Vägledning för olycksundersökning av takras med koppling till stora snömängder

Transkript

1 Vägledning för lycksundersökning av takras med kppling till stra snömängder

2 Vägledning för lycksundersökning av takras med kppling till stra snömängder 1 Inledning Under de första månaderna 2010 har ett strt antal takras med kppling till stra snömängder, inträffat i hela landet. Myndigheten för samhällsskydd (MSB), Bverket ch SP Sveriges Tekniska Frskningsinstitut (SP) ser allvarligt på dessa typer av lyckr. Myndigheterna är därför angelägna m att lärdmar från såväl knstruktinslösningar, byggprcesser sm räddningsinsatser tas tillvara på ett ändamålsenligt sätt. En natinell samrdning, analys ch erfarenhetsåterföring kmmer att ske för att kunna dra viktiga lkala ch natinella slutsatser i syfte att förebygga nya ras. Under innevarande vinter har det i södra delarna av landet kmmit mer snö än på mycket länge. De stra snömängderna har medfört en avsevärt högre belastning av snö än vad sm varit vanligt under tidigare snöfattiga vintrar. Exakt vad sm brustit i de takknstruktiner sm havererat är ännu inte känt. Myndigheterna är därför intresserade av att få så mycket infrmatin sm möjligt från lycksundersökningarna. Olyckr med tak sm rasar eller annan typ av byggnadskllaps är lyckligtvis sällsynta i Sverige. Detta innebär att erfarenheten av att undersöka dessa händelser är liten. Likaså är erfarenheterna från denna typ av räddningsinsatser små. För att underlätta för en kmmun sm drabbats av takras har denna gemensamma vägledning för lycksundersökning tagits fram. 2 Lagstiftning Lagen m skydd mt lyckr Det är angeläget att flera lika parter bidrar i arbetet med att undersöka inträffade takras. Kmmunerna har viktig kunskap m de lkala förhållanden ch bör ta en aktiv rll i undersökningsarbetet efter de ras sm inträffat i den egna kmmunen. I de fall en räddningsinsats enligt lagen (2003:778) m skydd mt lyckr ( LSO ) har genmförts, har kmmunerna även en undersökningsskyldighet enligt 3 kap. 10 samma lag. När en räddningsinsats är avslutad skall kmmunen se till att lyckan undersöks för att i skälig mfattning klarlägga rsakerna till lyckan, lycksförlppet ch hur insatsen har genmförts. Den sm utför en undersökning enligt första stycket har rätt att få tillträde till lycksplatsen. Plismyndigheten skall lämna den hjälp sm behövs. MSB:s bedömning är att endast en dkumentering i räddningstjänsternas insatsrapprter inte är tillräcklig i många av de takras sm nu inträffat. Det är viktigt ch högst rimligt att kmmunerna genmför en utökad lycksundersökning eftersm det här rör sig m vanliga lyckr sm i flera fall medfört allvarlig risk för svåra persnskadr ch dödsfall. Många av lyckrna har rsakat mfattande materiella skadr ch även drabbat människr ch djur. Takras kan ckså innebära vanliga, riskfyllda ch ptentiellt svåra räddningsinsatser. 1 (9)

