Utrymning med hjälp av räddningstjänsten

Transkript

1 Dkumentnummer: VL Utrymning med hjälp av räddningstjänsten Vägledning vid utfrmning av byggnadstekniskt brandskydd Strstckhlms brandförsvar är ett kmmunalförbund sm ansvarar för räddningstjänsten åt ti kmmuner: Danderyd, Lidingö, Slna, Stckhlm, Sundbyberg, Täby, Vallentuna, Vaxhlm, Värmdö ch Österåker.

2 Utrymning med hjälp av räddningstjänsten Vägledning vid utfrmning av byggnadstekniskt brandskydd Dkumentnummer: VL Giltighet: Kmmuner inm Strstckhlms brandförsvar Berörda regelverk: PBL, PBF, BBR, EKS, LSO, AFS Senast reviderad: Beslutad: Beslutad av: David Nyman, Avdelningschef för Riskhantering

3 Inledning Syftet med detta dkument är att underlätta prjekteringen av byggnader där den alternativa utrymningsvägen utfrmas genm fönster med hjälp av räddningstjänsten samt där räddningsvägar krävs för åtkmlighet för räddningsinsatser. Genm att beskriva Strstckhlms brandförsvars (SSBF:s) förmåga, insatstid samt grundläggande förhållningssätt till byggnadstekniskt brandskydd förtydligas här de delar av Bverkets byggregler (BBR) sm är kpplade till räddningstjänstens lkala förutsättningar. Målgruppen är byggherrar, brandknsulter, markprjektörer, förvaltare ch berörda stadsbyggnadskntr eller mtsvarande kmmunala förvaltningar. Denna vägledning gäller för prjektering inm Strstckhlms brandförsvars medlemskmmuner. Natinella handböcker kan tillämpas sm ett kmplement till det sm anges i denna vägledning. Vid direkta mtsägelser, till exempel gällande måttangivelser, ska dck denna vägledning tillämpas då den utgör en lkal anpassning med hänsyn till SSBF:s förmåga ch utrustning. Avgränsning Dkumentet är avgränsat till att behandla byggnader där utrymning genm fönster med hjälp av räddningstjänsten tillämpas. Nivån är vald utifrån syftet att förtydliga ch kmplettera Bverkets byggregler. Dck så gäller avsnittet räddningsvägar all bebyggelse där åtkmlighet för räddningsinsatser behöver beaktas. Regler m stegutrymning SSBF:s vägledning avseende räddningstjänstens förmåga ch utrustning utgår från lkala förutsättningar beskrivet i SSBFs handlingsprgram samt grundläggande regler för utfrmning av byggnadstekniskt brandskydd: Bverkets byggregler, BFS 2011:6 med ändringar t..m. BFS 2017:5 (BBR 25) BBR 5:1 Allmänna förutsättningar för utfrmning av byggnadens brandskydd BBR 5:13 Betydelse av räddningstjänstens insats BBR 5:323 Utrymning genm fönster BBR 5:353 Särskilda förutsättningar för verksamhetsklass 3, Vk3 (bstäder) BBR 5:721 - Räddningsväg Räddningstjänsten behöver även förhålla sig till ett flertal regler inför ch vid en räddningsinsats, exempelvis: Lag m skydd mt lyckr (LSO) 1 kap. 2 sm reglerar kmmunens ansvar att genmföra räddningsinsatser vid fara för liv, egendm eller miljö. Arbetsmiljölagstiftningen (AFS 2007:7) sm reglerar förutsättningar för rök- ch kemdykning sm är arbetsmetder/skyddsnivåer sm tillämpas vid räddningsinsats. Krav på byggnadsverks tekniska egenskaper enligt 8 kap. 4 ch krav på tmter enligt 8 kap. 9 plan- ch bygglagen (PBL). Egenskapskrav avseende säkerhet i händelse av brand enligt 3 kap. 8 plan- ch byggförrdningen (PBF). 2/8

