästra sluttig, fis kulturhistoriska lämigar frå ett mire stebrott som går att kola till 1900-talets första hälft, å et fas ett mire lokalt stehuggeri i områet. Stehuggeriet tros ha tillverkat bla aat gatste till Karlstas gator och torg. I aslutig till bebyggelse å åsberget fis äve tre stycke grässtear som äve e utgör e kulturhistoriska lämigar. Kulturhistoriska lämigar omfattas, till skilla frå forlämigar, ite av sky eligt kulturmieslage. laförslag Detaljlaes geomförae iebär att åsgåres byggaer ite är möjliga att bevara. För att åstakomma e ratioell och fugerae haelsyta kommer marke är byggaera står att säkas ca 6 meter. De kulturhistoriska lämige frå stebrottet är möjlig att bevara å e ligger i släte mella laera y och laera y bygga. Släte avses bevaras som e är och lae reglerar att markivå ite får äras och att skogesartiet ska bevaras ( 1 ). Två ev e tre grässtear som utgör kulturhistoriska lämigar ligger iom ett områe som i lae avses bevaras orört (NATUR) ga av ess fuktio för sriigssamba. Dessa två lämigar ka ärme bevaras oröra mea e treje kommer att försvia i och me laes geomförae. 13

14 E A D C Karta visar byggaer som i Kulturmiljörogrammet beöms ha ett särskilt väre (rö) eller ett visst väre (blå). Äve kulturhistoriska lämigar fis markerae å karta. åsgåers huvubygga (A), vilke beöms ha ett särskilt kulturhistoriskt väre i kommues Kulturmiljörogram. 14

15 Natur, gröytor och växtlighet Naturväre Större ele av marke iom laområet består av aturmark me tallomiera, älre skog. Skoge har ett grut jorju, ris- och lavvegetatio och ett stort islag av berg i age. Skogsområet är räglat av ärhete till Väer och har, me häsy till sitt stasära läge, höga aturväre me ett stort atal sigalarter och ett atal rölistae arter och frilysta arter. De mest artrika elara uår statuse yckelbioto. Dessa elar utgör ca 8 ha av laområet. laområet omfattar äve latser är ätverk av viktiga livsmiljöer för barrskogsmesar, grojur och vilbi sammafaller. Områe utgör e flaskhals i gröstrukture mella halvö Hammarö och reste av lamassa i Värmla och är av betyelse som sriigs iom ea gröstruktur. laförslag laes geomförae iebär att större ele av skogsområet och aturvärea försvier. I lae har e grö korrior bevarats i syfte att milra e barriäreffekt som lae iebär å ett för kommue värefullt sriigssamba i or-sylig riktig. Grökorriore är ca 50 meter bre och laläggs om allmälatsmark för atur (NATUR). arke krig e laerae grökorriore avses srägas/fyllas vilket kommer iebära förärae avriigsförhållae för kvarvarae atur. öjlighet beöms ock fias att bibehålla e höga aturvärea i gröstråket. Äve bestämmelse om vegetatiostak (f 1 ) å haelsbyggaer beöms ha e viss ositiv effekt för sriigssambaet. Äve att lae ställer krav å att trä lateras i relatio till atal markarkerigslatser förbättrar e gröa sambae. Rekreatio och friluftsliv Iom områet fis ett visst rekreatiosväre. Några mire stigar fis och yttjas i viss utsträckig. Områet är ock ite utekat som ett rekreatiosområe. Närhete till E18 och befitliga haelsområe iebär begräsigar för rekreatiosväret. laförslag De rekreatiosväre som fis iom laområet iag ka atas försvia i och me laes geomförae. 15