3 Bygglagstiftningen För att underlätta bedömningen av rsakerna till lyckan ges här en översiktlig redgörelse av bygglagstiftningen. Enligt 2 lag (1994:847) m tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. ( BVL ) ska byggnadsverk uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav såsm bärförmåga, stadga ch beständighet. Kravet på bärförmåga har preciserats dels i en förrdning från regeringen dels i Bverkets knstruktinsregler ( BKR ). Allmänt har kmmunen, genm byggnadsnämnden, att övervaka efterlevnaden av bygglagstiftningen, Plan- ch bygglag (1987:10) ( PBL ) 11 kap 1. Byggnadsnämnden ska ckså ta upp fråga m påföljder eller ingripanden så snart det finns anledning att anta att en överträdelse har skett av bestämmelserna i PBL eller någn föreskrifter eller beslut sm meddelats med stöd av dessa bestämmelser. Detta regleras i PBL 10 kap. Under byggtiden ska kmmunen kalla till byggsamråd ch beslutar m kntrllplan (sm är kmmunens styrinstrument över kntrllen ch byggkvaliteten). Kmmunen kan påverka innehållet i kntrllplanen; t ex fler kntrllpunkter ch krav på fristående sakkunniga. Under byggskedet kan kmmunen vidare förbjuda byggnadsarbeten i vissa fall ch utfärda användningsförbud innan slutbevis. Det är dck alltid byggherren sm har det fulla ansvaret för att de tekniska egenskapskraven på byggnader uppfylls PBL 9 kap 1. När en byggnad har tagits i bruk kan kmmunen ingripa för att åstadkmma rättelse, t ex m en byggnad har brister sm kan äventyra säkerheten kan kmmunen förbjuda användning av bygganden, PBL 10 kap 16 andra stycket. Vid eftersatt underhåll kan kmmunen ingripa genm att förelägga fastighetsägaren att vidta åtgärder, detta kan förenas med vite, PBL 10 kap 15 ch 18. Det är fastighetsägaren sm har ansvaret för att underhålla byggnaden, BVL 2. 3 Syfte ch inriktning av lycksundersökningen Kmmunerna bestämmer själva syfte, inriktning ch mfattning på de lycksundersökningar sm de genmför. Erfarenhetsåterföringen är i detta fall både en lkal ch natinell angelägenhet. Därför kmmenteras här några aspekter sm bör beaktas när en lycksundersökning planeras, genmförs ch rapprteras. 1. Prjektering ch knstruktinslösningar Har det förekmmit fel i prjektering ch knstruktinslösningarna för den aktuella byggnaden? Kan takraset kpplas till tillämpningen av reglerna, fullständig verifiering av regelkraven eller någt sm man underlåtit att göra i verifieringen? Finns det brister i regelverket sm kan kpplas till händelsen? 2. Byggprcessen Här innefattas bl.a. utförandet under byggtiden samt tillämpningen av regler eller kntrllpunkter (se även PBL 9:8-9:9). Även viktiga rganisatriska samband i byggprjektet kan vara av intresse. 3. Tillsyn ch underhåll Tillsyn ch underhåll av en byggnad syftar bl.a. till att förebygga incidenter ch haverier. Här avses såväl byggnadsnämndens tillsyn sm fastighetsägarens underhåll av 2 (9)

4 byggnaden. T.ex. hur har den bärande knstruktinen underhållits ch kntrllerats, bl.a. med avseende på snöskttning ch kntrll av laster? 4. Händelseförlppet Här bör händelserna före, under ch efter takraset så långt möjligt klarläggas, t.ex. vilken verksamhet sm pågick, hur inträffade raset ch hur agerade berörda persner? Här innefattas även dkumentering av skadr på byggnaden, inventarier ch persner samt väderförhållanden ch andra mständigheter av betydelse. 5. Räddningsinsatsen På vilka grunder gjrdes bedömningen att det förelåg räddningstjänst enligt LSO. Hur genmfördes räddningsinsatsen, t.ex. med avseende på utalarmering, genmsökning efter persner, djurlivräddning, egendmsräddning, nyttjande av särskilda räddningsresurser (t.ex. hundar, kranar, dmkrafter), taktik, teknik ch ledning? Hur gjrdes riskbedömning, hur bestämdes metd för räddningsinsatsen ch hur säkrades lycksbjektet mt frtsatta ras? Här bör även eventuell medverkan från extern byggandsexpertis samt uppkmna prblem eller brister under insatsen utvärderas. 4 Undersökningsmetdik En undersökning sker vanligen genm att data m händelsen samlas in ch analyseras. Sedan sker en rapprtering av händelsen, de slutsatser ch eventuella rekmmendatiner sm framkmmit av undersökningen. När en lycka ska undersökas är det viktigt att tidigt påbörja datainsamlingen, t.ex. genm att besöka lycksplatsen så snart sm möjligt ch att intervjua persner sm kan berätta m händelsen ch mständigheterna kring den. Bken Olycksundersökning ger en bra intrduktin till metdiken kring lycksundersökning (se under Referenser). Planering (Kmpetens ch rganisatin för undersökningen) Olycksundersökning av takras kräver tillgång till kmpetens inm både lycksundersökningsmetdik ch byggteknik. Då räddningsinsatsen utvärderas krävs även räddningstjänstkmpetens. Därför rekmmenderar vi att kmmunerna bildar en undersökningsgrupp bestående av lycksutredare från räddningstjänsten ch byggnadsinspektör/byggnadsingenjör från stadsbyggnadskntr eller mtsvarande. I vissa fall kan även annan kmpetens behövas. Datainsamling Datainsamlingen kan primärt delas upp i 3 eller 4 delar. En enkel checklista med några viktiga punkter att tänka på vid datainsamlingen redvisas i bilaga 1. Se ckså bilaga Tidig teknisk datainsamling på lycksplatsen Dkumentera infrmatin ch förhållanden sm snabbt kan gå förlrad, t.ex. väder- ch snöförhållanden, raserade byggnadsdelar sm behöver flyttas eller stadgas, skadr på inventarier m.m. Det är mycket angeläget att snöbelastningen mäts snarast möjligt, se bilaga 2. Det är även lämpligt att ftgrafera lycksplatsen, göra skisser över byggnaden ch på övrigt sätt dkumentera lyckan, skadrna ch andra mständigheter. Beakta frtsatt rasrisk. 3 (9)