4 Insatstid Begreppet insatstid avser tiden från alarmering av räddningsstyrkan till dess att räddningsarbetet påbörjas. Det allmänna rådet i BBR 5:323 uttrycker att 10 minuter är tillräcklig snabb insatstid vid utrymning med hjälp av räddningstjänsten för bstäder (verksamhetsklass 3, Vk3) i byggnadsklass Br1 samt för kntr (verksamhetsklass 1, Vk1). För friliggande flerbstadshus i verksamhetsklass 3, Vk3, (bstäder) med högst tre våningsplan kan istället tillräckligt snabb insatstid vara 20 minuter. Observera att bstäder i byggnadsklass Br2 ch Br3 ska kunna utrymmas utan hjälp av räddningstjänsten (BBR 5:353). I den allmänna generalisering sm gjrts för att tillämpa begreppet insatstid är denna uppbyggd enligt följande för heltidsstatiner: Anspänningstid: 1,5 minuter Körtid: 7,5 minuter Angreppstid: 1 minut För deltidsstatiner är anspänningstiden längre. Vaxhlm har 6 minuters anspänningstid ch Ljusterö 10 minuters anspänningstid. Strstckhlms brandförsvar förfgar idag över trettn höjdfrdn bemannade dygnet runt. Dessa är placerade på följande brandstatiner: Östermalms brandstatin Katarina brandstatin Farsta brandstatin Brännkyrka brandstatin Kungshlmens brandstatin Kista brandstatin Vällingby brandstatin Lidingö brandstatin Slna brandstatin Täby brandstatin Åkersberga brandstatin Värmdö brandstatin Vallentuna brandstatin Figur 1 Karta över Strstckhlms brandförsvars brandstatiner. Följande brandstatiner saknar höjdfrdn: Vaxhlms brandstatin Ljusterö brandstatin Samtliga brandstatiner förfgar över bärbara stegar av typen utskjutsstege. 3/8

5 Bärbara stegar SSBF har förmåga att assistera vid utrymning med bärbara stegar från fönster där fönsterkarmen/balkngräcket är beläget högst 11 m över mark. SSBF:s bärbara stegar har måtten 5,0 0,85 0,3 m (L x B x H) i hpfällt läge, i övrigt följer SSBF:s stegar SS-EN Eftersm de bärbara stegarna både är tunga (78 kg) ch tympliga (att bära stegen kräver minst två persner) krävs att vägen fram till uppställningsplatsen anpassas så att den möjliggör en effektiv insats. För SSBF innebär det att hänsyn tas genm tydlig skyltning, undanröjande av hinder samt att framkmlighet för räddningstjänstens frdn anrdnas så att stegen inte behöver bäras längre än 50 m (se även BBR 5:323 samt BBR 5:721). Vägen från uppställningsplatsen för räddningstjänstens frdn till uppställningsplatsen för den bärbara stegen ska vara lättframkmlig. Utrustningen ska inte behöva lyftas över staket, murar etc. eller transprteras över kraftigt lutande underlag, t.ex. bergsluttningar eller längre trappr. Uppställningsplats Vid utrymning med hjälp av bärbar stege behöver marken nedanför fönster/balkng anpassas för att kunna utgöra uppställningsplats. SSBF:s stegar reses med en vinkel på 75 från hrisntalplanet vilket kan förutsättas för utfrmning av uppställningsplats. Uppställningsplatsens placering ch utfrmning beskrivs i Tabell 1 nedan. Tabell 1: Erfrdrade mått för uppställning av räddningstjänstens bärbara stegar Fri bredd utmed fasad (centrerad under aktuellt fönster) Fri längd mätt från fasaden (centrerad under fönster för utrymning) Bredd 4 meter utan hinder. Ytan direkt under fönster ca 2,5 meter bred ska vara anpassad för uppställning. Ytan 1-7 meter från fasad utan hinder ch ej sluttande. Ytan 1-4 meter ska vara anpassad för uppställning. För att resa stegen krävs nrmalt minst två persner. I anslutning till uppställningsplatsen behövs en hinderfri plan arbetsyta m ytterligare 3 meter för att kunna resa stegen. Figur 2 redvisar exempel på utfrmning av uppställningsplats för bärbar stege. 4/8

6 Höjdfrdn SSBF har förmågan att assistera vid utrymning med höjdfrdn från fönster/balkng där fönsterkarmen/balkngräcket är beläget högst 23 m över mark. Vid utrymning med hjälp av höjdfrdn behöver marken nedanför fönster eller balkng anpassas för att kunna utgöra uppställningsplats. Närmrådet behöver även ses över så att förutsättningar finns för framkmlighet i frm av körbar väg eller räddningsväg. Figur 3 redvisar exempel på utfrmning av uppställningsplats för höjdfrdn. SSBF rekmmenderar utifrån erfarenhet redvisade i Bilaga A Erfarenheter från räddningstjänsten m stegutrymning att utrymning via räddningstjänstens stegar i första hand sker från balkng, när möjlighet finns. Uppställningsplats Bverkets byggregler beskriver hur utrymning via räddningstjänstens höjdfrdn bör kunna ske upp till 23 m höjd m uppställningsplats anrdnas inm 9 m från fasad. Hänsyn ska dck tas till räddningstjänstens lkala förutsättningar. Nedan följer förutsättningarna för SSBF:s höjdfrdn. Uppställningsplatsen behöver: Kunna nås utan att frdn behöver backas Ha samma bärighet sm en räddningsväg (se kap. Räddningsvägar) Snöröjas ch sandas vintertid samt hållas fri från hindrande träd ch växtlighet Skyltas ch markeras i terrängen Mått ch specifikatiner redvisas i tabell 2: Tabell 2: Tekniska specifikatiner för uppställningsplatser Minsta bredd Minsta längd Enskilt stödbenstryck 5,0 meter 11,0 meter 80 kn Högsta längdlutning 8,5 % Högsta tvärfall 8,5 % Största avstånd från fasad 1 9,0 meter 1 Från uppställningsplatsens kant till ytterkant balkng eller fönster sm ska kunna nås med höjdfrdn. 5/8

