Växjö konserthus 2-4 juni 2008 Integrationskonferens Migration SFI. Migration, Integration, SFI 2-4 juni. Mottagande av asyl- och flyktingbarn

Transkript

1 Växjö knserthus 2-4 juni 2008 Integratinsknferens 2008 Migratin, Integratin, SFI 2-4 juni Migratin Integratin 2 juni SFI Mttagande av asyl- ch flyktingbarn Kulturgrammatik 3 juni

2 I N F O R M A T I O N Plats Växjö Knserthus, Västra Esplanaden Målgrupp Plitiker ch tjänstemän inm lika rganisatiner ch myndigheter sm arbetar med flyktingar ch invandrare. Avgift En dag kr, två dagar kr eller tre dagar kr. Endast kvällsseminarier 395 kr/kväll. Medlemmar i Reginförbundet södra Småland erhåller 10% rabatt på knferensavgiften. Middag ch underhållning 395 kr/kväll. Alla priser är exkl. mms. Sista anmälningsdag 2 maj 2008 Anmälan ch bekräftelse Anmälan m deltagande görs på via e-pst: kurs@ rfss.se eller på bifgad anmälningsblankett. Anmälan ska vara ss tillhanda senast Antalet platser är begränsat. A N M Ä L A N Reginförbundet södra Småland, Videum Science Park, Växjö Efteranmälan i mån av plats. Bekräftelse skickas till anmälda deltagare. Avanmälan Avanmälan är avgiftsfri fram till Därefter är anmälan bindande. Avanmälan görs skriftligt till Reginförbundet södra Småland. Skicka gärna ersättare vid förhinder. Lgi För Dig sm önskar övernattning hänvisar vi till Elite Park Htell på telefn eller Elite Stadshtellet telefn Elite Park Htell ligger i direkt anslutning till Växjö Knserthus. Närliggande är ckså Best Westerns Ryal Crner tel: ch First Htel Cardinal Bkning ch betalning sker direkt till htellet. Infrmatin För övrig infrmatin kntakta Reginförbundet södra Smålands kurskansli, telefn Hela vårt kursutbud hittar Du på fax: tel: e-pst: kurs@rfss.se Härmed anmäls följande deltagare till: Migratin ch glbal utveckling 2 juni Integratin, mångfald ch SFI 3 juni Integratin, mångfald ch SFI 4 juni Kvällsseminarier Seminariepass 1 (A-F) kl måndag 2 juni 1:a val 2:a val 3:e val Mttagande av asyl- ch flyktingbarn 2 juni Kulturgrammatik 3 juni Endast kvällsseminarier 2 juni (395 kr. exkl. mms) Endast kvällsseminarier 3 juni (395 kr. exkl. mms) Seminariepass 2 (G-K) kl måndag 2 juni Seminariepass 3 (L-Q) kl tisdag 3 juni Middag på kvällen 2 juni (395 kr. exkl. mms) Middag på kvällen 3 juni (395 kr. exkl. mms) Seminariepass 4 (R-V) kl tisdag 3 juni Namn: Befattning: Adress: E-pst: Mbiltfn: Specialkst: Faktureringsadress Förv:/rg.: Pstadress: Adress: Underskrift: Reginförbundet södra Småland är persnuppgiftsansvarig för behandlingen av de persnuppgifter sm du sm kund lämnar till ss. De persnuppgifter du anger på anmälningsblanketten hamnar i vårt Utbildningsregister. Utbildningsregistret ch dess infrmatin används enbart av Reginförbundet södra Småland, ch det säljs eller överlåts inte till någn annan. Dina persnuppgifter kmmer att behandlas i syfte att upprätthålla kundrelatinen ch även för marknadsföringsändamål av ss. Du kan genm att skriva till Reginförbundet södra Småland, Videum Science Park, Växjö eller via e-pst: kurs@rfss.se, begära att persnuppgifter rättas eller tas brt. Du har sm kund hs Reginförbundet södra Småland rätt att en gång årligen kstnadsfritt få infrmatin m hur dina persnuppgifter används genm att begära detta hs vanstående adress.