16 Gator, trafik & arkerig Kollektivtrafik ergviks Köcetrum och Riksalers Köcetrum trafikeras båa av två baslijer (lije 1 och 4) me 20-miuterstrafik, vilket i raktike iebär områet kollektivtrafikförsörjs me 10-miuterstrafik. För stasbusstrafike laeras ett systembyte frå ett traitioellt lijeät till ett RT-isirerat lijeät me färre lijer me me tätare turer. ergvik avses trafikeras av ett såat sabbusstråk och y, ge ifrastruktur avses byggas för att åstakomma ett get och effektivt stråk. laförslag laes geomförae bör iebära ytterligare uerlag för kollektivtrafike vilket t.ex ka iebära tätare turer. laförslaget har aassats för att möjliggöra för et framtia sabbusstråket. la aat laeras e extra etré till haelsområet som är vä mot ergviks Köcetrum och ett laerat hålllatsläge. Hålllatse avses samyttjas för reseärer till ergviks Köcetrum och laera hael å åsberget. Detaljlae möjliggör äve för e y, ge gata söer om åsberget vilke avses trafikeras av sabbussar frå laera bostasbebyggelse i Katrieberg till ergviks Köcetrum. Gåg- och cykeltrafik ägs me ergvikses orra sia fis e searat gåg- och cykelbaa me aslutig till ergviks Köcetrum via övergågsställe vi cirkulatioslatsera. Äve Riksaler är aslutet till gåg- och cykelbaa via tuel uer ergvikse väster om ergviksroelle. Gåg- och cykele är e el i et sammahägae cykelätet. laförslag laera haelsutbygga avses agöras orrifrå via e y cirkulatioslats å ergvikse. I aslutig till cirkulatiolatse ska äve haelsområet kua agöras av gåee och cyklister. Detta ka atige ske geom att e y gåg- och cykel aläggs lägs ergvikses söra sia alterativt att e laskil assage över/uer ergvikse aoras till befitlig gåg- och cykel lägs ergvikses orra sia. Gåg- och cykelförbielsera är äu uer utreig. efitlig utfart frå Riksaler å ergvikse ka aväas för i- och utfart för gåee och cyklister är ea stägs av för biltrafik. Haelsområet laeras äve kua agöras söerifrå via e y gata mella Ullebergslee och ergviks Köcetrum. Gata avses ha searat gåg- och cykelbaa. I aslutig till e y cirkulatioslats å Ullebergslee laeras e laskil gåg- och cykelassage uer Ullebergslee för att förbia e ya gata me gåg- och cykelbaa lägs Gräsalse viare österut och laera gåg- och cykelbaa lägs me Ullebergslee. Gåg- och cykelbaora igår i aväige GATA å lakarta. Iom kvartersmarke regleras å lakarta att skyae gågstråk ska aläggas mella etréer för ya byggaer. e skyat gågstråk avses att yta ite är körbar för bilar aat ä vi assager av körbaor. assager ska utformas å gåees villkor. ägs me stråke ska trä laceras. lae reglerar äve att mist 1 trä er 10 arkerigslatser ska lateras. Dessa trä ka me förel aväas för att laceras lägs gågstråke alterativ i gruer vi etrétorg eller likae. Detta för att öka orieterbarhete och attraktivitetet för fotgägare. 16