7 Minsta avstånd från uppställningsplats till angränsande byggnad eller hinder: Frdnssida Frdnsfrnt 1,0 meter 2,0 meter Om uppställningsplatsen placeras så att frnten på höjdfrdnet riktas mt byggnaden så blir det maximala avståndet mellan frdnets frnt ch byggnaden 6 m. Räddningsvägar Räddningsvägar ska anrdnas när gatunätet eller mtsvarande inte ger tillräcklig åtkmlighet för räddningsinsats (BBR 5:721). Vägen ska kunna användas av de räddningsfrdn sm behövs vid insats. Hänsyn ska tas till räddningstjänstens lkala förutsättningar. Nedan följer förutsättningarna för SSBF:s frdn. Räddningsvägar behöver: Vara tydligt skyltade Snöröjas ch sandas vintertid samt hållas fria från hindrande träd ch växtlighet Vara fria från parkerade frdn Mått ch specifikatiner redvisas i tabell 3: Tabell 3: Tekniska specifikatiner för räddningsvägar Fri vägbredd 3,0 meter 2 Fri prtalbredd 3,5 meter 3 Fri höjd Axeltryck 4 meter 100 kn Längdlutning 8 % Tvärfall 2 % Vertikalradie 50 meter SSBF upphandlar uteslutande frdn sm kan köras på vägar i lägst bärighetsklass 2 (BK2). Kurvr kan dimensineras enligt typfrdn nedan. Typfrdnet täcker in samtliga av SSBF:s frdns dimensiner med avseende på svängradier. Figur 4 redvisar typfrdn för dimensinering av svängradier hämtat från SBN 80 2 Minsta bredd vid rak körbana. 3 Fri prtalbredd gäller även vid passage av utstickande byggnadsdelar, träd, buskar eller andra sidhinder. 6/8

8 Bmmar ch körhinder SSBF förrdar att körhinder sm används permanent eller tillfälligtvis i trafikmiljö, exempelvis smmar-gågata, skall kunna styras via kmmunikatinssystemet RAKEL. Även tillfälliga körhinder under större byggprjekt eller liknande bör kunna styras via RAKEL. Enklare bmmar ch grindar in till bstadsmråden ch liknande ska utfrmas så att de är öppningsbara med brandkårsnyckel utfrmad enligt SS Körbart gårdsbjälklag Körbart gårdsbjälklag sm spänner över exempelvis parkeringsgarage, ska utfrmas enligt angivna krav på räddningsväg ch uppställningsplats. Regler m bärförmåga för bjälklag finns i avdelning C, kap 1.1.1, 11 i Bverkets föreskrifter ch allmänna råd (BFS 2011:10 4 ) m tillämpning av eurpeiska knstruktinsstandarder (eurkder), EKS. Det är viktigt att tydligt skylta de begränsningar sm finns för gårdsbjälklag. Befintlig bebyggelse ch mbyggnatin Räddningstjänstens förmåga ch utrustning har histriskt sett varit en förutsättning i byggreglerna. Under åren har byggnadsreglerna förändrats men byggnaderna stått kvar. Renveringar, markarbeten, trädgårdsplanteringar m.m. kan dessutm ha påverkat förutsättningarna för utrymningslösningen. Vid mbyggnatin ch ändring av befintlig bebyggelse är det därför väsentligt att säkerställa att åtkmlighet för räddningsinsats är möjlig. Detta görs nrmalt av att man uppfyller de krav på räddningsvägar ch uppställningsplatser sm finns då ändringen 5 genmförs. SSBF kan utföra åtkmlighetsprv för räddningsvägar samt stegprv vid uppställningsplatser för utrymning vid befintlig bebyggelse. Bedömningen m ett prv ska genmföras eller inte sker utifrån fasta kriterier. Prv utförs mt en avgift sm baseras på en prislista sm fastställs av SSBF:s direktin. Avgiften baseras på den tid ch arbetskraft sm prvet tar i anspråk. Prven genmförs med resurser i beredskap vilket innebär att prven kan ställas in eller avbrytas m resursen får larm. SSBF förbehåller sig rätten att ensidigt göra bedömningen m lösningens lämplighet med hänsyn till SSBF:s arbetssätt samt den prblematik sm beskrivs i Bilaga A Erfarenheter från räddningstjänsten m stegutrymning. Alla eventuella avvikelser från föreskrift ska beslutas av kmmunernas stadsbyggnadskntr eller mtsvarande kmmunala förvaltningar. Åtkmlighetsprv/stegprv ska alltid dkumenteras av handläggare vid SSBF. Handlingens giltighet SSBF genmför löpande översyn av vägledningsdkumenten ch uppdaterar innehållet efter behv. Giltiga vägledningsdkument finns tillgängliga på SSBF:s webbplats Kntakta SSBF:s handläggare vid frågr. 4 BFS 2011:10 med ändringar fram t..m. BFS 2015:06 EKS Med ändring menas ändring av byggnad enligt Plan- ch bygglagen, PBL, 4. 7/8