3 Migratin ch glbal utveckling Måndag 2 juni Integratin, mångfald ch SFI Kaffe ch registrering Välkmmen till Växjö Rnny Plback, mderatr Arbetskraftsinvandringen in i migratinsplitiken Tbias Billström, Migratinsminister, Justitiedepartementet Mrgndagens Migratinsverk Dan Eliassn, generaldirektör, Migratinsverket Fruktpaus Demkrati ch utveckling med ett svenskt glbalt perspektiv - ett sätt att minska migratinsströmmar Anders Nrdström, generaldirektör, Sida Lunch Flyktingsituatinen i Världen - Vad gör UNHCR? Representant från UNHCR Praxisutvecklingen på asylmrådet från utlänningsnämnd till dmstlar. - En jämförande studie mt bakgrund av ny utlänningslag ch instansrdning. Hans Emanuelssn, rådman vid länsrätten i Skåne län, Migratinsdmstlen Kaffe Afghanistan sm inre flyktalternativ - en lägesrapprt juni Bengt Kristianssn, generalsekreterare, Svenska Afghanistankmmittén Går det att återvandra till Irak? Hug Rickberg, prjektsamrdnare, Svenska Röda Krset Kmmunerna ch asylsökande Ry Melchert, utredare, Sveriges Kmmuner ch Landsting Avslutning Seminarier (ingår) Middag ch underhållning (På G)

4 Kvällsseminarier 2 juni Kvällsseminarierna ingår i knferensavgiften. Vill man bara gå på kvällsseminarierna kan man göra det till en avgift på 395 kr. ex. mms. Migratin ch glbal utveckling A. Kl Besök på Svenska Emigrantinstitutet i Växjö - Premiär på ny utställning! Seminarium m Den glömda utvandringen Lars Hanssn, chef, Svenska Emigrantinstitutet B. Kl ch G. kl Kmmunalisering av bendet för ensamkmmande barn. Hur har det i praktiken gått med genmförandet av 2006 års refrm? Vilka blev knsekvenserna för barnen? Seminariet hålls utifrån en uppföljning sm Rädda Barnen gör under våren 2008 av hur bende i de så kallade anvisningskmmunerna fungerat. Seminarieansvarig: Barbr Alm, Rädda Barnen C. Kl ch H.kl Mttagande av asylsökande barn ch flyktingbarn ch hälsa. De flesta aktörer ser vikten av att förebygga ch tidigt behandla fysisk ch psykisk hälsa bland asylsökande barn. Vad för slags överväganden ch beredskap behöver finnas i situatiner när väldigt många barn kmmer med upplevelser av knflikt ch trauma, exempelvis barnen sm kmmer hit från krigets Irak? Hur kan lika aktörer samverka på bästa sätt för att se till att barns rättigheter ch behv tillgdses? En diskussin sm bygger på dagens mttagande ch intrduktin av barn från Irak men ckså de erfarenheter ch de diskussiner sm förts m barn med uppgivenhetssymtm under 2000-talet. Guhn Gdani, Rädda Barnen D. Kl ch I Rättigheter för barn utan papper. Det finns en ökad medvetenhet m situatinen för barn utan papper idag jämfört med bara några år sedan, bland annat tack vare initiativ sm Rädda Barnens prjekt utanpapper.nu. En diskussin m hur alla barn i Sverige ska få tillgång till utbildning ch häls- ch sjukvård ch vikten av att förstå ch respektera dessa ch andra rättigheter för barn utan papper. Sanna Vestin, Rädda Barnen E. Kl ch J Integratin, mångfald, tillväxt - Gda exempel på verktyg ch metder i det reginala tillväxtarbetet. Vukica Bsnjak, ansvarig för insatser för Invandrares företagande på Nutek F. F. Kl ch K Ksv-bilder från självständighetsdagen - Vad händer nu? Avdi Islami, jurnalist, Växjö Kl Middag ch underhållning (På G)