5 2. Intervjuer ch kmpletterande datainsamling m händelsen, räddningsinsatsen ch övriga mständigheter Sök infrmatin m verksamhet ch förhållanden sm föregick raset, vad sm hände under själva raset samt hur räddningsinsatsen genmfördes. Här kan t.ex. fastighetsägare, nyttjanderättsinnehavare, persner sm befann sig i byggnaden eller i dess närhet samt räddningspersnalen intervjuas. Även uppgifter från snöskttare eller underhållspersnal kan vara av värde. 3. Insamling av dkument ch uppgifter kring byggnaden (byggprcessen, knstruktin etc.) För att få förståelse kring byggnadens skick ch rsaker till raset bör dkument ch uppgifter samlas sm beskriver byggår, byggprcessen, knstruktinslösningar ch byggnadens tekniska status. Dessa uppgifter kan finnas hs fastighetsägare, förvaltare ch kmmunens stadsbyggnadskntr eller arkiv. 4. Eventuellt fördjupad teknisk inspektin av bärande knstruktinsdetaljer Analys I vissa fall kan det vara av intresse att närmare studera t.ex. skadr på knstruktinen (brtt, defrmatiner, krrsin, röta) samt balkar, pelare, upplag, infästningar, etc. i den bärande knstruktinen. En fördjupad granskning av knstruktinsdetaljer ch knstruktinsberäkningar kräver ftast hjälp från externt rgan (t.ex. knstruktinsbyrå). Analysen av lyckan bör ge en så klar bild sm möjligt av händelseförlppet, inblandade aktörer, direkta ch bakmliggande rsakerna till lyckan ch knstruktinslösningens inverkan på händelsen. Vidare är det av intresse att se hur byggprcessen (bl.a. bygganmälan, byggsamråd ch kntrllplan) har skett. En analys bör, m det är rimligt, även ge rekmmendatiner kring hur säkerheten ch räddningsinsatsen kan förbättras. Rapprtering Undersökningen bör rapprteras till inblandade aktörer ch till övriga intressenter. Detta kan ske på lika sätt, men en skriftlig rapprt är en vanlig frm. Rapprten bör skrivas så känsliga uppgifter sm kan bli föremål för sekretess undviks. 5 Erfarenhetsåterföring på natinell nivå Det finns ett strt behv av att kunna genmföra en natinell sammanställning, analys ch utvärdering av takrasen. För att de centrala förvaltningsmyndigheterna ska kunna göra detta behövs ett bra underlag. Kmmunerna uppmanas därför att skicka in de undersökningsrapprter ch annan dkumentatin sm finns tillgänglig. Även m en lycksundersökning enligt LSO 3 kap 10 inte genmförs så kvarstår behvet av att samla in infrmatin kring alla takras sm har inträffat. I första hand ser myndigheterna behv av att få in följande underlag: lycksundersökningsrapprt räddningstjänstens insatsrapprt prtkll från byggsamråd beslut m kntrllplan knstruktinsritningar 4 (9)

6 ftn från den skadade byggnaden SP:s blankett för uppgifter m takras (bilaga 3) Allt underlag kan skickas till MSB för vidare spridning av efterfrågade uppgifter till bl.a. Bverket ch SP. Adressen är Myndigheten för samhällsskydd ch beredskap, Enheten för lärande av lyckr ch kriser, Karlstad, alternativt via e-pst till lycksutredning@msb.se. 6 Referenser Nedanstående böcker finns tillgänglig på Särdqvist, S. (2005). Olycksundersökning, Räddningsverket - NCO (Natinellt centrum för lärande från lyckr). Riktlinjer för lycksutredning, MSB, Frssman, F. (2009), Hanteringen av sekretess vid lyckutredningar, MSB Du kan ckså finna infrmatin i följande publikatiner: Säkerhet på tak, Räddningsverket, Arbetarskyddstyrelsen, Jrdbruksverket, Hittas på Mer infrmatin finns även på: Kntaktpersner Myndigheten för samhällsskydd ch beredskap Bverket Mattias Strömgren, tel: , , e-pst: mattias.strmgren@msb.se Marianne Stålheim, tel: , , e-pst: marianne.stalheim@msb.se Niklaj Tlsty, tel: , e-pst: namn.efternamn@bverket.se (frågr m Bverkets knstruktinsregler) SP Sveriges Tekniska Frskningsinstitut Mats Axelsn, tel: , , e-pst: mats.axelsn@sp.se Arbetsmiljöverket Slfrid Nilsen, tel: , , e-pst: slfrid.nilsen@av.se 5 (9)