17 iltrafik och gatumiljö Till åsberget fis iag e agörigs frå ergvikse. För västersae foro öster ifrå fis västersfält till ifarte. Trafik ut å ergvikse har väjigslikt. Korsige är aassa för e låg trafikmäg. Agörig till Riksaler sker frå Ullebergslee via e treskorsig. å Ullebergslee, söer ifrå, fis västersfält. Utfart till ergvikse fis. laförslag laera utbygga för hael och verksamheter iebär att trafike till och frå ergvik kommer att öka. eräkigar har gjorts för e utbygga om m 2 TA, vilket äve ikluerar livsmeelsbutik om 7500 m 2. eräkigara visar att et ya områet ka komma att alstra cirka resor er yg, varav ca 850 av essa kommer att ske uer maxtimme. För att aalysera hur trafiksituatioe i områet kommer att åverkas av e ökae mäge trafik har e så kalla mikrosimulerig gjorts. e hjäl av e simulerigsmoell har effekte av e ökae mäge trafik och effekte av att göra åtgärer i ätet aalyserats. Simulerigara visar att ages ät ite klarar av all e förvätae trafikalstrige uta att utformige föräras. e e ökae mäge trafik ustår låga köer ie å haelsområet, å ergvikse, å Ullebergslee och äve å ramera till och frå E18 i Hultbergsmotet. För att hatera e framtia trafiksituatioe föreslås följae förärigar i ätet (Se äve siffrora 1-6 å karta å ästa sia.): 1. E ågot förläg sträcka me ubbla körfält jämfört me iag å avfartsrame frå E18 österifrå i Hultbergsmotet. Detta ka ekelt göras geom viss breig, alterativt att ma målar två lite smalare körfält som å ryms iom ages ram-bre. Detta görs för att uvika att köer sträcker sig för lågt ut å rame. 2. I cirkulatioslatse i söra ele av Hultbergsmotet behövs två körfält e sista bite i mot cirkulatioslatse å avfartsrame frå E18. Äve etta ka ekelt göras geom viss breig/ ommålig. Utfarte frå cirkulatioslatse orrut får två körfält cirka 70 meter som avslutas me lika-vävig. Utformige miskar riske för köer frå ergvikse. 3. Geomgåee körfält geom e östra cirkulatioslatse mot befitliga ergvik. 4. E y cirkulatioslats å Ullebergslee. 5. E y cirkulatioslats å ergvikse för i- och utfart till et ya haelsområet och befitliga haelskvarter iom fastighetera Riksaler 1 och E y gata söer om haelsområet (me ifart till Riksaler och laerat haelsområe) vilke asluter till Ullebergslee i öster och ergviks Köcetrum i väster. lae möjliggör äve för att ea gata i framtie ka asluta till e laera gata (7) till kommae bostäer och verksamheter iom Katrieberg och Zakrisal. Tack vare e ya e söer om åsberget krävs relativt små åtgärer å et befitliga ätet. e föreslaga åtgärer skaas tillräcklig kaacitet, vs att et uer ormal rusigstrafik ite bör skaas ågra lägre köer i områet.(ws 2018) 17

18 Föreslaget trafikät arkerig Vi ybyggatio iom Karlstas kommu ska kommues arkerigsorm följas. arkerigsorme gäller såväl vi haterig av etaljlaerig som vi bygglovsasöka. Exloatöre ska i samba me bygglovet reovisa att arkerigstale för båe cykel och bil är ufylla. Olika elar av Karlsta har olika förutsättigar gällae tillgåg och behov av bil varför kommue elats i i olika zoer me olika ormtal. laområet igår i zo 3 vilket omfattar bebyggelse utaför staskära me iom 500 meters gågavstå till bas busslijeätet. arkerigsorme gör också skilla å vilke aväig byggae/aläggige har. För e i lae aktuella aväige bör lokalkategori sällavaruhael aväas. ehovet av bilarkerigar åverkas t.ex av atalet kuer och omsättigstie å arkerigara. E aa viktig faktor är butikes läge i förhållae till cykelar, kollektivtrafik samt ärhete till ara butiker och möjlighetera till gemesam arkerig. Därför ages arkerigstalet i ett sa (25-35 arkerigslatser er 1000 m 2 TA) i gällae arkerigsorm. De högre siffra i saet aväs om ite tyliga skäl fis för aat. ehovet baseras å 10 aställa och 70 besökare er 1000 kvaratmeter lokalyta för e övre orme. Gällae arkerigslatser för cykel beöms behovet eligt arkerigsorme vara relativt lågt å hael väer sig till e kugru som geerellt är mire cykelbure ä e till t.ex. agligvaruhael. arkerigstalet för cykel är för sällavaruhael 25 cykellatser er 1000 kvaratmeter TA. ist hälfte av cykelarkerigslatsera ska vara väerskyae. 18