5 Tisdag 3 juni Integratin, mångfald ch SFI Kaffe ch registrering Välkmmen till Växjö Rnny Plback, mderatr Egenmakt mt utanförskap - regeringens integratinsplitik Catharina Bildt, plitisk sakkkunig hs Nyamk Sabuni, Integratins- ch jämställdhetsdepartementet Snabbare etablering till arbetsmarknaden. Jan-Olf Dahlgren, chef för Bransch ch målgrupp, Arbetsförmedlingen Fruktpaus Arbetsinriktad sfi nu ckså i Sjöb Egn Nylin, rektr Vuxenutbildningen i Sjöb Mnika Dall ch Vernika Perssn, sfi-lärare ch bransch-cach, Merit utbildning AB Lunch Första året med länsstyrelserna Har dialgen kmmit för att stanna? Vad har rden individ, samverkansmtr, tillgänglighet, närhet, tydlighet ch delaktighet med länsstyrelserna att göra? Medverkande: Talieh Ashjari, Mångfaldsdirektör ch Niklas Silfverld, samrdnare, Länsstyrelsen Västra Götalands län Migratin-Integratin-Plicy-Index Birgitta Ornbrant, frskare vid centrum för frskning m internatinell migratin ch etniska relatiner (CEIFO) vid Stckhlms universitet Kaffe Det går att rdna arbete till de sm står längst från arbetsmarknaden Exempel från Vaeksthuset i Köpenhamn Leif Kngsgaard, chef, Vaeksthuset i Köpenhamn En gemensam uppgift Sten Nrdin riksdagsledamt (m) från Stckhlms Stad ch har fram till 31 ktber ett uppdrag från regeringen att vara regeringens kntaktpersn med landshövdingarna ch kmmunerna angående ett förbättrat flyktingmttagande. I hans uppdrag ingår inte bara kntakter med kmmunerna, utan ckså med företag, ideella rganisatiner med flera sm är eller kan engageras i flyktingmttagandet Seminarier (ingår) Middag ch underhållning med På G Kl Middag ch underhållning (På G)

6 Kvällsseminarier 3 juni Kvällsseminarierna ingår i knferensavgiften. Vill man bara gå på kvällsseminarierna kan man göra det till en avgift på 395 kr. ex. mms L. Kan man budgetera mångfalden? Växjö kmmuns sciala budget. Anna Karlssn ch Trbjörn Hedhammer, utredare Växjö kmmun Integratin, mångfald ch SFI M. Minskade skillnader ch förbättrade resultat sklutvecklingsinsatser i 32 mångfaldskmmuner Inger Bergendrff ch Britt-Marie Jhanssn, Myndigheten för Sklutveckling N. Idésklr för mångfald - kncept ch verklighet Niklas Möller, Myndigheten för sklutveckling, represenatn från Arabysklan Växjö O. Vad händer på arbetsmarknaden över generatiner bland invandrare? Jan Ekberg, prfessr, Växjö universitet P. Snabbare intrduktin - ett unikt prjekt! Hans-Göran Jhanssn, prjektledare, AF Växjö Q. Vad gör Validering Krnberg för nyanlända? Claes Peterssn, prjektledare, Validering Krnberg R. Full kntrll ch överblick med Bra Flyktingadministratin Effektivt ärendehanteringssystem sm ger handläggare, chefer ch plitiker full kntrll. Täcker hela prcessen från registrering, kartläggning ch intrduktinsplan, ersättning samt statistik. Bengt Ericssn, Försäljnings- ch marknadsansvarig, BRA-Databas S. Ljungby kmmun tjänar pengar på ett effektivt flyktingmttagande Siv Ehn, prjektanskaffare, Ljungby kmmun T. Detta vill vi! Kyrkrna ch migratinsfrågrna Peter Carlssn, prjektsekreterare, Sveriges Kristna Råd U. Diskriminering ch våld mt barn ch ungdmar i hederns namn Regeringen satsar 180 milliner för att hjälpa htade flickr ch pjkar ch för att öka plisen ch scialtjänstens kmpetens m det hedersrelaterade våldet. Men vem pratar med föräldrar sm kämpar för att barnen inte skall försvenskas? Nicklas Kelemen, handläggare, Rädda Barnens Dialgprgram ch Jsef Kurdman, lärare V. Vågar du vända världen upp ch ner? - Om bra kmmunikatin i kulturmöten. Föreläsare är Mette Lindgren Helde, universitetsutbildad inm interkulturell kmmunikatin, med en frtbildning i knflikthantering ch 14 års erfarenhet sm knsult ch undervisare inm kulturmöten, integratin ch mångfaldsfrågr. Själv invandrare från Danmark ch med en vass blick för svenskarnas knstiga kultur. Se X. BRIS-prjektet Vuxensamtalare Vuxensamtal - för att höja KASAM (känslan av sammanhang hs SFI-deltagarna). Cecilia Bengtssn, prjektledare, BRIS Kl Middag ch underhållning (På G)