7 SMHI Weine Jsefssn, tel: , e-pst: Sveriges Kmmuner ch Landsting Marcus Cat, tel: , e-pst: Germund Perssn, tel: , , e-pst: 6 (9)

8 Bilaga 1: Checklista sm hjälp vid datainsamlingen Ftgrafering av lycksplatsen (översiktsbilder ch detaljbilder) Skisser/kartr/ritningar över lycksplatsen ch byggnaden, med rasmråden ch andra byggnadsskadr markerade Snöbelastningen, mät snödjup, väg ch beräkna snötyngder (kg/m2). Snömängden både i vikt ch densitet. Uppgifter m snöröjning på tak. När skttades, Vad skttades? Vad skttades inte? Datum ch tidpunkt (klckslag för ras) Vind Riktning/Styrka Temperatur Dkumentera skadr på persner, egendm ch byggnadsknstruktin Byggparametrar av intresse Byggår Byggnadstyp Typ av bärande stmme Materialdata, analysera m möjligt, vilka egenskaper det är på materialet i de balkar sm rasat, dimensiner ch tleranser på de delar sm rasat samt m det är svetsade balkar analysera svetsarna både till strlek ch utförande. Ombyggnader, ingrepp i bärande delar Tidigare knstruktinsskadr eller extrem belastning (t.ex. tidigare hög snöbelastning sm medfört nedböjningar eller defrmatin av bärande delar) Knstruktinsprinciper Andra laster på knstruktin (Hängande fläktar, skyltar ch annat i taket?) Finns det kndens eller is i islering i det nedrasade taket Pågående verksamhet vid rastillfälle Räddningsinsatsen Räddningstjänstens insatsrapprt Prtkll från byggsamråd Beslut m kntrllplan 7 (9)

9 Bilaga 2: Instruktin för mätning av snödjup ch snötyngd/m² Allmänt Snödjup ch snötyngd mäts samtidigt. Snödjup Snödjupet mäts punktvis på en öppen representativ yta på marken. Mätningen sker på en centimeter när ch man gör minst fem stick med mätkäppen (tumstck duger) ch beräknar sedan ett medelvärde av de fem mätningarna. Mätpunkterna ska ligga på några meters avstånd från varandra. Snötyngd Snötyngden mäts punktvis på en öppen representativ yta på marken genm att ett tunnväggigt rör pressas ner till fast mark i anslutning till den punkt där snödjupet mätts. Röret kan utgöras av ett stuprör eller annan typ av rör med tunna väggar för att underlätta när röret pressas ner i snön. Lämplig innerdiameter ligger i intervallet mm. När röret pressats ned maximalt skttas rent framför röret så att en skyffel eller liknande kan skjuts in under röret för att säkerställa att all snö kmmer med när röret lyfts upp. Innehållet hälls i en plastpåse, vars tyngd mätts i förväg. Påse med snö vägs med 1 g nggrannhet. Snöns tyngd per kvadratmeter beräknas genm att dividera snöns tyngd i kg med rörsektinens yta i kvadratmeter. Värdet för den aktuella platsen är medelvärdet för 5 prver. 8 (9)

10 Bilaga 3: Uppgifter m takras sm efterfrågas av SP Ort Adress Typ av byggnad Stmtyp Material Spännvidd Skada Ras Snödjup Snözn nu Snözn vid prjektering Snözn vid byggnatin Snötyngd Taklutning Väderstreck Snöficka Snödrift Vindstyrka Vindriktning Stmstabilisering Sekundärbärverk: Åsar/plåt/skivr/råspnt Islering Tätskikt Varmt/kallt utrymme Skttat (ja/nej/pågick) Kntaktpersn Telefn/Mbil Ägare Datum för ras Eventuell Orsak Byggår Byggföretag Entreprenadfrm Entreprenör Prjektör Knstruktör Kvalitetsansvarig Nteringar Objektsbeskrivning Nr 9 (9)