19 laförslag Hael m 2 hael iebär eligt gällae arkerigsorm att ca 1240 arkerigslatser behöver oras. arkerig ska lösas iom ege fastighet. Ugefär 600 arkerigslatser avses lösas i arkerigsgarage. Övriga ca 640 arkerigslatser löses geom markarkerig. arkarkerige meför behov av reig av agvatte, vilket regleras me bestämmelse b 1 å lakarta. Se äve rubrike Dagvatte. ist 1 trä er 10 markarkerigslatser ska lateras (geerell bestämmelse å lakarta). Trä ska bl.a. lateras utme gågstråk för att förbättra orieterbarhete och öka attraktivitete för fotgägare. Hael ger äve ett behov av ca 890 cykelarkerigslatser varav mist hälfte ska vara väerskyae. Cykelarkerige bör laceras i ära aslutig till etréera. Verksamheter m 2 verksamheter iebär ett behov av ca 525 bilarkerigslatser och 375 cykelarkerigslatser. Geotekiska förhållae För laområet har ige geotekisk uersökig gjorts. Eligt ugift frå SGU består större ele av marke iom laområet av berg vilket iebär goa gruläggigsförhållae. Tekisk försörjig Vatte och sillvatte Kommue avser att ta i exloaterigsområet i kommues allmäa verksamhetsområe för VA. För VA-försörjig av fastighete kommer kommue att bygga ut allmäa leigar frå befitliga vatte- och sillvatteleigar syost om fastighete i höj me Ullebergslee och till fastighetes syöstra gräs. Dagvatte Dagvatte frå fastighete kommer att avleas via ike och leigar till Gruviksbäcke och viare till Kattfjore. För att erhålla ett oförärat flöe i Gruviksbäcke jämfört ia och efter exloaterig ska ca 50 % av flöet förröjas i magasi iom fastighete och ca 50 % av flöet ska förröjas iom allmälatsmark agasi iom fastighete ka vara öa eller uerjoriska, öa magasi ka till exemel vara av ty ammar eller svackike. Viare ka äve så kallat vegetatiostak me t.ex seum aläggas som har e betyae magasierigseffekt. För haelsyta, är mycket stora byggasvolymer möjliggörs, ställs i etaljlae krav å att mist 2/3 av byggaes takyta ska täckas me vegetatiostak eller ylikt agvatteifiltrerae material (f 1 ). agasiets eller magasies storlek beror å hur stor hårgjor yta (asfalt och takyta av icke ifiltrerae material) som aläggs iom fastighete. E 50% flöesförröjig för ett imesioerae reg me återkomsttie 10 år och varaktighete 10 miuter, geererar ett erforerligt magasi me e effektiv volym av 75 m 3 er hektar hårgjor yta. 19

20 å lakarta ages, me e geerell bestämmelse för kvartersmark, att för flöesförröjig av agvatte frå hårgjora ytor ska förröjigsmagasi aläggas motsvarae 75 m 3 er m 2 hårgjor yta. För rojektet har e agvatteutreig gjorts i vilke e rici för agvatteavriig och förröjig föreslås. Som huvualterativ föreslås förröjigsammar itill ergvikse samt itill grökorriores syvästra el varifrå vatte sea les viare till Gruviksbäcke. ösige möjliggörs me låses ej i etaljlae. Dagvatteföroreigar För att uvika att et tillförs oöskae artiklar eller äme till agvattet bör miljöväligt byggasmaterial aväas. Dagvatte frå arkerigsytor ska avleas till ammar iom fastighete för seimeterig av fasta föroreigsartiklar. Att agvatte frå större hårgjora ytor ska reas regleras me e geerell labestämmelse å lakarta. Dagvatte frå övriga hårgjora ytor ka me förel avleas över gräsytor ia usamlig i agvattebruar. Dagvatte extremreg laerat agvattesystem klarar ite av att avlea ett så kallat extremreg. arke iom laområet kommer behöva höjsättas så att agvatte frå ett extremreg fritt och uta att skaa byggaer mm ka ytavleas mot laområets söra resektive orra gräs. Detta regleras ej i lae. Dräerigsvatte Om husgrusräerig ska aslutas me självfall måste ma beakta agvatteleiges ämigsivå i förbielseukt. I ormalfallet ligger ämigsivå ca 0,2 m över markes ivå utaför fastighete. Dräerige ska ligga över ea ämigsivå om rävatte ska avleas me självfall. Hamar räerige uer ea ivå och ite ka accetera att räleige tivis ka komma att stå äm måste räerigsvattet umas. El och uvärmig laområet igår i Karlstas Eläts kocessiosområe. åsgåre är aslute till elätet iag. Exloaterige kommer att iebära behov av e eller flera ätstatioer i områet me matig frå ervikse. Itilliggae fastigheter, Riksale 1 och 3 är asluta till fjärvärmeätet vilket ka vara e möjlig uvärmigsform för ya byggaer iom laområet. 20