9 Bilaga A Erfarenheter från räddningstjänsten m stegutrymning Byggnader sm dimensineras för utrymning med hjälp av räddningstjänsten behöver ett väl anpassat ch utfrmat byggnadstekniskt brandskydd. Brandskyddet behöver dessutm skötas ch underhållas av fastighetsägare ch nyttjanderättshavare inm ramen för det systematiska brandskyddsarbetet ch kraven för underhåll i plan- ch bygglagen. Utgången i händelse av brand är även berende av att räddningstjänsten har tillräckligt snabb insatstid ch tillräcklig förmåga. Även m vanstående finns ch fungerar kan utrymning med hjälp av räddningstjänsten bli mycket prblematisk vid en räddningsinsats, bland annat på grund av följande mständigheter: Ibland prjekteras lika utrymningslösningar via räddningstjänstens stegar för samma byggnad vilket medför svårighet vid insats då byggnadens utrymningslösning blir svår att förstå. SSBF:s erfarenhet är att denna typ av lösningar leder till fördröjd hjälp till den nödställde. Utrymning via bärbar stege från högre höjd (över 2:a våningsplanet) upplevs sm behaglig vilket medför att utrymningen blir svår att genmföra i praktiken. Stra grupper i samhället har inte heller den fysiska förmågan att utrymma via stege. Räddningsvägar, uppställningsplatser för höjdfrdn ch hårdgjrda ytr avsedda för uppställning av bärbara stegar behöver underhållas, snöröjas ch hållas fria från annat sm kan blckera väg för räddningstjänstens frdn. SSBF:s erfarenhet är att denna typ av skötsel sällan pririteras i förvaltningen vilket resulterar i att räddningstjänstens insats fördröjs ch i vissa fall möjliggörs. Observera att det i byggreglerna är ett krav att räddningsvägar ska ha gd framkmlighet ch att uppställningsplatser ska finnas för erfrderliga frdn. Figur 5 Höjdfrdn sett bakifrån. Utrymning dimensineras fta från ett fönster ut mt huvudgatan medan balkngen, sm är den intuitiva plats persner söker sig till vid utrymning, ej nås av räddningstjänsten. När den intuitiva vägen för utrymning inte sammanfaller med den prjekterade fördröjs räddningsinsatsen. I värsta fall kan det innebära att persner sm behöver undsättning inte uppmärksammas i insatsens inledningsskede, vilket kan leda till att persner fastnar i ett utrymme dit räddningstjänstens utrustning inte når. Den bärbara stegen prjekteras sm alternativ utrymningsväg även då den behöver transprteras långa sträckr för att nå sin tilltänkta uppställningsplats. Räddningstjänstens bärbara stege är tung ch tymplig ch m inte vägen fram till uppställningsplatsen är tydligt skyltad kan den bli svår att hitta. Framkmligheten riskerar även att begränsas då fria ytr fta nyttjas för förvaring eller parkering. Utrymning via räddningstjänstens stegar används för utrymning även från utrymmen sm inte direkt nås från stegen. Utrymmande behöver då ta sig över tak eller via stegar för att nå platsen sm stegen ska resas mt. Denna lösning är inte intuitiv ch ställer höga krav på den enskilde sm ska känna till lösningen, vara fysisk kapabel att nyttja den samt förvalta ch underhålla utrymningsvägen över tid. SSBF avråder från denna typ av lösning ch ser inte att den är förenlig med gällande bygglagstiftning vad gäller utrymning med hjälp av räddningstjänst, sm förutsätter att stegen kan resas mt fönster eller balkng i direkt anslutning till den brandcell där den nödställde befinner sig. Räddningsvägar utfrmas så att de ansluter till gata långt från byggnadens gatuadress. Om dessa lösningar inte skyltas på ett tydligt sätt riskerar en insats att avsevärt fördröjas. Observera att det i byggreglerna är ett krav att räddningsvägar ska skyltas ch att dessa ska ha gd framkmlighet. 8/8