7 Onsdag 4 juni Integratin, mångfald ch SFI Kaffe ch registrering Välkmmen till Växjö Rnny Plback, mderatr Kvalitetssäkrad SFI - SFI för 2000-talet Amelie vn Zweibergk, stabschef, Utbildningsdepartementet Hur ska nyanlända flyktingar etableras på arbetsmarknaden? Mnica Werenfels-Röttrp, rdförande, utredningen m nyanländas m fl arbetsmarknadsetablering (IJ 2007:02) på uppdrag av Integratins- ch jämställdhetsdepartementet Fruktpaus Vilka knsevenser får utredningen för kmmunerna i Sverige? Hur ska en effektiv intrduktin ch SFI se ut? Arjun Bakshi, utredare, Sveriges Kmmuner ch Landsting Lunch Särskild undervisning i Svenska för invandrare på uppdrag av vuxenutbildningen i Götebrg - för elever med inlärningshinder på grund av traumatiska upplevelser sm krig, trtyr eller andra övergrepp. - för elever med hörselnedsättning - för de sm inte kan delta i reguljär verksamhet av andra skäl - Flexibel SFI - för de högutbildade ch högmtiverade - Högsklespåret, en sammanhängande utbildning SFI-SASB Katarina Larssn ch Anna Theander, utbildningsledare, Flkuniversitet i Götebrg Vad innebär uppdraget att bedriva SFI-undervisning? En inventering ch prblematisering av kunskapskraven inm SFI-lärarprfessinen. Aina Bigestans ch Ingrid Skeppstedt, Natinellt centrum för SFI ch svenska sm andraspråk/stckhlms universitet Kaffe SFI - räcker det med språkutbildning? Om barn ch kvinnrs rättigheter i världen ch i Skandinavien. Samtal med män i de segregerade förrterna; Nicklas Kelemen, handläggare, Rädda Barnens Dialgprgram ch Kit Larsen Hughes Sfi-lärare på Söderrts vuxengymnasium ch Nätverkare i Nätverket mt hedersrelaterat våld Avslutning