21 Störigar, hälsa och säkerhet uller ullerkällor iom laområet blir huvusaklige buller frå trasorter, lastig och lossig samt i viss må frå arkerige, me utgör ite ågo störig för itilliggae områe. Risker E18 är trasortle för farligt gos. ee ligger ca 120 meter ärmsta möjliga bygga iom laområet. Eligt kommues översiktsla ka e flesta tyer markaväig förläggas uta särskila åtgärer eller aalyser rea vi ett avstå å 70 meter frå trasortle för farligt gos. Uataget är såa markaväig som omfattar måga eller utsatta ersoer. ägre bort ä 150 meter frå farligt gosle tillåts all övrig verksamhet uta särskila åtgärer eller aalyser. Då större ele av laområets byggrätter lokaliseras mer ä 150 meter frå farligt gosle och e mire el betyligt lägre bort ä 70 meter frå farligt gosle har beömige gjorts att riskivå för laera bebyggelse är låg och iga ytterligare aalyser eller åtgärer behövs. Översvämig Områet är högt beläget. Ige översvämigsrisk föreligger varke frå Väer, Klarälve eller skyfall. arkföroreigar Iga käa markföroreigar fis iom laområet. agetfält I laområets orvästra el asserar e kraftleig vilke geererar magetfält. agetfält fis stäigt omkrig oss me är starkast ärmast källa, till exemel krig kraftleigar. Styrka avtar sabbt me avstået. Eftersom hälsoeffekter frå magetfält å låg sikt ite ka uteslutas har myighetera valt att rekommeera e viss försiktighet, båe för allmähete och i arbetslivet. yighetera ger följae rekommeatioer vi samhällslaerig och byggae, om e ka geomföras till rimliga kostaer. Sträva efter att utforma eller lacera ya kraftleigar och ara elektriska aläggigar så att exoerig för magetfält begräsas. Uvik att lacera ya bostäer, skolor och förskolor ära elaläggigar som ger förhöja magetfält. Sträva efter att begräsa fält som starkt avviker frå va som ka ases ormalt i hem, skolor, förskolor resektive aktuella arbetsmiljöer. å lakarta regleras byggrätte så att haelsbyggae ite laceras ärmre ä 15 meter frå kraftleige. ot ergviks köcetrum möjliggörs e sekuär etré vilke lokaliseras ärmre kraftleige. Då mäiskor ite avses vistas över lägre ti å latse (jämfört me t.ex bosta eller skola/förskola) beöms hälsoriske som mycket låg. 21

22 GENOFÖRANDE Orgaisatoriska frågor Asvarsförelig för geomförae Stasbyggasförvaltige Detaljlaearbete, bygglov och byggamäla, grukarta, ybyggaskarta atmäterimyighete Fastighetsbilig. Tekik- och fastighetsförvaltigekommelse om latmäteriåtgär och tomträttsavtal. Urätta ramavtal, markavisigsavtal, överes- Urätta aslutigsukter för vatte, sillvatte och agvatte iljöförvaltige Tillsy och kotroll eligt miljöbalke beträffae markföroreig och saerig. Exloatör Exloaterig iom kvartersmark Avtal laarbetsavtal är urättat mella Stasbyggasförvaltige och exloatör. I syfte att reglera arteras åtagae och skyligheter i geomföraet av etaljlae kommer artera att träffa följae avtal: - Ramavtal, är övereskommelser i stora rag igår som tex. vilka åtgärer som exloatöre måste vara me att bekosta äve utaför ege fastighet alltifrå trafiklösig till leklats/ark och valösig som e komesatio för möjlighete att exloatera. - arkavisigsavtal, är et avtalas om villkore för kommae ulåtelseavtal såsom tomträttsavgäl, områe och byggasskylighet. - Tomträttsavtal, vilket urättas efter et att fastighetsbilige vuit laga kraft fastställer bla aat avgäle för kommae 10 år, storlek å fastighete och tomträttes äamål. Kommue avser urätta avtal me Trafikverket för att reglera geomföraet av trafikåtgärer iom Trafikverkets områe. Geomföraeti Geomföraetie är fem (5) år frå e ag lae vier laga kraft. Uer geomföraetie har fastighetsägare rätt att exloatera i elighet me lae och etaljlae får ite äras uta att syerliga skäl föreligger. Efter geomföraeties utgåg fortsätter lae att gälla me ka å äras eller uhävas uta att fastighetsägare har rätt till ersättig (för exemelvis förlora byggrätt). Huvumaaska Kommue är huvuma för allmä lats iom laområet. 22

23 Fastighetsrättsliga frågor Kvartersmark Ny fastighet för haelsäamål bilas me mark frå eaståee fastigheter. Fastighet Avstår (ca) Äamål Ägare ergvik 1: m 2 Hael (H) Karlstas kommu ergvik 1: m 2 Hael (H) rivat ägare ergvik 1: m 2 Hael (H) rivat ägare Zakrisal 1: m 2 Hael (H) Karlstas kommu ergvik 1: m 2 Hael (H) rivat ägare Nya fastigheter för verksamheter (Z), bilas geom avstyckig frå Zakrisal 1:1, kallae lotte A och. Ytterligare mark regleras till styckigslotte A eligt ea. Fastighetera ulåts ärefter me tomträtt. Fastighet Avstår (ca) Äamål ottagae fgh Ägare ergvik 1: m 2 Verksamhet (Z) otte A rivat ägare Allmä lats Geomförae av etaljlae förutsätter att vissa områe tas i asråk för allmä lats, GATA resektive NATUR. eröra fastigheter framgår eligt ea. Fastighet Avstår (ca) Äamål ottagae fgh Ägare ergvik 1: m 2 GATA Gräsale 1:1 Karlstas kommu ergvik 1: m 2 GATA Gräsale 1:1 rivat ägare ergvik 1: m 2 GATA Gustavsberg 2:1 rivat ägare ergvik 1: m 2 NATUR Ny fastighet rivat ägare ergvik 1: m 2 GATA Gustavsberg 2:1 rivat ägare Gräsale 1:1 80 m 2 GATA Gustavsberg 2:1 Karlstas kommu Riksaler m 2 GATA Gustavsberg 2:1 rivat ägare Zakrisal 1: m 2 GATA Gräsale 1:1 Karlstas kommu Zakrisal 1:14 91 m 2 GATA Gräsale 1:1 rivat ägare Zakrisal 1: m 2 GATA Gräsale 1:1 rivat ägare Gemesamhetsaläggigar och rättigheter lae möjliggör bilae av gemesamhetsaläggigar för ifart. efitlig gemesamhetsaläggig, Riksaler ga:1, kommer att omrövas. eröra fastigheter i kommae aläggigsförrättigar: Riksaler 1 Riksaler 3 ergvik 1:37 otte A otte I lae fis markreservat för befitlig luftleig vilke omfattas av leigsrätt. lae förutsätter iga ya rättigheter för leigar. lae har e iirekt åverka å markavvattigsföretag för Gruviksbäcke. 23

24 Ekoomiska frågor Kostaer Kostaer för exloaterige och öväiga utreigar bekostas av exloatör. Exloatöre asvarar för och bekostar utföraet av e åtgärer som reovisas uer rubrike Tekiska frågor. Avgifter laavgift betalas i förskott eligt laarbetsavtal och ska ite tas ut i samba me bygglov. ygglovsavgift tas ut i samba me bygglovet. Kommuala avgifter, så som aslutigsavgift för vatte och avlo, tas ut eligt vi varje tiukt gällae taxa. Tekiska frågor Uvärmig Fjärrvärmeleig fis framrage till Riksaler 1 och 2, exloatöre asvarar och bekostar evetuell aslutig till ea. VSD- leigar VSD- leigar fis framraga till laområet, exloatöre asvarar och bekostar evetuell aslutig till essa leigar. Dagvatte Exloatöre asvarar för och bekostar förröjige av agvatte. arkerig Det arkerigsbehov laes geomförae ger uhov till löses iom e ega fastighete, eligt gällae arkerigsorm. arkföroreigar Exloatöre svarar för saerig av evetuella markföroreigar iom eras fastighetsgräs. Detta eligt tillsysmyighetes, miljöförvaltiges krav. Om markföroreigar åträffas, till exemel vi schaktig, ska tillsysmyighete (miljöförvaltige) iformeras eligt 10 ka 9 iljöbalke. Exloatöre ska å utföra/komlettera markföroreigsuersökig och saerig om et behövs. Trafikåtgärer lae iebär behov av trafikåtgärer iom et allmäa trafikätet. Kostae för åtgärera regleras i exloaterigsavtalet. 24