8 Lyssnar man på barnen? 2 juni Mttagande av asyl ch flyktingbarn Kaffe registrering Välkmmen till Växjö En välgrundad fruktan för förbiseende? Vikten av att ta verklig hänsyn till barnets rättigheter i den svenska asylprcessen. Rädda Barnen har åter genmfört en kartläggning m hur barn kmmer till tals ch hur deras asylskäl bedöms i den svenska asylprcessen. Kartläggningen presenteras i rapprten Nytt system gamla brister? sm publicerades i januari Den visar bland annat att bedömningar av barnets skyddsskäl frtfarande har stra brister hs de asylprövande myndigheterna, trts att berättelser m kränkningar av just barns rättigheter inte alls utgör undantag för vare sig familjebarn eller ensamkmmande barn sm söker asyl. Hur kan man gå tillväga för att en gång för alla barnsäkra asylprcessen? Vilka knsekvenser får en ökad förståelse för barnets rättigheter ch skyddsbehv för mttagande ch integratin för lika kategrier av barn sm sökt en fristad i Sverige? Fruktpaus Lars Olssn, handläggare, Rädda Barnen. Jurist ch författare till rapprten Nytt system, gamla brister: Barns egna asylskäl efter ett år med den nya instans- ch prcessrdningen Barn i asylprcessen - regeringens syn Tbias Billström, migratinsminister, Justitiedepartementet Asylsökande barn ch ungdmar Dan Eliassn, generaldirektör, Migratinsverket Lunch Intrduktin av barn ch elever med annan etnisk bakgrund i Växjö kmmun Sedan augusti 2006 arbetar Madeleine Médc sm rektr för Mångfaldsenheten i Växjö kmmun. Ett av hennes uppdrag är att möta alla till kmmunen nykmna barn ch elever ch deras vårdnadshavare med annan etnisk bakgrund ch presentera förskla ch skla för dem. Hur dessa möten går till kmmer hn att berätta för er i sitt föredrag Ensamkmmande asylsökande barn - Migratinsverkets perspektiv ch dilemman Jane Magnert, expert barnfrågr, Migratinsverket Stödverktyg på webben för flerspråkig undervisning Mats Wennerhlm, Myndigheten för sklutveckling Kaffe Din Brr-samtalsgrupper för innanförskap för killar i års ålder med behv av extra stöd. Hur kan samtalsgrupper med killar användas sm mtrn för psitivt förändringsarbete?, Hur arbetar man främjande med killar i våldsutsatta miljöer?, Hur kan killar i kllektiva kulturer utveckla mtänksamhet ch kärlek mt sin mgivning, sina systrar ch mödrar?, Hur kan en samtalsgrupp fungera sm inkörsprten till ett psitivt ch knstruktivt liv? Driten Rama, prjektledare,tyk Granberger, vice prjektledare, Din Brr-prjektet Familjehem för ungdmar med etnisk minritetsbakgrund - ett prjekt i samarbete med Assyriska Riksförbundet, Iranska Riksförbundet, Italienska Riksförbundet, Kurdiska Riksförbundet, Serbernas Riksförbund ch Turkiska Riksförbundet Isabella Canw, prjektledare, Skyddsvärnet Seminarier (ingår) Kl Middag ch underhållning (På G)

9 Kulturgrammatik Tisdagen 3 juni Vi människr kanske föds väldigt likadana ch mycket av det likadana består genm livet. Vi äter när vi är hungriga m det finns mat sv, men där upphör den nödvändiga likheten. Sedan kmmer miljön ch vår mvärld in i bilden ch berättar för ss hur vi ska äta, vad vi ska äta ch liknande. Kalla det gärna kultur. Vi lever våra liv på lika håll i världen men ibland möts vi, sm resande i ett annat land, sm affärsmän sm rör ss över världen i ett allt ökande temp eller, vilket blir allt vanligare även i Sverige, möter vi några av dessa miljner flyktingar sm tvingas brt från sina hem för att leva sina liv så gtt det går på en ny plats, i ett nytt land. Då möts människr ch då gäller det att försöka få vanrna att accepteras ch förstås. Vi är uppvuxna med vad sm kan kallas kulturella grammatiker ch i mötet mellan flera grammatikr kan naturligtvis prblem uppstå likaväl sm det kan ge ny skjuts åt stelnande tankar ch vanr. Hur kan du bidra till att det blir utvecklande ch inte destruktivt? Se människan, inte kulturen Kulturella varianter i synen på ex manligt/kvinnligt, respekt, auktritet Språket sm förenande eller skiljande faktr Begreppet nrmalt är spännande när det gäller mänskliga möten Anpassningsstrategier Respekt men hur långt? Heder ch skam vad är det egentligen? Vikten av att förstå vem jag själv är i mötet Ett prfessinellt förhållningssätt Allt är inte kultur Kulturgrammatik Hålltider Kaffe registrering Föreläsning Fruktpaus Föreläsning Lunch Föreläsning Kaffe Avslutning Seminariepass (ingår) Middag ch underhållning (På G) Gillis Herlitz, fil dr i Etnlgi, antrplg, författare, föreläsare ch handledare. Gillis Herlitz har arbetat många år utmlands för SIDA, UD ch FN. Han är författare till böcker sm Kulturgrammatik, Vem är inte riktigt klk?, Scialgrammatik m fl. Herlitz i dag i första hand med föreläsningsverksamhet men ckså sm handledare.